FRAMTIDSRAPPORTEN en rapport av

Centerpartiets Ungdomsförbund

FRAMTIDSRAPPORTEN En rapport av Centerpartiets Ungdomsförbund

2018

Mathilda Laestadius, förbundsstyrelseledamot, Victor Rundqvist, förbundsstyrelseledamot och Louise Grabo, första vice förbundsordförande.

Slutord av Magnus Ek, förbundsordförande

1

INNEHÅLL

Bakgrund och syfte ................................................................................ 2 Introduktion .......................................................................................... 3 Metod .................................................................................................. 3 Framtidsrankingens topp 10 ................................................................... 5 Framtidsrankingens sämsta 10 ............................................................... 7 Reformer för framtiden ........................................................................... 9 Slutord ............................................................................................... 11 Källförteckning ................................................................................... 12 Bilaga – Framtidsrankingen .................................................................. 13

Centerpartiets Ungdomsförbund är det gröna liberala alternativet i svensk politik. Vi tror på din rätt att få älska

vem du vill, arbeta med vad du vill och bo vart du vill. Vi vill se ett Sverige där tillväxt och klimatsmarta lösningar

går hand i hand, ett Sverige där din kompetens och inte ditt utseende avgör om du får ett jobb, ett Sverige där

fler kan vakna på morgonen och veta att arbetet väntar. Vi tror inte på att staten eller politiker ska ha för mycket

över ditt liv. Vi tror på dig!

www.cuf.se / cuf@centerpartiet.se / 08-617 38 40

2

BAKGRUND OCH SYFTE

Dagens unga är morgondagens framtid. Vid 18 års ålder får man rätten att rösta och bli folkvald, men många väljer att ta ställning politiskt redan innan rösträtten infinner sig. Faktum är att det politiska engagemanget hos unga i Sverige växer1. Trots det har unga generellt svårare att ta platser i beslutande organ och göra sin röst hörd. Antalet unga som röstar har dock stigit i de senaste valen och förhoppningsvis fortsätter denna trend, men då gäller det att unga också får ta plats i de politiska församlingarna och har möjlighet att förverkliga sina drömmar och mål där de bor.

Vi har undersökt hur väl kommunerna förberett för unga att leva och bo i sina kommuner genom att titta på företagsklimat, miljö och skolan, vilket är tre faktorer vi anser viktiga för att individer ska kunna uppfylla sina egna mål och drömmar. Där unga påverkas av beslut anser vi även att de ska vara med och fatta dem, därför har vi även undersökt andel unga förtroendevalda i kommunerna. Denna rapport syftar att sammanställa hur väl landets 290 kommuner framtidssäkrat morgondagens Sverige.

1 Ungdomsbarometern, 2018

3

INTRODUKTION Bortom fake news och rasistiska troll på Twitter pågår varje dag ett stort politiskt maskineri, som ger oss välfärd och möjligheter. I de politiska församlingarna runt om i Sverige tas dagligen tusentals beslut som påverkar oss i framtiden. Den nionde september i höst går Sverige till val. Statsvetare menar att valet är ett ödesval som kommer prägla Sverige under en lång tid framöver. Kommande mandatperioder kan vi förvänta oss stora reformer som kommer påverka många generationer. En förmodad bostadsreform, överenskommelser kring migration och utbildning, ett gemensamt omtag kring miljöpolitiken. Dessa reformer är absolut nödvändiga för att Sverige ska hålla ihop och inte sluta utvecklas. Ny teknik revolutionerar Sverige dagligen, det byggs bostäder i en rasande takt och fler väljer att starta företag. Utvecklingen sker snabbt och bestämt. Det är i kommunerna runt om i Sverige som de stora reformerna märks av. Det är där vi på riktigt kan mäta vilken politik som ger resultat och som ger goda förutsättningar för framtiden. Det är just framtiden vi är intresserade av. Centerpartiets Ungdomsförbunds syfte är att se till att ungdomar får vara delaktiga i beslut som de påverkas av, både idag och imorgon. Vi fostrar framtidens kommunalråd, landstingsråd och statsråd. Men, hur ser det egentligen ut i kommunerna? Ger de unga förutsättningar att förvalta och utveckla Sverige?

METOD Vi har valt att använda oss av fyra olika nyckeltal i vår granskning. Dessa nyckeltal är företagsklimat, miljö, skola och andel unga förtroendevalda. Det görs regelbundet undersökningar för att fastställa hur kommuner placerar sig inom dessa områden och utifrån dessa väletablerade granskningar har vi tagit fram ett medelvärde på hur kommunerna ligger till totalt, vilket sedan ligger till grund för vår rankning. Helsingborg stad har exempelvis plats 13 i lokalt företagsklimat, plats 1 i miljörankingen, plats 186 i skolrankingen och plats 45 vad gäller unga förtroendevalda. Detta ger ett medelvärde på 61,25 vilket ger kommunen plats 20 i vår framtidsranking. Framtidsrankingens tio bästa respektive tio sämsta kommuner presenteras och analyseras sedan efter politiskt styre. Vi går på djupet för att se vilka reformer kommunerna gjort, eller borde gjort, för att nå bästa resultat på de fyra kriterierna. Vi diskuterar också kort om det finns faktorer i undersökningarna som gynnar eller missgynnar vissa kommuner. FÖRETAGSKLIMAT

För att mäta kommunernas företagsklimat har vi använt Svenskt näringslivs ranking “Lokalt Företagsklimat”2. Enkäten utkommer varje år. Metoden som användes 2017 var webbenkät, postenkät och telefonintervjuer. Till kommuner med färre än 50 000 invånare och färre än 1 200 företag skickades 200 enkäter. Till kommuner med antingen fler än 50 000 invånare och/eller fler än 1 200 företag skickades enkäten till 400 företagare. I Malmö och Göteborg skickades 600 enkäter och i Stockholms stad 1 200 enkäter. Vartannat år skickas även enkäten till samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, vilket också var fallet 2017.

2 Svenskt näringsliv, 2017

4

MILJÖ

För att mäta kommunernas miljöarbete har vi använt Aktuell Hållbarhets miljöranking3. Den utförs genom att en enkät bestående av 23 frågor skickas ut till samtliga Sveriges kommuner, svaren på frågorna i denna enkät utgör 25 poäng av granskningens totalt 35 poäng. Resterande 10 utgörs av statistik från Vattenmyndigheterna, svar från Boverkets och Länsstyrelsernas miljömålsenkäter, Ekomatcentrums ranking av andel ekologisk mat, NMI index för miljöarbete samt gång- och cykelvägar, miljöfordon Syds statistik kring den kommunala fordonsflottan utefter miljönytta, Naturskyddsföreningens undersökning kring giftfria förskolor i kommunen, Naturvårdsverkets granskning av andel naturreservat samt vilka som ingår i Svenskt Vattens hållbarhetsindex.

