fokus region stockholm 16-04-14

På Riksbyggen drivs vi av att utveckla ett mer hållbart samhälle. Det kan handla om allt ifrån att ta hänsyn till ekosystemtjänster till möjlighet att dela resurser och utveckling av parkeringslösningar. Ja, för oss är det viktigt att förstå helheten och ta vårt ansvar för att människor ska må bättre tillsammans. Det är det vi menar när vi säger – Planeten ska med!

Planeten ska medRiksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Stockholms innerstad växer och tar ny formsidan 4

Bostadsprojekt ska ge förutsättningar för att leva miljövänligtsidan 8

”Det går bra för Stockholm. Men det går inte bra för alla stockholmare.”

Profilintervju

KARIN WANNGÅRD

”Digitaliseringen är en demokratifråga. Politikerna måste ha en högre målbild”Digital infrastruktur, sidan 12

”Vårt mål är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxtregion”Eurovision Song Contest, sidan 20

Andreas Hatzigeorgiou:”Vi befinner oss i stormens öga, Stockholm är i centrum”Krönikan, sidan 26DEN HÅLLBARA STADEN APRIL 2016

FOKUSREGION STOCKHOLM

Social Hubs | Visual Commerce | Shoppable Instagram | Live Events | Hashtag Competitons getflowbox.comJonatan Söderlund 0737- 62 70 78

We help brands collect, curate and publish user generated content in order to drive awareness, engagement, and conversions.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledaren Ingela Lindh FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

MED TANKE PÅ FRAMTIDENVi bedriver ett aktivt miljöarbete i samverkan med kunder, leverantörer och andra intressenter. Både ekonomisk och miljömässig resurseffektivitet är viktigt för att vi ska nå framgång i arbetet. När svenska konsumenter har sagt sitt i Bygmabarometern visar det sig att andelen som är villig att betala mycket mer för närproducerat byggmaterial har ökat. I undersökningen ställs frågor om byggmaterial i relation till faktorer som kvalitet, pris och miljö. God kvalitet och estetik är fortfarande långt viktigare än pris när man väljer virke vilket vi på Bygma tycker är glädjande nyheter.

Läs hela pressmeddelandet om Bygmabarometerns resultat på bygma.se

Välkommen till Bygma!

Trevlig läsning!Erik Sörgren

Projektledare

06 16

FOKUS REGION STOCKHOLMProjektledare Erik Sö[email protected] LagergrenRedaktionschef Cindy Ahrnewald

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom krea-tiva medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email [email protected]

Läs mer om...Läs ledaren i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”En historisk möjlighet att skapa ett Stockholm för alla”Den höga byggtakten är en möjlighet att skapa en socialt och långsiktigt hållbar utveckling och att förstärka de kvali-teter i människors livsmiljö som bidrar till ökad livskvalitet. Det skriver Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör Stock-holms stad och vd Stockholms Stadshus AB.

För några månader sedan antog staden en långsiktig vision om ett Stockholm för alla år 2040. Visionen bygger på att Stockholms kraftiga tillväxt ger oss stora möjligheter att bygga en hållbar stad. Jag hoppas att alla som på olika sätt arbetar med Stockholms utveckling ser dessa möjligheter och vill vara med och skapa en stad för alla.

Den starka befolkningstillväx-ten har blivit vardagsmat för oss stockholmare. Vi har fått lära oss att regionen växer med två SL-bussar om dagen. Den tydligaste uppgiften i en växande region är att bygga ikapp bristen på bostäder samtidigt som behoven fortsätter att öka. Förra året nådde vi våra högt ställda mål om att påbörja mer än 5 000 nya bostäder. Nu gäller det att vi fortsätter utveckla effektiva interna processer och ett gott samarbete med branschen.

En svårare utmaning är att möta be-hoven hos de stockholmare som står

långt från bostadsmarknaden och som idag inte kan efterfråga de ny-producerade bostäderna. Rörligheten i det befintliga beståndet har stor betydelse, men vi måste samtidigt söka nya och innovativa lösningar inom nyproduktionen för att möta behoven hos fler stockholmare.

Just nu utvecklar stadens kommu-nala bostadsbolag gemensamt de så kallade Stockholmshusen för att pressa produktionskostnaderna och hålla nere hyresnivåerna. Vi skulle behöva fler sådana verktyg för att bättre tillgodose behoven hos vår växande befolkning och skapa en

mer inkluderande bostadsmarknad. Den höga byggtakten innebär på

många sätt en historisk möjlighet att skapa en socialt hållbar utveckling i enlighet med vår långsiktiga vision. När nu staden förtätas i snabb takt, behöver vi förstärka kopplingar inom och mellan stadens delar. Samtidigt har vi möjlighet att utveckla och förstärka de kvaliteter i människors livsmiljö som förenklar vardagen och bidrar till ökad livskvalitet.

Det mest spännande exemplet just nu är Fokus Skärholmen och tankarna på att skapa ett pilotprojekt för ett socialt hållbart stadsbyggande. Det är glädjande att så många bygg-herrar har visat intresse för att delta. I Skärholmen och omgivande stadsdelar finns naturligtvis stora kvaliteter med närheten till Mälaren, omfattande serviceutbud och en hög regional tillgänglighet som blir ännu högre när Förbifarten byggs. Men för mig är Skärholmstorget den enskilt

Vi har fått lära oss att regionen växer med två SL-bussar om dagen.

största kvaliteten med det folkliv och den blandning som finns där. Chansen är stor att ni hittar mig där en fredagseftermiddag, om någon vill prata mer om hur vi tillsammans skapar ett Stockholm för alla. ■

Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör Stockholms stad och vd Stockholms Stadshus AB

Text Annika Wihlborg, Annmarie PalmOmslagsbild Magnus Selander Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Johan Umenius

Distribution Svenska Dagbladet, april 2016 Tryck V-TAB SödertäljeWebb www.fokusregionstockholm.se

04 Överblick Hagastaden och nya Slussen

06 Fördjupning Kommersiella fastigheter

08 Aktuellt Framtidens bostäder

10 Fördjupning Logistik och infrastruktur

12 Aktuellt Digital infrastruktur

14 ProfilenKarinWanngård

16 Fördjupning Hållbart resande

18 Aktuellt Idrott och hälsa

20 Aktuellt Eurovision Song Contest

22 Fördjupning Airport City Stockholm

24 Panelen

26 Krönikan Andreas Hatzigeorgiou

BYGGT AV OMTANKE.

När Åke SuNdvall utvecklar SiNa projekt utgår vi alltid från platsens unika förutsättningar och skapar det hus som ger staden största möjliga värde i form av arkitektur samt social och ekologisk hållbarhet. Detta tror vi är viktigt för att nå vår vision att skapa stadens mest omtyckta områden.

Nedan syns tre av våra projekt framtagna utifrån platsens unika förutsättningar!

ESTRADRadhus och lägenheter i Vallentuna

www.brfestrad.se

ÅKERHOLMENKedjehus i Upplands Väsby

www.brfakerholmen.se

MAGELUNGSTERASSENTerasslägenheter i Fasta Strandwww.magelungsterrassen.se

SvDRegionStockholm2.indd 5 2016-03-30 08:58


4 Överblick Hagastaden och nya Slussen FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Mer än bara lägenheterVi har breddat våra perspektiv och lyft blicken. Genom att vi aktivt söker och skapar nya möjligheter när vi bygger hus aktiverar våra projekt en värdefull stadsutveckling. För oss betyder det hus med ekologisk hållbarhet, spännande arkitektur och boendeformer som underlättar vardagliga möten. Det skapar mervärden för både hyresgäster, kommuner och samarbetspartners.byggvesta.se

Gröna hyresrätter

Social hållbarhet

Långsiktigvärdeutveckling

Attraktiva områden

Genuina stadskvaliteter

Hållbara träslag efterfrågas allt merEfterfrågan på miljövänliga och hållbara trämaterial ökar. Ett träföretag som är en del av hållbarhetstrenden är Kebony, som har FSC- och PEFC- certifierat sin verksamhet och enbart levererar miljövänlig och ursprungsmärkt trä.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Vi arbetar enbart med svensk fura och hållbart odlat fura från Nya Zeeland. Vi har valt att enbart erbjuda Svanenmärkta träslag då det är ett hållbart alternativ och eftersom efterfrågan på den här typen av träslag ökar, säger Per Thyberg, vd på Kebony Sverige.

Ett sätt att göra trä mer håll-bart är att välja bort traditionell koppar impregnering till förmån för furfurylalkohol, en restprodukt från sockerrörs- och majsodling. Det är en typ av modifiering som förlänger träets livslängd och dessutom gör träet mer motstånds-kraftigt mot röta. Furfurylalko-holen stannar dessutom i träet en längre period jämfört med koppar-impregneringen.

– Vi har levererat miljövänliga reglar, paneler och trägolv till flera stora och små byggprojekt i Stock-holm, däribland det miljömärkta kontorshuset på Sveavägen 44, Mall of Scandinavia, samt till en omfattande skolrenovering i Sund-byberg, säger Per Thyberg.

Aktuellt

Per Thyberg, vd Kebony Sverige

Stockholms innerstad växer och tar ny formMellan Solna och Vasastaden, med Hagaparken som granne, växer den nya stadsdelen Hagastaden fram – en dynamisk kombination av boende, parkområden, handel, forskning och högspecialiserad vård på nya Karolinska sjukhuset. På andra sidan staden byggs Slussen om – Sveriges näst mest trafikerade plats om.

– Hagastaden bidrar till att länka ihop Vasastaden och Solna eftersom stadsdelen byggs i ett område som tidigare i huvudsak bestått av vägar och spår, säger Gunilla Wesström.

– Nya Slussen fyller en strategiskt viktig roll i en väx-ande region som Stockholm, menar Eva Rosman.TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO & ILLUSTRATIONER STOCKHOLMS STAD

Hagastaden ska bidra till att utvidga Stockholms innerstad med bostäder och ett ledande Life Science kluster. Fram till år 2025 byggs 6 000 nya bostäder, där merparten är bostads-rätter. I den nya stadsdelen planeras även Norra Stationsparken, som länkar samman Hagaparken och Karlbergsparken, med bland annat öppna terrasser och ett parktorg med utrymme för lek, torghandel och uteserveringar.

– Hittills har ett kontorskvarter byggts klart. De första bostäderna, med inflyttning 2018, har också på-börjats. Hagastaden karakteriseras av en tät kvartersstruktur med relativt höga hus, vilket ger stadsdelen en urban känsla, säger Gunilla Wes-ström, Stockholms stads projektchef för Hagastaden.

Ett antal läkemedelsbolag har redan flyttat till Hagastaden och fler är på väg. De attraheras av den klus-terbildning som utgörs av Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset och ett stort antal läkemedels- och bioteknikbolag samt den geografiska närheten vilket underlättar sam-verkan. Tanken är att på sikt skapa

Nordens ledande Life Science kluster. – Hagastaden blir ingen utpräglad

miljöstadsdel i samma utsträckning som exempelvis Norra Djurgårdssta-den. Däremot genomsyrar hållbar-hetsfrågor förstås planeringen av den nya stadsdelen. Vi installerar sopsug i hela stadsdelen och ger kollektivtra-fik- samt gång- och cykeltrafikanter företräde. Vi installerar även lösning-ar som ska tillvarata dagvattnet som samlas i stadsdelen. Många byggher-rar väljer även att miljöcertifiera sina kvarter, säger Gunilla Wesström och fortsätter:

– En viktig förutsättning för att Stockholms stads och Solna kom-muns gemensamma vision för Ha-gastaden ska kunna förverkligas är den överdäckning som gjorts av E4/E20 och Värtabanan. Ovanpå en av Sveriges mest trafikerade vägsträckor byggs alltså en helt ny komplett stadsdel med arbetsplatser, bostäder, sjukhus, forskningsmiljöer, parker, skolor och service, som sträcker sig från Vasastan och Norra Stationsga-tan in över Karolinska Universitets-sjukhuset och Karolinska Institutet.

Stadsdelen kommer även att

trafikeras av den nya planerade tun-nelbanesträckningen Gula linjen som börjar byggas under 2018.

Nya Slussen – ett tioårsprojektEtt av de mest uppmärksammade pågående infrastruktur- och stads-omvandlingsprojekten i Stockholm är ombyggnationen av Slussen. Knut-punkten byggdes på 1930-talet och står pålar fästa i sand, vilket innebär att konstruktionen kontinuerligt drabbas av sättningar. Efter många

år av planering har man påbörjat arbetet att byta ut Slussen mot en mer modernare konstruktion.

Eva Rosman som är kommu-nikationsansvarig för nya Slussen på Stockholms stad berättar att nya Slussen är både ett omfattande och tekniskt komplicerat projekt eftersom det består av delprojekt som omfattar såväl land som vatten och berg. Det ställer krav på en minutiös projektplanering som i sin tur förut-sätter att varje delprojekt startas vid

Hagastaden och Norrtull


FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Överblick Hagastaden och nya Slussen 5

Maxera Bostad är med och utvecklar framtidens bostäder för medvetna kunder och med fokus på hållbarhet. Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva hyresrätter och bostadsrätter efter platsens förutsättningar och marknadens efterfrågan. Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är att möta de bostadsdrömmarna.

www.maxerabostad.se

Vi utvecklar framtidens bostäder

exakt rätt tidpunkt för att helheten ska gå ihop. Ytterligare en utmaning är att Slussen aldrig helt kan stängas av i samband med projekttiden då det skulle medföra alltför stora störningar på trafikflödet. Samman-taget medför detta att projekttiden för nya Slussen är relativt lång och att byggnationen inte beräknas vara helt klar förrän år 2025, men med en beräknad livslängd på 120 år får nya Slussen gott om tid att skapa ett bestående intryck i stadsmiljön.

– En övergripande målsättning med nya Slussen är att omvandla en trafikplats till en av stadens mest attraktiva mötesplatser med nya torg, kajer och Katarinaparken, som blir en ny grön lunga mitt i stads-miljön. Slussens funktionalitet som knutpunkt för bussar, spårvagnar, tunnelbanetåg, bilar och båttrafik bibehålls men anpassas till dagens trafikflöde där mer utrymme frigörs för kollektivtrafik, cyklister och gående, säger Eva Rosman.

Under 2015 och i början av 2016 har man framförallt arbetat med att förbereda Slussen för den nya kon-struktionen. Under sommaren 2016 rivs den östra bron från Skeppsbron till Södermalm och ersätts under 2019 av en ny bro, som transporteras i färdigt skick till Slussen.

– Nya Slussen kommer att kunna trafikeras av uppemot 30 000 bilar per dag, men Stockholms stads målsättning är att minska andelen bilar till 20 000. Det frigör utrymme

för andra trafikanter, vilket bidrar till en trafikmiljö som är hållbar och tillgänglig för alla. Rent visuellt kom-mer Katarinaparken, den nya bron mot Gamla Stan och de nya kajerna att utgöra det främsta intrycket av Nya Slussen, säger Eva Rosman.

