Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: sidan 1-2-3

Förord: sidan 4

Abstract (Swedish): sidan 4

Abstract (English): sidan 5

Inledning: sidan 6-7

Syfte: sidan 7

Frågeställning: sidan 7

1. Bakgrund: sidan 8

1.1 Fakta: sidan 8

1.2 Beskrivning av vårdyrket: sidan 8-9-10

2. Teoretiska utgångspunkter: sidan 10

2.1 Tidigare forskning: sidan 10

3. Teori kapitel: sidan 11

3.1 Thomas Scheff: sidan 11-12

3.2 Thomas Hylland Eriksen: 13

3.3 Carol Gilligan: sidan 14-15-16-17-18-19

3.4 Rolf-Petter Larsen: sidan 19-20-21-22

3.5 George Herbert Mead: sidan 22-23

4. Metod kapitel: sidan 24

4.1 Vetenskapsteoretisk beskrivning: sidan 24-25

4.2 Val av metod: sidan 25

4.3 Förförståelse: sidan 25-26

4.4 Varför är hermeneutik bra?: sidan 26-27-28

4.5 Urval och Tillvägagångssätt: sidan 29

4.6 Intervjusituationen: sidan 29-30

4.7 Etik och tillförlitlighet: sidan 30-31

4.8 Tillförlitlighet sidan 31

5. Resultat kapitel: sidan 32

5.1 Vårdaren i relationer: sidan 32-33

5.2 Vad tycker intervjupersonerna om ledningen?: sidan 33-34

5.3 Vården fungerar inte i Sverige?: sidan 34-35

5.4 Konfliktsituation för män?: sidan 35-36-37

6. Analys kapitel: sidan 37

6.1 Identifikation: sidan 37-38

6.2 Skam och stolthet: sidan 38-39-40

6.3 Män och kvinnor tänker olika: sidan 40-41-42

6.4 Moral: sidan 42-43

7. Sammanfattande reflektion: sidan 43-44-45

7.1 Kritik: sidan 45

7.2 Framtida forskningsobjekt: sidan 45

7.3 Avslutning: sidan 45-46

Referens lista: sidan 47-48

Bilagor: Intervju 1, Intervju 2, Intervju 3, Intervju 4, Intervju 5

Bilagor: Uppsats B-nivå socialpsykologi

Internetadresser

Förord

Denna uppsats behandlar hur män som arbetar inom vårdsektorn upplever sitt arbete inom en

kvinnodominerande sektor. Utöver intervjuer med fyra män har jag även intervjuat en kvinna

för att höra hennes version av situationen som männen befinner sig i. Handledning har Henrik

Stenberg stått för. Jag vill tacka alla som har deltagit i min undersökning.

Abstract

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur

män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i

dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer

utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet:

”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder

Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per

Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den

symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod

kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss

förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn

med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket

personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela

vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i

intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja

vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna.

Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män

ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i

kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs

uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.

Abstract

The purpose of the examination was to see if there are works- conflicts at nursing homes. And

how male personals Handels it, or if there is other of walne in the sociality we have today.

I have earlier worked at nursing-homes and similar places, for about 2 years. I did the

interviews in three different cities in southern Sweden, in autumn- 06. My question is: How

do men Handels conflict situations in care professions?

Theory: I use Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J

Scheff, Per Månson, Rolf-Petter Larsen and Thomas Johansson.

One important part in this chapter is the symbolic interaction in intermediate humanity

relations between humans and one self. Method chapter have focus on qualitative method and

have a ring of hermeneutic which signify some understanding in subject that that studies.

Result chapter, there are problems in care professions which the management, among other

things. There is a lack of money in the budget, to be able to employ enough personal. In some

places the management is not determent enough, and the information does not reach the whole

way from bottom the top.

Bullying and insulting behaviour exists. The man in the interview stays out of conflicts, and

indicates by body-language not to participate in rubbish.

There seems to bean lack of conflict handling at work places. Obvious goals does not seem to

reach all the employed. There is a lack of money in rural districts, and that is one conduce

why men choose other professions than male nurse and assistant nurse.

There is a 10 point essay. Keywords that fits are: Care, Men, Conflict, Social psychology.

Inledning

I vården är det fler kvinnor än män som arbetar. Det är ett arbete där arbetsbördan ofta stor

med många tunga lyft. Personalen har hjälpmedel för att klara av arbetet men ibland finns inte

tiden till för att hinna med alla uppgifter på ett bra sätt. Detta kan skapa irritation på

arbetsplatsen. Under mina år inom sjukvården har jag märkt att det existerar konflikter. Jag

har därför ett intresse att undersöka ifall männen i vårdyrket klarar av denna miljö på ett

annorlunda sätt än kvinnor. Man kan fundera över ifall männen håller sig utanför

konfliktsituationer eller ifall de också blir indragna i konflikterna. Vilka problem kan uppstå

om kommunikationen mellan ledningen och vårdaren inte fungerar? Den arbetssituation

männen befinner sig i vill jag försöka förstå med socialpsykologiska verktyg. Jag har själv

arbetat med vårdyrket i ca 8 år i olika intervaller. Slår man ihop tiden så blir det 2 års

heltidsarbete, eftersom jag varit behovsanställd och arbetat till stor del på mina sommarlov.

Detta ger mig som forskare stor inblick i verksamheten och skapar möjligheter som är

omöjliga att nå om man inte är delaktig i verksamheten. Du kan aldrig få två års observation

beskriven på detta ingående sätt ifall du inte är aktiv. Man kan läsa sig till kunskap och man

kan delta i arbetet under en kortare tid. Ofta finns det inte pengar till att kunna göra långa

observationer i forskning och de är oftast inte anonyma utan ligger på ett offentligt plan.

Risken blir då att verksamheten bara visar forskaren det som den vill ska vara synligt och inte

den negativa delen av verksamheten. Det är därför som många forskningsresultat inte blir äkta

utan som en kopia av vad verksamheten vill visa dem och inte mer. Jag som forskare får tänka

på vad verksamheten är och vad den är till för, alltså vad målet med verksamheten är. När jag

har varit en del av den så måste jag vara försiktig med mina egna fördomar och personliga

åsikter. Detta ska inte påverka min forskning i någon större utsträckning, utan det är vad som

kommer fram i mina intervjuer som är väsentligt i detta sammanhang. Man skall alltid gå till

botten med problemet och lösa det därifrån. Alltså löser vi inte problem uppifrån och ner utan

tvärtom nerifrån och upp. Då skall vi som forskare se på verksamheten underifrån och uppåt.

Jag skall se till att forskningen blir så sanningsenlig som det är möjligt. Ni som läsare måste

också vara observanta på vad som står och bedöma arbetet därefter.

Författaren Rolf-Petter Larsen säger följande i sin teori. I en mellanmänsklig konflikt, både på

person- och grupplanet är det viktigt att undersöka vilka projektioner som kan tänkas

föreligga. En klargörande fråga som bör ställas är ” hur vet du det?” I alla konflikt frågor där

kommunikationsproblem finns med existerar också projektion. Detta beror på att vi tolkar

olika och ser olika egenskaper hos personen som studeras. Detta är projektionsfenomenet

(Larsen sidan 40-41).

Kan det vara så inom vårdyrket att männen och kvinnorna projicerar i konflikterna. Männen

kommer återigen stå i fokus i mitt arbete och kvinnorna finns med som en del av den

verklighet som vi lever i. Vi ska nu ge oss in i en kvinnodominerande värld och se hur

männen klarar sig där. Ni kommer också att få mitt svar på männens hantering av konflikter.

Syfte

Undersökningen syftar till att på ett empiriskt sätt undersöka mäns situation inom vårdyrket

där jag särskilt fokuserar på vilka typer av konflikter som uppstår och hur de löses eller inte

löses. Männen arbetar inom ett kvinnodominerande yrke och kanske inte alltid är vana vid hur

konflikter och andra interaktioner fungerar. Vidare undersöker jag varför män väljer att arbeta

med ett kvinnodominerande yrke som är lågavlönat?

Frågeställningen

Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?

1. Bakgrund

1.1 Fakta

Hemvårdsnämnden ansvarar för äldreomsorgen i kommunen. Inom verksamhetsansvaret finns

hemtjänst, särskilda boendeformer, hemsjukvård, frivilligverksamhet, fritidsverksamhet,

kommunrehab samt färdtjänst. Verksamheten styrs av olika lagar såsom socialtjänstlagen,

hälso- och sjukvårdslagen, färdtjänstlagen mm. Hemvårdsnämnden styrs av reglemente som

kommunstyrelsen antagit. Nämnden har också antagit inriktningsmål och policies som skall

gälla hela verksamheten (hemvardsforvaltningen@halmstad.se).

1.2 Beskrivning av vårdyrket

I detta kapitel skall jag berätta om vårdyrket och vad personalen gör. Hur ser arbetsplatsen ut

och hur upplever vi denna arbetsplats.

Vårdyrket har till uppgift att hjälpa människor som inte klarar sig själva med olika

hjälpinsatser. Dessa hjälpinsatser är till viss del bidragsgivande och personer med svåra

sjukdomar kan få stöd genom bidrag eller stipendier. Försäkringskassan betalar ut pengar till

dem som inte klarar av att arbeta heltid pga. nedsatt hjärnkapacitet eller fysisk skada.

Uppkomsten av detta kan vara en mängd olika anledningar/. Inget/ (som) jag (inte) tänker

vidareutveckla. I vårdyrket hjälper man de äldre eller handikappade med olika sysslor såsom

att ge dem medicin, (att) klä på dem kläder, bädda sängen, laga mat åt dem, diska efter

måltider, städa deras hem eller rum, om de ska på toaletten så får de hjälp med det, man kan

hjälpa dem att gå och handla. Ibland går man ut på promenader och åker till olika

uppträdande. Vissa har gymnastik på badhuset en del är med i föreningar. I arbetet ingår

också att boka färdtjänst om det behövs. Vårdpersonalen skall alltid tänka på att patienten

skall klara av så mycket som möjligt på egen hand utan att få hjälp. Man vill att patienten

skall få arbeta med sina muskler i den utsträckning det går. I dessa situationer får man inte

lämna patienten under uppsikt. Detta för att det finns personer som har gått och rökt istället

för att vara med patienten och så har det förekommit att patienten har ramlat och brutit benet

eller armen. Anna säger detta i intervju nummer 4. Detta är absolut förbjudet. Vad blir

konsekvensen av ett sådant handlande av personalen? Det skrivs en rapport från

sjuksköterskan sedan får man förklara situationen muntligt eller skriftligt. Påföljden brukar

leda till en varning. Detsamma gäller ifall någon gör fel med att dela ut medicinen. Det kan

ibland vara så att personalen glömmer eller delar ut medicinen för sent. I vissa fall tar

personalen fel medicin. Det är mer vanligt förekommande inom hemtjänsten där man ibland

får åka och hämta medicinen i grupplokalen. När medicinen finns på plats och är utplacerade i

datum(försedda) påsar med tidpunkt och dag. Då kan man inte göra fel. Men det har

förekommit det också. Medicinering och arbetsmetoder är viktiga delar inom vården för att

förebygga framtida skador.

Ett annat problem är konstiga besparingar som leder till underbemannade team. Vad kan detta

medföra? Det leder också till stress i olika situationer som i en förlängning skapar utbränd

personal. När personalen känner sig stressad blir humöret mindre stabilt och detta skapar

konfliktladdade situationer. Risker för misstag ökar också. Som arbetsgivare skall man vara

rädd om personal som kan sitt jobb och behandla dem med respekt. Det går rätt snabbt att se

vilka som är något att ha och vilka som inte är det. Bara en sådan enkel sak som att passa tider

säger en hel del om personalen. De som kommer i god tid och tar allt med ett lugn är

motiverade att utföra sitt jobb på ett bra sätt och kan därför planera sin dag på ett lämpligt sätt.

Som jag ser det skapar arbetsro motivation. Stress enligt min erfarenhet sänker

motivationsskalan i att utföra ett bra jobb. Fokus blir personligt och då faller det

professionalistiska tänkandet. Pressen som ligger till grund för att stressen finns. Genom att ta

god tid på sig och förbereda sig på arbetet genom planering så minskar man på trycket i sig

själv och i sin omgivning. Det finns många kvinnor inom vården som är ett

kvinnodominerande yrke. Detta leder till att det finns förekommande skitsnack bakom ryggen

mellan olika personal. Det verkar som att tjejer och kvinnor pratar mer illa om varandra än

vad män gör. Denna psykologiska mobbning är ett problem inom vårdyrket vill jag påstå. Det

leder till stigmatisering och vårdtagarna blir lidande direkt eller indirekt. Eftersom

vårdtagarna känner av stämningen mellan personalen och ser ifall det fungerar bra eller dåligt.

Inom vården arbetar man oftast i olika team som skall komplettera varandra som i ett

förhållande mellan två parter. Denna miljö är i princip som ett familjeliv. Man skall ta hand

om varandra på ett konstruktivt sätt. Det är väldigt enkelt det handlar om service och

betalning enkelt uttryckt. En god service fungerar bra. Servicen i detta yrke är vård mot

betalning. Männen i vårdyrket håller sig utanför konflikterna. De lyssnar men känner inget

direkt behov att delta i dessa diskussioner. Tjejen som jag intervjuade upplever att man som

vikarie inte alltid vågar fråga för rädsla i att bli utsatt är för stor. Man försöker se hur de

arbetar och anpassar sig därefter. En av mina intervjupersoner arbetar inte direkt själv med

vård utan mer iakttar vården. Han ansvarar för IT sektionen på ett sjukhus i södra Sverige. De

andra intervjupersonerna har direkt anknytning till vårdarbetet.