SKOLA

För att mäta kommunernas skolor har vi använt Lärarförbundets granskning “Bästa skolkommun”4. Granskningen görs årligen och baseras på följande faktorer; resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, lärarlöner, kommunen som avtalspart, andel barn i förskola, betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9, betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9, andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till förutsättningarna, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år, andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier. “I förhållande till förutsättningarna” innebär att ett förväntat meritvärde räknas fram utifrån andelen nyinvandrade elever, fördelning pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Alla faktorer är baserade på statistik från Skolverket och SCB förutom lärarlöner som utgår ifrån Lärarförbundets lönestatistik, kommunen som avtalspart som är en enkät till Lärarförbundets lokalavdelningar och friska lärare som baseras på partsgemensam sjukskrivningsstatistik.

UNGA FÖRTROENDEVALDA

För att mäta kommunernas andel unga förtroendevalda har vi använt officiell statistik från valet 2014 kring andelen förtroendevalda under 29 år från SCB:s statistikservice5. Därefter rangordnades kommunerna från högsta till lägsta andel unga förtroendevalda och rankingen togs sedan med i medelvärdet. Denna ranking har vi alltså själva sammanställt men är baserat på erkänd statistik.

3 Aktuell hållbarhet, 2017 4 Lärarförbundet, 2017 5 Statistiska centralbyrån, 2014

5

FRAMTIDSRANKINGENS TOPP 10

1. Sollentuna kommun 2. Nacka kommun 3. Ängelholm kommun 4. Katrineholm kommun 5. Vellinge kommun 6. Falkenberg kommun 7. Trosa kommun 8. Lund kommun 9. Varberg kommun 10. Danderyd kommun

Enligt framtidsrankingen har de tio ovanstående kommunerna hamnat i toppen. Gemensamt för sex av kommunerna är att de har mellan 30 000 – 60 0000 invånare. Sollentuna kommun, Nacka kommun och Lund kommun är de tre största med över 70 000 invånare vardera. Trosa kommun utmärker sig med endast ca 13 000 invånare. Sollentuna, Nacka, Vellinge, Lund och Danderyds kommuner räknas som storstadsområden. Trosa, Falkenberg, Varberg, Katrineholm och Ängelholms kommuner räknas som landsbygd6. Det går alltså inte att göra antagandet att framtidsrankingen i stort skulle gynna kommuner beroende på storlek.

STYRE

Av dessa kommuner har nio ett helt eller delvis borgerligt styre. Ängelholm kommun och Katrineholm kommun styrs av en koalition med både rödgröna och borgerliga partier. Lund är den enda kommunen som styrs av ett rödgrönt styre, där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ ingår. I Falkenberg är Centerpartiet största parti.

FÖRETAGSKLIMAT Sollentuna, Nacka, Danderyd och Trosa får alla väldigt bra resultat i Svenskt näringslivs ranking. Alla dessa kommuner är borgerligt styrda, vilket kan vara en förklaring. Trosa är en landsbygdskommun medan resterande kommuner är storstadskommuner. Det skulle alltså kunna vara det politiska styret som haft en märkbar effekt i dessa kommuner, då borgerlig politik främjar företagares villkor mer än rödgrön politik. De kommuner som utmärker sig i Svenskt näringslivs ranking är Lund och Varberg som får plats 132 och 120 på listan, vilket inte är ett särskilt bra resultat i jämförelse med resterande åtta toppkommuner i framtidsrankingen. Sollentuna kommun har satt upp ett politiskt mål att kommunen ska ha Sveriges bästa företagsklimat, vilket kan ha gjort att de placerar sig inom toppskiktet och kommer tvåa i denna ranking.7

MILJÖ

Av framtidsrankingens tio bästa kommuner är det bara Lund som gör riktigt bra ifrån sig inom miljöarbetet, som placerar sig på plats fyra i Aktuell Hållbarhets miljöranking. Resterande kommuner placerar sig mellan plats 11 och 86, som inte är oroande siffror men dock inte i toppskiktet.

6 Jordbruksverket, 2015 7 Sollentuna kommun, 2018

6

Vad som är utmärkande är att Nacka kommun har stigit hela 127 placeringar från föregående ranking, vilket är ett riktigt bra resultat. Ängelholm har stigit 86 placeringar, vilket också är ett riktigt bra resultat. Vellinge kommun, som styrs av Moderaterna i egen majoritet, har tappat 44 placeringar. Av det kan vi dra slutsatsen att politiska prioriteringar faktiskt kan göra riktigt stor skillnad i hur väl kommunerna jobbar med klimat- och miljö och presterar. SKOLA

I Lärarförbundets ranking kommer Vellinge på första plats. Kommunen har själv satt upp utbildning som ett prioriterat politiskt område och menar att, förutom att ha en utbildning i toppklass, ska alla barn och ungdomar växa upp till att bli självständiga, kreativa och ansvarstagande medborgare8. Lärarförbundets ranking mäter både lärares och elevers prestation vilket gör att det är många faktorer som kommunerna måste prestera på. Vellinge har de senaste sex åren kommit på första plats fem gånger. Kommunen har en blandning av kommunala och fristående skolor och värnar medborgarnas valfrihet. Kommunen har en tydlig struktur för klagomålshantering för att kontinuerligt kunna följa upp och förbättra skolorna, något som verkar ge resultat.9 Övriga kommuner i framtidsrankingen gör inte särskilt bra ifrån sig. Bortsett från Danderyds kommun som placerar sig på plats nio så ligger övriga kommuner mellan plats 15 och 93, vilket är i övre skiktet men inte topplaceringar.

