ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som ...€¦ · den är uppdelad i en...

Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor

Ökad cykling i kommuner och regioner – Version 1

Författare: Michael Koucky, Koucky & Partners ABUppdragsgivare: VägverketKontaktperson Vägverket: Margareta GrandinKontaktperson Koucky & Partners AB: Michael KouckyGrafisk form: Jonatan Sahlin

http://www.jonatansahlin.se

Innehåll

INTRODUKTION

Inledning 4

Läsanvisning – hur du kan använda verktygslådan 5

Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? 6

Regionala insatser 9

Cykling i kommunerna 16

ARBETSDEL

Delområden 23

Nationella mål, Vägverkets uppdrag 24

Cykling och hälsa 26

Samhällsekonomi 29

Kunskapskällor, konferenser och cykelorganisationer 32

Marknadsföring av cykling 38

Fritidscykling och cykelturism 40

Cykla till skolan 44

Benchmarking av en kommuns cykelarbete 46

Cykelprogram och cykelplaner 55

Att mäta cyklandet 56

Cykelbokslut 58

Planera, bygga och underhålla 61

Cykelparkering 65

Skyltning 67

Referenser och litteratur 69

4

Ökad cykling i kommuner och regionerInledning

Inledning

Vägverket har ett mål att öka cykeltrafikens andel av resorna och att cykeltrafiken ska bli säkrare. För att nå det målet mås-te Vägverket samarbeta med kommunerna.

För att stödja och underlätta Vägverkets arbete med cykel-frågor tillsammans med kommunerna har denna ”verktygs-låda” tagits fram. Den ska göra det lättare att snabbt hitta rätt fakta och bakgrundskunskap, ge tips om vad som kan vara viktigt att tänka på i arbetet med kommunerna och visa vilka metoder och hjälpmedel som finns tillgängliga.

I många kommuner finns redan stor kunskap och erfaren-het av området, eftersom kommunerna i många år har tagit ansvar för cykelfrågor. Vägverkets roll är att motivera och stödja kommunerna i deras arbete med att öka cykling, bidra med kunskap och idéer där det behövs men även att ha ett vidare regionalt perspektiv än vad en kommun kan ha. I det arbetet ingår att hjälpa till med informationsutbyte och kun-skapsspridning kommunerna emellan, men även att tillföra nya rön och kunskaper både från Sverige och internationellt.

Vidare kan Vägverket bidra till att hos kommunala poli-tiker och tjänstemän öka förståelsen för och kunskapen om cyklingens betydelse och möjligheter för att uppnå ett mer hållbart transportsystem och en friskare befolkning.

Sist men inte minst kan Vägverket i sina egna projekt bidra till att öka cykeltrafikens andel och säkerhet och därmed gemen-samt med kommunernas insatser bidra till att uppnå målen.

Verktygslådan har tagits fram av Michael Koucky, Koucky & Partners AB med hjälp av Lotta Silfver, David Backelin och Lena Eveby samt med stöd av en referensgrupp bestående av regionala cykelsamordnare från Vägverket. Innehållet baseras i stor utsträckning på resultaten av en kartläggning av vilka behov och önskemål som finns inom området. Kartläggningen genomfördes genom ett tjugotal intervjuer med kommunala cykelansvariga, Vägverkets regionala cykelsamordnare, an-nan Vägverkspersonal samt forskare inom området.

Den är uppdelad i en grundläggande, kort, första del och en andra del som samlar fördjupad information till olika om-råden som berör cykling. Den andra delen ska fungera som ett uppslagsverk som snabbt leder dig vidare till den önskade informationen.

Detta är den allra första upplagan av cykelhandboken. Vägverket kommer löpande att uppdatera och förbättra den för att ge användarna ett aktuellt och effektivt verktyg.

Syftet med skriften är att den ska underlätta och effektivisera Vägverkets arbete med cykelfrågor!

5

Ökad cykling i kommuner och regionerLäsanvisning

Tanken med denna skrift är att den ska vara ett praktiskt, en-kelt stöd för dig som arbetar med cykelfrågor inom Vägverket. Den innehåller kort hållen information inom olika delområden så att du som läsare snabbt ska kunna få en inblick i olika cy-kelrelaterade frågor samt hänvisningar till vidare läsning.

Främsta målet med verktygslådan är att hjälpa dig att snabbt hitta fram till den informationen du behöver. Tyngd-punkten ligger på de områden där kommunerna idag behöver stöd och där Vägverket kan hjälpa till. Områden där det finns gott om kompetens hos kommunerna behandlas bara kort.

Verktygslådan är uppdelad i två huvuddelar. Första delen behandlar grundläggande aspekter av Vägverkets arbete med kommuner samt innehåller checklistor som ska hjälpa till att strukturera arbetet i regionen eller med en kommun. Tanken med checklistorna är att de ska vara ett stöd i arbetet, inte att man slaviskt behöver följa samtliga punkter.

Använder du verktygslådan för första gången eller ska på-börja arbetet med en ny kommun så rekommenderar vi att du börjar med att läsa igenom den första delen.

Andra delen av verktygslådan består av kapitel kopplat till specifika aspekter som berör cykling. Använd dem som en upp-slagsbok där du bläddrar fritt och gå direkt till det område som du är intresserad av eller behöver fördjupad information om. Kapitlen är fristående och ska kunna läsas vart och ett för sig, därför kan viss information och referenser förekomma i flera kapitel. Varje fördjupningskapitel består av en kort inledning, punkter som är viktiga att tänka på, hänvisningar till var du kan hitta mer information, exempel och i vissa fall kontaktper-soner. I materialet finns hänvisningar och direkta länkar till andra dokument och webbplatser med information inom det sökta området.

Verktygslådan är i ständig utveckling. Saknar du en as-pekt, har nya källor eller exempel som du anser borde vara med så kontakta Vägverkets nationella cykelsamordnare så att dina synpunkter kan arbetas in i nästa version.

Innehållsförteckningen och länkarna i den elektroniska versionen är klickbara, d.v.s. genom att klicka på kapitlet el-ler länken du är intresserad av hoppar du direkt dit. Genom att klicka på de integrerade länkarna kommer du direkt till angivna webbplatser eller laddar ner angivet dokument. Däre-mot är inte de exakta webbadresserna synliga, men du hittar i de allra flesta fall lätt till dokumenten genom att söka efter den exakta titeln.

Läsanvisning – hur du kan använda verktygslådan

6

Ökad cykling i kommuner och regionerVilket stöd efterfrågas av kommunerna?

Vilket stöd efterfrågas av kommunerna?

För att kartlägga vilket stöd i cykelfrågor kommunerna behö-ver och efterfrågar genomfördes en rad intervjuer med cykel-ansvariga i flera mellanstora svenska städer. Vidare beakta-des de första preliminära resultaten av en aktuell, omfattande studie bland personer som arbetar med cykelfrågor i Sverige [Envall 2008]. Slutsatserna kan därmed anses stå på en solid, empirisk grund.

Något överraskande men tydligt framfördes följande två huvudområden som mest centrala för kommunerna:

AKtIV KoMMUnIKAtIon, ByGGA nätVErKKommunernas cykelsamordnare efterlyser stöd i att bygga upp och underhålla regionala och nationella nätverk mellan perso-ner som arbetar med cykelfrågor. De vill att Vägverket bidrar till ett ökat utbyte av erfarenheter och samarbete kommunerna emellan. De ansvariga för cykelfrågor är oftast ensamma eller få i den egna organisationen och ett utbyte och samarbete med människor i samma yrkessituation efterlyses tydligt. Även att kunna diskutera problem och ställa frågor till varandra efterlys-tes, samt en aktiv spridning av goda (och dåliga) erfarenheter.

VäGVErKSIntErnt cyKELArBEtEEtt annat tydligt resultat från kartläggningen är att ett fler-tal kommuner efterlyste en förbättrad förankring av cykelfrå-gor internt hos Vägverket vid alla planprocesser som genom-förs. De intervjuade kommunala cykelansvariga anger att det skulle underlätta för deras eget arbete om Vägverket tydligare tar full hänsyn till cykelfrågor vid sina vägbyggen och de vä-gar som Vägverket ansvarar för. Vidare vill man att Vägverket konsekvent skall betona cyklingens betydelse i dialogen med kommunerna. Detta tyder på att kunskapen om och vikten av cykelfrågor måste förankras brett i Vägverkets egen organisa-tion. Vägverkets regionala cykelsamordnare kan därmed bi-dra till att öka cyklingens roll i kommunerna även genom att tydligare lyfta fram frågan i de interna planprocesserna och genom att tillföra relevant kunskap.

Övriga aspekter och önskemål som togs upp av kommunerna:Vägverket ska:

Aktivt söka dialog med kommunerna•

Koppla ihop nationella mål för cykling med regionalt ar-•bete och kommunernas insatser

Hjälpa till med att förankra cykelfrågor internt i kommu-•nen, både politiskt och på tjänstemannanivå

7


Sprida information om möjligheter till kompetensuppbyggnad•

Sprida exempel, nyheter och kunskap om cykling•

Uppmuntra samarbetet kommunerna emellan•

Ha en regional kontaktperson och förmedla frågor till rätt •person/sakkunnig såväl inom Vägverket som utanför

Informera om möjliga finansieringskällor och Vägverkets •möjligheter att bidra ekonomiskt

Hjälpa till med mätning och benchmarking, alternativt •förmedla rätt kunskap eller kontakt

Kontentan av kartläggningen är att kommunerna i första hand efterlyser nätverks- och kommunikationsinsatser samt informationsspridning snarare än teknisk information eller mer sakkunskap i cykelledsplanering eller underhåll. I dessa områden anser sig de flesta kommunerna ha god egen kompe-tens och erfarenhet eller vet var den kan hittas. Många cykel-ansvariga i kommunerna har även en bakgrund som plan- eller trafikingenjör. Däremot saknas ofta tid att arbeta med kun-skapsinhämtning och kunskapsutbyte. Vidare saknas det del-vis kompetens och erfarenhet av att arbeta med andra aspekter av cykling som t.ex. marknadsföringsinsatser, kommunikation och de samhällsekonomiska effekterna av ökad cykling.

I Pär Envalls omfattande enkätstudie bland ansvariga för cykelplanering på kommunal och regional nivå i Sverige [Envall 2008] pekas två övergripande områden ut som de mest centrala trösklarna för en lokal utveckling av cykelinfrastruktur:

Lokalt politiskt stöd för cykling samt •

Finansiering samt hur finansieringen fördelas. •

Följande aspekter ses som de viktigaste hindren för utveckling av cykling i kommunerna (i nedstigande ordning):

Brist på finansiering•

Brist på tid hos (befintliga) tjänstemän•

Brist på strategisk prioritering av cykelfrågor•

Brist på personal/kapacitet•

Upplevd avsaknad av nationella och regionala mål •

Brist på acceptans och prioritering av cykelfrågor internt•

Avsaknaden av konkreta, lokal mål för cykling•

Otillräcklig (intern) förankring/stöd/makt för att genom-•föra cykelsatsningar

Brist på intresse för cykelfrågor bland politikerna•

Däremot upplever inte planerarna att det saknas kompetens,

8


metoder eller intresse för cykelfrågor hos tjänstemän. Dess-utom verkar stödet från allmänheten för cykelsatsningar vara det minsta problemet, eller, med andra ord: Cykelsatsningar är populära.

