för länsstyrelsen i stockholms län och luftfartsverket ... · jordart: sönderkrossade och...

RAPPORT

För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket.

Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län – mätningar och modellering

Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009 Kalenderår: resultat t.o.m. 2008

1) Lunds universitet

Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson1), Sofie Hellsten, Per Erik Karlsson & Gunnar Malm

B 1909

Juni 2010

Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år 2008/09 resp. kalenderår 2008. IVL rapport B 1909

1

Innehållsförteckning

Sammanfattning .................................................................................................................................................2 Inledning .............................................................................................................................................................3 Ord att förklara ..................................................................................................................................................4 Sammanfattande bedömning av luftföroreningssituationen i Stockholms län 2008/09........................5 Stationsvis redovisning .....................................................................................................................................8

Prover förorenade av fågelspillning.......................................................................................................9 Bergby (A 01) ............................................................................................................................................9 Sticklinge (A05).......................................................................................................................................11 Alby (A 21) ..............................................................................................................................................13 Farstanäs (A 35)......................................................................................................................................14 Lämshaga (A 40).....................................................................................................................................17 Gladö (A 44) ...........................................................................................................................................20 Arlanda (A 92) ........................................................................................................................................21 Ulriksdal (A 94).......................................................................................................................................23

Locksamlare i Ulriksdal.....................................................................................................................24 Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå ........................................24 Krondroppsnätets roll i forskningen Exempel: Mykorrhizasvampar och kväveutlakning..................28 Temainriktad rapport om miljömålsuppföljning med hjälp av mätningar och modellering inom Krondroppsnätet .............................................................................................................................................30 Nya publikationer kopplade till Krondroppsnätet .....................................................................................30 Krondroppsnätets webbplats ........................................................................................................................30 Referenser .........................................................................................................................................................31 Bilaga 1. Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten...............................................................32 Rapporten godkänd 2010-06-23 Karin Sjöberg Enhetschef


2

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Program 2007 har som målsättning att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition.

Svavelnedfallet under 2008/09 varierade mellan 1,4 kg per hektar på tallytan i Bergby och 3,5 kg per hektar på granytan i Lämshaga i Stockholms skärgård. Svavelnedfallet har minskat avsevärt under mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var liksom tidigare år högst vid Arlanda och Ulriksdal. Det finns inga signifikanta trender för kvävenedfallet.

Markvattnet i skogsytorna i Stockholms län har i de flesta fall pH-värden mellan 5 och 6, en god syraneutraliserande förmåga och låga halter av oorganiskt aluminium. Detta tyder på relativt liten påverkan av försurande nedfall på markvattnets kemiska egenskaper. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är i de flesta fall mycket låga. Detta visar att kvävenedfallet inte överstiger vad träden och undervegetationen tar upp. Ett undantag är Alby, där vindfällen och efterföljande körskador orsakat en kraftigt förhöjd nitrathalt i markvattnet.

Principskiss för mätningarna. Nedfallet till skogsytorna består av våtdeposition och torrdeposition. Vissa ämnen interncirkuleras i trädkronorna vilket innebär att det som uppmäts i krondroppet är våtdeposition + torrdeposition ± interncirkulation.

Uppdragsgivare:

Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 5302, SE-400 14 Göteborg Författare: G. Pihl Karlsson, C. Akselsson, S. Hellsten, P.E. Karlsson & G. Malm Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, Stockholms län IVL rapport B 1909

Beställes från någon av nedanstående:

Länsstyrelsen i Stockholms län Lennart Ljungqvist Box 22 067 104 22 Stockholm Åsa Sahlqvist Division Stockholm LFV 190 45 Stockholm-Arlanda

IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 90 [email protected]


3

Inledning

På uppdrag av främst luftvårdsförbund och länsstyrelser genomför IVL Svenska Miljöinstitutet AB sedan 1985 länsbaserade undersökningar med regional upplösning av luftföroreningar och dess effekter med avseende bland annat på försurning, övergödning och marknära ozon. Grundtanken med nuvarande samarbetsprogram, ”Program 2007”, är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar för att kunna ta ett samlat grepp främst för utvärdering av miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft på regional nivå. Förutom ovan nämnda miljömål berör aktiviteterna inom Krondroppsnätet även miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Storslagen fjällmiljö. Ett mätår är ett hydrologiskt år som motsvarar perioden 1 oktober till 30 september. Resultaten redovisas årligen i rapporter samt på Krondroppsnätets webbplats, www.krondroppsnatet.ivl.se. Mätningarna av deposition används för att beräkna den årliga depositionen vid mätplatsen, men bidrar även till att visa i vilken utsträckning de nationella modellberäkningarna av depositionen ger rimliga resultat. Deposition av luftföroreningar mäts månadsvis inom Krondroppsnätet, dels på öppet fält, dels i skogen (krondropp). Mätningarna på öppet fält, som skedde vid 24 lokaler 2008/09, speglar huvudsakligen våtdeposition, det vill säga föroreningarna som följer med nederbörden ner. Krondroppsmätningarna, som sker vid 62 lokaler, speglar utöver våtdepositionen även torrdepositionen, det vill säga luftföroreningar som transporteras med vinden och fastnar i trädkronorna. För vissa ämnen finns en betydande interncirkulation i trädkronorna, vilket gör att det som mäts upp via krondropp skiljer sig från den totala depositionen. Lufthaltsmätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon sker vid 22 lokaler med hjälp av diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall mätas. Lufthalts-mätningarna ger bl.a. underlag för effektbedömningar, trendanalyser och jämförelser med miljö-målet Frisk Luft. Markvattenmätningar sker vid 64 lokaler med undertryckslysimetrar som suger vatten från 50 cm djup via ett fint, keramiskt filter. Markvattenprovtagning utförs tre gånger per år för att representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. Olika parametrar i markvattnet används som indikatorer för markens tillstånd, vegetationens inverkan, samt utlakning till grund- och ytvatten, för att se i vilken utsträckning utsläppsminskningar av luftföroreningar leder till förbättringar i miljötillståndet. I likhet med förra årets rapportering görs två typer av rapporter, dels dessa länsvisa mer direkt resultatinriktade rapporter och dels en nationell mer temainriktad rapport om hur mätningar och modellering inom Krondroppsnätet kan användas för uppföljning av miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. I de länsvisa rapporterna kommer modellering av kommunvis deposition att presenteras, medan temarapporten kommer att innehålla en mer ingående presentation av modellresultat. Temarapporten kommer att bli klar i slutet av 2010 och finnas tillgänglig på webbplatsen samt skickas ut till alla kunder som pdf-fil. Undersökningarna i Stockholms län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Britta Höglund (Länsstyrelsen) samt Staffan Dackman (Skogsstyrelsen). På IVL har K. Koos skött kontakter med provtagare medan främst L. Björnberg, M. Lidqvist, P. Andersson, S. Honkala och V. Andersson har analyserat proverna. Granskning av data har huvudsakligen utförts av G. Malm, P. E. Karlsson, S. Hellsten, G. Pihl Karlsson. Databehandling och rapportering av resultaten har utförts av C. Akselsson, S. Hellsten, P. E. Karlsson samt G. Pihl Karlsson.

Figur 1. Krondroppsnätet under 2008/09. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.


4

Ord att förklara ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syra-neutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogent: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar; kalcium, magnesium, kalium och natrium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. CLE: Basscenario för depositionsminskning till 2020 enligt "Current legislation", d.v.s. de beslut om minskade utsläpp som finns inom Europa. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmos-fären. EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme): Europeiskt samarbete avseende gräns-överskridande luftföroreningar för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation i trädkronan: Vissa ämnen intern-cirkuleras i trädkronan, vilket innebär att det som uppmäts i krondropp inte överensstämmer med total-depositionen. Exempel på ämnen som interncirkuleras är kväve som främst tas upp till barr/blad och kalcium, magnesium och kalium som främst utsöndras via barr/blad. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv. Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av markorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångs-jordar och brunjordar. Kritisk belastning: Den högsta deposition som inte bedöms förorsaka långsiktiga skadliga effekter på strukturen och funktionen i ett ekosystem. Kritisk belastning beräknas bland annat för aciditet (försurande ämnen – svavel och kväve) och för övergödande kväve. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på totaldeposition i skog av ämnen som inte påverkas nämnvärt av interncirkulation, som

svavel och klorid, men är ett sämre mått för t.ex. kväve, som i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än i krondropp. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar högre deposition än mätningar på öppet fält. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. Mann-Kendall: statistisk metod för att beskriva trender. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80). MATCH-Sverige: Spridningsmodellsystem utvecklat på SMHI, för modellering av deposition av luftföroreningar. pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. Seasonal-Kendall: statistisk metod för att beskriva säsongsvisa trender. SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens virkesproducerande förmåga används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G = gran och T = tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på träd-kronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torr-deposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Totaldeposition: Summan av våt- och torr-deposition, se ”Krondropp”. Våtdeposition: Deposition via nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbörds-kemiska mätningar på öppet fält eller modell-beräknas genom samarbete med SMHI (MATCH-Sverige-modellen). Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och/eller lufthalter mäts.


5

Sammanfattande bedömning av luftförorenings-situationen i Stockholms län 2008/09

I Stockholms län finns åtta aktiva lokaler inom Krondroppsnätet (Tabell 1). Farstanäs och Lämshaga är de ytor som har längst mätserie, 17 år, och i Farstanäs är mätningarna kompletta med nedfall i skog och på öppet fält samt markvattenkemi och lufthalter.

Den bästa uppskattningen av det totala svavelnedfallet erhålls genom mätningar av krondropp, eftersom dessa mätningar inkluderar både våt- och torrdeposition och det inte sker något betydande upptag av svavel i trädkronorna. Vad gäller kvävenedfallet finns som redan nämnts flera problem vad gäller upptag och omsättning av kväve i trädkronorna. Därför ger för närvarande mätningarna över öppet fält den bästa uppskattningen av det totala kvävenedfallet till skogen, även om dessa mätningar inte inkluderar torrdepositionen i någon större utsträckning.

Tabell 1. Aktiva ytor i Stockholms län.

Lokal Öppet fält

Krondropp Markvatten Lufthalter

Bergby (A 01) X X X X* Sticklinge (A 05) X X* Alby (A 21) X Farstanäs (A 35) X X X X* Lämshaga (A 40) X X Gladö (A 44) X Arlanda (A 92) X X X Ulriksdal (A 94) X X* *Ingår inte i redovisningen i denna rapport. Nedfallet av svavel via krondropp var under det hydrologiska året 2008/09 mellan 1,4 och 3,5 kg per hektar. Högst var nedfallet vid mätlokalen Lämshaga i skärgården. Svavelnedfallet har minskat betydligt under mätserien (Figur 2), men förefaller plana ut under senare delen av 2000-talet, på en nivå runt 2 kg S/ ha/ år, något högre vid Lämshaga. Genomgående har svavelnedfallet varit högt vid Lämshaga, sannolikt beroende på svavelutsläppen från fartygstrafiken. Vid övriga mätplatser har svavelnedfallet varit relativt lika.


6

Krondropp, SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Bergby

Farstanäs

Lämshaga

Arlanda

Figur 2. En översikt över nedfallet av antropogent sulfatsvavel (SO4-Sex) mätt som krondropp vid olika platser inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 30 september. Markvattenkemin mäts vid sju mätplatser i länet. Halterna av sulfatsvavel samt markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, visas i Figur 3. Om ANC är positiv har markvattnet en viss förmåga att neutralisera ytterligare tillkommande syror. Ju högre värde desto större buffrande förmåga. Mätlokalerna inom länet faller till viss del ut i två olika kategorier. Lokalerna Bergby, Alby, Farstanäs samt Lämshaga visar minskande halter av sulfatsvavel och oftast en bra buffrande förmåga. Lokalerna Sticklinge, Gladö samt Arlanda visar varierande och stundtals höga halter av sulfatsvavel. Det finns ingen uppenbar tendens till minskande halter. Den syraneutraliserande förmågan är stundtals dålig (negativ) vid Sticklinge och Arlanda, dock ej vid Gladö. Halterna av oorganiskt aluminium har vid länets ytor endast undantagsvis varit över 1 mg/l. Sammantaget förefaller markvattnet försurat i någon betydande omfattning endast vid Sticklinge och Arlanda. Att inte markförsurningen är mer omfattande beror sannolikt på den buffrande vittringen av bergarterna inom länet.


7

SO4-S

0

5

10

15

1990 1995 2000 2005 2010

mg

/l

Bergby Alby

Farstanäs LämshagaSO4-S

0

5

10

15

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Sticklinge Gladö Arlanda

ANC

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

Bergby Alby

Farstanäs Lämshaga

ANC

-0.2

-0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

Sticklinge Gladö Arlanda

Figur 3. En översikt över markvattenkemi provtaget från 50 cm djup i mineraljorden vid olika platser inom länet. Värden från alla förekommande provtagningar visas. Den övre raden visar halterna av sulfatsvavel i markvattnet. Den undre raden visar markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC. Ett positivt värde visar att vattnet har en viss buffrande förmåga, mer ju högre värde. Nedfallet av oorganiskt kväve på öppet fält uppvisar inga tidstrender (Figur 4). Nedfallet ligger mellan 3 och 10 kg N/ ha/ år, genomgående lägst vid Farstanäs som ligger en bit sydväst om Stockholmsområdet. Som nämnts ovan ligger dock sannolikt det totala kvävenedfallet till skogen något högre, jämfört med värdena i Figur 4, beroende på torrdepositionen. Det tillkommer även ett nedfall av organiskt kväve på i storleksordningen 1-2 kg N/ ha/ år.

oorg N

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1995 2000 2005 2010

kg/ h

a/ å

r

Bergby Farstanäs LämshagaArlanda Ulriksdal

Figur 4. En översikt över nedfallet av oorganiskt kväve (NO3 + NH4) mätt på öppet fält vid olika platser inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till 30 september.


