forte 1/2010

Handel Här används produkten el. Hur produceras den och vad kostar den? 8MED ENERGI

UtMaNaRE tIll fossIla ElDNINGsoljoR 20

HUR väljER DU ElbolaG? 14

2010

Fortum

1

lÅGa kolDIoxIDUtsläpp I svERIGE 16

JUHA LAAKSONEN EKONOMIDIREKTÖR LEDARE

I DEtta NUMMER av foRtE tittar vi närmare på energimarknaden, framför allt då elmarknaden, och hur handeln med el går till.

ÅR 2009 kom omkring tre fjärdedelar av Fortums rörelseresultat från elförsälj-ning på den nordiska elbörsen Nord Pool. Vår affärsverksamhet är beroende av en effektiv och öppen handel på el-börsen: Vår division Power säljer all den el som vi producerar till elbörsen och Markets som sköter vår slutkundsför-säljning köper i sin tur all el de behöver från samma börs. Elpriset på Nord Pool ger ett korrekt marknadspris och det är detta faktum som gör Fortums nuva-rande verksamhetsmodell möjlig.

NoRD pool fUNGERaR som vilken råvarubörs som helst, när efterfrågan överstiger utbudet stiger priset och vice versa. I och med att den ovanligt kalla vintern har lett till en större efterfrågan har Nord Pools prissättning under den senaste tiden fått en del kritik. Precis som under den tidigare prissänkningen,

då recessionen drog ner efterfrågan, visar i själva verket vinterns prisstegring och pristoppar att elmarknaden fung-erar som den ska.

vI HaR Ett aNtal Nya äGaRE bland våra läsare denna gång. Vi kan med glädje konstatera att vår skara av aktieägare har ökat från 50 000 till närmare 90 000 under det senaste året. Vi hoppas att detta nummer av Forte ska ge en god insikt i hur elmarknaden fungerar, vilket är viktigt för att kunna förstå och analy-sera vår affärsverksamhet.

ABC för energimarknaden

FOTO

: MIk

kO k

ÄkEL

Ä

DIvIsIoN powER säljER HEla sIN ElpRoDUktIoN tIll NoRD pool.

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

fjärrvärme, fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

fElaNMälaN pRIvat oCH fÖREtaGFelanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.

Under 2009 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. koncernen har cirka 11 500 anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsinki.

Ytterligare information: www.fortum.se.

Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Pauliina VuosioRedaktionschef: Paula DurstonRedaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Topi SaariUtgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se

Adresskälla: Tidningens prenumerantregisterAdressändringar: [email protected] 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback på [email protected]

foRtUMs kUNDsERvICE I svERIGE

pRIvatkUNDEREl, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

fÖREtaGskUNDEREl och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

forte 1/2010 3

1/2010

20

827

ABC för energimarknaden

22

I DETTA NUMMER

20 BÄTTRE BIOOLJOR Ska träbaserade oljor utmana fossila brännoljor?

22 LÅNGDISTANSLÖPAREN Sasu Valkamo, chef för Fortums projekt Lovisa 3 siktar mot år 2020.

24 INVESTERARE DRAR NYTTA AV EN VÄLFUNGERANDE NORDISK ELBÖRS Analytikern Karri Rinta avslöjar vad en investerare, som är intresserad av energibranschen, bör bevaka.

26 SKATEBOARDKILLARNA FIxADE BÄTTRE BELYSNING Stockholmare röstade om vilka platser som ska få bättre belysning i år.

27 INTE LÄTT ATT ÅKA SKIDOR Långdistanslöparen Mustafa Mohamed skriver om vinterträning i sin kolumn.

4 AKTUELLT

8 TEMA: ENERGIMARKNADER

14 GALLUP Hur väljer du din elleverantör?

15 TRANSPARENT MARKNAD Fortum anser att konkurrensutsatta, fria elmarknader är till nytta även för kunden.

16 TYRESÖ HAR LÄGST KOLDIOxID- UTSLÄPP PER INVÅNARE. Miljöfrågorna är viktiga för Tyresö kommun.

19 HEMMA HOS KENNETH ÄR BARA DET BÄSTA GOTT NOG Hur blev Kenneth Oker-Blom ambassadör för ekologisk och närproducerad mat?

Solenergi till Esbo stads elbilarfoRtUM oCH Esbo staD ska tillsammans installera ett solenergisystem på stadens bildepå. Det ska producera förnybar el till stadens laddbara elbilar. Solenergisystemet kommer att installeras i april och kommer att producera cirka 50 megawattimmar el om året. Utöver laddinfrastruktur för elbilar testas också möjligheten att leverera el till elnätet. När depån till exempel under sommarhelgerna är stängd ska el från solenergianläggningen kunna levereras till nätet.

Fortum köper kraftverk från Nokia.Fortum Power and Heat Oy och Nokian Lämpövoima Oy (NLV) har undertecknat ett avtal som innebär att Fortum köper ett kraftvärmeverk av NLV.

foRtUM saMaRbEtaR MED UpplaNDsstIftElsEN i ett tre-årigt projekt för att bevara och utveckla värdefulla naturmiljö - er vid nedre Dalälven. Miljön i området är så unik att den är utpekad som särskilt värd att bevara inom det Europeiska naturnätverket Natura 2000. Projektet finansieras med 900 000 kronor från Fortums Nordiska Miljöfond.

Området vid nedre Dal-älven är livsmiljö för ett stort antal hotade arter. Genom för-ändringar i markanvändning inom jord- och skogsbruk samt utbyggnaden av älven för vatt-enkraft håller dessa miljöer på att förändras. Samarbetsproj-ektet är bland annat inriktat på buskröjning och uthuggning av gran från strandängar, återska-pande av slåtter och betesmark, frihuggning av gamla ekar och åtgärder för att säkerställa

mångfalden av växter och djur.– Ingen annanstans är den

biologiska norrlandsgränsen så tydlig som just här, förklarar Pär Eriksson, projektledare på Upplandsstiftelsen. Alldeles vid nordgränsen för många av våra sydliga djur och växter finns rikligt med exempelvis ädla lövträd som ek, ask och lind. Några områden tillhör de mest värdefulla vi har när det gäller biologisk mångfald. Här lever hundratals rödlistade och hotade djur och växter. Här finns också landets sydligaste harrbestånd, vilket är av stort biologiskt värde.

Projektet är planerat att pågå i tre år och genomförs i samarbete med Upplands-stiftelsen, en fristående orga-nisation ägd av Uppsala läns kommuner och landsting.

– Området kring Untra vatt enkraftverk i nedre Dal-

älven är speciellt och sannolikt ett av de områden kring For-tums vattenkraftverk i Sverige som är rikast på naturvärden. Vi är därför glada över samar-betet med Upplandsstiftelsen i detta konkreta projekt för att bidra till att området kan bevaras, säger Birgitta Adell, miljösamordnare vattenkraft, Fortum.

Samarbetsprojektet finan-sieras av Fortums Nordiska Miljöfond. Fonden får sina pengar genom avsättningar från Fortums försäljning av el märkt med Bra Miljöval. For-tums Nordiska Miljöfond har tidigare bland annat bidragit till åtgärder för att rädda den unika Gullspångslaxen, anläggandet av en ny fiskväg vid Lundströmmens kraftverk samt forskning kring den hotade flodpärlmusslan.

REDAKTÖR: JULIA KRISTENSEN OCH WESA LEHTO

Värme och kyla till SOKs nya logistikcenterfINläNDska detaljhandelskedjan SOK (Centrallaget för Handelslagen i Finland) har valt Fortum som leverantör av en ny energianläggning som ska byggas vid SOKs nya logistikcenter i Sibo, nära Helsingfors. Enligt avtalet ska anläggningen som Fortum driver producera värme och kyla med både bergvärme och biobränslen. Logistikcentret kommer att använda cirka 27 gigawattimmar värme och cirka 2 gigawattimmar kyla om året.

När anläggningen blir klar år 2012 kommer den att vara Finlands största energiproduktionsanläggning som huvudsakligen använder bergvärme. Fortum och SOK har utvecklat logistikcentret tillsammans och jämfört med värmeanvändningen för en genomsnittsvilla kommer centret att vara dubbelt så värmeeffektivt och skillnaden på koldioxidutsläppen kommer att bli ännu större.

Fortums Nordiska Miljöfond finansierar miljöprojekt i nedre Dalälven

AKTUELLT

Forte 1/10, news_fi17.2.2010/AP, JK17.2.2010/Sally Londesborough (Energiapeli)18.2.2010/JK18.2.2010/Eero Vartiainen (Espoon aurinkosähköjärjestelmä), Carita Stenholm (SOK)19.2. P Durston19.2.2010/SA/AP (Yrttiuutinen)

<FIGURES>Elproduktion år 2009

Finland 68,7 TWhSverige 133,5 TWh

Källor: Svensk Energi, Energiateollisuus rf

Fortum säljer Karlskrona Energi & Miljö AB (253)

Fortum säljer sina 49 procent i Karlskoga Energi & Miljö AB (Kemab) till Karlskoga kommun för 435 miljoner kronor. Försäljningen av delägarskapet stöder Fortums strategi, att koncentrera sig på sin kärnverksamhet.