De cykelansvarigas roll i kommunerna behöver stärkas, ef-fektiviseras och professionaliseras, med starkare internt och politiskt stöd. Vidare är finansieringsfrågan en återkommande knäckpunkt. I båda fallen kan Vägverket spela en viktig roll och stödja kommunernas arbete.

Baserat på resultaten från kartläggningens läggs i verk-tygslådan stor vikt vid dessa ”mjuka” frågor. I detaljkapitlen tas dock även mer tekniska, cykelspecifika frågor upp, mest med hänvisningar till var mer detaljerad information kan hittas.

9

Ökad cykling i kommuner och regionerRegionala insatser

regionala insatser

KArtLäGG cyKELInFrAStrUKtUrEn och oMrådEn SoM är I BEhoV AV UtByGGnAdFörutom det direkta arbetet med kommunen kan Vägverket även göra regionala, övergripande insatser. Vägverkets regio-nala roll ger möjligheter att överblicka behoven i regionen och möjligheterna för kommunövergripande cykelförbindelser på ett sätt som kommunerna av naturliga skäl inte kan. Behovet av infrastruktur för pendling eller fritidscykling och cykel-turism slutar inte vid en kommungräns. Cykelleder byggs dock ofta ut några kilometer från kommunernas tätorter och ofta kvarstår luckor mellan orterna, särskilt över kommungränser. Längre cykelrutter med potential för cykelturism eller arbets-pendling sträcker sig ofta över flera kommuner och kräver tyd-lig samordning för att bli av eller för att förbättras, till fördel för alla kommuner längs rutten. I dessa kommunövergripande frågor kan Vägverket spela en central, samordnande roll.

I Vägverkets regionala arbete med cykelfrågor behöver man därför skaffa sig en bra bild över den befintliga cykelin-frastrukturen i regionen, utbyggnadsplanerna men även var det finns ett stort behov eller potential för utveckling. Det sist-nämnda är även viktigt för att kunna styra Vägverkets insat-ser till de områden och kommuner där de kan ge störst effekt.

SKAPA nätVErKDet av kommunerna mest efterfrågade stödet från Vägverket är att vara initiativtagare och samordnare för ett regionalt nätverk av människor som arbetar med cykelfrågor. Här finns ett tydligt behov som Vägverket kan hjälpa till att fylla – att stötta de kommunala cykelansvariga i sitt arbete genom att skapa mötesplatser och enkla sätt att utbyta erfarenheter och idéer. De ansvariga för cykelfrågor är ofta ensamma eller få inom sin egen organisation och ett professionellt utbyte med människor med liknande uppgifter och positioner kan stärka dem både i deras yrkesroll och kompetensmässigt. Genom ett förbättrat utbyte av idéer och erfarenheter stärks arbetet med cykelfrågor i hela regionen eftersom kommunerna kan undvi-ka varandras misstag, kopiera framgångsrecept och göra vissa insatser tillsammans. Vidare erbjuder ett regionalt cykelnät-verk en plattform för att sprida ny kunskap och idéer. Dessa kan komma från övriga delar av Sverige eller från andra län-der till kommunerna och är en basis för vidare samarbeten, t.ex. i EU-projekt för regionutveckling mm.

KArtLäGG cyKELArBEtEt I KoMMUnErnAFör att kunna systematisera och anpassa Vägverkets insatser optimalt till de olika kommunernas behov krävs att Vägverket

10


har en uppdaterad och realistisk bild över nuläget i cykelfrågor i de olika kommunerna. Vissa kommuner kanske har en lång tradition av att utveckla cykling, starkt politiskt stöd och erfa-ren personal med tillräckliga resurser avsatta för cykelfrågor. I andra kommuner kanske inte cykling har samma politiska stöd och/eller det saknas resurser eller personal med erfaren-het av frågorna. Vidare har olika kommuner olika förutsätt-ningar utifrån sin storlek, geografi och befolkningsstruktur. Alla dessa aspekter är viktiga att beakta för att välja rätt stra-tegi och åtgärder i arbete med kommunerna. Därför rekom-menderas en kartläggning över nu läget i samtliga kommuner i regionen för att kunna anpassa och prioritera det vidare ar-betet. En systematisk kartläggning av nuläget skapar även möjlighet för cykelsamordnaren att sätta upp mål för regionen och enstaka kommuner, internt inom Vägverket och i en aktiv dialog med kommunerna.

Alla dessa tre aspekter hanteras enklast i nära samarbete med kommunerna. Nedan följer en rad punkter som Vägverket i sitt regionala arbete med cykelfrågor kan gå genom för att systematisera sitt arbete. Listan gör inget anspråk på att vara komplett, men ska ge en fingervisning om vad som kan göras.

Bygg upp ett cykelnätverk i regionenAtt skapa kanaler som intensifierar utbytet av idéer och erfa-renheter om cykelfrågor i regionen och att stärka de cykelan-svarigas yrkesroll är ett viktigt steg för att effektivisera kom-munernas arbete och för att lyfta cykelfrågor på agendan.

Gå gärna igenom följande punkter och välj vilka som behö-ver utvecklas i din region.

rEGIonAL KontAKtLIStA och nätVErK

Skapa en lista med kontaktpersoner för varje kommun, •minst en för varje kommun. Ta med ansvariga tjänstemän, men om möjligt även politiker med ansvar för cykelfrågor. Se längre ner hur en enkel kontaktlista kan se ut.

Kartlägg vilka andra myndigheter eller organisationer i •regionen som kan spela en roll i cykelfrågor. Exempel kan vara landstinget/regionen, Länsstyrelsen, ett kommunför-bund men även cyklistorganisationer. Ange en kontaktper-son för varje organisation.

Presentera dig själv, din roll och Vägverkets mål att verka •för ökad cykling till samtliga kontaktpersoner och förklara avsikten att skapa ett regionalt cykelnätverk för erfaren-hetsutbyte. Att Vägverket aktivt tar kontakten sänder även ut en signal att cykelfrågor är viktiga och lyfter deras betydelse i regionen.

Tips: Ofta finns det redan

informella kontaktnät. När

du har en kontakt i en kom-

mun eller annan organisa-

tion, fråga honom/henne

om vilka andra personer

du borde kontakta för ett

cykelnätverk. På det viset får

du snabbt en bild över vilka

som är aktiva i cykelfrågor i

regionen.

11


Hälsa personligen på hos så många kommuner som möj-•ligt i din region, helst alla. Prioritera de kommuner där du bedömer att det finns störst potential att öka cyklandet, men försök att skapa en personlig relation med samtliga kommuner i regionen. Utnyttja besöket för att få en bra bild över kommunens nuläge, t.ex. befintlig infrastruktur och utbyggnadsplaner. Vidare är det viktigt att känna till förankringen av cykelfrågor i politiken och förvaltningen, men även över kommunens problem och önskemål (se även kapitlet Cykling i kommunerna). Träffa förutom en ansva-rig tjänsteman om möjligt även en kommunal politiker med ansvar för cykelfrågor.

Om det inte är möjligt att besöka samtliga kommuner kan •det vara ett alternativ att organisera en första nätverks-träff med representanter för flera kommuner.

Skapa en e-postlista eller, bättre, en diskussionsgrupp el-•ler ett forum på nätet för dina kontaktpersoner i regionen för att lätt kunna utbyta information och frågor. Erbjud samtliga av dina kontaktpersoner att vara med på listan. Uppmana dem att skicka sina frågor, funderingar, erfaren-heter och exempel till listan så att alla kan ta del av dem.

organisation typ namn roll tel. e-post Kommentar Kontaktlogg

Exempelstad KommunUlrika Andersen

Planerare trafikkontoret, ansvarig för cykelleder

01-23434

[email protected]

Engagerad cy-klist, drivande, arbetar 50% med cykelfrågor

Introduktionsbrev skickat 08-10-04tel. samtal 08-10-06, möte bokatPersonligt möte 08-10-16, ihop med Erik Bengtsson

Exempelstad KommunErik Bengtson

trafikinfor-matör

01-23436

[email protected]

Arbetar med mobilitetsråd-givning och företagsbear-betning, ny, började juni 08, vill ha stöd

Introduktionsbrev skickat 08-10-05tel. samtal 08-10-06, möte bokatPersonligt möte 08-10-16

Exempelstad Kommun Anna Borg

Politiker (x), ordförande i trafiknämn-den

01-34324

[email protected]

? enligt Ulrika Andersen in-tresserad av cykelfrågor

Inte kontaktad än

Grannbyn Kommun Per nilssoncykelansva-rig, tekniska kontoret

01-333 324

[email protected]

Arbetar endast 10% med cykel, lite aktivitet

Introduktionsbrev skickat 08-10-05

cykelfräm-jandet Län X

cyklistor-ganisation

cecilia Fredriksson

ordförande01-234543 (arb.)

[email protected]

Introduktionsbrev skickat 08-10-05tel. samtal 08-10-06, möte bokad till 08-11-10

Exempel på en enkel kontaktlista

12


Anordna minst en fysisk nätverksträff per år där du bjuder •in samtliga cykelkontaktpersoner i din region. Då skapas möjligheten att lära känna varandra personligen vilket underlättar det framtida informationsutbytet och samar-betet. Vidare är en nätverksträff ett utmärkt tillfälle att diskutera gemensamma frågor och vad som behövs för att utveckla cykling i hela regionen.

Du kan lägga upp en kontaktlista på det sätt som passar dig bäst, i en databas eller i en enkel tabell. Se föregående sida hur en enkel kontaktlista kan se ut. För att underlätta ditt arbete rekommenderas att du för en kontaktlogg för varje person där du dokumenterar dina kontakter. Det underlättar för att sys-tematiskt kontakta alla personer du vill och att inte glömma bort någon.

Sammanställning av nuläget En bra bild över nuläget när det gäller infrastruktur, kommu-nernas insatser och behoven i regionen skapar en grund för vidare diskussioner och för prioriteringar av Vägverkets insat-ser. Vidare möjliggör en nulägesanalys även att sätta mål och att följa upp dem. Utveckla sammanställningen i dialog med kommunerna, Vägverkets egna planerare och andra aktörer som kan ha kunskap i frågan. Gå gärna igenom följande punk-ter och välj vilka som behöver utvecklas i din region.

nULäGEt I KoMMUnErnASkapa en bild över nuläget i samtliga kommuner med ett antal jämförbara nyckeltal. Prioritera de kommuner där du bedömer att cyklingen har stor potential att utvecklas. Exempel på an-vändbara nyckeltal:

Politik: Uttalat politiskt stöd för cykelsatsningar [obefint-•ligt – högt prioriterat]

Ekonomi: Avsatt budget för cykelfrågor under det aktuella •budgetåret [kr/invånare]

Kapacitet: Antal heltidstjänster för cykelinsatser [xx tjäns-•ter-%/1000 inv.]

befintlig cykelinfrastruktur [km cykelled/1000 invånare]•

omfattningen av vardagscykling [% cykling bland arbets-•resor]

omfattningen av cykling till skolan [% av skolresor]•

Se kapitlena Cykling i kommunerna och Benchmarking för mer detaljerade beskrivningar om hur du kan göra och hur du arbe-tar med nulägesanalys i enskilda kommuner.