ANDEL UNGA FÖRTROENDEVALDA

Av de tio bästa kommunerna är det endast två kommuner som har en hög andel unga förtroendevalda, Sollentuna och Lunds kommun. Båda är kommuner med fler än 70 000 invånare, vilket skulle kunna vara en faktor som gör att andelen unga är högre men en förklaring till att Lund lyckas bra kan vara det faktum att det är en stad med ung befolkning och med hela 40 000 studenter.10 I Lund kommun har medborgarna möjlighet att lämna “Lundaförslag”, alltså medborgarförslag. Alla medborgare kan rösta på förslagen och får förslaget mer än 100 röster på 60 dagar så tar ansvarig nämnd eller kommunfullmäktige upp förslaget för politiskt beslut.11 Detta är en väg för allmänheten, och således också unga, att kunna påverka politiska beslut och sin hemkommun. Vi ser det som mycket positivt, för det gör att tröskeln till politiken blir lägre och gör således steget in i politiken enklare för alla. Sollentuna kommun har ett ungdomsråd med målet att skapa ett fungerande system för reellt ungdomsinflytande.12 Ungdomar ska alltså precis som vuxna, ha möjlighet att påverka sin egen vardag. Ungdomsrådet är partipolitiskt obundet. I resterande tio toppkommuner i framtidsrankingen finns det få kommuner som i dagsläget jobbar med ungdomsråd likt Sollentuna gör, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att när kommunen sänker trösklarna för politiskt inflytande kan det ha riktig effekt på vilka som väljer att engagera sig politiskt och sedermera också inneha politiska uppdrag. Vellinge kommun har ett ungdomsråd men placerar sig dock på plats 64 i mätningen av andel unga förtroendevalda. Ängelholms kommun har nyligen startat ett arbete för att ta fram en vision för hur Ängelholm som ungdomskommun ska förverkligas, något som vi anser positivt för att göra kommunen bättre för ungdomar idag och för nästa generation.13 I de flesta kommuner går det att lämna olika typer av medborgarförslag.

8 Vellinge kommun, 2018 9 Vellinge kommun, 2017 10 Lunds universitet, 2018 11 Lund kommun, 2018 12 Sollentuna kommun, 2018 13 Ängelholm kommun, 2017

7

FRAMTIDSRANKINGENS SÄMSTA 10

281. Färgelanda kommun 282. Älvkarleby kommun 283. Pajala kommun 284. Sollefteå kommun 285. Dorotea kommun 286. Svenljunga kommun 287. Skinnskattebergs kommun 288. Härjedalens kommun 289. Lindesbergs kommun 290. Fagersta kommun

Enligt framtidsrankingen har de tio ovanstående kommunerna hamnat i botten. Det finns vissa gemensamma nämnare som dessa kommuner har och så kan påverkat resultatet. Det mest framstående är lokaliseringen av dessa kommuner. Fyra av kommunerna är belägna i något av de norrländska länen och dessa fyra Pajala, Sollefteå, Dorotea och Härjedalen är alla enligt jordbruksverket definierade som glesbygdskommuner. De har alltså en befolkning som är mindre än fem invånare per kvadratkilometer.14 De resterande kommunerna är definierade som landsbygdskommuner vilket innebär att de inte angränsar till någon större stad och samtidigt har en befolkningstäthet som har minst 5 invånare per kvadratkilometer. Det är ingen hemlighet att dessa kommuner har problem med sviktande invånarantal, ofta stora arbetsgivare i form av industrier eller inom gruvnäringen som tvingats lägga ner eller flytta under det senaste årtiondet. Detta har historiskt sett lett till utflyttning och svårigheter för kommunen att kunna tillgodose god välfärd i kommunerna. Flera av dessa kommuner står nu inför utmaningen att ställa om till ett näringsliv med många mindre företag istället för som tidigare, ett par större bolag som står för de flesta arbetstillfällena. Småföretagens anställda står för de sammantaget största skatteintäkterna till landets kommuner och att vara en kommun med goda förutsättningar för småföretag att bildas och utvecklas kan vara nyckeln till en ekonomi och välfärd i balans. 15

STYRE

Ser man över det politiska styret i dessa kommuner som har hamnat i botten kan man dra vissa slutsatser, i 7 av 10 av dessa kommuner sitter socialdemokraterna med och styr. Anledningen kan vara att flera av dem är belägna i nordliga delarna av Sverige som traditionellt sett är präglade av stora industrier och starka fackliga rörelser. Även Centerpartiet är större än genomsnittet i dessa kommuner men det kan förklaras med att de är landsbygds- och glesbygdskommuner där Centerpartiet genom tiderna har varit en viktig folkrörelse och politisk kraft.

FÖRETAGSKLIMAT

Alla kommuner som har hamnat längst ner på rankingen har enligt svenskt näringslivs rankning hamnat på plats 235 eller lägre. De tre absolut sämsta kommunerna i denna kategori är Pajala som kom sist i undersökning tätt följt av Fagersta på 286 och Sollefteå på plats 282. Sämst av alla är Pajala som är en kommun som präglas av en stor nedläggning av gruvindustrin

14 Jordbruksverket, 2015 15 Företagarna, 2017

8

Northland Resource med 550 anställda. Att gå ifrån att vara en kommun med få stora företag till att istället ställa om till en kommun med mindre företag är en utmaning. Kommunen har stora problem med servicegraden och rankningen visar på att kommunen anses konkurrera med företagen och att politikerna har en dålig inställning till företagen. MILJÖ

Miljö och klimat är viktiga frågor för Sveriges unga och vår generations ödesfråga. Därför är det självklart en viktig beståndsdel i framtidsrapporten som bygger på rapporten aktuell hållbarhet. Även i vår miljörankning är Pajala den kommun som har hamnat längst ner av våra 10 sista kommuner i framtidsrankingen på plats 285, tätt följt av Dorotea kommun på 284 plats. Pajala har sjunkit i hållbarhetsrankningen de senaste fyra åren och har mycket att arbeta med när det kommer till frågor specifikt kopplat till vatten och tillgången till rent vatten. Här har kommunen svarat att man exempelvis inte har någon plan för tillsynen av föroreningsskadade områden och att man saknar övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan.16