Nya Slussen får även ny buss-terminal som möjliggör enkla och smidiga bussresor till Nacka och Värmdö och på Södermalmstorg planeras ett hus som förmodligen kommer att inrymma någon form av

offentlig verksamhet.– I takt med att befolknings-

mängden ökar stärks behovet av centralt belägna mötesplatser och knutpunkter som är tillgängliga för alla. Nya Slussen ska vara just en sådan mötesplats. Kajerna längs med Stadsgården, som tidigare varit rela-tivt otillgängliga och delvis bestått av parkeringsplatser, öppnas upp. Det ger Stockholmarna tillgång till att-raktiva gångstråk i direkt anslutning till vattnet, avslutar Eva Rosman.

Eva Rosman, kommunikationsansvarig nya Slussen, Stockholms stad

Gunilla Wesström, projektchef Hagastaden, Stockholms stad

Flygbild över Hagastaden

Illustration över nya Slussen med utsikt över Vattentorget och Gamla Stan

Illustration över nya Slussen

FOTO

TH

OM

AS

HE

NR

IKS

ON


6 Fördjupning Kommersiella fastigheter FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

www.envac.se

Sopsug - klimatsmart miljöteknik

”Framtidens Centralstation är multifunktionell”

Gatukonst tillför dynamik till Stock‑holms stadsbildAcceptansen och intresset för gatukonst och graffitti som ett värdeskapande inslag i stads-bilden ökar starkt i Stockholm. Allt fler medborgare, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar betraktar gatukonst som ett spän-nande inslag som tillför dynamik till gatubilden.


– Gatukonst blir ofta ett samtals-ämne och tillför många mervärden till stadsmiljön, det märks inte minst på de målade brandväggar som förekommer runtom i världen. Laglig gatukonst har dessutom visat sig ha en förbyggande effekt mot olagligt klotter, säger Jimmie Hall, fastighetsutvecklare på Realist Fastighets utveckling som även driver galleriet Wallery, med inrikt-ning på gatu- och graffitikonst.

Jimmie Hall sätter just nu upp Sveriges största gatukonstutställ-ning. Han har tidigare introducerat gatukonst i Kista och Rågsved och initierade en satsning där tjugo graffitikonstnärer turades om att utsmycka Systembolagets gamla lo-kaler i närheten av NK i Stockholm.

– Det är verkligen glädjande att intresset för gatukonst som ett värdefullt inslag i stadsmiljön ökar i Stockholm. Gatukonsten kan bidra till att profilera enskilda fastigheter och tillföra karaktär till ett helt kvarter. Genom att exem-pelvis introducera gatukonst på de byggplank som är uppsatta runtom i staden kan en miljö som är rätt tråkig och ofta utsätts för klotter istället förvandlas till ett spän-nande inslag i den urbana miljön, säger Jimmie Hall.

Aktuellt

Jimmie Hall, fastighets utvecklare Realist Fastighetsutveckling och gallerist

Stockholms Centralstation är Sveriges största kommunikationspunkt med över 200 000 resenärer dagligen. År 2030 beräknas dubbelt så många röra sig i hela centralstationsområdet.

– Centralstationsområdet är en mycket viktig knutpunkt ur ett håll-barhetsperspektiv. Om Stockholm och regionen ska vara attraktiv och kunna utvecklas som vi vill, så krävs det en utbyggd och väl fungerande infrastruktur, säger Ann Wiberg, chef för affärsområdet Stadsprojekt på fastighetsbolaget Jernhusen, som under flera år har arbetat med utvecklingen av området i och runt Stockholms Centralstation.

Ombyggnationen är även en förutsättning för att kunna utvidga arbetsmarknaden i regionen.

– Man brukar säga att en pend-lare är beredd på att resa max en timme för att komma till jobbet. När Citybanan är klar år 2017 frigörs det spårkapacitet på bangården, vilket

ger oss möjlighet att kunna ta emot fler tåg. Det ökar möjligheterna för fler människor att kunna bo på annan ort och arbeta i Stockholm, förklarar Ann Wiberg.

Centralstationen har under de senaste åren moderniserats när det kommer till såväl tillgänglighet som mat och service. Ann Wiberg berättar att det nu planeras en helt ny station som ska länkas ihop med den nuvarande. Området mellan Vattu-gatan i söder och Kungsbron i norr ska överdäckas och plattformarna för resenärerna länkas ihop med den nuvarande stationen.

– Det kompletterar den befintliga stationen samt den helt nya pendel-tågsstation i kvarteret Orgelpipan 6 under hotellet Scandic Continental, som snart färdigställs.

Den nya Centralstationen kommer att koppla ihop trafikslagen, det vill säga fjärrtåg, pendeltåg, tunnelbana och bussar, och kommer även att

rymma arbetsplatser, bostäder, buti-ker, service och ett hotell. Ambitionen är att det ska vara enkelt för resande att hitta och ta sig fram mellan de olika plattformarna, samtidigt som möjligheterna att uträtta ärenden, träffas, hålla möten och äta mat, ska öka. Allt ska vara klart inom tio år.

Stadsbilden i fokusI planeringen av den nya Central-stationen ingår samråd med Stockholms skönhetsråd, som är Stockholm stads fristående expertor-gan i frågor om stadsbild, stadsliv och kulturmiljö. Skönhetsrådet bildades år 1919 och består av tret-ton ledamöter och granskar alla nya planförslag samt arbetar med kvalitetsfrågor inför bygglov.

– Utmaningen för oss är att vara med och se till att det blir en så bra stadsmiljö som möjligt. Det handlar om miljön runt perronger och trot-

toarer men också hur själva stads-bilden förändras när det tillkommer nya byggnader, passager och torg, säger Henrik Nerlund som är sekre-terare och kanslichef på Stockholms skönhetsråd.

En av de byggnader i anslutning till Centralstationen som fått Skön-hetsrådet att lägga pannan i djupa veck, är det nya hotellet Scandic Continental. Diskussionerna har framförallt handlat om den byggna-dens höjd och fasadens materialval och enligt Ann Wiklund har det varit många turer och överväganden.

– Den utformning, som vi slutli-gen valde för Stockholm Continental var arkitektförslag nummer nio i ord-ningen. I den här typen av komplexa projekt så är det så mycket som ska falla på sin plats. Många aspekter som ska stämma – alltifrån hållbarhet, innehåll, utformning och genomför-ande, som tar sig uttryck inte minst i gestaltning, berättar Ann Wiklund.

– Byggnaden introducerar både en ny höjd och en ny skala till city. Det har varit en utmaning att tillföra samtida arkitektur i ett läge mellan den äldre centralstationen och Klara kyrka. Men vi är mycket nöjda med den ljusa stenfasaden som ursprung-ligen var planerad att utföras i metall. Den ger byggnaden en lätthet trots sin storlek i stadsbilden, avslutar Henrik Nerlund.

Ann Wiberg, chef för affärsområdet Stadsprojekt, Jernhusen

Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef Stockholms skönhetsrådIL

LUS

TRA

TIO

N T

OM

OR

RO

W A

B

Området vid Stockholms Centralstation är under stor föränd-ring. Under de närmaste åren kommer ett stort modernt och hållbart resecentrum med sammankopplade trafikslag och ett utökat serviceutbud växa fram.

– Stockholms Centralstation kommer att bli en multifunk-tionell plats som skapar värde för resenärer och besökare, säger Ann Wiberg.TEXT ANNMARIE PALM

Flygbild över Centralstationen

FOTO

JE

RN

HU

SE

N

FOTO

PE

R M

YRE

HE

D

Byggkoncernen med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågorPå Serneke, som är en av Sveriges största byggkoncerner, växer och utvecklas man tillsammans med kunderna och marknadens krav. I Sernekes fall betyder det att hållbarhetsfrågorna får hög prioritet.

– Vi fokuserar på att alltid bygga energieffektivt och att presentera nytänkande lösningar i syfte att minska påverkan på miljön, konstaterar Anders Runberg som är regionchef på Serneke öst.TEXT ANNMARIE PALM

Serneke har sitt huvudkontor i Göteborg med lokalkontor längs hela västkusten, samt i Stockholm. Målet är att ytterligare kunna ex-pandera, delvis genom att fokusera på storstadsområdena Göteborg, Malmö och Stockholm.

Stockholmskontoret hittar man i Gustavsberg strax utanför Stock-holm, men inom kort flyttar man närmare Stockholms innerstad.

– Anledningen är att vi behöver komma närmare våra kunder och projekt. Detta är även en hållbar-hetsfråga. När vi kan utgå från staden så kan vi exempelvis också med lätthet åka kommunalt, säger regionchefen Anders Runberg.

Stockholms stora kommunala

När vi utvecklar bostäder, verksamheter och nya stadskärnor tänker vi alltid lite längre och ser till helheten för att få en hållbar utveckling.

Anders Runberg

bostadsbolag är några av Sernekes kunder. Ett intressant, pågående område där Serneke projekterar och bygger hyresrätter är Norra Djurgårdsstaden. Området präglas av stort miljöfokus vad det gäller planeringen och byggprocesserna och man är noga med helheten.

– När vi utvecklar bostäder, verksamheter och nya stadskärnor tänker vi alltid lite längre och ser till helheten för att få en hållbar ut-veckling – både ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, berättar Anders Runberg.

Högt ställda energimålSerneke har höga energimål och det är en självklarhet att allt material

som används och byggs in i husen är godkända. En annan viktigt hållbarhetsaspekt är att hålla nere antalet byggtransporter.

– De transporter som är över en viss storlek ser vi till att samordna så att de ”mellanlandar” i Ropsten innan de körs ut på arbetsplats.

Under 2016 blir Serneke Öst miljö- och kvalitetscertifierade en-ligt ISO 14001 och IS0 9001, precis som Serneke Bygg och Anläggning. Men företaget kommer att fortsätta att arbeta kontinuerligt med att minimera sin miljöpåverkan.

– Vi köper el från vindkraft till våra byggen, arbetar med innovativa lösningar inom avfallshantering och energieffektivisering samt en mins-kad kemikalieanvändning, förklarar Anders Runberg.

Stora expansionsplanerPå Serneke Öst omsatte man 800 miljoner kronor under 2015. För kommande år finns det stora expan-sionsplaner.

– För hela koncernen är målet att vi ska omsätta minst 10 miljar-der kronor år 2020.

Vi ska vara topp 30 i världen år 2030, plus uppfattas som bran-schens mest attraktiva arbetsgivare.

Förutom fortsatt byggande av energieffektiva bostäder så tittar Serneke på att bygga en multispor-tanläggning i Stockholmsregionen.

Vill du veta mer om Serneke? Besök serneke.se

SERNEKE

– Vi är med i flera markanvisnings-tävlingar för olika projekt i regio-nen. Det behöver byggas mycket framöver, staden expanderar kraf-tigt och vi ser fram emot att kunna vara med och bidra till utvecklingen av ett fortsatt hållbart Stockholm, avslutar Anders Runberg.

Anders Runberg, regionchef Serneke Öst

ANNONS

Örebros nya, hållbara stadsdelTvå kilometer från city, i en av Sveriges snabbast växande kommuner byggs Södra Ladugårdsängen – Örebros nya hållbara stadsdel. Här planeras cirka 3 000 nya bostäder med närhet till city, naturreservat och idrottsanläggningar.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Örebro är en av de snabbast väx-ande kommunerna i Sverige med cirka 145 000 invånare som ökar med cirka 2 000 personer per år. Södra Ladugårdsängen är en viktig stadsdel för att Örebro ska kunna fortsätta att växa och möta framti-dens behov.

Stadsdelen utformas utifrån led-orden grönt och aktivt, och planeras utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbarhets-perspektiv.

– Eftersom Södra Ladugård-sängen omgärdas av natur- och rekreationsområden, golfbana, motionsspår och naturreservat får hela området en grön och aktiv prägel. Utmärkande för området blir sammanhängande och tillgäng-liga gröna innergårdar som länkar ihop projekten och skapar naturliga mötesplatser, säger Erik Skagerlund, exploateringsstrateg på Örebro kommun.

En mångfald av boendeformerI Södra Ladugårdsängen prioriteras cyklisternas och gångtrafikanternas villkor. All boendeparkering för-läggs i garage vilket frigör gårdsut-rymmena för människor och bidrar till en effektiv markanvändning. Gångfartsområden blandas med bilfria stråk, stigar och motions-slingor.

– Södra Ladugårdsängen karakteriseras av högklassig vardagsarkitektur och en mång-fald av boendealternativ för olika typer av människor. I stadsdelen blandas olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och lägenhets-typer, exempelvis seniorbostäder, kollektivbostäder, lokaler och lägenheter med uthyrningsrum. Det bidrar till att Södra Ladugårdsängen attraherar en mångfald av boende, människor med olika livsmönster, säger Emma Gren, planarkitekt på Örebro kommun.

Lägenheter inflyttningsklara år 2017I den första etappen jobbar elva byggaktörer tillsammans med kom-munen. Strax efter sommaren 2016 tas första spadtaget i de två första kvarteren som består av 900 bostä-der med fokus på social hållbarhet. Senhösten 2017 räknar man med att stadsdelens första lägenheter står klara för inflyttning.

– Södra Ladugårdsängen är en unik satsning eftersom det är en ny sammanhängande stadsdel som planeras utifrån en gemensam grund och ett helt nytt arbetssätt. I varje kvarter samverkar vi med mel-lan fyra och åtta byggherrar, som tillsammans löser en rad utmaning-ar kopplade till social hållbarhet i stadsdelen. Utmaningarna och kraven för både kommun och bygg-aktör finns formulerade i ett samlat kvalitetsprogram för stadsdelen, avslutar Erik Skagerlund.

Läs mer om Södra Ladugårdsängen på orebro.se/sodraladugardsangen

SÖDRA LADUGÅRDSÄNGEN

ANNONS


8 Aktuellt Framtidens bostäder FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Framtidens avfalls hantering demonstreras i ÅrstaStockholm är en av de städer i Europa som deltar i GrowSmarte r, som syftar till att göra Europa mer hållbart och miljösmart. Med projektet kan företag testa och demonstrera ny teknik som bland annat minskar energiförbrukning och transportrelaterade utsläpp i Valla, Årsta.


– I det femåriga EU-stödda projektet GrowSmarter deltar åtta europeiska städer och ett antal miljöteknikföretag. Stockholm, Barcelona och Köln är projektet s så kallade lighthouse-städer med demonstrationsområden för framtidens miljösmarta tekniska lösningar, säger Gustaf Landahl, koordinator för GrowSmarter på Stockholms stads miljöförvaltning.

I Stockholm blir bostadsområdet Valla i Årsta projektets försöks-område.

– I samband med att bebyg-gelsen i Valla renoveras installeras miljösmarta lösningar, exempelvis våra sopsugar med påsar för olika sorters avfall. Vi installerar en sopsug som transporterar bort avfallet från stadsdelen och testar bland annat optisk avfallssorte-ring i olikfärgade påsar där det organiska avfallet omvandlas till biogas. Grow Smarter innebär att vi kan demonstrera vår teknik i ett intressant sammanhang. De smarta lösningar vi utvecklar i Valla som skall leda till högre återvinning kan så småningom användas i många andra europeiska städer, säger Jonas Törnblom, marknadschef på Envac Group.

– Vi är glada över att ha med Envac i projektet. De kan hjälpa oss att hantera de avfallsutmanin-gar som förekommer i befintliga bostadsområden med renoverings-behov. Envac har tidigare installerat och demonstrerat sopsugsystem i Hammarby Sjöstad med mycket goda resultat, säger Gustaf Landahl.