8

NO3-N

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg

/lBergby Sticklinge

Alby Farstanäs

Lämshaga GladöArlanda

NH4-N

02468

1012141618

1990 1995 2000 2005 2010

mg

/l

Bergby SticklingeAlby FarstanäsLämshaga GladöArlanda

Figur 5. En översikt över markvattenhalter av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N), prov-taget från 50 cm djup i mineraljorden vid olika platser i länet. Värden från alla provtagningar visas. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga (Figur 5). Det visar att träden förmår ta upp i stort sett allt tillgängligt kväve. Ett undantag är Alby, där nitrathalten är kraftigt förhöjd, som mest 8,7 mg/l i oktober 2008. Samtidigt har pH minskat och halten av oorganiskt aluminium och kalcium ökat. Detta förklaras av att ytan stormskadades under 2007, med åtföljande körskador 2008. Vid Sticklinge har ammoniumhalterna varit mycket höga vid flera tillfällen under perioden 2004-2007. Här finns dock misstankar om kontaminering. Vid Farstanäs har ammoniumhalterna varit något förhöjda vid ett flertal tillfällen. Detta är ovanligt. Dessutom har nitrathalten varit mycket högt vid Farstanäs vid ett tillfälle. Även om kvävenedfallet sannolikt inte orsakar ett läckage till yt- och grundvatten i länet är det tillräckligt högt för att riskera en påverkan på undervegetationen. Ett målvärde för risken för påverkan på växtsamhällena har föreslagits till 6 kg N/ ha/ år (Nordin m. fl., 2005). De förändringar som riskeras är bl.a. en minskning av ris, såsom blåbär, och en ökning av olika gräsarter. Stationsvis redovisning

Här presenteras årets mätningar vid de olika lokalerna. För deposition redovisas data som medelvärde för hydrologiskt år (oktober-september). För markvattendata visas alla mätningarna


9

som genomförts. De tre markvattenprovtagningarna som genomförs varje kalenderår avses representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. I Bilaga 1 återfinns data i tabellform både som medelvärde över hydrologiskt år och som medelvärde över kalenderår. De data som presenteras i Bilaga 1 är depositionsdata samt markvattendata.

Prover förorenade av fågelspillning

Proverna från nedfallsmätningarna kan förorenas av olika saker som inte har med nedfallet av luftföroreningar att göra. Exempel på detta är fågelspillning, små insekter, mänskligt urin m.m. Fågelspillning är den vanligaste typen av förorening och förekommer nästan enbart vad gäller provtagning på öppet fält.

Inom Krondroppsnätet görs en ingående bedömning av om provet är förorenat eller ej. Den viktigaste bedömningsgrunden är iakttagelser från provtagaren. Eftersom provtagningen sker på månadbasis är ibland förorening av fågelspillning inte längre synligt vid provtagningstillfället. Därför används ytterligare en serie kriterier för att bedöma eventuell förorening. Ovanligt höga halter av ammonium och kalium, tillsammans med en betydande förekomst av fosfor i provet och ett högt pH, är indikatorer på fågelspillning. Om provet bedöms förorenat, stryks det och ersätts med värden från intilliggande mätlokaler.

Av någon anledning förefaller risken för förorening från fågelspillning högre för Stockholms län, jämfört med de flesta andra län. Vanligtvis förekommer enstaka eller några förorenade prover varje år inom Stockholms län som måste ersättas. Under det hydrologiska året 2008/09 förekom emellertid ovanligt många förorenade prover under sommarhalvåret, och föroreningarna förekom i många fall samtidigt vid länets alla mätlokaler för öppet fält-mätningar. Detta fick till följd att för flera månader fick länets öppet fält-provtagningar ersättas med värden från öppet fält- provtagningen vid Edeby i Södermanlands län. Följande prover fick ersättas: Bergby, feb, maj, jun, jul, aug; Farstanäs, jul; Arlanda, maj, jun, aug; Ulriksdal, maj, jun, jul; Ulriksdal lockprovtagare, juni.

Vi avser inom Krondroppsnätet att titta över om ytterligare åtgärder kan vidtas för att förhindra förorening från fågelspillning. Bergby (A 01): Provyta med 79-årig tallskog med inslag av gran i Vallentuna kommun. Ståndortsindex är T24. Marktypen, med sandig-moig morän och jordmån av övergångstyp, tillhör den näst vanligaste kategorin i länet. Markvegetationen utgörs mestadels av låga örter utan ris. Mätningar av deposition och markvatten i skogsytan samt deposition i en närliggande yta på öppet fält startade i oktober 1996. Mätningar av lufthalter startade 2002. Därmed görs alla typer av mätningar som innefattas i Krondroppsnätet i Bergby, nedfall till skog och på öppet fält, markvattenkemiska mätningar samt lufthalter.

Nederbörden i Bergby uppgick till 550 mm under det hydrologiska året 2008/09, vilket var relativt lågt jämfört med nederbörden som uppmätts tidigare under 2000-talet (Figur 6). Varken nederbörds- eller krondroppsmängder har förändrats sedan mätningarna påbörjades 1997.

Liksom föregående år var nedfallet av svavel på öppet fält-ytan mycket lågt, 1,8 kg S/ ha/ år (exklusive havssaltsbidrag). Svavelnedfallet via krondropp var ännu lägre, 1,4 kg S/ ha/ år. Svavelnedfallet var mycket lågt över hela Sverige under 2008/09. Vid de flesta krondroppslokaler har svavelnedfallet varit högre i krondropp, jämfört med öppet fält, i synnerhet under 1990-talet beroende på att krondropp innefattar både torr- och våtdeposition. Vid Bergby har svavelnedfallet i krondropp respektive öppet fält varit ungefär lika stor, vilket skulle tyda på att torrdepositionen av svavel varit av mindre betydelse vid Bergby. Svavelnedfallet har minskat signifikant och pH har ökat under mätperioden, både i krondropp och över öppet fält.


10

Även kvävenedfallet över öppet fält var förhållandevis lågt under 2008/09, 4,7 kg N/ ha/ år. När det gäller kväve uppmättes vid Bergby ett större nedfall på öppet fält än via krondropp. Kväve är ett eftertraktat näringsämne och en andel av det totala kvävenedfallet tas upp eller omvandlas i trädkronorna. Nitratkvävenedfallet via krondropp har minskat signifikant under mätperioden, medan ingen liknande trend finns för ammoniumkväve. Det är svårt att avgöra om minskningen beror på minskad totaldeposition av kväve eller om det beror på förändringar av upptaget i trädkronorna.

Kloriddepositionen via krondropp har minskat långsamt men signifikant under mätperioden.

Nederbörd/Krondroppsmängd

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1990 1995 2000 2005 2010

mm

SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

aMann Kendall: ÖF=* , KD=***

NO3-N

0.0

1.0

2.0

3.0

4.0

5.0

6.0

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: KD=**

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Cl

0

5

10

15

20

25

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: KD=* pH

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

Mann Kendall: ÖF=* , KD=**

0

5 00

1000

15 00 Krondropp (KD)

Öppet fält (ÖF)

Figur 6. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp över öppet fält vid Bergby, A 01. Ytan består av tallskog. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO4-S ex), nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); kloridjoner (Cl) samt pH. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Markvattnet vid Bergby har visat på höga pH-värden, oftast mellan 5,5 och 6 (Figur 7). Vid de tre mätningar som utfördes under 2009 var pH 5,7, 6,8 och 6,0. Vid provtagning nummer två var dock provvolymen mycket liten.

Halten av sulfatsvavel i markvattnet har uppvisat en långsam men signifikant minskning till följd av minskningen i svaveldeposition. För pH och ANC (syraneutraliserande förmåga) finns ingen signifikant trend, men båda parametrarna uppvisar höga värden som inte tyder på någon markförsurning. Halten av oorganiskt aluminium, som är en giftig form av aluminium, har varit mycket låg under hela mätserien. Halterna av oorganiskt kväve i form av nitratkväve och ammoniumkväve har varit mycket låga under hela mätserien, vilket visar att träden tar upp i stort sett allt tillgängligt kväve.


11

SO4-S

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Seasonal Kendall = **

pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Seasonal Kendall = *

NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Figur 7. Markvattenkemi vid Bergby, A 01: sulfatsvavel (SO4-S); pH; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Sticklinge (A05): Provytan består av drygt 100-årig granskog i ett relativt kuperat skogsområde på nordvästra Lidingö. Undervegetationen domineras av mossa, såsom thujamossa och husmossa, samt viss förekomst av blåbär. Det finns även inslag av tall och lövträd, främst asp.

Mätningar av deposition och markvatten startade 1992. Mätningar av lufthalter startade i oktober 1993. Depositionsmätningarna avslutades på öppet fält i september 2004 och i skogsytorna i december 2006, medan mätningar av lufthalter och markvattenkemi fortfarande pågår.

Under våren 2004 till våren 2007 var halten av flera ämnen i markvattnet, bland annat ammoniumkväve och kalium, kraftigt förändrad. En misstanke finns att dessa förändrade värden, i ytan som är belägen nära bebyggelse, orsakats av kontamination i någon form. Data under denna period måste tolkas med stor försiktighet.


12

Foto från Sticklinge taget 2009.

Under det hydrologiska året 2008/09 kunde endast två provtagningar genomföras på grund av den torra marken (april och augusti) och även vid dessa tillfällen var provvolymen liten.

Sticklinge är den lokal i länet som generellt visat upp surast förhållanden under mätperioden, med medianvärde för pH runt 5,0 (undantaget perioden 2004-2007), ANC (syraneutraliserande förmåga) runt 0,01 mekv/l och en halt av oorganiskt aluminium på omkring 0,7 mg/l (Figur 8). Halterna av sulfatsvavel har varit relativt höga.

Mätningarna under 2009 visade på en lägre markförsurning jämfört med tidigare år, med pH på 5,2 – 5,3 och ANC på -0,07 - +0,05. Halten oorganiskt aluminium var 0,3 mg/l vid aprilmätningen. Provvolymen var inte tillräcklig för en analys av oorganiskt aluminium vid augustimätningen. Kvävehalterna var låga, med undantag av nitratkväve under april som var 2,7 mg/l.


13

SO4-S

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

pH

3.54.0

4.55.05.5

6.06.57.0

7.58.0

1990 1995 2000 2005 2010pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NH4-N

02468

101214161820

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Figur 8. Markvattenkemi vid Sticklinge, A 05: sulfatsvavel (SO4-S), pH, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO3-N), ammoniumkväve (NH4-N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Det finns misstankar om kontamination från och med våren 2004 till och med våren 2007.

Alby (A 21): 76-årig granskog på plan, delvis blockig, mark en mil från länsgränsen mot Uppsala. Ytan har fältskikt av gräs, jordarten är sandig-moig morän och jordmånen brunjord. Från och med det hydrologiska året 2001/02 ingår inte depositionsmätningar i Alby, utan utvecklingen följs med hjälp av markvattenundersökningarna. Under 2007 blåste bland annat en stor gran ner, och i augusti 2008 rensades ytan upp vilket innebar att skogsmaskiner körde i ytan.

Markvattnets pH i Alby har oftast legat mellan 5 och 5,5, medianvärdet för mätperioden är 5,3 (Figur 9). ANC, den syraneutraliserande förmågan, har oftast varit svagt positiv, med ett medianvärde på 0,1 mekv/l. Medianvärdet för halten oorganiskt aluminium är relativt lågt, 0,2 mg/l. Markvattenmätningarna i Alby visar på en signifikant minskande halt av sulfatsvavel under den 17-åriga mätserien. Även andra parametrar har förändrats under mätperioden, till exempel halten oorganiskt aluminium samt halterna av baskatjonerna kalcium och kalium som minskat fram till 2007. Under det hydrologiska året 2007/08 ökade nitrathalten i markvattnet kraftigt, halten var 8,7 mg/l i oktober 2008. Andra förändringar som skedde samtidigt var en ökning av halterna av kalcium och oorganiskt aluminium samt en minskning av pH. Detta är effekter som måste ha orsakats av stormskadorna med åtföljande körskador. Under det hydrologiska året 2008/09 var nitrathalterna fortsatt höga, medan pH och halterna av kalcium hade reverserat.