TOM

I PAR

kkO

NEN

4 forte 1/2010

Stabil resultat-utveckling. Fortum har påvisat en god resultatutveckling trots finanskrisen. Det operativa resultatet förbättrades i jämförelse med föregående år och det jämförbara rörelseresultatet ökade under det sista kvartalet 2009. Läs mer på sidan 25.

68,7Finland

133,5

ElpRoDUktIoN ÅR, twh KäLLA: SvENSK ENERgI, ENERgIATEOLLISUUS RF

Sverige

I fEbRUaRI fick Fortum och Seabased Industry ett positivt besked från Energimyndigheten om investeringsstöd till den planerade fullskaliga vågkraftparken utanför Smögen i Sotenäs kommun.

Beskedet innebär att Energimyndigheten bidrar med 139 miljoner kronor av den totala investeringen på cirka en kvarts miljard kronor. Det statliga stödet är välkommet för att utveckla tekniken mot en kommersialisering. Med hjälp av demonstrationsprojektet kan Fortum utveckla vågkraft till ett betydande energislag inom Europa.

– vi är glada över Energimyndighetens positiva besked. Om tekniken kan utvecklas till att bli pålitlig och konkurrenskraftig kommer framtiden bli lovande. vi fortsätter planeringen och väntar nu på tillstånd från Miljödomstolen och EU. vi påbörjar planeringen för elnätskopplingar och koncessionsansökningar och hoppas på en snabb tillståndsprocess, säger Göran Hult, Senior Advisor på Fortum Power.

väGavsNIttEt MEllaN Helsingfors och Vaalimaa, vid ryska gränsen, ska bli en ekologisk väg. Lovisa stad driver projektet Grön Motorväg och modellen ska även kunna användas internationellt. Fortum kommer att vara med i det ett år långa samarbets -projektet och målet är att definiera hur en ekologisk vägtrafik kan se ut.

Den planerade motorvägen E 18, mellan

Helsingfors och Vaalimaa, är internationellt sett det viktigaste vägavsnittet i Finland. Därför är det viktigt också när det gäller trafikens miljöpåverkan. Vägtrafiken skapar en stor del av utsläppen och målet är att minskakoldioxidutsläppen som trafiken skapar.Den nya motorvägen ska börja byggas år2011.

Investeringsstöd för vågkraftprojekt

Fortum och Seabased planerar världens största fullskaliga vågkraftparken i västkusten.

STEF

AN S

jÖD

IN

Grön motorväg från Helsingfors till Vaalimaa

SHU

TTER

STO

Ck

Förnyat tjänsteutbud till stora företagskunder inom elhandelfoRtUM plaNERaR att standardisera de elhandelsprodukter och tjänster som idag erbjuds till de stora företagskunderna. Det förnyade produktutbudet kommer enligt plan att baseras på produkter från Nord Pool medan tjänster inom portföljhantering och skräddarsydda fysiska lösningar i de nordiska länderna kommer att fasas ut ur verksamheten. Fortums elhandelsprodukter och tjänster till privatkunder och små företagskunder förblir oförändrade.

forte 1/2010 5

AKTUELLT

Första kraftverket i Litauen och Baltikum som använder avfallsbränsle.Fortum bygger ett nytt kraftvärmeverk (CHP) i Klaipèda i Litauen. Det nya kraftverket ska enligt planen bli klart i januari 2013 och ska använda avfalls och biobränslen.

Dags att plantera sommarens läckerheter Utvecklingen

av den ryska elmarknaden går framåt foRtUMs vD tapIo kUUla var i slutet av februari med på ett besök i vattenkraftverket i SajanoShushenskaja i Sibirien tillsammans med Rysslands premiärminister Vladimir Putin. vid besöket diskuterades bland annat investeringar i ny energiproduktion i Ryssland och om reglerna på kapacitetmarknaden. Fortums omfattande investeringsprogram i ny produktionskapacitet i området Ural har framskridit väl. I år ska tre nya kraftverksenheter tas i bruk.

I MaRs oCH apRIl äR DEt HÖG tID att plantera frön för de växter, örter och blommor som ska blomstra till sommaren. Egenodlade sommarläckerheter är miljövänliga och dessutom är de gudomligt goda!

vi frågade Mikael Johansson, expert på Hassefors garden, hur en nybörjare kan lyckas med sitt odlande.

oDla sÅ HäR:

Läs på förpackningen när fröna ska planteras och hur länge de ska gro. Ett tips är att börja med krasse och sallader då de är lätta att odla även för en nybörjare.

Fukta den näringsfattiga jorden och placera fröerna i ett djup som är cirka två till tre gånger fröets storlek.

Täck över odlingskrukorna med plast och gör lufthål i plasten.

Placera krukorna på ett varmt ställe, till exempel på fönsterbrädor som vetter mot väst eller söder.

När de första bladen kommer fram är det dags att ta bort plasten. Håll jorden fuktig.

När plantan har blivit stadig planteras den antingen i en större kruka eller direkt ut i rabatten. Det är viktigt att det inte längre finns risk för frost.

TOPI

SA

ARI

6 forte 1/2010

Kärnkraftvärme, ett effektivt sätt att minska utsläppEN Ny UNDERsÖkNING som företaget Pöyry har gjort visar att kärnkraft-värme är det mest kostnadseffektiva sättet att minska koldioxidutsläppen från el- och värmeproduktion i Hel-singforsområdet mellan 2020–2080. Fjärrvärmen skulle kunna produceras i kärnkraftsenheten Lovisa 3 och transporteras till Helsingfors i ett 10 mil långt rör. Utredningen om kärnkraftvärmens miljöpåverkan, tekniska genomförbarhet och lönsam-het i huvudstadsregionen gjordes på uppdrag av Fortum.

I utredningen jämförs tre alternativa scenarier om hur fjärr-värmefrågan kan lösas i Helsingfors. Tre framtida modeller finns med i jämförelsen: nuvarande fjärrvärme-produktion med kol, produktion med biomassa och produktion av kärnkraftvärme.

– Alternativet som innebär pro-duktion av kärnkraftvärme har visat sig kunna minska koldioxidutsläppen mest. Efter år 2020 skulle utsläppen vara 60-75 procent lägre än år 1990 och dessutom skulle andra utsläpp i huvudstadsregionen minska avsevärt, säger Heli Antila, direktör för energi-konsultation på Pöyry.

Vid val av kärnkraftvärme skulle Finlands koldioxidutsläpp minska med 4,0-4,5 miljoner ton om året, vilket motsvarar 6-7 procent lägre utsläpp. Enligt Heli Antila är kärnkraftvärme även det bästa ekono-miska alternativet.

Ny onlinelösningtIDNINGEN foRtE finns numera även på nätet, vilket sparar på naturresurserna och är bra för miljön. Du hittar tidningen på www.fortum.se/press.

Om du inte vill ha den tryckta tidningen i fortsättningen, utan istället vill läsa tidningen på nätet, skicka epost till [email protected]. Ange ditt namn och epostadress samt till vilken gatuadress tidningen skickas i dag så ordnar vi det. Nästa gång tidningen kommer ut skickas den istället till din epostadress.

SHU

TTER

STO

Ck

Fortum säljer Karlskrona Energi & Miljö AB.Fortum säljer sina 49 procent i Karlskoga Energi & Miljö AB (Kemab) till Karlskoga kommun för 435 miljoner kronor. Försäljningen av delägarskapet stöder Fortums strategi, att koncentrera sig på sin kärnverksamhet.

vad gör en kundombudsman?

KUNDEN FRÅgAR

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice.www.fortum.se/kontaktaoss

kUNDoMbUDsMaNNENs Roll är att vara kundens talesman inom Fortum. När kunden vill fråga något om Fortums tjänster eller produkter kontak-tar han eller hon först Fortums kundtjänst. Om kunden inte är nöjd med svaret kan han eller hon kontakta Fortums kundombudsman.

kundombudsmannen behandlar reklama-tioner från kunder och tar emot och analyserar feedback om produkter och om Fortums arbets-sätt. kundombudsmannen gör en oberoende prövning av ärendet. I sitt förslag till lösning av problemet följer kundombudsmannen gällande lagar, förordningar, regler och rekommendationer som myndigheter och systemansvariga ger samt branschens allmänna handelssätt.