Aktuellt

I samband med att bebyggelsen i Valla renoveras installeras miljösmarta lösningar, exempelvis våra sop-sugar med påsar för olika sorters avfall.

T v: Jonas Törnblom, marknadschef Envac Group

T h: Gustaf Landahl, koordinator för GrowSmarter, Stockholms stads miljöförvaltning

Stockholm ska växa med 140 000 nya bostäder fram till år 2030

Fler bostäder är en av Stockholms största utmaningar. Stockholms stad planerar därför att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030.

Ansvarig för att målen uppnås är Stockholm stads byggeneral Torleif Falk, som tillträdde den nyinrättade tjänsten i februari 2015. Vi ringde upp honom för att få veta mer om projek-ten och vad hans uppdrag innebär. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO LENNART JOHANSSON ILLUSTRATION STOCKHOLMS STAD

– Mitt uppdrag innebär att jag leder en organisation inom Stockholms stad som samordnar och utvecklar bostadsbyggandet. Arbetet handlar mycket om att föra en dialog mellan stadens förvaltningar och bolag som är involverade i bostadsbyggandet, samt privata byggherrar och andra inblandade aktörer. Byggproces-serna är komplexa, det är lätt att projekten fastnar på vägen och drar ut på tiden. En stor del av mitt arbete består därför i att samordna och söka lösningar vid målkonflikter, säger Torleif Falk.

Byggnationerna i fasDe 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga och nya stadsdelar där de nya stadsdelarna är spridda över hela staden.

Hagastaden, Norra Djurgårds-staden och Årstafältet är tre exempel på nya stadsdelar. Även i Farsta planeras förtätningsprojekt med

8 000 nya bostäder och i Hammarby-höjden, Bagarmossen och Skarpnäc k planeras också nya bostäder. Ytter ligare ett utvecklingsområde är Brommaplan, där man planerar drygt 4 000 nya bostäder. Slakthus-området vid Globen byter namn till Söderstaden och i det nuvarande industriområdet planeras en helt ny stadsdel. Vid Solvalla planeras flera nya kvarter och västra Kungsholmen, som tidigare var ett industriområde, har redan omvandlats till en attraktiv stadsmiljö. Näst på tur på Kungshol-men står Stadshagen.

Fram till år 2020 ska 40 000 av de 140 000 nya bostäderna ha färdig-ställts. Enligt Torleif Falk är man på god väg och arbetet fortlöper enligt plan. År 2015 började man bygga 5 800 bostäder och under 2016 är målet att sätta spaden i marken för 6 000 nya bostäder.

– Det känns bra att vi ligger i fas med stadens mål. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar på vägen, utmaningar som kan bidra till att försena eller hindra bostadsprojekt. Det kan exempelvis röra sig om riks-intressen som reglerar vad och var vi får bygga, buller, farligt gods, brist på politisk samsyn, överklagade detalj-planer eller en vikande marknad eller att byggkapaciteten slår i taket, säger Torleif Falk.

För att de nya bostäderna ska bli attraktiva och en del av en växande storstadsregion som knyter samman inner- och ytterstaden, så måste även utbyggnaden av kollektivtrafiken gå i linje med stadsplaneringen.

Kvalitet ‑ KvantitetUnder kommande år måste många bostäder byggas, i ett synnerligen högt tempo.

Hur säkerställer man att kvalitet och kvantitet går hand i hand?

– Staden har många duktiga pla-nerare, arkitekter och byggherrar involverade i processerna. De är väl medvetna om detta och frågan diskuteras och vägs ständigt. Vi har numera kunskap från tidigare perioder då många bostäder byggts på kort tid. Viktigt att vi nu tar med oss dessa erfarenheter och undviker fallgropar som eventuellt funnits i tidigare projekt i historien.

De nya bostäderna ska erbjuda en variation vad gäller exempelvis upp-låtelseform, lägenhetsstorlekar och arkitektonisk utformning. Häften av de lägenheter som byggs ska vara hyresrätter, medan den andra hälften ska vara bostadsrätter. Torleif Falk arbetar även med att hjälpa allmän-nyttan att utveckla ett byggsystem och planeringsprocess för att skapa ”Stockholmshusen”, som ska bidra till att fler bostäder med överkomlig hyra byggs i olika stadsdelar. En process där stadens bolag och för-valtningar skapar kvalitetsbostäder genom rationella metoder. Ett exem-pel på detta är Fokus Skärholmen, där hittills ett femtiotal byggherrar anmält sitt intresse för att bygga 4 000 nya bostäder i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.

Ett Stockholm för allaÄven om bostadsfrågan är strategiskt viktig för regionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort så är det viktigt att fokus inte enbart riktas mot bostadssidan. För att Stockholm ska vara en långsiktig attraktiv stad för alla att bo och leva i krävs ett planeringsmässigt helhetsperspektiv som även inkluderar rekreations-områden, skolor, förskolor, kommu-nikationer, idrottsanläggningar samt utrymme för handel, service och arbetsplatser.

Stadens vision är ”Ett Stockholm för alla” där man säkerställer ett mil-jömässigt, socialt, demokratiskt och ekonomiskt hållbart byggande. Inom Stockholms stad väver förvaltningar och bolag in dessa aspekter i alla nya bostadsprojekt.

– De nya bostadsprojekten ska ge förutsättningar för att staden ska växa med människan som utgångspunkt och med respekt för naturens gränser. Det ska vara enkelt att leva miljövänligt. När vi bygger nytt utgår vi från kollektiv-trafik, gångtrafikante r och cyklister. Självklart behövs även bilar i staden, inte minst för transporter av gods, utryckningsfordon, sophantering, färdtjänst och liknande. Staden har sin infrastruktur som kräver transporter med bilar men de är lägre prioriterade i dagens planering än förr.

– Genom att bygga på ett sätt som genererar en tillräckligt hög densitet och därmed ett tillräckligt stort befolkningsunderlag skapar vi levande och kompletta stadsdelar som utgångspunkt för en urban livsstil. I bottenplan på många av de nybyggda husen byggs exempelvis lokaler för butiker, caféer och andra verksamheter som tillför dynamik i stadsdelarna, avslutar Torleif Falk.

Torleif Falk, byggeneral Stockholms stad

Det känns bra att vi ligger i fas med stadens mål. Samti-digt ställs vi inför en rad utmaningar på vägen, utmaningar som kan bidra till att försena eller hindra bostadsprojekt.

Staden har sin infrastruktur som kräver transporter med bilar men de är lägre prioriterade i dagens planering än förr.

Planerade bostäder per stadsdel i Stockholm. Även om Stockholm stad är i särklass störst så består regionen även av ett stort antal kranskommuner. Det är viktigt av att även krans kommunerna lanserar ambitiösa bostadsbyggnationsprogram så att hela regionen hanterar den samlade utmaningen som en stadigt växande befolkningsmängd innebär.

EN DEL AV STOCKHOLMS STADBOSTAD.STOCKHOLM.SE

UPPTÄCK VÅRNYA STADVi har många nybyggda hyresrätter att förmedla i olika delar av regionen. Ofta med kortare kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i vår kö.Eller om du redan har gjort det, att titta närmare på vad vi har att erbjuda just nu.

Förmedlingsstart 2016/2017PS.

Med reservation för änd

ringar.

ÄLVSJÖ 502 hyresrätter

KUNGSÄNGEN142 hyresrätter

NORRTÄLJE130 hyresrätter

NORRA DJURGÅRDSSTADEN230 hyresrätter

ÅRSTA/LILJEHOLMEN 628 hyresrätter

HÄSSELBY 125 hyresrätter

FLEMINGSBERG 411 hyresrätter

I Vallastaden byggs en brokig samling bostäder med varierande upplåtelseformer, hustyper och skiftande arkitektur som tillför dynamik.

heter och andra sociala ytor. – I Vallastaden hoppas vi kunna identifiera en ny samhällsbyggnadsmodell och nya verktyg för stadsutveckling. Kollektivtrafi-ken har exempelvis fått en framskjuten roll i den nya stadsdelen, där det ska vara lika bekvämt och lättillgängligt att gå till bussen som till garaget, säger Elias Aguirre.

Infrakulvert samlar all infrastruktur i ett rörInfrakulvert Vallastaden är resultatet av ett innovativt samarbete mellan Tekniska ver-ken och Uponor. Det unika med infrakul-verten i Vallastaden är att all infrastruktur samlas i ett och samma underjordiska rör. Intresset för den nyskapande infrakulverten är mycket stort. Lösningen är i framtiden attraktiv även i andra tätbyggda urbana miljöer, exempelvis i Stockholms innerstad. Kulverten prefabriceras, vilket möjliggör en snabb, effektiv och miljövänlig installation.

– Idén till infrakulverten föddes utifrån de utmaningar vi står inför i Vallastaden, med tät stadsbebyggelse och svåra markför-hållanden som ställer krav på en smart kulvertlösning som rymmer dricksvatten, spillvatten, fjärrvärme, fjärrkyla, el, fiber och sopsug i samma underjordiska rör. Lösningen är unik i sitt slag och minskar behovet av att gräva i marken när ledningar och rör ska repareras eller bytas ut, säger Anders Jonsson, vd på Tekniska verken.

I Vallastaden utvecklas koncept för hållbart boende

I Vallastaden testas även nytänkande koncept som andra kommuner kan ta till sig och använda sig av som verktyg i arbetet med att hantera bostadsbristen.

– År 2017 omvandlas området till internationellt samhällsbyggnadsexpo, en mötesplats för diskussioner och idéer kring framtidens byggande. Genom att konsekvent följa ”Vallastadsmodellen”, som baseras på en tydlig vision om hur framtidens hållbara stadsdel ska utformas, har vi lyckats samordna 35 byggherrar och ett stort antal kommunala aktörer mot en gemensam målbild, säger Elias Aguirre, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun.

Vallastaden är en tät, varierad och blandad stadsdel som präglas av en urban känsla och baseras på en idé om variation, kreativitet och social hållbarhet. Här byggs en brokig samling bostäder med varierande upplåtelseformer, hustyper och skiftande arkitektur som tillför dynamik. I varje kvarter byggs ett gemensamt felleshus, en naturlig samlingspunkt för de boende, med verkstäder, festlokaler, övernattningslägen-

I Linköping byggs Vallastaden, en ny stadsdel som även är en testbädd för innovativa idéer kring framtidens hållbara stadsplanering. Här byggs 1 000 nya lägenheter med höga krav på hållbarhet och arkitektur. TEXT ANNIKA WIHLBORG

www.vallastaden2017.se

VALLASTADEN

Vallastaden är en tät, varierad och blan-dad stadsdel som präg-las av en urban känsla och baseras på en idé om variation, kreativitet och social hållbarhet.

ANNONS

ILLU

STR

ATI

ON

OK

IDO

KI A

RK

ITE

KTE

R


10 Fördjupning Logistik och infrastruktur FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Infrastrukturprojekt driver tillväxtRegionens infrastruktur behöver kontinuerligt utökas för att kunna transportera den växande befolkningen. Tre av de hittills mest omfattande infrastrukturprojekten, Tvärförbindelse Södertörn, Citybanan och Förbifart Stockholm, ska alla öka tillgängligheten, tillförlitligheten och kapaciteten i regiontrafiken.

– På sextiotalet byggde vi för ett samhälle med bilen i fokus, nu bygger vi för ett samhälle där människor i ökad utsträckning väljer det transportslag som lämpar sig bäst för situationen, säger Katarina Norén.TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KERSTIN ERICSSON

Goda förutsättningar för etablering i ÖrebroÖrebro är en stark tillväxtmotor med ett strategiskt geografiskt läge. Regionen befinner sig i en positiv tillväxtutveckling med många nya företagsetableringar, inte minst på logistikområdet.


FOTO MAGNUS WAHMAN

Hållbara resultat : Kra�fullt genomförande

Vi tycker inte att det är tanken som räknas. Tankar måste omsättas till handling för att ge resultat. Våra kunders resultat är vår passion. Vi förstår modeller och processer men vet också att det inte räcker. Struktur måste kombineras med engagemang, fokus och tvärfunk-tionalitet för ett kra�fullt genomförande. Med varmt hjärta, kallt huvud och snabba fötter skapar vi hållbara resultat!

www.level21.se

Aktuellt

Örebro stärker kontinuerligt sin ställning som en av Sveriges ledande logistikregioner. Närheten till Europavägar och tågförbindelser samt den relativa närheten till stora delar av den svenska befolkningen bidrar till att Örebro är ett attraktivt alternativ för företag som investerar i nya logistikanläggningar.

– Vi arbetar konsekvent och målmedvetet för att ständigt underlätta förutsättningarna för företag som vill etablera och investera i Örebro. Vi utarbetar effektivare plan- och etablerings-processer, vilket resulterar i korta handläggningstider för aktörer som är intresserade av att etablera sig i en av Sveriges mest snabbväxande regioner, säger Mats Helgesson, an-svarig för investering och etablering på Business Region Örebro.

I symbios med StockholmÖrebro ligger även långt fram vad gäller stadsplanering och bostads-byggande, här etableras bland anna t Södra Ladugårds ängen, stadens nya hållbara stadsdel med 3 000 bostäder.

– Örebro och Stockholm är två regioner som verkar i symbios. Örebro är ett starkt logistiknav med många nordiska centrallager i ett strategiskt geografiskt läge i västra delen av Stockholmsre-gionen. Arbetspendlingen mellan regionerna är också relativt stort, säger Mats Helgesson.

Mats Helgesson, ansvarig för investering och etablering Business Region Örebro

Vi arbetar konsekvent och målmedvetet för att ständigt underlätta förutsättningarna för företag som vill etablera och investera i Örebro.

– Infrastrukturprojekt är över-lag både komplexa och mycket kostnadskrävande. När vi räknar på olika infrastrukturprojekt i Stock-holmsregionen tar vi hänsyn till en mängd olika faktorer, bland annat hur stora befolkningsökningar vi kan räkna med i framtiden, hur många människor som beräknas nyttja den nya vägen, tunneln eller järnvägen, miljömässiga faktorer, vem som berörs av projektet under projekt-tiden och mycket annat. Infra-strukturprojekt kräver därför långa planerings- och genomförandetider, förklarar Katarina Norén, inköps- och logistikchef på Trafikverket som ansvarar för planeringen av landets infrastrukturprojekt.

Hon understryker vikten av att planeringen av stora infrastruktur-projekt går hand i hand med kom-munernas stadsplaneringsprocess. För att skapa långsiktigt hållbara städer krävs att bostadsbyggande och infrastrukturprojekt planeras paral-lellt. Även beteendeförändringar inverkar på Trafikverkets planering.

– Nu ser vi exempelvis ett upp-sving för delningsekonomi, vilket innebär att allt fler väljer att gå med i exempelvis en bilpool istället för att äga en egen bil. En annan trend är att allt fler unga i storstadsområden väl-jer bort att ta körkort, vilket förstås innebär att de i högre grad förlitar sig på en fungerande kollektivtrafik. Cykeltrenden har också vuxit sig stark, när vi ser att allt fler cyklar till jobbet innebär det att vi satsar mer på att bygga säkra cykelvägar.