14

SO4-S

0

2

4

6

8

10

12

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Seasonal Kendall = ***

pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NO3-N

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

lNH4-N

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Ca

02468

101214161820

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

K

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Seasonal Kendall = *** Figur 9. Markvattenkemi vid Alby, A 21: sulfatsvavel (SO4-S), pH, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO3-N), ammoniumkväve (NH4-N), kalciumhalt (Ca2+) och kaliumhalt (K+). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Farstanäs (A 35): 109-årig granskog i Södertälje kommun. Fältskikt består av blåbär, husmossa, kammossa samt ormbunkar. Provytan ligger i sluttning mot norr, jordarten är svallsand och jordmånen brunjord av övergångstyp. Jämfört med övriga granytor i länet har beståndet hög bonitet, ståndortsindex G28.

Som för flertalet övriga ytor i Stockholms län startade mätning av deposition och markvatten 1992. Mätningar av lufthalter startade i oktober 1993. Farstanäs är en av de ytor i länet där alla typer av mätningar som innefattas i Krondroppsnätet ingår, nedfall till skog och på öppet fält, markvattenkemiska mätningar samt lufthalter.


15

Foto från Farstanäs taget 2009.

Nederbörden till ytan på öppet fält vid Farstanäs uppmättes till 670 mm under 2008/09, vilket är högre än medelvärdet under mätperioden, 600 mm.

Svavelnedfallet via nederbörden uppgick till 3,1 kg/ ha/ år (exklusive havssaltsbidrag), något högre jämfört med krondropp där 2,2 kg uppmättes (Figur 10). Svavelnedfallet har minskat signifikant både på öppet fält och i krondropp. Minskningen är störst i krondropp, där nedfallet i början av mätserien var högre än på öppet fält på grund av torrdeposition. I takt med att svavelhalten i luften minskat har betydelsen av torrdepositionen minskat, och sedan den andra halvan av 1990-talet har nedfallet på öppet fält och nedfallet i skogsytan varit ungefär av samma storlek. Minskat svavelnedfall återspeglas även i en signifikant ökning av pH i nederbörd och krondropp.

Nedfallet av oorganiskt kväve uppmättes under 2008/09 till 5,5 kg/ ha/ år på öppet fält och 3,2 kg/ ha/ år via krondropp. Denna skillnad beror på att trädkronorna tar upp en del av det kväve som deponeras. För kvävenedfallet finns ingen signifikant förändring över tiden. Nedfallet av organiskt kväve på öppet fält uppmättes under året till 1,4 kg/ ha/ år. Totalt var kvävenedfallet på öppet fält vid Farstanäs 6.9 kg/ ha/ år under 2008/09. Det totala kvävenedfallet till skogen var sannolikt något högre på grund av torrdepositionen.

Nedfallet av mangan med nederbörden har ökat något på senare år. Detta har tidigare konstaterats för norra Sverige (Pihl Karlsson m. fl., 2009). Orsakerna bakom detta är ännu okända. Under 2008/09 bröts den ökande trenden för mangan.


16


0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1990 1995 2000 2005 2010

mm

SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: ÖF=* , KD=*** NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: KD=*

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

pH

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

1990 1995 2000 2005 2010

pHMann Kendall: ÖF=** , KD=***

Mn

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

0

5 00

1000


Öppet fält (ÖF)

Figur 10. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Farstanäs, A 35. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO4-S ex); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); pH samt mangan (Mn). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Markvattnet vid Farstanäs var under 1990-talet relativt surt, men pH förbättrades under första delen av 2000-talet. Efter 2005 har dock pH i markvattnet återigen minskat (Figur 11). Halterna av sulfatsvavel har minskat kontinuerligt och statistiskt signifikant sedan mätningarna startade 1992. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har genomgående uppvisat positiva värden, med undantag av mätningen våren 2009. Under det hydrologiska året 2008/09 uppmättes markvattnets pH till mellan 5,2 och 5,4. ANC uppvisade under våren 2009 ett ovanligt lågt värde, -0.35. Övriga värden under året var positiva, 0,01-0,08. Det låga ANC värdet våren 2009 hängde samman med ett högt värde på nitrat, se nedan. Halterna av oorganiskt aluminium var under 2009 låga. Halterna av nitratkväve var genomgående varit mycket låga vid Farstanäs. Våren 2009 uppträdde dock ett högt värde, 8,2 mg/l. Resterande värden under året var låga. Halterna av ammoniumkväve har periodvis varit förhöjda, särskilt under första hälften av 2000-talet. Under 2008/09 var dock halterna låga. Vi har ännu ingen förklaring till den höga nitratkoncentrationern våren 2009. Provvolymen var stor. April var dock en nederbördsfattig månad i stora delar av södra Sverige.


17

SO4-S

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Seasonal Kendall = **

pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l


oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NO3-N

0123456789

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

lNH4-N

0123456789

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Figur 11. Markvattenkemi vid Farstanäs, A 35: sulfatsvavel (SO4-S); pH, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Lämshaga (A 40): 111-årig granskog i skärgårdsmiljö i Värmdö kommun. Ytan ligger i en relativt brant sluttning mot norr och är därigenom starkt utsatt för nordliga vindar. Marken är morän av övergångstyp och jorddjupet tämligen grunt. Fältskiktet består bl a av husmossa, kammossa, och kranshakmossa. Blåbär och liljekonvalj är vanligt förekommande.

Mätningar av deposition och markvettenkemi startades 1992. Från och med december 2001 mäts inte deposition på öppet fält. Tidigare har även lufthaltsmätningar gjorts, men dessa mätningar avslutades i december 2006. I Lämshaga mäts därmed i nuläget nedfall (krondropp) i skog samt markvattenkemi.


18

Foto från Lämshaga, taget 2009.

Mängden insamlad krondropp vid Lämshaga var under 2008/09 370 mm, vilket är i nivå med medelvärdet för tidigare år (Figur 12).

Under 2008/09 deponerades 3,5 kg antropogent svavel via krondropp i Lämshaga, vilket är en av de lägsta noteringarna i den 17-åriga tidsserien (Figur 12). Nedfallet av svavel har mer än halverats under mätserien, de första åren var nedfallet kring 10 kg per hektar och år. Liksom tidigare år är Lämshaga den yta i länet som har störst svavelnedfall. Detta skulle kunna bero på det utsatta läget i skärgården i kombination med utsläpp från fartygstrafiken. Den samlade syrabelastningen via krondropp, beräknad som vätejondeposition, har minskat drastiskt.

Kvävenedfallet via krondropp uppvisar inga signifikanta trender. Under 2008/09 deponerades 2,7 kg nitratkväve och 1,5 kg ammoniumkväve per hektar och år. Det sammanlagda nedfallet av oorganiskt kväve via krondropp för 2008/09, 4,2 kg/ ha/ år, var bland det lägsta som uppmätts under mätperioden. Som tidigare nämnt är det totala kvävenedfallet sannolikt högre, eftersom en del kväve tas upp och omvandlas i trädkronorna.


19


0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1990 1995 2000 2005 2010

mm

SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

12

1990 1995 2000 2005 2010kg

/ha

Mann Kendall: KD=*** NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

NH4-N

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

H+

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

0

5 00

1000


Öppet fält (ÖF)

Figur 12. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Lämshaga, A 40. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO4-S ex); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); vätejoner (H+). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

På grund av den torra marken kunde markvatten endast provtas två gånger under 2009, i april och i oktober. Vid de två mätningar som finns för 2009 uppmättes pH-värden 5,1 och 6,2, med det högre värdet på hösten då provvolymen var relativt liten (Figur 13). Halten oorganiskt aluminium i oktober 2008 och april 2009 var 0,2 respektive 0,4 mg/l, vilket är i nivå med de flesta tidigare mätningar. Vid augusti-mätningen 2008 uppmättes dock 9,2 mg/l. Vi har inga förklaringar till detta tilfälligt förhöjda värde. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt under mätserien minskar svavelhalten i markvattnet endast långsamt. Det finns inga signifikanta förändringar av pH eller ANC. pH har ett flertal gånger legat under 5,5, vilket kan betraktas som i viss mån försurat, men ANC har i de flesta fall varit positivt vilket indikerar en viss buffrande förmåga hos markvattnet. En svag, men signifikant minskning av kalciumhalten hänger ihop med den minskade svavelhalten och ”kravet” på laddningsneutralitet hos markvattnet. Natriumhalten i markvattnet har ökat signifikant under perioden, vilket indikerar ett ökat påslag från havet. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är genomgående mycket låga, vilket visar att träden tar upp det mesta av kvävet. Under 2000-talet har dock halterna av ammoniumkväve ökat svagt men signifikant.


20

SO4-S

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l


pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010pH

ANC

-0.4

-0.2

0.0

0.2

0.4

0.6

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

oorg Al

0123456789

10

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Na

0

5

10

15

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l


Ca

0

5

10

15

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l


Figur 13. Markvattenkemi vid Lämshaga, A 40: sulfatsvavel (SO4-S); pH; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); oorganiskt aluminium (oorg Al); natriumhalt (Na+) och kalciumhalt (Ca2+). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Gladö (A 44): Gammal granskog (116 år) i småkuperad, något blockig terräng i Huddinge kommun. Ytan har ett exponerat läge i en sydsluttning. Marken, som har fältskikt av gräs, utgörs av sediment med jordmån av övergångstyp. Från och med hydrologiska året 2001/02 ingår inte depositionsmätningar i Gladö, utan utvecklingen följs endast med hjälp av markvattenundersök-ningar.

I Gladö har det ofta varit svårt att få tillräckligt markvatten för analys vid provtagningarna. Under 2008/09 finns två provtagningar, oktober 2008 och april 2009. I oktober var provvolymen mycket liten och flertalet parametrar kunde ej analyseras för detta prov.

Provtagningen i april visade på hög svavelhalt, 4,5 mg/l. Gladö har genomgående visat höga halter av sulfatsvavel i markvattnet (Figur 14). Trots detta har pH inte varit särskilt lågt. Under april 2009 var pH-värdet 5,4. Som medianvärde under perioden har pH legat på 5,7. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har genomgående varit positiv, med en signifikant ökande trend och ett särskilt


21

högt värde april 2009. Halterna av oorganiskt aluminium har stundtals varit något förhöjda, i synnerhet under 1990-talet men även i slutet av 2000-talet.

Kvävehalterna har genomgående varit mycket låga, vilket indikerar att träden tillsammans med undervegetationen tar upp allt tillgängligt kväve.

SO4-S

02468

101214161820

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l


oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Na

0

5

10

15

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l


Figur 14. Markvattenkemi vid Gladö, A 44: sulfatsvavel (SO4-S), pH, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO3-N), ammoniumkväve (NH4-N), och natriumhalt (Na+). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Arlanda (A 92): 74-årig skog där tall dominerar över gran. Provytan är belägen på plan mark i Sigtuna kommun nordost om flygplatsen. Mätningarna ingår i Luftfartsverkets omgivnings-kontroll. Både deposition och markvattenkemi mäts i ytan och deposition mäts även i en närliggande yta på öppet fält.

Nederbörden på öppet fält uppgick till 730 mm under 2008/09, vilket är något över medelvärdet för mätserien, 690 mm (Figur 15). Krondroppsmängden var 440 mm, vilket även det är över medelvärdet 380 mm.

Svavelnedfallet (exklusive havssalt) på öppet fält uppmättes till 2,8 kg per hektar och 1,7 kg i krondropp. Svavelnedfallet via krondropp har minskat signifikant under mätserien. Att nedfallet är större på öppet fält än via krondropp, trots att torrdepositionen borde vara högre i skogsytan, kan


22

till viss del bero på lokalklimatologiska skillnader mellan platserna. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, hos krondroppet har ökat signifikant under perioden. En liknande tendens syns även för nederbörden på öppet fält.

Kvävenedfallet på öppet fält uppgick till 2,9 kg nitratkväve och 3,1 kg ammoniumkväve per hektar och år, vilket innebär sammanlagt 6 kg oorganiskt kväve. Nitratnedfallet via krondropp har minskat signifikant under perioden, men resultatet är svårtolkat eftersom träden tar upp en andel av kvävenedfallet direkt i kronorna.


0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1990 1995 2000 2005 2010

mm

SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

aMann Kendall: KD=**

NO3-N

0.0

1.0

2.0

3.0

4.0

5.0

6.0

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: KD=*

NH4-N

0

2

4

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

ANC

-1000-800-600-400-200

0200400600800

1000

1990 1995 2000 2005 2010

ekv/

ha

Mann Kendall: KD=*

0

5 00

1000


Öppet fält (ÖF)

Figur 15. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Arlanda, A 92. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO4-S ex); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); syraneutraliserande förmåga (ANC);. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

De tre markvattenmätningarna 2009 gav alla tillräcklig volym för att analyserna skulle kunna genomföras utan problem.

Markvattenmätningarna 2009 uppvisade pH-värden mellan 5,4 och 5,9, en positiv syraneutraliserande förmåga, ANC, mellan noll och 0,3, samt låga halter av oorganiskt aluminium, mellan 0 och 0,2 mg/l (Figur 16). Halterna av sulfatsvavel låg mellan 1,6 och 6,4 mg/l. Markvattenhalterna av sulfatsvavel har vissa tidigare år legat väldigt högt. Trots detta finns inga tecken på betydande markförsurning vid Arlanda. Inga av de försurningsrelaterade parametrarna har förändrats under mätperioden.

Halterna oorganiskt kväve har under hela mätperioden varit mycket låga, och så var fallet även vid de senaste mätningarna. Natriumhalterna har ökat signifikant under mätperioden.