En viktig del av kundombudsmannens arbete är att informera berörda enheter på Fortum om kundens problem i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten på Fortums tjänster till sina kunder. kundombudsmän finns både i Sverige och i Finland.

forte 1/2010 7

Energimarknadens pusselbitar utgörs av energiproducenter, återförsäljare, distributörer och elanvändare. Energi köps och säljs som vilken handelsvara som helst, men…Text jUlIa kRIstENsEN

8 forte 3/2009

tEMa: ENERGIMARkNADEN

fungerar som vilken annan handel som helst

JÄMN OCH SÄKER PRODUKTION.

Fortums kärnkraftverk, Lovisa 18.2. kl. 11:44

Timo Eurasto, chef för driftenheten för de två kärnkraftsenheterna i Lovisa ser till att produktionen sker jämnt och säkert. Kraftverkets användningsgrad påverkar elpriset: om utbudet minskar och efterfrågan ligger på hög nivå ökar elpriset. I dag producerar Lovisa 249 gigawattimmar (GWh) el.

8 forte 1/2010

forte 3/2009 9

FOTO

TO

MI P

ARKK

ON

EN

fungerar som vilken annan handel som helst

forte 1/2010 9

ör oss i Sverige är det självklart att det går att tända belysningen,

brygga kaffe i kaffebryggaren och tvätta kläder i tvättmaskinen när man stop-par sladden i eluttaget. Både i hemmet och

på jobbet behövs energi till en mängd olika saker, bland annat för uppvärmning. Men hur fungerar egentligen energihandeln?

Livscykeln för energi, från produktion till användare ser i stort sett likadan ut som för

vilken annan produkt som helst. Energimark-naden omfattar produktion, distribution och

försäljning av el, gas och fjärrvärme samt handel med utsläppsrätter.

När det gäller försäljning av el i Sverige och i Finland har elmarknaderna öppnats för fri konkurrens.

Elnäten fungerar fortfarande som ”naturliga” monopol.

I Sverige ägs stamnäten av Svenska Kraftnät och i Finland av Fingrid Oyj. Via stamnäten distribueras kraftbolagens producerade el till de regionala näten samt till distribu-tionsnäten som ägs av de olika eldistributionsföretagen.

DEN STöRSTA SKILLNADEN mellan el och andra produkter är att elen inte går att lagra. Därför måste elanvändning och produktion ske samtidigt. Svenska Kraftnät och Fingrid Oyj ansvarar för att det är balans i nätet mellan tillgång och efterfrågan. På den nordiska marknaden sker den fysiska elhandeln på Nord Pool Spot. Där möter utbud efterfrågan. Bland köparna finns elbolag, kommuner och stora elanvändare, till exempel industrier som har möjlighet att köpa sin el direkt på börsen. Över 70 procent av all elkonsumtion i Norden köps på Spotmarkna-den, där handeln för dygnets alla timmar sker året om.

– Det är marknaden som bestämmer spotpriset. Köpare och säljare meddelar, under förmiddagen dagen före, hur mycket och till vilket pris de är beredda att köpa eller sälja el. Utbud och efterfrågan bestämmer priset för varje timme, berättar Christina König, försäljningschef på Nord Pool AB.

PÅ DERIVAT-MARKNADEN.

Kägeludden, Esbo16.1. kl. 10:32


FOTO

TO

MI P

ARKK

ON

EN

Chefsanalytiker Johan Linnarsson arbetar på enheten Trading and Industrial Intelligence på Fortum. Varje dag handlar Fortum på derivatmarknaden för att prissäkra den planerade produktionen flera år framåt i tiden. På så sätt jämnar man ut det pris man får för elen mellan perioder med höga och låga elpriser. Förutom el handlar man med derivat för bland annat kol och olja, samt med utsläppsrätter och elcertifikat.

10 forte 1/2010

ELPRISET ÄR ETT RESULTAT av en komplicerad process där många yttre faktorer, så som väder, är med och påverkar.

– I Norden sker en stor del av produktionen i vattenkraftverk och då spelar vattennivån i vatten-magasinen en stor roll. På vintern ökar uppvärm-ningen av bostäder och det ökar efterfrågan på el. Dessutom tillkommer eventuella kapacitetsbe-gränsningar i näten. Ytterligare ett exempel är att om en kärnkraftsenhet producerar med reducerad effekt så minskar utbudet av el. Därför är det svårt att avgöra hur högt elpriset kommer att vara under nästkommande vecka. Prisvariationerna visar dock att marknaden fungerar som den ska, säger Christina König.

– På grund av pendlande priser på spotmark-naden handlar vissa aktörer på derivatmarknaden där elpriset är mer stabilt. På derivatmarknaden kan elpriset bindas till en viss nivå under en bestämd tid – på samma sätt som räntan på bostadslån kan bindas, förklarar Christina König.

Konsumentpriset på el består av priset på elen-ergi, eldistribution och skatter. Alla kan fritt välja från vilket elbolag man vill köpa sin el, däremot kan man inte välja sitt nätbolag, utan man tilldelas

det bolag som äger elnätet i det området där man bor. Det är alltid nätbolagen som har ansvaret för kvaliteten på elen, oavsett från vilket bolag man köper den.

Det finns inte någon fri konkurrens mellan nätbolagen och därför bevakas deras verksamhet av Energimarknadsinspektionen (i Sverige) och av Energimarknadsverket (i Finland). Utöver el- och naturgasmarknaderna bevakar de även utsläppshandeln. Dessa myndigheter sätter vissa inkomstramar för nätbolagen, men annars får de bestämma priset själva. På grossistmarknaden har myndigheterna en indirekt påverkan på verksam-heten genom att främja marknadernas integrering med hjälp av ett distributionsnät.

ELDISTRIBUTION SPELAR en nyckelroll när det gäller fri konkurrens och inte-greringen av de europeiska elmarknaderna.

– Den nordiska elmarknaden fungerar väl och är ett bra exempel på utvecklingen av den gemen-samma europeiska elmarknaden. Gränskapacite-ten mellan de europeiska länderna är dock i vissa fall begränsade i förhållande till transmissionsbe-hovet. Dessa transmissionsbegränsningar

El äR EN pRoDUkt soM INtE kaN laGRas oCH DäRfÖR MÅstE UtbUD oCH EftERfRÅGaN balaNsERas Mot vaRaNDRa.

FOTO

TO

MI P

ARKK

ON

EN

FOTO

TO

PI S

AARI

IN TILL VÄRMEN.Drumsö, Helsingfors,

12.1. kl. 14:43

Termometern sjunker till 13 och efterfrågan på värmeenergi ökar. När det är riktigt kallt skjuter elpriset i höjden. Detta på grund av att elanvändningen ökar mer än produktionen och att man utöver vattenkraft måste använda dyrare reservkraft.

forte 1/2010 11

fÖRUtsättNINGEN fÖR koNkURRENsUtsatta ElMaRkNaDER äR att NätEN oCH GRäNsfÖRbINDElsERNa passaR fÖR fRI ElÖvERfÖRING.

påverkar i vilken omfattning den nordiska marknaden fungerar som en gemensam marknad med samma mark-nadspriser, säger Asta Sihvonen-Punkka, direktör på finska Energimarknadsverket.

Fingrids vd Jukka Ruusunen är av samma åsikt. Om elen skulle vara en produkt som kan lagras skulle vi redan ha en gemensam europeisk marknad. Ett stort problem är stamnäten eftersom det tar tid att bygga nya nät. Att dra en ny distributionskabel tar mellan sju och tio år.

– Fingrids uppgift är att se till att elnäten fungerar utan problem och att leveranssäkerheten till gros-sisterna och konsumenterna är hög. En förutsättning för konkurrensutsatta elmarknader är att näten och gränsförbindelserna lämpar sig för fri distribution av el. Marknadens behov tas i beaktning i både planeringen och driften av elnäten. På det sättet kan man undvika problem

duktionen av el ska ske. När efterfrågan på förnybar energi ökar så ökar även automatisk den typen av produktion.

INDUSTRIN ANVÄNDER EN STOR DEL av energin. I Sverige står industrin för cirka 40 procent av den totala elanvändningen och i Finland är motsvarande siffra cirka 50 procent. Industrin kan själv producera energi och utöver el producerar industrin även fjärrvärme samt processånga för eget behov.

Skogsindustrin är en traditionell och viktig industri-gren i Norden. I Finland står skogsindustrin för cirka en tredjedel av landets totala elanvändning, och cirka 40 procent av energin producerar industrierna själva.

– Konkurrenskraftiga priser och hög leveranssäkerhet är viktiga aspekter för oss eftersom fabrikernas produk-tion sker dygnet runt och leveransstörningar på el orsakar

när det till exempel utförs servicearbeten, förklarar Jukka Ruusunen.

Fingrid har beslutat om investeringar på totalt 1,6 miljarder euro, som huvudsakligen gäller byggandet av nya elnät. Jukka Ruusunen påminner dock om att 90 procent av dem dras på platser där det redan finns elnät.

