forskning, politik, praktik/menu/standar… · forskning, politik, praktik sonad-konferens, time...

Institutionen för folkhälsovetenskapInstitutionen för folkhälsovetenskap

Forskning, politik, praktik

Sonad-konferens, Time Hotel, 17 september 2018

Professor Olle Lundberg, Stockholms universitet

Institutionen för folkhälsovetenskap

Några inledande kommentarer

● Ambitionen är att inte göra detta mer komplext än nödvändigt

● Saker att undvika:

– Definitioner av begreppen

– Genomgång av olika slags relationer

• Politikens generella styrning av forskning + praktik

• Praktikernas verksamhet som politiska frågor

• Forskande professioner

● Relationen mellan forskning, politik och praktik omdiskuterad

– Evidensbaserad politik vs. expertvälde

– Värderingar i politik respektive forskning


Utgångspunkter och fokus

● Min ingång praktiska erfarenheter från forskning samt arbete i olika statliga kommittéer

– Välfärdsbokslut, Sociala rådet, Kommissionen för jämlik hälsa, Agenda 2030-delegationen, Jämlikhetskommissionen

● En slutsats – det är inte alltid forskningen kan bidra så mycket

● Varför? Fokus på tre teman:

– Politikens (och praktikens) behov

– Forskningens kompetenser och svårigheter

– Vad krävs för att skapa bättre samverkan mellan forskning, politik och praktik?


Politikens (och praktikens) behov

● Beskrivning av världen

– Tillstånd och trender

– Enskilda frågor, men även mer komplexa områden, sammansatta och tvärsektoriella

● Analys av världen

– Mekanismer och processer

● Utvärdering av insatser

● Nya förslag till åtgärder


Behov av beskrivningar av världen

● Fundamentalt för såväl forskning, politik och praktik att beskriva sociala

fenomen, deras utveckling och egenskaper

– Sten Johansson, statistik om hur det är som luckan i demokratins teori

– Likaså i forskning: “…before one proceeds to explain or to interpret a

phenomenon, it is advisable to establish that the phenomenon actually exists,

that it is enough regularity to require and to allow explanation” (Merton, R.,

Ann Rev Soc, 1987;13:1-28)

● Olika sociala fenomen/problem måste beskrivas kontinuerligt eftersom det sker

förändringar av såväl problemens förekomst som deras kopplingar till andra

faktorer

● Behov av beskrivningar från olika vinklar för att få en så god bild som möjligt


Source: Statistics Sweden

41,2

51,4

54,556,4

57,3

39,5

48,151,1

53,454,5

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

No education Basic Upper secondary Tertiary < 3yrs Tertiary 3+ yrs

Women

Men

Återstående medellivslängd vid 30, 2015


Källa: SCB

81.4 84.4 86.8

13.7 11.5 10.3

Medel

SD

Åldrarna 30+, standardpopulationen om 100 000 personer i respektive grupp

Ålder vid död efter utbildning


Behov av beskrivningar, analyser och utvärderingar

● Viktigt att minnas att beskrivningar handlar om bruttosamband,

nettosamband är självfallet viktiga men något annat (mer kausalanalys)

• Exempel: Könslönegapet brutto - netto

● Analyser av orsakssamband och mekanismer samtidigt centrala för att få

underlag till åtgärder

– Om var man bör sätta in insatser

– Om hur insatser fungerar - utvärderingar

● MEN avsaknad av orsakssamband betyder inte att åtgärder inte måste göras

– T.ex. A-kassa eller arbetsolycksfallsförsäkring


Behov av utvärdering och nya förslag

● Utvärderingar och uppföljning av resultat och effekter är viktiga för att

korrigera kursen

– Men är del av NPM, utan naturlig stoppunkt (alla resurser på utvärdering)

– Utvärderingar är också svåra, missar ofta oavsedda konsekvenser

– De ger också bara kontextbunden kunskap - Hur fungerade denna

verksamhet, i denna tid, med dessa människor

● Utvärderingar ger heller inget svar på hur bättre mer effektiva åtgärder

skulle kunna utformas

– Att många åtgärder fungerar dåligt är liten hjälp för beslutsfattare


Forskningen/forskare har en viktig roll

● Forskningen kan bidra till de flesta av dessa behov

● Forskning / forskare kan komma in på flera sätt

– Utbildning av blivande tjänstemän i myndigheter/kommuner

– Som forskande praktiker – läkare, lärare etc

– Aktiv samverkan mellan akademi – politik/praktik

– Spridande av resultat, populärvetenskap m.m.

