Jämställd eller Jämlik? –Inspiration för jämställdhetsarbete i ett projekt

Projekt MAGIC - jämställdhet och jämställdhetsintegreringVad är jämställdhet och vad innebär jämställdhetsintegrering?Har vi som enskilda personer varit i närheten av att försöka förstå vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering handlar om, eller har vi bara hört orden till leda i olika sammanhang och valt att redan där förkasta det som något uttjatat och tråkigt.Sverige är väl redan ett av de länder som är mest jämställt i världen… eller?Är jämställdhetsarbetet ens något som jag själv kan och vill påverka?Vad vet jag och vad tycker jag? Vad handlar det här om egentligen?

KunskapAtt öka förståelsen och medvetandegöra om vad jämställdhetsintegrering kan vara på olika nivåer inom olika områden, är en av de grundläggande byggstenarna för att lyckas med ett aktivt jämställdhetsarbete.Vi vill med det här dokumentet visa hur vi har arbetat för att öka kunskap, förståelse och medvetenhet kring jämställdhet i våra grupper inom projekt MAGIC.

För att kunna upprätthålla ett aktivt jämställdhetsarbete inom projekt, är det viktigt att projektet och dess ledning har tillräckliga grundkunskaper när det gäller både teori/fakta samt praktiskt arbete med jämställdhet. Det är därför bra att i ett inledande skede säkerställa att kunskap tillförs projektledningen, samt att någon/några personer också har en bredare kompetens inom området sedan tidigare. Kan inte kunskapen säkras inom projektledningen, så är det bra om projektet kan hämta stöd från extern kompetens som finns kopplad till projektet under projekttiden.

InnehållVad är jämställdhet?Genom den frågan kan vi öppna upp för att se vilken uppfattning och kunskap människor har om jämställdhet. Få vet egentligen riktigt vad det är, hur de påverkas och hur de kan påverka för att förändra och öka jämställdheten i samhället. Allt jämställdhetsarbete börjar med individen. Det krävs att var och en går till sig själv och tittar på sin egen situation och därifrån tar reda på hur man kan vara med och påverka för ökad jämställdhet i första hand i sin egen omgivning.

Projekt MAGIC valde i sitt arbete att ta utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen beslutade om i mars 2006 (Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken, prop. 2005/06:155).

Det övergripande målet med svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Målet delas upp i fyra delmål:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge omsorg på lika villkor

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Metoder och verktyg För att vi ska kunna agera och förändra för en ökad jämställdhet, behöver vi förstå både grundläggande begrepp och vad det är som har påverkat/påverkar jämställdhetsarbetet idag.Vi har skrivit ned de delar vi kände var viktiga för att deltagarna i projekt MAGIC, skulle kunna vara med och påverka både inom och utanför projektet.

Red ut begreppen!Vad är jämställdhet och vad är jämlikhet?Vad är genus och vad är kön?Ofta blandas begreppen ihop och diskussioner vi har får fel ingångsvärden. Det är därför viktigt att reda ut begreppen så att alla vet vad det är vi pratar om.

JÄMSTÄLLDHETFörhållandet mellan kvinnor och män.

JÄMLIKHETAlla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, klasstillhörighet, status, åsikt, funktionsnedsättning, social tillhörighet etc.

GENUSDet sociala och kulturella könet, det konstruerade könet. Vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, genus, förändras och omskapas över tid.

KÖNDet biologiska könet. I genusforskningen kan dock kön stå både för det biologiska könet, och genus det konstruerade könet.

Jämställdhet i världen / Gender GapÄven om jämställdheten börjar med varje individ är det viktigt att samtidigt titta på sin omvärld och skapa en förståelse för sin egen roll i det större sammanhanget.

“The Global Gender Gap Index” är ett ramverk som infördes av “World Economic Forum” år 2006, för att fånga upp storleken och omfattningen av könsbaserade skillnader och följa de framsteg som görs. Rapporten visar på nationella skillnader mellan könen inom ekonomi, politisk representation, utbildning och hälsa, och ger en land-rankning som möjliggör effektiva jämförelser mellan regioner och inkomstgrupper över tid. Rankningen är utformad för att skapa större medvetenhet för en global publik. Den visar på de utmaningar som finns gällande skillnaderna mellan könen, men även de möjligheter som skapas genom att minska dem.

Genom att titta på rankningen och siffrorna i rapporten kan vi öka medvetenheten om och inspirera till förståelsen att varje persons bidrag i det lilla, har betydelse för jämställdhetsarbetet i hela världen. Det hjälper faktiskt också till att belysa våra eventuella fördomar om människor i andra länder och hur de lever idag. Rapporten kommer årligen och kan enkelt laddas ner på nätet. Söker man på Gender Gap finns också många fina klipp på YouTube, som på ett enkelt sätt visar hur alla världens länder tillsammans driver jämställdhetsarbetet framåt.