VAR ETT NyTT ELNÄT ska dras beror på var det ska byggas ny produktionskapacitet. Dessutom påverkar byggandet av förnybara energiproduktionsanläggningar behovet av nya nät. Ju fler vindkraftsparker det byggs, desto fler gränsförbindelser behövs det för att ersätta elproduktionen under de dagar då det inte blåser tillräck-ligt.

Den fria konkurrensen är en annan utmaning inom förnybar produktion. Statliga subventioner för förnybar produktion skapar många diskussioner.

– Eftersom man under en lång tid har öppnat elmark-nader för fri konkurrens finns det i Finland ett stort tryck på att även den förnybara energiproduktionen ska ske helt enligt marknadens villkor för att inte snedvrida markna-dens funktion, säger Asta Sihvonen-Punkka.

Förespråkarna av en fri elmarknad betonar att konsu-menterna och andra slutanvändare medverkar till hur pro-

stora inkomstbortfall. Skogsindustrin producerar själv energi av träavfall från produktionen, berättar Stefan Sundman, energi- och miljödirektör på Finsk Skogs-industri.

Utvecklingen av förnybar energiproduktion berör även skogsindustrin. Träd är en förnybar energikälla och Finlands skogsindustri är en föregångare när det gäller att utveckla bioenergi. Stefan Sundman säger att trots att skogsindustrin använder mycket energi så kommer bara cirka sex procent av Finlands totala koldioxidutsläpp därifrån.

Trots att finanskrisen har medfört att branschens energianvändning minskat så tror Stefan Sundman att elanvändningen under det kommande decenniet kom-mer att stiga till samma nivå som före finanskrisen. Nya bioprodukter kommer att utvecklas och produktion av biobränsle för fordon kommer att öka.

EN ANNAN VIKTIG utvecklingsfråga att ta med in i framtiden är utvecklingen av en integrerad elmarknad i Europa. Detta anser både Jukka Ruusunen och Asta Sihvonen-Punkka. EUs tredje paket om inre marknad, som träder i kraft i mars år 2011, styr utvecklingen åt det hållet.

För stamnäten innebär en integrerad europeisk elmarknad att samarbetet mellan de europeiska


FOTO

: TO

PI S

AARI

12 forte 1/2010

DISTRIBUTIONSNÄTET UPPDATERAS.

Kyrkslätt28.1. kl. 12:22

Montören Jarkko Honkanen från Eltel Oy drar jordkabel i samband med ett vägbygge. Tack vare bättre elnät kan eldistributionen ske säkrare, vilket gör att marknaden fungerar bättre.

forte 1/2010 13

kRavMäRkta pRoDUktER, inom vilka bananer och kaffe är mest kända, marknadsförs till konsumenterna med argument om att vi genom att köpa den här typen av produkter kan förbättra miljön och samtidigt villkoren för odlarna i utvecklingsländerna. Genom att betala lite extra för en kRAV-märkt produkt kan vi vara säkra på att det, för varje kilo bananer eller kaffe som vi köper, även gynnar producenterna att odla miljövänligt.

I fRUktDIskEN ser man enkelt skillnad mellan ”vanliga” och kRAV-märkta bananer på märkningen. kRAV-märkta bananer har ett litet klistermärke med ett signum som visar detta. När det gäller att bedöma elens märkning blir det svårare eftersom att elen i elnäten blandas , dvs både el som produceras med förnybara energikällor och el som produceras med fossila bränslen finns där. När elen kommer ur eluttagen går det därför inte att se om det är vattenkraftproducerad el eller el producerad av kärnkraft som potatisen kokar med hjälp av.

DEt äR DäRfÖR INtE koNstIGt att Fortum får många frågor om hur man kan garantera att den el som kunden får produceras utan koldioxidutsläpp. Det kan man inte och inte heller någon annan elförsäljare kan ge sådana garantier. Den fysiska elen har ingen kRAV-märkning. Med hjälp av så kallade ursprungsgarantier kan man dock säkerställa att Fortums el, till exempel 100 procent vattenkraftproducerad el, verkligen produceras på vattenkraftverk.

pÅ saMMa sätt som med kRAV-märkta produkter kan vi konsumenter påverka vilken typ av el som erbjuds och hur den produceras. Genom att allt fler efterfrågar koldioxidfri el kan man därigenom påverka både produktion och utbud.

PERSPEKTIv

Reko elhandel?

Text AULI PACKALÉN

Vad är viktigt för dig när du väljer din elleverantör?

Text och foto wEsa lEHto

Det är viktigt att elen produceras så miljövänligt som möjligt. Bolag som utvecklar

nya förnybara energikällor får ett

stort plus från mig. Bra och lät-tillgänglig kundtjänst är också viktigt, precis som konkurrens-kraftiga priser.Johan Bryggare, Sollentuna

länderna kommer att öka. Enligt Jukka Ruusunen är syftet med ett samarbetsorgan för stamnäten att skapa en gemensam nordeuropeisk marknad som täcker området från Norden till Paris. Enligt Jukka Ruusunens vision kommer värl-dens största konkurrensutsatta elmarknad (på cirka 3 000 terawattimmar) att finnas i Europa år 2030. Den marknaden kommer i stor utsträckning att fungera enligt samma spelregler som den nordiska mark-naden.

– Den marknaden kommer även att underlätta för möjlig-heterna att uppnå klimatmålen, säger Asta Sihvonen-Punkka.

om man ser på den nord-iska elmarknaden som en kedja som bildas av

energiproducenter, eldistributörer och återförsäljare så är Fortum en länk i alla dessa delar. Företaget är en av Nordens ledande försäljare av el till konsumenter och ansva-rar även för eldistribution i sina nätområden.

– Fortums årliga elproduk-tionskapacitet i Norden är 50 tera-wattimmar, och över 90 procent av produktionen är koldioxidfri, berättar Toni Kekkinen, chef för elgrossisthandeln på Fortum.

Han säger att utvecklingen av miljövänlig energiproduktion, tillsammans med elmarknader med fri konkurrens, är ett av de viktigaste målen för Fortum.

ElEN soM pRoDUCERas säljer Fortum på elbörsen Nord Pool och sedan köper Fortum Markets, som säljer el till sina kunder, elen från Nord Pool. Skulle det då inte vara bättre för Fortum att sälja elen direkt till kunderna?

– När handeln sker på elbörsen avgör utbud och efterfrågan priset på ett transparent och öppet sätt. Det är även till nytta för konsu-menten eftersom prissättningen blir tydlig, säger Toni Kekkinen.

I Norden är det fri konkurrens på elmarknaden. Tillsammans med andra aktörer arbetar Fortum för att öka konkurrensen även på den europeiska elmark-naden.

– Den europeiska integration - en ökar leveranssäkerheten på el. Ju större området där man opere-


FOTO

: TO

PI S

AARI

SLÄTA SKJORTOR PÅ MORGONEN.

Kyrkslätt12.2. kl. 8:49

Mirko Laine stryker sin skjorta för den kommande arbetsdagen. Han planerar att byta sitt elavtal och vill ha el som enbart produceras med vattenkraft.

14 forte 1/2010

Miljövänlig el som produceras utan utsläpp. Jag är beredd att betala lite extra bara

jag vet att elen produceras miljö-

vänligt. Elbolag som till exempel vill bygga nya vattenkraftverk är mina favoriter. Maria Hagberg, Solna

Låga avgifter, jag gillar inte de stora prisvariationerna på grund av brist

ande kapacitet. Tillförlitligheten

är också viktig, det ska finnas tillräckligt med billig produktionskapacitet när den behövs så att man slipper importera dyr el. Stefan Hjort, UpplandS VäSby

Ett stabilt pris, jag tycker inte om att elpriset bestäms på en elbörs. När man

behöver el för uppvärmning på

vintern så ska priset inte rusa i höjden. Alla ska ha rätt till billig el, som helst ska produceras miljövänligt.Jan Johansson, nacka

rar är, desto flexiblare går det att distribuera el till olika områden efter behov och förhållande. Det förutsätter dock att det byggs ny distributionskapacitet, berättar Toni Kekkinen.

MER tRaNspaRENs efterfrågas även i Fortums egen elförsäljning och -distribution. För ett år sedan förnyades produkterna i Finland, vilket för konsumenterna har inneburit att även prissättningen och transparensen förändrades.

Privatkunderna kan nu välja mel-lan tre produkter, och i huvudsakfinns produkterna både i Sverige och i Finland. Kunderna kan välja rörligt elpris som räknas ut varje månad eller fast elpris som är samma under hela avtalsperio-den. Om kunden inte har gjort något eget val tillämpas tillsvida-repris som normalt ändras några gånger per år.