● Grunden för detta den vetenskapliga träningen

– Logisk strukturering av problem och analytiskt tänkande

– Verktyg för beskrivning, analys och utvärdering


Men skilda logiker skapar matchningsproblem

● Forskningen är ständigt i rörelse

– Kunskapen preliminär i väntan på bättre

– Ifrågasättandet och prövandet av teorier och förklaringar en del av den normala verksamheten

● Inom politik och praktik måste man agera

– I bästa fall baserat på tillgänglig kunskap

● Inom visa discipliner förenas dessa två traditioner

– Medicin, ingenjörsvetenskap

– I någon mån till priset av mindre reflektion…


Utvikning: Kunskapsstyrning inom medicin

● Inom medicin finns ett institutionaliserat system för styrning med

kunskap

– Forskning bedrivs praktiknära inom ramen för olika medicinska specialiteter

– Riktlinjer för bästa behandling tas fram inom specialiteterna (konsensuskonferenser) på uppdrag av SoS

– Dessa ges officiell status genom SoS riktinjer

● Läkarprofessionen finns representerade i alla led

● Även om ”kunskapsstyrning” blivit ett etablerat begrepp är det

svårt att se hur denna modell ska passa generellt i socialvetenskap

– Svagare professioner, kunskapen mindre ”exklusiv”


Hur stärka socialvetenskapernas samverkan?

● Det handlar inte primärt om information eller översättning

– Självallet är kommunikativa färdigheter viktiga– Men inte primärt för få informatörer eller för lite

populärvetenskap – även om viktigt att nå medborgarna

● Snarare rör det sig om mer fundamental aspekter

● Att stärka samverkan kan kräva förändringar av såväl utbud som efterfrågan av politik- och praktikrelevant socialvetenskaplig forskning


Att stärka utbudet – forskarnas ansvar

● Centralt att förbättra förståelsen bland forskare för skillnaderna i

mål och medel mellan forskning, politik, praktik

– Samma grundidé, olika spelregler (som fotboll, handboll, basket)

● Att agera på basis av bästa tillgängliga kunskap kräver förmåga att

sätta ner foten!

● Träna studenter och oss själva i detta hantverk

– Learning by doing (som vi ofta använder)– Exponeras för de överväganden och frågor som utredningar

behöver hantera– Öva på de begränsningar som tjänstemän/utredare har att

hantera


Att stärka efterfrågan – politikens och praktikensansvar

● Institutionella förutsättningar för att åstadkomma en pågående

diskussion och efterfrågan

– Frågor formulerade av politik/praktik, svar av forskning

● På den ekonomiska politikens område är detta etablerat

– Plattformar för beställning av studier – ESO m.fl

– Självständiga analysmyndigheter – IFAU, ISF, Vårdanalys

– Mer fristående institutioner - SNS

● Därmed finns en löpande dialog och interaktion forskning – politik –

praktik

● Detta skapar engagemang också hos ledande forskare = legitimitet


Det svåraste – att se nya lösningar

● Den fråga som forskningen har svårast att bidra till är nya lösningar

● Forskare kan beskriva och analysera, men för ett identifierat

problem eller insatspunkt kan finnas oändligt med åtgärder

– Om x orsakar problem är inte ”mindre av x” ett bra policyråd

– Snarare krävs förslag på åtgärder som minskar x, helst flera som kan vägas mot varandra

● För detta har forskningen inga särskilda redskap eller metoder

– Inte för att hitta på nya lösningar

– Inte för att välja mellan olika oprövade lösningar

● Detta kan vi säkert bli bättre på, men måste då träna på det


Samtidigt är även likheter ett problem

● Har argumenterat för att olikheter i spelregler och mål orsakar svårigheter för samspel mellan forskning, politik och praktik

● Samtidigt är även likheten problematisk

– Generellt sett ifrågasätts inte naturvetenskapen, även om dess konsekvenser gör det

– Socialvetenskap kritiseras från tre håll – för mycket ’common sense’, för lite igenkänning, för politisk

● Agenda 2030 ett bra exempel – klimatfrågor lättare än sociala

● För detta finns ingen bra bot, mer än att delta i samhällsdebatten som forskare snarare än aktivister


Avslutningsvis

● Det finns ett behov av kontinuerlig dialog och erfarenhetsutbyte

mellan forskning, politik och praktik inom det sociala området

– Forskningen tjänar på att få relevanta frågor att arbeta med

– Politik och praktik tjänar på god kunskap om samhället och verksamheter

● Detta kräver mer dialog, kunskap om de olika logiker som styr

– Det kräver infrastruktur, plattformar

● Men även att sådana aktiviteter värderas högre rent generellt

– Och blir en del av kärnverksamheten, inte något extra

– Nationalekonomin snarare än medicinen borde kunna stå som förebild

Institutionen för folkhälsovetenskapInstitutionen för folkhälsovetenskap

Tack för uppmärksamheten

forskning, politik, praktik/menu/standar… · forskning, politik, praktik sonad-konferens, time...

Documents