Tips: Jämfört med en

traditionell e-postlista har

en diskussionsgrupp eller

ett forum fördelen att den

information som utbytes

finns samlad på en plats

och att samtliga nyttjare lätt

kan hitta även äldre inlägg,

samtidigt som det även

skickas e-post till alla med-

lemmar om de önskar det.

Vidare får även nya medlem-

mar direkt alla utskick från

samtliga medlemmar, utan

att alla behöver ändra sina

utskickslistor. Det finns idag

flera sätt att enkelt och gratis

skapa en mail- eller diskus-

sionsgrupp där du lätt kan

skicka ut meddelanden till

samtliga medlemmar. Exem-

pel är t.ex. Google-groups

och Yahoo-groups.

http://groups.google.com/http://groups.yahoo.com/

13


rEGIonAL InFrAStrUKtUrSkapa en övergripande bild över den regionala cykelinfra-strukturen:

Vilken övergripande cykelinfrastruktur finns redan? Med •övergripande cykelinfrastruktur menas cykelleder (bilfria) eller skyltade cykelrutter (kan gå på lågtrafikerad allmän väg) som förbinder två eller flera tätorter. Rita gärna in den befintliga infrastrukturen på en karta eller med hjälp av GIS. Markera helst enligt följande grovindelning: bilfri-asfalterad, bilfri-oasfalterad, skyltad rutt i blandtrafik som uppfyller mi-nimikrav på säkerhet (se även kapitlet Fritidscykling), skyl-tad rutt i blandtrafik som inte uppfyller minimikraven.

Finns sträckor mellan tätorter där en cykelled är motive-•rad men som idag saknas? Markera dessa på samma karta som den befintliga infrastrukturen. En kartläggning en-ligt Vägverkets bedömningsmodell har redan genomförts i de flesta regioner, så underlaget finns tillgängligt (se även kapitlet Samhällsekonomi).

Finns uppenbara luckor i regionens cykelinfrastruktur? •Med luckor menas avsnitt som saknas för att knyta ihop befintlig infrastruktur för att skapa en längre, samman-hängande rutt. Hur lång är sträckan, vad krävs för att ”täppa luckan”, vilka kommuner är berörda?

Finns befintlig infrastruktur i regionen som skulle kunna •nyttjas för cykling till låg kostnad? Exempel är nedlagda banvallar, kanalbanker, nedlagda vägar och lågtrafike-rade enskilda vägar. Kartlägg systematiskt den befintliga infrastrukturen längs tänkbara rutter. Kan den ligga till grund för en ny rutt eller kan den användas för att till låg kostnad skapa en längre rutt genom att täppa en lucka? (Se även kapitlet Fritidscykling för uppgifter om redan ge-nomförda kartläggningar.)

Vilka möjligheter finns idag för cykeltransport med den re-•gionala kollektivtrafiken?

Hur ser Vägverkets och kommunernas utbyggnadsplaner •för cykling ut idag? Kartlägg objekt, budget och tidsplan och markera redan finansierade framtida infrastruktur i den regionala cykelkartan.

Finns det mätningar över andelen cykling för hela regionen? •SCB:s resvaneundersökning kan vara en källa för informa-tionen. Om ja, dokumentera utgångsläget så detaljerat som möjligt. Om det finns mätningar för enskilda rutter (t.ex. tu-ristiska cykelrutter), sammanställ även dessa för att ha möj-ligheten att följa utvecklingen (se även kapitlet Mätning).

Finns det ett enhetligt system för skyltning av cykelrutter •och -leder i regionen?

14


Sammanställning av potential, mål & önskemålFör att prioritera rätt i Vägverkets arbete för att öka cyklingen i regionen är det viktigt att veta vilka insatser som kan vara effektiva. Vidare är det centralt att veta vad som efterfrågas av kommunerna, invånarna och möjligen besöksnäringen. Sannolikt ger förbättringar som uppfyller ett uttalat eller upp-dämt behov störst utdelning i form av ökad cykling.

Vidare kan det vara pådrivande att i en dialog mellan Väg-verket, kommunerna och andra regionala aktörer formulera konkreta mål för utvecklingen av cykling och cykelinfrastruk-turen i regionen. Avsaknad av tydliga nationella, regionala och lokala mål för cykling anges i en enkät bland cykelansvariga i kommuner som ett hinder för utvecklingen av cykling [Envall 2008]. En korrekt bild av nuläget och ambitiösa men realistiska mål är en förutsättning för att kunna utveckla strategier och åtgärder och för att följa upp och utvärdera insatsernas effekt.

Gå gärna igenom följande punkter och välj vilka som behöver utvecklas i regionen.

Kartlägg vilka mål och önskemål för regional cykelinfra-•struktur som finns hos kommunerna, både bland tjänste-män och politiker. De kan omfatta kommunernas eget väg-hållningsområde men även det statliga vägnätet.

Vilka frågor anser de regionala cyklist organisationerna •anser är angelägna.

Vilka önskemål finns på ett regionalt plan (landstinget/regio-•nen, Länsstyrelsen, kommunförbund, turistorganisationer)?

Försök att identifiera var den största potentialen finns i •nuläget för utveckling av cykling utifrån följande faktorer: befolkningsunderlag, avstånd, besöksmål, turistisk poten-tial, befintlig infrastruktur som skulle kunna användas (banvallar m.m.).

Om möjligt, peka ut en eller flera tänkbara, längre och •sammanhängande regionala rutter. Rutterna ska i så stor mån som möjligt bygga på befintlig infrastruktur.

Gå genom Vägverkets egna regionala planer och priorite-•ringsordning för cykelinfrastruktur i regionen och jämför dem med de andra aktörernas önskemål. Diskutera möj-liga skillnader internt och i dialog med kommunerna.

Definiera lång- och kortsiktiga mål för cykling i hela regio-•nen genom att ange önskade nyckeltal baserat på dagens läge. Måldiskussionen sker helst i nära dialog med kom-munerna, t.ex. under en nätverksträff.

Ange helst indikativa mål för varje kommun. Målen på •kommunal nivå ska utvecklas i diskussion med respektive kommun (se även kapitlet Cykling i kommunerna). Utifrån

15


nuläget, målen och kommunernas egna önskemål och po-tential kan stegvis en handlingsplan för cykling i regionen växa fram.

Ta fram förslag för åtgärder för att nå målen, diskutera •förslagen internt och med kommunerna, t.ex. under en nät-verksträff.

Fortsätt arbeta vidare med de mest prioriterade åtgärderna.•

16

Ökad cykling i kommuner och regionerCykling i kommunerna

cykling i kommunerna

Kommunerna är Vägverkets viktigaste samarbetspartners för att öka cyklingen i landet. Det är i kommunerna merparten av det konkreta arbetet som påverkar cykelfrågor sker, från den fysiska planeringen över utbyggnad och underhåll av infra-struktur till påverkanssatsningar och marknadsföring. Väg-verket har en viktig roll i att motivera och stödja kommunerna i sitt arbete med cykelfrågor.

Det finns stora skillnader kommunerna emellan både när det gäller förutsättningar för utvecklingen av cykling och det aktuella läget. Det är viktigt att Vägverket har en bra och rea-listisk bild över kommunens situation för att kunna välja rätt strategi och åtgärder för att utveckla cyklingen för varje kom-mun.

En central aspekt är den politiska acceptansen och förank-ringen av cykelfrågor. Utan ett tydligt stöd från den politiska ledningen kan inte den kommunala organisationen driva sats-ningar för att öka cyklingen i kommunen. Det är därför viktigt att Vägverket inte begränsar dialogen med kommunerna till tjänstemannanivån, utan även aktivt involverar de lokala po-litikerna för att förklara Vägverkets uppdrag och ambitioner när det gäller cykling.

Bland kommunernas tjänstemän finns ofta redan en god kompetens och ett intresse för cykelfrågor. Vägverkets roll är att stärka den rollen, tillföra sakkunskap där det behövs och hjälpa till att effektivisera arbetet. Stödet för cykelsatsningar är vanligtvis högt hos allmänheten, men ofta behöver kommu-nerna hjälp med att kommunicera sina insatser tydligt och att marknadsföra cykling bättre.

Gå gärna igenom de följande stegen inför arbetet med en kommun.

Förankring hos politiker och tjänstemänInnan du inleder eller utvecklar arbetet med en kommun, för-sök skapa dig en uppfattning om det finns ett intresse och för-ståelse för cykelfrågor hos kommunens ledande politiker och högre tjänstemän. Det är en avgörande skillnad att arbeta med en kommun där satsningar på cykling har politikernas och che-fernas stöd än om det saknas förståelse och prioritering av frå-gorna.

I en kommun med svagt stöd för cykling från kommun-ledningen krävs främst en dialog och en uppbyggnad av kom-petens och förståelse för cyklingens fördelar för kommunen, snarare än ett konkret projektsamarbete. Vägverket har här möjlighet att peka på sitt sektorsansvar och målet att öka an-delen cykelresor, men även på de många fördelar som ökad

17


cykling kan ge en kommun, från hälso effekter, över ökad triv-sel och attraktivitet till minskad miljöbelastning, trängsel och parkeringsproblem. Se även kapitlet Nationella mål. Använd gärna framgångsrika cykel kommuner som t.ex. Linköping som exempel och bjud med ledande politiker och tjänstemän till seminarier eller studiebesök om cykling. En annan möjlig-het är att be att få presentera Vägverkets uppdrag och syn på cykling inför fullmäktige, trafiknämnden eller hos olika par-tigrupper.

Ett sätt att kartlägga det politiska stödet och förankringen av cykelfrågor är att undersöka om ökad cykling är ett uttalat mål i kommunens planer och trafikstrategier, men även att kartlägga vilka medel som avsätts för cykling i kommunens budget under de senaste åren.

Även om det finns en god förankring och stöd för cykel-frågor i kommunen kan det vara värt att omfatta den politiska ledningen i dialogen mellan kommunen och Vägverket för att stödja och förstärka kommunens positiva arbete.

Bedömning av nulägetEn realistisk och systematiskt framtagen bild över nuläget i kommunen är en förutsättning för att välja rätt strategi i kon-takten med kommunen och att prioritera åtgärder. Vidare är en väl genomförd nulägesbeskrivning av stort värde för kom-munen själv. Detta gäller både i arbetet med att förbättra för cykling men också för att redovisa framgångar till politiker och medborgare. En första, grov kartläggning som hjälper dig att gå vidare behöver inte vara omfattande eller krånglig.