Prissättningen på alla produkter följer tydligt prisut-vecklingen på elbörsen Nord Pool. På Fortums nätsidor kan man dagligen följa hur priset för kom-mande prisperiod formas.

– Det blir betydligt enklare för kunden att se vad våra olika produkter kan erbjuda och hur prissättningen sker. Vi har redan fått mycket positiv feedback från kunderna. Det syns konkret även på det sättet att många av våra kunder mycket oftare byter mel-lan våra produkter när marknads-priset förändras . Till exempel har försäljningen av fastprisproduk-ter ökat markant under hösten. Kunderna vill binda sitt elpris till ett förmånligt marknadspris för

en längre tid, säger Timo Liiri, Fortums kundrelationschef.

Kundnöjdheten ökar förmodligen också tack vare att kunderna, redan i början av utvecklingen av de nya produk-terna har fått säga sin mening. I Sverige arrangerar Fortum regelbundet kundträffar och i Finland arrangeras fyra kundråd som samlas två gånger per år för att diskutera aktuella frågor som berör kunderna.

Timo Liiri säger att utöver tydligare produkter har kunderna även önskat koldioxidfri el och en kundtjänst på nätet. Sedan i slutet av november 2009 får alla Fortums privatkunder, utan extra kostnad, el som produceras med vattenkraft medan företagskun-derna får el som antingen produ-ceras med vatten- eller kärnkraft.

Ett av DE stÖRsta pRojEktEN under de kommande åren är att utveckla tjänster som gör den automatiska mätaravläsningen möjlig. Den smarta elmätaren, Energiboxen, möjliggör att kun-den kan följa sin elanvändning i realtid.

– Kunderna kan nu sitta på förarplatsen och enkelt se hur olika åtgärder påverkar elan-vändningen. I framtiden kan elen prissättas timme för timme även

för privatkunder. Energiboxen gör det också möjligt att automatisera Fortums egna driftprocesser och det går att erbjuda helt datorise-rade tjänster till våra kunder. Det kräver dock stora satsningar på databaserade system, säger Timo Liiri.

Energiboxen gör det också möjligt att styra elanvändningen till tider då elpriset är som lägst. Även drift och optimering av nätet kan ske mer effektivt. Både kunder och aktörer kan dra nytta av den här utvecklingen.

Du kan läsa mer om Fortums aktuella elavtal på: www.fortum.se.

tRaNspaRENt HaNDEl Fortum tror att konkurrensutsatta, fria elmarknader även är till nytta för kunden. Text jUlIa kRIstENsEN Foto toMI paRkkoNEN

PÅ ENERGIMARKNADEN VILL FORTUM SÄRSKILT FRÄMJA:

fria, konkurrensutsatta och transparenta grossist och privatmarknader

marknadsbaserade och harmoniserade miljöskyddssystem

säkra och kostnadseffektiva system för eldistribution och leveranser

goda och rättvisa tjänster för försäljnings och distributionskunder, både när det gäller värme och el.

kUNDEN kaN NU bEtyDlIGt ENklaRE sE HUR pRIsEt pÅ olIka pRoDUktER skapas.

Timo Liiri berättar att Fortums kunder har haft möjlighet att påverka förnyelsen av våra produkter. Därför har det också kommit bra feedback från kunderna.

forte 1/2010 15

miljön

saMaRbEtE

I Tyresö, strax söder om Stockholm, är en tredjedel av området skyddad som nationalpark eller naturreservat. Därför är det självklart för Tyresö att miljöfrågor tas på allvar. Text wEsa lEHto Foto bossE kINNÅs

Allt för

16 forte 1/2010

t yresö ligger 19 kilometer söder om Stockholm och omringas av havsvikar och vacker natur. Så sent som på 1960-talet hade kommunen många fritidshus och endast cirka 5 000 bofasta invå-nare. Dagens Tyresö har drygt 42 000 invånare

och antalet fritidshus blir allt färre. Närheten till naturen och havet har lockat många till

att bosätta sig i kommunen. Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av många skyddade områden i kom-munen. Där finns bland annat ett av de största orörda skogspartierna i Sverige.

Tyresö har lägst koldioxidutsläpp i ton per invånare, endast 0,67 ton/invånare medan den värsta kommunen, Oxelösund släpper ut 139,21 ton/invånare. Genomsnittet i landet ligger på 5,64 ton/invånare.

Tyresö är en välmående kommun och många av kom-munens satsningar handlar om investeringar i miljö- och energieffektiviserande åtgärder.

– Vi har haft ett överskott i kommunens finanser i 13 år i rad. Goda finanser gör det möjligt att satsa på miljön,

tyREsÖ HaR läGst kolDIoxIDUtsläpp pER INvÅNaRE.

berättar Fredrik Saweståhl, som i november blev kom-munalråd i Tyresö. Han representerar moderaterna som är det största partiet i kommunen. Tillsammans med folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna styr de kommunen.

MIljÖaspEktEN MED I allt. Fredrik säger att miljöfrågor-nas betydelse i det kommunala beslutsfattandet har ökat avsevärt under de senaste åren.

– Kommunen arbetar med att ta fram en klimatstra-tegi. Dessutom har vi en energiplan, avfallsplan samt gör en bedömning om hur klimatförändringen möjligen kan påverka vår kommun, särskilt i områden nära havet eftersom havsnivåerna förväntas stiga. Vi arbetar också med en miljöredovisning där vi kommer att samman-fatta allt vad vi har gjort på miljöområdet.

Energianvändningen har minskat i kommunen och till stor del beror det på att kommunen har energidekla-rerat över 90 procent av kommunens fastigheter.

– Det är faktiskt ett svenskt rekord, säger Fredrik stolt. Energideklarationerna ligger som grund för åtgär-der som förbättrar energieffektiviteten.

jaN NIlssoN, fastighetschef i Tyresö kommun, berättar att kommunen har ett program för att införa fjärr- eller bergvärme till daghem och skolor. Energieffektiviteten har ökats med hjälp av bättre isolering och att använd-ningen av fjärrvärme har ökat.

– En skola som snart ska renoveras och byggas till

miljönforte 1/2010 17

kommer att få solpane-ler på taket. Även det kom-munala bostadsbolaget Tyresöbostäder har gjort mycket för att energief-fektivisera sina cirka 3 000 hyreslägenheter. På bostadsbolagets tak ska det snart monteras ett litet vindkraftverk som ska producera el för husets egna behov, säger Jan.

fÖRNybaR El. Kommunen är starkt beroende av elenergi. Av den totala energianvändningen på 677 gigawattimmar (GWh) är 335 GWh el. En stor andel av små-husen värms upp med direktverkande el.

I Tyresö kommuns energiplan står det att den effektivaste och miljömässigt bästa elen är den som aldrig konsumeras och därför inte heller behöver produceras. Kommunen har en trestegsplan som går ut på att i första hand undvika eller minska behovet att använda energi, i andra hand använda energi mer effektivt och i tredje hand använda förnybar energi.

– Vi gjorde nyligen en upphandling som innebär att all el som vi använder kommer ifrån koldioxidfri elproduktion, som till exempel vatten- eller kärnkraft. Det är viktigt för oss att se till att vi inte bidrar till att öka klimatförändringen, säger Fredrik.

GÖRaN NoRlIN, chef för miljö- och trafik - enheten, berättar att det i det stora kommunhuset, mitt i centrum, finns

rörelsedetektorer i alla korridorer som släcker ljuset om ingen går där.

– Dessutom ska alla datorer stängas av efter arbetsdagen och lamporna släckas. Kommunen har också startat en bilpool där alla bilar är miljöbilar. Från bilpoolen kan tjänstemännen låna en bil för sina tjänsteresor, tidigare använde alla

sina egna bilar. Kommunens renhållning har infört behovsanpassad hämtning av hushållsavfall istället för hämtning varje vecka. På det sättet minskar transpor-terna, förklarar Göran. I samband med nästa renhållningsupphandling ska det införas i hela kommunen.

passIvHUs byGGs. I området Trädgårdssta-den planerar man att bygga så kallade pas-sivhus, som själva kommer att producera den energi som de använder.

– Husen kommer till exempel att få extra bra isolering, solpaneler och små vindkraftverk och målet är att de inte ska behöva köpa energi utan producera den själv. I Tyresö är vi rätt så eniga om att satsa stora resurser på hög livskvalitet och boendemiljö. Det innebär även stora sats-ningar på miljö, men dessa investeringar ska inte bara ses som en kostnad utan effektivare energianvändning gör att vi även kan spara pengar, säger Fredrik.

tyREsÖ HaR ENERGIDEklaRERat ÖvER 90 pRoCENt av koMMUNENs fastIGHEtER, Ett svENskt REkoRD.

Jan Nilsson (t.v) säger att kommunala fastigheter har fått bättre värmesystem. Göran Norlin (t.h) berättar att tack vare en gemensam bilpool kan samtliga av kommunens tjänsteresor göras med miljöbilar.