SKOLA

Parametrarna om skola bygger på lärarförbundets årliga rapport, bland våra kommuner som har hamnat längst ner i framtidsrankingen ser det ändå lite ljusare ut när man tittar på resultaten för bästa skolkommun 2017. Pajala är inte längre i botten av de 10 utan har hamnat på en 138 plats vilket är ungefär i mitten. Pajala är bästa kommunen när det kommer till de resurser man lägger på skolan och ligger på plats 14 när det kommer till lärartäthet. Där de lyckas sämre är på området om högskolebehörighet där de har fått platsen 288. Det ska dock påpekas att de kommuner som har en hög andel elever som lämnar kommunen för att studera högre utbildning på annan ort missgynnas av lärarförbundets ranking som räknar bort de elever som försvinner från kommunen samma år de tagit studenten. 17 Sämst av våra topp 10 kommuner är Älvkarleby kommun som har plats 276 i rankingen och enligt lärarnas riksförbund har stora problem med elever som går ut grundskolan utan godkända betyg och de hamnar också i botten när man tittar på andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen efter tre år. En av parametrarna där Älvkarleby presterar riktigt bra är dock när det kommer till lärartäthet där man kammar hem en första plats bland Sveriges alla kommuner, dessvärre hjälper inte det när man har så många andra utvecklingsområden. Här finns det mycket för kommunpolitiker men också politiker på riksdagsnivå att arbete vidare med. 18

ANDEL UNGA FÖRTROENDEVALDA

Om man jämför de tio bästa respektive tio sämsta kommunerna är andelen förtroendevalda ungefär densamma. Sollefteå har en riktigt bra placering på elfte plats i rankingen. Kommunen jobbar aktivt med en ungdomsdelegation vilket kan påverka resultatet av andelen unga förtroendevalda. Detsamma gäller Färgelanda som tar en artonde plats när det kommer till andelen unga i kommunfullmäktige. Faktum är att våra tio i botten-kommuner har relativt goda placeringar när det kommer till ungdomsrepresentation, ingen av kommunerna har hamnat under 74:e plats. Att dessa kommuner ändå är duktiga på att engagera yngre människor bådar gott för framtiden även om det ständigt är ett hårt arbete att få många av kommunens invånare att engagera sig för den lokala demokratin.

16 Aktuell hållbarhet, 2017 17 Lärarförbundet, 2017 18 Lärarförbundet, 2017

9

REFORMER FÖR FRAMTIDEN Att döma av vår framtidsranking finns det stor förbättringspotential hos många av kommunerna, samtidigt som många kommuner gör väl ifrån sig. Vi tror att geografiska förutsättningar går att övervinna, om man definierar problemet och verkligen tar tag och genomför de reformer som skulle behövas. Efter sammanställningen av rankingen finns det en faktor som vi anser vara undermålig i många av Sveriges kommuner. Andelen unga förtroendevalda är låg och det verkar inte finnas konkreta planer och mål för hur man ska råda bukt med detta. Enligt oss är det problematiskt att unga inte i högre grad får forma sin egen vardag och framtid - det är ju för ungdomarna som dagens politiska beslut kommer göra skillnad. Andelen invånare mellan 18 och 25 år som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommuner är låg. Av killarna är det 18,5% och för tjejer endast 15,2%.19 När kommunala skolor i större utsträckning inte bereder tillfälle för politiska ungdomsförbund att företräda sin politik i deras lokaler så ökar avståndet mellan elever och de politiker som skall företräda dem. Således tror vi att det är viktigt att alla skolor, såväl kommunala som fristående öppnar upp sig och bjuder in politikerna för att visa hur den lokala politiken fungerar. Såväl Sollentuna som Lund i toppen av rankingen har olika sätt att engagera ungdomar i sina kommuner. Dessa är modeller som är intressanta att titta på, något som vi ser som viktigt vid inrättandet av olika typer av ungdomsråd är att ungdomarna själva får kontrollera verksamheten. Även om det är bättre att ha ett ungdomsråd än att inte ha ett så är det ännu bättre om det inte underordnas exempelvis en kultur och fritidsförvaltning utan får stå på sina egna ben. Av framtidsrankingens tio bästa kommuner styrs nio av borgerligt eller delvis borgerligt styre. I Sveriges bästa skolkommun styr Moderaterna ensamt och där värnar man om valfriheten och det fria skolvalet. Vi tror på det fria skolvalet och makten det ger den enskilda individen att själv bestämma vad som passar dem bäst. När politiska krafter vill förbjuda vinster och inskränka det fria skolvalet blir vi djupt oroliga. Friskolor och kommunala skolor måste få verka tillsammans och bidra till en bättre skola för alla. Det är genom mångfald i utbudet av skolor som vi lär oss av varandra och ger barn en bättre och mer individanpassad utbildning. För att lyfta alla Sveriges skolor behöver kommunerna satsa på de skolor med lägst resultat så att skolan blir jämlik och har bra förutsättningar att fungera oavsett var i landet den ligger. Därför vill vi prova att använda Falkenbergsmodellen i de kommuner och områden där skolresultaten är sämre och lärartätheten gles.20 Staten åtar sig att erbjuda polisiära resurser, medfinansiering för vissa centrala åtgärder och kunskap och lärdomar från lyckade insatser i andra utsatta områden. Kommunen åtar sig att genomföra åtgärder inom sina ansvarsområden, främst socialtjänst, stadsbyggnation samt skola och förskola. På det sättet tror vi att man kan lyfta många av de områden där man är som mest orolig inför framtiden. Miljön är en av de frågor som oroar svenska väljare mest. 21 Allt ifrån satsningar på gång och cykelvägar, till att se till att fordonsflottan inom offentlig förvaltning blir fossilfri är viktiga miljöåtgärder. Att förvaltningar samverkar brett för att nå kommunens miljömål är önskvärt, samverkan dels inom kommuner men också mellan offentligheten och den privata sektorn är centralt för ett lyckat lokalt miljöarbete.

19 MUCF, 2015 20 Centerpartiet, 2018 21 SOM-institutet, 2017

10

Att involvera unga i miljöarbetet och tydliggöra kommunens miljömål, framgångar och bakslag är också mycket viktigt. Om inte ungdomar vet hur den gröna omställningen ska göras, kan de inte heller bidra till den och utveckla framtida reformer för att fortsätta jobba för ett fossilfritt samhälle i ekologisk balans. Därför tror vi att kommunerna förutom att fortsätta jobba med frågor såsom vattenkvalité, minskade koldioxidutsläpp och en giftfri miljö också måste tydliggöra vikten av den gröna omställningen och berätta öppet om klimatarbetet så att ungdomar själva kan engagera sig och göra medvetna val i sitt egna liv. För att utveckla företagsklimatet så är det viktigt att kommunen är en bra och lotsande dialogpart snarare än en kontrollerande instans. Miljö- och tillståndslotsar kan hjälpa nya företag att navigera sig genom den kommunala byråkratin. Vi ser även positivt på att erbjuda möjligheter till UF-företagande i samtliga kommuner. Det ska i framtiden vara lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Utan företagare stannar Sverige och därför måste unga redan tidigt få möjligheten att lära sig hur man går tillväga för att starta och driva företag.

