energiuppföljning av miljöcertifierad hotellbyggnad1140809/fulltext01.pdf · energy class leed...
TRANSCRIPT
UPTEC ES 17031
Examensarbete 30 hpSeptember 2017
Energiuppföljning av miljöcertifierad hotellbyggnad
Sandra Tran
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student
Abstract
An energy performance follow-up of a LEED certifiedhotel building
Sandra Tran
The purpose of this study has been to monitor the energy usage of aLEED certified hotel building, in order to determine if the buildingperforms according to the projected energy usage and furthermorereaches the energy class LEED Gold.
In order to obtain the results, comparisons of the actual energyusage of the building and the projected energy usage were performed.Calculations of energy costs and a sensitivity analysis were alsoexecuted.
The result of this study shows that the energy performance of thebuilding does not meet the projected values for the energyconsumption. Based on the building’s energy usage, it achieves theenergy class LEED Silver. Parameters such as high domestic hot waterusage and regulation of indoor temperature can be reasons for thebuilding’s high energy usage. Other reasons can be the hotel guestsenergy consumption and the difficulties of predicting the energyperformance of this type of building.
ISSN: 1650-8300, UPTEC ES 17031Examinator: Petra JönssonÄmnesgranskare: Arne RoosHandledare: Sara Jernelius
Populärvetenskaplig sammanfattning
Bygg- och byggnadssektorn står idag för en tredjedel av Sveriges energianvändning. I
samband med skärpta miljömål och energikrav kan miljöcertifiering av byggnader få en
viktig roll i den hållbara utvecklingen av denna sektor.
Syftet med en miljöcertifiering är bland annat att vara ett verktyg vid projektering och
byggande, skapa konkurrenskraftiga byggnader samt uppnå lägre kostnader med
avseende på drift och förvaltning. Idag är de tre största certifieringssystemen i Sverige
följande: GreenBuilding, Miljöbyggnad och LEED (Leadership in Energy and
Environmental Design). Miljöbyggnad är det mest etablerade certifieringssystemet i
Sverige. Dock är LEED-certifieringssystemet mer känt internationellt. Skillnaden mellan
LEED-certifieringssystemet och de andra två certifieringssystemen är att LEED tar
hänsyn till fler bedömningsområden. Exempel på bedömningsområden för
certifieringssystemet i LEED är ”Vattenanvändning”, ”Hållbar närmiljö”, ”Energi och
Atmosfär” (tar hänsyn till byggnaders energianvändning och påverkan på atmosfär) etc.
Byggnaden Rotundan 3 totalrenoverades från kontorsbyggnad till hotell och har i
samband med detta certifierats med LEED Guld år 2012. Byggnaden, som ägs av
fastighetsägaren AFA Fastigheter, har implementerat kostsamma tekniska
energieffektviseringslösningar i byggnaden för att byggnaden skulle uppnå en hög
energiprestanda och vidare en mycket god certifieringsnivå enligt certifieringssystemet
LEED.
Syftet med detta examensarbete är att utföra en energiuppföljning av byggnadens
energianvändning. Denna energiuppföljning har utförts för att ta reda på hur byggnaden
förhåller sig mot miljöcertifieringskraven enligt LEED Guld i dagsläget. Målet är därmed
att fastställa i vilken utsträckning miljöcertifieringen har påverkat energianvändningen.
Resultatet för examensarbetet togs fram genom en energi- och kostnadsuppföljning.
Dessutom utfördes även en känslighetsanalys för att kunna bestämma vilka
påverkansparametrar som hade stor påverkan på byggnadens energianvändning. Vidare
utfördes en simulering baserad på verkliga värden med syfte till att validera
simuleringsmodellen som användes i detta examensarbete.
Resultatet visar att byggnadens energianvändning mellan åren 2012–2016 inte når upp
till de projekterade energikrav som ställts på byggnaden i samband med LEED-
certifieringen. Den certifiering som byggnaden skulle erhålla idag baserad på byggnadens
nuvarande energianvändning är LEED Silver. Det finns många olika parametrar som har
stor påverkan på byggnadens energianvändning. En påverkansparameter är
hotellgästernas beteende gällande energianvändningen. Andra faktorer som påverkar är
hög tappvarmvattenanvändning och beläggningsgrad i hotellet. Val av
inomhustemperatur har även en stor påverkan. Trots att energianvändningen inte uppnår
de krav enligt LEED Guld har byggnaden fortfarande god energiprestanda och goda
förutsättningar rent tekniskt att förbättra energianvändningen.
Executive summary
Examensarbetet syftar till att utföra en energiuppföljning av en LEED-certifierad
byggnad för att undersöka om byggnaden når upp till de energikraven ställts i samband
med certifieringen. Dessutom ska studien fastställa om byggnadens nuvarande
energiprestanda uppnår samma certifieringsnivå, LEED Guld, som erhölls vid
certifieringstillfället.
Resultatet av energiuppföljningen visar på att byggnaden inte når upp till de projekterade
energikraven då byggnadens energianvändning är högre än projekterade värden. Den
energiklass enligt LEED som uppnås för den nuvarande byggnaden är LEED Silver. Hög
användning av tappvarmvatten och beläggningsgrad samt hotellgästernas möjlighet att
styra inomhustemperaturen i hotellrummen ses som tre bakomliggande orsaker till att
byggnaden inte når upp till kraven. Ytterligare anledningar är svårigheter att projektera
energiprestanda samt hotellgästernas beteende gällande energianvändningen.
Förord
Detta examensarbete har utförts som avslutande del inom civilingenjörsprogrammet i
energisystem vid Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Arbetet
utfördes på ÅF Infrastructure AB under perioden januari till juni 2017, på uppdrag av
AFA Fastigheter.
Jag vill rikta ett stort tack till alla personer som har hjälpt mig under examensarbetets
gång. Speciellt vill jag tacka min handledare Sara Jernelius på ÅF Infrastructure AB och
ämnesgranskare Arne Roos för all hjälp, vägledning och stöttning.
Tack till Henrik Arwidsson på AFA Fastigheter, Fredrik Hagelfors på Elite Eden Park
Hotel, Yang Chen på ÅF Infrastructure AB, Jukka Kauppinen på iNEX, Monica
Jacobsson på SKANSKA AB och Jonny Nybacka på RIBA AB för ert engagemang och
bidrag av material till examensarbetet.
Slutligen vill jag även tacka ÅF-sektionen Energieffektivisering Öst för att ha
tillhandahållit mig en kontorsplats och tack till sektionens anställda för alla trevliga
stunder.
Sandra Tran
Uppsala juni, 2017
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund ............................................................................................................... 1
1.2 Syfte och frågeställning ........................................................................................ 1
1.3 Mål .......................................................................................................................... 2
1.4 Avgränsningar ....................................................................................................... 2
2. Metod ...................................................................................................................... 3
2.1 Litteraturstudie ..................................................................................................... 3
2.2 Intervjuer och platsbesök ..................................................................................... 3
2.3 Bearbetning av energidata ................................................................................... 3
2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme .................................. 4
2.4 Simulering i programmet IDA ICE ..................................................................... 4
2.5 Kostnadsuppföljning ............................................................................................. 6
2.6 Känslighetsanalys .................................................................................................. 7
2.6.1 Beläggningsgrad ............................................................................................... 8
2.6.2 Inomhustemperatur i hotellrummen ............................................................. 9
3. Teoretisk bakgrund ............................................................................................... 9
3.1 Bygg- och byggnadssektorn .................................................................................. 9
3.1.1 Energianvändning ............................................................................................ 9
3.1.2 Miljöpåverkan ................................................................................................ 10
3.1.3 Energi- och miljöpolitiska beslut .................................................................. 11
3.2 Miljöcertifiering av byggnader .......................................................................... 11
3.2.1 Miljöcertifieringssystemet LEED ................................................................. 13
3.3 Hotellverksamheter ............................................................................................. 15
3.3.1 Energiaspekter ............................................................................................... 15
4. Byggnaden Rotundan 3 ...................................................................................... 16
4.1 LEED-certifiering av byggnaden ....................................................................... 16
4.1.1 Erhållna poäng enligt certifieringssystemet LEED .................................... 17
4.2 Den nuvarande byggnaden ................................................................................. 18
4.2.1 Energieffektiva lösningar .............................................................................. 18
4.2.2 Byggnadens energianvändning ..................................................................... 19
5. Resultat ................................................................................................................ 22
5.1 Energiuppföljning ............................................................................................... 22
5.1.1 Fjärrvärmeanvändning ................................................................................. 24
5.1.2 Fjärrkylanvändning ....................................................................................... 26
5.1.3 Elanvändning ................................................................................................. 27
5.2 Byggnadens betygsnivå enligt LEED-certifieringssystemet ............................ 30
5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga, projekterad och simulerad
energianvändning ......................................................................................................... 30
5.4 Känslighetsanalys ................................................................................................ 38
5.4.1 Beläggningsgrad ............................................................................................. 40
5.4.2 g-värde ............................................................................................................ 44
5.4.3 U-värde ........................................................................................................... 45
5.4.4 Tappvarmvattenanvändning ........................................................................ 48
5.4.5 Verkningsgrad hos värmeväxlaren (VVX) .................................................. 49
5.4.6 Inomhustemperatur ....................................................................................... 50
5.4.7 Sammanställning av känslighetsanalysen .................................................... 57
6. Diskussion ............................................................................................................ 59
7. Slutsats ................................................................................................................. 63
8. Förslag på vidare studier .................................................................................... 64
Referenser...................................................................................................................... 65
Bilaga 1: Beräkningar och data för fjärrvärmeanvändning .................................... 69
Bilaga 2: Beräkningar och data för fjärrkylaanvändning ........................................ 80
Bilaga 3: Beräkningar och data för elanvändning .................................................... 86
Bilaga 4: Energianvändning från simulering baserad på verkliga värden för år
2016 och beräkning av energikostnader baserat på simuleringens
energianvändning ......................................................................................................... 90
Bilaga 5: Beräkning av energikostnader .................................................................... 91
Bilaga 6: Data för känslighetsanalys ........................................................................... 98
Bilaga 7: LEED-certifieringen av hotellbyggnaden ................................................ 109
1
1. Inledning
Lägre energianvändning resulterar i en lägre miljöpåverkan och enligt Naturvårdsverket
(2016) är därför energieffektivisering vid ombyggnad av byggnader ett prioriterat område
för att nå flera miljökvalitetsmål. För att klara dessa mål på lång sikt behövs en minskad
användning och tillförsel av energi med så låg påverkan på miljön som möjligt. Detta kan
uppnås genom tekniska åtgärder som ger effektivare energianvändning med bibehållen
nytta eller genom beteendeförändringar, menar Naturvårdsverket (2016). Enligt
Miljöbalken har alla så kallade verksamhetsutövare en skyldighet att ha kunskap om sin
verksamhets miljöpåverkan samt att vidta försiktighetsåtgärder. Eftersom byggnader har
lång livslängd påverkar dagens energirelaterade beslut både energikostnaderna och
miljön under flera decennier framåt.