2. Teoretiska utgångspunkter

2.1 Tidigare forskning

Jag har sökt på Internet efter tidigare forskning. Sidan jag sökte på ska ha alla uppsatser

skrivna på högskolor och universitet i Sverige som är registrerade. Tyvärr finns det ingen

forskning av studenter på mitt problem område ” Hur hanterar män konfliktsituationer inom

vården?” . Jag har sökt på sidan www.uppsatser.se. Däremot finns en stor mängd forskning på

www.google.se om du söker på ämnet ”konflikter inom vården”. Här har jag varit tvungen att

begränsa mig till två intressanta projekt som finns att tillgå. Det finns stora möjligheter att

tjäna pengar på konfliktlösnings metoder. Ett företag som ägnar tid till att föreläsa som

konsulter tjänar bra med pengar. Jag såg på en sida att företaget tog ut 2990kr/ per person

(exklusive moms). Sidan där dessa uppgifter finns är följande;

www.confex.se/arch/_img/9181794.pdf. På sidan arbetsmiljö och hälsa för kommuner och

landting hittade jag information om konflikter. Där skriver man att konflikter kan vara nyttiga

och lärorika. Konflikterna kan lära oss att arbeta bättre tillsammans, men det förutsätter att vi

hanterar dem rätt. Thomas Jordan menar att vi ska bygga ett ”konflikthanteringssystem” så att

det uppstår mindre konflikter i förebyggande syfte. Denne Thomas Jordan är lärare i

konfliktlösning vid Göteborg Universitet. Han är expert på konflikter sedan han omskolade

sig på 90-talet. Han menar att konflikter kan ge oss vägledning vad som är rätt och fel inom

organisationen. Konflikter finns alltid och det visar bara på hur engagerad arbetstagarna är. Är

arbetstagaren intresserad och brinner för något så finns det alltid någon annan som brinner för

en annan sak och då uppstår en konflikt dem emellan. Neddragningar i verksamheten kan

också skapa konflikter enligt Thomas. Problemet med konflikter är att vi ofta arbetar reaktivt.

Vi tar i tu med konflikten då den redan finns och inte i förebyggande syfte. Även besvärliga

människor har rätt att bli sedda och hörda de kan bidra till att lindra den kris som annars hade

uppstått (http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=561# ).

3. Teori kapitel

Mitt val av Thomas är enkelt och eftersom han väl beskriver människors beteende så passar

han bra till mitt teorikapitel. Jag tyckte det han beskriv människors förhållningssätt i

konflikter på ett bra sätt som förtydligar innebörden i ämnet konflikter. Detta genom att han

använder sig av variablerna ”stolthet och skam”. Läs och se…

3.1Thomas Scheff

Teori som mikrosociologi: Vad är Thomas ute efter i sin teori och vad vill han göra oss

uppmärksamma på? Han ger oss förklaringar på struktur, med hjälp av orden stolthet och

skam. Han lägger helt klart mest energi på ordet skam.

Stolthet är ett kännetecken för att människor söker bekräftelse och blir på så sätt

tillfredställda.

Skam kan disciplinera människor och genom skamkänslor kan man utnyttja människor.

Undifferenttiated shame är något som jag hade svårt att översätta och det beskriver en person

eller personer som löjlig och dum etc. Förbipasserad skam är en känsla som innebär att man

försöker vända det man är utsatt för till något positivt. Om personen känner sig utanför

gemenskapen så kan han/hon tänka att jag klarar mig fint själv och jag behöver inte de andra

för att må bra. Personen kan också projicera sina känslor och skylla på personerna i

omgivningen och säga mig är det inget fel på. De som inte kan umgås med mig har allvarliga

problem själva och då är det inte mitt fel. Scheff hävdar att människor strävar efter sociala

band och drivs av de grundläggande känslorna skam och stolthet. I den emotionella

dynamiken av gräl som inte går att se ett slut på, där ökar skammen och ilskan i en negativ

cirkel som går runt och runt, utan att stanna. Personen känner sig i detta tillstånd kränkt och

hjälplös. Man kan uppleva detta i konflikter med att närma personer som vill dölja konflikten

i relationen till sig själv och även bland andra som ger upphov till okontrollerbarhet (Scheff

1994). Skam är ett emotionellt laddat begrepp, skriver Starrin 2001, och tillägger att skam är

en känsla som kan ta sig både verbala och icke-verbala uttryck. Det är en känsla som starkt

påverkar min bild av mig själv. Det är också en känsla som väcks t.ex. när en individ blir

medveten om ett verkligt eller påstått tillkortakommande, när man misslyckas med att uppnå

ett mål eller när en förväntan från omgivningen som man inte kan leva upp till.

Scheff (1990) framhåller i sin bok ”microsociology” sociala bands betydelse för

mellanmänskliga relationer. Trygga sociala band är, enligt Scheff, den kraft som håller ett

samhälle samman. Intakta eller trygga sociala band balanserar individens behov och gruppens

behov och inrymmer förmågan att hantera banden till andra som är lite annorlunda än en

själv. De betydelsefulla tecknen tilldelas inte enbart genom att man tolkar det som sägs, utan

främst kanske genom människors uppträdande. Och när de sociala banden mellan människor

blir ansträngda eller hotas väcker det skamkänslor. Skam kan ses som störningar i de sociala

banden mellan människor och mellan individen och sociala institutioner. Stabila sociala band

utgör en balans mellan närhet och distans.

Skam och tillit är mycket intimt förbundna med varandra, eftersom upplevelsen av skam hotar att bryta ner

tilliten. När exempelvis en person – med rätta eller inte – tolkar en annan persons respons som en indikation på

hennes antagande om hur andra ser på henne är falska kan det äventyra en mängd tillitsrelationer som byggts upp

(Giddens 1997 sidan83).

Skamkänslan framkallas, enligt Lynd 1961, av rädsla kopplad till hot mot självtilliten. Ur det

sociala samspelet mellan människor sätts tilliten på prov och de sociala banden utsätts för en

ständig prövning. Känslor av skam eller stolthet berättar om de sociala bandens kvalitet, dvs.

om de är ansträngda eller trygga. Skam och stolthet är känslor som trängs bort i det moderna

allt mer individualistiska samhället. Skam undertrycks och man skäms för att man skäms.

Skam och stolthet väcks vid helt olika situationer. Vi känner oss stolta vid prestationer,

bedrifter, framgångar, erkännanden och skam vid misslyckanden, förkastanden, nedvärdering

m.m. (Starrin, 2001). Skam är således mindervärdighetens eller underlägsenhetens känsla.

En del skam grundar sig diskriminering. Det beror på att vi lever i ett orättvist samhälle. Skam

påverkar självbilden negativt. Individen får sedan en sämre självkänsla (Scheff och Starrin,

2002).

Nu till min nästa författare som är Eriksen. Han beskriver hur vi människor lever i grupp och

utanför gruppen genom begreppet ”omvänt kylskåp”. Det är viktigt att klargöra strukturer för

människors beteende i förhållande till varandra och se på vilka strukturella skillnader som kan

tänkas förekomma på en arbetsplats eller i samhället. För att se skillnader så går det utmärkt

att använda Eriksens teori med omvänt kylskåp och därför väljer jag att använda mig av

honom i mitt teorikapitel. Se och lär…

3.2 Thomas Hylland Eriksen

Omvänt kylskåp innebär för Eriksen, en metafor av förhållandet mellan den enskilde och den

andre och de andra. En identitet kan splittras eller förenas och den skapar värme inåt, men

samtidigt finns det då en kyla utåt som i sin tur medför begreppet omvänt kylskåp. På det hela

taget är utvecklingen mot större fragmentering och individualism ett framsteg. Det som gått

förlorat i form av trygghet och förutsägbarhet, får sin belöning i form av ökad frihet och att

varje individ görs ansvarig. Men friheten är en tung börda, och det uppstår ett kroniskt

friktionsfält omkring allt som har att göra med gemenskapen. Om människan inte är säker på

vem som står framför spegeln, hur ska han/hon veta när det är dags att använda pronomenet

”VI”?

Eriksen menar att friheten ofta är en förlust av trygghet. Vid vissa tillfällen också supplerat

med våld och hot om våld. Då väljer många människor att stanna kvar i sin situation, alltså

ofrihet, för att priset är för högt att betala (mobbade på arbetsplats). För intellektuella är det

lättare att välja det ena eller det andra, vi lever i princip på att tala, skriva och flytta på oss.

För att ”vi” skall kunna existera, måste det finnas ett ”de”. Invånarna i ett litet, kulturellt

samhälle har det inte svårt, de vet vem som kommer inifrån och vem som kommer utifrån.

Om det finns ett vi så måste det finnas något annat. Om det andra är farligt eller hotande så

kan vi:et förstärkas. Desto mer press det finns utifrån desto tätare och starkare blir

gemenskapen. Om det en gång i tiden var uppenbart för alla och en och var vad det ville säga

att vara man, kvinna, svensk, dansk, amerikan, ung och gammal, var det inte nödvändigt, och

kanske inte ens möjligt, att diskutera vad en viss social identitet innebar. Det var sedvanan,

förfäderna, traditionen, Gud, plikten som dikterade vem man var, och om någon opponerade

sig, skulle principalerna hänvisa till sedvanan, förfäderna…

Det är kontraster som skapar identifikation.

Nu till en starkt feministisk författare vid namn Carol Gilligan som betraktar kvinnor utifrån

deras röst. Hon poängterar samspelet mellan människor och därför är hon intressant i min

socialpsykologiska studie. Hon lyfter även fram kvinnors perspektiv på sin tillvaro i

samhället. Det finns även bevis i hennes studie för män och kvinnors olika sätt att tänka. Läs

och tyck till…

3.3 Carol Gilligan

Med kvinnors röst beskriver moralen som ”relationen mellan andra och en själv” och den

uppstår i interaktionen mellan självet (jaget) och andra (Gilligan sidan 142).

Gilligan studerar två olika moraliska inställningar; den manliga och den kvinnliga. Hon

studerar också tanke- och handlingssätt i psykologiska och litterära texter. Hon fokuserar på

samspelet mellan erfarenhet och tanke i dialogen, medan man lyssnar till sig själv och andra

och medan man pratar om sig själv. Hennes forskning bygger på intervjuer om människans

själv- och moralbegrepp.

Hon följer intervjupersonernas tankar och tolkar deras språk och även inom logiken, dessutom

ställer hon ytterligare frågor för att tydliggöra meningen i ett visst svar. Hon hävdar att

människans sätt att tala om sitt liv är signifikant. Språket man använder och kopplingar man

gör kastar ljus över människornas livsvärld som man ser och uppträder i. Lägg märke till att

hon använder Mead i sina tolkningar och hans begrepp.

Gilligan startar sin forskning med ett medvetande om den manliga diskursen som är

dominerande i vetenskapen och litteraturen: Vetenskapen är inte neutral. Litteraturen är inte

neutral. De bygger på könsdiskrimineringen. Vi får inte glömma att vetenskapen är skapad av

män. Mannen är aktör medan kvinnan är medspelare. Vi utgår från manlighet medan

kvinnlighet bara existerar som en bit av det. Det är författarens ledande uppfattning i och

motivation för forskningen. Hon planerar, utför forskningen och analyserar resultaten med

dessa tankar. Hennes forskning rättfärdigar hennes ledande tankar.

Skillnader finns mellan kvinnliga och manliga tanke- och handlingssätt som uppstår i ett

socialt sammanhang där makt och social status har betydelse, hon fokuserar på samspelet

mellan kvinnlig och manlig erfarenhet och tanke, hur vi lyssnar till oss själva och andra, hur

vi berättar om vårt liv (Gilligan sidan 8).

Den kvinnliga karaktären karaktäriseras ofta som svag och moraliskt outvecklad av bl.a.

Freud, Piaget, Eriksson och Kohlberg. Enligt Freud går känslorna hos kvinnor före rättvisan.

Freud betraktade kvinnans föroidipala jag som i ständig förbindelse med modern och därför i

brist och avsaknad av jaggränser (Gilligan sidan 11). Flickan saknar pojkarnas könsorgan och

blir därför avundsjuka. Han menar att kvinnorna inte är lika beredda att underkasta sig livets

svåra krav och deras omdöme påverkas av känslor av kärleksfullhet eller ogillande (Gilligan

sidan 12). Detta tolkar Freud som att kvinnor har ett svagt överjag. Enligt Piaget saknar

kvinnor en känsla för laglighet. Hos Eriksson är kvinnor inte tillräckliga autonoma och

självständiga. Kohlberg menar att kvinnornas moraliska utveckling inte går över

tonåringarnas konventionella syn på moral (Gilligan sidan 76).

Gilligan kritiserar dessa perspektiv på kvinnans identitetsutveckling och diskuterar deras olika

tanke- och handlingssätt. Kvinnorna socialiseras på ett annat sätt än män där förbindelse och

relationer blir en viktig del i deras personlighetsutveckling. Närhet hotar den manliga

identiteten medan den kvinnliga identiteten hotas av separation (s 13). Separation är ett villkor

för manlig identitetsutveckling Kvinnan behöver inte separation för att få sin könsidentitet

eftersom hon vårdas av samma kön. Här använder Gilligan sig av Nancy Chodorovs tankar.