Om det finns ett kommunalt cykelbokslut kan svaren på de flesta frågor sannolikt hittas där, annars är frågekatalo-gen nedan en bra utgångspunkt för att skapa ett cykelbokslut. Försök besvara så många av följande frågor som möjligt för att få en grov bild av nuläget, helst med hjälp av den kommunala cykelansvariga. Se även kapitlet Benchmarking.

Vem är kontaktpersonen angående cykelfrågor gentemot Vägverket? Boka om möjligt in ett personligt besök.

Vilken/vilka politiker har ett direkt ansvar för cykel-frågor i kommunen?Informera gärna politikerna om Vägverkets nationella mål och ambitioner i regionen.

Finns det ett uttalat politisk stöd för cykling i kommu-nen? Uttryck svaret på en grov skala [obefintligt – högt prioriterat]. Hur uttrycks det i kommunala mål- och policydokument och i

18


budgeten?

Finns en kommunal cykelplan?Om ja, be om att få en kopia.

Vilken kapacitet finns idag avsatt för att arbeta med cykel frågor i kommunen? Med kapacitet avses antalet människor (i heltidstjänster) som arbetar med cykelfrågor. Exempel är trafikplanerare med an-svar för cykelledsplanering och trafikinformatörer som arbe-tar med marknadsföring av cykling. Ange även antalet hel-tidstjänster som används för underhåll av cykelinfrastruktur. Ofta handlar det inte om heltidstjänster, be då om en uppskatt-ning av hur många procent som används för cykelfrågor.

Uttryck kapaciteten, helst i [heltidstjänster för cykling, i pro-cent], samt som en jämförelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [heltidstjänster för cykling (%) per 1000 in-vånare].

Ett exempel är en kommun på 100 000 invånare som har en heltidsanställd cykelansvarig som arbetar med cykelstrate-gier, marknadsföring, skyltning och koordinering samt sam-manlagt 50 procent av en planerartjänst för cykling. Nyckel-talet blir då 1,5. Vidare används sammanlagt en halvtid för städning och underhåll av det befintliga cykelledsnätet, nyck-eltalet för underhåll blir alltså 0,5.

Marknadsföring: Genomförs det utåtriktade insatser för att öka cykling? Finns det marknadsförings- och kommunikationskompetens?Bedöm kommunens insatser och kapacitet för att marknadsföra cykling. Uttryck svaret i en enkel beskrivning av tidigare insat-ser samt vilken kapacitet som finns avsatt för att marknadsföra cykling, uttryckt i [heltidstjänster för marknadsföring av cyk-ling, i procent] eller som [avsatta medel per budgetår].

Ekonomi: Vilka medel finns avsatta i den gällande kom-munala budgeten för cykelfrågor, totalt samt uppdelat på beteendepåverkan & planering, investeringar och underhåll?Uttryck de avsatta medlen helst i [kronor] samt som en jäm-förelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [budget för cykling/invånare].

I kostnaden räknas egen arbetskraft, konsultkostnader och utgifter för investeringar och underhåll. Ofta finns inte arbetskraftskostnader uppdelat på olika områden, särskilt inte om cykelfrågor endast är en deluppgift för en person, vil-ket är vanligt i mindre kommuner. Försök ändå med hjälp av kommunen att uppskatta de totala resurser som satsas genom att grovt uppskatta lönekostnaden för arbetet med cykelfrågor

19


samt de avsatta medlen för nybyggnation och underhåll.Med beteendepåverkan avses insatser som ska leda till ökad

cykling men som inte avser infrastruktur. Det kan omfatta marknadsföringskampanjer, cykla-till-skolan satsningar, fö-retagsrådgivning eller liknande. Beloppet ska omfatta intern arbetskraftskostnad samt andra utgifter (kampanjkostnader, konsulter, annonser etc.)

Om möjligt, redovisa uppgifterna separat för: Planering, Nyinvestering, Underhåll, Beteendepåverkan, Totalt.

Exempel: För budgetår xx i kommunen a: Totalt en heltids-tjänst för cykelfrågor (25 procent informatör, 50 procent pla-nering, 25 procent underhåll), 500 000 kr. Planerade investe-ringar under året: 1 500 000 kr. Materialkostnader underhåll, entreprenad: 200 000 kr. Totalt: 2,2 Mkr. Per invånare: 2,2 Mkr/50 000 = 44 kr per invånare för budgetåret xx. En grov uppskattning är bättre än inga uppgifter alls!

Befintlig cykelinfrastruktur Ange ett mått på hur mycket cykelinfrastruktur som redan finns i kommunen. Uttryck det i [antal km cykelled] samt som en jämförelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [meter cykelled/invånare]. Med cykelled avses separe-rad/bilfri cykelinfrastruktur som anvisas för cykling.

Om det även finns uppgifter om hur långa de sammanlagda skyltade cykelrutterna i kommunen är, så ange även det måt-tet. Med cykelrutt avses en sammanhängande, skyltad rutt för cykling som kan omfatta både bilfria delar och delar i bland-trafik, men endast om vissa säkerhetskrav uppfylls (högst 70 km/h, högs 500 fordon/dygn i årsmedeldygn). Se även kapitlet Fritidscykling.

Omfattningen av vardagscykling [% cykling bland arbets resor]Om möjligt, ange ett mått för hur omfattande vardagscyklingen är idag i kommunen, mätt i [% av vardagsresor ] eller [% av arbetsresor]. Uppgiften är en central indikator för arbetet med cykelfrågor, men kan vara svår att ta fram. Mest tillförlitligt är uppgifter från resvaneundersökningar. Se även kapitlet Mäta.

Om du inte kan få fram uppgiften, be den kommunala cykel ansvariga om en grov uppskattning för att ändå ha en ut-gångspunkt. Den kan vara kvalitativ, t.ex. på skalan [obefint-ligt, förekommer i enskilda fall, förekommer sällan, förekom-mer ofta, vanligt, väldigt vanligt, dominerande färdsätt]. En grov uppskattning är bättre än inga uppgifter alls!

Omfattningen av cykling till skolan [% av skolresor]På samma sätt som det är viktigt med uppgifter om vardags-cykling bland vuxna är även information om barnens cykling i kommunen en bra indikator. Ange om möjligt i [% av skol-

20


resor]. Uppgiften är ett mått på hur bra infrastrukturen för skolvägarna är och hur hög acceptansen för cykling är. Obser-vera att även kommunens geografiska struktur (avstånd till skolorna) kan påverka resultatet.

Svaren på dessa frågor ger både kommunen och Vägverket en bra första bild över nuläget i en kommun och är viktiga jäm-förelsemått för att följa utvecklingen över tiden. De kan även användas för att jämföra kommuner sinsemellan och för att identifiera var kommuner har svagheter och styrkor. Utifrån denna första, grova kartläggning kan det vidare arbetet med kommunen anpassas bättre till de lokala förutsättningarna. Mätning och jämförelse av utvecklingen av cykelfrågor är cen-tral, även för att sätta upp mål och strategier och för att kom-municera framgångar till medborgarna, t. ex. i ett cykelbok-slut. Se kapitlet Benchmarking för mer djupgående metoder.

Sammanställning av mål, möjligheter & önskemålFinns det tydliga, kvantifierade och tidsatta mål för utvecklingen av cykling i kommunen?Fastlagda och politiskt antagna mål underlättar för den för-valtningsinterna acceptansen och implementeringen av cyke-låtgärder. De saknas dock i många kommuner. Ibland finns det mål i cykelplanen, men utan att de är tidsatta. Kartlägg hur kommunen hanterar mål för cykling och inled en dialog med kommunen om fördelen med tydliga, tidsatta mål. För-kortningen ”SMART” sammanfattar vad som karakteriserar effektiv målsättning, mål ska helst vara:

Specifika – mål bör vara skriftliga och uttryckta tydligt •så att alla inblandade kan förstå precis vad som försöks uppnås.

Mätbara – mål bör kunna mätas och kvantifieras så att det •är enkelt att avgöra om och när målen har uppnåtts.

Ambitiösa – mål bör vara ambitiösa men samtidigt realis-•tiska. Att sätta mål som inte kan uppfyllas leder endast till demoralisering av personal och frustration.

Relevanta – mål bör vara logiska och starkt kopplade till •kommunens mera övergripande mål.

Tidsatta – mål bör ange en tidsram inom vilken de skall •uppnås.

Finns det tillräckligt med resurser avsatta för att uppnå målen?De bästa målen är meningslösa om det inte finns möjligheter och medel avsatta för att uppnå dem. Sammanställ i dialog

21


med kommunen vilka resurser som finns tillgängliga för att nå målen och hur finansieringen säkerställs. Bedöm om mål och avsatta medel stämmer överens, om inte, diskutera det med kommunen.

Vilket stöd från Vägverket efterfrågas?Fråga dina kontaktpersoner i kommunen på vilket sätt Vägverket skulle kunna bidra till att förbättra för cykling i kommunen. Det kan omfatta kompetensstöd, utbyggnad av cykel infrastruktur längs det egna vägnätet, gemensamma kommunikationsinsatser eller annat. På det viset får du en bild över var kommunerna helst skulle vilka ha stöd och hur Vägverket kan komplettera de kommunala insatserna.

Vidare arbeteUtifrån resultaten av en systematisk kartläggning kan Väg-verkets kontaktperson prioritera lämpliga åtgärder i dialogen med varje kommun.

För kommuner med svagt politiskt stöd, eller där det en-dast är avsatt lite resurser (per invånare) för cykling är det att rekommendera att först koncentrera sig på en dialog med politiker och tjänstemän.

I den diskussionen är det viktigt att lyfta cyklingens bety-delse och vad kommunen kan vinna på ökad cykling, samt att förklara Vägverkets nationella uppgift att öka andelen cykling. Argument kan du bl.a. hitta i kapitlen Nationella mål och Häl-sa, men även i kapitlen Fritidscykling och Samhällsekonomi.

En möjlighet är att be kommunen att få presentera Vägver-kets nationella (och regionala) mål inför kommunfullmäktige eller för trafiknämnden. Ett annat sätt är att boka individu-ella möten med politiker som är ansvariga i frågan.

För kommuner med tydligt politiskt stöd för cykelfrågor är kommunens konkreta problem och önskemål för ett samarbete en utgångspunkt.

Utgå från granskningen av nuläget för att identifiera inom vilka områden kommunen har störst behov av att utvecklas. Undersök i dialog med kommunens cykelansvariga om det finns en bra balans mellan infrastruktur och marknadsföringssats-ningar så att den befintliga cykelinfrastrukturen utnyttjas på bästa sätt. Visa på exempel på framgångsrik beteendepåver-kan, t.ex. från Gävle. Om möjligt, hjälp kommunen med kon-takter och kompetensstöd inom de områden som efterfrågas. Se även kapitlen Benchmarking och Marknadsföring.