Enligt ÅF (2017) ökar efterfrågan på miljöcertifierade byggnader. Genom att
miljöcertifiera en byggnad fås en oberoende och objektiv bedömning av byggnadens
miljömässiga hållbarhet. Miljöcertifieringen visar att byggnaden uppnår en viss nivå
inom prioriterade miljöområden, exempelvis energieffektivitet och inomhusmiljö, och
det finns olika certifieringssystem som fokuserar på olika faktorer som påverkar miljön
(AF Gruppen, 2017).
1.1 Bakgrund
Byggnaden Rotundan 3 ägs av AFA Fastigheter och byggnadens hyresgäster är Elite
Hotels Sweden som innehar en hotellverksamhet i byggnaden. Hotellet heter Elite Eden
Park Hotel. Byggnaden var tidigare en kontorsbyggnad och totalrenoverades till ett hotell.
Hotellet färdigställdes år 2011 och i samband med detta miljöcertifierades byggnaden
med certifieringssystemet LEED.
Certifieringsprocessen av byggnaden ansvarades av SKANSKA AB och vidare tog
SKANSKA AB hjälp av underentreprenörer för delar av certifieringsarbetet. Exempelvis
genomförde ÅF Infrastructure AB de nödvändiga energiberäkningarna för certifieringen.
Byggnaden erhöll slutligen betyget LEED Guld, vilket bland annat innebär att byggnaden
har hög energiprestanda.
Nu vill fastighetsägaren AFA Fastigheter följa upp om byggnadens nuvarande
energiprestanda överensstämmer med den projekterade energiprestandan som gav
byggnaden certifieringsbetyget LEED Guld.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete var att utföra en energiuppföljning av en miljöcertifierad
byggnad för att utreda om byggnadens energiprestanda når upp till de projekterade krav
som ställts på byggnaden ur ett energiperspektiv.
2
Frågeställningarna var följande:
Uppfyller hotellbyggnaden miljöcertifieringskraven inom delområdet ”Optimerad
energianvändning” i bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär”?
Uppnår byggnaden ”LEED Guld” baserat på byggnadens energianvändning?
Om byggnaden inte uppnår de projekterade energikraven, vilka parametrar har
stor påverkan på byggnadens energianvändning?
1.3 Mål
Målet med examensarbetet var att identifiera om byggnaden når upp till projekterade
energikrav och därmed fastställa i vilken utsträckning miljöcertifieringen påverkat
byggnadens energianvändning. Dessutom ska förslag ges på påverkansparametrar som
har betydande inverkan på energianvändningen, i de fall byggnaden inte uppnår
energikraven.
1.4 Avgränsningar
Den undersökta byggnaden certifierades enligt standarden ”LEED 2009 New
Construction and Major Renovations”, vilket innebär att det är denna version som är
relevant för examensarbetet och dess syfte. Dessutom avgränsades studien till
bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär” och delområdet ”Optimerad
energianvändning.” Examensarbetet avgränsades även till den enskilda byggnaden.
3
2. Metod
2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien utfördes i syfte att ge en ökad förståelse av bygg- och byggnadssektorn,
sektorns miljöpåverkan samt miljöcertifiering. Material har inhämtats främst från
Internetkällor.
2.2 Intervjuer och platsbesök
Intervjuer, mailkontakt och platsbesök på byggnaden har genomförts för att inhämta
information om byggnaden och miljöcertifieringen av byggnaden. Följande personer har
kontaktats under examensarbetet.
Fredrik Hagelfors på Elite Eden Hotel har delat med sig av byggnadens
energidata, driftinformation, allmän information om byggnaden samt anordnat
platsbesök
Henrik Arwidsson på AFA Fastigheter har varit uppdragsgivare och har bistått
med handlingar för renoveringsprocessen.
Jonny Nybacka från RIBA AB har delat med sig av energidata för byggnaden.
Jukka Kauppinen på iNEX har bistått med teknisk kompetens gällande
byggnaden.
Monica Jacobsson från Skanska AB har bistått med data och material från LEED-
certifieringen samt information om LEED-processen gällande byggnaden.
Yang Chen på ÅF Infrastructure har hjälpt och gett vägledning för simuleringen i
simuleringsprogrammet IDA ICE.
2.3 Bearbetning av energidata
Sammanställning och beräkningar av byggnadens verkliga energianvändning (2012-
2016), som erhållits från den fastighetstekniska chefen på Elite Eden Park, har utförts i
detta examensarbete. Gällande byggnadens fjärrvärmeanvändning krävdes
normalkorrigering av erhållna värden. Mer om den utförda normalkorrigeringen av
fjärrvärmeanvändningen i detta examensarbete finns under avsnitt 2.3.1
Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme. Beräkningarna för
normalårskorrigering finns i Bilaga 1. Erhållna värden för fjärrkylaanvändningen
inkluderade både komfortkyla och verksamhetskyla. I LEED-certifieringen tas det endast
hänsyn till komfortkyla vilket innebar att den erhållna fjärrkylaanvändningen för åren
2012-2016 subtraherades med verksamhetskylan för att kunna erhålla byggnadens
komfortkylaanvändning. Beräkningarna och resultatet av beräkningarna gällande
byggnadens användning av komfortkyla finns i Bilaga 2. Byggnadens totala elanvändning
för åren 2012-2016 (summan av fastighetsel och verksamhetsel) beräknades genom att
summera erhållna värden för elanvändningen från byggnadens samtliga elmätare.
4
Byggnadens totala användning av el för åren 2012-2016 presenteras i Tabell B3.2 - Tabell
B3.4 i Bilaga 3.
Dessutom har en sammanställning av byggnadens projekterade energianvändning utförts
i detta examensarbete genom att granska dokumentation av LEED-certifieringen av
byggnaden. Resultatet från denna sammanställning presenteras i Bilaga 1 (se Tabell
B1.1.), Bilaga 2 (se Tabell B2.1.) och Bilaga 3 (se Tabell B3.1).
2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme
För att kunna jämföra de verkliga och projekterade värdena av byggnadens
fjärrvärmeanvändning har dessa värden normalårskorrigerats i detta examensarbete.
Normalårskorrigering innebär att energianvändningen blir möjlig att jämföra genom att
korrigera den faktiska energianvändningen till ett statistiskt normalår (Kalmar Energi,
2017). På detta sätt elimineras väderrelaterad påverkan på energianvändningen enligt
Kalmar Energi (2017). Ofta används graddagar för normalårskorrigera. Graddagar är
skillnaden mellan utomhusluftens dygnsmedeltemperatur och inomhustemperaturen till
vilken värmesystemet anses bidra med uppvärmning multiplicerad med tiden då den
differensen gällde (Kalmar Energi, 2017).
Byggnadens fjärrvärmeanvändning har normalårskorrigerats i detta examensarbete efter
korrigeringsfaktorer baserade på graddagar från SMHI. Arbetsgången för
normalårskorrigeringen enligt SMHI (2015b) kan ses i ekvation 1. Beräkningar och
normalårskorrigerad fjärrvärmeanvändning finns i Bilaga 1.
𝐹𝑉𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 = ((𝐹𝑉𝑢𝑝𝑝𝑚ä𝑡𝑡 − 𝑄) ∙ 𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟) + 𝑄 (1)
där
FVkorrigerad = den korrigerade fjärrvärmeanvändningen för en månad
FVuppmätt = den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för en månad
Q = värmemängd som krävs för att värma vattnet till tappvarmvatten
Korrigeringsfaktor = aktuellt antal graddagar dividerat med normalt antal graddagar
2.4 Simulering i programmet IDA ICE
Beskrivet av EQUA (2013) om IDA Indoor Climate and Energy (ICE) är att
simuleringsprogrammet används för studier av inomhusklimat av enskilda zoner i en
byggnad och även energianvändning för hela byggnaden. IDA ICE är en utvidgning av
det generella IDA Simulation Environment. Detta innebär att den avancerade användaren
i princip kan simulera vilket system som helst med hjälp av de generella funktionerna i
5
IDA. Programmet är ett avancerat program för energiberäkningar som tar hänsyn till
många olika faktorer.