En väl fungerande infrastruktur är avgörande för Stockholmsregio-nens fortsatta expansion.

– Det råder ingen tvekan om att stora infrastrukturprojekt, som påverkar de flesta Stockholmares vardag, bidrar till att stärka tillväx-ten. Samtidigt ingår infrastruktur-projekten i ett växelspel som innebär att tillväxt även genererar ett behov av nya infrastruktursatsningar. I Stockholmsregionen är rätt balans mellan kollektivtrafik och privat-fordon helt avgörande för att hela regionens trafiksystem ska fungera, säger Katarina Norén.

Katarina Norén, inköps och logistikchef Trafikverket

Tågsträckan mellan Stockholms Central och Stockholm södra, den så kallade Getingmidjan, är en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Här passerar alla tåg på väg till eller från södra Sverige, i genomsnitt ett tåg var tredje minut. Fram till år 2021 renoveras Getingmidjan för att säkerställa att den är i gott skick och för att undvika att stora delar av den svenska tågtrafiken blir lidande om stopp eller störningar uppstår längs med sträckan.

År 2017 ska de första tågen börja trafikera Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm. Citybanan består av två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. När Citybanan är klar får pendeltågen två egna spår, vilket fördubblar spårkapaciteten i Stockholm. Det innebär att alla tåg kan gå tätare och punktligare.

Ett annat infrastrukturprojekt som kommer att beröra många Stockholmares vardag är Förbifart Stockholm, en 21 kilometer lång ny vägsträckning för E4 väster om Stockholm. Förbifart Stockholm, som invigs 2023, binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar känsligheten för störningar i Stockholms trafiksystem.

Tvärförbindelse Södertörn är en tjugo kilometer lång ny sträckning a väg 259 från E4/E20 vid Skärholmen till väg 73 vid Haninge centrum. I samband med den nya sträckningen planerar SL en drygt två mil ny tunnelbana med tio nya stationer och en ny depå. År 2021 beräknas den första sträckan till Barkarby stå klar.

Ett exempel på ett projekt som ännu inte är beslutat men som kan möjliggöra ytterligare tillväxt i de södra länsdelarna är Spårväg Syd, en möjlig framtida spårväg som är tänkt att gå mellan Flemingsberg och Älvsjö. Längs med spårvägens sträckning kan uppemot 20 000 nya bostäder byggas.

Ett urval av pågågende och planerade infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen

I Stockholmsregionen är rätt balans mellan kollektivtrafik och privatfordon helt avgörande för att hela regionens trafiksystem ska fungera.

Katarina Norén

I mars gjorde Catena klart att man ska uppföra en 9 200 kvadratmeter stor logistik-fastighet vid terminalen, 25 minuter från E4:an. – Fastighetens läge i direkt anslutning till kombitermi-nalen i Nässjö och i nära anslutning till riksväg 40 uppfyller förutsättningar för en perfekt logistikposi-tion och framtida tillväxt, säger Catenas VD Gustaf Hermelin.

Allt fler inser fördelarnaFlera storstadsbaserade företag har valt att flytta sin logistik till Nässjö, tack vare en mer prisvärd och effektiv hantering. Peter Jonsson, platschef på Lagerservice i Nässjö AB, märker att många företag börjar inse fördelarna med att hantera sin logistik utanför storstä-derna.– Allt fler kunder med bas i storstäder inser fördelarna med att lagret inte behö-ver finnas i anslutning till kontoret, det avgörande ska vara hur varorna mest effektivt når ut till kunderna, säger han.

Lagerservice i Nässjö AB har genom åren utvecklat och effektiviserat logistikflödet för både mindre och stora internationella företag. Med höga krav på struktur, ord-ning och kvalitet hanterar de kunder med artikelintensiva flöden där leveransprecisio-nen är avgörande. – Vi har ett IT-system som skapar förutsättningar för en komplett supply chain-funk-tion där vi tillför kompe-tens långt utanför lagring och plock och pack. Vi är stolta över vår engagerade personal som varje dag gör sitt yttersta för våra kunder, säger Jonsson.

Attraktiv etableringsortFörutom det geografiska läget har personalfrågan under många år varit avgö-rande för att företag flyttar produktion och logistik till Nässjö. Med stor tillgång till lojal och effektiv personal till mindre kostnader och låga sjukskrivningstal utgör Nässjö en allt mer attraktiv etableringsort.

Nässjö drar tunga logistikaktörerNässjö är i hetluften. Staden utanför Jönköping har på senare tid vuxit fram som en av landets starkaste logistikorter tack

vare sitt centrala läge mellan storstadsregionerna. Dessutom har Nässjö precis vid södra stambanan en av landets största

kombiterminaler, samt en stor postterminal.

HENRIK ALMSTRÖM, VD FÖR HÖGLANDS LOGISTIK AB

Nässjöbaserade Höglands Logistik AB kommer hyra in sig i Catenas nya fast-ighet när byggnationen står klar.– Vi har skrivit ett 2+1 årigt avtal med Trioplast från Smålandsstenar där vi ska lagra 11 000 pall agriplast som då passar mycket bra i våra nya lokaliteter.Det känns riktigt bra att få möjlighet attjobba med ett så gediget företag som har ett så gott renumé. Vårt logistiska läge geografiskt drar fler och fler företag till Nässjö som vill ”outsourca” sina la-ger där vi kan erbjuda 3PL tjänster med god kvalitè, säger Henrik Almström, VD för Höglands Logistik AB. Att ligga precis vid kombiterminalen öppnar också upp helt nya möjligheter för Höglands Logistik AB, som ser ett framtida samarbete med järnvägsak-törer.Gods som kommer från utlandet till terminalen och som ska spridas i Sveri-ge är en tjänst som de kommer utveckla och erbjuda.– Jag är säker på att vårt nya läge vid järnvägen öppnar upp oanade möjlig-heter för oss och våran verksamhet. Vi vill utvecklas med järnvägen och siktar på att kunna skapa fler arbetstillfällen på orten, avslutar Henrik Almström.

Storkund till Höglands Logistik

Såhär kommer Catenas nya fastighet att se ut i Nässjö vid Höglandsterminalen. Från och med i höst hyr även Nässjöföretaget Höglands Logistik en del av fastig-heten.

Peter Jonsson, platschef vid Lagerservice i Nässjö, ser att kunder från storstä-derna ökar.

NÄSSJÖ är, tillsammans med Jönköping och Vaggeryd, utnämnt till Sveriges femte bästa logistikläge av tidningen Intelligent Logistik. Järnvägspendel till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Fastigheten ligger väl belägen med goda kommunikationsmöjligheter. Tack vare den utbyggda vägen (R31) mellan Nässjö och Jönköping är man snabbt ute på Europavägen (E4).

Kontakta Omar Catovic TEL 0736-87 52 83 E-MAIL [email protected]

12 145 kvm

MODERNT LAGER I NÄSSJÖ LOGISTIKCENTER

Intresserad?

Industrigatan 44, NässjöCirka 12 000 kvm lagerytaTakhöjd 7– 9 m11 väderskyddade lastbryggorStora rangerytor


12 Aktuellt Digital infrastruktur FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Iftac är ett tjänsteföretag inom IT och telekom med utbildningar riktade främst mot kvalificerad nätverksteknik, nätverksdrift och bredbandsbyggnad. Tillsammans med ICT Education erbjuder Iftac professionella installatörer chansen att bli ännu bättre genom utbildning och certifiering. Med certifierade fiberinstallatörer blir näten säkrare och mer robusta. En riktig bra investering!

Läs mer på iftac.se eller icteducation.se

Iftac bedriver även yrkeshögskoleutbildningar inom IT och telekom i nära samarbete med branschen.

Vi säkrar Europas IT-infrastruktur genom fiberinstallatörscertifiering

Iftac AB är Skandinaviens ledande utbildare inom fiberoptisk bredbandsbyggnad. Vår utbildningsverksamhet är en av de aktiviteter som fått stort genomslag inom klustret Fiber Optic Valley, som av Vinnova korats till en av Sveriges viktigaste innovationsmiljöer. Tillsammans med ICT Education bidrar vi till säkrare och mer robusta nät i dagens infrastruktur.

I C T E D U C A T I O N

”Stockholm är en motor för resten av landet”Stockholm har idag ett av världens största lokalfibernät, som också prisats för sin höga kvalitet.

– Det beror på att vi hade framsynta politiker som redan för 22 år sedan såg ett strategiskt värde i att säkerställa en framtida digital infrastruktur, säger Mikael Ek.TEXT ANNMARIE PALM

Svenska stadsnätsföreningen är en intresseorganisation för bredbands-aktörer, det vill säga de som bygger lokala fibernät. Organisationen har 155 medlemmar som täcker totalt 185 av Sveriges kommuner. Man arbe tar främst inom ett par områden.

– Vi hjälper föreningens med-lemmar att utvecklas inom bland annat standardiseringsfrågor. Därutöver arbetar vi med det så kallade kunskapslyftet vilket innebär att vi låter genomföra en rad olika undersökningar för att därefter utbilda politiker och tjänstemän inom digitalisering, berättar Svenska stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.

En annan del av verksamheten handlar om att driva på i den digitala debatten. Enligt Mikael Ek börjar Sverige nu halka efter vad gäller digitaliseringen i jämförelse med övriga Europa.

– Därför är det extremt viktigt att vi i Stockholm får upp farten igen. Stockholm fungerar ju som en motor för resten av landet. När vi driver på utvecklingen, så hakar resten av landet på.

Bredband i världsklassStockholms stads IT-infrastruktur-bolag är Stokab, som erbjuder en marknadsplats med fiberförbin-delser. Enligt EU är Stokab både av högsta kvalitet och framtidssäkert.

– Förra året korades Stockholm till vinnare i tävlingen ”European

Broadband Award 2015”. Motive-ringen var att Stockholm agerat långsiktigt och varit pionjärer när det gäller bredbandstillgång och att man byggt ett hållbart nät.

Stokab erbjuder en öppen infrastruktur som är tillgänglig för alla aktörer till samma villkor. Tack vare en tidig etablering och satsning på fibernät i Stockholm kan dagens bredbandsleverantörer genom Sto-kab också erbjuda konkurrenskraf-tiga avtal till kunderna.

– Enligt en marknadsrapport som Post- och telestyrelsen presenterade i januari i år så kan Stockholm idag stoltsera med världens lägsta bred-bandspriser.

Digitaliserad välfärdDen digitaliserade infrastrukturen ingår som en del i en hållbar stads-utveckling.

Det handlar exempelvis om att du som konsument ska kunna arbeta där du befinner dig, och att du ska kunna se på TV-program och film när det passar dig själv.

En annan sak som, enligt Mikael Ek, nu på allvar väntar runt hörnet är den digitaliserade välfärden. Verksamheter som bland annat räk-nas in i detta är sjukvården, skolan, kultur och idrotten. Dessa kommer framöver i en allt större utsträckning att kunna nås via nätet.

– Det här kommer i grunden att förändra vårt samhälle och hur

vi lever våra liv. Vi kommer kunna komma åt det vi vill, där vi är.

Även detta är en hållbarhetsfråga.– När vi inte behöver åka till

doktorn för ett återbesök, utan istäl-let kan visa upp hur exempelvis en skada läker via nätet, så är det klart att vi sparar på miljön.

Med en digitaliserad infrastruktur uppnår vi en högre effektivitet.

– Vi har en bra välfärd, men så kostar den också samhället mycket. Digitaliseringen inom välfärden är en förutsättning om vi ska kunna behålla en god nivå över tid utan att behöva öka skattetrycket, säger Mikael Ek.

En demokratifrågaDen nuvarande regeringen arbetar vidare utifrån sin bredbandsstrategi.

Det politiska målet är att nio av tio svenskar ska ha tillgång till ett bredband med 100MB, senast år 2020. Det betyder att det kommer att finnas cirka en miljon svenskar som då fortfarande inte kommer att kunna koppla upp sig via fiber. Ett antal tusen av dessa kommer att fin-nas i Stockholmsområdet.

– Det här är förstås även en de-mokratifråga Jag anser att politikerna måste ha en högre målbild. Självklart bör alla hushåll i Sverige ha tillgång till det digitaliseringen erbjuder.

– Politikerna måste säkra ett digitalt innanförskap för alla som bor i Sverige, avslutar Mikael Ek.

Det här kommer i grunden att förändra vårt samhälle och hur vi lever våra liv. Vi kommer kunna komma åt det vi vill, där vi är.

Mikael Ek

Mikael Ek, vd Svenska stadsnätsföreningen

I–Genom att välja en leverantör med certi-fierade fibertekniker kvalitetssäkrar kun-den sin beställning. De kan vara säkra på att leveranserna och personerna som ex-empelvis utför ett installationsuppdrag

har rätt kompetens, säger Peter Rohlin, vd på certifieringsföretaget, Incert, ett av Swedacs ackrediterade certifieringsorgan.

Incerts tredjepartscertifiering innebär att de gör en oberoende bedömning och försäk-ran att specificerade krav avseende produkt, person, process eller ledningssystem har upp-fyllts. Incert har därmed en oberoende ställ-ning gentemot den verksamhet som certifie-ras. Idag finns drygt 300 certifierade fibertek-niker i Sverige.

Allt fler beställare kräver certifierade fibe-rinstallatörer

Certifieringen av fibertekniker har bidragit till att höja fiberinstallationsbranschens gene-

rella kvalitetsnivå. Även nätägare har nytta av den verifierbara kompetensnivån för att kun-na säkerställa kvaliteten i samband med upp-handlingar. Certifieringen är frivillig, men allt fler beställare väljer numera att enbart anli-ta företag med certifierade installatörer i sam-band med stora upphandlingar. Syftet med certifieringen är att höja kvaliteten i Sveriges fiberoptiska infrastruktur genom att säkerstäl-la funktionen och minimera underhållskraven.

Förläggningscertifikat för fiberinstalla-tionsföretag lanseras i höst

I höst introducerar Incert, i samarbete med PTS och Svenska Stadsnätsföreningen, ett för-läggningscertifikat för fiberinstallationsföre-tag. Dess övergripande syfte är att höja bran-schens generella kvalitetsnivå. Fiberinstalla-tioner är omfattande och långsiktiga investe-ringar, vilket gör att det blir dyrt för kunder som har oturen att välja en leverantör som sak-

nar tillräcklig kompetens. –Det kan röra sig om att stadsnätsägare el-

ler byalag inte får den nätkapacitet de beställt, att installationsföretaget inte markerar var de gräver ner kablarna, vilket kan orsaka sönder-grävda kablar när exempelvis vattenledning-ar behöver bytas. Certifikatet ställer krav på att företagen kvalitetssäkrar sina rutiner och kan sätta stopp för osund prispress från oseri-ösa aktörer, säger Peter Rohlin.