En intern diskussion och förankring av kommunens cykel-strategi och insatser bland ledande tjänstemän är viktig, sär-skilt innan utåtriktade satsningar påbörjas. Vägverket kan påpeka vikten av intern förankring och diskussioner, men även bidra med argument och erfarenheter från andra kommuner.

22


Kommuner saknar ibland erfarenhet av utåtriktat arbete och måste vara förberedd på reaktioner från allmänheten, både positiva och kritiska. Arbetet med Gävles ”Fem budord om cyk-ling” och stadens utåtriktade kampanj kan vare en förebild i den processen.

En annan viktig uppgift för arbetet med kommuner är att påpeka vikten av att hitta lokala samarbetspartners i arbetet med ökad cykling, t.ex. cykelhandeln, cyklistorganisationer, Landstinget (hälsa!) och inte minst lokala media.

23

Ökad cykling i kommuner och regionerDelområden

delområden

De följande kapitlen behandlar olika cykelfrågor och ska främst hjälpa dig att snabbt hitta den relevanta kunskapen och underlaget du behöver. Detta innebär att de förutom en kort introduktion främst innehåller hänvisningar till annan litteratur eller källor där du kan fördjupa dig i frågan eller hitta de uppgifter du behöver.

Denna del av verktygslådan ska utvecklas och löpande för-bättras. Saknar du ett tema eller vill komplettera med egna uppgifter och erfarenheter ta kontakt med Vägverkets natio-nella cykelsamordnare. det viset hjälper du till så att verk-tygslådan utvecklas till ett instrument som du har allt större konkret nytta av och som underlättar ditt och dina kollegors arbete.

Delområdena är inte upplagda i någon särskild ordning. Gå helt enkelt direkt till den fråga som du är intresserad av! För vissa delområden finns omfattande litteratur och erfarenhet i Sverige. I dessa fall hålls avsnittet kort och innehåller främst hänvisningar. Andra områden är mer detaljerat beskrivna.

Följande delområden har egna kapitel:

Nationella mål, Vägverkets uppdragCykling och hälsaSamhällsekonomiKunskapskällor, konferenser och cykelorganisationerMarknadsföring av cyklingFritidscykling och cykelturismCykla till skolanBenchmarking av en kommuns cykelarbeteCykelprogram och cykelplanerAtt mäta cyklandetCykelbokslutPlanera, bygga och underhållaCykelparkeringSkyltningReferenser och litteratur

24

Ökad cykling i kommuner och regionerNationella mål, Vägverkets uppdrag

Regeringens infrastruk-

turproposition från 2008:

Framtidens resor och

transporter – infrastruktur

för hållbar tillväxt har ett eget

kapitel om att öka cykling.

Ladda ner den på www.

regeringen.se

Vägverkets cykelstrategi.

nationella mål, Vägverkets uppdrag

Svenska Regeringen har satt ett tydligt mål som innebär att cykeltrafikens andel av antalet resor ska öka och att cykeltra-fiken ska bli säkrare.

I mars 2008 skriver statsminister Fredrik Reinfeldt i Reger-ingens proposition 2007/08:110 (En förnyad folkhälsopolitik):

Regeringen har satt som mål att cykeltrafikens andel av resorna ska öka.

Målet innebär att cykeltrafiken ska öka snabbare än trafik-utvecklingen i stort, eller med andra ord, att cykeln ska ta ”marknadsandelar” från andra transportslag, främst bilen. Propositionen kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: www.regeringen.se

I den senaste infrastrukturpropositionen (Proposition 2008/09:35) får cykeln ett eget avsnitt (s. 147) som inleds med en tydlig målsättning:

Regerings bedömning: Andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka. Kombinerade resor med gång/cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Cykelturismen i Sverige bör utvecklas.

Målet att öka cyklingen är inget nytt. Även föregående reger-ing har i infrastrukturpropositionen från år 2005 varit tydlig i sitt uppdrag och skriver:

Regeringen bedömning: Vägverket bör, i samarbete med kommuner och andra aktörer, verka för bättre förutsätt-ningar för ökad och säker gång- och cykeltrafik för olika grupper av flickor och pojkar, män och kvinnor. De in-satsområden som pekats ut i Vägverkets nationella stra-tegi för ökad och säker cykeltrafik bör genomföras och kompletteras utifrån ett sådant brett perspektiv.

Infrastrukturpropositionen 2005, Moderna Transporter (Pro-position 2005/06:160), sida 118. Propositionen kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: www.regeringen.se

Vägverkets uppdragPå ett nationellt plan ligger ansvaret för cykelfrågor på Väg-verket och Vägverket har tagit fram en nationell cykelstrategi för att öka cyklingen. Cykelstrategin kan laddas ner som pdf-fil på följande länk publikationswebbutik.vv.se eller beställas av Vägverket.

http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/112429http://www.regeringen.se/sb/d/11033/a/112429http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdfhttp://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdfhttp://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____1588.aspx

25


I Vägverkets redovisning av regeringsuppdraget cykel från no-vember 2007 förtydligas strategins mål:

Övergripande mål i cykelstrategin är att öka cykeltrafi-kens andel av resorna och att göra den säkrare. Dessa mål föreslås gälla även fortsättningsvis men förtydligas som uppföljningsbara mål genom att de uttrycks som: – Andelen cykelresor ska trendmässigt öka av det to-tala antalet kortväga, < 5 km, resandet – Antalet cyklister som dödas eller skadas allvarligt i trafiken ska trendmässigt minska

Vägverkets detaljerade svar till regeringen hur cykeltrafikens andel av antalet resor kan ökas kan laddas ner på följande länk www.vv.se

I en gemensam skrivelse till Näringsdepartementet om möj-ligheter att förbättra förutsättningarna för cykling redovisar Vägverket, Banverket och NUTEK ett årligt behov av ca. 500 miljoner kronor av statliga medel inom de närmaste 20 åren om behoven av investeringar i cykelåtgärder ska kunna till-godoses. Det innebär en avsevärd ambitionshöjning jämfört med hittillsvarande nivå. Hela skrivelsen från Vägverkets, Banverkets och NUTEK:s generaldirektörer kan laddas ner på följande länk: www.vv.se

http://www.vv.se/filer/42421/2006_21345_bil_2.dochttp://www.vv.se/filer/42421/2006_21345_bil_1.doc

26

Ökad cykling i kommuner och regionerCykling och hälsa

cykling och hälsa

Det är väl undersökt och dokumenterat att regelbunden mo-tion, även om den är måttlig, har en tydlig positiv hälsoeffekt. Fysisk inaktivitet är en av de främsta orsakerna till ohälsa. Att få fler människor att cykla, särskilt under regelbundna var-dagsresor, har därmed en tydlig effekt för folkhälsan. En i stort sett inaktiv person i medelåldern som börjar cykla till jobbet fem kilometer om dagen, i stället för att ta bilen, minskar ris-ken för hjärt- och kärlsjukdomar med 50 procent (WHO 2002).

Att lyfta fram hälsoaspekterna av cykling rekommenderas särskilt i kontakt med politiker men även i alla projekt som ska marknadsföra cykling, eller i kontakt med arbetsplatser.

Ett flertal studier visar att den största samhällsekonomis-ka vinsten med ökad cykling kommer från hälsoeffekterna. Norska studier (Saelensminde, 2004) uppskattar att den sam-hällsekonomiska vinsten för hälsoeffekterna för ”nya” cyklis-ter ligger i spannet 2 600 till 8 300 kr per cyklist för 130 tim-mars cykling per år (20 minuter per dag). Det gäller även om olycksrisken räknas med och motsvarar mellan 20 till 60 kr per cyklad timme. Säkert är hälsovinsten för människor som redan är fysiskt aktiva mindre, men det är tveklöst så att häl-soeffekten av ökad cykling är påtaglig.

Den svenska regeringen har uppmärksammat cyklingens betydelse för folkhälsan i propositionen 2007/08:110 om en för-nyad folkhälsopolitik.

Fysisk aktivitet, matvanor och säkra livsmedel är en för-utsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energi-förbrukning, exempelvis hushållsarbete, trädgårdsar-bete, promenader, friluftsliv, idrottande, cykling, gå i trappor. Den vetenskapliga rekommendationen för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter.

Cykling har en lång rad positiva hälsoeffekter, från minskad risk för hjärt-kärl- sjukdomar, typ 2 diabetes, högt blodtryck och övervikt. Även cyklingens effekt på den psykiska hälsan påpekas i flera undersökningar.

Nedan listas en rad användbara kunskapskällor inom området:

WhoVärldshälsoorganisationen WHO lyfter i sin rapport Physical activity through transport från 2002 ut ökad cykling som en viktig åtgärd för bättre folkhälsa i Europa. Den korta och lätt-lästa rapporten innehåller en sammanställning av fakta om

WHO rapport om hälsa och

fysisk aktivitet

27

Ökad cykling i kommuner och regionerCykling och hälsa

Utdrag ur en studie om hälsa och cykling. Källa: Andersen, L. et al, 2000: All-cause mortality associated with physical activity during leisure time, work, sports, and cycling to work. Archives of internal medicine, 160: 1621-1628

WHO har under 2007 även tagit fram ett verktyg för att be-döma den ekonomiska vinsten av minskad dödlighet tack vare cykling. Verktyget kallas HEAT for cycling (The health econo-mic assessment tool for cycling) och baseras på Excel. Mallen, detaljerade manualer och bakgrundbeskrivningar kan laddas ner från WHO Europa på följande länk: www.euro.who.int

cycLInG EnGLAndEn aktuell, lättläst och mer detaljerad sammanställning av cyklingens hälsoeffekter finns i broschyren Cycling & Health: What’s the evidence. Broschyren riktar sig till allmänheten och har publicerats av Storbritanniens statliga cykelsats-ning Cycling England. På 22 sidor beskrivs cyklingens olika hälsoeffekter och även frågor om cykelolyckor tas upp. Sam-manställningen rekommenderas för alla som snabbt vill hitta argument och fakta om sambandet mellan hälsa och ökad cyk-ling. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: www.cyclingengland.co.uk

SUStrAnSEn omfattande sammanställning av internationella forsk-ningsrapporter om cykling och hälsa har gjorts av den engelska organisationen SUSTRANS. Rapporterna är nedladdningsbara och kan hittas på följande länk: www.sustrans.org.uk

I artikelsamlingen finns bland annat aktuella skandinaviska forskningsrapporter om cyklingens hälsoeffekter.