Vanligtvis består systemet som ska simuleras av en byggnad med en eller flera zoner, ett
primärsystem och ett eller fler luftsystem. En zon motsvarar ett rum eller en del av en
byggnad. I varje zon kan byggnadskomponenters egenskaper bestämmas som exempelvis
materialegenskaper, U-värden, storlek etc. Om zonen har fönster eller balkong kan dessa
komponenter läggas till samt deras byggnadstekniska egenskaper och storlek. Dessutom
behöver uppbyggda zoners area (höjd och bredd) samt höjd över marken definieras. Det
finns möjlighet att inkludera laster såsom personlaster och teknisk utrustning (belysning,
hiss, datorer etc.) i zonerna. Lasternas effekt, beläggningsgrad och tidsschema ska då
definieras. Tidsschemat definierar under vilka tider lasterna används. Programmet IDA
ICE möjliggör även att inomhustemperatur kan bestämmas för olika zoner.
Inomhustemperaturen i en zon representeras som ett temperaturintervall för att
programmet ska förstå när en zon ska kylas ned eller värmas upp. Därför finns det
begränsningar gällande temperaturintervallen, då programmet inte uppfattar när
nedkylning eller uppvärmning ska ske i en zon om temperaturintervallen är för snäva.
När en modell av en byggnad i programmet består av flera zoner, kopplas zonerna ihop
med varandra. I vilka väderstreck byggnadens fasadväggar och fönster är belägna, är
viktiga att definiera då solljusinstrålning påverkar byggnadens energianvändning.
Dessutom behöver markegenskaper, data för dagsljus, användning av tappvarmvatten,
köldbryggor, typ av ventilationssystem och andra tekniska komponenter i IDA ICE-
modeller definieras för att erhålla en fullständig energiberäkning. Programmet tar även
hänsyn till omkringliggande byggnader som kan skugga byggnaden. Omkringliggande
byggnader byggs upp i samma IDA ICE-fil som den undersökta byggnaden. Väderdata
förses genom väderdatafiler eller skapas artificiellt genom en modell för en given 24-
timmarsperiod. Det går att ta hänsyn till vind- och temperaturdrivet luftflöde genom en
viss modell. Fördefinierade byggnadskomponenter och andra parametrar kan laddas in
från en databas.
Programmet IDA ICE användes i detta examensarbete bland annat för att verifiera att de
energiresultat från de IDA ICE-modeller, projekterad- och referensbyggnad, som erhölls
stämde överens med SKANSKA:s dokumentation av byggnadens LEED-certifiering
gällande energianvändningen för vardera byggnad. Dessa IDA ICE-modellerna som
erhölls, skapades under LEED-certifieringsprocessen och modellernas
simuleringsresultat gällande energianvändningen användes som underlag för
certifieringen. Mer information om dessa modeller finns att läsa under avsnittet 4.1
LEED-certifiering av byggnaden.
Verifiering av modellerna utfördes i detta examensarbete genom att göra två
”kontrollsimuleringar” i simuleringsprogrammet, en simulering för varje modell. Syftet
med verifieringen av modellerna var att försäkra sig om att de erhållna IDA ICE-
modellerna var de modeller som användes under LEED-certifieringen av byggnaden samt
6
att modellernas energiresultat inte avvek i stor uträckning från projekterade värden för
energianvändningen. ”Kontrollsimuleringarna” av modellerna utfördes under samma
förutsättningar som simuleringarna under LEED-certifieringsprocessen. Detta innebar att
inga ändringar gjordes i modellerna samt att simuleringarna baserades på samma
normalår som under de tidigare simuleringarna som utfördes i certifieringsprocessen. Det
går att läsa mer om det specifika normalåret som användes under avsnitt 4.1 LEED-
certifiering av byggnaden. De resultat för energianvändningen som erhölls efter de två
”kontrollsimuleringarna” stämde exakt överens med SKANSKA:s dokumentation över
energianvändningen hos de två byggnaderna, projekterad- och referensbyggnad.
Dessutom utfördes en validering av modellen för den projekterade byggnaden för att
undersöka om hur väl modellens energianvändning överensstämde med byggnadens
nuvarande energianvändning. Valideringen av modellen genomfördes genom att värden
för tre parametrar ändrades till de värden som var aktuella år 2016 i modellen för den
projekterade byggnaden. Dessa tre parametrar som förändrades var beläggningsgrad av
hotellet, inomhustemperatur i hotellrummen och hotellets tappvarmvattenanvändning.
Värden för dessa tre parametrar finns i Tabell 7. Den modifierade modellen för den
projekterade byggnaden simulerades under samma förutsättningar som under
certifieringsprocessen (samma normalår) och inga andra förändringar utfördes i
modellen. Resultatet för energianvändningen från simulering av den modifierade
modellen (se Bilaga 4) jämfördes med den verkliga byggnadens energianvändning år
2016. Dessutom jämfördes även energianvändningen baserad på den modifierade
modellen (då byggnaden baseras på verkliga värden år 2016) med den projekterade
byggnadens energianvändning. Resultatet från jämförelserna av de olika
energianvändningarna finns under 5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga,
projekterad och simulerad energianvändning.
Vidare utfördes en känslighetsanalys av olika parametrar för att undersöka vilka
parametrar som påverkade byggnadens energianvändning i stor utsträckning.
Känslighetsanalysen baserades på simuleringar i IDA ICE där olika påverkansparametrar
varierades. Dessa simuleringar utfördes under samma förutsättningar som simuleringarna
under certifieringsprocessen, alltså samma normalår användes samt inga andra
förändringar gjordes förutom att värdet på den undersökta parametern varierades. Under
avsnitt 2.6 Känslighetsanalys är metoden för känslighetsanalysen som utfördes i detta
examensarbete beskriven mer i detalj.
2.5 Kostnadsuppföljning
En kostnadsuppföljning genomfördes i detta examensarbete med syfte till att ta fram
betygsnivån för energianvändningen enligt LEED-certifieringssystemet för den verkliga
byggnaden samt för simuleringsfallet baserad på verkliga värden år 2016. I
kostnadsuppföljningen har kostnader baserat på byggnadens energianvändning beräknats.
Dessa beräkningar finns presenterade i Bilaga 5 och har baserats på Fortums energipriser
samt valutakursen 1 USD = 6,7 SEK. Denna valutakurs är densamma som valutakursen
7
då hotellbyggnaden miljöcertifierades men skiljer sig från dagens valutakurs. Syftet med
att använda samma valutakurs som vid miljöcertifieringen i detta examensarbete är att ge
en rättvis bild av den kostnadsbesparing som den verkliga byggnaden har uppnått.
Kostnadsbesparingen som den verkliga byggnaden uppnår är en procentuell skillnad
mellan referensbyggnadens energikostnad och den verkliga byggnadens energikostnad.
Därför behöver energipriser och även valutakurs beräknas utifrån samma nivå för alla
kostnadsberäkningar i detta examensarbete som referensbyggnadens kostnadsberäkning
för att inte erhålla missvisande resultat. Baserat på denna kostnadsbesparing kunde antalet
erhållna poäng inom bedömningsområdet ”EAC1 Optimerad energianvändning”
fastställas.
Den framtagna betygsnivån baserades i detta examensarbete på ett antagande om att
byggnadens erhållna poäng inom samtliga bedömningsområden exklusive
bedömningsområdet EAC1 förblev oförändrade. Byggnadens oförändrade poäng är 49
poäng (SKANSKA, 2011). Poängen för bedömningsområdet ”EAC1 Optimerad
energianvändning” adderades till den oförändrade poängen för att bestämma den totala
poängen som byggnaden kan antas få. Utifrån totalpoängen bestämdes byggnadens
betygsnivå. Resultatet av kostnadsuppföljningen presenteras i avsnitt 2.5
Kostnadsuppföljning.
2.6 Känslighetsanalys
Känslighetsanalysen i detta examensarbete utfördes genom simuleringar i IDA ICE
baserad på modellen för den projekterade byggnaden. I känslighetsanalysen varierades
ett antal påverkansparametrar för att bestämma de parametrar som hade hög påverkan på
hotellbyggnadens energianvändning. Dessa parametrar var beläggningsgrad, användning
av tappvarmvatten, temperaturverkningsgrad av torr plattvärmeväxlare,
inomhustemperatur i hotellrummen samt U- och g-värden hos hotellbyggnadens fönster.
Beläggningsgraden (andelen uthyrda rum i hotellet) för hotellet undersöktes i
examensarbetet på grund av att beläggningsgraden förändrades med tiden och skiljde sig
märkbart från den projekterade beläggningsgraden.
Användningen av tappvarmvatten (hotellets användning av vatten som har en temperatur
på 55 °C) står för en stor del av energianvändningen i ett hotell, vilket innebär att det var
relevant att undersöka denna parameters påverkan på byggnadens energianvändning.