–Certifikatet ökar kundens trygghet, den som väljer en aktör med förläggningscertifi-kat kan vara säker på att entreprenören verk-ligen kan sin sak och har tillräcklig kompetens för att leverera tjänsten utifrån givna kvalitet-skrav. En kommun som exempelvis upphand-lar förläggning med hjälp av trenching kan vara säker på att ett certifierat företag behär-skar just den tekniken, säger Jimmy Persson, produktchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

Certifierade fibertekniker och förläggningscertifikat höjer fiberinstallationsbranschens kvalitetsnivåBredbandsutbyggnaden pågår för fullt utifrån målsättningen att 85 procent av befolkningen under de kommande åren ska ha tillgång till fiberbaserat bredband. Fibernätsentreprenader är därför en expansiv marknad. Sedan 2006 kan fiberkunder välja en certifierad fibertekniker, med en gedigen kompetens som testats av ett oberoende tredjepartsorgan. I höst introdu-ceras möjligheten att förläggningscertifiera sin verksamhet, vilket gör det lättare att välja rätt fiberentreprenör.

Läs mer på: www.incert.se

Incert certifierar individer och företag, i huvudsak i bygg- och anläggnings-branschen, bilbranschen och på instal-lationsområdet. Vi är specialister på att certifiera samt att, i samverkan med kunder och leverantörer, skapa nya certifieringar som kan tillämpas i olika branscher. www.incert.se

Peter Rohlin


14 Profilen Karin Wanngård FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

För mer information om våra projekt i Hagastaden, se einarmattsson.se

275 bostadsrättslägenheter och 1200 kvm för kommersiella lokaler

SäljstartMaj 2016

Stockholms mäktigaste politiker, finansborgarrådet Karin Wanngård, har lång erfarenhet av att både bo och arbeta i Stockholm.

– Man kan väl säga att jag kan den här staden, säger hon.Kunskapen behövs, Stockholm står inför stora utmaningar.TEXT ANNMARIE PALM FOTO SANDER DE WILDE

”Min absolut största uppgift är att bygga ett Stockholm för alla”

Karin är född i Sånga församling på Ekerö strax utanför Stockholm.

När hon var elva år skiljde sig föräldrarna och Karin flyttade till Vällingby med sin mamma. Där har hon också blivit kvar. Idag bor hon i ett radhus med sin man och två barn. Under åren har det dock blivit en del flyttar inom Vällingby.

– Men det är väl ett typiskt Stock-holmsfenomen, att flytta ganska ofta men att det endast rör sig om en kilometer i omkrets, säger hon och skrattar.

Karins politiska bana började för 22 år sedan och hon har sedan dess haft olika förtroendeuppdrag i Stockholms kommun. Hon är utbildad vid Stockholms universitet med sociologi som huvudämne och har bland annat arbetat som nordisk lönechef vid Hewlett Packard.

Politiker på heltid har Karin varit sedan år 2011, då hon axlade rollen som oppositionsborgarråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholms stad.

Det var i samband med valet 2014 som hon valdes till sin nuvarande roll som finansborgarråd och kom-munstyrelsens ordförande i Stock-holms kommun.

Gillar variationenKarin beskriver sitt arbetsliv som en tillvaro där hon är igång i stort sett jämnt.

Men det innebär dock inte att hon alltid befinner sig på sin arbetsplats i Stockholms stadshus. En del jobb sköter hon på distans.

– Jag är så tacksam för att tekni-ken tillåter att vi numera även kan arbeta var vi än befinner oss. Det passar mig som person. Jag hinner med att reda ut många frågetecken hemma på kvällstid och vid de tillfäl-len som jag reser.

Dagarna är väldigt intensiva men också väldigt varierade.

– Jag förmånen att få hantera alla möjliga frågor, både högt och lågt. Dessutom fortsätter jag hela tiden att lära mig nytt om exempelvis bostads-byggande och äldreomsorg. Att jag utöver allt detta även är den som ansvarar för att sy ihop allt, känns väldigt stimulerande.

Karin tycker att arbetet som politiker är mycket roligare än hon förväntat sig.

– Innan jag blev politiker på heltid så hade jag fått för mig att arbetsdagarna endast skulle bestå av en massa långa processer. Men så har det inte blivit, mycket tack vare att jag tror på ett ledarskap som bygger på delaktighet och snabba beslut.

The Capital of ScandinaviaFörutom de många besöken i stadshuset så gör Karin även ett antal företagsbesök varje månad.

– Även om jag inte har möjlighet

att sätta mig in hundraprocentigt i varje bolag så är det viktigt att jag kan upprätthålla en dialog med den marknad som Stockholms näringsliv består av.

Karin beskriver Stockholm som en samarbetsvänlig region, där man värdesätter en samverkan mellan politiker, akademin och näringslivet.

– Det är viktigt att vi ger drag-hjälp till varandra för att vi också ska kunna bidra till tillväxt – inte bara för Stockholm utan för hela landet, konstaterar hon.

Staden äger ett eget tillväxtbolag, Stockholm Business Region, SBR, där Karin sitter som ordförande. SBR har till uppgift att utveckla och marknadsföra Stockholm som eta-blerings- och besöksort. Målet är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxtregion, The Capital of Scandinavia.

Förutom det inhemska enga-gemanget så får Karin även en del propåer om att medverka i olika internationella sammanhang. Hon har bland annat talat inför påven vid ett internationellt miljömöte.

– Inom Europa finns ett stort intresse för hur vi i Sverige arbetar och planerar inför vårt mål om att bli fossilfria till 2040, berättar hon.

Hon har också en pågående dialog med Anne Hidalgo som är borgmästaren i Paris.

– Vi har mycket att prata om.

Det är bra att staden förtätas allt mer. Men vi måste få till enklare byggprocesser för att kunna bygga fler bostäder på kortare tid.


FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Karin Wanngård Profilen 15

Vi bygger nya idrottshallarför halva kostnaden!”Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller funktion, energieffektivitet och hållbara materialval ur miljö- och slitagesynpunkt. Vi har hittat lösningar för detta till en låg kostnad, som blir lägre ju fl er hallar vi bygger.” John van Bruggen, Arcona Lean Construction

Just nu bygger vi den sjunde och åttonde hallen av tio stycken likadana idrottshallar med vårt kostnadseffektiva hallkoncept – Vill du veta mer om Arconahallen? Besök www.arcona.se/arconahallen eller ring John van Bruggen på 08-601 21 03.

www.arcona.se | [email protected] Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

Socialt och hållbart i Haninge och BeckombergaHållbarhet är ett ledord när framtidens Stockholm byggs. Två stadsdelar som arbetar med sociala såväl som miljömässigt hållbara lösningar är Haninge och Beckomberga.

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KARI KOHVAKKA

Läs intervjun i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Pari s har liknande utmaningar som vi i Stockholm vad det gäller till ex-empel bostadsbrist och miljöfrågor.

Målet – stolta StockholmareKarin Wanngård påpekar att det går bra för Stockholm, men att det inte går bra för alla stockholmare. Det finns ett stort utanförskap.

– Min absolut största uppgift är därför att bygga ett Stockholm för alla. Jag vill att alla som bor i Stock-holm ska kunna känna sig stolta över sin stad.

En av de viktigare utmaningarna menar Karin är bostadsbristen.

– Det är bra att staden förtätas allt mer. Men vi måste få till enklare byggprocesser för att kunna bygga fler bostäder på kortare tid.

– Målet är att vi fram till 2020 ska ha byggt 40 000 nya bostäder, varav hälften ska vara hyresrätter. Till 2030 ska vi totalt ha 140 000 nya bostäder. Det är lika mycket som ett helt Malmö!

Högt på dagordningen står också skolan.

– Alltför många elever klarar inte behörighet till gymnasiet, det måste vi ändra på. Att ha en gymnasie-utbildning är ett grundläggande krav idag. Därför lägger vi mer resurser på skolan, bland annat för att kunna anställa fler lärare och specialpeda-goger och stärka elevhälsan.

Karin Wanngård tar även upp skatteutjämningssystemet som hon inte tycker fungerar så bra.

– Stockholm bidrar varje år med två miljarder kronor i skatteutjäm-ning till landets övriga kommuner.

Jag tycker dock att vi måste kunna börja ställa vissa krav på mottagar-kommunerna för att de ska få ta emot dessa pengar.

”Ska vara enkelt att leva miljövänligt”En annan förutsättning som, enligt Karin, går hand i hand med ambitionen om en fortsatt hållbar stad är utbyggnaden av Stockholms tunnelbana.

– Stockholmarna gillar sin tun-nelbana. Det märks ju på att det är så många som väljer tunnelbanan, trots att vagnarna ofta är överfulla.

– Jag skulle gärna se ett nytt mälar-snitt för tunnelbanan. Alla tunnelba-nor behöver inte gå via T-centralen.

Att bevara Bromma flygplats ligger däremot inte på dagordningen hos Karin och hennes kollegor.

– Jag tillhör dem som tycker att det är mycket klokare att vi bygger ut och anpassar trafiken på Arlanda istället, säger hon.

Karin påpekar att Stockholm lig-ger i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling.

– Jämfört med för tjugo år sedan har vi kommit långt. I stort sett alla verksamheter inom Stockholms stad genomsyras numera av ett miljötänk.

Hennes ambition är nu att verka för att Stockholmarna också ska upp-leva det som enkelt att leva miljövän-ligt och hållbart.

– Vi fortsätter arbetet mot en hållbar stad, genom att miljöanpassa varor och tjänster att utveckla fler al-ternativ för ett miljövänligt resande, avslutar Karin Wanngård. ■

Stockholm bidrar varje år med två miljarder kronor i skatteutjämning till landets övriga kommuner. Vi måste kunna börja ställa vissa krav på mottagar-kommunerna.

En stor aktör som står bakom byggnationen och fastighetsförvalt-ningen i Haninge och Beckomberga är Riksbyggen.

I Haningeterrassen i centrala Haninge bygger Riksbyggen just nu drygt 600 lägenheter. Här testas bland annat innovativa mobilitetslösningar där de boende samäger cyklar, bilar och andra fortskaffningsmedel via pooler och försöket ingår i ett forsknings-projekt kring framtidens samägda mobilitetslösningar.

– Eftersom vi både bygger och långsiktigt förvaltar våra fastigheter så är en av våra största utmaningar att integrera olika hållbarhetsas-pekter i alla delar av vår verksam-het, säger Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Omvandlar befintliga fastigheterCarl-Henrik Appel är regionchef Stockholm-Uppland på Riks-byggen och han berättar att de i Beckomberga valt att omvandla en av de befintliga fastigheterna till 79 stycken temporära student-lägenheter. Vanligtvis står hus som ska renoveras tomma under projekttiden, men man valde att agera socialt hållbart genom att istället hyra ut det.

– Hållbarhetsarbete inom bygg- och fastighetsförvaltning handlar om så mycket mer än att välja hållbara byggmaterial och att miljömärka byggnader, avslutar Charlotta Szczepanowski.

Aktuellt

Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen


16 Fördjupning Hållbart resande FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Stockholm behöver fler smarta cykelparkeringslösningarAllt fler Stockholmare väljer cykeln för sina dagliga transporter, vilket gör Stockholm till en expansiv cykelstad.

– Funktionella cykelparkeringar på attraktiva lägen bidrar till att fler Stockholmare väljer cykeln och kombinerar cykeln med kollektivtrafik, säger Jacob Tell.TEXT ANNIKA WIHLBORG

En avgörande del för en attraktiv cykelstad är tillgängliga, säkra och yteffektiva cykelparkeringar. MyBikePark är ett Stockholmsba-serat företag som är specialiserat på att leverera innovativa, trygga och smarta cykelparkeringslösningar.

– Vi importerar några av världens

mest innovativa cykelparkerings-lösningar från Nederländerna, som ligger cirka tjugo år före Sverige vad gäller smidiga cykelparkerings-lösningar, säger Jacob Tell, vd på MyBikePark.

Mobila cykelställAtt kunna parkera cykeln på ett stöldsäkert sätt på attraktiva lägen är minst lika viktigt som välskötta cykel vägar. MyBikeParks lösningar gör det möjligt att låsa fast cykel-ramen i cykelparkeringen, vilket minskar stöldrisken.

– I Stockholm och många andra städer råder utrymmesbrist i stadens centrala delar. Traditionella cykelställ är inte särskilt yteffektiva, men genom att exempelvis installera mobila cykelställ vid högsäsong eller cykelställ med flera våningsplan kan mycket värdefull yta sparas. Använ-darvänlighet är viktigt, cykelställ ska kunna användas av alla, oavsett ålder och fysik, säger Jacob Tell.

MyBikePark

Läs mer om MyBikePark på mybikepark.se

ANNONS

Cykelparkering av 2-våningstyp vid Axelsbergs T-banestation.

”Cykelmiljarden ska bidra till en utbyggd cykelinfrastruktur”

Många Stockholmare väljer cykeln för att uträtta sina ärenden och pendla till och från jobbet. Nu rustar Stockholm för fler cyklister med cykelmiljarden. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Flera faktorer driver på trenden med det ökade antalet cyklister i Stockholmsregionen; cykeln är ett snabbt, smidigt och tillförlitligt transportmedel, både för pendlare och för de som behöver transpor-tera sig i innerstaden. Cykeln är ett transportmedel som på många sätt matchar en urban livsstil. Många cyklister betraktar dessutom sitt cyklande som ett effektivt sätt att få vardagsmotion, säger Mattias Lund-berg, avdelningschef på trafikplane-ringsavdelningen på trafikkontoret i Stockholms stad.

Stockholms stad har under de senaste åren höjt ambitionen för sina cykelsatsningar. Idag finns drygt tvåhundra mil gång- och cykelbanor och cykelinfrastrukturen fortsätter att byggas ut i takt med att staden växer. Mellan perioden 2013 till 2018 är drygt en miljard kronor öron-märkta för satsningar på infrastruk-turprojekt, drift och underhåll som gör det säkrare och smidigare för

Stockholms cykeltrafikanter.– Ett övergripande mål är att

cykelmiljarden ska bidra till en ut-byggd cykelinfrastruktur, att cykeln som transportmedel prioriteras upp och att skapa fler sammanhängande, trygga och attraktiva cykelstråk, sä-ger Pye Seaton som är projektledare på trafikkontoret i Stockholms stad och fortsätter:

– Vi för även en nära dialog med kranskommunerna runt Stockholm. Tanken är att cykelpendlare som ex-empelvis pendlar till jobbet i inner-staden från sina hem i Nacka, Solna eller andra kranskommuner, ska kunna uppleva en hög standard på sina cykelvägar hela vägen från start till mål, exempelvis med hjälp av samordnade snöröjnings satsningar och cykelstråk som sträcker sig mel-lan kommunerna.

Fler smarta och säkra cykelställMerparten av cykelmiljarden investeras i att öka framkomlig-

heten på befintliga och vältrafikerade cykelstråk som exempelvis vid Norr Mälarstrand där cykelbanan breddas. Stockholms stad har även valt att investera i fler och tydligare cykel-skyltar som ska göra det lättare för cykeltrafikanter att hitta rätt, samt ett ökat antal cykelställ runtom i staden.

Drygt 7 000 nya cykelparkerings-platser har tillkommit under de senaste åren och Stockholms stad planerar att bygga ännu fler cykel-parkeringsplatser med målsättningen att göra det enkelt, tryggt och smid-igt att parkera sin cykel.

– I anslutning till Axelsbergs tun-nelbanestation invigdes exempelvis i december 2015 en innovativ typ av cykelställ i två våningar som för-hoppningsvis ska öka andelen stock-holmare som väljer att kombinera tunnelbana och cykel i sitt dagliga resmönster. Framöver kan det bli fler liknande cykelställ. Vi undersö-ker också möjligheten att bygga fler inomhusgarage vid några av stadens

största kollektivtrafikknutpunkter. Vi har redan byggt ett sådant cykel-garage vid Älvsjö station, säger Pye Seaton.