Cycling & Health, en rapport

från Cycling England

hälsoeffekter av cykling, även för barn och äldre, samt en lista med vidare källor. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på länken: www.euro.who.int

I WHO-rapporten hänvisas bland annat till en omfattande dansk studie som har undersökt hälsoeffekterna av att dag-ligen cykla till arbetet. Studien visar att människor som inte cyklar till arbetet i genomsnitt har en 39 procents högre mor-talitetskvot än den grupp som gör det (se nedan).

http://www.euro.who.int/eprise/main/WHO/Progs/TRT/policy/20070503_1?languagehttp://www.cyclingengland.co.uk/site/wp-content/uploads/2008/08/health-report-exec-summary1.pdfhttp://www.sustrans.org.uk/default.asp?sID=1168340246796http://www.euro.who.int/document/Trt/Booklet.pdf

28


Utdrag ur SUStrAnS hemsida med information om cyklingens hälsoeffekter

VäGVErKEtI Vägverkets rapport Cykling och hälsoeffekter från 2007 sam-manställs kunskapsläget om hur cyklingens hälsoeffekter be-döms. I rapporten jämförs metoder och resultaten från olika undersökningar, främst med hänsyn till den samhällsekono-miska effekten. Rapporten är intressant för den som vill sätta sig in i olika bedömningsmetoder av hälsoeffekter av cykling och den innehåller konkreta räkneexempel. Den kan laddas ner som word-fil på följande länk: www.vv.se

Författaren Mulugeta Yilma kan även kontaktas direkt: [email protected]

Rapporten hänvisar till flera studier som åskådliggör att ökad cykling innebär samhällsekonomiska besparingar på flera tusen kronor per år och individ. Hur stor besparingen bedöms vara varierar dock kraftigt i de olika studierna (se ta-bellen nedan).

Tabell ur Vägverkets rapport Cykling och hälsoeffekter: Över-sikt av besparingar av hälsorelaterade kostnader genom ökad cykling i en rad studier.

Antal timmar åldersgrupp Besparingar/år/individ Sjukdomar beaktades

toI 2002/2004 30×5×52=7800 min=130 h

20–60 ? 7 294 nKr Blodtryck, cancer, diabetes typ 2, Muskel/Skelett

naturvårdverket 130 h 50–60 12 000 SEK Blodtryck, diabetes, hjärt-sjukdomar, Stroke

naturvårdverket (samtliga)

130 h 20–60 ? 2 600 SEK Blodtryck, diabetes, hjärt-sjukdomar, Stroke

naturvårdverket (rik-tade satsningar mot äldre)

130 h 50–60 ? 8 300 SEK Blodtryck, diabetes typ 2, hjärtsjukdomar, Stroke

Who 36×5×52=9360 min=156 h

20–60 9 261 SEK= 985,22 All- dödlighet

Who 7 800 min=130 h 20–60 7 717 SEK= 821,01 All- dödlighet

BUd 1 4 760 min=79 h 20–60 4 560 SEK= 501 All- dödlighet

BUd 2 7 800 min=130 h 50–60 7 610 SEK= 821 All- dödlighet

BUd 3* 7 800 min=130 h 50–59 SEK18 8131= 20 014 All- dödlighet

Olika uppskattningar av det

samhällsekonomiska värdet

av ökad cykling. Ur Vägver-

kets rapport Cykling och

hälsoeffekter från 2007

http://www.vv.se/filer/42421/cba_cykel7_kunskapslaget_2007.docmailto: [email protected]

29

Ökad cykling i kommuner och regionerSamhällsekonomi

Samhällsekonomi

Bedömningar av den samhällsekonomiska lönsamheten av cy-kelinfrastruktur har hittills varit sällsynta och det har sak-nats standardiserade metoder. Än mer sällsynt är bedömning-ar av lönsamheten av marknadsföringsinsatser för cykling. Detta har i vissa fall gjort det svårt att argumentera för en prioritering av investeringar i cykelprojekt eller marknadsfö-ring i konkurrens med andra satsningar.

Mycket tyder dock på att investeringar i ökad cykling i många fall är samhällsekonomiskt lönsamma eller till och med mycket lönsamma.

Ett flertal studier visar att den största samhällsekonomis-ka vinsten med ökad cykling kommer från hälsoeffekterna. Norska studier, t.ex. Saelensminde (2004) uppskattar att den samhällsekonomiska vinsten för hälsoeffekterna för ”nya” cy-klister ligger i spannet 2 600 till 8 300 kr per cyklist för 130 timmars cykling per år (cirka 20 minuter dagligen), även om olycksrisken räknas med. Det motsvarar mellan 20 till 60 kr per cyklad timme. Säkert är hälsovinsten för människor som redan är fysiskt aktiva mindre än för de som tidigare har varit passiva, men det är tveklöst så att hälsoeffekten av ökad cyk-ling är påtaglig för alla grupper. Se även kapitlet Hälsa.

Antal timmar åldersgrupp Besparingar/år/individ Sjukdomar beaktades

toI 2002/2004 30×5×52=7 800 min=130 h

20–60 ? 7 294 nKr Blodtryck, cancer, diabe-tes typ 2, Muskel/Skelett,

naturvårdverket 130 h 50–60 12 000 SEK Blodtryck, diabetes, hjärt-sjukdomar, Stroke

naturvårdverket (samtliga)

130 h 20–60 ? 2 600 SEK Blodtryck, diabetes, hjärt-sjukdomar, Stroke

naturvårdverket (riktade satsningar mot äldre)

130 h 50–60 ? 8 300 SEK Blodtryck, diabetes typ 2, hjärtsjukdomar, Stroke

Who 36×5×52=9 360 min= 156 h

20–60 9 261 SEK= 985,22 All- dödlighet

Who 7800 min=130 h 20–60 7717 SEK= 821,01 All- dödlighet

BUd 1 4760 min=79 h 20–60 4560 SEK= 501 All- dödlighet

BUd 2 7800 min=130 h 50–60 7610 SEK= 821 All- dödlighet

BUd 3* 7800 min=130 h 50–59 SEK 18 8131= 20 014 All- dödlighet

Översikt av besparingar av

hälsorelaterade kostnader

genom ökad cykling i en rad

studier. Källa: Vägverkets

rapport Cykling och hälsoef-

fekter

I Vägverkets Effektkatalog (se nedan, VV Publikation 2008:12) beskrivs den samhällsekonomiska effekten av ökad cykling kvalitativt som:

En överföring av biltrafik till gång- och cykel bedöms ha många positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Det skulle innebära stora vinster i minskade fordons kostnader

30

förutom genomgående positiva miljöeffekterna. Effek-terna på restid är förmodligen små. Tillgängligheten för cykeltrafiken ökar till följd av utbyggd och förbättrad in-frastruktur. Tillgängligheten för personbilstrafiken kan minska något då en större del av gatuutrymmet än idag reserveras för gång- och cykeltrafik. Åtgärden förväntas inte påverka områdena transportkvalitet och regional ut-veckling. Trafiksäkerhetseffekterna är osäkra och beror på de genomförda åtgärderna.

Observera att effektkatalogen inte tar hänsyn till hälsoaspek-terna som ytterligare ökar lönsamheten.

Som ett provisoriskt beräkningsunderlag anges i SKL:s handbok Bilfria leder på landsbygd som samhällsekonomiska intäkter av cykling ett värde på 30 kr/timme cykling, varav hälsoeffekten antas utgöra cirka hälften

Nedan listas en rad fördjupande kunskapskällor inom området:

cyKALK – Ett nytt VErKtyG FÖr BEdÖMnInG AV cyKEL-InVEStErInGArFör att förbättra möjligheten att kvantifiera den samhällseko-nomiska effekten av cykelinvesteringar och att skapa en jäm-förelsegrund för lönsamheten har Vägverket utvecklat beräk-ningsverktyget CyKalk.

Med CyKalk är möjligt att beräkna en nettonuvärdeskvot för cykelinvesteringar på samma sätt som för väginvestering-ar och därmed möjliggöra en jämförelse. Hittills har det ibland vara svårt för cykelprojekt att få prioritet i infrastrukturpla-neringen eftersom ett ekonomiskt jämförelsetal saknades. Förutom de vanliga faktorerna som restid, bekvämlighet, for-donskostnader, externa effekter, investeringskostnader m.fl. tillkommer för cykling även hälsoeffekterna.

CyKalk ska hjälpa Vägverket och kommuner att kunna jämföra olika cykelinvesteringar, men även att jämföra lön-samheten av cykelinvesteringar med andra väginvesteringar. Verktyget är Excel-baserat och har en rad standardvärden för-inställda som användaren lätt kan ändra.

Vägverkets regionala cykelkontaktpersoner har flera möj-ligheter att använda och sprida CyKalk: internt inom Vägver-ket så att verktyget används i bedömningen och jämförelsen av olika investeringar samt gentemot kommuner. Det är tänk-bart att kommunerna kan behöva hjälp med att använda Cy-Kalk, möjligen en tjänst som Vägverket kan erbjuda.

Observera att CyKalk inte kan ta hänsyn till effekter som intäkter från cykelturism eller en cykelleds effekter på regio-nalutvecklingen eller fastighetsvärden.

CyKalk och en användarhandledning kan laddas ner från Vägverkets hemsida på följande länk. www.vv.se/cykalk


http://www.vv.se/cykalk

31


Kontakta Vägverkets ansvariga för CyKalk för mer infor-mation, beräkningsmodellen och manualen: Mulugeta Yilma, 0243-75 226, [email protected].

Det rekommenderas att cykelsamordnaren tar en aktiv roll i att använda och sprida användningen av CyKalk, både in-ternt och gentemot kommuner.

VäGVErKEtS EFFEKtKAtALoG: SEKtorSUPPGIFtEr och MyndIGhEtSUtÖVnInGVägverket Publikation 2008:12.I Vägverkets effektkatalog behandlas satsningar som leder till ökad cykling kvalitativt på sidorna 53-58.

Effektkatalogen kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: publikationswebbutik.vv.se

ModELL FÖr rEGIonAL InVEntErInG och PLAnErInG AV cyKELVäGAr Per Kågeson, Vägverket Publikation 2007:13 Vägverket har tagit fram en modell för regional inventering och planering av cykelvägar. I modellen föreslås en metod för en grov uppskattning av när en cykelled är samhällsekono-miskt motiverad.

Följande schablon används i modellen som underlag för en grov bedömning när en separat cykelled bör övervägas utifrån samhällsekonomiska överväganden, baserat på befolkningstal och avstånd mellan tätorter.

Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på följande länk:publikationswebbutik.vv.se

Vägverkets katalog med

effektsamband för väg-

transportsystemet

Antal invånare i den mindre av orterna högsta avstånd mellan orterna, km

500–1 000 3

1 000–2 000 6

2 000–5 000 10

5 000–10 000 12

10 000–20 000 15

> 20 000 20

Schablonmodell för be-

dömningen om en separat

cykelled är motiverad mellan

två orter. Källa: Vägverket

Publikation 2007:14

mailto:[email protected]://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____3365.aspxhttp://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____2436.aspx

32

Ökad cykling i kommuner och regionerKunskapskällor, konferenser & cyklistorganisationer

Aktiviteter för att öka cyklingen pågår världen runt och det finns mycket att vinna på att utbyta erfarenheter och idéer med andra.