Det kvinnliga och det manliga börjar skiljas redan från barndomen. Den närmaste vårdaren,

mamma, ser pojken som en manlig motpart. Flickan är av samma kön med mamma. Hon ses

som en slags fortsättning av sin mamma. Pojken socialiseras genom att distansera sig från

modern medan flickan bevarar sin närhet med mamma. Flickan identifierar sig med närhet

medan pojken söker distans. Flickans identitet hotas av separation medan pojkens med närhet.

Detta är det mest avgörande för manlighet och kvinnlighet under hela livet. Manlighet

definieras genom separation medan kvinnlighet definieras genom närhet. Flickor utvecklar

inte sin identitet genom att ta avstånd från mamma. Det är därför flickornas

identitetsutveckling går mer snabbt framåt än vad killarnas gör under tonåren. De definierar

inte sin identitet genom att förneka för- oidipala relationsmönster i den omfattning som pojkar

gör. Man tolkar det kvinnliga oron för separation som om jag gränser är svagare hos flickor

och de lättare drabbas av psykos än män. Men det stämmer inte med verkligheten utan

kvinnor utvecklar snarare starkare empati än män. Flickor har starkare förmåga att uppleva

andras känslor och behov. Kvinnornas moraluppfattning bygger på ansvar och omsorg medan

männens bygger på rättigheter och reglerna. Skillnaden visar sig redan från lekåldern.

Flickor och pojkar leker på olika sätt. Mead skriver att barnen lär sig reglerna genom att ta

andras roller (Gilligan sidan14). Laglighet tolkar Piaget något särskilt viktigt för moralisk

utveckling. Flickor lyder inte reglerna lika mycket som pojkar. Pojkar utvecklar en objektiv

moral som bestäms av reglerna. Reglerna samordnar aktiviteter. Hos flickor är samarbete det

primära. Primära relationer blir viktigare för flickor.

Meads abstrakta generaliserade andre har mindre betoning hos flickor. Flickor är mer

inriktade på att lära känna den andra. Den andra är en särskild andra, inte i abstrakt karaktär.

Formella och objektiva relationer blir viktigare för pojkar. Mead återkommer jag till i ett eget

stycke senare i mitt teorikapitel.

Under puberteten ger både pojkar och flickor mycket värde till nära relationer. Under denna

tid är både pojkar och flickor osäkra i sina tankar och handlingar. De lägger mycket vikt till

den andras förväntningar. De undviker att bli utesluten av gruppen. Samtidigt blir skillnaderna

tydligare. Pojkarna utvecklar autonomi, självständighet och tävlingsförmåga. Flickorna skiljer

ofta sig med deras rädsla för att prestera i en konkurrenssituation (Gilligan sidan 19). Detta

tolkar Gilligan också som något positivt. Det är inte bara brist på självförtroende enligt henne,

utan en moraluppfattning att riskera relationer i konkurrenssituation. Kvinnorna tolkar

tävlingssituationer på något annat sätt än män. För dem är det inte lika mycket värt att betala

ett högt emotionellt pris för en blivande konkurrens (Gilligan på sidan 20).

Under puberteten får pojkar en stark libido enligt Freud medan flickorna går inte får det i

samma utsträckning. Han menar att detta skapar en mindervärdeskänsla på grund av att

flickan erkänner och accepterar att hon är kastrerad. Freud tolkar regression som att flickan

omvandlar sin maskulina sexualitet till det feminina. (Gilligan på sidan 16). Men denna

regression är på grund av sociala faktorer skriver Gilligan. Medan pojkar skulle i dåtiden

erövra världen skulle flickor gifta sig med prinsen (Gilligan sidan 18).

Inför ett moraliskt dilemma studerar pojkar problemet som en matematisk ekvation. Flickan

studerar problemet som en serie komplicerade relationer. Hon fokuserar inte på frågan i sig

utan ställer frågor om relationernas kvalitet. Pojkens sätt leder till att bevara reglerna medan

flickans gränsöverskridande sätt leder till att förändra världen.

Man tenderar att hamna i den enda rätta vägens uppfattning som bygger på regler, principer,

och logik medan kvinna söker lösning inom kommunikation. Mannen tänker och handlar

”rakt” medan kvinnor tänker och handlar flexibelt. Mannen bortser ofta från

kommunikationens möjligheter och blir stängd mot andra åsikter och alternativa lösningar.

Man blir fast vid antingen – eller uppfattning. Det är kanske därför att mannen har svårare att

undvika konflikter. Ett exempel på detta är den nuvarande stormaktspolitik som bygger på

tankesättet ”den som inte är med oss förblir mot oss”. Detta är ett typiskt manligt tankesätt

som bara leder mer och mer våld.

Kvinnans sätt är att rätta till sitt omdöme efter andras bedömningar vilket också kan tolkas

som jämkning och osäkerhet, en underordnad ställning. Men detta kan också tolkas som ett

uttryck för den vård och omsorg om andra vilket kvinnan utvecklar i sin socialisering, skriver

Gilligan. Det är en moralisk uppfattning som ger hänsyn till relationer och ansvar. Omsorgen

om relationer ses som svaghet. Den kan lika gärna ses som en mänsklig styrka. Jag tycker

också att det är en förmåga för empati och kommunikation.

Vuxenhetens krav som förmåga till självständigt tänkande, att fatta bestämda beslut och agera

ansvarsfullt tillskrivs manlighet. Dessa krav var speciellt det moderna arbetslivets krav.

Ömsesidigt beroende och kärlek som brukar representeras av kvinnor betraktas som naivitet

för ett självständigt arbetsliv.

Både Freud och Piaget och Kohlberg ser undervärderande på kvinnornas vägran att vara

”opartiska”. Gilligan skulle vilja uttrycka det som ”blint opartiska”.

Författaren skriver att Kohlberg skapade sin teori genom att studera pojkar, 84 pojkar. Han

följde deras utveckling mer än 20 år (Gilligan på sidan 23) och gjorde en moralisk trappa med

hjälp av sitt empiriska material. Hans moraliska trappa beskriver utvecklingen av moraliskt

omdöme från barndomen till vuxenstadiet. Hans moraliska trappa har sex stadier vilka är

följande;

1. lydnads- och strafforientering, 2. naiv egoistisk orientering, 3. anpassning, 4. lag och

ordning, 5. ömsesidig social orientering, 6. universell etisk orientering. Hans moraliska

trappa uttrycker den ideala kapitalistiska abstrakta socialisationen i en

penningekonomi. Moral tolkas som mellanmänsklighet på hans tredje stadium. Man

söker empati med andra genom uppskattning och att undvika kritik. Man prioriterar

överenskommelse och undviker ett utanförskap. Dessa egenskaper tillhör ungdomsåren.

Detta stadium nämner Kohlberg som konventionellt. Kvinnornas moraliska uppfattning

tillhör detta stadium Det anses som en efterblivenhet.

Enligt Kohlbergs schema utvecklas moralen efter anpassning stadiet till ett

postkonventionellt läge där abstrakta och universella regler dominerar.

Kvinnornas moraliska uppfattning bygger inte på rivaliserande rättigheter utan

motstridande plikter. Deras tänkande är inte abstrakt och formellt utan kontextbunden

och berättande. Men om man tar hänsyn till moralens aspekter som ansvar och vård då

blir kvinnlig moral kanske mer modern jämfört med postmodern ultra

individualisering.

Moraliska uppfattningen mellan kvinnor och män skiljer sig beroende på prioriteringen

mellan ansvar och rättigheter. De som betonar ansvaret i moraliska uppfattningen ger

mer vikt vid förbindelse medan de som betonar rättigheter ger mer vikt vid separation,

individualisering. Det är märkligt att när ”man” vid medelålder upptäcker vikten av närhet,

relationer och omsorg. Men kvinnornas psykologiska utveckling går hela tiden på den linjen,

enligt Gilligan.

Diskussionen om moralen går kring jag uppfattningen. Vad är jaget? Är det separation eller

närhet som är viktigast för jaget? Den manliga moraluppfattningen som bygger på rättigheter

och regler stämmer med en jag uppfattning som utgörs genom separation, genom en abstrakt

socialisation, med hjälp av en abstrakt generaliserade andre. Den andra jag - processen som

pågår inom intima relationer med ansvarsuppfattning är kvinnlig. Den generaliserade andre är

i detta läge beroende av kontext, i ett närmare och mer kännbart perspektiv. Den kvinnliga

moralen baserar sig på en mer humaniserad värld, mer humaniserad omgivning där

människorna inte ser varandra som abstrakta varelser som kan representeras med siffrorna, en

mer humaniserade värld där mänskliga relationer inte ses utifrån matematikens och logikens

syn.

Jag håller med författaren att den manliga diskursen omöjliggör att studera människan.

Språket skiljer sig också mellan män och kvinnor. Män och kvinnor använder samma ord med

olika innebörd. Det leder till brist på förståelse. Här kan kommunikationen brista.

Teoretikerna får också studera den kvinnliga moralen. Man behöver en syntes mellan det

kvinnliga och det manliga. En syntes kan möjliggöra sätt undvika konflikter och att skapa en

förbättrad värld. Författaren söker syntesen mellan rättviseetik och omsorgsetik: ”alla ska

behandlas lika” och ”ingen ska bli skadad” (Gilligan på sidan175). Denna syntes kan

förverkligas genom kommunikation i en dialog som ämnar nå en kommunikativ kunskap

mellan man och kvinna. Kvinnligt sätt att tänka och handla är mycket positivt för att uppnå

tillmötesgående syntes.

Människan känner sig ofullständigt utan den andre. Människan kan förverkliga sig inte mot

utan med den andre. Detta leder till ett begär att lära känna varandra. Det är i mötet med andre

som empatin kan utlösas och det etiska ansvaret mot den andre uppstår. Detta är precis vad

Gilligan beskriver som kvinnlig moral. ”Moral är i sista hand en fråga om omsorg” skriver

hon (Gilligan på sidan 150). Den kvinnliga och manliga moral uppfattningen i boken stämmer

med våra erfarenheter också. Däremot bör man vara aktsam för att inte hamna i idealisering.

Den rådande moralen som bygger på abstrakta relationer, individualisering, självständighet,

att objektivera varandra har blivit kvinnornas också. Hon är samtidigt de rådande

värderingarnas bärare som barnetsuppfostrare. Detta kan jag också ta hänsyn till som en

aspekt av den kvinnliga moralen tycker jag.

Rolf-Petter har skrivit en mycket bra bok som tar upp ämnet konflikter på arbetsplatsen. Han

beskriver oenigheter som kan uppstå och om konflikterna är öppna eller dolda. Han är väl den

författare som tydliggör ämnet konflikter mest och en grund för min uppsats. Min personliga

erfarenhet har också betydelse. Läs och njut…

3.4 Rolf-Petter Larsen

Konflikter påverkar oss i förhållande till andra människor. Man kan skilja på konflikter i ett

privat plan och i ett arbetsmässigt plan. Dessa påverkar oss människor positivt respektive

negativt. Stressen är en (stor) orsak till att konflikter uppstår. I en sådan situation påverkas

människans förmåga att lösa problem och att fatta rätt beslut ”negativt”. Samarbets- och

kommunikations förmåga påverkar relationer mellan de olika parterna. Ibland kan en situation

uppstå där den ene parten bryter kontakten med den andre och då inte ens talar om problemet.

I dessa situationer kan oenigheten eller motsättningen mellan personerna vara närvarande.

Konflikten finns utan att ha kommit upp till ytan och kampen mellan parterna har inte startat

eller också har parterna valt att lämna konflikten. Man måste åtgärda problemet i tid annars

kan konflikten poppa upp som en öppen konflikt på andra platser (Larsen sidan 12). Man

skulle kunna säg att konflikten är som ett frö i jorden + regn blir det en utveckling under tid

som leder till = blomma, frukt eller grönsak. Samma förlopp är det för konflikter (egen

reflektion). Öppna konflikter kan inte betraktas som isolerade från ett underliggande

förhållande. Man skall alltid betrakta konflikten utifrån underliggande motsättningar (Larsen

sidan 12).

Konflikter och oenighet på arbetsplatsen: En del författare menar att det måste finnas

ömsesidigt beroende för att konflikter skall kunna uppstå. Andra påstår att interaktionen

mellan parterna är av stor vikt och att konflikter är närvarande varje gång oförenliga

handlingar äger rum. En del personer lägger stor vikt vid parternas oenighet vad gäller motiv

och mål. Här har parternas uppfattning av situationen ofta större betydelse än de verkliga

förhållandena. En del lägger vikt vid konfliktprocessen och andra vid typen av konflikter

kognitiva eller affektiva.

En konflikt föreligger när minst två ömsesidigt beroende parter står mot varandra i en

situation där ena parten aktivt försöker hindra den andra att nå sitt mål, samtidigt som den

som blir hindrad slår tillbaka (Larsen sidan 10) I vissa fall har konflikter ronder och i

pauserna andas man ut. Ingen orkar en ständigt pågående konflikt utan att ta en paus. Det

finns stor risk att blanda ihop konflikt och aggression och man skiljer inte särskilt väl på typ

av konflikter om de är kognitiva eller affektiva eller på konflikt och oenighet. Konflikter är

obehagliga och förknippas ofta med fördomar, diskriminering, samarbetsproblem, mentala

störningar, etniska konfrontationer eller problem med olika personligheter (Zahl-Begnum

m.fl. 1985). Frånvaro av konflikter kan skapa en falsk trygghet att personerna ifråga tycker

exakt lika, men att om går till botten med problemen så kan det visa sig vara tvärt om. Det

finns olika typer av konflikter som kan uppstå på arbetsplatsen (Larsen sidan 14). Latenta

konflikter är underliggande motsättningar mellan personer eller olika grupper i samhället.1.