11

SLUTORD Syftet med Framtidsrankingen och den här rapporten har inte varit att sätta ett slagträ i händerna på någon, eller att sänka vissa kommuner. Tvärtom ville vi visa på att alla kommuner har både bra och mindre bra egenskaper och förutsättningar. Vi tror att alla kommuner skulle kunna nå en riktigt hög plats. I vår rörelse har vi unga människor som bor i kommuner som placerat sig både i toppen och botten, men som är övertygade om att deras bygd är en framtidsbygd. Det är de människorna vi vill stärka. Därför har vi lyft fram vissa saker vi tror gör att unga vill och vågar bygga sina liv på en viss ort. Trivs man inte i skolan kommer man som ung troligen inte trivas i kommunen, eller vilja sätta sina egna barn i samma skola. Finns det inte arbetstillfällen i växande företag kommer man tvingas att söka sig någon annanstans. Självklart har vi inte kunnat fånga alla delar av det som bygger framtidstro i lokalsamhället, exempelvis det viktiga arbete som görs av föreningslivet och civilsamhället. Men kanske kan vi ge en fingervisning och påminna om vikten av lokalpolitiken och vikten av att låta unga påverka lokalpolitiken, Det är också därför vi tror att det är avgörande att låta unga människor få delaktighet i hur politiken och styret utformas. Det kan ske på olika sätt, genom medborgarförslag, medborgardialoger, ungdomsråd, remissrundor med föreningar eller genom att helt enkelt släppa in fler unga på kommunlistan, allt utifrån lokala förutsättningar. Men när unga får vara med och utveckla samhället skapar det en delaktighet. Det gör att vi får en större chans att fånga upp det som gör att unga väljer att bo och bygga på orten. Det ger oss helt enkelt en större chans att bygga upp framtidstron om vi släpper in och släpper fram unga i det lokala beslutsfattandet. Ett valår landar mycket fokus på regeringsbildning och den nationella politiken, men det är de kommunala besluten som styr så mycket av vår vardag. Kommunpolitikens prioriteringar har en del i varför vardagen ter sig olika i Fagersta och Falkenberg. Vilka partier som styr, på vilket sätt och med vilka prioriteringar gör skillnad. Ditt val gör skillnad. Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets Ungdomsförbund

12

KÄLLFÖRTECKNING

1. Ungdomsbarometern. rapporten perspektiv på dagens unga. 2018. http://www.ungdomsbarometern.se/wp-content/uploads/2018/05/c-Ungdomsbarometern-Perspektiv-p%C3%A5-dagens-unga.pdf

2. Svenskt näringsliv. Rankingen Lokalt företagsklimat 2017. 2017. https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/lokalt-foretagsklimat-ranking-2017pdf_684520.html/BINARY/Lokalt%20f%C3%B6retagsklimat%20Ranking%202017.pdf

3. Aktuell hållbarhet. Miljöbarometern 2017. 2017. http://kommunrankning.miljobarometern.se/ 4. Lärarförbundet. Bästa skolkommun 2017. 2017.

https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/basta-skolkommun-2017/ 5. Statistiska centralbyrån, valda och ej valda kandidater, valår 1991-2014,

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0107__ME0107A/ME0107T03/table/tableViewLayout2/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299

6. Jordbruksverket. Definition och listning av kommuner. 2015 http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/etjansterforutvecklingavlandsbygden/alltomlandet/sahardefinierarvilandsbygd.4.362991bd13f31cadcc256b.html

7. Sollentuna kommun. övergripande politiska fokusområden 2014-2018 https://www.sollentuna.se/sv/kommun--politik/sa-styrs-sollentuna/Politisk-inriktning/

8. Vellinge kommun. Utbildning och barnomsorg. 2018 https://www.vellinge.se/utbildning-barnomsorg/

9. Vellinge kommun. Grundskola. 2017. https://www.vellinge.se/utbildning-barnomsorg/grundskola/

10. Lunds universitet. Universitetet i korthet. 2018. https://www.lu.se/om-universitetet/universitetet-i-korthet

11. Lund kommun. Lundaförslaget. 2018. https://www.lund.se/kommun--politik/politik-och-demokrati/dialog-och-synpunkter/lundaforslaget/

12. Sollentuna kommun. Sollentuna ungdomsråd. 2018 https://www.sollentuna.se/sv/uppleva--gora/Sollentuna-ungdomsrad/

13. Ängelholm kommun. Vision för hur Ängelholm som ungdomskommun ska utvecklas. 2017 https://www.engelholm.se/download/18.d637ca61640ba2b52df1/1529401126937/Slutrapport%20om%20att%20f%C3%B6rverkliga%20Ungdomskommun.pdf

14. Jordbruksverket. Så här definierar vi landsbygd. 2015 http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/etjansterforutvecklingavlandsbygden/alltomlandet/sahardefinierarvilandsbygd.4.362991bd13f31cadcc256b.html

15. Företagarna Rapporten Välfärdsskaparna. 2017 https://www.foretagarna.se/politik-paverkan/rapporter/2017/valfardsskaparna/

16. Aktuell hållbarhet. Miljöbarometern. 2017 http://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/se-kommunens-svar/pajala

17. Lärarförbundet. Bästa skolkommun. 2017 https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/basta-skolkommun-2017/

18. Lärarförbundet. Bästa skolkommun. 2017 https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/basta-skolkommun-2017/

19. MUCF. Ungdomsenkät LUPP. 2015 https://www.mucf.se/ungdomsenkaten-lupp

20. Centerpartiet. pressmeddelande Falkenbergsmodellen. 2018 https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2018/2018-04-26-c-infor-falkenbergsmodellen-i-utsatta-omraden

21. SOM-institutet. SOM-seminariet 2017. 2017. https://som.gu.se/digitalAssets/1624/1624038_som-seminariet-2017-fm.pdf

Kommuner Svenskt näringslivs företagsranking Miljöranking Skolranking Ung ranking Andel unga förtroendevalda Framtidsranking medelvärde Placering Framtidsrapporten