Drygt 42 000 invånare

Cirka hälften av invånarna bor i en lägenhet och hälften bor i villa

Cirka 14 000 Tyresöbor arbetar utanför kommunen, främst i Stockholm

I kommunen finns huvudsakligen småindustri. Tyresö kommun, med cirka 3 000 anställda, är den största arbetsgivaren

Under 2010 beräknas Tyresö kommun att köpa 374 gWh miljövänlig el från Fortum

Miljökommunen Tyresö

Fredrik Saweståhl säger att Tyresö satsar stora resurser på hög livskvalitet och boendemiljö.

18 forte 1/2010

forte 2/2009 19

GoD oCH HälsosaM Mat, tillagad med respekt för närproducenter och olika årstider, är kännetecknande för Kenneth Oker-Blom. Han njuter av att laga god och hälsosam mat på ett hållbart sätt.

Enligt Kenneth OkerBlom talar verkligheten sitt tydliga språk: en tredjedel av den miljöförstöring som orsakas av privatkonsumtionen skapas i produktionen av mat – boendet hamnar först på andra plats och privatbilism ligger på tredje plats. Kött och mjölkprodukter lämnar ett betydligt större ekologiskt fotavtryck än till exempel grönsaker och fisk. Dessutom påverkar även det faktum att vi kastar bort cirka 60 kilo mat per person och år.

okERbloMs väG till att bli en ambassadör för god mat är speciell. Efter en lång karriär inom reklambranschen blev han svårt sjuk och gav då ett löfte.

– Jag bestämde mig för att om jag får leva vidare så ska jag i fortsättningen ägna mig åt att laga både god och bra mat, berättar Kenneth.

Kenneth har alltid haft en passion för god mat och genom besök hos några av världens bästa restauranger samt efter studier hos bland annat Tore Wretmans och Eero Mäkeläs kök har han fått en bra grund att stå på.

– Under den första sommaren arbetade jag som kock på Esbo segelsällskaps restaurang i

Finland. Där tolkades begreppet närproducerad mat mycket snävt: restaurangens råvaror såsom räkor,fisk, bär och svamp kom från ön eller havet däromkring.

kENNEtH äR NUMERa en erfaren kock och efter att han fick sitt första barnbarn beslutade han sig för att satsa ännu mer på god och ekologisk mat.

– Jag bestämde mig för att hos mig får barnbarnen enbart den nyttigaste och godaste maten och genom att välja rätt och ekologisk mat vill jag se till att våra barnbarn får en hållbar livsmiljö.

Kenneth har gett ut en kokbok, ät hälsosamt – tänk ekologisk, där han publicerar sina bästa recept.

– vi måste ta större ansvar för vår hälsa och minska vårt ekologiska fotavtryck. Kloka människor gör val, som utöver att de är bra för hälsa och miljö, även är smarta för plånboken.Text MaIja pIIRoINEN Foto toMI paRkkoNEN

Hos Kenneth är endast det bästa gott nog

MItt val I den här spalten presenteras personer som på ett betydande sätt har minskat sitt koldioxidavtryck.

Miljökommunen Tyresö

forte 1/2010 19

Bioolja som produceras av skogsbränslen kan bli en viktig utmanare för traditionella fossila eldningsoljor. När produktionen av bioolja även sker integrerat med energiproduktionen kan råvaran utnyttjas maximalt. Text aUlI paCkalÉN Foto topI saaRI

tEkNoloGI

Co2Utsläpp fRÅN bIooljoR äR CIRka 90 pRoCENt läGRE äN vID fossIla bRäNslEN.

R unt om i världen försöker man att hitta nya metoder för att minska vårt beroende av kol

och olja så att de fossila koldi-oxidutsläppen kan reduceras. I Finland har ett löftesrikt och kostnadseffektivt alternativ att ersätta fossila eldningsoljor för energiproduktion tagits fram. Där utvecklas en metod för tillverkning av bioolja med hjälp av pyrolysteknik. Alternativet är att konvertera oljepannor till eld-ning med träpellets eller bygga nya fliseldade pannor.

Tekniken utvecklas i ett projekt som leds av forskningsor-

ganisationen VTT i Finland till-sammans med Metso, UPM och Fortum. Metso deltar i projektet som leverantör av utrustningen, UPM som råvaruleverantör och Fortum som energiproducent och användare av bioolja.

– Att producera pyrolysoljor är i sig inget nytt , utan det cen-trala i det finska projektet är att tillverka biooljan integrerat med ett biokraftverk som använder fluidbäddsteknik, säger professor Kai Sipilä på VTT.

Kai Sipilä berättar att liknande projekt har varit aktuella tidigare men att de inte har realiserats på grund av för låg lönsamhet. Nu har

läget förändrats, koldioxid har fått ett pris och det innebär att biobränslen blir mer lockande än fossila bränslen. Europas mål, att öka användningen av förnybara energikällor fram till år 2020, bidrar också till att trycket ökar.

Pyrolys innebär att man torrdestillerar ett ämne och för träråvara ser grundprincipen ut så här:

– Under några sekunder värms torrt träbränsle upp till 500-600 grader då den till största delen förångas. När gasströmmen som bildas kyls ned kondenseras 70-80 procent av det inmatade bränslet till vätska – träolja

bättREbIooljoR

20 forte 1/2010

–- resten är gas och kol, berättar Kai Sipilä.

Oljan som produceras i processen är sur och luktar som skidtjära gjorde förr i tiden. Energiinnehållet i oljan är cirka tre gånger så högt som i träpel-lets. I pyrolysolja finns det kvar en del vatten och därför har det ett värmevärde som är cirka hälften så högt som hos vanlig eldningsolja. Bioolja kräver dock betydligt mindre lagrings- och transportutrymme än biomassa i form av skogsavfall.

I DEt pRojEkt som VTT och de finska företagen driver har en pilotanläggning byggts upp

bestående av en pyrolysreaktor som är integrerad med en fluidbäddpanna. Återstoden av den gas och kol som bildas under pyrolysen återförs som bränsle till pannan och produ-cerar energi. Oljan tas tillvara och lagras. Under våren 2010 planerar man att genomföra provförbränning med bioolja på en av Fortums värmecentraler i Finland.

– Vi förväntar oss att bioolja brinner lika rent som brännolja och då behövs ingen separat rening av rökgaserna. Oljan innehåller inte svavel och då blir det heller inga svavelutsläpp. Par-tikelemissionerna förväntas också

bli låga. Viktigt är att koldioxid-utsläppen blir cirka 90 procent lägre än vid förbränning av fossila bränslen, säger Kai Sipilä.

– I produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar (CHP) kan biooljorna ersätta kol och olja inom en snar framtid. I en kraftvärmeanläggning är det möjligt att nå en verkningsgrad på upp till 80 procent.

koNCEptEt soM UtvECklas i Fin-land kan i princip användas på alla typer av biomassor. I Norden är det, enligt Kai Sipilä, mest naturligt och konkurrenskraftigt att använda tekniken för skogs-bränslen. I södra Europa går det

att använda energigrödor från åkermark och på södra jordklotet kan man utnyttja avfallet från produktionen av sockerbetor och palmolja.

Kai Sipilä anser att använd-ning av pyrolys är det mest lönsamma sättet att producera bioolja av biomassa, både när det gäller investerings- och produk-tionskostnader. Han tror att det tekniskt sätt kan vara möjligt att starta den första kommersiella testanläggningen år 2013.

– Under en femårsperiod kommer vi att se flera betydande marknadssatsningar, både i Europa och i Amerika, säger Kai Sipilä.

forte 1/2010 21

jUkka HEIskaNEN, utvecklingsdirektör på divisionen Fortum Heat, säger att satsningen på utvecklingen av biooljor direkt stöder det långsiktiga målet att bli ett energi bolag vars pro-duktion inte skapar några koldioxidutsläpp.

– För närvarande använder vi årligen över 10 procent av den totala mängden tung eldningsolja i Finland för energi-produktion i våra ång- och värmeanläggningar. Om vi kan ersätta en större del av denna olja med bioolja kan vi minska våra koldioxidutsläpp avsevärt, säger jukka Heiskanen.

Fortum är också intresserad av att producera bioolja som en del i produktionen av kraftvärme.

– Då kan vi producera tre produkter i samma anläggning. Det ökar verkningsgraden i energianvändningen, minskar investerings- och driftkostnader samt gör det mer effektivt att nyttja dagens råvarulogistik. När råvaran är biomassa hjälper vi samtidigt våra kunder att minska sina koldioxidavtryck, berättar jukka Heiskanen.

jukka Heiskanen påminner även om att Fortum under 2000-talet har gjort flera förbränningstester med biooljor i Sverige och Finland. Resultaten var redan då uppmuntrande.