Öppna konflikter kallas för kognitiva konflikter och kan beskrivas som oenighetskonflikter.2.

Öppna konflikter som kallas för affektiva konflikter och de inblandade känner då till

konfliktsituationen på ett öppet sätt. Kännetecken för yrkesmässig eller sakligt relaterad

oenighet. Dessa kan uttryckas skarpt och framträda i konfliktform mellan två kollegor eller

yrkesgrupper på arbetsplatsen. Kännetecknet här innebär öppen kamp med starka och ofta

obehagliga känslor, med mycket prestige, stora personliga motsättningar och ofta ofina

metoder.

Om man vill stimulera till ”oenighetskonflikter” är det klokt att sätta ihop heterogena grupper

av människor som har olika erfarenheter, skilda yrkesmässiga bakgrunder, olika ålder, kön

osv. Man bör också skapa förutsättningar för hög interaktion inom gruppen. Det skadliga i

konfliktsammanhang är starka konfrontationer baserade på mer eller mindre motstridiga

värderingar där man försöker bekämpa eller nedvärdera varandra (Larsen sidan 19).

Eisenhart m.fl. (1997) hävdar att de företag som lyckas bäst ofta har ledarteam med en hel del

inre oenighetskonflikter som är kapabla att handskas med oenigheten och använda den

konstruktivt (Larsen sidan 21).

Affektiva konflikter kan däremot skada och konsekvensen kan skapa sänkt produktivitet.

Kognitiva konflikter ska i högsta möjliga grad försöka att förebygga och förhindra eftersom

de nästan alltid slutar med ett affektivt förhållningssätt som direkt skadar organisationen. Det

är då det blir och uppstår mobbningstendenser.

En stark auktoritet skapar ofta konflikter. Många människor har svårt att tåla att andra

bestämmer över dem – åtminstone genom ständig övervakning (Larsen sidan 33). När det

autonoma nervsystemet aktiveras, till exempel när vi blir skrämda eller befinner oss i

situationer som utlöser stresshormoner, visar vi starkare ilska/aggressionsreaktioner när vi blir

angripna. Detta betyder att när en medarbetare befinner sig i en stressad och uppjagad

situation, då bör man gå varsamt fram. Samtidigt är det klokt att låta en viss nedkylningstid gå

innan man blandar sig i en pågående konflikt. Förutom detta vill jag poängtera att aggressivt

beteende fungerar som en psykologisk försvarsmekanism för många människor då de känner

sig trängda (Larsen sidan 37-38). När vi pressar in människor i olika etiketter så motverkar vi

att de förändras genom att vi redan har för bestämt deras roller och uppfattningar. I en

mellanmänsklig konflikt, både på person- och grupplanet är det viktigt att undersöka vilka

projektioner som kan tänkas föreligga. En klargörande fråga som bör ställas är ” hur vet du

det?” I alla konflikt frågor där kommunikationsproblem finns med existerar också projektion.

Detta beror på att vi tolkar olika och ser olika egenskaper hos personen som studeras. Detta är

projektionsfenomenet (Larsen sidan 40-41). Man ska alltid ställa sig frågan har jag rätt eller är

det osanning, har jag fakta som kan bevisa min oskuld? Vad tjänar jag på att konflikten

fortgår och vad kan jag förlora genom att medge mina brister? Stor yttre press ökar känslan av

slarvighet arbete när det gäller att komma fram till en lösning eller att få produkten färdig.

Hög stress leder också till att konflikter blossar upp. Man blir mer rakt på sak, mer högröstad,

tål färre avbrott och mindre oreda. Hög stressnivå leder till starkt engagemang och stora

konflikter. En mittenlösning verkar vara bäst. Stress påverkar trivsel, hälsa och prestation på

arbetet (Larsen sidan 41). Att lyssna är viktigare än att tala. Att ”läsa mellan raderna” är

viktigt för att förstå vad samtalspartnern egentligen menar (Larsen sidan 74). Satsa på att få

kontakt, bygg upp denna för att nå en viss förtrolighet, så att vederbörandes behov av försvar

minskas (Larsen sidan 55). Det absolut viktigaste i konflikter är att kunna lämna dem bakom

sig och ta med sig styrkan ut ur dem på ett bra sätt för båda parter. En tung börda av hat,

förebråelser och ouppklarade situationer för båda parter måste lösas upp (Larsen sidan 178).

Mead är en välkänd person inom Chicagoskolan som ger en bra bas med sin erfarenhet. Han

är vad man kan kalla klassiker inom sociologi som gränsar till socialpsykologi. Genom Mead

kan jag se skillnader på pojkar och flickor under uppväxten som senare i livet speglar sig män

och kvinnors sätt att se på konflikter. Läs och se…

3.5 George Herbert Mead

George Herbert Meads socialpsykologi har enligt honom en växelverkan där det medvetna

jaget växer fram genom en social process under livets början fram till vår död. Denna process

varar hela livet. Det lilla barnet upptäcker sig själv som en varelse med egna initiativ och

åsikter genom interaktion med andra. Det är först i motsatts till vuxna som barnet ser sig själv

som barn, liksom föräldrar endast ser sig som föräldrar i relation till sina barn. På samma sätt

kan barnet uppfatta sig som flicka först i motsatts till sin pappa och som samma kön i

förhållande till sin mamma.

Många framställningar av interaktionismen anger människans förmåga att skapa och

interagera med symboler som en slags given kapacitet. Detta är felaktigt. Detta är inget man

föds med, utan någonting vi sociala varelser utvecklar i mötet med den andre. Vokalt

beteende kommer före skapandet av symbolförmågan. Orden har ingen betydelse för

människan om inte det finns någon mening med dem. En ensam människa kan inte heller ge

mening åt orden, utan det måste ske i samförstånd med ytterliggare en individ eller fler

(Månson sidan 157). För att förstå menar Mead följande ” Det som behövs för ett nyfött

spädbarn skall utvecklas till människa med medvetande och personlighet är tillgång till

situationer där det finns stimuli som påverkar sändare och mottagare på samma sätt” Vi kan se

att barn ger tecken till oss genom att skrika, skratta och jollra osv. Vi som vårdare härmar

barnet för att komma det nära och för att barnet skall känna igen sig i vårt beteende. Detta

kallar Mead för situationer med rollövertagnde. Det beteende gör objektet till ett

meningsbärande fenomen som vi människor kallar för symboler. Med begreppet identitet

menar jag framförallt jaget, självmedvetandet som består av I och Me. Identiteten hos en

vårdare eller undersköterska studerar jag framförallt med Mead. Mead (1995) menar att

manlig identitet och kvinnlig identitet utvecklas i kommunikation. I är det spontana,

tillfälliga, kreativa delen av jaget och är i spetsen, alltså ett subjektjag. Mitt Me är

strukturerande, objektiva , respektive stabila delen av jaget, och då ett objektjag. Mitt Me är

min uppfattning om vem jag är. Man ska inte se det mekaniskt, utan på ett funktionellt sätt

eller fördelning. Me och I är en dialektisk förbindelse. Mitt Me innehåller den generaliserande

andre utifrån min egen uppfattning. Den generaliserande andre är samhällets normer och

värderingar som internaliseras genom rollövertagande. Man tar olika roller under en

socialiseringsprocess. Man börjar med att ta enskilda roller vilket här blir

vårdare/undersköterska som också kan vara pappa eller mamma osv. Man internaliserar dessa

roller och ser sig själv genom de andra och deras internaliserande roller. Man identifierar sig

genom den andre. Den andre generaliseras mer och mer med ökande kommunikation med

övriga världen genom ett ökande av rollövertagande. Därmed formas sociala normer och

värderingar utifrån individuella erfarenheter. Människans jag och medvetande utvecklas och

konstrueras ständigt i denna process.

Mening är människans viktigaste instrument för att tillvaron skall bli meningsfull och den är

också en viktig substans för vår intelligens. Som ni förstår så kan meningen inte vara

biologisk utan måste vara socialt till sitt ursprung. Marx säger att språket är det praktiskt

fungerande medvetandet. Medvetandet skapar objektet, utan medvetande inget objekt säger

Mead (Månson sidan 158).

Att medvetandet kan riktas mot individen själv och resultera i en jag- bild är detsamma som

att säga att människan kan vara ett objekt för sig själv med sig själv som subjekt. I

medvetandet är således människan både subjekt och objekt. Det psykiska systemet i denna

process kallar Mead ”I” och ”me”. Dessa begrepp kan lite grovt jämställas med begreppen

subjekts- jag och objekts - jag: Som subjekt kan jag varsebli mig själv som objekt, genom att

ta den andres attityd mot mig själv. Det är de signifikanta (betydelsefulla) andra som

förmedlar denna process, och dessa andra är till en början barnets närmaste, mamma, pappa

etc. Den generaliserande andre betecknar hos honom samhället i sin helhet som abstrakt

person, det institutionella nätverk som alla människor lever sitt liv inom: familj, utbildning,

religion, ekonomiska och politiska institutioner, i sista hand staten (Månson sidan 159-160).

Utan den generaliserande andre kan det inte ske en fullbordad identitetsutveckling. Psykisk

mognad beror på människans förhållande till hela samhället.

4. Metod

4.1Vetenskapsteoretisk beskrivning

I boken ”Perspektiv på kvalitativ metod” kan vi se en filosofisk överblick av kvalitativ metod

som också jämförs med kvantitativ metod. Detta är för att man inte bokstavligt går ut med

denna självklarhet. En fråga vi kan ställa oss är ”Finns det tydliga gränser mellan kvalitativ

och kvantitativ?” Mitt svar är nej och ja på samma gång vilket Carl Martin Allwood vill

påvisa. Går vi in på djupet av dessa metoder och upptäcker deras motsägelsefullhet, då är mitt

svar inte lika entydigt längre. Han menar att det finns idag inga tydliga gränser mellan

kvalitativt och kvantitativt, denna gräns blir mer och mer otydlig. Jag tror att vi måste lära oss

att blanda metoder och teorier för att fullborda våra vetenskapliga resultat. Om man tänker

logiskt, så upptäcker man att dessa två begrepp är motsägelsefulla. /Det som var självklart

innan har förändrats och nya upptäckter har framförts. Allwood har i sina kapitel använt sig

av erfarna författare och forskare för att breda kvaliteten på denna bok. De delar inte samma

mening av vad som subjektivt och objektivt eller vice versa./ Kvantitet förutsätter kvalitet,

säger Bengt Hansson en förespråkare för den kvantitativa metoden och kvalitativa metoder

fungerar som nödlösning då kvantitativt inte går att använda. Det andra skälet till att använda

kvalitativa metoder är att de har ett egenvärde. Det kan då handla om att förstå mänskligt

beteende eller om man vill tolka innebörden av någon artefakt. Vad vill Hansson uppnå med

detta resonemang? Han säger att det inte är väsentligt med en uppdelning av kvalitativa

metoder och kvantitativa metoder (Allwood, sidan 29). Denna bok är en metodologisk

rådgivning hur jag som forskare har gått tillväga. Den tar upp språkets betydelse och

betydelsen för kontextbundenhet mm. Denna bok kan fungera som en stötepelare då mitt

arbete kärvade. Jag kunde få tips och upplysningar av vad man borde tänka på och vad som

inte är väsentligt till denna ”situation” som undersökningsområde. Viktigt att lägga märke till

är att en viss företeelse på en viss nivå kan ingå i flera olika system och det är, som

diskuterats ovan, mycket svårt att se ett lokalt system som inte har med övriga världen att

göra, eller som avviker helt från övriga samhället. Detta medför att jag inte kunde få en total

socialpsykologisk: emmisk analys om vi inte inkluderar hela verkligheten i detta system på

lokal nivå.

”En relevant fråga blir vad ”ett system” är, och hur det kan avgränsas utan att man samtidigt gör våld på dess

relationer till element som kan vara viktiga för det aktuella systemets utveckling och interna förhållanden.

Emmiska analyser innehåller alltid en etisk komponent i och med att det alltid är några, i viss mån, relevanta

element och några av elementens relationer som inte tas med En etisk analys kan ses som ett extremfall av en

emmisk analys där alla, och inte bara några, relationer till kringliggande element har klippts av” (Allwood,

2004).

4.2 Val av metod

För mig kändes det självklart att använda kvalitativ metod då jag ska undersöka människors

känslor. Kapitel 7 i Carl Martin Allwoods bok låg till grund i min studie av män inom

vårdyrket och deras konflikthantering var det centrala ämnet. Vad ansåg männen i

intervjuerna om deras konflikthantering? Min forskning byggde på explorativa ansatser och

detta innebar för mig att definitionerna växte fram efter hand. Beskrivningarna i intervjuerna

var mer lokalt kontextkänsliga och möjligheten att generalisera tonades ned (Allwood, 2004).

Generaliseringar hade framgång i naturvetenskap, medan samhällsvetenskap och

humanvetenskap inte har samma generella innebörd av kontexter. Detta i större utsträckning

präglades av, och bör präglas av, kontextkänsliga, explorativa och analytiska ansatser (

Allwood, sidan 30).

