formativ bedömning
DESCRIPTION
Formativ bedömning. Eller formativt lärande…. Olika syften med att bedöma elevers kunskaper. Det summativa syftet. Det formativa syftet. Att ta reda hur eleverna förhåller sig i relation till målet och att ta beslut om hur de skall närma sig det. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Formativ bedömning
Eller formativt lärande…
Olika syften med att bedöma elevers kunskaper
Det summativa syftet• Att ta reda på vad
eleverna vet/ kan vid ett visst tillfälle
Det formativa syftet• Att ta reda hur eleverna
förhåller sig i relation till målet och att ta beslut om hur de skall närma sig det.
Formativ bedömning – tre perspektiv
• Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår• Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment• Det korta perspektivet: en lektion/en vecka
Ett läsår (en kurs)
Ett arbetsmoment
En lektion / en vecka
Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår
• Att vid något/några tillfällen meddela eleven hur deras kunskaper förhåller sig till målen för kursen.
• Vad behövs för att eleven skall komma närmare målen?
Metod• IUP
– Tas inte upp här
Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment
• Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet.
• Hur skall undervisningen göra det möjligt för eleven att komma närmare målen?
• Självbedömning, kamratbedömning, återkoppling från lärare.
Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment
• Genom att diskutera vad elevens produkt har och inte har, i relation till en matris eller ett exempel, blir det tydligare för eleven var den befinner sig i relation till målet.
Det medellånga perspektivet: metoder
Återkoppling utifrån en matris. Återkoppling utifrån ett föredömligt exempel.
Enkelt och till viss del underbyggt resonemang
Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang
Välutvecklat och väl underbyggt resonemang
Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom något historiskt och något samtida relevant sakförhållande som relateras till varandra.
Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom några historiska och några samtida sakförhållanden som relateras till varandra. De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av något relevant innehållsbegrepp.
De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av några relevanta innehållsbegrepp. Dessutom görs någon relevant generaliserad reflektion utifrån sambandet mellan tidsskikten.
Du kan jämföra (beskriva likheter och skillnader mellan) olika personer i historien
Gustav Vasa arbetade
som kung för länge
sedan, på typ 1500-
talet. Gustav den II adolf
var också kung, men
efter Vasa. Båda
kungarna gjorde Sverige
starkare, men de dog på
olika sätt.
Vad skall gensvaret till eleven bestå av?
• En bokstav?
• Kvalitativa omdömen. - De måste handla om hur eleven lyckats med
uppgiften, i relation till målet.
• En elev får ett betyg och ett skriftligt omdöme på en uppgift.
Det första eleven tittar på är betyget. Det andra eleven tittar på är kompisens betyg.
F, E, C eller A
Du har visat upp att du
kan mycket om både
Gustav Vasa och Gustav
II Adolf. För att det skall
bli en jämförelse skall du
också berätta vilka
likheter och skillnader
du kan hitta mellan de
två kungarna.
Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment
Gensvar från lärare• Läraren har kontroll
över processen.• Tidskrävande
Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment
Gensvar från kamrat• Eleverna talar
samma ”språk”.• Även den som ger
gensvar utvecklas.• Sparar tid för
läraren.
• Läraren får mindre kontroll.
• Problem med personkemi.
Two stars and a wish
Exempel från verkligheten
• Framför allt tycker jag att arbetet med att ge varandra gensvar har gjort att eleverna blivit säkrare på vilka kvaliteter en text bör innehålla.
Lärare, åk 3.
Kamratbedömning utan stöd: du skrev långt
Kamratbedömning med stöd: Du har en tydlig tes
Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment
Självbedömning• Eleven får
kännedom om målen.
• Eleven får kännedom om sin egen position.
• Svårt att se problem med den egna produkten.
• Läraren får mindre kontroll.
Exempel från verkligheten
• Kamratbedömning är en väg till att själv kunna avgöra kvaliteten i sitt arbete.
Lärare, åk 3
Det korta perspektivet: en lektion/en vecka
• Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet.
• Hur förstår eleven undervisningens innehåll?• Hur går läraren vidare?
– Med denna lektion - eller nästa.
Det korta perspektivet: en lektion/en vecka
• Att konstruera bra frågor.– Med frågor som tvingar eleverna att tänka
istället för att leverera ”rätt svar” kan elevens förståelse synliggöras.
– Om läraren får ta del av elevens tänkande möjliggörs formativ bedömning.
Gustav Vasa gjorde
rätt/fel som ”lurade”
Nils Dacke. Motivera.
Metoder för att få syn på elevernas förståelse
• Hur gör man för att alla elever ska vara aktiva vid diskussioner?
• Handuppräckning?– Lappar eller stickor med
elevernas namn.– Det minskar risken att elever
är mentalt frånvarande.– Kommentera varandra.
Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”
• Trafikljus: Muggar i olika färger.– Grönt = Jag förstår– Gult = Jag förstår det nästan– Rött = Jag förstår inte alls
Krönikan är en
dålig källa om
vi vill veta ”vad
som verkligen
hände”
Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”
• Bokstavsskyltar
A B C DKombineras med väl genomtänkta flervalsfrågor
Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”
• Utgångsbiljett– För att ”få ” lämna
klassrummet skall alla elever skriva en kort reflektion på en given fråga.
– Svaren hjälper läraren att planera nästkommande lektion.
Varför kan en
dagbok vara en
bra historisk
källa?
Sammanfattning
Ett arbetsmoment• Återkoppling från lärare• Kamratbedömning• Självbedömning
En lektion/en vecka• Bra frågor• Aktiva diskussioner• Muggar• Bokstavskort• Utgångsbiljett
Bra inspiration
• Stöd och stimulans/gensvar för lärarande – artiklar från en forskningscirkel om formativ bedömning
• Finns att ladda ned på kursens hemsida.(http://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg/)