Byggnadens torra plattvärmeväxlares teoretiska temperaturverkningsgrad är 89%, vilket
även är den projekterade verkningsgraden. Det räknas som en hög verkningsgrad och
därför finns det risk för att den är lägre än vad som projekteras. Dessutom varierar
temperaturverkningsgraden över året på grund av olika faktorer, såsom exempelvis
frånluftstemperatur. Därför är det relevant att undersöka denna parameter.
8
Inomhustemperaturen i hotellrummen är en parameter som har undersökts i
känslighetsanalysen eftersom en ökning eller minskning med en grad i temperatur
resulterar i en högre energianvändning. Dessutom kan hotellgästerna själva ändra
temperaturen i hotellrummet, vilket har stor påverkan på byggnadens energianvändning.
Därför är denna parameter intressant att undersöka.
Stora ekonomiska satsningar gjordes i samband med renoveringen av byggnaden för att
den skulle utrustas fönster som var mycket goda ur ett energiperspektiv. U-värde och g-
värde, två viktiga egenskaper hos fönster, valdes därför ut att undersökas för att se hur
mycket dessa fönsteregenskaper påverkade hotellbyggnadens energianvändning. De g-
och U-värden som undersöktes i känslighetsanalysen valdes med målet att undersöka så
stora men också så relevanta intervall på dessa parametrar som möjligt. Dock fanns det
kunskapsbegränsningar gällande simuleringsprogrammet som påverkade hur höga och
låga värden som slutligen valdes. U-värden för fönsterkarmarna exkluderades från
känslighetsanalysen då det endast var glasen i fönstren som förbättrades vid jämförelse
mellan modellerna för referensbyggnaden och den projekterade byggnaden.
Dessutom har dessa påverkansparametrar framtagits genom samtal och diskussioner med
personer som är insatta i byggnaden och har mycket goda kunskaper om byggnadens
energianvändning. Värdena för påverkansparametrarna i känslighetsanalysen finns i
Tabell 7.
Många av parametrarna kunde varieras direkt i simuleringsprogrammet men gällande
parametrarna ”Beläggningsgrad” och ”Inomhustemperatur” krävdes en rad antaganden.
2.6.1 Beläggningsgrad
Känslighetsanalysen för beläggningsgraden var baserad på en rad förenklingar. Endast
beläggningsgraden för antal uthyrda hotellrum togs hänsyn till. Därigenom har
energianvändningen för byggnadens andra verksamheter såsom restaurang och pub
exkluderats i känslighetsanalysen för beläggningsgraden.
Beläggningsgraden av hotellgäster, TV-användning och belysning i hotellrummen
ändrades till önskad beläggningsgrad i känslighetsanalysen. De andra lasterna i
hotellrummen antogs vara konstanta då de hade en mindre påverkan på
energianvändningen eller var i bruk dagligen som exempelvis kylskåp. Den antagna
tappvarmvattenanvändningen för olika beläggningsgrader baserades på en studie av
Svensk Fjärrvärme (2004, s.24) för tappvarmvattenanvändning i ett hotell med samma
storleksordning som den undersökta byggnaden. Värden för
tappvarmvattenanvändningen i hotellrummen och användningen av olika laster beroende
av beläggningsgraden i känslighetsanalysen finns i Bilaga 6.
9
2.6.2 Inomhustemperatur i hotellrummen
Framtagningen av de olika fallen för inomhustemperaturen var baserad på sommar- och
vinterhalvår. Sommarhalvåret motsvarade månaderna april - september (SMHI, 2016b)
medan vinterhalvåret antogs pågå mellan oktober – mars (SMHI, 2017b).
Känslighetsanalysen för inomhustemperaturen i hotellrummen i detta examensarbete
baserades på temperaturintervall för inomhustemperaturen i hotellrummen. Anledningen
till detta är på grund av att i simuleringsprogrammet IDA ICE endast är möjligt att välja
intervall istället för ett enskilt värde på inomhustemperaturen. Tregradersintervall valdes
under känslighetsanalysen då det var det mest snäva intervallet som kunde simuleras för
att erhålla rimliga simuleringsresultat. Vid snävare temperaturintervall förstår
programmet inte om byggnaden ska kylas eller värmas vilket ger missvisande resultat.
För den projekterade byggnaden är intervallet för inomhustemperaturen inställt på 21-
25°C i simuleringsprogrammet. Vid inomhustemperaturer under 21°C värms
hotellrummet upp och vid temperaturer över 25°C kyls hotellrummet ned. I
känslighetsanalysen undersöktes andra temperaturintervall för att kunna analysera hur
inomhustemperaturen i rummen påverkar energianvändningen.
3. Teoretisk bakgrund
3.1 Bygg- och byggnadssektorn
3.1.1 Energianvändning
Enligt Boverket (2017) svarade bygg- och byggnadssektorn för cirka 30 %, 110 TWh, av
Sveriges totala energianvändning 2014. Byggnadsförvaltning utgjorde cirka 87 % av den
totala energianvändningen i bygg- och byggnadssektorn i Sverige 2014.
Energianvändningen vid byggnadsförvaltning bestod till större delen av uppvärmning.
Framför allt gällande energi för uppvärmning varierar energianvändningen från år till år
beroende på utomhustemperaturen.
Den energi som levereras till en byggnad, vid normalt brukande under ett normalår,
definieras som summan av energin för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och
byggnadens byggnadsenergi (Boverket, 2017a). Vidare förtydligar Boverket (2017a) att
hushållsenergi och verksamhetsenergi inte inräknas.
Boverket (2016) förklarar att med byggnadsenergi avses den del av energin som är
relaterad till byggnadens behov. Den energianvändande apparaten finns inom, under eller
anbringad på utsidan av byggnaden. Dessutom inräknas externt placerade apparater som
försörjer byggnaden med energi. Exempel på vad byggnadsenergi används till är fast
belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar,
motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Energi för komfortkyla är den kyl-
10
eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för
människors komfort. Kylenergi som inhämtas direkt från omgivningen, s.k. frikyla, utan
kylmaskin inräknas inte. Verksamhetsenergi är den energi som används för
verksamhetens lokaler. Exempelvis processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV,
kyl-/frysdiskar, spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat och dylikt. Den
energi som används för hushållsändamål benämns hushållsenergi. Exempel på apparater
är liknande de som gäller för verksamhetsenergi men att de istället används för
hushållsändamål.
I Boverkets byggregler (BBR), se Boverket (2016), föreskrivs att byggnader ska vara
utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt
kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Vidare i BBR
specificeras bland annat de högsta värden som byggnadens specifika energianvändning
får uppgå till. Där specifik energianvändning innebär att energianvändningen är fördelad
på tempererad area (Atemp) och år. Atemp är arean av samtliga våningsplan, vindsplan och
källarplan för temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10ºC.
Beroende på var byggnaden är belägen i Sverige, om det är en bostad eller lokal, och om
den värms upp med el eller ej, varierar kravet på högsta specifika energianvändning.
Exempelvis för en lokal med större Atemp än 50 m2 i Stockholm (klimatzon III) får den
specifika energianvändningen högst vara 70 kWh/m2 Atemp och år.
Relevant för en byggnads energianvändning är de termiska egenskaperna för fönster. Ett
fönsters värmegenomgångkoefficient, U-värde [W/m2K], beskriver dess isolerande
egenskaper i form av hur stora termiska förluster som uppstår genom ett fönster per
kvadratmeter och en grad K i temperaturskillnad mellan utsidan och insidan av fönstret
(Karlsson, 2001, s.4). Vidare förklarar Karlsson (2001, s. 14) att en annan viktig egenskap
är g-värdet för ett fönster. Det är summan av solinstrålningens transmittans och den del
av absorptionen som emitterar till insidan av fönstret.
3.1.2 Miljöpåverkan
En byggnads miljöpåverkan kan bedömas ur ett livscykelperspektiv, dvs inklusive
produktion och byggande, drift, rivning, återvinning och transport (Boverket, 2017b).
Enligt Boverket (2017c) sker det utsläpp av växthusgaser under en byggnads livscykel,
framför allt från byggverksamhet (nyproduktion och rivning) och uppvärmningen i
byggnadsförvaltningsbranschen. Gällande de hälsofarliga partikelutsläppen som sker i
bygg- och byggnadssektorn kommer de huvudsakligen från värmeproduktion (Boverket,
2017d). Vid nyproduktion och renovering av byggnader sker utsläpp av kväveoxider som
är både miljö- och hälsofarliga (Boverket, 2017e). Dessutom vid byggverksamhet
används störst mängd miljö- och hälsofarliga kemiska produkter, såsom färg,
förtunningsmedel och isoleringsmaterial (Boverket, 2017f). Vidare, enligt Boverket
(2017g), uppkommer bygg- och rivningsavfall som både kan vara farligt och icke-farligt.
Det icke-farliga avfallet består främst av jordmassor, muddermassor, metallavfall och
11
träavfall. Farligt avfall består huvudsakligen av förorenade jordmassor, mineralavfall i
form avförorenad betong, tegel, asfalt och impregnerat träavfall.
3.1.3 Energi- och miljöpolitiska beslut
Energi- och miljöpolitik drivs på flera nivåer i samhället, bland annat kommunal,
nationell och EU-nivå. Några övergripande svenska klimat- och energimål till 2020 är
följande enligt Regeringen (2015a):
40 % minskning av klimatutsläppen
Minst 50 % förnybar energi
20 % effektivare energianvändning
Målet om 20 % effektivare energianvändning uttrycks, enligt Regeringen (2015b), som
ett sektorsövergripande mål om 20 % minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020.