”Det hävdas att kvalitativ forskning är känslig för människans situation, den förutsätter empatisk dialog med

undersökningspersonerna, och den kan bidra till deras frigörelse. Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig

och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom

intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur eget perspektiv och med egna ord” (Kvale, 1997 s70).

Jag tror att intervjuerna har fungerat terapeutiskt i form av samtal och med ett förtroende om

anonymitet. Detta hjälpte intervjupersonen att öppna sig.

4.3 Förförståelse

Jag har arbetat inom vården extra till och från mellan åren 1998 – 2005. Detta har varit

extrajobb under studieår och på sommarlov. Detta har förstås väckt många tankar inom mig

och jag har fortfarande vänner som arbetar i vården som undersköterska eller med

beteckningen vårdare. Mitt arbete har rört psykiskt sjuka, äldre människor och handikappade

personer. Under sommaren 2005 arbetade jag som personlig assistent åt en kille som var fyra

år äldre än mig. Hans sjukdom var multipel skleros. Mitt arbete var att träna honom på

badhuset med simning, gå -träna, fixa dags schema, föra dagbok. Jag har en mamma som har

varit föreståndare på (ett) äldreboende och min pappa jobbar inom vården i Helsingborg. /Det

finns kanske ärftliga gener i människors intresse för verksamheter, såsom vården./ Jag har

arbetat på tre orter inom vården. I Malmö var jag aktiv på fyra olika hem och arbetade även

inom hemtjänsten på tre olika stadsförvaltningar. I Halmstad har jag arbetat på Öster och

Väster inom hemtjänst. Jag har även varit och arbetat på ett äldreboende. I Halland arbetade

jag som personlig assistent hemma hos en patient. Av detta har jag dragit slutsatsen att det är

väldigt mycket konflikter inom vårdyrket. Det var skitsnack bakom ryggen på kollegor och

mobbning. I Malmö var det hårdast klimat och en elak attityd mellan ett par anställda och mot

någon anställd. Beror detta på storstadsmentalitet eller vad beror det på? Av detta kom jag på

att studera konflikter och som säkert alla vet så är yrket kraftigt överrepresenterat av kvinnor.

Hur hanterar männen denna miljö? Inom alla vårdjobb som jag deltagit i finns en gemensam

nämnare, det är dåligt betalt och arbetsbördan är stor och det finns mycket sjukskrivningar.

De behöver ständigt vikarier och för mig ringer en väckarklocka att något är fel. Vikarier skall

inte behövas i denna utsträckning. Här är ett stort systemfel tycker jag. Alla ska ha rätt till sitt

arbete och vad det nu innebär. Enligt min åsikt är det att utnyttja människor och deras

ekonomiska situation. Detta är säkert en orsak till de konflikter som finns på arbetsplatsen.

Chefen spelar också en avgörande roll i konfliktlösningssituationer.

4.4 Varför är hermeneutik bra?

Hermeneutik lämpar sig bäst för socialpsykologi, men även positivism och strukturalism har

sina ljusa sidor. De två sistnämnda kan påverka oss socialpsykologer, genom att vara en

motsättning och på så sätt bära fram hermeneutiken, till den sociala plats som förväntas.

August Comte försökte utveckla sociologi, efter en fysiologisk mall. Det som han sökte var

ett redskap för exakthet, vilket blev logiken i en filosofisk analys. Beteckningen ”positivism”

användes om alla humanister och samhällsvetare som hävdade att all vetenskap borde

eftersträva kvantitativa resultat men också om dem som ägnande säkerställandet av enskilda

fakta en stor möda på bekostnad av problem, sammanhang och perspektiv. Torftighet

kännetecknar en forskning som vägrar att befatta sig med någon som helst tolkning av

förhållanden som rör mänskligt psyke, samhällets sammanhang, konstverk eller filosofiska

tankar utan som envetet håller sig till det konstaterbara och kanske mätbara.

Det finns ingen större glädje i att få kunskap om adjektivfrekvensen i en roman av William Faulkner om inte

denna upplysning sätts in i ett sammanhang varmed det klargörs vad denna frekvens har att säga om Faulkners

diktkonst.

På 60-70-talet var humanvetenskaplig forskning i huvudsak: marxism, hermeneutik och

strukturalism. Unga marxister tog del av hermeneutiska eller strukturalistiska riktningar och

tog avstånd från marxism-leninismen som var i Sovjetunionen.

En person som har stort inflyttande på strukturalismen är schweiziske språkforskaren

Ferdinand de Saussure och förblir mönsterbildande för all strukturalism. Man kan säg att varje

tradition som får ett så vidsträckt inflytande, blir svår att avgränsa.

Strukturalister ville skapa samma stränga status i humanvetenskaperna som

naturvetenskaperna redan hade, med ett annan slags exakthet. Strukturalism är en allmän

vetenskapssyn. Strukturalismen är till skillnad från positivismen holistisk, vilket innebär att

de företeelser som ska studeras inom humanvetenskaperna är helheter.

Ett språk, t.ex. måste fattas, bestämmas och undersökas som en helhet av ingående tecken. Ett

tecken i den språkliga helheten har ingen innebörd som är oberoende av helheten, utan det är

tvärtom helheten som bestämmer delarna. Denna helhet kallas struktur. En struktur brukar

definieras som ett system av relationer mellan helhetens delar och på så sätt blir detta ett

abstrakt begrepp. Strukturalism och positivism är anti-empirisk. Man kan tillspetsat säg att

språket väljer mig. Alla områden i vårt samhälle utvecklar lagbundenheter, som regerar över

människans vilja.

Hermeneutiken är en tolkningslära som inte gör en sträng åtskillnad mellan vetenskap och ej

vetenskap. Däremot har man en skarp gräns mellan humanvetenskap och naturvetenskap. I

humanvetenskaperna spelar exakthet och förförståelse roll, men det är viktigt med djup och

insikt, vilket jag tycker att en socialpsykolog bör ha. Hermeneutiken är holistisk, vilket även

strukturalismen också är, helheten går före delarna. Men till skillnad från strukturalismen,

söker den inte fasta strukturer, i vilka delarna uppgår. Människans individuella upplöses inte i

helheten eller strukturerna. Det underordnas men är bestående. Det enskilda och i synnerhet

det avvikande blir av hermeneutiskt intresse. Även detta kan vara intressant för en

socialpsykolog att undersöka. Hermeneutikens och socialpsykologens uppgift var förståelsen,

liksom den tyngdpunkten de lägger vid tolkningen. Förklaringen såg jag som en process

varigenom något enskilt förklaras vara i överensstämmelse med något generellt, alltså en

lagbundenhet.

Förklaringen och förståelsen kan stödja varandra, men processens mål blir förståelsen. I

samband därmed måste vi också se den avgörande betydelse de tillskriver tolkningen. För

socialpsykologen och hermeneutikern är allt människoskapat meningsbärande ungefär som ett

språk och därmed tillgängligt för tolkning. Inte bara bildande konst, inte bara arkitektur och

stadsplanering utan också ekonomiska och sociala förhållanden, ja samhället som helhet, kan

betraktas som en text i den meningen. Den tydligaste skillnaden mellan hermeneutik och

strukturalism är synen på subjektet eller det subjektiva. Både strukturalisterna och

positivisterna försöker eliminera subjektet, avsikten, det medvetna valet, så snart det gäller en

vetenskaplig förklaring. I hermeneutiken är det tvärtom förståelsen av det subjektiva ett mål

för humanvetenskapen, kanske det viktigaste för socialpsykologen. Av människor

producerade verk kan man däremot inte förstå det utan hänsyn till subjektet med deras

avsikter. Subjekten behöver inte med nödvändighet vara individuella. Kollektiva

ansträngningar genomsyras också av det subjektiva utan att intentionen i de kollektiva

förloppen kan återfinnas omedelbart i de enskilda individerna, i detta fall är det subjektiva

kollektivt och inte individuellt. Liedman skriver en hel del om Dilthey i början av denna bok

han förespråkar vikten av historism. Den hävdar därmed att man inte kan förstå något

mänskligt utan att se det i dess historiska sammanhang, i dess position i föränderlighetens

flöde. Liedman beskriver med hjälp av en dikt skillnaderna mellan dessa tre inriktningar på ett

tydligt sätt, han berättar om universitetens framfart och om hur ämnena kom till och

specialiserades, under och efter främst andra världskriget. Liedman framhåller också de

största filosoferna och vetenskapsmännen t.ex. Hegel, Smith, Marx, Durkheim, Weber,

Spencer, Mills mm.

Paul Ricoer har aldrig accepterat strukturalisternas krav på att besitta en heltäckande teori

eller filosofi om mänskliga förhållanden. Till deras mest utmanande tes att det är språket som

använder sig av människan och inte tvärtom replikerar han och jag ” Språk talar inte, det gör

människor”.

4.5 Urval och Tillvägagångssätt

Mitt val var att intervjua fem personer fyra stycken män och en kvinna. Alla intervjuerna var i

södra Sverige. Tre av männen som jag intervjuade arbetar direkt med vården och den andre

mannen hade direkt anknytning till vård. Den sistnämnda personen hade hand om ett It arbete

på ett sjukhus i södra Sverige. Kvinnan i intervjun läste till socialpsykolog och arbetar med

vårdyrket vid sidan av studierna. Intervjupersonerna var av båda könen. Förut tänkte jag

intervjua personer som inte jobbar inom vården och se på deras konfliktbenägenhet inom

yrket, vad jag är lite skeptisk till var om inte dessa orsaksförklaringar kräver ett stort antal

intervjupersoner och om inte detta då slutar med att bli en kvantitativ studie. Jag var

intresserad av att undersöka tankar och känslor i konflikten. Det viktiga var att sköta

intervjuerna begåvat och skapa en situation med känslan tillit.

4.6 Intervjusituation

I mina intervjuer var det inte självklart med konflikt då vi började, men eftersom tiden gick i

intervjun upptäckte jag att de motsade sig själva på den punkten. Det var i intervjun med Peter

och Pär. Kvinnan som jag intervjuade sa öppet att det fanns konflikter så fort jag ställde

frågan om konflikter. Även min första intervju med Bo och den sista med Mustafa var svaren

konkreta med att det existerade konflikter på deras arbetsplats. Jag ska nu kort redovisa lite

om hur intervjugenomförandet gick till. Som socialpsykolog vill jag analysera

intervjupersonerna och jag tyckte att det passar bra att göra det i analysen. Jag kommer först

att ge perspektiv på deras beteende. Efter detta kommer jag att analysera deras åsikter om

vårdyrket och konfliktsituationer.

Intervju nummer 1:

Intervjun med Bo var hemma i min bostad. Det gick smidigt med att intervjua och

intervjupersonen var pratsam. Vi diskuterade konflikt på olika områden främst på hans

arbetsplats och även konflikter i allmänhet. Han verkade trivas och vi kunde prata om ämnet

mycket längre än vad som var tänkt från början. Vi var i mitt arbetsrum på andra våningen för

vi ville inte bli störda. Intervjupersonen är 55 år och arbetar som vårdare. (45 Minuter)

Intervju nummer 2:

Intervjun med Pär var något stressad och jag var rädd att tiden inte skulle räcka för att

genomföra intervjun. I denna intervju hoppade jag inte på ämnet konflikt direkt utan frågade

mer allmänt om arbetsplatsen och med arbetsuppgifter. Sedan gick jag på ämnet konflikt mer

och mer. Jag tycker att denna intervju teknik gick mycket bättre, så jag bestämde mig för att

fortsätta på detta spår i kommande intervjuer. (30 minuter)

Intervju nummer 3:

Detta var en intervju hemma hos Peter. Denna intervju var bra och jag fick fram material som

var givande om konflikt, efter en travande början flöt allt på bra. Intervjupersonen arbetar

med It på ett sjukhus i södra Sverige. Han har hand om personal inom it-området. Han var

mycket pratsam och gav ett intryck av stabilt lugn under intervjun. (45 minuter)

Intervju nummer 4:

Denna intervju var på ett fik och Anna gav ett trevligt intryck. Hon verkade stabil och gav ett

litet intryck av att tycka det var jobbigt. Hon verkade irriterad, men samtidigt gav hon bra svar

på frågorna. Jag använde mig av metoden att vara tyst och vänta på att hon skulle ta initiativ

och berätta. Det fungerade inte helt och hållet, utan blev nog irritations moment. (45 minuter)

Intervju nummer 5:

Den här intervjun var den enda som var på ett vårdhem. När jag kom blev jag mottagen på ett

bra sätt. Han frågade om jag ville ha kaffe och kaka. Sedan visade han mig vägen till ett

personalrum, jag kommer strax med kaffet. Under intervjun gav han det mest stabila intrycket

och han verkade verkligen seriös. Jag fick djupa utlägg och han verkade trivas med sitt arbete.

Han satt lugn med benen i kors och pratade lugnt med klar röst. Han öppnade sig för mig och

jag kände värme. Detta var min bästa intervju och jag behövde inte läsa i mitt frågeformulär.

Frågorna fanns och kom mer naturligt som ett spontant samtal. Jag märkte att

intervjupersonen trivdes. Han hade kunnat prata hur länge som helst om jag inte hade stoppat

honom emellanåt. (55 minuter)

4.7 Etik

Intervjuerna har utförts i södra Sverige under hösten 2006 Mina intervjupersoner är anonyma.