Länkar till mer fakta om Gender Gap rapporten för 2013:http://www.weforum.org/reports/global-gender-gap-report-2013http://www.youtube.com/watch?v=_hpQ3X2wlWUhttp://www.youtube.com/watch?v=RG_P5ja-oO0&list=PLCA23D1F4403FF1D0

Jämställdhet historiskt i SverigeVar jämställdhet ett problem för hundra år sedan? Är det ett problem i världen idag?Är det ett problem i Sverige idag? Hur ser det ut i min kommun? Hur ser det ut på min arbetsplats? Hur ser det ut i min familj?

Vi tenderar att se jämställdhet som ett större problem ju längre bort vi kommer från oss själva både på tidslinjen och i samhällsstrukturen. Genom att ställa frågor, diskutera och reflektera kring både jämställdhet i ett tidsperspektiv och i ett strukturperspektiv i samhället, kan vi sätta fokus på hur jämställdhetsarbetet utvecklats i Sverige och världen under de senaste hundra åren och vad vi faktiskt kan göra för att påverka och utveckla arbetet där vi själva står och verkar just nu.

GenussystemetJämställdhet är inte enbart en fråga om värderingar och attityder. Det krävs också förståelse för hur jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls.

Begreppen genus och genussystem lanserades i Sverige av Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Hirdman menar att varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner.

För att vi ska kunna synliggöra genussystemet för oss själva och andra i vår omgivning och vardag, behöver vi ha kunskap om hur det fungerar och vilka metoder vi kan använda för att på ett enkelt sätt bemöta det vi får syn på.

Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och manlig överordning.

Isärhållandet innebär att män och kvinnor, och det som är manligt respektive kvinnligt, hålls isär och ses som varandras motsatser. Det medför att kvinnor och män finns på olika arenor i samhället, både horisontellt och vertikalt. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är ett exempel på detta, där kvinnor och män befinner sig i olika sektorer, vård – teknik, samt ofta återfinns på olika positioner, manlig läkare – kvinnligt vårdbiträde.

Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig bland annat i att det män gör betraktas som mer värdefullt. Därtill tjänar män mer, har mer makt än kvinnor och betraktas som norm, medan kvinnor ses som undantag och som det avvikande.Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det strukturella planet av såväl kvinnor som män. Jämställdhetsarbetet syftar till att bryta denna ordning och det är först då som vi uppnått ett jämställt samhälle.

För att belysa dessa strukturer och ge kunskap om hur det ser ut i det svenska samhället idag kan vi använda oss av de jämställdhetspolitiska målen och ställa ställa några enkla frågor.

1. Hur ser fördelning av makt och inflytande ut?

Fakta:• 56 % män i riksdagen• 3 av 4 chefer är en man• 97 % vd:ar är män (i börsnoterade företag)

2. Råder ekonomisk jämställdhet?

Fakta:• Kvinnors inkomst är ca 70 % av männens• Kvinnors lön är 83 % av männens• Löneskillnader som beror på kön c:a 7 %

3. Har vi en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet?

Fakta:• Män tar ut 1/5 av föräldraledigheten• Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt• Män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt

4. Hur utbrett är mäns våld mot kvinnor idag?

Fakta: 2013 anmäldes- 27 100 fall av misshandel mot kvinnor- 35 700 fall av misshandel mot män

• Kvinnor utsätts för våld inomhus av känd förövare• Män utsätts för våld utomhus av okänd förövare• Övervägande delen offer för anmälda sexualbrott är kvinnor

Genom dessa övergripande frågor kan vi sedan fördjupa oss i ytterligare frågeställningar, utifrån varje individs specifika situation och erfarenheter.När vi går till oss själva och diskuterar med andra, synliggörs olika strukturer och det vi trodde att vi var ensamma om att uppleva får ord. Känslan av ensamhet och utanförskap växlar till samhörighet och skapar också en kraft/vilja att vara med och påverka/förändra.

NormkritikVem är ”normal”? Om du arbetar normkritiskt ifrågasätter du de normer och maktstrukturer som gör att en person kan uppfattas som en avvikare. Det är dock normerna som ska förändras, inte de som avviker från normerna. När personer ses som avvikare i ett sammanhang leder det oftast till situationer som inte är önskvärda. Konsekvensen kan vara att personerna känner sig utanför, trakasserade, kränkta eller diskriminerade. Mobbning bidrar även till dålig stämning för övriga inblandade.