Det finns ytterligare ett energieffektiviseringsmål som var till 2016 och var baserat i
enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv
slutanvändning av energi och energitjänster. Detta mål handlade om att, med avseende på
slutanvänd energi, åstadkomma en energibesparing till 2016 om minst 9 % av det årliga
genomsnittet 2001–2005, vilket motsvarar 33 TWh. I bostäder och lokaler sker en
betydande del av den slutliga energianvändningen. Vidare finns EU-direktiv om
byggnaders energiprestanda, varav ett innehåller huvudsakligen fem krav som ska införas
i medlemsstaterna (Energimyndigheten, 2015):
”En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda.
Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader.
Minimikrav på energiprestanda för stora renoveringar/ändringar av byggnader.
Energicertifiering av byggnader.
Besiktning av värmesystem, med panna/brännare och luftkonditioneringssystem
samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år.”
Genom en ny lag om en energideklarering av byggnader införlivandes en del av
direktivet. Lagen innebär att fastighetsägare är skyldig att upprätta en energideklaration
av byggnaden. Enligt ett annat EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara s.k. nära-
nollenergibyggnader (Boverket, 2015). Boverket föreslår (se Boverket, 2015) hur nära-
nollenergibyggnader ska definieras genom att specificera högsta specifika
energianvändning för olika byggnader, men emellertid exkludera fritt flödande energi
(från sol, vind, mark, luft och vatten) som på plats eller i närheten omvandlas till el, värme
eller kyla.
3.2 Miljöcertifiering av byggnader
SGBC (2017a) beskriver miljöcertifiering som en bedömning av hur miljömässigt hållbar
en byggnad är. Syftet med att miljöcertifiera en byggnad sammanfattas av SGBC (2013):
12
Synliggörande av miljöengagemang
Verktyg vid projektering och byggande
Bättre kvalitet på teknik och funktioner
Nöjda brukare
Konkurrensfördel om hyresgäster
Lägre förvaltningskostnader
Lägre driftskostnader
Enklare att sälja internationellt
Det finns flera olika certifieringssystem som genom ett certifikat visar en byggnads
miljöprestanda (SGBC 2017a). Enligt SGBC (2017a) är de fyra mest använda
miljöcertifieringssystemen för byggnader i Sverige: GreenBuilding, Miljöbyggnad,
BREEAM och LEED. Det vanligaste certifieringssystemet 2014 var Miljöbyggnad med
1290 registrerade och certifierade byggnader, därefter GreenBuilding med 439
byggnader, sedan LEED med 153 byggnader och slutligen BREEAM med 86 byggnader.
GreenBuilding är ett certifieringssystem grundat utifrån ett EU-initiativ som syftade att
påskynda energieffektiviseringen i bygg- och byggnadssektorn (SGBC, 2017b). Enligt
SGBC (2017b) passar certifieringssystemet för fastighetsägare och -förvaltare som vill
effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. Kravet är att
energianvändningen minskar med 25 % jämfört med tidigare eller jämfört med
nybyggnadskraven i BBR.
Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som är utvecklat för svenska förhållanden och
kan användas för både stora och små samt nya och befintliga byggnader (SGBC, 2017c).
Vidare förklarar SGBC (2017c) att Miljöbyggnad tar hänsyn till aspekter såsom energi,
inomhusmiljö och material. Byggnaden kan betygsättas med BRONS, SILVER eller
GULD.
BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) är ett
certifieringssystem utvecklat i Storbritannien och som sedan 2013 finns som svensk
version (SGBC, 2017d). Fastighetsägare och -utvecklare med nyproducerade och
befintliga kommersiella kontor och handelsbyggnader kan erhålla en BREEAM
certifiering enligt SGBC (2017d). Vidare görs bedömningen utifrån områdena
projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering,
markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt
byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel. Dessutom höjer
innovativa tekniska lösningar betyget. Byggnaden kan uppnå betygen Pass, Good, Very
Good, Excellent och Outstanding.
LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) är ett USA-utvecklat
certifieringssystem som med stor bredd tar hänsyn till globala miljöaspekter såsom
vattenförbrukning och energianvändning (SGBC, 2017e). Certifieringssystemet har
samma kriterier över hela världen, vilket gör det attraktivt för internationella företag
enligt SGBC (2017e). LEED kan användas för nybyggnad, ombyggnad och befintliga
13
byggnader samt även för hela stadsdelar. Bedömningen görs utifrån områdena
vattenanvändning, energianvändning, närmiljö, material samt inomhusklimat. Dessutom
kan bonuspoäng uppnås för innovation i projektet och regionala hänsynstaganden.
Betygssystemet är poängbaserat och byggnaden kan uppnå betygen Certifierad, Silver,
Guld eller Platinum.
3.2.1 Miljöcertifieringssystemet LEED
Eftersom byggnaden i detta examensarbete certifierades med LEED (Leadership in
Energy and Environmental Design), version 2009, innehåller detta avsnitt relevanta delar
om detta certifieringssystem. LEED är utvecklat och administrerat av United States Green
Building Council (USGBC). För LEED 2009 i Sverige finns flera olika
bedömningssystem: LEED for New Construction & Major Renovations, LEED for Core
& Shell, LEED for Schools, LEED for Healthcare, LEED for Retail, LEED for
Commercial Interiors och LEED for EBOM (USGBC, 2014). Byggnaden i detta projekt
certifierades med LEED 2009 New Construction & Major Renovations, därmed
behandlas endast detta bedömningssystem framöver i detta avsnitt med fakta från
USGBC (2016).
LEED 2009 New Construction & Major Renovations betygsätter byggnaden enligt
följande poängskala:
Certifierad 40-49 poäng
Silver 50-59 poäng
Guld 60-79 poäng
Platinum 80-110 poäng
En byggnad kan totalt erhålla 110 poäng.
Bedömningssystemet behandlar sju bedömningsområden (med högsta möjliga poäng i
parantes):
Hållbar närmiljö (26 poäng)
Vattenanvändning (10 poäng)
Energi & Atmosfär (35 poäng)
Material & resurser (14 poäng)
Inomhusklimat (15 poäng)
Innovation i design (6 poäng)
Regionala hänsynstaganden (4 poäng)
I detta examensarbete behandlas endast bedömningsområdet Energi & Atmosfär som
tidigare nämnts i 1.4 Avgränsningar. Målet med detta bedömningsområde är att minska
byggnadens energianvändning, öka andelen förnybar energi, förbättra
energiuppföljningen samt eliminera användningen av växthusgaser av typen CFC
14
(klorfluorkarboner), vilka kan användas som köldmedier (USGBC, 2016). Energi &
Atmosfär består av följande delområden:
Optimerad energianvändning (19 poäng)
Förnybar energi producerad på plats (7 poäng)
Förbättrad drift av byggnaden (2 poäng)
Förbättring hantering av köldmedier (2 poäng)
Mätning och verifikation (3 poäng)
Grön energi (2 poäng)
Vidare har detta examensarbete endast behandlat delområdet ”Optimerad
energianvändning”, vilket är det största delområdet, med 19 poäng som högsta möjliga
poäng, i LEED 2009 New Construction & Major Renovations. Detta delområde syftar till
att bedöma nivån av energieffektivitet för att minska miljömässig och ekonomisk
påverkan orsakat av överflödig energianvändning. Bedömningen går till så att projekterad
(Proposed) byggnadsprestanda jämförs med en referensbyggnad (Baseline building) som
är baserad på LEED-standard och amerikansk standard. Det finns två alternativa
tillvägagångssätt för delområdet ”Optimerad energianvändning”. Det första alternativet,
som också är använt i LEED-certifieringen för byggnaden i detta examensarbete, utgår
från att utföra energiberäkningar utifrån en simuleringsmodell av byggnaden. Det andra
alternativet utgörs av att certifieringsteamet dokumenterar energibesparingar utifrån ett
normativt fall. Energianvändningen räknas om till energikostnad beroende på vilken typ
av energi (exempelvis el, värme eller kyla) och energikälla som används. Andelen för de
minsta energikostnadsbesparingar, jämfört med referensprestanda, som krävs för att få
respektive EAC1-poäng (poäng för ”Optimerad energianvändning”) kan ses i Tabell 1.
Tabell 1. Kravet på energikostnadsbesparing för respektive poäng gällande renovering
av befintlig byggnad för ”Optimerad energianvändning” enligt LEED 2009 New
Construction & Major Renovations (USBGC, 2016)
Energikostnadsbesparing [%] EAC1-poäng
8 1
10 2
14 4
18 6
22 8
26 10
30 12
34 14
38 16
42 18
15
3.3 Hotellverksamheter
3.3.1 Energiaspekter
Hotell i Sverige använder enligt IVA (2013) i genomsnitt 250 kWh per kvadratmeter och
år. I Figur 1 kan fördelningen av energianvändningen i ett genomsnittligt hotell ses. Den
största delen, 47 %, används till uppvärmning och varmvatten, knappt 40 % utgörs av
verksamhetsel och resterande energi är fastighetsel, exempelvis fläktar.
Figur 1. Fördelning av energianvändning i genomsnittligt hotell i Sverige (IVA, 2013)
Enligt IVA (2013) påverkas energianvändningen i hotellbranschen av flera olika aktörer.