Många positiva exempel finns i länder där cykling är mer omfattande än i Sverige, exempelvis Danmark eller Nederlän-derna. Men även i länder där cykling inte har nått jämförbara nivåer, till exempel i USA eller Storbritannien, finns framstå-ende satsningar att inspireras av och intressanta erfarenheter att hämta.

Det finns en omfattande samling av exempel på cykelsats-ningar världen runt tillgänglig på internet. Nedan listas några viktiga kunskapskällor på nätet.

Konferenser om cykelfrågor kan vara en viktig källa för nya idéer och inspiration. Vidare kan konferenser stärka cykelan-svariga och cykelplanerare i deras yrkesroll och status och ger möjligheten att skapa professionella kontakter för ett framtida utbyte eller för samarbetsprojekt. Därför rekommenderas att Vägverkets kontaktpersoner håller sina kommunala kontakt-personer (både tjänstemän och politiker) informerade om aktu-ella konferenser om cykling. Se nedan för en sammanställning.

Cyklistorganisationer kan vara en värdefull kunskapskäl-la och samarbetspartner för att främja cykling. Ofta finns det en stor samlad praktisk kunskap om lokala förhållanden och många eldsjälar som kan hjälpa till i utvecklingen av cykling-en i kommunerna och regionen. Även för marknadsförings- och informationsspridningsinsatser kan ett samarbete med lokala cyklistorganisationer och cykelklubbar vara givande.

Nationella och internationella cyklistorganisationer har även tagit fram bakgrundsmaterial och rapporter som kan vara av intresse även för Sverige.

Konferenser:

SKL:S cyKELKonFErEnSSveriges Kommuner och Landsting (SKL) anordnar regelbun-det en nationell cykelkonferens med fokus på kommunernas roll. SKL:s cykelkonferenser är en unik samlingspunkt för människor runt om i Sverige att lära från varandras erfaren-heter och att för att bygga nätverk.

Att delta i SKL:s cykelkonferenser rekommenderas för både Vägverkets medarbetare och tjänstemän samt politiker i kom-muner och regioner.

Bevaka gärna SKL:s kalendarium och sprid informationen om konferensen inom ditt cykelnätverk i regionen.

SKL:s kalendarium finns under följande länk: kikaren.skl.se

Kunskapskällor, konferenser & cyklistorganisationer

http://kikaren.skl.se/kalendarium.asp?C=409

33


Programmet för 2007 års cykelkonferens i Malmö finns under följande länk: www.skl.se

Vidare håller SKL i ett nationellt nätverk om cykling och anordnar nätverksträffar där kommunala cykelansvariga och Vägverkets regionala cykelkontakter är välkomna.

Kontaktperson för cykelkonferensen och cykelnätverket hos Sveriges Kommuner och Landsting är Örjan Eriksson.

trAnSPortForUMStatens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Lin-köping anordnar årligen en stor konferens om trafikfrågor, Transportforum. Konferensen äger alltid rum i Linköping i början av januari och ger en bra bild över aktuell transport-forskning och transportfrågor i Sverige. Den besöktes år 2008 av 1 600 deltagare, varav cirka 400 föreläsare. Transportfo-rum behandlar samtliga trafikslag och under de senaste åren har antalet föreläsningar som berör cykelfrågor stadigt ökat, även om de fortfarande endast utgör en liten del av hela kon-ferensutbudet.

Mer information om Transportforum finns under följande länk: www.vti.se

VELo-cItyVelo-city är den största internationella konferensen om cyk-ling och cykelplanering och anordnas av European Cyclists Federation, paraplyorganisationen för de europeiska cyklistor-ganisationerna. Den genomförs vartannat år och samlar flera hundra deltagare, främst från Europa men även från andra delar av världen. Bland deltagarna finns personer som på något vis arbetar med cykelfrågor, t.ex. planerare, politiker, konsulter, cykelstrateger och företrädare för cyklistorganisa-tioner. Konferensen erbjuder hundratals föredrag samt semi-narier om olika teman och är en unik samlingsplats för cykel-expertis i Europa.

Att delta i Velo-citys konferenser rekommenderas för alla som arbetar med cykelfrågor, både tjänstemän och politiker i kommuner och regioner.

Mer generell information om konferensserien och länkar till tidigare konferensers hemsidor, med program och nedladd-ningsbara sammanfattningar av presentationerna, finns på ECF:s hemsida: www.ecf.com

Hemsidan för 2007 års konferens i München är fortfarande aktiv och kan ge en inblick i konferensens upplägg och bredd. Den finns under följande länk: www.velo-city2007.com

Den nästa, 18:e Velo-city konferensen med titeln Re-Cycling Cities äger rum i Bryssel mellan den 11:e och 15:e maj 2009. Mer information finns under följande länk, som kommer att uppdateras löpande fram till konferensen: www.velo-city2009.com

http://www.skl.se/artikel.asp?C=6836&A=48057http://www.ecf.com/138_1http://www.velo-city2007.comhttp://www.velo-city2009.com/homepage-en.htmlhttp://www.velo-city2009.com/homepage-en.html

34


VELo MondIALVelo Mondial är en systerkonferens till Velo-city, men med större fokus på internationella frågor. Konferensen anordnas vart fjärde till vart sjätte år. Velo Mondial-konferenser har hit-tills genomförts i Montreal/Kanada (1992), Perth/Australien (1996), Amsterdam/Nederländerna (2000) och Kapstaden/Sydafrika (2006).

För organisation av konferensen ansvarar den nederländ-ska stiftelsen Velo Mondial som även är involverad i andra cy-kelprojekt världen runt.

Mer information om Velo Mondial finns under följande länk: www.velomondial.net

EcoMMDen europeiska samarbetsplattformen för mobility management (EPOMM) där Vägverket är en aktiv medlem, anordnar årligen en konferens (ECOMM: European Conference on Mobility Mana-gement). Konferensen behandlar frågor om hur trafikbeteendet kan förändras och berör ofta även cykelrelaterade frågor.

För mer information om konferensen och om EPOMM, se organisationens hemsida på följande länk: www.epomm.org/

Kontaktpersonen inom Vägverket är Bert Svensson.

cyklist- och cykelorganisationer

cyKELFräMJAndEtCykelfrämjandet är Sveriges största cyklistorganisation. För-eningen är organiserad i lokala kretsar vilka kan vara en bra kontakt och samarbetspartner för lokala eller kommunala cy-kelsatsningar. Föreningen uppmärksammar även kommunala insatser för ökad cykling genom att utse årets cykelfrämjar-stad. Priset gick år 2008 till Varbergs kommun.

Mer information om föreningen och länkar till kretsarna finns på följande länk: www.cykelframjandet.se/

cyKELSäLLSKAPEtSvenska Cykelsällskapet är en cyklistorganisation som mest har profilerat sig genom att utveckla en rad längre, skyltade cykelrutter genom Sverige som t.ex. Sverigeleden.

Mer information om föreningen finns på följande länk: www.svenska-cykelsallskapet.se/

FÖrEnInGEn BILFrIA LEdErFöreningen Bilfria Leder är en organisation som arbetar för utveckling och marknadsföring av bilfria leder för cykling och andra aktiviteter samt för erfarenhetsutbyte inom detta områ-de. Bland medlemmarna i föreningen finns kommuner, regioner och företag med ett intresse av en utveckling av bilfria leder. En-

http://www.velomondial.nethttp://www.epomm.org/http://www.cykelframjandet.se/http://www.svenska-cykelsallskapet.se/

35


skilda personer kan kostnadsfritt ansluta sig som adjungerad medlem och tar då del av föreningens elektroniska nyhetsbrev.

Mer information om föreningen finns på följande länk: swedishgreenways.se/foreningen/

SVEnSK cyKLInGSvensk Cykling är en branschorganisation för cykelhandeln och cykeltillverkare i Sverige. Svensk Cykling har som utta-lat mål att verka för att öka cyklingen i Sverige. På organisa-tionens hemsida finns bl.a. lättillgängligt underlagsmaterial om cykling och ekonomi, hälsa och miljö. Svensk Cykling kan även vara en samarbetspartner i lokala cykelaktiviteter och förmedla kontakter till lokala handlare.

Mer information om organisationen finns på följande länk: www.svenskcykling.se

EUroPEAn cycLInG FEdErAtIonECF är paraplyorganisation för cyklistorganisationer i Euro-pa, med kontor i Bryssel. Målet är att stödja utvecklingen av cykling i Europa. ECF kompletterar arbetet med de nationella organisationerna genom att arbeta med cykelfrågor på EU-ni-vå, organisera Velo-city och andra konferenser. Vidare arbetar ECF med utvecklingen av ett europeiskt nät av långväga cy-kelrutter runt om i Europa, kallad EuroVelo. ECF publicerar en rad forskningsrapporter och är en bra kunskapskälla för cykelfrågor rent generellt.

ECF är även initiativtagare för det europeiska kommun-nätverket Cities for cylists, för mer information se följande länk: www.ecf.com/54_1

ECF publicerar på sin webbplats även aktuella europeiska nyheter om cykling. Ett besök på hemsidan rekommenderas för alla som arbetar med cykelfrågor. Mer information om or-ganisationen finns på följande länk: www.ecf.com

dAnSKA cyKLISt ForBUndDCF är den danska cyklistorganisationen, en stor förening med över 20 000 medlemmar som har funnits i mer än 100 år. DCF driver en lång rad kampanjer och har publicerat flera rap-porter som kan vara intressanta även för Sverige. Information om DCF:s aktiviteter, ställningstaganden och rapporter finns (på danska) på följande länk: www.dcf.dk

SUStrAnS, StorBrItAnnIEnSustrans är en brittisk stiftelse med målet att öka cyklingen och att bygga upp ett nationellt nät av cykelleder. På Sustrans hemsida finns en uppsjö av matnyttig information och exempel från Storbritannien.

Mer information om organisationen finns på följande länk: www.sustrans.org.uk

http://swedishgreenways.se/foreningen/http://www.dcf.dk/http://www.sustrans.org.uk/

36


SyKLIStErnAS LAndSForEnInG, norGENorska cyklistföreningen, anordnar bl.a. en årlig nationell cy-kelkonferens i Norge samt cykla till jobbet-kampanjer mm.

Mer information om organisationen finns på följande länk: www.slf.no

AdFc ALLGEMEInE dEUtSchE FAhrrAd cLUB Tyska cyklistföreningen ADFC är Europas och sannolikt värl-dens största cyklistförening med över 115 000 medlemmar. På föreningens hemsida finns mycket information om cykelrutter men även olika projekt (cykla till jobbet-kampanjer, cykeltu-rismsatsningar), och rapporter (på tyska).

Mer information om organisationen finns på följande länk: www.adfc.de

KunskapskällorNedan listas en rad relevanta kunskapskällor om cykelfrågor på internet. Se även kapitlet Referenser & litteratur för ytterli-gare kunskapskällor.