Sollentuna kommun 2 15 70 5 18,0 23,00 1

Nacka kommun 3 16 49 74 0,0 35,50 2

Ängelholms kommun 32 49 15 51 5,9 36,75 3

Katrineholms kommun 59 11 61 27 11,5 39,50 4

Vellinge kommun 14 86 1 64 3,9 41,25 5

Falkenbergs kommun 16 79 39 36 9,8 42,50 6

Trosa kommun 9 54 40 68 2,9 42,75 7

Lunds kommun 132 4 37 9 16,4 45,50 8

Varbergs kommun 120 18 9 36 9,8 45,75 9

Danderyds kommun 5 26 93 74 0,0 49,50 10

Täby kommun 22 60 84 36 9,8 50,50 11

Höganäs kommun 7 88 71 39 8,2 51,25 12

Tranås kommun 21 87 47 57 4,9 53,00 13

Huddinge kommun 80 31 64 49 6,5 56,00 14

Örebro kommun 119 6 82 18 13,8 56,25 15

Herrljunga kommun 27 117 50 31 10,8 56,25 15

Umeå kommun 144 24 48 12 15,4 57,00 16

Ljungby kommun 89 79 43 17 13,9 57,00 16

Växjö kommun 33 12 191 5 18,0 60,25 17

Vaggeryds kommun 37 131 18 57 4,9 60,75 18

Kalmar kommun 75 32 92 45 7,3 61,00 19

Helsingborgs stad 13 1 186 45 7,3 61,25 20

Kävlinge kommun 6 58 148 34 10,2 61,50 21

Kumla kommun 85 63 41 59 4,4 62,00 22

Mölndals stad 84 71 75 25 12,0 63,75 23

Habo kommun 11 130 78 36 9,8 63,75 23

Karlstads kommun 74 7 133 41 8,0 63,75 23

Nyköpings kommun 130 37 42 47 6,7 64,00 24

Värnamo kommun 34 121 60 42 7,8 64,25 25

Ystads kommun 25 96 86 50 6,1 64,25 25

Stockholms stad 123 7 130 3 20,8 65,75 26

Upplands-Bro kommun 30 44 153 36 9,8 65,75 26

Båstads kommun 117 83 21 45 7,3 66,50 27

Östersunds kommun 135 47 73 27 11,5 70,50 28

Järfälla kommun 66 9 171 37 9,7 70,75 29

Klippans kommun 91 67 81 47 6,7 71,50 30

Mora kommun 79 116 36 59 4,4 72,50 31

Gnosjö kommun 12 168 62 52 5,7 73,50 32

Upplands Väsby kommun 17 20 242 19 13,7 74,50 33

Haninge kommun 125 97 28 49 6,5 74,75 34

Mönsterås kommun 36 98 140 27 11,5 75,25 35

Solna stad 1 64 217 21 13,1 75,75 36

Sigtuna kommun 51 39 177 36 9,8 75,75 36

Hammarö kommun 101 156 38 15 14,1 77,50 37

Bodens kommun 126 104 14 73 2,0 79,25 38

Västerviks kommun 171 48 88 16 14,0 80,75 39

Sävsjö kommun 93 111 45 74 0,0 80,75 39

Mullsjö kommun 19 155 95 55 5,3 81,00 40

Skellefteå kommun 230 61 29 7 16,9 81,75 41

Vårgårda kommun 10 114 135 71 2,4 82,50 42

Sundbybergs stad 58 46 225 2 21,8 82,75 43

Öckerö kommun 23 140 134 36 9,8 83,25 44

Härryda kommun 4 84 208 37 9,3 83,25 44

Tyresö kommun 42 47 194 51 5,9 83,50 45

Lerums kommun 141 23 122 50 6,1 84,00 46

Jönköpings kommun 111 40 174 13 14,8 84,50 47

Laxå kommun 55 25 216 42 7,8 84,50 47

Sunne kommun 38 178 101 24 12,2 85,25 48

Ulricehamns kommun 100 78 102 62 4,1 85,50 49

Gullspångs kommun 162 146 7 30 11,1 86,25 50

Eslövs kommun 137 62 109 42 7,8 87,50 51

Ludvika kommun 247 34 10 59 4,4 87,50 51

Askersunds kommun 102 27 147 74 0,0 87,50 51

Lidköpings kommun 176 38 112 26 11,8 88,00 52

Örnsköldsviks kommun 165 127 33 27 11,5 88,00 52

Trelleborgs kommun 170 43 66 73 2,0 88,00 52

Lekebergs kommun 26 29 251 49 6,5 88,75 53

Staffanstorps kommun 8 236 67 45 7,3 89,00 54

Trollhättans stad 122 91 124 21 13,1 89,50 55

Grums kommun 31 223 52 53 5,6 89,75 56

Malmö stad 153 21 118 67 3,2 89,75 56

Oxelösunds kommun 140 166 3 52 5,7 90,25 57

Vaxholms stad 164 56 94 49 6,5 90,75 58

Karlsborgs kommun 112 215 4 36 9,8 91,75 59

Partille kommun 18 123 152 74 0,0 91,75 59

Nykvarns kommun 65 199 33 73 2,0 92,50 60

Borås stad 118 17 237 1 21,9 93,25 61

Markaryds kommun 15 249 85 24 12,2 93,25 61

Norrköpings kommun 148 33 125 67 3,2 93,25 61

Nybro kommun 178 57 104 35 10,0 93,50 62

Högsby kommun 262 55 13 45 7,3 93,75 63

Ödeshögs kommun 73 177 74 52 5,7 94,00 64

Lomma kommun 20 8 289 63 4,0 95,00 65

Vara kommun 81 148 115 38 8,9 95,50 66

Halmstads kommun 103 33 190 59 4,4 96,25 67

Ronneby kommun 143 14 205 24 12,2 96,50 68

Olofströms kommun 174 89 56 67 3,2 96,50 68

Arjeplogs kommun 185 143 25 35 10,0 97,00 69

Alingsås kommun 200 76 91 26 11,8 98,25 70

Österåkers kommun 54 106 169 64 3,9 98,25 70

Forshaga kommun 190 41 118 45 7,3 98,50 71

Tjörns kommun 134 171 46 45 7,3 99,00 72

Kristinehamns kommun 205 65 98 29 11,3 99,25 73

Aneby kommun 49 270 5 74 0,0 99,50 74

Köpings kommun 221 81 59 39 8,2 100,00 75

Uppsala kommun 213 5 172 13 14,8 100,75 76

Östra Göinge kommun 107 110 149 37 9,7 100,75 76

Linköpings kommun 106 28 234 38 8,9 101,50 77

Säffle kommun 76 142 145 45 7,3 102,00 78

Tranemo kommun 142 95 105 69 2,7 102,75 79

Göteborgs stad 206 12 166 31 10,8 103,75 80

Oskarshamns kommun 227 113 8 71 2,4 104,75 81