23

SO4-S

0

5

10

15

20

25

30

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

pH

3.54.04.5

5.05.56.06.5

7.07.58.0

1990 1995 2000 2005 2010

pH

ANC

-0.40

-0.20

0.00

0.20

0.40

0.60

1990 1995 2000 2005 2010

mek

v/l

oorg Al

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

NH4-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

mg/

l

Na

0

5

10

15

20

25

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

mg/

l


Figur 16. Markvattenkemi vid Arlanda, A 92: sulfatsvavel (SO4-S); pH; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); och natriumhalt (Na+). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall- metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Ulriksdal (A 94): Provytan startades i oktober 1997. Från och med det hydrologiska året 2003/04 mäts endast deposition över öppet fält vid Ulriksdal. Öppet fält-ytan är en stor gräsmatta med skogen i riktning sydost-nordväst som ligger ca. 550 m från E4. Under 2002/03 har mätningarna kompletterats med en locksamlare, vilket redovisas i separat avsnitt. Lufthaltsmätningarna vid lokalen startade i januari 2004.

Under 2008/09 uppmättes en nederbördsmängd på 646 mm i Ulriksdal, vilket är i nivå med medelvärdet för perioden (Figur 17). Svavelnedfallet exklusive havsaltsbidrag till ytan på öppet fält uppgick till 2,6 kg per hektar, och en signifikant minskning kan påvisas för den 12-åriga mätserien. För kväve finns inga motsvarande trender. Under 2008/09 deponerades 3,8 kg nitratkväve och 2,9 kg ammoniumkväve per hektar.


24


0100200300400500600700800900

1990 1995 2000 2005 2010

mm

SO4-Sex

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

Mann Kendall: ÖF=* NO3-N

0

1

2

3

4

5

6

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

NH4-N

0

2

4

6

8

10

1990 1995 2000 2005 2010

kg/h

a

pH

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

6.5

1990 1995 2000 2005 2010

pH

0

5 00

1000


Öppet fält (ÖF)

Figur 17. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen över öppet fält vid Ulriksdal, A 94. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO4-S ex); nitratkväve (NO3-N); ammoniumkväve (NH4-N); pH. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats.

Locksamlare i Ulriksdal

I Ulriksdal har jämförelser gjorts mellan ordinarie insamlare på öppet fält, bulksamlare som är ständigt öppen, och locksamlare som ska vara stängd vid torr väderlek och öppen när det regnar. Syftet med locksamlare är att undvika påverkan av torrdeposition och enbart få mått på ämnen som är lösta i nederbörden. En noggrann redovisning av resultaten från locksamlaren gjordes i årsrapporten från 2008 (Pihl Karlsson et al, 2008). I samband med detta konstaterades att en del av resultaten för lock-samlaren var orealistiska, vilket troligen beror på problem med utrustningen. I denna rapport presenteras resultaten från årets mätningar i Bilaga 1.

Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå

Inom Krondroppsnätet modellberäknas deposition på regional nivå, som ett komplement till mät-ningarna. Detta kan ge en mer omfattande geografisk täckning jämfört med vad mätningarna ger. Modellberäkningar ger dessutom möjlighet att utvärdera andra parametrar än de som mäts. Ytter-ligare en fördel är att modeller kan användas för att beräkna framtida trender vid olika utsläpps-scenarier.

I detta kapitel presenteras modellberäknat nedfall av svavel och kväve baserat på beräkningar med det s.k. ”MATCH-Sverige”-modellsystemet som SMHI driver på uppdrag av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning (Persson m.fl., 2004). I MATCH-modellen anpassas de modell-


25

beräknade halterna av föroreningar i luft och nederbörd till atmosfärskemiska mätdata från de svenska och norska EMEP-stationerna samt Luft- och nederbördskemiska nätet med hjälp av s.k. Optimal Interpolation. I förra årets rapport redovisades modellerad deposition för år 2002 - 2005. I årets rapport presenteras resultaten för år 2005 – 2008. Dessa resultat kan dock inte jämföras rakt av med de tidigare beräkningarna eftersom en ny version av MATCH-modellen har tillämpats. En skillnad är att MATCH-resultaten numera presenteras med en upplösning av 40 x 40 km istället för 20 x 20 km som tidigare.

Länsvis och kommunvis deposition för svavel och kväve i barrskog och på åkermark har tagits fram genom att beräkna medelvärdet för de depositionsrutor som ingår i respektive län/kommun (en viktning med kommunens/länets andel av arean för respektive depositionsruta). Nedfallet redovisas på länsnivå i Figur 18 och på kommunnivå i Tabell 2 och Tabell 3. Där redovisas också en beräk-ning för år 2020 enligt depositionsscenariet CLE, Current legislation. Detta är ett slags basscenario som utgår från dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa. För CLE-scenariet har ett medel-värde beräknats för de markanvändningsslag som ingår i länet/kommunen, och det finns därmed ingen uppdelning på barrskog och åkermark, som det gör för årsberäkningarna.

Modellerat nedfall av svavel och kväve

0.0

1.0

2.0

3.0

4.0

5.0

6.0

7.0

8.0

9.0

2005

2006

2007

2008

CLE20

0520

0620

0720

08CLE

Ned

fall

(kg

/ha)

CLE 2020

torrdeposition (åker)

torrdeposition (barrskog)

våtdeposition

Svavelnedfall

Kvävenedfall

Figur 18. Nedfall av antropogent svavel och oorganiskt kväve (kg per hektar och kalenderår) i Stockholms län, fördelat på våt- respektive torrdeposition under 2005-2008 och år 2020 enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige-modellen. De nedre staplarna anger våtdepositionen, och de övre staplarna anger torr-depositionen (till barrskog eller åkermark). Svavelnedfallet (utan havssalt) i Stockholms län beräknades till omkring 3,5-5,4 kg per hektar och år i barrskog och 2,5-3,6 kg per ha på åkermark under 2005-2008. Kvävenedfallet beräknades till omkring 6,1-7,6 kg per hektar och år i barrskog och 4,7-5,7 kg på åkermark under motsvarande period. Enligt CLE-scenariet ska nedfallet minska till 2,3 kg svavel och 4,6 kg kväve per hektar till år 2020.

Under 2008 var den modellerade våtdepositionen av antropogent svavel i Stockholms län 1,9 kg/ha, vilket är lägre än det nedfall som uppmättes vid de fyra mätningarna på öppet fält i länet (2,9 kg/ha som genomsnitt). Under den aktuella perioden (2005-2008) var våtdepositionen av antropogent svavel vid de fyra ytorna i medeltal 54 % högre jämfört med den modellberäknade våtdepositionen för länet. Denna typ av jämförelser bör tolkas med försiktighet, eftersom mätplatsen har specifika exponeringsegenskaper som inte är representativa för länet som helhet. Dessutom är den modellberäknade våtdepositionen inte direkt jämförbar med depositionen på öppet fält eftersom en del torrdeposition deponeras i insamlingstratten (ca 10 %, jämfört med våtdepositionen). Inte heller det modellerade nedfallet till åkermark kan jämföras direkt med


26

mätningarna på öppet fält då det beräknade nedfallet till åkermark innefattar våtdeposition och torr-deposition till jordbruksgrödor, medan mätningarna på öppet fält representerar våtdeposition (inkluderande viss torrdeposition). Det är vanligt även i andra län att våtdeposition är högre än modellerad deposition, vilket skulle kunna indikera att modellberäkningen underskattar våt-depositionen. Svavelnedfallet i skogsytorna (krondropp) uppgick till 2,7 kg/ha som ett genomsnitt under 2005-2008, vilket är lägre än den modellberäknade totaldepositionen till barrskog för mot-svarande period (4,0 kg/ha).

För oorganiskt kväve var den modellerade våtdepositionen 3,7 kg/ha under 2008, vilket är lägre än öppet fältmätningarna i länet som låg mellan 4,6 och 8,3 kg/ha. I likhet med svavelnedfallet så är medelvärdet för våtdepositionen av oorganiskt kväve vid ytorna generellt sett högre (dubbelt så högt) än den modellberäknade våtdepositionen för länet under den aktuella perioden (2005-2008). Som redan nämnts ingår även en del torrdeposition i insamlingstratten (ca 10 %) och det modellerade nedfallet representerar ett medelvärde för hela länet, medan mätningen gäller en specifik yta med specifika exponeringsegenskaper. För kväve försvåras jämförelsen ytterligare i skogsytorna, eftersom modelleringen ger totaldepositionen av kväve, medan krondropps-mätningarna visar på totaldepositionen minus det som interncirkuleras i trädkronan.

Tabell 2. Svavelnedfall (utan havssalt) på kommunnivå i Stockholms län under 2005-2008 och år 2020 enligt

CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige modellen.

Svavelnedfall i barrskog (kg/ha)

Svavelnedfall på åkermark (kg/ha)

CLE-scenariet*

2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2020 Botkyrka 5.8 3.7 3.9 4.1 3.9 3.0 2.7 3.2 2.4 Danderyd 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.1 Ekerö 4.5 3.0 3.1 3.2 3.0 2.4 2.2 2.4 1.9 Haninge 5.6 3.7 4.0 4.1 3.8 3.0 2.8 3.2 2.3 Huddinge 6.0 3.8 4.0 4.1 4.0 3.1 2.8 3.3 2.4 Järfälla 6.2 3.4 3.5 3.6 3.9 2.7 2.4 2.8 1.9 Lidingö 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.5 Nacka 6.2 3.5 3.6 3.7 4.0 2.8 2.5 2.9 2.5 Norrtälje 5.4 3.4 3.2 3.5 3.5 2.7 2.3 2.7 2.3 Nykvarn 4.3 3.3 3.3 3.7 3.0 2.8 2.4 2.7 2.1 Nynäshamn 5.5 3.8 4.0 4.1 3.8 3.0 2.8 3.2 2.6 Salem 4.7 3.4 3.4 3.7 3.2 2.8 2.5 2.8 2.0 Sigtuna 5.3 3.2 3.2 3.3 3.4 2.5 2.3 2.6 2.1 Sollentuna 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 1.9 Solna 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.2 Stockholm 6.2 3.5 3.6 3.7 4.0 2.8 2.5 2.9 2.3 Sundbyberg 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.2 Södertälje 4.3 3.3 3.3 3.6 3.0 2.7 2.4 2.7 2.2 Tyresö 6.0 3.8 4.0 4.1 4.0 3.1 2.8 3.3 2.4 Täby 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.2 Upplands-Bro 4.2 2.9 3.0 3.1 2.8 2.4 2.2 2.3 2.0 Upplands-Väsby 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 1.9 Vallentuna 6.2 3.4 3.5 3.6 3.9 2.7 2.4 2.8 2.3 Vaxholm 6.2 3.4 3.5 3.6 4.0 2.7 2.4 2.9 2.5 Värmdö 5.4 3.4 3.8 4.1 3.7 2.8 2.7 3.0 2.4 Österåker 6.0 3.4 3.4 3.8 3.9 2.7 2.5 2.9 2.5 Stockholms län 5.4 3.5 3.5 3.8 3.6 2.8 2.5 2.9 2.3 * Ett basscenario baserat på dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa (medelvärde för de markanvändningsslag som ingå i respektive kommun).


27

Tabell 3. Kvävenedfall på kommunnivå i Stockholms län under 2005-2008 och år 2020 enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige modellen.

Kvävenedfall i barrskog (kg/ha)

Kvävenedfall på åkermark (kg/ha)

CLE-scenariet*

2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2020 Botkyrka 8.0 8.1 6.7 8.2 6.0 6.9 5.2 6.2 4.7 Danderyd 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.1 Ekerö 6.7 6.8 6.3 7.3 5.0 5.6 4.9 5.5 3.3 Haninge 7.8 7.8 6.5 8.1 5.8 6.5 5.1 6.0 5.1 Huddinge 8.2 8.2 6.7 8.4 6.2 7.0 5.3 6.3 4.8 Järfälla 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.2 Lidingö 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 5.2 Nacka 7.8 7.4 6.5 8.0 5.9 6.2 5.1 6.0 5.2 Norrtälje 6.5 6.0 5.5 7.2 4.8 4.8 4.2 5.3 4.6 Nykvarn 6.7 7.4 6.3 7.4 4.9 6.2 4.9 5.5 4.6 Nynäshamn 7.6 7.6 6.4 8.0 5.6 6.3 4.9 5.8 4.8 Salem 7.0 7.5 6.4 7.6 5.2 6.3 5.0 5.7 3.7 Sigtuna 7.0 6.7 6.1 7.4 5.3 5.5 4.8 5.6 4.4 Sollentuna 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.2 Solna 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.0 Stockholm 7.8 7.4 6.5 8.0 5.9 6.2 5.1 6.0 4.1 Sundbyberg 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.0 Södertälje 6.6 7.3 6.2 7.3 4.9 6.1 4.9 5.5 4.5 Tyresö 8.2 8.3 6.7 8.4 6.2 7.1 5.3 6.3 5.3 Täby 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.5 Upplands-Bro 6.6 6.7 6.3 7.2 4.9 5.5 4.9 5.4 4.0 Upplands-Väsby 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 4.2 Vallentuna 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 5.9 4.7 Vaxholm 7.7 7.2 6.4 7.9 5.8 6.0 5.0 6.0 5.0 Värmdö 7.3 6.9 6.2 7.8 5.4 5.7 4.8 5.7 5.1 Österåker 7.5 6.8 6.2 7.8 5.6 5.6 4.8 5.8 4.8 Stockholms län 7.2 6.9 6.1 7.6 5.3 5.7 4.7 5.6 4.6 * Ett basscenario baserat på dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa (medelvärde för de markanvändningsslag som ingår i respektive kommun).