Min studie har inte drabbat någon av deltagarna eller övrig personal på ett obehagligt sätt. Jag

hade som att avsikt att skydda och inte att skada mina intervjupersoner. Ingen får veta mer än

nödvändigt och innehållet av intervjuerna var det viktiga i detta sammanhang. Känslor är

speciella i den bemärkelse att de kan få förödande konsekvenser om man inte beaktar dem

som har frågats ut. De gav mig sin berättelse och den har behandlats varsamt.

Tillförlitligheten spelade en central roll i mitt arbete. För att få personerna att öppna sig och

jag var försiktig med hur jag ställde frågorna, så att intervjupersonen inte kände sig stressad

eller kränkt. Man kan tänka sig att jag som intervjuare fungerade som en terapeut eller

psykolog. Jag lyssnade till min klient och gav samtidigt råd. Personligen försökte jag skapa en

behaglig atmosfär i rummet. Detta gjorde jag som forskare. Om något hade gått fel, så fick det

inte bero på mig. Denna säkerhet var jag tvungen att ta tillvara på. Intervjupersonerna står

med figurerade namn, alltså namnen som nämns är oäkta.

4.8 Tillförlitlighet

Min tillförlitlighet är inte utan problem. Det finns problem med denna närhet som måste

problematiseras för att ge läsaren möjlighet att själv avgöra vad som är logiskt korrekt.

Problematisering som jag vill upplysa er om. Det är faktum att jag själv har arbetat inom

vården och detta kan skapa svårighet att få distans till området – jag är själv en man som

arbetat som vårdare och jag studerar nu män som arbetar inom vården som

vårdare/undersköterska. Jag tror dock att det i detta fall är en möjlighet till inblick som är

ouppnåelig på ett annat sätt. Denna problematisering har förmodligen en viss betydelse för

hur slutsatsen kommer att se ut. Mina tankar och mitt förhållningssätt speglar sig i mina

åsikter. Medvetet eller omedvetet och det är därför viktigt för läsaren att känna till det.

5. Resultat

Jag kommer i detta kapitel att beskriva det material som jag har samlat in. I min undersökning

av män i vårdyrket, som jag kommer att sammanfatta i det här kapitlet. De teman jag har valt

är följande: Vårdaren i relationer, Vad tycker intervjupersonerna om ledningen?, Fungerar

vården inte i Sverige? Och konfliktsituation för män.

5.1Vårdaren i relationer

De flesta som arbetar med vård bryr sig inte så mycket om att tjäna pengar utan att ge en så

bra och god vård som möjligt är det viktiga. Även kvinnan i en av intervjuerna verkar

poängtera att det viktigaste är att ge en bra vård för de äldre. I en intervju uttrycker personen

det såhär,

”… man jobbar för kommunen och utför vissa åtgärder åt kommunen”.

Vården har förbättrats i Sverige för de äldre och mer effektiva redskap kommer fram ur ett

materiellt perspektiv. Detta för att minska arbetsbördan bland de anställda. Tyvärr finns det

andra brister som inte är fullt lika bra. Arbetsbördan minskar med bra arbets- redskap men

personalen minskar och arbetspassen kan vara långa och psykiskt påfrestande. Då är inte

arbetsredskapen till stor hjälp eftersom de gör vad den andre personalen hade gjort när det

t.ex. gäller att lyfta en patient från sängen till rullstolen. Men arbetsredskapet svarar inte på

patientens frågor eller gör andra tunga lyft. Vad jag menar är att om personalen blir mindre

samma person får fler patienter så kan hjälpmedel inte psykiskt avlasta som en annan

människa kan. Då menar jag svara på frågor och trösta eller muntra upp patienten. Detta är

psykiskt mycket påfrestande för personalen. Att få det sämre med sämre förutsättningar

påverkar vårdaren negativt. Irritation kan då ta sig till uttryck. Som kan skapa konflikter

mellan kollegor. Trots att jag nämner en del negativa aspekter så får man inte glömma bort att

det finns positiva aspekter också. Om man arbetar med människor så uppstår alltid relationer

som man kan dra nytta av. De äldre kan vara roande och berätta trevliga saker om sina

tidigare liv. Det kan vara hur äktenskapet har varit, om barn och barnbarn, resor eller

tragedier. Många av patienterna kan berätta hur de tycker att det är och vad de tycker om eller

inte tycker om. Det är som vårdare viktigt att vara uppmärksam på detta. De kan också bli

arga och då måste man ta det på fullt allvar. Man arbetar i en människas hem och vi

människor har alltid våra rutiner hur saker och ting skall vara. Intervjupersonen säger

följande,

”Min arbetsplats är en boendeform för de äldre”.

5.2 Vad tycker intervjupersonerna om ledningen?

En förutsättning för en god arbetsplats är att ledningen fungerar som den ska. Den är till för

att rätta till misstag och vara vägledande i vårdarbetet. Hur man uppnår detta på bästa sätt är

olika och tänkandet kring kommunikationsmedel är också skiftande. Det absolut viktigaste är

att det fungerar på ett sätt som tillfredställer arbetet på arbetsplatsen. Alla är inte alltid nöjda

men det utförda arbetet måste fungera bra. Problem kan finnas i att kommunikationen inte

alltid når toppen. Då kan inte chefen göra så mycket åt problemet. Vad som då händer är att

om personalen frågar sin chef så vet han inget och inte chefen över henne. Då har

kommunikationen visat prov på klara brister. Detta förekommer på ett sjukhus i södra Sverige

idag. När det gäller hemtjänst så upplever jag att personalen har god kontakt med deras chef.

De har ofta möten tillsammans och diskuterar veckan som varit. De dagar då chefen inte är på

plats så har personalen möjlighet att via sin mobiltelefon kontakta chefen. Om det inte är

brådskande så finns möjlighet att diskutera problemet på morgonen dagen efter under

morgonmötet. Intervju personen uttrycker det såhär,

”… om arbetsledaren inte finns på plats så kan man alltid nå henne via mobil. Jag kan inte

klaga kommer bra överens med min arbetsledare”.

Två intervjupersoner arbetar på vårdhem för äldre. Dessa båda män tycker att vården fungerar

bra trots att det finns brister. Den ena personalen säger att personer som inte var lämpliga

förut har rensats undan och personer som inte passar in i gruppen får först byta avdelning och

fungerar inte det så blir det förflyttning eller avsked ifall personen har missköt sina

arbetsuppgifter. Pär som också medelålders har bra förtroende för sin chef och tycker att han

är mänsklig och jordnära. Intervjupersonen uttrycker det på följande sätt,

”… ledningen fungerar bra för att vi har en ledare som är mycket mänsklig”.

Brister finns dock i att han kan vara för snäll och inte säger ifrån ordentligt när det ibland

krävs. Annars är han bra på att prata med sina högre chefer och verkar komma bra överens

med dem. Det är dålig ekonomi och vi som arbetar får anpassa oss efter de resurser som finns.

Det är klart att det skulle behövas mer personal och ibland brister vården och de äldre

drabbas. Om man inte hinner med allt så kan det vara så att någon av de äldre får sitta med

bajs i blöjan. Som sagt vi skulle behöva minst en personal till och chefen vet om det. Men han

kan inte göra så mycket åt det eftersom pengar saknas och ledningen över honom ber honom

om att spara in på allt som går. Anna som jag intervjuade tycker att mer samtal borde finnas

på de två vårdarbetsplatserna som hon arbetar på. Hon menar att det finns stora brister i

kommunikationen. Man borde enligt henne gå igenom varje fredag vad som har varit bra och

dåligt under veckan och att våga säg det till personen som det gäller. Då skulle man komma

ifrån gnäll och skitsnack bakom ryggen. Synpunkterna skulle istället vädras på mötet. Det är

klart alla kan inte älska alla men man måste kunna prata med varandra ifall arbetet skall

fungera. Det finns problem med mobbning och andra former av konflikter.

5.3 Fungerar vården inte i Sverige?

Anna i min intervju bekräftar att många tjejer pratar illa om varandra på ett beräkneligt sätt.

Killarna är mer spontana i sina påhopp eller struntar i att vara delaktiga i konflikterna genom

att vara neutrala. Både Pär och Peter bekräftar detta. Peter säger budgeten i vården är ett annat

problem och att saknas pengar innebär mindre kompetent personal som är outbildad. Ett annat

problem är att man inte har råd att ha tillräckligt mycket personal på arbetsområdet som krävs

för att arbetet skall utföras enligt de krav som samhället ställer på vården för våra äldre.

Intervjupersonen berättar om sina egna upplevelser med vården i Sverige och beskriver det på

följande sätt,

”Jag upplever att den inte fungerar i Sverige. Den akuta vården fungerar bra. Då pratar vi hjärtinfarkt och

olyckor. Om vi säger ryggont då fungerar den inte och tar lång tid innan man blir hjälpt. Man möter ett väldigt

motstånd och det går trögt. Man får i princip lägga sig på golvet och skrika för att något skall hända. Allt

hänger naturligtvis på pengar”( Peter i Intervju3 sidan2).

Kvinnan i en av mina intervjuer berättar om hur hon upplever relationen till sina

arbetskamrater och vad som har påverkat henne,

”Jag har känt att det förekommer ganska mycket konflikter på båda arbetsplatserna. Man märkte av stämningen

när man kom som vikarie. Som vikarie fick man ta tag i rätt mycket själv. När man skulle fråga något så var

personalen stressad och man fick känslan av att vara besvärlig. Detta beteende fick en att må dåligt. Man fick ta

tag i mycket själv och kände av att det fanns underliggande konflikter under ytan (Anna i intervju nummer 4)”.

Intervjupersonen tar upp vad han anser kan skapa problem i yrket som vårdare,

”Man kan ibland känna tidsnöd och det skapar dålig stämning. Dålig ekonomi kan också vara ett hinder och

tänker jag på när man vill förbättra vård insatserna. Konflikter kan också vara ett hinder då de anställda inte

vågar säga vad de tycker och tänker. Det kan skapa en stigmatisering av utveckling. (Bo intervju nummer 2)”.

Intervjupersonen berättar om arbetsförhållandet på arbetsplatsen,

”Det kan ibland finnas brister i vårdyrket med trånga lokaler och att det är små utrymmen där man ska hjälpa

vårdtagaren. Det finns brist på materiella redskap. Om vi säger att en patient ska gå på toaletten så behövs det

utrymme så att man kan hjälpa människan på rätt sätt. Vi har en större toalett på en annan avdelning. Vissa

nedskärningar gör jobbet svårare att utföra på ett bra sätt (Mustafa intervju 5)”.

Peter säger att ett annat problem är det att för lite personal leder till press att hinna med och då

bygger man upp stress inom sig. Detta medför på sikt utbrändhet. Detta problem växer och är

en stor bidragande orsak till att det finns sjukskrivningar och förtidspensionerade. Samhället

förlorar enorma summor pengar på dessa människor. Då syftar Peter på bidrag som

socialförvaltningen betalar samt försäkringskassan. Där finns resurser till förändring.

Sjukskrivningar skall inte vara för all framtid. Under de tuffaste månaderna kan man vara

hemma men sen måste man in i arbetslivet igen. Sjukskrivna skall inte vara hemma mer en

högst ½ år. Sen får staten dra in bidraget om man inte söker ett jobb eller går tillbaka till sitt

gamla arbete. Man skall absolut inte gå hemma år ut och in utan att göra något för samhället.

Det finns många fler orsaker som skadar vårdyrket men det lämnar jag därhän. Som utbränd

klarar man inte av handskas med konflikter. Hur klarar män inom vården av detta?

5.4 Konfliktsituation för män?

Pär säger män är inte lika delaktiga i konfliktsituationer inom vården som kvinnor är. De

försöker att hantera det på ett snyggt sätt genom att markera att de inte vill vara med. Då

förstår kvinnan/kvinnorna det hela. I vissa situationer då ledningen kritiseras så bör man

komma med någon kommentar. Som nyanställd skall vara försiktig med att kritisera allt för

mycket ifall man inte vill förlora sitt jobb. Man bör vara extra försiktig när man är ny och har

en provanställning eller bara arbetar som vikarie oavsett vilket kön man har. Kritik kan man

framföra då man säker på sitt arbete och har fast anställning. Intervjupersonen vill visa oss

vilka problem som kan finnas på arbetsplatsen,

”Det värsta man kan råka ut för är utfrysning eller mobbning. Det att cheferna inte gör som man säger kan man

leva med. Om vi som arbetar tillsammans hade varit i luven på varandra och att ledningen inte fungerar. Då

hade det brustit direkt. Det orkar man inte med utan då finns bara en utväg att sjukskriva sig (Peter i Intervju 3

sidan3)”.

Intervjupersonen vill upplysa oss om vilka problem som kan uppstå med dålig

kommunikation,

”Det att man inte kan lyfta fram sina åsikter är inte bra i längden. En annan kille lyfte fram alla sina åsikter och

han förlorade jobbet. Så det är inte heller aktuellt. Det sämsta man kan göra är att på kafferasten sitta och säg

fy fan vilket dåligt sjukhus detta är. Man tycker till på båda sätten men effekten blir olika. Det sistnämnda sättet

förstör samvaron, arbetsrelationerna och företaget i allmänhet. Det första skapar möjlighet att lösa upp knyten

på arbetsplatsen (Peter i intervju 3 sidan 3)”.