Falu kommun 180 69 132 39 8,2 105,00 82

Burlövs kommun 28 125 196 71 2,4 105,00 82

Vetlanda kommun 57 80 211 72 2,2 105,00 82

Härnösands kommun 254 19 116 33 10,3 105,50 83

Västerås stad 124 3 259 36 9,8 105,50 83

Gävle kommun 259 2 117 45 7,3 105,75 84

Svalövs kommun 172 77 106 68 2,9 105,75 84

Hjo kommun 146 176 53 49 6,5 106,00 85

Ydre kommun 35 278 58 58 4,8 107,25 86

Falköpings kommun 95 69 232 36 9,8 108,00 87

Storumans kommun 121 254 22 36 9,8 108,25 88

Botkyrka kommun 145 50 235 5 18,0 108,75 89

Sölvesborgs kommun 149 100 162 24 12,2 108,75 89

Eskilstuna kommun 152 35 241 8 16,5 109,00 90

Svedala kommun 167 143 54 72 2,2 109,00 90

Essunga kommun 40 268 63 67 3,2 109,50 91

Hylte kommun 87 173 120 59 4,4 109,75 92

Götene kommun 43 192 179 30 11,1 111,00 93

Rättviks kommun 41 267 68 70 2,6 111,50 94

Leksands kommun 71 69 239 68 2,9 111,75 95

Hagfors kommun 243 109 27 68 2,9 111,75 95

Skara kommun 188 45 168 47 6,7 112,00 96

Ekerö kommun 86 216 89 57 4,9 112,00 96

Laholms kommun 29 157 189 73 2,0 112,00 96

Degerfors kommun 104 214 57 74 0,0 112,25 97

Stenungsunds kommun 61 175 157 57 4,9 112,50 98

Ale kommun 88 99 253 14 14,3 113,50 99

Torsby kommun 129 172 87 67 3,2 113,75 100

Salems kommun 39 239 144 37 9,7 114,75 101

Dals-Eds kommun 82 264 96 18 13,8 115,00 102

Ovanåkers kommun 131 260 31 39 8,2 115,25 103

Åre kommun 68 201 123 69 2,7 115,25 103

Eksjö kommun 113 93 182 73 2,0 115,25 103

Vansbro kommun 60 195 143 67 3,2 116,25 104

Hofors kommun 116 206 71 74 0,0 116,75 105

Ockelbo kommun 263 70 90 46 7,0 117,25 106

Vallentuna kommun 94 202 150 24 12,2 117,50 107

Knivsta kommun 47 163 204 56 5,1 117,50 107

Kungsörs kommun 265 138 20 48 6,6 117,75 108

Tomelilla kommun 150 101 165 57 4,9 118,25 109

Landskrona stad 46 246 128 57 4,9 119,25 110

Kristianstads kommun 202 30 175 71 2,4 119,50 111

Skövde kommun 115 152 156 57 4,9 120,00 112

Töreboda kommun 67 186 181 49 6,5 120,75 113

Enköpings kommun 78 105 264 42 7,8 122,25 114

Vadstena kommun 159 247 12 74 0,0 123,00 115

Södertälje kommun 211 68 203 12 15,4 123,50 116

Söderköpings kommun 216 181 55 43 7,7 123,75 117

Ragunda kommun 251 197 6 42 7,8 124,00 118

Hörby kommun 181 183 97 38 8,6 124,75 119

Åtvidabergs kommun 83 132 233 52 5,7 125,00 120

Sjöbo kommun 127 167 139 73 2,0 126,50 121

Mariestads kommun 48 180 238 41 8,0 126,75 122

Osby kommun 175 256 2 74 0,0 126,75 122

Smedjebackens kommun 194 72 214 28 11,4 127,00 123

Arvika kommun 156 118 201 34 10,2 127,25 124

Grästorps kommun 24 253 195 37 9,7 127,25 124

Skurups kommun 72 209 158 71 2,4 127,50 125

Lidingö stad 45 102 290 74 0,0 127,75 126

Munkfors kommun 53 151 280 28 11,4 128,00 127

Motala kommun 242 74 151 45 7,3 128,00 127

Alvesta kommun 155 133 164 62 4,1 128,50 128

Övertorneå kommun 203 227 17 67 3,2 128,50 128

Orust kommun 267 154 19 74 0,0 128,50 128

Karlskoga kommun 193 144 127 51 5,9 128,75 129

Tanums kommun 169 225 51 71 2,4 129,00 130

Borgholms kommun 275 169 26 52 5,7 130,50 131

Gislaveds kommun 163 144 183 34 10,2 131,00 132

Arboga kommun 177 207 83 57 4,9 131,00 132

Luleå kommun 109 75 281 59 4,4 131,00 132

Nässjö kommun 90 134 265 36 9,8 131,25 133

Älvdalens kommun 108 190 159 68 2,9 131,25 133

Lessebo kommun 168 137 215 6 17,6 131,50 134

Sundsvalls kommun 239 52 206 30 11,1 131,75 135

Vännäs kommun 77 179 220 52 5,7 132,00 136

Kungsbacka kommun 128 129 252 20 13,3 132,25 137

Hudiksvalls kommun 229 119 160 21 13,1 132,25 137

Hallstahammars kommun 96 163 243 30 11,1 133,00 138

Tidaholms kommun 158 153 176 45 7,3 133,00 138

Karlskrona kommun 198 27 248 60 4,3 133,25 139

Bergs kommun 191 222 99 22 12,9 133,50 140

Strängnäs kommun 105 92 283 54 5,5 133,50 140

Kinda kommun 161 170 155 52 5,7 134,50 141

Gagnefs kommun 184 248 32 74 0,0 134,50 141

Hässleholms kommun 249 149 68 73 2,0 134,75 142

Gnesta kommun 56 160 277 49 6,5 135,50 143

Avesta kommun 138 108 273 24 12,2 135,75 144

Melleruds kommun 136 262 107 38 8,6 135,75 144

Heby kommun 133 147 236 28 11,4 136,00 145

Boxholms kommun 166 224 80 74 0,0 136,00 145

Robertsfors kommun 192 193 111 49 6,5 136,25 146

Uppvidinge kommun 62 185 254 52 5,7 138,25 147

Bjurholms kommun 64 238 185 67 3,2 138,50 148

Sala kommun 271 85 180 20 13,3 139,00 149

Åmåls kommun 179 274 76 28 11,4 139,25 150