28

Krondroppsnätets roll i forskningen Exempel: Mykorrhizasvampar och kväveutlakning Bakgrund Långa tidsserier och god spridning över Sverige gör att Krondroppsnätet är väl lämpat som bas för olika typer av forskningsprojekt. Under 2009-2010 påbörjades omfattande studier vid Lunds Universitet, som kommer att pågå till och med 2014, med fokus på kvävedynamik i skogsmark. Studierna är finansierade av forskningsrådet FORMAS samt forskningsprogrammet LUCCI (Centrum för studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet). Ett av de här nämnda projektens huvudsyften är att utreda vad det är som styr kväveläckage från skogsbestånd. Frågan är viktig av många olika skäl. Kväveutlakning innebär försurning av skogsmarken samt risk för övergödning av ytvatten, samtidigt som det kan vara ett tecken på att skogen inte binder in mer kol, eftersom kol och kväve hänger nära samman i organiskt material. Inom projekten kommer effekter på kväveläckage av tidigare markanvändning, markens bördighet, beståndsålder, mikroorganismer och markens fosforstatus att utvärderas. En rad kompletterande mätningar kommer att göras och en dynamisk datormodell, ForSAFE-VEG, kommer att användas för att se om det går att återskapa vad som uppmätts. Syftet är att öka förståelsen av processerna för att kunna förbättra modellen. Detta är viktigt för att kunna simulera effekter vid ett förändrat klimat och ett mer intensivt skogsbruk. Under 2009 och 2010 har arbete påbörjats för att studera hur mykorrhiza, dvs de svampar som lever i symbios med trädrötterna, kan påverka kväveläckaget.

Inledning Nästan alla trädarter i boreala och tempererade skogar lever i en symbios, som kallas ektomykorrhiza, med svampar. Trädet transporterar via rötterna kol (från fotosyntesen) till svampen i utbyte mot näringsämnen och vatten. Ektomykorrhizasvamparna har med sitt fintrådiga mycel, som sträcker sig som ett heltäckande nätverk i jorden, ett mycket effektivare upptag av näringsämnen än trädet. Flera av de vanliga svampfruktkropparna i boreala skogar är ektomykorrhizasvampar (t.ex. kantarell, soppar, flugsvampar, riskor, kremlor, spindlingar och musseroner). Den största delen av svampens biomassa (ca. 80%) utgörs dock av det underjordiska svampmycelet. När skogsmark gödslas med kväve minskar tillväxten av ektomykorrhizasvampar då träden kan ta upp kvävet själv och inte längre har någon vinning av att transportera kol till svampen. Utöver en direkt effekt av ökad kvävetillsats vid kvävedeposition gör detta att kväveläckaget kan öka då det mycket effektiva upptaget av svampmycelet minskar. Det har i kvävegödslingsförsök observerats att tillväxten av ektomykorrhizasvampar var låg vid högt kväveläckage, men den direkta effekten av svampen kunde inte särskiljas. Tillväxt och biomassa av ektomykorrhizasvampar kommer i denna studie att undersökas för att utvärdera hur de är korrelerade med kvävedeposition och kväveläckage. Det kommer även att genomföras studier av kolinlagring via ektomykorrhiza samt svamparnas nedbrytningsprocesser och vilka enzym som är involverade i dessa nedbrytningsprocesser.


29

Metod Försöket genomförs i 30 av ytorna inom Krondroppsnätet (Figur 19). Samtliga aktiva granskogslokaler i södra Sverige, upp till och med S22A (Blåbärskullen, Värmland) och U06A (Hyttskogen, Västmanland) har tagits med i undersökningen. Vi analyserar tillväxten av ektomykorrhizasvampar med hjälp av svamp-inväxningspåsar. Svamphyfer kan växa igenom påsarnas finmaskiga nylonväv medan växtrötter stoppas. Inväxningspåsarna (a' 10g, mått i cm: 8x4x1) har placerats i gränsskiktet mellan den organiska jorden och mineraljorden (ca. 5-15cm djupt). Drygt två meter ifrån varje av de fem lysimetrarna har det tagits ett jordprov av O-horisonten med en Ø:25mm provtagare. Runt denna provtagning, ca 20 cm ifrån, har sju påsar med olika innehåll placerats. Inväxningspåsarna sattes ut i slutet av maj 2009 och en del av dem hämtades in hösten 2009. De kvarvarande påsarna lämnas under 2-3 år för långtidsundersökningar. Preliminära resultat Resultaten ifrån första säsongen baserade på en preliminär mikroskopanalys av påsarna visade att ökad kvävedeposition lett till minskad tillväxt av ektomykorrhizasvampar både på lokaler med och utan stormskador.

Figur 19. Karta över de krondroppslokaler som inkluderats i försöket.

Det fanns inget tydligt samband mellan svamptillväxt och kväveläckage annat än att lokaler utan stormskador hade låg inväxning på de få platser som hade ett högt läckage, men det kunde även vara låg inväxning där det var lågt läckage. Att det inte blev ett tydligare samband med kväveläckaget kan bero på att de icke stormskadade lokalerna generellt hade ett lågt kväveläckage. Vid de stormskadade lokalerna skulle det kunna bero på att vissa mätningar gjordes på gränsen till helt stormfällda partier, vilket skulle kunna innebära en stor lokal variation då det stormfällda området antagligen läcker mycket kväve. Stormskadade lokaler hade generellt en högre svamptillväxt, vilket skulle kunna bero på att utspridda mindre stormskador kan leda till högre trädtillväxt på grund av ökat ljusinsläpp, och därmed en ökad symbios. Fortsättning Det är viktigt att tänka på att resultaten ovan bara är preliminära, från den första säsongen. Slutliga beräkningar kommer att baseras på laborativa mätningar på produktionen av svampbiomassa. Vi kommer även att jämföra svampinväxningen med analyser av de jordprover vi själva hämtat in. Vidare kommer nedbrytningsprocesser och kolinlagring via svampmycelet att undersökas.

Projekten är två samarbetsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet. Projektet om mykorrhiza finansieras av Forskningsprogrammet LUCCI och genomförs på Ekologiska Institutionen, Avdelningen för mikrobiologisk ekologi, Lunds Universitet. av doktoranderna Adam Bahr ([email protected]) och Magnus Ellström ([email protected]) med handledarna Håkan Wallander ([email protected] och Anders Tunlid ([email protected]). Övriga delar finansieras av forskningsrådet FORMAS och genomförs på Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskap vid Lunds Universitet av Cecilia Akselsson ([email protected]).


30

Temainriktad rapport om miljömålsuppföljning med hjälp av mätningar och modellering inom Krondroppsnätet

Under 2010 kommer vi, i likhet med föregående år, även att presentera en nationell, mer temainriktad, rapport. Detta årets rapport kommer att handla om hur mätningar och modellering inom Krondroppsnätet kan användas för uppföljning av miljökvalitetsmål och miljökvalitets-normer. Tanken är att temarapporten skall fungera som ett komplement till de länsvisa, resultat-inriktade rapporterna i år. Temarapporten planeras bli klar i slutet av 2010 och kommer då att finnas tillgänglig på Krondroppsnätets webbplats samt skickas ut till alla kunder som pdf-fil.

Nya publikationer kopplade till Krondroppsnätet

Krondroppsnätet — Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner, IVL Rapport B 1896.

Rapporten beskriver hur lufthalter och nedfall av svavel och kväve har förändrats över tiden sedan början på 1990-talet. Resultaten sätts också i relation till förändringarna av emissionerna i Europa under motsvarande tidsperiod. I rapporten redovisas även trenderna i markvattnet, bland annat med avseende på återhämtning från försurning och nitratkvävehalter. Resultatet kommer även att presenteras i två vetenskapliga publikationer. Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark, IVL Rapport B 1926

I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Ytorna delades in i olika skadeklasser beroende på hur stora skador ytorna erhållit i samband med stormen. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Resultaten kommer även att presenteras i en vetenskaplig publikation. Utveckling av Krondroppsnätet utifrån regionala och nationella behov, IVL Rapport, U 2695

I en nyutkommen rapport till Naturvårdsverket beskrivs Krondroppsnätets roll ur miljö-övervaknings- och miljömålsuppföljningshänseende samt hur Krondroppsnätet kan utvecklas efter 2010. Rapporten tar bland annat upp vikten av att koppla resultaten till klimatdata och till avrinningsområden. En tydligare koppling till klimatdata gör det möjligt att analysera hur lufthalter, nedfall och markvattenkemi beror av väderförhållanden, som underlag vid bedömning av ekosystemeffekter vid klimatförändringar. Kopplingen till avrinningsområden är viktig för att bistå med användbart dataunderlag till vattenmyndigheterna i uppföljningen av vattendirektivet. Fokus de närmaste åren kommer även att vara på att syntetisera modellresultat och mätresultat på regional nivå ytterligare för att förbättra underlaget för regional miljömålsuppföljning.

Krondroppsnätets webbplats

Sedan hösten 2008 finns en ny webbplats för Krondroppsnätet, www.krondroppsnatet.ivl.se. Där presenteras överskådligt information om hur vi arbetar inom Krondroppsnätet när det gäller prov-


31

tagning, analyser och databearbetning. På webbplatsen redovisas resultat från mätningarna och modellberäkningarna i form av mätdata, kartor och rapporter. Webbplatsen uppdateras kontinuer-ligt med ny information.

Vi hoppas att detta kommer att bli en levande webbplats, och om ni har önskemål och funderingar på dess utformning kontakta oss gärna via e-post genom: [email protected]

Referenser

Nordin, A., Strengbom, J., Witzell, J., Näsholm, T. och Ericson, L., 2005. Nitrogen deposition and the biodiversity of boreal forests – implications for the nitrogen critical load. Ambio 34: 20-24.

Persson C, Ressner E. och Klein T., 2004. Nationell miljöövervakning - MATCH-Sverige modellen 1999-2002. Rapportserie: SMHI Meteorologi, Nr 113.

Pihl Karlsson, G., Nettelbladt, A., Akselsson, C., Hellsten, S., Karlsson, P.E., Kronnäs, V. & Malm, G. 2008. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län – mätningar och modellering. IVL Rapport B 1786.

Pihl Karlsson, G., Akselsson, C., Hellsten, S., Karlsson, P.E., & Malm, G. 2009. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige – mätningar och modellering. IVL Rapport B 1851.


32

Bilaga 1. Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten.

Tabell A:1a. Medelvärde under hydrologiskt år från mätningar över öppet fält i Stockholms län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst! Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N

Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+

mm kg/ha Bergby 08/09 550 0,09 1,9 1,8 2,5 2,1 2,5 1,7 0,7 2,0 1,3 0,11(A 01 A) 07/08 707 0,11 2,5 2,2 6,0 2,9 2,2 2,6 0,8 4,6 2,8 0,45

06/07 638 0,03 3,4 3,1 6,5 2,8 3,6 5,6 1,1 4,1 2,4 0,27 05/06 537 0,08 3,2 3,0 4,7 3,0 4,9 2,0 0,5 3,4 2,4 0,15 04/05 635 0,07 3,2 2,8 7,8 3,1 4,6 2,4 1,1 4,7 2,9 0,14 03/04 696 0,13 3,5 3,2 5,2 3,1 2,1 1,9 0,6 3,8 2,1 0,07 02/03 490 0,06 3,1 2,9 4,6 2,6 2,5 1,7 0,6 3,5 2,1 0,05 01/02 608 0,09 2,9 2,7 4,0 2,5 2,3 1,3 0,4 2,9 1,2 0,06 00/01 739 0,15 4,1 3,9 4,5 3,3 4,2 1,7 0,5 2,9 2,2 0,15 99/00 593 0,13 3,4 3,1 5,3 2,6 2,3 1,4 0,5 3,4 1,5 0,14 98/99 801 0,20 4,9 4,5 9,1 4,1 3,1 2,4 0,8 5,6 2,4 0,08 97/98 720 0,20 4,8 4,5 5,4 3,7 2,8 2,5 0,6 3,8 1,9 0,13 96/97 542 0,09 3,2 3,0 4,4 2,0 2,8 1,8 0,7 2,6 1,4 0,05

Farstanäs 08/09 674 0,15 3,5 3,1 7,2 3,2 2,3 2,6 1,1 4,2 6,2 0,14(A 35 A) 07/08 680 0,13 2,6 2,3 5,6 3,1 2,0 2,2 0,7 3,8 1,3 0,32