Andra åtgärder som ska få fler i huvudstaden att välja cykeln är sopsaltning av cykelvägar under vin-tersäsongen, regelbundet underhåll av cykelvägarna samt tydligare mar-keringar av cykelsymboler i marken längs med cykelbanorna.

– Vi satsar även på att rensa bort

skrotcyklar i cykelställen runtom i staden, vilket bidrar till en ökad tillgänglighet. På vissa platser runtom i staden ser vi över kortare delar av befintliga cykelbanor för att på så sätt skapa sammanhängande cykelstråk som ökar framkomligheten. Vi ser även över viktiga cykelstråk för pend-ling så att hela pendlingssträckningen har god kvalitet. Det kan både handla om att bygga om, bygga nytt eller att bygga ihop, avslutar Pye Seaton.

Mattias Lundberg, avdelningschef trafikplaneringsavdelningen, trafikkontoret Stockholms stad

Pye Seaton, projektledare trafikkontoret Stockholms stad

FOTO

LE

NN

AR

T JO

HA

NS

SO

N

Innovativa golv med fokus på hållbarhet och kreativa miljöer

Interface utvecklar, tillverkar och levererar marknadens största sortiment av textila golv-plattor. Sortimentet består av innovativa, hållbara och flexibla produkter som kan anpassas till alla områden. Då de är mycket slittåliga passar de till offentliga miljöer såsom kontor, hotell, restauranger och liknande där det är mycket människor i rörelse.

Hållbarhet i fokusInterface har tydligt hållbarhetsfokus när de producerar och designar sina golvplattor och jobbar utifrån hållbarhetsstrategin Mission Zero som betyder att verksamheten år 2020 inte ska ha någon negativ miljöpåverkan. De har nyligen inlett ett samarbete med miljöorganisa-tionen Plastic Whale som syftar till att öka kunskapen om vattenföroreningar samt hjälpa till att rensa bort plast från världens hav, sjöar och vattendrag. Sedan tidigare driver de projekt för att rensa haven från kasserade fiskenät. Vid tillverkningen av golven är det nylongarnet och oljan som innebär störst påverkan på miljön. Men genom att använda återvunnet nylongarn från bland annat gamla fiskenät och ricinolja blir miljöpåverkan mycket mindre. Interface jobbar med producenter i Filippinerna och Kamerun, på så vis hjälper de inte bara till att rena haven, de är också med och skapar arbetstillfällen.

Inspirerad av naturenFörutom hållbarhet är designen mycket viktig och Interface samarbetar med olika forskare för att ta reda på vad människor vill ha och mår bra av.

- Vi har undersökt hur människor vill att deras arbetsmiljöska se ut och kommit fram till att förekomsten av naturli-ga element har positiv påverkan på kontorsanställda. Attha golv inspirerade av naturen skapar mer produktivaoch kreativa miljöer, minskar stress och ökar känslan avvälbefinnande. Detta har Interface lyssnat på och skapatgolvplattor som efterliknar naturmaterial, berättar AnnCharlott Lade, nordisk marknadschef på Interface.

Golvplattorna finns i antingen storlek 50 x 50 centimetereller 25 x 100 centimeter. Det gör att alla kan skapa en egen unik design som har det uttryck som man vill ha, i mönster som exempelvis gräs, hav eller sten.

Produkt: Human Nature 810, 840, 850

(färg Limestone & Kiwi)

Produkt: Equal Measure 552

(färg Union Avenue, Main Avenue & Oldtown)

Kontakt:08-241 230

Rosenlundsgatan 36, Stockholm

Stora Nygatan 15, Malmö

Stockholms allmännytta. Vi bygger för dig.

Välkomna till Stockholm!

Nu ska vi ordna så ni har någonstans att bo.

Stockholm växer. Varje dag flyttar i genomsnitt 100 personer hit av olika anledningar och med olika drömmar. Det ställer krav på många nya bostäder. I 80 år har vi byggt hyresrätter till stockholmarna och idag har över 140 000 människor sitt hem hos oss. Nu kraftsamlar vi för att i hög takt bygga nya bostäder till nya stockholmare. Tillsammans har vi i nuläget planer för minst 11 500 nya hyresrätter de kommande åren. Och fler kommer det att bli!


18 Aktuellt Idrott och hälsa FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

T

RANTZOWS SPORT - DIN KOMPLETTA PARTNER!

Med 90 års erfarenhet och 1000-tals inredda sporthallar är vi Er partner från idé till färdig sporthall.

För mer information:0431 - 44 92 [email protected]

www.rantzows.com

”Vår ambition är att bygga anläggningar i takt med att staden växer”

Fler idrottsanlägg‑ningar kräver samverkanI Stockholms stad är idrottshal-larna i förhållande till befolk-ningsmängden betydligt färre än i andra kommuner. För att alla ska få samma tillgång krävs fokuserade satsningar och en accelererad utbyggnadstakt.


Aktuellt

– För att stockholmarnas behov av idrottsanläggningar ska kunna tillgodoses framöver krävs en nära samverkan mellan byggföretag, idrottsföreningar och kommuner för att hitta fler lämpliga platser att bygga på. Om Stockholms stad samverkar mer med krans-kommunerna kring investeringar i nya idrottsanläggningar skapar det nya möjligheter för invånarna att få tillgång till idrottshallar över kom-mungränserna, säger Per Linder, marknadschef på Arcona.

Det krävs standardiserade idrottshallslösningar för att få peng-arna att räcka till fler idrottsanlägg-ningar utan att behöva göra avkall på de viktigaste funktionskraven och utan att behöva kompromissa med stadens högt ställda krav på hållbarhet och tillgänglighet.

– Vi har tagit fram Sporthallskartan.se, ett initiativ där medborgarna identifierat tomter där nya idrottsanläggningar kan byggas runtom i Stockholm. Även om Stockholm stads ambitioner för nya idrottsanläggningar de kom-mande åren är ambitiösa så krävs betydligt fler nya anläggningar om man ska nå upp till målen. Med den planerade byggnadstakten håller man ungefär jämnt tempo med be-folkningsökningen och den rådande bristen på hallar kommer således inte bli bättre, säger Per Linder.

Per Linder, marknadschef Arcona

– Antalet idrottsanläggningar i förhållande till befolkningsmängden är färre i Stockholms stad än i många kranskommuner och även andra delar av landet. Vi tittar därför på innovativa lösningar som frigör ut-rymme för fler idrottsanläggningar, exempelvis genom att kombinera bostäder med en idrottshall i en och

samma fastighet. Vi har även tagit fram en koncepthall, en idrottshall med en standardiserad utformning som uppfyller våra krav och kan byggas på flera håll runtom i staden, bekräftar Sophie Dahlberg, idrotts-planerare på Idrottsförvaltningen i Stockholms stad.

Den primära målgruppen är mellan sju och tjugo årIdrottsförvaltningen i Stockholms stad ansvarar för planeringen av framtida idrottsanläggningar runtom i staden. En utmaning i en expansiv storstad som Stockholm, där marken attraktiv och ska användas för många olika syften, är att frigöra mark till idrottsanläggningar.

När Idrottsförvaltningen beräk-nar hur många anläggningar som

behövs så utgår de från storleken på den primära målgruppen, det vill säga befolkningsgruppen som befinner sig mellan sju och tjugo år i respektive stadsdel.

– Vi utgår från en långsiktig in-vesteringsplan där vår ambition är att bygga nya idrottsanläggningar i takt med att staden växer och antalet in-vånare blir fler. Enligt vår planering ska det gå 2 200 barn och ungdomar per idrottshall, 1 500 per konstgräs-plan, drygt 6 500 per simhall och 11 500 per ishall.

– Det innebär att konstgräsplaner och idrottshallar ska byggas nära där barn och ungdomar bor så att de lätt kan ta sig dit på egen hand. Till sim-hallar och ishallar åker de flesta barn med sina föräldrar, vilket innebär att de kan åka lite längre för att komma dit, fortsätter Sophie Dahlberg.

”Anläggningarna måste vara energieffektiva”Fram till år 2018 ska åtta nya idrottshallar färdigställas. Idrottsför-valtningen planerar även ett nytt ut-omhusbad på Järvafältet, renovering av samtliga befintliga simhallar och byggnation av ytterligare simhallar runtom i staden. Sophie Dahlberg

nämner Skarpnäcksfältet, Älvsjö och innerstaden som exempel på platser där det kan behövas ytterligare sim-hallar framöver. I Bällsta i Bromma, ett område som växer kraftigt, pla-nerar man en ny friidrottshall samt eventuellt även en ishall.

Vid planeringen av nya anlägg-ningar är social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet en mycket viktig faktor.

– Vi har högt ställda krav på de idrottsanläggningar som byggs. De ska vara energieffektiva, byggas med långsiktigt hållbara material som tål många års slitage, vara mångsidiga och kunna användas till så många olika sporter som möjligt och dess-utom byggas där många människor bor.

– I vissa stadsdelar, exempelvis Norra Djurgårdsstaden, bygger Stockholms stad även miljömärkta idrottshallar. Så många Stockholmare som möjligt ska ha nära till en eller flera idrottsanläggningar. Därför bygger vi på kollektivtrafiktrafiknära lägen. Det är viktigt att planeringen av nya idrottsanläggningar integreras och blir en självklar del av den över-gripande stadsplaneringen, avslutar Sophie Dahlberg.

Antalet idrottsanläggningar i Stockholms är färre än i många av stadens krans-kommuner och andra delar av landet. Mycket på grund av att konkurrensen om tomtmark är hög parallellt med att Stockholm präglas av en hög inflyttningstakt.

Smart media ringde upp Idrottsförvaltningen i Stock-holms stad som ansvarar för planeringen av framtida idrottsanläggningar, för att ta reda på vad man gör åt saken.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Fram till år 2018 ska åtta nya idrottshallar färdigställas.

Sophie Dahlberg, idrottsplanerare Idrottsförvaltningen Stockholms stad

FOTO

MA

TS L

IND

STR

ÖM

Ett sätt att öka tillgången på idrottshallar är att förse nybyggda skolor med fullskaliga idrottshallar istället för gymnastiksalar.

www.realistfastighetsutveckling.se

Vi förändrar fastighetsvärden


20 Aktuellt Eurovision Song Contest FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Vad vore livet utan schlager? Tråkigt tycker vi, därför kör vi schlager i kvadrat fyra fredagar framåt med dessa schlagerartister på scen:

15/4 Kristin Amparo • 22/4 Therese Grankvist 29/4 Babsan • 6/5 Anna Sahlene

LÄR MER PÅ CASINOCOSMOPOL.SE

Kungsgatan 65 • 020-219 219 • Öppet 13–05 • Åldersgräns 20 år • Alla visar IDSpelar du för mycket? Ring Stödlinjen: 020-81 91 00

SCHLAGERKVÄLLFREDAGAR KL 18-21

I SAMARBETE MED NAVID KABIRI

Hållbar satsning inför Europas stora sångfest

9:e maj är det dags. Stockholm står som värd för Eurovision Song Contest och staden planerar för ett evenemang i världsklass. På ett klimatsmart sätt.

– Vår ambition är att bjuda på en folkfest för alla Stockholmare, samtidigt som vi marknadsför vår stad till resten av världen, säger Jesper Ackinger.TEXT ANNMARIE PALM

Jesper Ackinger är vice vd på Stock-holm Business Region vars uppgift är att utveckla, marknadsföra och sätta Stockholm på kartan som en attrak-tiv etablerings- och besöksort.

– Vårt mål är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxt-region.

En del av detta handlar förstås om att vi ska fortsätta att locka till oss stora internationella evenemang liknande Eurovision Song Contest, tillägger han.

Stockholm stad förbereder en mycket stor satsning på Eurovision, något som förstås kräver en tidskrä-vande planering.

– När det väl är dags kommer vi ha haft tio månader på oss, berättar Jesper Ackinger.

Själva tävlingen sker i Globen. Men det planeras även för en rad andra aktiviteter över hela staden. Man kommer att använda hela Globen-området för tävlingen och kringaktiviteter. I anläggningen

bredvid, Tele 2 Arena, öppnar man upp för en helkväll för alla som vill festa i Eurovision-anda.

– Där är det Sanna Nielsen som är kvällens värdinna. Tävlingen kom-mer att visas på storbildsskärmar och när tävlingen är avgjord så blir det stor efterfest, fortsätter Jesper Ackinger.

Stort förväntat presspådragEurovision är inte begränsad till Globen-området. Stadshuset håller välkomstfest för alla tävlande och ”Euroclub”, som är ett stort tält på 3 000 kvadratmeter nedanför Slottet, är samlingsplatsen för de tävlande och deras delegationer plus ackredi-terade fans. I Kungsträdgården byg-ger man upp ett ”Eurovision Village” med plats för alla sponsorer.

– Det är i Kungsträdgården som den stora festen för alla Stockholma-re kommer att äga rum. Där bygger vi även upp ett 81 meter högt torn som kommer att kunna ta upp totalt

60 stycken personer i taget för att njuta av utsikten, konstaterar Jesper.

Under de två veckor som Eurovision Song Contest pågår i Stockholm planeras ett hundratal presskonferenser. I mediauppbådet ingår 43 stycken delegationer med eget pressfolk.

– Vi bygger upp ett presscenter i Hovet som kommer att kunna ta emot 2 000 journalister, varav 900 stycken kan sitta ner och arbeta där. Det blir sammanlagt 100 presskonfe-renser under en tvåveckorsperiod.

En genomtänkt grön strategiAtt genomföra ett evenemang av den här storleken frestar på rent miljö-mässigt. Enligt Jesper Ackinger har dock Stockholm ett bra utgångsläge med väl upparbetade system när det gäller hållbarhet. I hållbarhetsstra-tegin för Eurovision Song Contest fokuserar man bland annat på åter-vinning, och energieffektivisering.

– De flesta av alla besökare

kommer att få använda Stockholms tunnelbana. För övriga transporter har vi hyrt in bussar, som är miljö-klassade, plus att vi har ett avtal med Taxi Stockholm som företrädelsevis kommer att använda sina miljöbilar.

– Det drivmedel som kommer att användas till generatorer med mera är Hydrerade vegetabiliska oljor, HVO, som är en syntetisk diesel och 100 procent förnybar.

Top of mind vid stora evenemangEurovision Song Contest är ett sätt för Stockholm att nå ut som evene-

mangsstad och resmål till resten av världen. Förutom alla besökare på plats så kommer TV-programmet att sändas över stora delar av världen, bland annat i Kina. Totalt förväntas en bra bit över 100 miljoner TV-tittare att följa programmet.

– Med den här typen av arrange-mang presenterar vi Stockholm som en attraktiv plats för stora evene-mang. Förutom att det också ger fler arbetstillfällen bidrar det även till förbättrad service, vilket i sin tur även gynnar Stockholms näringsliv i stort, avslutar Jesper Ackinger.