Byggnadsägarna är ansvariga för investeringar i klimatskal och installationer. Externa
förvaltningsbolag eller hotellets egna drifttekniker sköter driften. Dessutom påverkar
hotellgästerna med sina handlingar och beteenden genom att bestämma rumstemperatur,
varmvattenanvändning och elförbrukning. Hotellgäster förväntar sig allt varmare rum på
vintrarna och allt kallare rum på somrarna, vilket ökar energianvändningen.
Belysning11%
Övrig
fastighetsel
4%
Fläktar11%
Värme och
varmvatten
47%
Övrig
verksamhetsel
5%
Köksutrustning
22%
Belysning Övrig fastighetsel Fläktar
Värme och varmvatten Övrig verksamhetsel Köksutrustning
16
4. Byggnaden Rotundan 3
Elite Eden Park Hotel ligger vid korsningen Linnégatan och Sturegatan och finns i
byggnaden Rotundan 3. Rotundan 3 ägs av AFA Fastigheter. Byggnaden uppfördes år
1959 med sju våningar ovan och tre våningar under mark (AFA Fastigheter, 2017). I
många år användes byggnaden som kontor, men hösten 2008 flyttade den sista
kontorshyresgästen ut och byggnaden blev tomställd. AFA Fastigheter anlitade
SKANSKA som entreprenör för att totalrenovera byggnaden till ett hotell (AFA
Fastigheter, 2017). SKANSKA anlitade i sin tur underentreprenörer som hjälpte till med
delar av renoveringsprocessen och miljöcertifieringen av byggnaden. Elite Eden Park
Hotel färdigställdes år 2011 (Jacobsson, 2017).
4.1 LEED-certifiering av byggnaden
Byggnaden certifierades enligt LEED 2009 New Construction and Major Renovations.
Gällande delområdet ”Optimerad energianvändning” i bedömningsområdet ”Energi &
Atmosfär” valdes alternativet ”Energiberäkning i simuleringsprogram”. Detta alternativ
valdes för att kunna basera certifieringen på en jämförelse mellan ett referensfall av
byggnaden och ett fall efter renoveringen som motsvarade den projekterade byggnaden
ur ett energiperspektiv. Jämförelsen utfördes med syfte att kunna fastställa den
energibesparing och de energikostnader som byggnaden uppnår genom renoveringen av
byggnaden.
Simuleringsprogrammet som valdes för energiberäkningarna var programmet IDA ICE.
Under miljöcertifieringsprocessen skapades därför två IDA ICE-modeller av byggnaden
för att kunna beräkna energibesparingen mellan de två fallen. Alltså, en modell byggdes
för referensfallet (referensbyggnaden/Baseline building) och en modell för den
projekterade byggnaden (Proposed building). Byggnaden som modellerades i båda fallen
har Atemp= 5740 m2, vilket är något lägre än den Atemp som den färdigrenoverade
byggnaden har, se avnitt 4.2 Den nuvarande byggnaden.
Modellen för referensfallet innebär en referensbyggnad baserad på en standarddesign av
byggnaden enligt LEED-riktlinjer (SKANSKA, 2011). Riktlinjerna gäller flera olika
saker som exempelvis dagsljus, material och byggnadsegenskaper. Anledningen till att
LEED-certifieringen baseras på en referensbyggnad av byggnaden enligt LEED-riktlinjer
är på grund av att detta ska ge liknande grundförutsättning för alla byggnader som
certifieras enligt LEED. Detta ska ge en rättvis bedömning för alla LEED-certifieringar
då alla certifierade byggnader enligt LEED bygger på en liknande basnivå. Vidare ska
detta ge möjlighet att kunna jämföra olika byggnaders LEED-certifieringsnivåer
(USGBC, 2009).
Modellen av den projekterade byggnaden (Proposed buildning) motsvarar byggnaden då
alla planerade energieffektiva lösningar har implementerats, alltså den färdigställda
byggnaden efter renoveringsprocessen. Den projekterade byggnaden bygger på
17
referensbyggnaden men med förbättrade byggnadsegenskaper och tekniska komponenter
i enlighet med de energieffektiva lösningar som implementerades. I detta fall hade den
projekterade byggnaden exempelvis bättre fönster ur ett energiperspektiv, mer energisnål
belysning och högre verkningsgrad på värmeväxlaren i jämförelse med
referensbyggnaden (SKANSKA, 2011). Fler av de energieffektiva lösningar som
implementerades i samband med renoveringen av byggnaden finns beskrivna under
avsnitt 4.2.1 Energieffektiva lösningar.
Energiberäkningarna av modellerna som utfördes under miljöcertifieringen var
genomförda genom simulering i programmet IDA ICE. Modellerna simulerades för ett
normalår i Stockholm. Normalåret innehåller ihopklippta väderdata från åren 1981-2010
i Stockholm för att kunna representera ett typiskt klimat i Stockholm över ett år.
Energiberäkningarna i simuleringsprogrammet tog även hänsyn till kringliggande
byggnader och skuggor som uppkom på grund av dem. Från energisimuleringarna av
modellerna i IDA ICE erhölls årliga värden för energianvändningen av de två fallen
(referens- och projekterat fall).
Utifrån resultatet från energiberäkningarna av modellerna i programmet IDA ICE
beräknades energibesparingen för den projekterade byggnaden fram med
referensbyggnadens energianvändning som referensvärde. Energibesparingen uppgick
till 43%. Vidare under certifieringsprocessen beräknades energikostnaderna för att ta
fram vilken certifiering den projekterade byggnaden skulle erhålla (SKANSKA, 2011).
Kostnadsberäkningarna gällande energianvändningen för referensbyggnaden och den
projekterade byggnaden kan ses i Figur B5.1, Figur B5.2, Figur B5.3 och Figur B5.4 i
Bilaga 5. Kostnadsbesparingen ur ett energiperspektiv beräknades att uppgå till 38%
vilket motsvarade certifieringsnivån LEED Guld enligt SKANSKA (2011).
År 2011 lämnades ansökan in till USGBC i USA för granskning och byggnaden
certifierades slutligen år 2012 med LEED Guld. Då certifieringen av byggnaden var klar,
var restaurangen färdigställd men inte möblerad och restaurangens kök hade inte utrustats
med vitvaror. Möbler, vitvaror samt frys- och kylrum tillkom efter certifieringen
(Jacobsson, 2017).
4.1.1 Erhållna poäng enligt certifieringssystemet LEED
Byggnaden certifierades med LEED Guld, som tidigare nämnt, då byggnaden erhöll 65
poäng av totalt 110 poäng enligt bedömningssystemet LEED. Dessa poäng var fördelade
över samtliga bedömningsområden enligt nedan (USGBC, 2012):
Hållbar närmiljö - 17/26 poäng
Vattenanvändning - 2/10 poäng
Energi & Atmosfär - 23/35 poäng
Material & resurser - 5/14 poäng
Inomhusklimat - 10/15 poäng
Innovation i design - 4/6 poäng
18
Regionala hänsynstaganden - 4/4 poäng
Gällande bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär” fördelades poängen över
delområdena på följande sätt (USGBC,2012):
Optimerad energianvändning- 16/19 poäng
Förnybar energi producerad på plats- 0/7 poäng
Förbättrad drift av byggnaden - 2/2 poäng
Förbättrad hantering av kylmedel – 2/2 poäng
Mätning & verifikation – 3/3 poäng
Grön energi – 0/2 poäng
Ytterligare information om byggnadens erhållna poäng inom samtliga
bedömningsområden och delområden finns i Bilaga 7.
4.2 Den nuvarande byggnaden
Byggnaden omfattar en bruksarea om cirka 7100 m2 (AFA Fastigheter, 2017), där
byggnadens Atemp är 6185 m2. För närvarande hyr Elite Hotel denna byggnad av AFA
Fastigheter och bedriver hotellverksamhet i byggnaden. Hotellet har 111 dubbelrum, 6
enkelrum, 6 juniorsviter samt 1 lyxsvit (AFA Fastigheter, 2017).
Rummen innehåller elektriska laster som TV (150W), minibar (100W), handdukstork
(80W) och belysning (412W). Golvvärme finns i badrummet och har märkeffekten
26W/m2 (SKANSKA, 2011). Styrning av belysning och golvvärme i rummen är kopplade
till kortläsaren på hotellrummens dörr. Dessutom finns temperaturstyrning som ger
hotellgästerna möjlighet att styra över inomhustemperaturen i hotellrummen.
Standardvärdet för denna temperaturstyrning är 21°C, vilket är den inomhustemperatur
som önskas året runt för att hålla ned energianvändningen och samtidigt ha ett behagligt
inomhusklimat med en temperatur som är behaglig för gästerna. Inomhustemperaturen
kan varieras mellan 21±2°C. Vilken temperatur som hotellrummet får bestäms av den
temperatur som hotellgästen ställer in temperaturstyrningen på. När hotellgästerna lämnar
rummet eller checkar ut återställs emellertid inte temperaturen till standardvärdet, utan
temperaturen fortsätter att vara det värde som temperaturstyrningen var inställt på av
hotellgästerna.
Hotellet har även andra utrymmen som bland annat restaurang, pub, garage,
konferensrum, kontorsrum, gym, omklädningsrum, trapphus samt kyl- och frysrum
(Hagelfors, 2017a).