Det är viktigt att bemöta sina arbetskamrater positivt och att man respekterar varandra. Man

kan arbeta på olika sätt och det ena behöver inte vara rätt eller fel. Då konflikter uppstår så

kan det vara viktigt att lyssna och låta den andre tala till punkt. Då brukar konflikten lägga sig

eller rinna ut i sanden. Detta kan vara problematiskt då konflikten fortfarande finns. Då är det

mycket bättre att lösa konflikten här och nu. Citat från en intervju,

” ... positivt också då det blir en lösning på ett problem. Om det vill sig riktigt bra. Poängen

med konflikter är naturligtvis att hitta en lösning”. Att tala ut om vad man tycker och inte

tycker om. Att byta arbetsplats är inte en bra lösning samma konflikt kan uppstå där också.

Det är mycket bättre att lösa konflikten direkt innan den växer och blir allt för stor. Om man

lär känna varandra så blir arbetet mycket enklare. Går man kring och låtsas så märks det förr

eller senare och man får det oftare mycket värre då. Att prata illa om annan personal bakom

ryggen har inte någon chans till att klaras upp. Eftersom personen det gäller inte får möjlighet

till att ge sin version av vad som har hänt. Om man pratar illa om annan personal och andra

hänger på så kan det utveckla sig till mobbning. Som i sin tur säkert leder till sjukskrivning

eller ännu värre stämning. Alla som har mobbat eller blivit mobbad vet att det leder till knutar

i magen och stämningen blir försiktig eftersom man inte själv vill bli objekt. Man försöker

skydda sig medvetet eller omedvetet. Man tappar fokus på arbetet och går in i en försvar

inställning. Att alltid vara på sin vakt för påhopp sliter på personalen och sådana konflikter

leder till vantrivsel på arbetsplatsen. En sådan arbetsplats är en mardröm för en chef som är

för snäll,

”… chefer är duktiga på att sätta ihop de som kompletterar varandra lite. Man märker

efterhand vilka som passar med vem”.

Chefen vill inte bli utsatt och hoppar på det fega tåget istället för att välja lösa konflikten. Det

finns chefer som är modiga och vågar stå emot. Men då krävs det psykisk styrka som inte alla

chefer har tillgång till. Det kan tränas upp men är till stor del medfödd. Vi föds med olika

egenskaper som kan tränas på olika sätt. Mental styrka krävs om man skall vara chef i dagens

samhälle inom vården och könet spelar allt mindre och mindre roll.

6. Analys

6.1 Identifikation

En vårdare/undersköterska identifierar sig som en hjälpande hand till äldre människor. Detta

yrke är kvinnodominerande och arbetsledningen verkar bestå av kvinnor. Detta är ovanligt

inom andra yrken. Den ur mitt material generelle manliga vårdaren tycker inte om att delta i

konflikter som rör arbetet som kvinnor styr över. Han försöker att hålla sig utanför

konflikterna, om det inte är något väsentligt som måste åtgärdas eller om det rör ledningen.

Då vill han vara med och tycka till eller få en synpunkt om ämnet som diskuteras. Jag kan se

konflikter som är öppna och deras kännetecken är att de är yrkesmässigt relaterade mot

ledningen. Männen och Anna klagar på att ledningen är för vek och inte säger ifrån ordentligt.

Männens primära uppgift är att utföra ett bra jobb tillsammans med sina kvinnliga kollegor.

Kvinnorna vill göra ett bra jobb, men de pratar mer illa om varandra. Detta gör inte männen

utan försöker genom att svara kort visa att de inte vill vara delaktiga i konflikter som rör

arbetskollegor. Männens identitet konstrueras i samspelet med den andre, alltså med patienten

eller med sina kvinnliga kollegor. Könet är mindre viktigt utan det viktiga är att man

samspelar med sin kollega. Man kan säg att männen utgår från sitt eget intresse att hjälpa

människor med behov. Bo, Pär och Mustafa utgår från sitt eget intresse, sin egen situation

som arbetare och på så sätt når ett starkt kollektiv. Individualitet konstrueras av en

socialisations process, enligt Mead. Männens identitet konstrueras i samspelet med den andre,

alltså jag blir vårdare pga. att jag tar hand om en patient. Människan är en social varelse,

enligt Mead. Man kan resonera utifrån Mead att identitet som vårdare kan fullbordas genom

att inkludera hela mänsklighetens roller med miljön. Utifrån de tre männen som arbetar med

vård så vill jag påstå att de har en stark socialindividualism. De är sociala mot sina patienter

främst och de gör vad som krävs för att de får lön. Inget av deras jobb är av egen fri vilja och

de får lön för det. Enligt min tolkning av Mead leder detta ett starkt Me och ett starkt I. Detta

gör vårdaren/undersköterskan till en socialt responsiv människa. Männen inom vårdyrket

ifrågasätter kvinnornas sätt att hantera konflikter och agerar genom tanke och handling. Detta

stärker männens sociala responsivitet. Det verkar som att en del av intervjupersonerna har en

inställning som lutar åt att konflikter är något negativt även jag själv som forskare har nog sett

konflikter med en negativ syn. Denna syn har förändrats i mina ögon och jag försöker se

lösningar istället för hinder på vägen. Alltså vad kan bli bättre och inte tvärtom.

Man kan fundera över om ett mer jämställt klimat mellan könen förbättrar klimatet bland

kvinnliga kollegor. Nu är konkurrensen större kvinnorna emellan. Det förhåller sig inte så att

männen inte vill arbeta tillsamman med kvinnor. De har alla gemensamt att de är

låginkomsttagare och att de arbetar tillsammans med kvinnor. I en intervju uttrycker mannen

det såhär,

”… man jobbar för kommunen och utför vissa åtgärder åt kommunen”.

De arbetar framför allt med människor. Det är viktigt som Anna säger att man faktiskt inte

arbetar för egen skull. Man är på arbetsplatsen för de äldre och inte tvärt om som vissa verkar

tro (se bilaga intervju 4). Citat från intervjun,

”Min arbetsplats är en boendeform för de äldre”.

6.2 Skam och stolthet

Vi känner oss stolta vid prestationer, bedrifter, framgångar, erkännanden och skam vid

misslyckanden, förkastanden, nedvärdering m.m. Jag kan tolka det som att Anna har närmare

till känslan av skam eftersom vård och omsorg i första hand är något som kvinnor ska klara av

och det finns förväntningar om det från samhället. Bo, Per, Peter och Mustafa har inte dessa

förväntningar på sig och därför kan de känna uppskattning. Om de klarar av det och så kan de

lättare känna stolthet. Kort sagt eftersom förväntningarna i första hand villar på kvinnornas

axlar och därmed också pressen att de måste klara av det. Deras situation skapar en närhet till

skam och ett avstånd till stolthet. För männen är det tvärtom. I konflikter känner den

underlägsne skam och personen som går segrande ur konfrontationen känner stolthet. En

identitet kan splittras eller förenas och den skapar värme inåt, men samtidigt kan det finnas

kyla utåt. (Eriksen, 2004). Vi kan konstatera att ett mer individuellt samhälle skapar konflikter

i form av avståndstagande till andra medmänniskor. Detta avståndstagande kan skapa känslor

som skam eller stolthet t.ex. att man är för fin för att kunna umgås med

undersköterskor/vårdare eftersom man inte anser att de tjänar tillräckligt med pengar eller att

man tycker att de är äckliga som torkar andra människor i stjärten. Då projicerar man skam på

dessa och kanske till och med känner stolthet. Då diskriminerar man männen som har

vårdyrket till sin inkomstkälla. En del skam grundar sig i diskriminering. Kvinnor är

diskriminerade och har varit det ännu mer i vårt tidigare samhälle. De har stort behov av

kontroll och deras lön är oftast sämre än männens. En människa som från början känner sig

underlägsen har ett stort behov av att hävda sig och skapa kontroll. Att skapa kontroll är en

inre press kvinnan skapar själv i samspel med andra kvinnor. Kvinnan har ofta ett stort behov

av att få bestämma som ett resultat av diskriminering. Alla diskriminerade grupper i samhället

har ett stort behov av att få bestämma inte enbart kvinnor. Detta bestämmande behov tar sig

uttryck främst bland andra kvinnor. En förtryckt kvinna är mer mottaglig för konflikter, det

behöver inte vara i arbetet, det kan gälla vårdnadstvist, skilsmässa, rädsla osv. Anna säger att

lösningen på detta kan vara konflikthantering. Det beror på att vi lever i ett orättvist samhälle.

Skam påverkar självbilden negativt. Individen får sedan en sämre självkänsla (Scheff och

Starrin, 2002).

I en mellanmänsklig konflikt, både på person- och grupplanet är det viktigt att undersöka

vilka projektioner som kan tänkas föreligga. En klargörande fråga som bör ställas är ” hur vet

du det?” I alla konflikt frågor där kommunikationsproblem finns med existerar också

projektion. Detta beror på att vi tolkar olika och ser olika egenskaper hos personen som

studeras. Detta är projektionsfenomenet (Larsen sidan 40-41).

Mening är människans viktigaste instrument för att tillvaron skall bli meningsfull och den är

också en viktig substans för vår intelligens, enligt Mead. Genom kommunikation får vi

mening i tillvaron och då blir interaktionen med den andre viktig.

Människan känner sig ofullständigt utan den andre. Människan kan förverkliga sig inte mot

utan med den andre. Detta leder till ett begär att lära känna varandra. Det är i mötet med andre

som empatin kan utlösas och det etiska ansvaret mot den andre uppstår (Gilligan, 2005). I

konflikter är man alltid minst två parter. Man kan känna inre konflikt mot sig själv t.ex. ställa

frågor till en själv ”varför gör jag så här?” och svara sig själv med, ”alla vet att det är fel”.

Man för en diskussion med sig själv. Mead menar med symbolisk interaktion, andras

värderingar och normer speglar sig i en själv i tankar och kommunikation.

Kvinnorna får inte tillräckligt med distans till ett vårdande yrke och detta ökar konflikt

benägenheten hos kvinnorna på arbetsplatsen. Det ökar deras behov av att hävda sig. Skam

kan ses som störningar i de sociala banden mellan människor och mellan individen och

sociala institutioner. Stabila sociala band utgör en balans mellan närhet och distans. Denna

balans får männen i ett vårdande yrke och är därför inte lika konfliktkänsliga på arbetsplatsen.

6.3 Män och kvinnor tänker inte på samma sätt

Anna säger att de pratar skit om varandra och att det kanske inte är mobbning. Men

grupperingar finns.

Anna som är tjej skulle ur kvinnligt perspektiv undvika konflikt och gå sin väg. Pär och Peter

skulle logiskt och metodiskt försöka lösa konflikterna genom att överbevisa varandra som i en

tävlingssituation. Enligt mina psykologiska teorier är det så, men i verkligheten är jag inte lika

säker. Kvinnan är underlägsen och mannen är överlägsen. Så är det och det krävs förändring i

attityder i människors förhållningssätt. Om man ställer frågan ”är mannen eller kvinnan

underlägsen i samhället?” Jag är helt säker på att de flesta svarar kvinnan. Detta styr även

arbetsförhållandet mellan män och kvinnor. Speciellt när kvinnan väljer att konkurrera med

sina lika och inte männen. Vi lever i ett orättvist samhälle och då får skam och stolthet

spelrum att härja på. Som vikarie och kvinna kan vi då se dubbel underlägsenhet, precis som

”black feminism” underlägsenhet av hudfärg och kön. Det är inte samman utsträckning men

risk för konflikt är påtaglig om man är ny och kvinna inom vården. Som vi hör av Mustafa så

undviker han konflikter och låter kvinnorna konkurrera med varandra. Faktum är att om du är

ny och vill förändra så löper du inom vården större risk som kvinna bli utsatt för konflikter.

Det kvinnliga och det manliga börjar skiljas redan från barndomen enlig Glligan. Den

närmaste vårdaren, mamma, ser pojken som en manlig motpart. Flickan är av samma kön med

mamma. Hon ses som en slags fortsättning av sin mamma. Pojken socialiseras genom att

distansera sig från modern medan flickan bevarar sin närhet med mamma. Flickan identifierar

sig med närhet medan pojken söker distans. Flickans identitet hotas av separation medan

pojkens med närhet. Detta är det mesta avgörande för manlighet och kvinnlighet under hela

livet. Manlighet definieras genom separation medan kvinnlighet definieras genom närhet.

Kvinnor har lättare för att konkurrera med varandra och det bygger på att de har samma

utgångspunkt. De för konflikter genom att kritisera varandras utförande av arbete inom

vården. Det är som att de har ett behov av att hävda sig och att det inte drabbar männen utan

att konflikterna sker dem emellan. Jag tror det beror på att de känner underlägsenhet mot

manliga kollegor och att behovet av konflikter inte är lika tydligt hos männen. De väljer att

avböja konflikterna medens kvinnliga kollegor har annat behov att hävda sina rättigheter.

Konflikten blir mer som ett personligt angrepp för dem eftersom vårdande delen ligger på

deras axlar och de förväntas klara av att ge en bra vård med tillhörande sysslor såsom

städning, tvätta, laga mat mm. Skillnader finns mellan kvinnliga och manliga i tanke och

handlingssätt som uppstår i ett socialt sammanhang där makt och social status har betydelse,

skriver Gilligan.

Anna säger att på hennes arbetsplats förekommer konflikter och att dessa rör hur arbetet utförs eller med elaka

kommentarer som att ” nu glömde hon ge medicinerna igen, det är inte första gången” eller har hon inte fått mat

ännu. Kommentarerna är inte så farliga i sig, men om de alltid håller på och hackar på ens arbete att utföra

arbetet så blir stämningen irriterad och man känner av det. Man blir ledsen när det pratas bakom ryggen. (Min

tolkning av vad Anna har sagt i intervjun).