Bioolja på kraftvärmeverk

FORTUM FORSKAR OCH UTvECKLAR

löparenLÅNGDISTANS

– Mest utmanande, men också mest intressant, har varit att redan i tidigt skede få en helhetsbild av projektet.

foRtUMs aRGUMENt för uppförandet av Lovisa 3är tydligt. Fortum har omfattande kunskaper ocherfarenheter om driften av ett kärnkraftsverk ochde resurser som krävs samt slutförvaringsplats förkärnavfall. Dessutom finns en färdig detaljplan för anläggningen på ön Hästholmen. Den tredje kärnkraftsenheten skulle säkra energiproduktionen och arbetsplatserna i Lovisa under minst 60 år efter byggandet, även efter det att de gamla kärnkraftsen-heterna tas ur drift.

– En av de största fördelarna med Lovisa 3 är att vi har bundit oss till att bygga en kärnkraftsenhet som både kan producera el och värme. Fjärrvärme från

byGGaNDEt av Ett Nytt käRNkRaftsvERk stÖDER REGERINGENs MÅl att fINlaND ska vaRa självfÖRsÖRjaNDE NäR DEt GällER ENERGIpRoDUktIoN.

I sluttampen av sina studier blev det klart för Sasu Valkamo att han vill arbeta inom ener-gibranschen. Energibranschen är en viktig och intressant framtidsbransch och därför sökte han sig till Tekniska högskolan och började

studera energiteknik. – Jag har inte ångrat mig, inom den här bran-

schen pågår ständigt intressanta samhällsrelaterade diskussioner, säger Sasu Valkamo.

Han är själv delaktig i ett stort energipolitiskt projekt som skapar stor debatt. Sasu Valkamo leder projektet Lovisa 3 som väntar på tillstånd för att bygga en tredje kärnkraftsenhet i Lovisa i Finland. Enligt planen ska Lovisa 3 börja producera energi år 2020. För närvarande väntas att den finska reger-ingen, Statsrådet, ger ett positivt beslut.

UNDER tIDEN bEslUtEt INväNtas är man dock allt annat än passiv. Byggandet av Lovisa 3 förbereds på flera nivåer.

– Vi har preliminära förhandlingar med leve-rantörer och andra samarbetspartners, tar fram tidplaner och sätter mer exakta mål. Syftet är att det ska bli lättare att genomföra projektet under nästa fas, berättar Sasu Valkamo.

Under 2010 undersöker man bland annat var anläggningen ska byggas och man planerar för tekniska koncept tillsammans med anläggningsleve-rantörer.

Sasu Valkamo har som målsättning att säkerställa att Fortum har ett så realistiskt utgångsläge som möjligt när projektet ska verkställas. Han vill även att alla beslut ska grundas på rätt beslutsunderlag.

– Att bygga ett kärnkraftverk är ett långsiktigt projekt och det är inte många som får vara med i den här typen av projekt. Jag tror att nyckeln till framgång är noggranna förberedelser som sedan ska ligga till grund för kommande beslut. Sedan ska åtgärderna förstås genomföras effektivt, säger Sasu Valkamo och erkänner att han inte behövde tänka två gånger ifall han skulle delta i projektet.

kärnkraftverket, till huvudstadsregionen Helsingfors, skulle bli ett säkert och effektivt alternativ som skulle minska koldioxidutsläppen avsevärt, säger Sasu Valkamo.

Den nya kärnkraftenheten hjälper Finland att uppnå sina klimatmål när gamla kraftverk, som använder fossila bränslen, tas ur drift under de kom-mande decennierna.

– Ny kärnkraft stöder dessutom den finska reger-ingens mål om att Finland ska bli självförsörjande på energi. För att nå målet krävs det utöver bioenergi även kärnkraft, säger Sasu Valkamo.

aNsIktEN

22 forte 1/2010

löparenSasu Valkamo tränar maraton på sin fritid. På jobbet ligger hans mål långt bort i framtiden, år 2020. Text jUlIa kRIstENsEN Foto toMI paRkkoNEN

LÅNGDISTANS

I NästaN tjUGo ÅR har Sasu Valkamo följt utveck-lingen inom energibranschen. Han kom i kontakt med Fortum redan i samband med hans studier då han gjorde sitt examensarbete på Fortum. Hans arbete inom Fortum fortsatte, först som plane-ringsingenjör och under de senaste åren har han huvudsakligen deltagit i byggande av nya kraftvär-meverk. Kärnkraftsprojektet tillhör ett av de mest gripande projekt som han har deltagit i, men han har även många andra oförglömliga minnen från andra projekt.

– Jag kommer särkilt ihåg mitt första internatio-nella projekt i början av karriären. Jag arbetade som projektingenjör i England där vi byggde ett kraftverk på 750 megawatt. Jag arbetade tillsammans med en erfaren projektchef och mina arbetsuppgifter var att planera projektet och övervaka dess genomförande. Under projektets gång fick vi vårt första barn och man kan säga att jag lärde mycket både professionellt och privat, säger Sasu Valkamo.

Hans nästa utmanande projekt sker i sommar då han ska delta i tävlingen Helsinki City Marathon. Familjen, med tre barn i dagisåldern, tar det mesta av fritiden, men blir det tid över så tränar han inför tävlingen.

Sasu Valkamo

Familj: fru och tre barn

Utbildning: civilingenjör, Tekniska högskolan, 1992

Har arbetat på Fortum sedan 1992

sENastE aRbEtsUppGIftER:

direktör, Lovisa 3, sedan början av 2009

direktör, Fortum Generation, Projects, purchasing, thermal, 2008-2009

forte 1/2010 23

E lhandeln på Nord Pool omfattar både den fysiska marknaden och derivatmarknaden. Den fysiska elhandeln

sker på spotmarknaden där priset för kommande dag sätts timme för timme.

På derivatmarknaden, eller forwardmarknaden skyddar energibolagen sina framtida kassaflöden genom att antingen sälja sin framtida produktion eller köpa el till ett visst pris. De största energibolagen både säljer och köper el på Nord Pool.

På derivatmarknaden handlar även stora industriella elanvändare samt investerings- och finansbolag. Här sker även handel med utsläppsrätter.

stabIl REsUltatUtvECklING. Tack vare välfungerande elmark-nader kan elbolagen bedöma sina kommande resultat betydligt enklare.

– Transparenta marknader, tillsammans med erfarna och kunniga energibolag, gör att elbo-lag enklare kan bedöma det rätta elpriset och samtidigt skydda sig

serade av energibranschen. – Är man intresserad av hur

värdet på energibolagens aktier

EN väLFUNgERANDE NORDISK ELBÖRS

kommer att utvecklas är det värt att följa pristrenderna på for-wardpriserna och utsläppsrätter

NoRD pool är inte bara den första, utan även världens största marknad för handel med el. Den anses även vara världens bäst fungerande elmarknad.

En marknad som fungerar över gränserna skapar stabilitet. När utbud och efterfrågan kräver kan länderna köpa el av varandra och derivathandeln kan då balansera riskerna ytterligare. Det här förbättrar tillgången av el och garanterar en rimlig prisnivå. Tack vare det är elpriset betydligt lägre i Norden än i övriga Europa.

Därför är det inte konstigt att EU vill skapa en gemensam europeisk elmarknad. Det finns dock flera hinder på vägen dit.

– Harmoniseringen av marknaderna har ännu inte lyckats utan de är fortfarande regionala eller lokala. De politiska striderna är stora när man försöker skapa enighet mellan olika nationella och regionala intressen. En gemensam europeiska elmarknad kommer nog inte att bli verklighet inom den närmaste femårsperioden, tror Karri Rinta.

Ett stort praktiskt hinder är de otillräckliga distributionsförbindelserna. – Den samnordiska stamnätsorganisationen Nordel var en anledning

till att det var möjligt att skapa den nordiska elmarknaden. Kanske kan den här modellen användas i utvecklingen av den gemensamma europeiska marknaden, säger Karri Rinta.

Kan den nordiska elmarknaden vara en förebild för en europeisk elmarknad?

mot variationer på spotpriset, säger Karri Rinta.

Skyddsnivån anger hur stor andel av den kommande produkt-ionen som har sålts. Fortums skyddsnivå ligger på 40 procent.

– Jämfört med andra elbolag ligger Fortums skyddsnivå lite lägre. Det kan innebära att For-tum anser att forwardpriserna för år 2011 är för låga. Man tror med andra ord att elpriset kom-mer att öka nästa år, förklarar Karri Rinta.

MÅNGa MätaRE. Till skillnad från den fysiska marknaden har till exempel inte vädret någon påverkan på elpriset på derivat-marknaden.

– På derivatmarknaden är det priset på kol och utsläppsrätter som påverkar elpriset mest. Baserat på dessa priser samt på utbud och efterfrågan kan for-wardpriset på el kalkyleras upp till två år framåt i tiden, berättar Karri Rinta.