En arbetsplats som aktivt jobbar med normkritik ger en mer hälsosam arbetsmiljö.Normkritik förebygger mobbning på arbetsplatsen. Samtidigt utvecklas ett mer strukturerat likabehandlingsarbete i organisationen. Det här är ett bra perspektiv och arbetssätt för att förebygga ojämställdhet och andra orättvisor. Normkritiken är knuten till den nya diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

JämställdhetsintegreringI arbete med jämställdhetsintegrering är målet att verksamheten ska bli jämställd. Det innebär att man arbetar för att:

Flytta in frågan i ordinarie verksamhet, från sidospår till huvudfåra Synliggör olika förhållanden och villkor för kvinnor och män Pröva alla frågor som berör individer ur ett jämställdhetsperspektiv Analysera konsekvenser av alla förändringar i verksamhet och organisation

Jämställdhetsintegrering är en strategi för att skapa bättre verksamheter och arbetsmiljöer. Det är ett långsiktigt och viktigt arbete för att få en hållbar förändring. För att nå dit behövs utbildning, kartläggning, analys och formulering av nya mål och åtgärder.

Metoder för jämställdhetsintegrering kan vara:

SWOT-analys ur ett jämställdhetsperspektiv

Styrkor Svagheter- Vad gör vi bra? - Vad kan vi göra bättre?- Vilka fördelar har vi? - Vad kritiseras vi för?- Vilka är tillgångarna och resurserna? - När är vi sårbara?- Vilka styrkor anser andra att vi har? - Nuläge och internt- Nuläge och internt

Möjligheter Hot- Vilka möjligheter är vi medvetna om Finns det externa processer som som vi ej nyttjar? hindrar oss?- Uppkommer det situationer /processer Kommer organisation, ledning eller som kan nyttjas? personal att förändras?- Framtid och externt Är ekonomin ett hinder?

Framtid och externt

4R-metoden

1. RepresentationHur många kvinnor/män(målgrupp, beslutsfattare)?

2. ResurserVem får vad?

3. RealiaVarför ser det ut som det gör?

4. RealiseraHur anpassar vi verksamheten för att bli jämställd?

Några erfarenheter från projekt MAGICAtt tillföra en ökad förståelse och bredare kunskap om jämställdhet i ett projekt, kan bidra till många intressanta diskussioner och även belysa konkreta exempel på saker som inte har nått riktigt ända fram idag.

Ökade kunskaper om jämställdhet ger individen möjlighet att sätta ord på saker man har upplevt eller upplever i sin familj, på sin fritid, i arbetslivet och i samhället i stort. Det ger också möjlighet att bygga upp sitt självförtroende och sin självkänsla. När jämställdhetsglasögonen är på och ojämställdhet blir synlig på olika sätt, har vi plötsligt möjlighet att välja förändring.

Enkel grundläggande kunskap som förmedlas via föreläsning, diskussioner, grupparbeten och olika värderingsövningar, kan öppna upp nya infallsvinklar både för projektets arbete och för de som deltar i projektet.

Några exempel på frågor/områden som dök upp under projekttiden där vi kunde se att ojämställdhet råder:

Arbetskläder/skyddskläder

Användandet av skyddskläder i yrken som kan medföra kroppslig fysisk skada, finns lagstadgat och arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla sådana kläder.Vi såg att sådana yrken ofta är mansdominerade och lite tyngre arbeten.Användandet av arbetskläder inom t ex restaurang/hotell och vården är inte lagstadgat och arbetsgivaren är inte skyldig att tillhandahålla kläder. Ofta så ordnar ändå arbetsgivaren arbetskläder där så krävs, men vi råkade under projekttiden på arbetsgivare som krävde att arbetstagaren stod för detta själv. Vi såg att det var vanligare inom yrken som är kvinnodominerade. Genom deltagarnas frågor och nyfunna kunskap om jämställdhet, kunde vi nu berätta vad vi såg och föra en diskussion med arbetsgivaren om lösningar för framtiden.

Barnomsorg

En kvinnlig deltagare i projektet tvingades att tacka nej till en anställning, p g a att det i hemkommunen inte fanns någon barnomsorg på de tider arbetstiden var förlagd. Mannen i familjen jobbade ofta natt, reste i tjänsten och var den som stod för den högsta lönen i familjen. Utan projektets arbete med jämställdhetsfrågor hade kanske aldrig frågan lyfts upp. Nu kunde kvinnan belysa problemet för sin kommun och väcka en fråga som berör många familjer.

Jämställdhetsarbete sker inte av sig självt för att man har skrivit en fin plan eller några riktlinjer för hur det borde se ut. Jämställdhet kommer ur dagliga val och handlingar där varje individ tar ansvar för jämställdhetsfrågan i praktiken. Att tillföra grundkunskap om jämställdhet i ett projekt, kan verka som en hjälplöst liten insats för jämställdheten i samhället i stort. Det visade sig dock att de små grunderna, gav möjlighet för många att öppna nya dörrar i livet.