Kvinnor balanserar mellan utbildning och familj, självständighet och bundenhet, kontroll och

hängivelse, dvs. mellan det privata och det offentliga (Johansson, 1999). Detta bekräftar ännu

en gång kvinnans närhet till ett vårdande yrke.

Flickor och pojkar leker på olika sätt. Mead skriver att barnen lär sig reglerna genom att ta

ombyta roller (Gilligan sidan14). Piaget skriver att känslan av laglighet är väsentlig för

moralisk utveckling (Gilligan på sidan 15). Pojkar leker ute oftare än flickor. De leker oftare i

stora grupper. De leker under längre tid än flickor. De leker genom tävlande. När det uppstår

gräl kan pojkarna lösa problemen lättare än flickor eftersom de använder sig av reglerna.

Flickorna bryr inte lika mycket sig om reglerna och därför leder gräl ofta till slut på leken.

Laglighet tolkar Piaget något särskilt viktigt för moralisk utveckling. Flickor lyder inte

reglerna lika mycket som pojkar. Pojkar utvecklar en objektiv moral som bestäms av reglerna.

Reglerna samordnar aktiviteter. Hos flickor är det samarbete det primära. Primära relationer

blir viktigare för flickor. Ovanstående text kan verka missgivande i hur kvinnor i vården beter

sig. Men jag tycker det kan vara viktigt att framföra en annan åsikt än min egen, eftersom man

kan tolka situationen på olika sätt.

Meads abstrakta generaliserade andre har mindre betoning hos flickor. Flickor är mer

inriktade på att lära känna den andra. Den andra är en särskild andra, inte i abstrakt karaktär.

Formella och objektiva relationer blir viktigare för pojkar.

6.4 Moral

Om man arbetar med vård så är det viktigt med respekt och att samarbetet fungerar så att man

kompletterar varandra tycker Bo. Peter säger att det finns brister på sjukhuset i södra Sverige

men eftersom han inte har tillräckligt hög position så är det dumt att framföra kritiken. Han

säger också att det viktigaste är att få behålla jobbet. En annan kille på hans arbetsplats

framförde sina åsikter och förlorade sitt jobb för det. Denna sistnämnda kille visade prov på

moral och rädsla är något som kan släcka moralen i människor beteende visar Peters

berättelse. Anna säger att stress påverkar en som vikarie och att man inte alltid vågar fråga så

mycket som man skulle ha behövt. Man vill inte att ordinarie personal skall bli irriterad.

Det finns också skillnader i män och kvinnors sätt att se på moral. Mina valda teorier

bekräftar detta. Jag håller med författaren att den manliga diskursen omöjliggör att studera

människan. Språket skiljer sig också mellan män och kvinnor. Män och kvinnor använder

samma ord med olika innebörd. Det leder till brist på förståelse. Här kan kommunikationen

brista. Teoretikerna får också studera den kvinnliga moralen. Man behöver en syntes mellan

det kvinnliga och det manliga. En syntes kan möjliggöra sätt undvika konflikter och att skapa

en förbättrad värld. Författaren söker syntesen mellan rättviseetik och omsorgsetik: ”alla ska

behandlas lika” och ”ingen ska bli skadad” (Gilligan på sidan175). Denna syntes kan

förverkligas genom kommunikation i en dialog som ämnar nå en kommunikativ kunskap

mellan man och kvinna. Kvinnligt sätt att tänka och handla är mycket positivt för att uppnå

tillmötesgående syntes.

Människan känner sig ofullständigt utan den andre. Människan kan förverkliga sig inte mot

utan med den andre. Detta leder till ett begär att lära känna varandra. Det är i mötet med andre

som empatin kan utlösas och det etiska ansvaret mot den andre uppstår. Detta är precis vad

Gilligan beskriver som kvinnlig moral. ”Moral är i sista hand en fråga om omsorg” skriver

hon (Gilligan på sidan 150).

Moral är en form av kraftmätning och det krävs stort mod och envishet om människan ska

kunna använda detta begrepp och inte falla in i en hålla med stil. Många människor vågar inte

visa prov på moral utan ändrar och anpassar sig efter vad som verkar bra i andras ögon. Detta

begrepp speglar sig i andras åsikter och synpunkter vad vi skall göra och vad vi får lov att

göra. Alla kan inte vara ledare men alla har rätt att tycka annorlunda än mig själv och här

behöver vi bara lyssna. Anna poängterar kommunikation som viktig på en arbetsplats. Detta

tycker också Peter. Per poängterar att det är viktigt att ha kul tillsammans. Mustafa poängterar

vikten av att jobba med en chef som är jordnära på ett mänskligt plan. Även Mustafa lyfter

fram vikten av att kunna samtala. Han säger i intervjun följande,

”… ledningen fungerar bra för att vi har en ledare som är mycket mänsklig”.

Kommunikation är det viktigaste om samarbete skall fungera och det får avsluta min analys.

Det är mer latenta konflikter i vården bland kvinnor och i dessa konflikter finns det brist på

empati för sin kollega. Anna säger att det är skitsnack vilket bekräftar att det finns

underliggande konflikter. Här är det mycket bättre att lyfta upp konflikterna till ytan som då

kan leda till en lösning. Citat från intervjuperson som säger följande,

” ... positivt också då det blir en lösning på ett problem. Om det vill sig riktigt bra. Poängen

med konflikter är naturligtvis att hitta en lösning”.

7. Sammanfattande reflektion

Vissa konflikter är inte skadliga utan rentav nyttiga för att verksamheten skall utvecklas till

vad den är. Man skall arbeta förebyggande med konfliktlösningar så att elakartade (negativa)

konflikter löses i tid innan de växer och blir för stora.

Poängen med analysen är att männen inom vården undviker konflikter och kvinnor har större

benägenhet för att delta i konflikterna. Det verkar som att männen känner sig i minoritet och

väljer därför att inte delta skitsnacket som kvinnorna till största delen står för. Det är ganska

märkligt med tanke på att yrket grundar sig på att ta hand om människor, alltså omsorg. Detta

verkar tyvärr inte fungera bra mellan arbetskamraterna utan konflikter finns utan saklig grund.

Man får verkligen hoppas att det inte går ut över vårdtagarna och att stämningen förbättras.

Min studie visar i alla fall på att det finns negativa konflikter som är direkt skadliga för

verksamheten. Konflikter är bra när man kan lösa dem konstruktivt och kan till och med vara

nyttig för att verksamheten skall utvecklas. Då pratar jag om subjektiva konflikter där

personerna kan diskutera sig fram till lösningar som leder till utveckling. Att prata bakom

ryggen förstör verksamhetens mål att leda och fördela omsorg till människor. Ett givet mål

skall alltid finnas och vår strävan skall leda oss ditt och inte åt alla möjliga olika håll. Tydliga

gränser är målet för att inte missförstånd skall uppstå och alla måste känna till dessa oavsett

om man jobbar på botten eller toppen av verksamheten. Här är det kommunikationen parterna

emellan som styr tydligheten i verksamheten och dess riktlinjer med mål. Detta fungerar inte

som vården ser ut idag. Denna verksamhet behöver förbättras genom goda arbetsrelationer,

vilket alla hade tjänat på.

Kvinnor har en stor del i konflikterna inom vårdsektorn enligt intervjupersonerna. Detta beror

på att distansen mellan hemmet och arbetet saknas. Mannen är inte samma utsträckning

påverkade av detta. Han är mer benägen att undvika att delta i konflikterna inom vårdyrket.

Intervjuerna berättar om att männen vill utföra sitt arbete i första hand. Det vill kvinnorna

också men de är starkt påverkade av stolthet. Det verkar som om de tar med sig hemmet till

arbetsplatsen. Moralen skiljer sig mellan män och kvinnor när det gäller att se på saker,

kvinnor är mer beräkneliga och männen arbetar mer spontant. Arbetsplatsen är ibland speciell,

man arbetar i patientens hem och konflikterna påverkar dem negativt. Man bör visa hänsyn till

detta i första hand och se till att gruppen fungerar respektfullt mellan kollegor. Det viktigaste

är att man tänker på att man arbetar för patienterna och i deras privatliv. Det handlar inte om

en själv i första hand utan om att ge bästa tänkbara vård. Kvinnorna som gnäller verkar missat

detta.

Jag skulle vilja beskriva kvinnornas konflikter som; Öppna konflikter som är affektiva

konflikter innebär öppen kamp med starka och ofta obehagliga känslor, mycket prestige, stora

personliga motsättningar och ofta ofina metoder. Alla konflikter kan löses. Genom att man

kan kommunicera och acceptera olikheter i varje människas åsikter.

Männen som deltog i mina intervjuer verkar trivas med sina yrken och att kvinnorna pratar

illa om varandra verkar inte bekomma dem speciellt. Deras fokus ligger i att ge en bra vård

till de äldre. De undviker att delta i konflikterna om de inte rör ledningen och hur arbetet bör

planeras. Det finns en viss missnöjdhet med indragningar av personal och besparingar som är

onödiga. Peter säger i intervjun att ledningen fattar en del konstiga beslut som han inte kan

förstå. Mustafa tycker att det skulle behövas större utrymme på toaletterna. Männen klagar på

att det kan vara stressigt. Anna saknar konflikthantering där hon arbetar hon skulle vilja att de

hade veckomöte om vad som har bra och dåligt med respektive person. Det finns kritik mot

vården men i det stora hela verkar intervjupersonerna nöjda. . Kvaliteten och inte kvantiteten

som är viktigast när man vill nå människors livsberättelser. Jag tycker att jag har lyckats

samla in det material man kan förvänta sig och känner mig nöjd med mina intervjuer.

7.1 Kritik mot min forskning:

Min studie är i första hand männens situation inom vården men eftersom de står i relation till

kvinnorna så är det ofrånkomligt att inte prata om dem också. Min studie grundar sig på

intervjuer med män. Inom vården arbetar en stor del kvinnor och min c-uppsats beskriver

därför deras situation också. Även om mina intervjuer inte ger dem rättvisa. Mina intervjuer

tar främst fram männens uppfattningar, trots att jag gjorde en intervju med Anna som är

kvinna. Man kan också ifrågasätta min närhet till vården och att jag studerar män. I valet att

studera män inom vården så tror jag inte att forskningen blir dramatiskt lidande och genomför

denna studie ändå.

7.2 Framtida forskningsobjekt:

Jag tror min forskning kan visa på ett annorlunda resultat i konflikter som gör det möjligt för

andra forskare att uppmärksamma detta. Då tänker jag främst på kvinnors villighet att delta i

konflikter med andra kvinnor. Jag hade motsatt uppfattning innan studien började och har fått

ändra min inställning till kvinnliga konflikter bland manliga kollegor. Det skulle vara

intressant och se ifall konfliktbenägenheten är lika stor inom barnomsorgen där det också

arbetar många kvinnor. Finns det mer latenta konflikter i ett kvinnodominerande yrke? Hur

ser konflikt situationen inom barnomsorgen?

7.3 Avslutning:

Socialpsykologen hämtar inspiration från olika discipliner, korsar gränser och ifrågasätter

etablerade ”sanningar” och tvekar inte en sekund inför att låta sin verksamhet berikas av

litteratur, poesi, film och konst. Detta innebär dock inte att socialpsykologen helt överger alla

ambitioner att bedriva vetenskap. Snarare att han eller hon vill medverka till en förändring av

vår vetenskapssyn. Samtidigt som dagens socialpsykologi förlorar vissa av sina traditionella

drag och kännetecken skapas det större förutsättningar att bedriva denna typ av verksamhet.

Det synsätt på socialpsykologi som förs fram bör dock inte misstolkas och tas som intäkt för

att i princip vad som helst kan kallas socialpsykologi. Jag skulle snarare vilja påstå att det

idag ställs höga krav på den som vill benämna sig socialpsykolog. En sådan person bör ha en

förmåga att röra sig mellan olika discipliner och besitta en rik kunskap om samhälle och

kultur. Han eller hon bör också vara intresserad av såväl teoretiska spekulationer som

empiriska studier. Endast genom att förena dessa båda intressen kan socialpsykologen testa

validiteten i de olika begrepp han eller hon utvecklat (Johansson sidan 332).

Referenslista:

Allwood. C.M. (2004) Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur

Bauman. Z. (2002). Det individualiserande samhället. Göteborg: Daidalos AB

Eriksen. T.H. (2004). Rötter och fötter. Nya Doxa: Riga.

Gilligan. C. (2005). Med kvinnors röst. Nordstedts Akademiska Förlag

Kvale. S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen. R-P. (2006). Konflikter och oenighet på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur

Liedman, S-E. (1998). Mellan det triviala och det outsägliga. Göteborg: Daidalos AB

Mead. G.H. (1995) Medvetandet jaget och samhället. Lund: Grahns Boktryckeri AB

Månson. P. (2004). Moderna samhällsteorier; Traditioner riktningar teoretiker. Bokförlaget:

Prisma

Scheff. T.J. (1990). Microsociology; Discourse, Emotion, and Social Structure. The

University of Chicago Press, Ltd., London

Övriga referenser:

Uppsats:

Lindbladh. F. & Yalcin. H. (2006) En kollektiv identitet. Examinator: Henrik Stenberg

Handledare: Thomas Knoll

Internetadresser:

www.uppsatser.se.

www.google.se

http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=561#

www.confex.se/arch/_img/9181794.pdf

hemvardsforvaltningen@halmstad.se