06/07 651 0,09 3,0 2,7 7,2 2,8 2,3 4,0 1,2 4,4 5,1 0,31 05/06 474 0,06 2,0 1,9 2,7 1,7 1,3 2,0 0,4 1,7 1,5 0,16 04/05 482 0,03 1,9 1,8 3,4 2,5 3,0 2,4 0,4 2,0 2,2 0,07 03/04 626 0,09 2,7 2,5 3,9 2,4 1,8 1,9 0,6 2,8 1,9 0,06 02/03 428 0,06 2,7 2,5 4,2 2,1 1,6 1,7 0,8 2,1 1,1 0,04 01/02 670 0,08 2,9 2,6 6,1 2,3 1,4 2,2 0,6 3,8 1,4 0,07 00/01 750 0,10 4,7 4,5 6,0 3,5 3,5 2,4 0,9 3,8 2,4 0,11 99/00 679 0,11 4,0 3,6 8,6 3,3 2,5 2,2 1,0 4,9 2,6 0,11 98/99 702 0,18 4,6 4,3 6,5 3,5 2,4 2,6 0,7 4,7 2,2 0,08 97/98 710 0,18 5,0 4,8 4,4 3,6 3,0 2,7 0,6 2,8 2,5 0,09 96/97 484 0,08 3,5 3,2 7,0 2,4 2,9 1,9 0,7 4,0 2,5 0,05 95/96 342 0,10 2,1 2,0 3,8 1,6 1,4 1,1 0,7 1,3 0,9 0,03 94/95 651 0,18 4,6 4,3 5,5 3,0 2,8 2,7 0,7 3,2 1,6 0,02 93/94 722 0,33 5,9 5,6 6,5 3,5 2,7 2,0 1,0 3,0 2,1 0,04 92/93 504 0,19 3,7 3,6 3,5 2,0 1,7 0,9 0,4 1,8 1,5 0,02


33

Forts. Tabell A:1a. Medelvärde under hydrologiskt år från mätningar över öppet fält i Stockholms län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst! Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Arlanda 08/09 728 0,08 2,9 2,8 4,0 2,9 3,1 2,6 0,7 3,1 1,8 0,19(A 92 A) 07/08 960 0,14 3,6 3,3 7,2 4,4 3,6 3,3 0,9 5,2 3,2 0,26

06/07 828 0,03 4,7 4,3 7,8 3,7 6,1 8,6 1,1 5,3 3,3 0,26 05/06 612 0,10 3,1 2,9 4,5 3,0 4,3 2,1 0,4 3,1 2,9 0,16 04/05 566 0,04 3,1 2,8 6,1 2,8 4,5 3,3 0,9 4,1 2,8 0,12 03/04 661 0,08 3,2 3,0 5,4 2,9 2,0 3,1 0,8 3,4 3,3 0,06 02/03 481 0,05 3,2 3,1 3,8 2,5 3,6 1,9 0,7 2,7 1,9 0,05 01/02 627 0,08 3,3 3,0 5,0 2,6 2,7 1,3 0,4 3,1 2,0 0,06 00/01 783 0,20 4,0 3,7 5,6 3,6 3,1 1,7 0,8 2,8 1,6 0,16 99/00 577 0,06 3,7 3,4 5,2 2,6 2,7 2,6 0,6 4,1 2,6 0,15 98/99 814 0,18 4,6 4,3 6,3 3,4 3,1 1,8 0,7 4,3 3,7 0,11

Ulriksdal 08/09 646 0,08 3,2 2,6 12,7 3,8 2,9 2,2 1,1 18,3 3,2 0,13(A 94 A) 07/08 833 0,16 3,5 3,2 7,8 4,2 4,1 3,0 0,8 5,2 1,9 0,13

06/07 439 0,06 2,9 2,6 5,5 1,8 9,2 2,1 1,4 2,5 3,4 0,17 05/06 462 0,06 3,8 3,6 4,9 1,8 5,8 1,6 0,6 3,5 4,0 0,09 04/05 515 0,04 3,8 3,5 6,0 1,8 6,3 3,4 0,6 4,4 6,8 0,09 03/04 635 0,09 3,9 3,6 6,8 2,8 2,6 2,6 1,0 4,3 1,8 0,06 02/03 407 0,05 2,9 2,7 4,5 1,8 2,5 1,2 0,7 2,4 1,1 0,04 01/02 468 0,04 2,2 2,0 3,5 1,4 2,0 1,1 0,3 2,2 1,0 0,05 00/01 782 0,13 5,2 4,9 6,8 3,5 4,7 2,2 0,7 4,4 1,4 0,17 99/00 681 0,08 4,3 4,0 6,0 2,7 2,5 2,4 0,8 4,4 1,8 0,14 98/99 625 0,11 4,5 3,6 19,4 3,1 2,8 2,5 1,4 11,3 1,8 0,06 97/98 673 0,14 5,8 5,5 6,5 3,2 3,6 3,2 0,8 4,3 2,0 0,08

Ulriksdal 08/09 578 0,06 1,7 1,6 2,5 1,8 1,6 1,1 0,4 2,2 1,3 0,08(A 94 A) 07/08 582 0,07 1,5 1,4 2,5 1,8 1,6 1,0 0,5 1,5 0,6 0,11Lock 06/07 500 0,06 1,2 1,1 1,9 1,4 1,7 0,7 0,3 1,0 0,6 0,11

05/06 483 0,06 1,7 1,6 1,9 1,6 1,9 0,8 0,3 1,1 0,5 0,07 04/05 423 0,03 1,5 1,4 1,7 1,0 2,3 1,0 0,3 1,2 0,8 0,06 03/04 543 0,05 2,4 2,3 2,8 1,4 1,3 1,4 0,5 2,1 0,8 0,05


34

Tabell A:1b. Medelvärde under kalenderår från mätningar på öppet fält i Stockholms län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst! Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Bergby 2008 658 0,13 2,3 2,1 5,6 2,6 2,0 2,6 1,0 4,6 2,8 0,31(A 01 A) 2007 600 0,04 2,9 2,7 5,3 2,5 3,5 3,9 0,8 3,6 2,5 0,33

2006 619 0,05 3,4 3,2 5,1 3,2 4,8 3,7 0,7 3,4 2,2 0,21 2005 574 0,06 3,4 3,1 7,6 3,0 4,8 2,7 1,1 4,5 3,0 0,12 2004 690 0,12 2,9 2,7 6,0 3,1 1,9 1,8 0,6 4,2 2,0 0,10 2003 626 0,09 3,6 3,4 4,5 3,1 2,8 1,8 0,7 3,6 1,6 0,06 2002 558 0,08 2,9 2,7 4,4 2,5 2,4 1,6 0,4 2,9 2,0 0,06 2001 626 0,10 3,4 3,2 4,1 2,7 3,7 1,4 0,4 2,7 2,1 0,11 2000 675 0,14 3,1 2,9 5,0 2,7 2,3 1,3 0,6 3,1 1,4 0,16 1999 743 0,19 5,2 4,9 6,3 3,9 3,5 2,3 0,7 4,3 2,1 0,09 1998 752 0,17 4,4 4,0 8,6 3,4 2,5 2,1 0,7 5,4 2,2 0,08 1997 602 0,16 4,3 4,1 5,0 3,1 3,3 2,6 0,8 3,0 1,6 0,11

Farstanäs 2008 833 0,18 3,3 2,9 9,1 3,8 2,5 2,6 1,3 5,5 6,1 0,27(A 35 A) 2007 464 0,06 2,0 1,8 4,2 2,0 1,6 2,7 0,7 2,7 3,2 0,31

2006 675 0,09 2,9 2,6 5,5 2,5 1,9 3,2 0,9 3,2 3,2 0,23 2005 458 0,03 2,1 1,9 3,2 2,5 3,1 2,6 0,4 1,9 2,4 0,06 2004 588 0,07 2,2 2,0 3,9 2,1 1,5 1,9 0,5 3,0 1,5 0,07 2003 471 0,07 2,9 2,7 4,3 2,3 1,9 1,7 0,9 2,0 1,3 0,05 2002 575 0,08 2,6 2,3 5,5 2,1 1,3 1,9 0,6 3,4 1,4 0,06 2001 659 0,09 3,5 3,3 5,0 2,7 2,6 2,0 0,6 3,2 1,9 0,11 2000 720 0,10 4,3 3,9 7,8 3,3 2,6 2,2 1,1 4,2 2,4 0,09 1999 731 0,17 5,3 5,0 7,4 3,9 3,2 3,2 0,8 5,2 2,9 0,10 1998 630 0,10 3,7 3,5 4,9 2,6 2,3 2,0 0,6 3,3 2,2 0,06 1997 655 0,17 5,1 4,7 7,6 3,7 3,5 2,9 0,8 4,5 2,9 0,09 1996 379 0,10 2,5 2,3 4,7 1,9 1,8 1,2 0,8 1,6 1,0 0,04 1995 559 0,18 3,9 3,7 4,5 2,6 2,6 2,3 0,5 2,8 1,5 0,02 1994 714 0,19 4,6 4,3 6,2 2,8 2,1 2,0 1,0 2,6 2,0 0,03 1993 552 0,32 5,2 5,0 4,3 2,9 2,2 1,5 0,5 2,4 1,8 0,03

Arlanda 2008 985 0,14 3,8 3,4 7,4 4,4 3,8 3,4 1,0 5,8 2,6 0,28(A 92 A) 2007 820 0,05 4,1 3,8 6,4 3,6 6,0 6,9 0,9 4,4 3,7 0,15

2006 720 0,08 3,6 3,4 5,7 3,4 3,7 4,3 0,7 3,6 2,9 0,25 2005 544 0,07 3,4 3,1 5,8 2,8 5,0 2,6 0,7 4,0 2,5 0,11 2004 693 0,05 3,0 2,7 6,4 2,9 2,2 3,6 0,9 4,1 3,5 0,10 2003 545 0,04 3,2 3,1 3,7 2,6 3,5 2,2 0,7 2,6 2,1 0,05 2002 589 0,08 3,6 3,4 4,8 2,8 3,1 1,7 0,5 3,1 2,4 0,06 2001 634 0,14 3,2 2,9 5,2 2,8 2,4 1,4 0,7 2,6 1,5 0,15 2000 679 0,13 3,4 3,2 4,4 2,8 2,6 1,5 0,5 3,0 1,7 0,13 1999 748 0,13 5,3 5,0 6,5 3,7 3,6 3,0 0,8 5,0 4,0 0,12


35

Forts. Tabell A:1b. Medelvärde under kalenderår från mätningar på öppet fält i Stockholms län. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Obs! Senaste årets data överst! Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Ulriksdal 2008 790 0,12 3,8 3,1 15,2 4,8 3,5 2,7 1,3 19,8 3,5 0,13(A 94 A) 2007 562 0,10 3,5 3,2 6,5 2,6 10,0 2,7 1,5 3,4 3,4 0,14

2006 490 0,05 3,5 3,3 4,8 1,9 5,7 1,6 0,6 3,4 4,0 0,13 2005 479 0,05 4,0 3,7 5,4 1,8 6,3 3,3 0,5 3,9 6,8 0,06 2004 550 0,07 3,0 2,7 6,0 2,0 1,6 2,4 0,9 4,2 1,2 0,08 2003 574 0,08 3,9 3,6 6,5 2,8 3,7 1,7 0,9 3,4 1,8 0,06 2002 409 0,05 2,1 1,9 2,9 1,4 2,0 1,1 0,3 1,8 1,1 0,04 2001 550 0,06 3,1 2,8 5,3 2,1 2,8 1,5 0,4 3,6 1,3 0,11 2000 806 0,14 5,7 5,4 6,9 3,6 3,7 2,2 1,0 4,9 1,6 0,19 1999 620 0,09 3,5 3,3 4,9 2,7 3,0 2,1 0,5 3,2 1,3 0,06 1998 725 0,11 6,3 5,4 21,1 3,1 3,5 3,6 1,7 12,4 2,6 0,08

Ulriksdal 2008 641 0,09 1,7 1,6 2,6 2,0 1,6 1,1 0,6 2,4 1,5 0,13(A 94 A) 2007 426 0,04 1,1 1,0 1,9 1,2 1,5 0,7 0,2 1,0 0,3 0,07Lock 2006 571 0,08 1,7 1,6 2,1 2,0 2,1 0,8 0,3 1,2 0,8 0,11

2005 438 0,04 1,7 1,7 1,9 1,2 2,5 1,0 0,3 1,2 0,9 0,05 2004 447 0,04 2,0 1,9 2,6 1,0 0,7 1,3 0,4 2,2 0,5 0,05

Tabell A:2a. Öppet fältdata från Stockholms län, organiskt kväve, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Bergby 08/09 550 4,7 1,6 (A 01 A) 07/08 707 5,2 2,1

06/07 638 6,4 4,4 05/06 537 7,9 3,4 04/05 635 7,7 2,8 03/04 696 5,3 2,2 02/03 490 5,1 2,1 01/02 608 4,8 1,3 00/01 739 7,5 99/00 593 4,9 98/99 801 7,2 97/98 720 6,4 96/97 542 4,8


36

Forts. Tabell A:2a. Öppet fältdata från Stockholms län, organiskt kväve, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Farstanäs 08/09 674 5,5 1,4 (A 35 A) 07/08 680 5,0 1,1

06/07 651 5,2 1,5 05/06 474 2,9 1,2 04/05 482 5,5 1,2 03/04 626 4,2 2,1 02/03 428 3,8 1,2 01/02 670 3,6 1,2 00/01 750 7,0 99/00 679 5,8 98/99 702 6,0 97/98 710 6,6 96/97 484 5,3 95/96 342 3,1 94/95 651 5,7 93/94 722 6,3 92/93 504 3,7