Nord Pools nätsidor är ett viktigt analysredskap för Karri Rinta. De ger värdefull informa-tion för investerare som är intres-

INvEstERING

GyNNaR ävEN INvEstERaRE

24 forte 1/2010

En investerare som är intresserad av energimarknaden bör följa derivatmarknaden på elbörsen Nord Pool. Karri Rinta, analytiker på Handelsbanken, bevakar Fortum och berättar hur arbetet går till. Text MINNa kalajokI Foto topI saaRI

för den kommande tvåårsperio-den samt diskussionen om kom-mande prissättning. Det här kan vara till hjälp vid bedömningen när det är dags att köpa eller sälja aktier, säger Karri Rinta.

kall vinter, påverkar spotpriserna och tillgången av fysisk el även forwardpriserna. De aktuella och höga spotpriserna påverkar ener-gibolagens resultat, åtminstone på kort sikt. När det gäller efter-frågan på el följer Karri Rinta utvecklingen inom energiintensiv industri, till exempel pappers-industrin för både Sverige och Finland. I Ryssland följer man främst privatiseringstakten av elmarknaden.

– Industrin förbrukar över hälften av elen som används i Finland och därför följer jag noga hur mycket produktionskapacitet som ska stängas av och hur mycket som ska investeras i ny produktionskapacitet. Under hösten 2009 ökade produktionen inom pappersindustrin, vilket också ökade den direkta elan-vändningen.

Dessutom följs vilka planer de nordiska elbolagen har när det gäller att bygga ny produktions-kapacitet och modernisera existe-rande anläggningar. Till exempel kommer det omfattande stödet till vindkraft säkert att påverka marknaderna.

äR MaN INtREssERaD av HUR väRDEt pÅ ENERGIbolaGENs aktIER koMMER att UtvECklas äR DEt väRt att fÖlja pRIstRENDERNa pÅ foRwaRDpRIsERNa.

I sitt arbete bevakar Karri Rinta huvudsakligen utveck-lingen av forwardpriserna. Endast vid speciella tillfällen följs även spotpriserna.

– Om det händer något oför-utsett, till exempel en extremt

FORTUMS RESULTAT 2009

foRtUM HaR vIsat en god resultatutveckling trots finanskrisen. Det operativa resultatet förbättrades i jämförelse med föregående år och det jämförbara rörelseresultatet ökade under det sista kvartalet 2009.

Tack vare lyckade och konsekventa säkringar var elpriset som division Power fick klart högre än det genomsnittliga systempriset på Nord Pool. Å andra sidan var produktionsvolymen för kärnkraften i Sverige betydligt lägre än planerat på grund av att moderniserings- och effektivitetsarbeten tagit längre tid än planerat.

Markets visade positivt resultat i slutet av året tack vare omorganisationer och besparingar.

Divisionen Russia har avancerad väl med sitt mål att nå effektivitetsförbättringar på 100 miljoner euro år 2011. Dessutom har marknadspriset på el ökat under varje kvartal 2009.

Nyckeltal för 2009:

Omsättning 5 435 (5 636) miljoner euro

jämförbart rörelseresultat 1 888 (1 845) miljoner euro

Resultat per aktie 1,48 (1,74) euro

Avkastning för investerat kapital 12,1 % (mål 12 %)

Avkastning för eget kapital 16 % (mål 14 %)

Nettoskuld/sysselsatt kapital 2,6 (2,5)

forte 1/2010 25

f ortums Lysupp-kampanj i Stockholm, tillsammans med Stockholms stad, fortsätter och man har beslutat om vilka sex platser som ska få bättre belysning under 2010. Under sju veckor fick stockholmarna rösta på vilka platser som behövde bättre belysning. Totalt kom det in 22 530 röster!

Projektet går nu in i en planeringsfas och samtliga platser inspekteras för projektplanering. De sex vinnarplatserna har ingen inbördes rankning och hur mycket pengar som kommer att satsas på respektive plats avgörs av behovet för just den platsen.

bElysNINGspRojEktEt med Stockholms stad inleddes år 2006. Hittills har fyra platser i Stockholm fått bättre belysning. Det senaste projektet Mariatorget pågår fortfarande och blir klart under mars. Stockholms stad uppskattar samarbetet med Fortum.

– Det är viktigt att stockholmarna själva får berätta om sina upplevelser av otrygghet. Deras åsikter är viktiga när vi arbetar för att göra Stockholms stadsmiljö tryggare. Att fortsätta arbetet med trygg-hetsskapande belysning är en prioriterad uppgift, säger Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm.

foRtUM STÖDER

Skateboardkillarna i Skarpnäck i Stockholm var missnöjda med belysningen i parken där deras skateboardramp ligger. Med hjälp av bland annat Facebook värvade de 3 609 röster för bättre belysning. Snart får de åka skateboard i bättre ljus. Text wEsa lEHto Foto stEfaN sjÖDIN

skatEboaRDkIllaRNafixade bättre belysning

26 forte 1/2010

fÖR EN lÅNGDIstaNslÖpaRE är utmaningarna många, speciellt nu under vintertid, då det är mycket snö, vilket gör det svårt att träna. Dessutom genomgick jag en knäoperation strax före jul, och det har medfört att jag har fått ta det lugnt med träningen. Nu känns det dock bra igen och jag hoppas kunna komma upp till full träningstakt på träningslägret i Kenya.

NoRMalt bRUkaR jaG spRINGa cirka tio pass i veckan och därtill ett eller två alternativpass då jag brukar cykla. På grund av den stränga kylan och snön som har varit i vinter har det däremot inte varit kul att cykla så därför kom jag på en annan bra idé, på vintern ska man förstås åka skidor! Jag har bara åkt skidor några få gånger i mitt liv, och kul var det, men jag har en kass teknik, eller snarare ingen teknik alls. Jag vågade mig aldrig till det backiga spåret, var för rädd att jag skulle bli en fara för andra skidåkare i nedförsbackarna. Det gick inte fort i spåret och jag ramlade ett par gånger. Jag ska nog inte försöka göra karriär som skidåkare. Däremot känns det bra att kunna träna igen utan att det gör ont! Mitt mål är att komma upp i bra form, helst lika bra som år 2007. Då har jag goda chanser att nå en bra placering på EM i friidrott.

EN stoR DEl av en idrottares liv kretsar kring energi. Under träning och tävling gäller det att kunna använda sin energi på rätt sätt. Samma sak gäller också när jag använder el hemma. vattenkokaren är min absoluta favorit. Jag använder den ofta i min matlagning eftersom den minskar energianvändningen. Jag drar också alltid ut sladden när jag har laddat mobiltelefonen och stänger av alla apparater efter användning. Standbyläge drar mycket energi och som långdistanslöpare vet jag att det gäller att spara energi!

EN IDRottaREs LIV

Det gäller att använda sin energi rätt

Skateboardkillen David Krug i Skarpnäck i Stockholm tog initiativet för bättre belysning till parken Skarpnäck Plaza där många skateboardåkare övar.

De aktuella platserna får anpassade belys-ningslösningar som till exempel ny energieffektiv, närvarostyrd belysning och LED-armaturer. Stockholms stads trafikkontor undersöker också möjligheterna för effektfulla och scenografiska belysningsdetaljer för att tillföra mer stämning och trivsel. Den nya belysningen ska bidra till att de vinnande platserna upplevs tryggare och trevligare att passera eller vistas på.

att bElysNINGEN väCkER käNsloR hos så många stockholmare kom som en stor överraskning för Fortum.

– Vi kunde inte drömma om det engagemang vi har sett. Över 22 000 röster visar att detta är ett väldigt angeläget projekt. Vi hoppas att de sex platser som nu blir 2010 års belysningsprojekt blir ljusare och trevligare, samt förhoppningsvis tryggare platser att vara på, säger Ann Lindell Saeby, kom-munikationsdirektör Fortum Sverige.

vI kUNDE INtE DRÖMMa oM DEt ENGaGEMaNG vI HaR sEtt.

Sex platser får bättre belysning

Stockholmarna ville förbättra belysningen på 377 platser i Stockholm. De sex platser som fick flest röster var:

västERbRoN, vid Långholmen.

skaRpNäCk plaza – populär park med bland annat skateboardramp i Skarpnäck.

sotINGEplaN I tENsta – gågata i Tensta.

pEppaRväGEN I faRsta – gångväg.

tUllHaGspaRkEN – vid Eriksdalslundens koloniområde.

paRk/RÅlaMbsHovs sjUkHUs – gångstig från Tbana Thorildsplan genom parken.

Mustafa Mohamed Långdistanslöpare, Fortums klimatambassadör

forte 1/2010 27

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49


Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49


Forte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49

forte 1/2010

Documents