VäGVErKEtVägverket har producerat en rad rapporter och broschyrer om cykling. Enklast fås en överblick över vad som finns genom att söka efter begreppet cykel på Vägverkets webbplats: www.vv.se

cycLInG EnGLAndCycling England arbetar för ökad cykling på uppdrag av den eng-elska regeringen. Cycling England har producerat en rad broschy-rer och bakgrundsmaterial till de flesta frågor som rör cykling. Materialet nås genom biblioteket på Cycling Englands webbplats på följande länk: www.cyclingengland.co.uk/library.php

dIVErSE EUroPEISKA rAPPortErNedladdningsbara rapporter, konkreta kommunala program och annat material om cykling, sammanställt på ECF:s hem-sida: www.ecf.com/37_1

ELtISELTIS (European Local Transport Information System) är en europeisk webbportal om stadstrafik och hållbara transporter. Den innehåller information om aktuella EU-program och möj-ligheten att söka medel för EU-projekt, information om konfe-renser och andra aktuella händelser och en lång rad sökbara rapporter från olika europeiska projekt. Under Tools for Prac-ticioners finns en rad manualer som har tagits fram i olika EU-projekt. Cykelrelaterat material omfattar bl.a. material för Cykla till jobbet-projekt och för ökad cykling vid skolresor.

http://www.slf.no/http://www.adfc.de/http://www.vv.sehttp://www.cyclingengland.co.uk/document-map/

37


Under Case studies: cycling finns över 250 konkreta exem-pel på cykelprojekt listade, sökbara efter vissa kriterier. Sidan samlar rapporter från olika EU-hemsidor så att de finns på ett ställe. Rekommenderas.

Cykelprojekten kan nås direkt genom följande länk: www.eltis.org

SUStrAnS, StorBrItAnnIEnPå Sustrans hemsida finns en uppsjö av matnyttig information och nedladdningsbara rapporter. Mer information finns på föl-jande länk: www.sustrans.org.uk

ByPAd, EUroPEISKA EXEMPELPå BYPAD:s hemsida om cykelstrategier finns en exempelsam-ling med konkreta cykelsatsningar och strategier från flera europeiska städer, uppdelat utifrån hur stor andel cykling stä-derna har. Exempelsamlingen täcker både planering och ge-nomförande av cykelsatsningar.

Exemplen kan nås direkt genom följande länk;www.bypad.org

FIEtSBErAAd (cyKELrådGIVnInG)Fietsberaad är en ny, internationell hemsida av det nederländ-ska kompetenscentret för cykling (Fietsberaad – Bicycle Coun-cil). På hemsidan samlas en lång rad sökbara exempel och rapporter om cykling, främst från Nederländerna men även internationellt. Nederländerna är en av världens ledande län-der när det gäller cykelfrågor och hemsidan är en guldgruva för idéer och inspiration. Rekommenderas.

Hemsidan publiceras på flera språk och den engelska ver-sionen kan nås genom följande länk: www.fietsberaad.nl

SVErIGES KoMMUnEr och LAndStInG (SKL)SKL publicerar ett flertal handböcker och manualer om cykel-frågor för kommuner och anordnar regelbundet konferenser och nätverksträffar runt cykling. På SKL:s hemsida finns in-formation om kommande evenemang och rapporter kan be-ställas eller laddas ner.

SKL:s hemsida nås på följande länk. www.skl.se

cyKELPLAnErA.SECykelplanera.se är en privat internetsajt med information och nyheter som berör cykelplanering och cykelfrågor rent gene-rellt. Sidan vänder sig till planerare och cykelsamordnare och innehåller svenska och internationella nyheter i ämnet, hän-visning till aktuell forskning och information om grundläg-gande planeringsprinciper för att främja cykling.

Sidan kan nås på följande länk: www.cykelplanera.se

http://www.eltis.org/cs_search.phtml?search_start=1&concept_id=15http://www.sustrans.org.uk/http://www.bypad.org/best_practice.phtml?id=594&sprache=enhttp://www.fietsberaad.nl/index.cfm?lang=enwww.cykelplanera.se/

38

Ökad cykling i kommuner och regionerMarknadsföring av cykling

Marknadsföring av cykling

Bra infrastruktur är viktigt för att få fler att cykla, men inte tillräckligt som enda åtgärd. Minst lika viktigt är insatser för att motivera människor att cykla mera, göra cykling attraktivt och eftersträvansvärt. Image och social acceptans är viktiga aspekter att arbeta med, och att cyklisterna känner sig upp-muntrade och uppmärksammade.

Marknadsföring ska ses som en integrerad del av arbetet med att öka cyklingen i en kommun. Även fysiska satsningar ska ses som en del av marknadsföringen och imagearbetet, tydlig skyltning, attraktiva och synligt placerade cykelparke-ringar och cykelleder är också element av marknadsföringen av cykling. Inte minst i kommuner där det redan finns bra infrastruktur för cykling kan marknadsföringsinsatser vara ett effektivt sätt att öka cyklingen.

Ett ökat antal cyklister har även en marknadsförings effekt i sig. Blir cyklister en vanlig syn vågar fler överväga att cykla själva och det blir socialt mer accepterat att ta cykeln. Att ta cykeln ska helst bli ett helt vanligt och självklart val.

Några svenska kommuner har aktivt arbetat med mark-nadsföring av cykling. Ett av de mest kända exemplen är Gäv-le som marknadsförde sig som cykelstad. Dessa exempel visar att en genomtänkt och långsiktig marknadsföringssatsning kan öka cyklandet i en kommun påtagligt.

Inför utåtriktade kommunikationsinsatser för att öka cyk-landet är det viktigt att stöd till ökad cykling är tydligt för-ankrat internt i kommunen. Kommunen måste vara förberedd på allmänhetens rektioner, både positiva och negativa. Mark-nadsföringsinsatser för ökad cykling måste kunna matchas med att kommunen genomför märkbara förbättringar för cy-klister. Gävle kommuns ”Fem budord om cykling” förankrades internt innan stadens marknadsföringssatsning för ökad cyk-ling. Denna kan användas som inspiration.

En Vägverksintern resursperson inom marknadsföring av cykling är Åke Ståhlspets ([email protected]) som tidigare har ansvarat för cykelsatsningar i Gävle.

Många kommunala cykelansvariga är tekniker och saknar erfarenhet och kunskap om marknadsföring. Här kan Vägver-kets cykelsamordnare bidra med idéer och kompetens och ge-nom att lyfta fram potentialen med marknadsföring.Nedan listas en rad fördjupade kunskapskällor i området:

MArKEtInG cycLInG hAndBooKCycling England, 2004: Marketing Cycling Handbook. Cycling England.En utmärkt handbok om marknadsföring av cykling som har tagits fram av Cycling England: Handboken på 41 sidor är

En handbok om marknads-

föring av cykling från Cycling

England

mailto:[email protected]

39

Ökad cykling i kommuner och regionerMarknadsföring av cykling

upplagd för att hjälpa läsaren med att utveckla och genomföra en lokal cykelkampanj och innehåller många konkreta råd och exempel. Rekommenderas.

Boken kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: www.cyclingengland.co.uk

KonStEn Att SäLJA håLLBArt rESAndE: hAndBoK och hAndLEdnInGVägverket 2007: Konsten att sälja hållbart resande. Vägverket Publikation 2007:41En handbok med konkret handledning om hur man bygger upp en framgångsrik samverkan med företag och andra ar-betsgivare för att minska kommuners och regioners trafik- och miljöproblem. Materialet är inte specifikt inriktat på mark-nadsföring av cykling, men är ett bra underlag för alla som vill marknadsföra miljövänliga mobilitetslösningar gentemot företag och organisationer. Rekommenderas. Handboken och handledningen kan laddas ner som pdf-fil på följande länkar:

Handboken: publikationswebbutik.vv.se/Handledningen: publikationswebbutik.vv.se

En GEnVäG tILL JoBBEt En broschyr om att cykla till jobbet från Vägverket och Svensk Cykling, riktad mot allmänheten. Broschyren innehåller ar-gument och fina bilder som ska motivera läsaren att välja cy-keln för arbetsresan.

Broschyren kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: publikationswebbutik.vv.se

cycLE to WorK: IMPLEMEntAtIon MAnUALManual, bakgrundsmaterial och verktyg för ”cykla till arbetet”-kampanjer, framtagna inom EU-projektet ViaNova. Kampanjmaterialet har utvecklats och använts under flera år, bl.a. i Tyskland, Danmark, Schweiz och Österrike. Se även projektets webbplats med ytterligare material om cykling på länken: www.eu-vianova.net. Underlagsmaterialet för ”cykla till arbetet”-kampanjer kan laddas ner som pdf-filer på följan-de länkar:

Manual: www.eltis.orgYtterligare material: www.eltis.org

SMArtArE KoMMUnIKAtIon FÖr håLLBArA FärdMEdEL Sonja Forward, Torbjörn Eriksson, 2007: Smartare kommunika-tion för hållbara färdmedel. VTI rapport 596, VTI LinköpingEn handbok för kommuner, kollektivtrafikhuvudmän och andra organisationer som arbetar med att öka hållbara trans-porters marknadsandel, med konkreta upplägg och råd för kampanjer. Rekommenderas.

Handboken kan beställas hos VTI eller laddas ner som pdf-fil på följande länk: www.vti.se

Vägverkets handbok om

marknadsföring av miljövän-

liga ressätt

Vägverkets broschyr om

cykling till arbetet

Underlagsmaterialet om

marknadsföring av cykling

för arbetsresor, från EU-

projektet viaNova

http://cyclingengland.testdc.com/viewer.php?fd=137http://cyclingengland.testdc.com/viewer.php?fd=137http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____2502.aspxhttp://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____2503.aspxhttp://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____621.aspxhttp://www.eu-vianova.net/cycling.phphttp://www.eltis.org/docs/Cycle_to_work_manual_Via_Nova-0308_en.pdfhttp://www.eltis.org/docs/Cycle_to_work_Ressourcepack_en.ziphttp://www.vti.se/templates/Report____2796.aspx?reportid=7952

40

1. Statens institut för kom-munikationsanalys Statistiska centralbyrån (2001) rES 2001 den nationella reseundersök-ningen. I: SIKA, 2005: trans-porter och kommunikationer, SIKA:s årsbok 2005.

2. nUtEK, 2006: Fakta om svensk turism, 2006 års upp-laga.

Fritidscykling & cykelturism

Fritidscykling och cykelturism är viktiga aspekter av cykling som lätt glöms bort i diskussioner hos kommuner och Vägver-ket, eftersom fokus där ofta ligger på korta vardagsresor och tätorter.

Cykling på fritiden är dock en viktig inkörsport till vardags-cykling och för att öka cyklingens popularitet rent allmänt. Det är troligt att människor som gärna cyklar för rekreation eller träning på sin fritid är mer benägna att även använda cykeln för vardagsresor om omständigheterna är de rätta.

Vidare går det inte att bortse ifrån fritidsresor om målet att öka andelen cykling av samtliga resor ska nås, eftersom fritidsresor utgör en så stor del av resandet. 34 procent

ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som ...€¦ · den är uppdelad i en...

Documents