Jesper Ackinger, vice vd Stockholm Business Region och projektchef Eurovision Song Contest

De flesta av alla besökare kommer att få använda Stockholms tunnelbana. För övriga transporter har vi hyrt in bussar, som är miljöklassade.

Jesper Ackinger

FOTO

JA

NN

LIP

KA

BIL

D S

TOC

KH

OL

M G

LOB

E A

RE

NA

S

Barcelona sedan 1861

Alkohol kan skada din hälsa.

FREIXENETCARTA NEVADAArt.nr. 7743. 11,5% alc vol.Mousserande vin, vitt halvtorrt.

FREIXENETCORDONROSADO

Art.nr. 7797612% alc vol.

Mousserande vin.

freixenet.se

84kr

79kr93kr

FREIXENETCORDON NEGRO

Art.nr. 7738. 11,5% alc vol. Mousserande vin, vitt torrt.

Alkohol kan skada din hälsa.

Art nr: 75286 | Pris: 109 kr | 75 cl | 13% vol |

Ett rosévin frånCôte de Provence!

eleganselegansSmakfu

llelegans

Smakfull

elegansSmakfu

llelegans

Smakfull

elegans

Grande Recolte � nns i System-bolagets ordinarie sortiment.

Antipasti är den enkla och goda italienska plockmaten. För en snabb antipasto räcker en skål oliver, men vill du njuta mer så låt dem få sällskap av crostini, röror,

tapenader och parmesan. Ett enkelt sätt att njuta, från en familj där mat är kärlek.

För recept, tips och inspiration

ZETA.NU


22 Fördjupning Airport City Stockholm FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Energi på dina villkor

SOLCELLERFrån planering till driftsatt anläggning

Lösningar efter alla ytor och storlekar både kommersiellt och privat

Nu även carports för elbilen.

Besök vår hemsida för mer information och fyll i vårt planeringsunderlag för kostnadsfri offert

www.nordhenergy.se Tel: 031-788 04 54

Micasa Fastigheter har redan nått många av sina miljömål och har därför satt satt tre långsiktiga mål inom de områden som företaget har störst inverkan på. Under perioden 2015–2020 ska Micasa Fastigheter: • Minska koldioxidutsläppen

med 40 % (jämfört med 2011)

• Erbjuda matavfallsinsamling i 90 % av fastighets beståndet

• 90 % av alla produkter och material som används i byggprojekt och drift ska vara rekommenderade eller accepterade enligt Byggvaru bedömningen

LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR FÖRVALTNING, DRIFT OCH BYGGANDE

www.micasa.se

Ny trafiknod kopplar samman Stockholms mark- och flygplanstrafik

I den framväxande flygplatsstaden Airport City Stockholm i Sigtuna arbetar man kostnadseffektivt och för en minskad belastning på miljön med målsättningen att stärka Sveriges konkurrenskraft.

– Airport City Stockholm ska bli norra Europas bästa flygplatsstad, säger Fredrik Jaresved från Airport City Stockholm.TEXT ANNMARIE PALM

Sverige är ett stort exportland. 50 procent av allt vi producerar säljs till andra länder. Därmed är vi bero-ende av vår export.

– Det gör att vi också är beroende av att upprätta goda relationer och kommunikationer med vår omvärld, säger Fredrik Jaresved, vd på Airport City Stockholm.

Enligt Fredrik Jaresved är satsningen på flygplatsstäder starkt sammankopplat med en ökad globalisering. Han utgår då från per-spektivet att dagens människor rör sig mellan kontinenter och kulturer på ett helt annat sätt än förut. Det i sin tur betyder också att det behövs noder, det vill säga knutpunkter, där människor kan mötas.

– Det är i dessa fysiska miljöer som affärer avgörs och etableringar sker. Förr i tiden var noderna pla-cerade längs sjöfartsleder och vid

industrialiseringen var det vid järn-vägsknutarna som många samhällen upprättades. I den globaliserade världen är det flygplatserna som tar över som noder, och då menar jag inte bara själva flygplatserna utan även områdena omkring.

– Att vi satsar på Airport City Stockholm är en viktig del för att Sverige ska lyckas behålla sin konkurrenskraft på den internatio-nella marknaden, fortsätter Fredrik Jaresved och tillägger:

– Det finns en stor potential för ytterligare utveckling inom ramen för vår satsning. Ambitionen är att vi ska skapa en så stor tillgänglighet till regionen som möjligt.

Bidrar till samhällsnyttanFör ett par sedan gjordes det en undersökning som visade hur Stockholm City Airport bidrar med

samhällsnytta till regionen. Då mot-svarade bruttoförädlingsvärdet 82 miljarder kronor. Hur högt värde det handlar om hänger, enligt Fredrik Ja-resved, ihop med antal arbetsplatser.

– Då, för två år sedan, hade vi 20 000 arbetsplatser. Idag arbetar det 25 000 personer här, men inom tjugofem år räknar vi att antalet arbetsplatser har fördubblats till 50 000. Prognosen för bruttoföräd-lingsvärdet förväntas då att hamna på 280 miljarder kronor, säger Fred-rik Jaresved.

”Hållbarhet ska ingå i allt vi gör”I konkurrenskraften finns även håll-barhetsfrågorna med som en viktig parameter. Enligt Fredrik Jaresved så genomsyras hela stadsbyggnadspla-nen för Stockholm City Airport av ett hållbarhetstänk.

– Hållbarhet är inte något som vi

hanterar vid sidan om. Det ska ingå i allt vi gör.

Husen i Arlanda City Airport kommer att byggas tätt. Detta för att minimera antalet transporter plus att man ska kunna försörja hela området med fjärrvärme och fjärrkyla. Husen kommer även att miljöcertifieras.

– Men det som jag är övertygad om kommer att kunna ge störst mil-jöeffekter är att man utvecklar den kollektiva trafiken. Många av dem som bor i de nya bostäderna som byggts i Sigtuna arbetar i Arlanda-området, vilket i sin tur kräver infrastruktursatsningar så att de kan ta sig till och från jobbet.

I och runt Arlanda City Airport så bygger man även en trafiknod, som innebär att man kopplar samman flyget med marktransporterna. Detta i syfte att uppnå kostnadseffektivitet och en minskad belastning på miljön.

Smart faktaAirport City Stockholm ligger i Sigtuna kommun och omfattar ett område på cirka 800 hektar. Härutvecklarmanenflygplats-stad med en levande stadskärna och arbetsområden. Området drivs gemensamt av Arlandastad Holding, Swedavia och Sigtuna kommun.

– Vi gör så mycket vi bara kan för att fortsätta att förädla hela vårt område till att vara miljövänligt och håll-bart. Men vi kan inte göra allt. Det viktigast för oss just nu är att staten och landstinget fortsätter att stötta utbyggnaden av infrastrukturen och kollektivtrafiken, avslutar Fredrik Jaresved.

Vi gör så mycket vi bara kan för att fortsätta att förädla hela vårt område till att vara miljövänligt och hållbart. Men vi kan inte göra allt.

Fredrik Jaresved

Fredrik Jaresved, vd Airport City Stockholm

Illustration över Stockholm City Airport

FOTO

PE

TER

KN

UTS

ON

ILLU

STR

ATI

ON

SW

ED

AV

IA

Stockholm Skavsta Airport – en naturlig sydlig inkörsport till StockholmsregionenStockholm Skavsta Airport är Sveriges största privatägda flygplats och trafikeras av 1,8 miljoner passagerare per år. Nu befinner sig Stockholm Skavsta Airport i ett expansivt skede och har alla tillstånd på plats som krävs för att på sikt kunna öka antalet passagerare till 6 miljoner per år. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Vår flygplats varumärke har histo-riskt sett ofta associerats till lågpris-flyg, men vi befinner oss för närva-rande i en spännande utvecklingsfas som innebär att Stockholm Skavsta Airport kommer att utvecklas till en flygplats för många olika typer av resenärer, säger Stockholms Skavsta Airports vd Peter Steinmetz.

Flera faktorer talar för att Skavsta ska utvecklas till en av Stockholms-regionens strategiskt viktigaste flygplatser. Dels växer regionen för varje år som går, vilket innebär ett ökat tryck på flygplatserna då rese-närer till och från Arlanda riskerar att hamna i trafikköer om de väljer att ta sig till eller från flygplatsen i rusningstid. Dels så är Skavsta, som ligger söder om Stockholm, ett mer hållbart flygplatsalternativ – ur såväl ett miljö- som tidsperspektiv – för de människor som bor och verkar i de södra länsdelarna.

– En avgörande faktor för Stockholm Skavsta Airports

utveckling som en självklar sydlig inkörsport för Stockholmsregionen är Ostlänken, den drygt femton mil långa dubbelspårsjärnväg som länkar samman Mälardalen och Östergötland. Ostlänken kommer att ha stationer i bland annat Lin-köping, Norrköping, Södertälje och här på Stockholm Skavsta Airport. Det innebär en restid på 35 och 40 minuter från Stockholm central till flygplatsen. Med Ostlänken ökar vårt kollektiva upptagningsområde till 2 miljoner invånare. Det bidrar

förstås till att göra Stockholm Skavsta Airport till ett högintressant alternativ för betydligt fler, säger Peter Steinmetz.

En framtida Airport CityOstlänken i kombination med flygplatsens omedelbara närhet till E4:an gör Skavsta tillgänglig och attraktiv, vilket stärker flygplats-

ens position som en viktig länk i Stockholmsregionens samlade infrastruktur. Ytterligare en fördel är den genomsnittliga flygtiden för flyg från kontinenten – drygt 15 minuter kortare än flyg som landar på Arlanda.

– Det råder ingen tvekan om att vi redan i dagsläget är en attrak-tiv flygplats för många invånare i Stockholmsregionen och östra Sverige. Hittills i år har antalet pas-sagerare redan ökat med 20 procent jämfört med 2015. Flygplatsen är i mycket gott skick och ett ökat flöde av passagerare skapar möjligheter till att bygga en Airport City med ett mångfacetterat serviceutbud. Det bekräftar att vi behövs som ett viktigt komplement till Swedavias flygplatser, säger Peter Steinmetz.

ANNONS

En stabil och långsiktig ägarsam-mansättning med högt ställda tillväxtmål bidrar till att göra Stockholm Skavsta Airport till ett intressant alternativ för en växande grupp flygresenärer från Stockholmsregionen och östra Sverige, däribland Norrköping och Linköping. Ambitionen är att vara en viktig del av lösningen på Stockholmsregionens infrastruk-turella och logistiska utmaningar. Läs mer om skavsta.se

STOCKHOLM SKAVSTA AIRPORT

Flera faktorer talar för att Skavsta ska utvecklas till en av Stockholmsregionens strategiskt viktigaste flygplatser.

– Vi strävar efter att vara en föregångare i klimatarbetet och vill även underlätta för våra kunder att nå sina miljömål, berättar Kristin Johansson, hållbarhetsansvarig på Wästbygg.

Wästbygg satsar på framtidens hållbarhetslösningar

Visättra Ängar, ett projekt med social hållbarhet i fokus där de boende uppmuntras till en hållbar livsstil. Bild: QPG Arkitektur

P å Wästbygg är hållbar-het en prioriterad fråga i hela verksamheten,

inte minst för Kristin Johans-son, hållbarhetsansvarig.

Arbetar du med något intressant projekt just nu?– I Huddinge bygger vi Visättra Ängar med 484 hyreslägenheter, varav 359 är öronmärkta för studenter. Detta är ett egenutvecklatprojekt, som bygger på vårt koncepthus vilket alltidcertifieras enligt Miljöbygg-nad Silver för såväl ekologisk som ekonomisk hållbarhet.Här implementeras även vårtkoncept Boaktiva, som hand-lar om att skapa naturliga mötesplatser och kontaktytor för de boende. Inom Boaktiva arbetar vi också med att på olika sätt underlätta för de boende att leva hållbart. Med hjälp av mjuka styrmedel - puffar i rätt riktning – upp-muntrar vi till ett hållbart

Hur ser ni på möjligheten att ta ytterligare steg i hållbarhets-arbetet?– Ett exempel är vår fond för hållbar utveckling. Fonden har som syfte att främja inno-vativa lösningar och produk-ter. Ur den kan våra medar-betare i samverkan med

kunderna söka finansiering för att ta fram nya, effektiva metoder och tekniker i våra byggprojekt. Dessutom kan studenter ansöka om pengar för att arbeta med utveck-lingsprojekt som gynnar byggbranschen.

”Wästbygg sätter årligen av medel i en fond för hållbar utveckling”

Kristin JohanssonTitel: HållbarhetsansvarigBakgrund: Affärsutveckling inom byggteknik på Chalmers. Arbetat med hållbara städer i Kanada. Hållbarhetsinnovation som jag tror på: ”Nudging”, dvs. att påverka till omedvetna beteendeförändringar som i sin tur leder till ett minskat ekologiskt fotavtryck

Om WästbyggWästbygg är ett av Sveriges största bygg- och projek-tutvecklingsföretag, med en omsättning på 1,8 miljarder och 200 anställda.

LÄS MER PÅ: wastbygg.se

beteende.

Kan du berätta lite mer om din roll?– Jag och mina kollegor på Wästbyggs kvalitets- och miljöavdelning är med från tidigt projekteringsarbete fram till överlämningen. Vi driver även arbetet med att miljöcertifiera våra byggna-der. Just nu är det ungefär en tredjedel av våra pågående projekt som kommer att cer-tifieras. I projekt där kunden inte efterfrågar miljömärk-ning, men där vi själva ser stor potential försöker vi på-verka kunden genom att visa på åtgärder som skulle göra byggnaden mer klimatsmart.

En viktig del är också att hålla oss uppdaterade om vad som händer inom vår bransch och försöka fånga upp teknik och idéer som kan göra Wästbyggs hållbarhets-arbete ännu bättre.

T E X T E L I S A B E T H J Ö N S S O N B I L D Q P G A R K I T E K T U R


24 Panelen FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

PATENTERAD KISELTEKNIK • NATURLIG SILVERGRÅ PATINA

LENA OCH STICKFRIA YTOR • MINIMALT UNDERHÅLL

HELT MILJÖVÄNLIG • LÄS MER PÅ SIOOX.SE

Hållbart träskydd på naturlig väg

D

ESIGNED BY NATUR

E

DESIG

NED BY NATU

RE

Vilka hållbarhetsfrågor är viktiga för fastighetsbolag, hur fungerar solceller, varför är det viktigt att bygghandlare miljöcertifieras och kan byggbolag bidra till en hållbar stadsutveckling? Det och mer får du svar på i vår expertpanel.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Vad har ni för projekt på gång i stockholmsregionen? – Vi fokuserar i huvudsak på att bygga hyresrät-ter och studentlägenheter och bygger i genom-snitt 600 lägenheter per år i Stockholmsområdet. Just nu bygger vi bland annat 76 ungdoms-lägenheter i Tyresö, 433 studentlägenheter i Flemingsberg, 200 hyresrättslägenheter på Rin-kebyterrassen, 83 hyresrättslägenheter i Gröndal och 103 studentlägenheter på KTH Campus.

Hur bidrar ni till en hållbar stadsutveckling i Stockholmsregionen? – Vi bygger hyresrätter i många delar av regio-nen, såväl innerstad som ytterstad. Vi bygger bland annat i Rinkeby, där behovet av nya hyresrätter är stort. Vi ser detta projekt som synnerligen intressant ur ett stadsutvecklings-perspektiv och vi kommer därför att arbeta på ett nytt sätt när det kommer till att skapa social hållbarhet för de boende i Rinkeby.