4.2.1 Energieffektiva lösningar
Uppvärmning och tappvarmvatten i Rotundan 3 kommer från fjärrvärme. Fjärrvärme
innebär att ett fjärrvärmeverk hettar upp vatten som sprids till de byggnader som är
uppkopplade på fjärrvärmenätet (Svensk Fjärrvärme, 2005). Vidare förklarar Svensk
19
Fjärrvärme (2005) att vattnet värms till mellan 70 och 120ºC, beroende på årstid och
väder, och leds via välisolerade rör under högt tryck till fjärrvärmecentraler i varje
byggnad. Fjärrvärmecentralen består av två värmeväxlare, dels en som utnyttjar det
varma vattnets värme för att värma upp byggnadens element och en annan som används
till tappvarmvattnet. I Rotundan 3 används fjärrvärmen även till vattenburen golvvärme
och handdukstorkar, vilket enligt Svensk Fjärrvärme (2009) bidrar till effektiv
energianvändning eftersom dessa annars skulle vara eluppvärmda. Dessutom är en
avloppsvärmeväxlare installerad i Rotundan 3, som tar tillvara på värmen som finns i
avloppsvattnet, dvs vatten från toalett, tvättställ, dusch osv (Kauppinen, 2017).
Avloppsvärmeväxlaren består av två rör, i det inre röret flödar avloppsvatten och i det
yttre flödar det kalla vattnet (Kauppinen, 2017). Enligt Kauppinen (2017) har
avloppsvärmeväxlaren i byggnaden en verkningsgrad på runt 40–50%.
Kylbehovet i Rotundan 3 tillgodoses från fjärrkyla. Fjärrkyla bygger på samma princip
som fjärrvärme, men istället för varmt vatten distribueras kallt vatten i ett fjärrkylanät till
byggnadens fjärrkylacentral (Tekniska verken, 2016). Det ingående kalla vattnet håller
en temperatur på cirka 7-10ºC och kylan överförs via en värmeväxlare till byggnadens
kylutrustning enligt Tekniska verken (2016).
Ventilationssystemet i Rotundan 3 är ett så kallat FTX-system, vilket innebär att värmen
i frånluften återvinns genom att värma upp tilluften i en värmeväxlare (Svensk
Ventilation, 2017). I Rotundan 3 finns en torr plattvärmeväxlare installerad som
återvinner värmen två gånger. Denna plattvärmeväxlare har en verkningsgrad på 89%.
Det finns även så kallad evaporativ kylning som vid behov kyler frånluften genom att
fukta den och via värmeväxlaren kyls sedan tilluften (Kauppinen, 2017). Tilluften kan
kylas ned 8-10ºC på detta sätt enligt Kauppinen (2017).
Rotundan 3 utrustades med energieffektiva fönster vid renoveringen. Dessa fönster har
lågt U-värde för att minska fjärrvärmeanvändningen och lågt g-värde för att minska
fjärrkylaanvändningen (SKANSKA, 2011). Vidare enligt SKANSKA (2011) har de flesta
av byggnadens glas ett U-värde på 1,3 W/m2K, g-värde 0,29–0,31 och har
kryptongasfylld spalt. Emellertid har ej solutsatta fönster i norr U-värde 1,4 W/m2K, g-
värde 0,6 och argongasfylld spalt. Dessutom byttes några av byggnadens fönster inte ut
vid renoveringen, dessa fönster har betydligt högre U- och g-värden. Medelvärdet för U-
värdet för byggnadens samtliga fönster är 1,5 W/m2K och medelvärdet för g-värdet för
samtliga fönster är 0,33.
Hela byggnaden är utrustad med LED-lampor, vilka drar ungefär 80% mindre än
glödlampor och har upp till 15 gånger så hög livslängd (Energimyndigheten, 2016).
4.2.2 Byggnadens energianvändning
Den projekterade energianvändningen kommer från energiberäkningarna i programmet
IDA ICE. Dessa energiberäkningar utfördes i samband med LEED-certifieringen
(SKANSKA, 2011). Den verkliga energianvändningen för åren 2012–2016 är uppmätta
20
värden som erhållits från de installerade energimätarna i byggnaden (Hagelfors, 2016).
Energianvändningen i denna studie är indelad i följande energiposter; fjärrvärme,
fjärrkyla och el (fastighetsel och verksamhetsel).
Beräkningar och värden för byggnadens fjärrvärmeanvändning finns i Bilaga 1. För
fjärrvärmeanvändningen står uppvärmning av tappvarmvatten för en stor del av
förbrukningen. Vattnet värms från 4°C till den önskade temperaturen 55°C utan en
avloppsvärmeväxlare. Då byggnaden har en avloppsvärmeväxlare skulle denna komma
att förvärma vattnet upp till 10°C (Kauppinen, 2017). Medelvärdet för vattnets temperatur
efter förvärmningen under ett år är 7°C vilket innebär en 3°C ökning av temperaturen
(Hagelfors, 2017a). Byggnadens tappvarmvattenförbrukning och energiåtgång kan ses i
Tabell 2 och beräkningar finns presenterade i Bilaga 1.
Tabell 2. Byggnadens tappvarmvattenförbrukning mellan åren 2012–2016. Observera
att värdena är avrundade (Hagelfors, 2017)
År
Tappvarmvattenanvändning
[m3/dygn]
Energi för uppvärmning av
tappvarmvatten
[kWh/m2,år]
2016 14 46
2015 14 46
2014 13 44
2013 13 42
2012 12 41
Byggnadens totala fjärrkylaanvändning utgörs både av komfortkyla och
verksamhetskyla. Verksamhetskylan går till kylning av kyl- och frysmaskiner som är
anslutna till byggnadens restaurangverksamhet (Hagelfors, 2017a). I LEED-
certifieringen av byggnaden togs endast hänsyn till komfortkyla, vilket innebär att
verksamhetskylan exkluderades (Jacobsson, 2017). Därför har det endast tagits hänsyn
till komfortkyla i detta examensarbete.
Det projekterade värdet som erhölls från energiberäkningen motsvarade byggnadens
användning av komfortkyla (SKANSKA, 2011). I verkligheten visar byggnadens
energimätare en total fjärrkylaanvändning som består både av komfort- och
verksamhetskyla. Ett medelvärde för användningen av verksamhetskyla beräknades
därför i detta examensarbete, denna beräkning kan ses i Bilaga 2. Beräkningen gav en
medelverksamhetskylaanvändning på 24 𝑘𝑊ℎ
å𝑟 ∙ 𝑚2,Atemp och denna kyla subtraherades bort
från den totala fjärrkylaanvändningen. Användningen av komfortkyla i tabellform kan
ses i Bilaga 2.
21
Gällande elanvändningen delas denna post in i fastighetsel och verksamhetsel, eftersom i
LEED-certifieringssystemet görs denna indelning och både användningen av fastighets-
och verksamhetsel tas hänsyn till. I detta examensarbete har indelningen gjorts med
vägledning från Tabell 3 som visar exempel på apparater som inräknas som användare av
fastighets- respektive verksamhetsel vid LEED-certifiering av byggnader (SKANSKA,
2011). Värden för elanvändningen kan ses i Bilaga 3.
Tabell 3. Exempel på apparater som inräknas som användare av fastighetsel och
verksamhetsel
Fastighetsel Verksamhetsel
Fläktar Belysning i Verksamhet / Bostad
Pumpar Belysning i trädgård och på gångstråk
Hissar och rulltrappor mm Hushållsmaskiner
Del av Belysning Tvättstuga
Luftridåer Motorvärmare
Värmekablar Poolvärmare
Tappvarmvatten Poolcirkulationspump
Rörförluster kyla Serverrum
Rörförluster VVC Datorcentral
Styr- och övervakningsutrustning Restaurangkök
Pumpar och fläktar för frikyla Restaurangventilation
Motionshall
Lablokaler
Markvärme
22
5. Resultat
5.1 Energiuppföljning
I energiuppföljningen i detta examensarbete redovisas byggnaden Rotundan 3s
energianvändning (fjärrvärme-, fjärrkyla- och elanvändning) för åren 2012-2016 och den
projekterade energianvändningen för att se hur dessa skiljer sig åt. Orsakerna till
skillnaden mellan verklig och projekterad energianvändning kan vara många, men i 5.4
Känslighetsanalys undersöks hur mycket några utvalda parametrar påverkar
energianvändningen.
Byggnadens energianvändning för åren 2012-2016, som behandlas i detta avsnitt, har
erhållits från fastighetstekniska chefen på Elite Eden Hotel. Det projekterade värdet för
energianvändningen är baserat på de värden som finns dokumenterat gällande LEED-
certifieringen från SKANSKA.
Modellen av den projekterade byggnaden (se 4.1 LEED-certifiering av byggnaden) är
baserad på en Atemp på 5740 m2. Utomhustemperaturen i byggnadens omgivning är
baserad på ett normalår. De projekterade värdena för de påverkansparametrar som
studeras i detta examensarbete är en beläggningsgrad för hotellet (andelen uthyrda rum,
tidsschema för projekterat användande av laster finns i Bilaga 6) på 38%,
tappvarmvattenanvändning på 10 m3/dygn och temperaturverkningsgrad för
värmeväxlare på 89%. Dessutom är det projekterade medelvärdet på g-värde och U-värde
för byggnadens fönster 0,33 respektive 1,5 W/m2K. Inomhustemperaturen i
hotellrummen projekterades till 21-25°C. Läs mer under avsnitt 4.1 LEED-certifiering av
byggnaden. Vidare har endast normalkorrigerade värden för fjärrvärme och komfortkyla
tagits hänsyn till i energiuppföljningen. Mer om detta finns under avsnitt 4.2.2
Byggnadens energianvändning. Energianvändningen för åren 2012-2016 samt för den
projekterade byggnaden finns i Bilaga 1, Bilaga 2 och Bilaga 3. Byggnadens totala
energianvändning inkluderar användningen av fjärrvärme (normalkorrigerad),
komfortkyla och el.