Arlanda 08/09 728 5,9 (A 92 A) 07/08 960 8,1

06/07 828 9,7 05/06 612 7,4 04/05 566 7,3 03/04 661 4,9 02/03 481 6,1 01/02 627 5,3 00/01 783 6,6 99/00 577 5,3 98/99 814 6,5


37

Forts. Tabell A:2a. Öppet fältdata från Stockholms län, organiskt kväve, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Ulriksdal 08/09 646 6,7 (A 94 A) 07/08 833 8,3

06/07 439 10,9 05/06 462 7,6 04/05 515 8,1 03/04 635 5,4 02/03 407 4,3 01/02 468 3,5 00/01 782 8,2 99/00 681 5,2 98/99 625 5,9 97/98 673 6,8

Ulriksdal 08/09 578 3,3 (A 94 A) 07/08 582 3,4 Lock 06/07 500 3,1

05/06 483 3,6 04/05 423 3,4 03/04 543 2,7

Tabell A:2b. Öppet fältdata från Stockholms län, organiskt kväve, deposition på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N TOC

mm kg/ha Bergby 2008 658 4,7 1,7 (A 01 A) 2007 600 6,0 4,7

2006 619 8,0 3,4 2005 574 7,8 2,7 2004 690 5,0 2,2 2003 626 5,9 1,8 2002 558 4,9 1,7 2001 626 6,4 1,8 2000 675 5,0 1999 743 7,4 1998 752 5,8 1997 602 6,4


38

Forts. Tabell A:2b. Öppet fältdata från Stockholms län, organiskt kväve, deposition på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N TOC

mm kg/ha Farstanäs 2008 833 6,3 1,5 (A 35 A) 2007 464 3,6 1,2

2006 675 4,4 1,5 2005 458 5,6 1,2 2004 588 3,6 2,1 2003 471 4,2 1,1 2002 575 3,5 1,1 2001 659 5,3 1,7 2000 720 5,8 1999 731 7,1 1998 630 5,0 1997 655 7,2 1996 379 3,7 1995 559 5,2 1994 714 4,9 1993 552 5,1

Arlanda 2008 985 8,2 (A 92 A) 2007 820 9,6

2006 720 7,2 2005 544 7,8 2004 693 5,1 2003 545 6,1 2002 589 5,9 2001 634 5,2 2000 679 5,4 1999 748 7,3

Ulriksdal 2008 790 8,3 (A 94 A) 2007 562 12,6

2006 490 7,5 2005 479 8,1 2004 550 3,6 2003 574 6,5 2002 409 3,4 2001 550 4,9 2000 806 7,3 1999 620 5,7 1998 725 6,6

Ulriksdal 2008 641 3,6 (A 94 A) 2007 426 2,7 Lock 2006 571 4,1

2005 438 3,7 2004 447 1,7


39

Tabell B:1a. Krondroppsdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Bergby 08/09 370 0,03 1,7 1,4 7,2 1,2 0,9 3,2 1,3 3,6 13,9 0,57(A 01 A) 07/08 315 0,03 1,7 1,4 6,2 1,3 0,8 3,3 1,3 3,4 13,8 0,49

06/07 329 0,03 2,5 2,0 9,2 1,3 2,9 4,6 1,5 4,3 12,9 0,64 05/06 259 0,05 2,5 2,2 6,2 1,9 2,6 3,0 1,2 2,7 13,2 0,44 04/05 352 0,04 2,4 2,0 7,0 2,0 2,0 3,7 1,4 3,7 12,9 0,41 03/04 345 0,04 2,4 2,1 6,5 1,5 0,8 3,3 1,3 3,3 11,9 0,27 02/03 283 0,05 3,2 2,8 7,9 2,2 1,6 2,7 1,5 3,8 11,4 0,17 01/02 381 0,05 2,4 2,1 7,6 1,9 1,2 2,9 1,3 3,5 12,3 0,31 00/01 452 0,07 4,3 4,0 7,9 2,3 1,6 4,8 1,7 3,9 15,0 0,82 99/00 315 0,05 2,7 2,4 8,0 2,0 1,6 3,0 1,2 4,1 11,4 0,47 98/99 339 0,06 3,6 3,2 8,1 1,9 1,7 3,4 1,3 3,8 11,1 0,41 97/98 390 0,08 4,7 4,4 7,8 2,1 1,0 4,9 1,7 4,0 12,6 0,67 96/97 345 0,08 4,1 3,7 8,2 2,5 2,2 3,9 1,3 4,4 10,8 0,54

Farstanäs 08/09 383 0,02 2,5 2,2 7,3 1,4 1,9 3,5 1,3 3,2 15,6 0,21(A 35 A) 07/08 409 0,03 2,6 2,2 9,4 1,5 1,3 4,6 1,7 3,9 17,8 0,51

06/07 365 0,03 2,5 2,0 9,1 1,5 0,7 3,5 1,5 3,4 15,6 0,36 05/06 348 0,03 3,8 3,5 8,2 1,6 3,0 4,6 1,7 3,4 17,7 0,34 04/05 357 0,03 2,7 2,3 7,5 1,9 1,6 4,7 1,7 3,4 13,6 0,24 03/04 439 0,04 3,0 2,6 8,5 1,6 0,5 4,0 1,6 3,4 15,6 0,12 02/03 325 0,03 3,8 3,4 8,6 2,4 1,4 3,5 1,7 3,3 13,4 0,25 01/02 349 0,02 3,1 2,7 8,7 1,6 1,3 3,3 1,5 3,2 17,2 0,06 00/01 517 0,04 6,0 5,6 8,5 2,6 2,4 4,9 1,9 3,8 19,4 0,33 99/00 337 0,04 3,2 2,8 9,6 1,6 1,4 3,6 1,6 4,0 16,7 0,27 98/99 380 0,06 4,7 4,3 8,5 1,5 1,1 3,8 1,7 3,7 15,6 0,13 97/98 433 0,04 4,8 4,4 7,4 1,1 1,8 4,3 1,9 2,6 18,2 0,30 96/97 366 0,07 4,2 3,8 8,4 2,1 0,8 3,9 1,6 3,5 12,2 0,31 95/96 264 0,08 5,4 5,1 6,3 2,0 1,4 4,4 1,5 2,4 13,0 0,33 94/95 448 0,12 7,2 6,8 10,0 2,4 1,8 5,5 1,8 3,7 14,2 0,39 93/94 450 0,22 8,7 8,3 8,5 3,6 1,9 5,8 1,9 3,8 12,5 0,42 92/93 356 0,09 6,7 6,2 10,8 1,8 0,9 4,7 2,0 4,2 15,3 0,35


40

Forts. Tabell B:1a. Krondroppsdata från Stockholms län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Lämshaga 08/09 369 0,04 4,0 3,5 10,9 2,7 1,5 5,1 1,9 5,2 20,9 0,40(A 40 A) 07/08 379 0,05 4,5 3,7 17,6 3,2 2,9 6,5 2,4 9,0 21,2 0,69

06/07 328 0,02 5,4 4,7 15,2 2,5 11,7 5,3 2,2 7,4 25,7 0,51 05/06 290 0,06 7,0 6,3 16,0 4,1 5,1 7,0 2,6 12,9 29,4 0,42 04/05 351 0,06 4,0 3,5 11,9 3,9 2,0 6,4 2,3 6,2 15,9 0,36 03/04 328 0,06 4,3 3,7 13,2 2,7 0,9 5,6 2,1 6,4 18,4 0,20 02/03 285 0,05 6,0 5,4 13,4 4,5 2,6 5,4 2,3 6,2 15,1 0,29 01/02 305 0,04 4,3 3,7 13,4 2,6 1,4 5,0 1,9 5,9 17,4 0,07 00/01 501 0,06 8,4 7,7 15,0 3,7 2,3 8,5 2,8 7,0 26,7 0,48 99/00 314 0,06 4,5 3,8 14,2 2,6 2,1 5,7 2,3 6,6 18,7 0,40 98/99 353 0,11 8,0 7,4 13,5 2,5 1,3 5,9 2,1 5,7 23,6 0,29 97/98 305 0,07 7,0 6,4 12,7 2,7 1,0 6,3 2,3 5,7 21,7 0,38 96/97 322 0,10 6,5 5,9 13,1 3,9 1,7 6,1 2,1 6,0 15,7 0,48 95/96 239 0,10 7,7 7,2 11,8 3,7 3,8 6,5 1,9 5,4 17,1 0,41 94/95 446 0,20 10,4 9,7 15,2 3,7 1,6 8,4 2,4 6,6 17,5 0,65 93/94 407 0,30 12,3 11,6 15,0 5,3 2,5 8,4 2,7 7,3 16,8 0,60 92/93 362 0,12 9,8 8,9 18,7 3,1 1,6 6,7 2,6 8,1 23,7 0,61

Arlanda 08/09 440 0,04 1,9 1,7 5,1 1,0 1,6 2,6 1,2 2,7 10,1 0,53(A 92 A) 07/08 434 0,05 2,1 1,8 5,5 1,1 0,7 2,9 1,4 3,1 11,6 0,87

06/07 372 0,02 2,2 1,9 6,9 1,1 1,5 3,1 1,5 3,5 11,5 0,57 05/06 306 0,05 2,1 1,9 4,5 1,4 1,7 2,3 1,1 2,0 10,1 0,35 04/05 353 0,04 2,1 1,8 5,2 1,3 1,0 2,6 1,1 3,0 8,8 0,29 03/04 398 0,05 2,6 2,3 5,1 1,3 0,5 2,5 1,1 2,6 8,2 0,18 02/03 323 0,05 2,7 2,4 5,4 1,7 1,0 2,0 1,1 2,8 7,8 0,13 01/02 367 0,04 2,1 1,8 5,5 1,3 1,2 2,0 1,1 2,6 9,5 0,10 00/01 467 0,07 3,3 3,0 5,3 1,7 1,6 2,8 1,2 2,6 11,6 0,49 99/00 341 0,04 2,2 2,0 6,0 1,4 0,8 2,6 1,2 3,1 9,0 0,29 98/99 385 0,05 4,0 3,7 6,3 1,4 1,1 3,3 1,2 3,6 8,5 0,31


41

Tabell B:1b. Krondroppsdata från Stockholms län, årsdeposition på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Bergby 2008 367 0,04 1,7 1,4 7,2 1,3 0,8 3,4 1,4 4,0 14,6 0,60(A 01 A) 2007 286 0,02 2,3 1,9 7,4 1,3 2,8 3,9 1,3 3,7 11,5 0,50

2006 313 0,04 2,6 2,3 7,6 1,7 2,6 3,7 1,4 3,4 15,5 0,63 2005 336 0,04 2,4 2,1 6,4 2,2 2,1 3,6 1,4 3,4 12,9 0,42 2004 331 0,04 2,2 1,8 7,3 1,4 0,7 3,4 1,3 3,6 11,9 0,30 2003 306 0,05 3,3 3,0 7,6 2,2 1,7 2,7 1,5 3,8 11,8 0,15 2002 351 0,06 2,7 2,3 7,5 2,2 1,2 3,3 1,4 3,4 11,6 0,31 2001 388 0,05 2,8 2,5 6,7 1,6 1,4 3,2 1,3 3,2 12,8 0,54 2000 358 0,06 3,4 3,0 7,8 2,1 1,7 3,8 1,4 4,1 12,5 0,55 1999 353 0,07 3,8 3,4 8,4 2,4 1,7 3,8 1,4 4,0 12,1 0,54 1998 385 0,06 3,8 3,4 8,7 1,8 1,0 3,9 1,4 4,2 12,7 0,55 1997 359 0,08 4,7 4,4 7,7 2,6 2,0 4,8 1,7 4,3 11,2 0,65

Farstanäs 2008 432 0,03 2,6 2,2 9,0 1,6 1,4 4,2 1,5 4,1 16,5 0,41(A 35 A) 2007 316 0,03 2,2 1,8 7,2 1,3 0,6 3,3 1,4 2,8 11,9 0,32

2006 420 0,03 3,9 3,4 10,1 1,8 2,8 4,5 1,8 3,8 22,7 0,43 2005 370 0,03 3,1 2,8 7,9 2,0 1,9 5,1 1,8 3,6 13,3 0,28 2004 402 0,03 2,5 2,2 7,5 1,3 0,5 4,2 1,6 3,2 14,4 0,10 2003 343 0,03 4,0 3,6 9,2 2,3 1,4 3,5 1,7 3,5 15,0 0,23 2002 353 0,03 3,3 2,9 8,9 2,0 1,4 3,4 1,7 3,3 15,4 0,09 2001 383 0,03 3,8 3,5 7,3 1,8 2,0 3,7 1,5 2,9 16,0 0,24 2000 431 0,03 4,4 4,0 8,7 2,1 1,8 4,0 1,7 3,9 18,7 0,26 1999 398 0,06 4,4 4,0 9,0 1,7 1,1 4,3 1,9 3,5 17,5 0,23 1998 386 0,04 4,5 4,0 8,7 1,1 1,8 3,5 1,5 3,5 17,4 0,22 1997 417 0,07 4,7 4,3 8,5 2,0 0,8 4,6 2,0 3,4 14,0 0,36 1996 295 0,09 5,9 5,6 7,1 2,3 1,5 4,8 1,6 2,8 13,4 0,35 1995 407 0,11 6,3 5,9 8,4 2,2 1,8 4,8 1,5 3,1 13,0 0,32 1994 455 0,15 7,2 6,8 9,2 3,2 1,6 5,3 1,9 3,6 13,3 0,41 1993 339 0,13 7,9 7,5 10,2 2,2 1,2 5,5 2,1 4,5 14,4 0,38