– Behovet av ytsmarta och kostnadseffektiva hyresrättslägenheter är stort i Stockholm. Ef-terfrågan är hög på exempelvis kompisbostäder för ungdomar och studenter.

På vilket sätt vill ni skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? – Det är viktigt att ställa höga energieffektivi-tetskrav även när man bygger hyresrätter. För att minimera det ekologiska fotavtrycket så tecknar vi Gröna Kontrakt med våra hyres-gäster där vi förklarar hur vi jobbar med hållbarhetsfrågorna men där vi också berät-tar vad varje hyresgäst förväntas bidra med. Varje hyresgäst betalar dessutom för sin egen förbrukning av el, värme och varmvatten.

Experterna har ordet

Hur arbetar ni med hållbara material? – År 2015 gick vi med i SGBC, Sweden Green Building Council, och tog därmed fasta på att bygghandeln är en viktig del i näringskedjan när vi kommer till hållbart byggande. För oss känns det självklart att ha ett miljötänk inom alla relevanta områden. Hållbart byg-gande har kommit att bli en naturlig del i vår verksamhet och klivet in i Sweden Green Building Council var därför inte särskilt långt. Det känns väldigt bra och självklart tycker vi att det är extra kul att vara först på bollen och bli den första bygghandeln i Sverige att få medlemskap i SGBC.

Vad ställer ni för krav på era leverantörer inom miljöklassning och hållbarhet? – Vi jobbar numera med hållbarhet i alla led. Det ska genomsyra hela den dagliga verksam-heten, bland annat vid transporter, produktval, samarbeten, relationer och miljösatsningar. År 2015 utbildades hela vår ledning i olika steg och till sommaren var hela ledningen certifie-rad i miljöbyggnad.

Varför är det viktigt att bygghandlare miljöcertifieras? – Tidigare har det mest varit fastighetsbolag, konsulter och byggentreprenörer som arbetat med hållbarhet, men vi tycker att det är viktigt att hela kedjan, från byggvaror och logistik till färdiga byggnader, fungerar på ett hållbart sätt. Vi har bara sett början av bygg- och järnhand-larnas arbete för att göra byggsektorn i Sverige mer hållbar och medlemskapet i SGBC är en del av vår strävan att gå i bräschen för just vår bransch.

Hur jobbar ni som ett bolag inom Stockholms stad med miljöfrågor?– Alla bolag inom Stockholm stad utgår från stadens miljöprogram som gäller från år 2016 till 2019. Programmet har sex målområden: Hållbar energianvändning, miljöanpassade transporter, hållbar mark och vattenanvänd-ning, resurseffektiva kretslopp, giftfritt Stock-holm och sund inomhusmiljö.

– Flera bolag inom staden träffas även i olika nätverk och diskuterar de frågor vi har gemensamt. Det är viktigt med erfarenhets-utbyte och att vi försöker hitta ett gemensamt arbetssätt.

Vilka hållbarhetsfrågor är viktiga för fastighetsbolag?– Självklart är energianvändningen i fastig-heterna ett viktigt område och där gäller det ju inte bara att genomföra åtgärder genom energibesparingsprojekt utan även se till att energiförbrukningen är fortsatt låg genom kontinuerlig driftoptimering.

– Avfallsfrågan är också stor och innefattar både avfallet för våra hyresgäster med källsor-tering och matavfallsinsamling samt att minska avfallsmängderna i byggprojekt.

Vilka utmaningar ser ni framöver?– Hur vi ska jobba vidare med de material vi använder i byggprojekt och att kunna använda system som Byggvarubedömningen även i mindre projekt. Att jobba mer mot en cirkulär ekonomi, exempelvis genom att använda åter-tagningssystem för materialspill i byggprojekt är ytterligare en utmaning, liksom ökade krav på att arbeta med social hållbarhet.

Hur fungerar solceller?– Solcellerna innehåller kisel, den aktiva substans som bidrar till att omvandla solens strålar till energi. En solenergianläggning består även av en växelriktare som konverterar elektriciteten som samlas in via solcellerna från likström till växelström. Efter konverteringen kan strömmen användas och överskottselen kan säljas via elnätet.

Har du något tips till fastighetsägare som överväger att investera i en solenergianläggning?– Det är viktigt att solcellsanläggningen dimen-sioneras rätt från början. Tänk långsiktigt, utgå från hur fastighetens långsiktiga energibehov kommer att se ut. Eftersom det är betydligt dyrare att komplettera solenergianläggningen i ett senare skede så är det bättre att göra en gedigen grundinvestering från början. Betrakta solenergianläggningen som en långsiktig inves-tering, räkna med en genomsnittlig livslängd på mellan trettio och fyrtio år. Välj i första hand etablerade och välrenommerade tillverkare som sannolikt kommer att finnas kvar på markna-den även om tjugo eller trettio år.

Hur kan solceller bidra till en hållbar stadsutveckling i Stockholm? – Antalet solcellsinstallationer i Stockholms-regionen har ökat rejält på senare år. Många kommuner har exempelvis investerat i solener-gianläggningar på skolor och andra offentliga byggnader. Många är medvetna om att dagens låga elpriser förmodligen inte kommer att vara för evigt. Då är det klokt att investera i en egen förnybar energikälla.

MARCUS SVENSSON vd ByggVesta Development

LARS WRETMAN försäljningschef Bygma

ROBERT NORDH vd Nordhenergy

CECILIA HOGELL

miljöansvarigMicasa Fastigheter

www.investium.se

Världsledandeinnovativa lösningarpå de globalaklimat- och miljö-utmaningarna.Klimatförändring och miljöförstöring är två av de största hoten mot mänskligheten.Näringslivet har här den viktigaste rollen att skapa och erbjuda lösningar med teknik och metoder som är kommersiellt konkurrenskraftiga. Därför utvecklar, förädlar och investerar vi i smart teknologi som ger global miljö-, -klimat- och välståndsnytta. Våra lösningar kan minska de fossila CO2-utsläppen med 100-tals miljarder ton, baserat på energieffektivi-sering med återvinning och naturens egen energi.

Återvinning avvärme frånvatten

www.evertech.se

Evertech återvinner och distribuerar lågvärdig värme från sjöar, vattendrag och spillvatten till fastigheter. Den omvandlas till högvärdig termisk energi med hjälp av våra världsunika ETX-kollektorer.

Distribution av värme/kylai fastigheter

www.ecoclime.se

Världens skönaste inomhuskomfort utan drag, oljud, kallras och luftföro-reningar. Ecoclimes patenterade ETX-komfortpaneler för termisk rumsstyrning ger även den mest energieffektiva fastighetskomforten.

Återvinning avstamved frånklenträd

www.cintoc.se

Ny teknologi för att röja och transportera klenträd energieffektivare avsedd för biobränsle och biomassa, utvecklas av Cintoc tillsammans med skogs-bruket och Energimyndigheten.

Miljösaneringav förorenadebottensediment

www.scandecon.se

Scandecon erbjuder miljösanering av förorenade bottensediment i sjö- och havsområden med hjälp av innovativ och unik frysmuddringsteknologi.


26 Krönikan Andreas Hatzigeorgiou FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

I Täby utanför Stockholm har energiföretaget LAFOR byggt två stora energiprojekt som omfattar 60 000 kvadratmeter boyta. Projektet har resulterat i en kraftig minskad driftkostnad, lägre miljöbelastning samt högre marknadsvärde på fastigheterna.

Energiföretaget LAFOR bygger stora värme- och kylanläggningar baserade på värmepumpar. Företa-gets kunder utgörs av till exempel bostadsrättsföreningar samt publika och kommersiella fastigheter.

– En vanlig missuppfattning är att bergvärme enbart lämpar sig för vil-lor, vilket är helt fel. Vi har över åren levererat ett stort antal anläggning-ar, bara i år har vi byggt anläggning-ar med en installerad värmepump-effekt på över 1500 kW, säger Claes Forsman, VD för LAFOR.

Ökar marknadsvärdet på fastighetenAtt geoenergi, eller bergvärme som det kallas i dagligt tal, genere-rar stora besparingar är den främsta anledningen till att allt fl er investe-rar i en anläggning.

Enligt Claes Forsman lyder en tumregel att bergvärme, gärna kombinerat med frånluftåtervinning, kan spara cirka 2/3 av uppvärm-ningskostnaden. Men det fi nns även andra fördelar som att klimatpå-verkan minskar när till exempel ol-jeanvändningen minskar. Ofta ökar marknadsvärdet mer än vad själva installationen kostar.

Halvering av driftskostnadenEfter två års drift av anläggningarna i Gribbylund och Fregattvägen visar det sig att kostnaden för all energi

till fastigheterna har kunnat mer än halverats. I Gribbylund skedde en konvertering från direktverkande el till vattenburen värme med radia-torer, markförlagda kulvertar och gemensamma energicentraler.

Totalt byggdes åtta energi-anläggningar som baseras på berg-värme med återvinning av all frånluft-värme samt laddning av borrhålen.

– Värmen lagras i berget som om det vore ett stort batteri. Energin, eller värmen, tas sedan ut vid ett senare tillfälle när vintern kommer, säger Claes Forsman, ansvarig på LAFOR.

I det andra bostadsområdet i Täby, Fregattvägen, medförde LAFOR:s lösning såväl stora kost-nadsbesparingar som miljövinster när oljepannor ersätts med berg-värme, se bild.

www.lafor.se

LAFORs bergvärme-lösningar halverar driftkostnaden

ANNONS

På några få år har vi fått uppleva hur nya företag och innovatio-ner vänt upp och ned på hela

branscher. Det gäller alltifrån taxire-sande till uthyrning av bostäder. Man kan numera dela bil eller låna någons lägenhet på en resa utomlands med hjälp av en app i telefonen. I dag finns doktorn inte bara i änden av en telefonkö hos landstingen, utan live i din iPad.

Vi har även fått se hur nya veten-skapliga framsteg ändrat vår bild av världen, och vår plats i den. Upp-täckten av den så kallade Gudspar-tikeln har tagit oss ett steg närmare mot att förstå universums uppbygg-nad. Vincent, som i dag är två år gammal, var det är första barnet som någonsin har fötts av en kvinna med en transplanterad livmoder.

Under de gångna åren har vi också upplevt stora kriser. En global finanskris med ursprung i USA ryckte undan mattan för miljontals jobb. När den väl hade lagt sig drab-bades främst Europa av en annan ekonomisk kris som innebar stora problem. I dag går världen igenom en flyktingkatastrof som innebär både ett humanitärt lidande och starka politiska spänningar.

En sak som är säker är att föränd-ringstakten framöver inte kom-mer att bromsas in. Faktum är att den utveckling vi nu är med om är ett resultat av en ny industriell revolution. Den så kallade fjärde industriella revolutionen är svår att identifiera för oss som lever mitt i den. Vi befinner oss i stormens öga. Men den är i högsta grad verklig: självgående fordon, drönare, robotar och andra smarta prylar kommer att bli allt vanligare. Det gör att vi måste förhålla oss till denna revolution och använda den till vår fördel. Viktigt är

också att vår tids industriella revolu-tion blir historiens första ”gröna” industriella revolution.

Tyvärr finns ingen mirakelkur för hur vi ska kunna tillvarata de möjligheter som vår tids revolution erbjuder, eller möta de utmaningar som följer i dess spår. Men vi vet att digitaliseringen förstärker urbani-sering. Städer som Stockholm står i centrum för utvecklingen och spelar en alldeles särskild roll.

Det är i stadens täta, spirande miljöer som idéer och innovatio-ner bäst växer fram. På caféet, på tunnelbanan, i parken. Miljön som får talangfulla förmågor att mötas, stöta och blöta idéer mellan sig, fungerar som en vitamininjektion för innovation och tillväxt. På så vis sätter städer som Stockholm igång en positiv spiral som lockar till sig fler talangfulla människor, vilket i sin tur föder fram ännu fler framgångsrika företag.

Stockholm är en av västvärldens snabbast växande storstadsregioner. Förutom själva prestationen ska vi vara särskilt stolta över att det inte skett på bekostnad av klimatet eller regionens hållbarhet.

Ändå hindras huvudstadsregionen från att komma till sin fulla rätt. Fler framtidsdrömmar skulle förverkligas om det fanns tillräckligt med bostä-der. Fler jobb skulle skapas med en smartare infrastruktur. Fler globala framgångsföretag skulle skapas med färre hinder.

Lyckas vi bygga bostäder och få igång flyttkedjorna, anlägga smartare infrastruktur och stötta våra företag på den globala marknaden kan vi bli den fjärde industriella revolutionens tydligaste vinnare. Då blir vi också en av världens mest attraktiva och hållbara storstadsregioner. ■

”Vi befinner oss i stormens öga”Läs krönikan i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Andreas Hatzigeorgiou, fil.dr, chefekonom på Stockholms Handelskammare och forskare vid forskningsinstitutet Ratio

FOTO

MA

RIA

AG

RE

LL

Stellan Lundströmprofessor i fastighetsekonomi, KTH

Men vi kommer inte få till de innovationer

som krävs om vi inte samarbetar mer.

Anette Scheibe Lorentzichef för Stadsbyggnadskontoret,

Stockholms stad

I Sverige har vi arkitekter och samhällsbyggare medhögsta kompetens.

Vi är många som kan bidra med våra erfarenheter. På initiativ av Stockholms Byggnadsförening startar KTH en ny vidareutbildning som rustar oss yrkesverksamma arkitekter och samhällsbyggare för det bästa sättet att lösa stadens utmaningar – att göra det tillsammans. Utbildningen Design & Byggande i staden leds av både branschfolk och forskare i framkant och syftar till

nätverkande över yrkesgränser. De 7 kurserna är fristå-ende och kan sammanlagt bli till en magisterexamen. Läs mer och ansök på: kth.se/byggastad

Nu bygger vi staden tillsammans

Design & Byggande i stadenEn ny vidareutbildning för yrkesverksamma

HO

LY D

IVE

R

Visst är det positivt att Stockholm växer och frodas. Men hur ska alla som flyttar in få plats? Hur skapar man trivsamma miljöer utan att för mycket mark och viktiga grönområden tas i anspråk? För vår del är lösningen förhållandevis enkel; vi bygger mer på höjden. Vilket inte bara är en fråga om utrymme; ju fler människor som delar på en yta, desto mindre blir dessutom miljöpåverkan. Men hållbarhet handlar också om att stöpa om ogästvänliga industri- och kontorsmiljöer till attraktiva bostadsområden med trevliga gatu- och torgmiljöer. Att ge många människor möjligheten att bo centralt, nära kommunikationer och allt annat man behöver för en bekväm och funktionell tillvaro. Plus, förstås, att vi enbart bygger lågenergihus med miljögodkända material och metoder. Men i stället för att stapla argument på den här något begränsade ytan, föreslår vi att du läser mer på jm.se. Välkommen in. Och välkommen upp!

EN MER HÅLLBAR TRIVSEL.SÅ TAR VI HÖJD FÖR

fokus region stockholm 16-04-14

Documents