Timrå kommun 50 200 250 57 4,9 139,25 150

Nora kommun 285 159 103 13 14,8 140,00 151

Örkelljunga kommun 63 139 284 74 0,0 140,00 151

Krokoms kommun 139 230 137 57 4,9 140,75 152

Uddevalla kommun 233 59 226 48 6,6 141,50 153

Kils kommun 70 145 287 64 3,9 141,50 153

Lycksele kommun 266 282 10 12 15,4 142,50 154

Vimmerby kommun 219 107 213 34 10,2 143,25 155

Bollebygds kommun 173 243 110 49 6,5 143,75 156

Höörs kommun 186 103 230 57 4,9 144,00 157

Kungälvs kommun 199 112 223 43 7,7 144,25 158

Nordmalings kommun 44 204 263 67 3,2 144,50 159

Bromölla kommun 92 195 256 36 9,8 144,75 160

Lilla Edets kommun 248 265 24 42 7,8 144,75 160

Älmhults kommun 97 196 229 57 4,9 144,75 160

Region Gotland 257 22 227 74 0,0 145,00 161

Mjölby kommun 99 136 271 74 0,0 145,00 161

Ljusdals kommun 277 165 79 62 4,1 145,75 162

Borlänge kommun 196 66 286 39 8,2 146,75 163

Vänersborgs kommun 218 128 221 26 11,8 148,25 164

Nynäshamns kommun 222 122 247 4 19,7 148,75 165

Finspångs kommun 214 82 243 59 4,4 149,50 166

Strömstads kommun 195 126 255 23 12,8 149,75 167

Flens kommun 223 73 275 30 11,1 150,25 168

Jokkmokks kommun 234 203 108 57 4,9 150,50 169

Simrishamns kommun 258 141 141 62 4,1 150,50 169

Storfors kommun 157 280 100 65 3,7 150,50 169

Älvsbyns kommun 204 219 131 49 6,5 150,75 170

Malå kommun 231 286 30 56 5,1 150,75 170

Hedemora kommun 220 120 209 57 4,9 151,50 171

Kalix kommun 288 263 16 44 7,4 152,75 172

Årjängs kommun 69 290 188 68 2,9 153,75 173

Mörbylånga kommun 207 191 163 61 4,2 155,50 174

Orsa kommun 255 229 65 74 0,0 155,75 175

Torsås kommun 114 182 260 68 2,9 156,00 176

Kramfors kommun 210 194 146 74 0,0 156,00 176

Norrtälje kommun 212 220 173 22 12,9 156,75 177

Piteå kommun 226 53 282 68 2,9 157,25 178

Sandvikens kommun 274 94 243 19 13,7 157,50 179

Hultsfreds kommun 244 90 261 36 9,8 157,75 180

Norbergs kommun 289 269 35 38 8,6 157,75 180

Åsele kommun 273 289 23 49 6,5 158,50 181

Bengtsfors kommun 154 273 142 67 3,2 159,00 182

Vilhelmina kommun 276 288 44 30 11,1 159,50 183

Ljusnarsbergs kommun 98 272 212 57 4,9 159,75 184

Valdemarsviks kommun 270 212 121 38 8,6 160,25 185

Perstorps kommun 228 228 154 36 9,8 161,50 186

Sotenäs kommun 236 259 77 74 0,0 161,50 186

Vingåkers kommun 189 115 278 66 3,3 162,00 187

Östhammars kommun 256 161 198 34 10,2 162,25 188

Håbo kommun 187 138 269 56 5,1 162,50 189

Tibro kommun 151 281 169 52 5,7 163,25 190

Tierps kommun 110 217 279 50 6,1 164,00 191

Sorsele kommun 52 287 269 58 4,8 166,50 192

Norsjö kommun 183 237 202 48 6,6 167,50 193

Strömsunds kommun 215 198 207 52 5,7 168,00 194

Åstorps kommun 147 213 267 49 6,5 169,00 195

Munkedals kommun 253 162 197 68 2,9 170,00 196

Värmdö kommun 201 245 209 26 11,8 170,25 197

Emmaboda kommun 268 208 166 45 7,3 171,75 198

Marks kommun 225 266 136 64 3,9 172,75 199

Tingsryds kommun 260 271 126 35 10,0 173,00 200

Vindelns kommun 217 240 186 49 6,5 173,00 200

Bollnäs kommun 278 124 231 59 4,4 173,00 200

Säters kommun 160 252 246 38 8,6 174,00 201

Ånge kommun 232 231 160 74 0,0 174,25 202

Överkalix kommun 182 276 193 49 6,5 175,00 203

Malung-Sälens kommun 272 205 224 9 16,4 177,50 204

Karlshamns kommun 263 244 129 74 0,0 177,50 204

Surahammars kommun 252 244 184 32 10,5 178,00 205

Gällivare kommun 240 187 219 67 3,2 178,25 206

Söderhamns kommun 280 158 257 24 12,2 179,75 207

Arvidsjaurs kommun 279 189 178 74 0,0 180,00 208

Haparanda stad 283 174 249 21 13,1 181,75 209

Eda kommun 287 277 112 52 5,7 182,00 210

Hällefors kommun 209 257 218 45 7,3 182,25 211

Bräcke kommun 224 258 192 56 5,1 182,50 212

Kiruna kommun 269 283 114 68 2,9 183,50 213

Lysekils kommun 284 184 199 74 0,0 185,25 214

Filipstads kommun 241 242 228 40 8,1 187,75 215

Nordanstigs kommun 237 218 288 10 16,1 188,25 216

Hallsbergs kommun 208 278 199 74 0,0 189,75 217

Bjuvs kommun 197 235 268 67 3,2 191,75 218

Färgelanda kommun 250 261 240 18 13,8 192,25 219

Älvkarleby kommun 246 210 276 49 6,5 195,25 220

Pajala kommun 290 285 138 74 0,0 196,75 221

Sollefteå kommun 282 233 262 11 15,6 197,00 222

Dorotea kommun 245 284 221 63 4,0 203,25 223

Svenljunga kommun 235 255 274 50 6,1 203,50 224

Skinnskattebergs kommun 281 221 272 67 3,2 210,25 225

Härjedalens kommun 261 275 258 49 6,5 210,75 226

Lindesbergs kommun 238 251 285 74 0,0 212,00 227

Fagersta kommun 286 279 266 52 5,7 220,75 228