Lämshaga 2008 380 0,05 4,0 3,3 16,1 2,6 2,6 5,8 2,1 8,7 19,6 0,63(A 40 A) 2007 338 0,03 5,7 5,1 14,6 3,0 11,9 5,8 2,3 7,5 23,0 0,50

2006 330 0,05 6,9 6,1 17,4 4,1 5,2 6,8 2,7 13,3 33,6 0,52 2005 355 0,06 4,4 3,9 11,3 4,1 2,1 6,6 2,2 5,8 16,2 0,35 2004 293 0,06 3,8 3,2 13,2 2,3 0,9 5,5 2,3 6,4 17,0 0,21 2003 305 0,05 6,2 5,6 14,0 4,4 2,4 5,7 2,4 6,4 18,5 0,29 2002 320 0,05 4,8 4,2 14,3 3,3 1,6 5,7 2,2 6,4 16,1 0,12 2001 344 0,05 5,3 4,8 11,0 2,6 1,8 6,2 2,0 4,9 17,7 0,34 2000 401 0,05 6,5 5,8 14,9 3,1 2,7 6,5 2,3 7,1 23,8 0,40 1999 380 0,11 7,0 6,4 14,0 2,5 1,2 6,2 2,5 6,0 23,6 0,38 1998 289 0,06 6,5 5,8 13,7 2,2 0,9 5,3 2,0 5,9 21,9 0,36 1997 339 0,11 7,8 7,2 14,2 4,3 1,8 7,3 2,5 6,7 18,1 0,46 1996 274 0,11 8,7 8,1 12,6 4,2 3,8 7,2 2,2 5,8 18,4 0,49 1995 435 0,20 9,0 8,3 13,8 3,3 1,6 7,1 1,9 5,9 16,5 0,50 1994 397 0,22 10,6 9,9 14,5 4,6 2,2 8,0 2,5 6,6 16,8 0,61 1993 360 0,17 11,2 10,4 18,4 3,9 2,0 7,6 2,8 8,6 22,1 0,61


42

Forts. Tabell B:1b. Krondroppsdata från Stockholms län, årsdeposition på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. Lokal Period Nedb H+ SO4-

SSO4-

Sex

Cl- NO3-N

NH4-N


mm kg/ha Arlanda 2008 467 0,05 2,1 1,8 6,1 1,1 0,7 3,0 1,4 3,4 12,0 1,00(A 92 A) 2007 333 0,03 2,0 1,7 5,4 1,1 1,5 2,5 1,2 3,1 10,1 0,45

2006 368 0,04 2,3 2,0 5,5 1,4 1,7 2,9 1,4 2,5 11,6 0,53 2005 334 0,04 2,0 1,8 4,7 1,3 1,1 2,5 1,2 2,5 9,0 0,32 2004 378 0,04 2,5 2,2 6,0 1,2 0,5 2,6 1,1 3,2 8,6 0,19 2003 360 0,05 2,8 2,5 5,4 1,7 1,0 2,1 1,2 2,8 7,9 0,17 2002 351 0,05 2,3 2,0 5,3 1,5 1,1 2,2 1,1 2,6 8,9 0,05 2001 390 0,05 2,4 2,2 4,9 1,2 1,5 2,0 0,9 2,3 10,3 0,36 2000 366 0,05 2,4 2,2 4,9 1,3 0,8 2,3 1,1 2,6 8,6 0,33 1999 406 0,07 3,0 2,7 6,4 1,7 1,0 3,0 1,3 3,1 9,4 0,34

Tabell B:2a. Krondroppsdata från Stockholms län för ytor där organiskt kväve analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Bergby 08/09 370 2,1 2,2 (A 01 A) 07/08 315 2,1 2,1

06/07 329 4,2 3,5 05/06 259 4,5 2,3 04/05 352 4,0 2,1 03/04 345 2,3 2,4 02/03 283 3,8 2,4 01/02 381 3,1 2,6 00/01 452 3,9 99/00 315 3,6 98/99 339 3,6 97/98 390 3,1 96/97 345 4,7


43

Forts. Tabell B:2a. Krondroppsdata från Stockholms län för ytor där organiskt kväve analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Farstanäs 08/09 383 3,2 2,3 (A 35 A) 07/08 409 2,8 3,1

06/07 365 2,2 1,8 05/06 348 4,5 3,1 04/05 357 3,5 1,8 03/04 439 2,1 2,3 02/03 325 3,8 2,4 01/02 349 2,9 2,8 00/01 517 5,0 99/00 337 3,0 98/99 380 2,7 97/98 433 3,0 96/97 366 3,0 95/96 264 3,4 94/95 448 4,2 93/94 450 5,5 92/93 356 2,6

Lämshaga 08/09 369 4,2 (A 40 A) 07/08 379 6,0

06/07 328 14,2 05/06 290 9,3 04/05 351 6,0 03/04 328 3,6 02/03 285 7,1 01/02 305 4,0 00/01 501 6,0 99/00 314 4,8 98/99 353 3,7 97/98 305 3,7 96/97 322 5,6 95/96 239 7,5 94/95 446 5,3 93/94 407 7,8 92/93 362 4,7


44

Forts. Tabell B:2a. Krondroppsdata från Stockholms län för ytor där organiskt kväve analyserats, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Arlanda 08/09 440 2,7 (A 92 A) 07/08 434 1,8

06/07 372 2,6 05/06 306 3,1 04/05 353 2,3 03/04 398 1,8 02/03 323 2,7 01/02 367 2,4 00/01 467 3,3 99/00 341 2,2 98/99 385 2,4

Tabell B:2b. Krondroppsdata från Stockholms län för ytor där organiskt kväve analyserats, årsdepositionen baseras på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Bergby 2008 367 2,1 2,3 (A 01 A) 2007 286 4,1 3,1

2006 313 4,3 2,6 2005 336 4,2 2,2 2004 331 2,2 2,3 2003 306 3,9 2,2 2002 351 3,4 2,8 2001 388 2,9 2,9 2000 358 3,8 1999 353 4,0 1998 385 2,8 1997 359 4,6


45

Forts. Tabell B:2b. Krondroppsdata från Stockholms län för ytor där organiskt kväve analyserats, årsdepositionen baseras på kalenderår. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år. (oorgN = NO3-N + NH4-N) och (orgN = Kj-N - NH4-N). Lokal Period Nedb oorg N org N

mm kg/ha Farstanäs 2008 432 3,0 2,8 (A 35 A) 2007 316 1,9 1,9

2006 420 4,6 3,0 2005 370 3,9 2,3 2004 402 1,7 2,1 2003 343 3,7 2,2 2002 353 3,4 2,9 2001 383 3,7 2,8 2000 431 3,9 1999 398 2,8 1998 386 2,9 1997 417 2,7 1996 295 3,8 1995 407 3,9 1994 455 4,8 1993 339 3,4

Lämshaga 2008 380 5,2 (A 40 A) 2007 338 14,9

2006 330 9,4 2005 355 6,2 2004 293 3,2 2003 305 6,8 2002 320 4,9 2001 344 4,4 2000 401 5,9 1999 380 3,7 1998 289 3,0 1997 339 6,0 1996 274 8,1 1995 435 4,8 1994 397 6,8 1993 360 5,9

Arlanda 2008 467 1,8 (A 92 A) 2007 333 2,5

2006 368 3,1 2005 334 2,3 2004 378 1,7 2003 360 2,7 2002 351 2,5 2001 390 2,7 2000 366 2,2 1999 406 2,7


46

Tabell D. Markvattendata från Stockholms län. Mätningar efter vegetationssäsongen 2008 samt före, under samt efter vegetationssäsongen 2009. n = antalet mätvärden inom tidsserien. Lokal Datum pH Alk ANC SO4-S Cl- NO3-

NNH4-

NCa2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Fe2+/3

+ ooAl tAl TOC BC/oo

Al mekv/

l mg/l mol/mol

Bergby 2008-10-20 5,6 0,045 0,117 1,85 4,87 <0,002 <0,020 2,35 0,78 4,22 0,23 <0,03 0,024 0,122 0,496 10,4 21 (A 01 A) 2009-04-27 5,7 0,073 0,141 1,49 2,98 <0,010 <0,020 1,87 0,77 3,67 0,10 <0,03 0,558 0,093 0,349 9,9 24 2009-07-28 6,8 - 0,184 2,66 3,35 <0,010 <0,020 3,05 0,85 4,91 0,38 0,026 - - - - - 2009-10-21 6,0 - 0,108 1,76 5,32 <0,010 0,044 2,48 0,73 4,10 0,25 <0,03 0,029 0,066 0,382 - 40 median 5,7 0,103 2,72 3,98 <0,002 <0,01 3,24 0,9 3,6 0,26 <0,02 0,029 0,097 0,466 11 31 n= 33 31 31 31 31 29 31 31 31 31 31 30 27 30 28 27 Sticklinge 2008-10-21 4,9 - 0,066 6,99 8,20 0,060 <0,200 4,92 2,23 6,72 0,64 <0,03 0,054 0,663 1,130 11,7 9,4 (A 05 A) 2009-04-21 5,2 - -0,073 3,26 7,58 2,702 <0,020 3,85 1,64 4,72 0,17 0,066 0,053 0,310 0,820 12,5 15 2009-08-24 5,3 - 0,051 3,61 4,68 <0,010 0,029 2,56 1,06 4,24 0,37 0,055 0,031 - 0,494 13,5 - 2009-10-20 - - - - - - - - - - - - - - - - - median 5,0 0,014 6,6 7,51 <0,003 0,024 4,88 1,89 5,64 0,29 0,05 0,05 0,675 1,08 13 8,5 n= 43 42 42 42 42 42 42 42 42 42 42 42 30 42 39 30 Alby 2008-10-21 4,9 - 0,024 2,44 2,03 8,685 <0,200 10,95 1,93 2,90 0,90 <0,03 0,011 0,577 0,674 4,1 18 (A 21 A) 2009-04-21 5,0 - 0,255 4,98 5,21 <0,010 0,024 9,34 1,78 1,97 0,60 0,071 0,007 0,556 0,644 4,2 16 2009-08-24 5,5 0,018 0,036 1,96 0,86 7,219 0,481 8,03 2,03 2,60 0,71 0,076 0,008 0,204 0,441 8,4 40 2009-10-20 5,5 0,021 0,044 2,17 1,27 4,309 0,179 5,85 1,66 1,85 0,56 0,047 0,014 0,165 0,464 8,4 37 median 5,3 0,059 4,56 3,77 <0,002 0,019 5,09 1,43 3,03 0,74 <0,02

40,016 0,194 0,467 11,8 29

n= 43 42 43 43 43 43 42 43 42 42 43 42 36 42 40 35 Farstanäs 2008-10-21 5,4 - 0,120 2,66 3,68 <0,002 <0,020 3,17 0,87 3,55 0,26 <0,03 0,019 0,114 0,394 8,2 29 (A 35 A) 2009-04-21 5,4 - -0,347 1,82 1,30 8,207 <0,020 2,97 0,85 3,76 0,31 <0,03 0,016 0,123 0,411 8,2 26 2009-08-24 5,2 - 0,011 4,23 3,92 <0,010 <0,020 2,35 0,81 4,49 0,28 <0,03 0,009 0,178 0,293 6,6 15 2009-10-20 5,4 - 0,086 2,53 3,76 <0,010 0,104 2,62 0,84 3,28 0,29 <0,03 0,028 - 0,367 15,2 - median 5,8 0,056 3,76 3,95 <0,002 0,176 3,71 1,02 3,42 0,58 <0,02 0,014 0,076 0,293 10 56 n= 46 45 45 45 45 44 45 45 45 45 45 45 37 45 40 37 Lämshaga 2008-10-21 5,4 0,009 0,113 2,79 8,85 <0,002 <0,200 3,88 1,23 5,19 0,62 <0,03 0,031 0,215 0,675 12,2 21 (A 40 A) 2009-04-21 5,1 - 0,153 3,41 4,16 <0,010 <0,020 3,52 1,03 4,93 0,35 0,030 0,049 0,392 1,070 13,5 9,6 2009-08-24 - - - - - - - - - - - - - - - - - 2009-10-20 6,2 - 0,120 1,39 3,57 <0,010 0,068 2,54 0,75 2,38 0,61 <0,03 0,022 - 0,142 10,2 - median 5,3 0,057 4,17 6,41 <0,002 0,016 4,11 1,27 3,92 0,74 <0,02 0,028 0,374 0,788 12,6 13 n= 38 37 38 38 38 36 37 37 37 37 37 36 31 36 36 31


48

för länsstyrelsen i stockholms län och luftfartsverket ... · jordart: sönderkrossade och...

Documents