I Figur 2 presenteras byggnadens totala energianvändning grafiskt för åren 2012–2016
och den projekterade energianvändningen. Den totala energianvändningen för åren 2012–
2016 är högre än den projekterade energianvändningen vilket kan ses i Figur 2. Detta
innebär att byggnadens energianvändning inte når upp till den energianvändning som
projekterades under LEED-certifieringen. Notera att energianvändningen år 2012
inkluderar datafel gällande elanvändningen. Detta resulterar i att byggnadens
energianvändning år 2012 till viss del är missvisande.
23
Figur 2. Byggnadens totala energianvändning för åren 2012–2016 samt för den
projekterade energianvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
I Tabell 4 har den projekterade byggnadens totala energianvändning jämförts med
byggnadens energianvändning mellan åren 2012–2016. Byggnadens energianvändning år
2016 har störst avvikelse, på 38 %, vid jämförelse med det projekterade värdet när 2012
års energianvändning har exkluderats. Den lägsta avvikelsen är 25 % vilket kan ses vid
jämförelse av energianvändningen år 2014 och det projekterade värdet.
Tabell 4. Skillnaden mellan den verkliga byggnadens energianvändning och den
projekterade energianvändningen i % (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011)
Total energianvändning
[kWh/m2,år]
Avvikelse från projekterat värde
[%]
Projekterad byggnad 200 Referensvärde
År 2016 275 38
År 2015 253 27
År 2014 250 25
År 2013 256 28
År 2012 288 44
I Tabell 5 presenteras energibesparing i procent för energianvändningen för åren 2012–
2016 med referensbyggnadens (se avsnitt 4.1 LEED-certifiering av byggnaden)
0
100
200
300
400
2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat
värde
To
tal
ener
gia
nvän
dn
ing
[kW
h/m
2,å
r]
Byggnadens totala energianvändning
24
energianvändning som utgångspunkt. Energibesparingen för projekterad byggnad är 43%
vid jämförelse med referensbyggnaden. Den högsta energibesparingen för den verkliga
byggnaden är 29 % vilket erhålls genom att jämföra referensbyggnad med den undersökta
byggnadens energianvändning år 2014.
Tabell 5. Skillnaden mellan den verkliga byggnadens energianvändning, den
projekterade energianvändningen och energianvändning för referensbyggnaden
(Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011)
Total energianvändning
[kWh/m2,år]
Energibesparing jämfört med
referensbyggnad
[%]
Referensbyggnad 352 Referensvärde
Projekterad byggnad 200 43
År 2016 275 21
År 2015 253 28
År 2014 250 29
År 2013 256 27
År 2012 288 18
5.1.1 Fjärrvärmeanvändning
Den normalårskorrigerade fjärrvärmeanvändningen för åren 2012–2016 kan ses i ett
grafiskt format i Figur 3. Figur 3 visar även hur hög den verkliga användningen är i
jämförelse med det projekterade värdet. Det som kan utläsas från Figur 3 är att
fjärrvärmeanvändningen minskade mellan åren 2012–2014 men har sedan dess ökat något
under de senaste två åren.
Det som kan utläsas från Figur 3 är att den verkliga fjärrvärmeanvändningen för åren
2012-2016 är något högre än det projekterade värdet. Den största avvikelsen kan ses vid
jämförelse mellan det projekterade värdet och 2016 års fjärrvärmeanvändning. Denna
avvikelse gällande fjärrvärmeanvändningen är cirka 26 kWh/m2,år, vilket ger 35%
avvikelse. Den minsta avvikelsen för fjärrvärmeanvändningen kan utläsas vid jämförelse
mellan 2014 års fjärrvärmeanvändning och den projekterade användningen. I detta fall är
skillnaden 6 kWh/m2,år och 8 % i procentuell avvikelse.
25
Figur 3. Den årliga fjärrvärmeanvändningen för åren 2012-2016 och den projekterade
fjärrvärmeanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
Den projekterade och verkliga fjärrvärmeanvändningen sett över ett år kan ses i Figur 4.
Fjärrvärmeförbrukningen över ett år följer en liknande trend för samtliga värden vilket
innebär att inga stora avvikelser på grund av datafel eller liknande påverkar resultatet.
Figur 4. Den årliga fjärrvärmeanvändningen sett över ett år för åren 2012-2016 och
den projekterade fjärrvärmeanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
0
50
100
150
2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat
värde
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Årlig användning av fjärrvärme
0
5
10
15
20
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månatlig användning av fjärrvärme
2016
2015
2014
2013
2012
Projekterat
värde
26
5.1.2 Fjärrkylanvändning
Fjärrkylaanvändningen (där endast komfortkyla tas hänsyn till) presenteras i Figur 5. Som
kan utläsas i Figur 5 är att den projekterade fjärrkylaanvändningen är väsentligt lägre än
fjärrkylaanvändningen för åren 2012–2016. Dessutom visar Figur 5 att användningen av
fjärrkyla mellan åren 2012–2016 har ökat med cirka 67%.
Avvikelsen mellan fjärrkylaanvändningen år 2016 och det projekterade värdet är 19
kWh/m2,år, vilket är den största avvikelsen mellan den verkliga och projekterade
användningen av fjärrkyla. Procentuellt sett blir denna avvikelse 173%. Den lägsta
avvikelsen är 7 kWh/m2,år (66% avvikelse) och detta gäller vid jämförelse mellan 2012
års användning och det projekterade värdet.
Figur 5. Den årliga fjärrkylaanvändningen för åren 2012-2016 och den projekterade
fjärrkylaanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
Figur 6 presenterar fjärrkylaanvändningens variation över ett år. Fjärrkylaanvändningen
följer en trend vilket innebär att värden för fjärrkylaanvändningen är rimliga. Toppvärdet
för juli år 2014 som kan ses i Figur 6 representerar en hög användning av fjärrkyla som
kan bero på höga temperaturer under denna månad.
0
10
20
30
40
2016 2015 2014 2013 2012 Projekterat
värde
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g [
kW
h/m
2,å
r]
Årlig fjärrkylaanvändning
27
Figur 6. Den årliga fjärrkylaanvändningen sett över ett år för åren 2012-2016 och den
projekterade fjärrkylaanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
5.1.3 Elanvändning
Elanvändningen presenteras grafiskt med hjälp av Figur 7. Som kan utläsas i Figur 7 är
den totala elförbrukningen för år 2012-2016 högre än det projekterade värdet för
elförbrukningen. Detta beror främst på att den projekterade verksamhetselanvändningen
är lägre än den verkliga användningen av verksamhetsel. Däremot är den projekterade
fastighetselanvändningen något högre än fastighetselanvändningen för åren 2012-2016. I
stora drag är byggnadens verkliga elanvändning relativt konstant från år till år. Notera att
elanvändningen år 2012 innehåller datafel, vilket gör att elanvändningen blir högre än de
andra årens elanvändning. Därför exkluderas användningen för år 2012 i Figur 8 och
Figur 9.
Vid jämförelse mellan den totala elanvändningen för åren 2012-2016 och det projekterade
värdet är avvikelsen i genomsnitt cirka 30 kWh/m2,år vilket ger cirka 26% avvikelse.
Gällande verksamhetsel är medelavvikelsen mellan projekterade och verklig
energianvändning 36 kWh/m2,år och detta innebär en avvikelse på 44%. Den projekterade
användningen av fastighetsel är i genomsnitt cirka 9 kWh/m2,år högre än användningen
för åren 2013-2016. Detta ger en skillnad på 27 %.
0
5
10
15
Jan
Feb
Mar
Ap
r
Maj
Jun
Jul
Au
g
Sep
Ok
t
No
v
Dec
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månatlig fjärrkylaanvändning
2016
2015
2014
2013
2012
Projekterat
värde
28
Figur 7. Den årliga elanvändningen för åren 2013-2016 och den projekterade
elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
I Figur 8 presenteras användningen av fastighetsel över ett år. Den projekterade
användningen av fastighetselen är högre samt mer konstant över ett år vid jämförelse
mellan användningen för åren 2013-2016. Detta kan bero på att vid projektering används
ofta ett schablonvärde för fastighetselanvändningen vilket används över hela året. Trots
att simuleringsprogrammet är omfattande och tar hänsyn till flera aspekter, tas inte
tillräckligt många aspekter hänsyn till för att täcka in variationen av
fastighetselanvändninngen över ett år.
0
50
100
150E
lfö
rbru
kn
ing [
kW
h/m
2,å
r]Årlig elförbrukning
Fastighetsel
Verksamhetsel
Total elförbrukning
Trendlinje för
fastighetsel
Trendlinje förverksamhetsel
Trendlinje för total
elförbrukning
29
Figur 8. Fastighetselanvändningen över ett för åren 2013-2016 och den projekterade
elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
Användningen av verksamhetsel över ett år presenteras i Figur 9. Den projekterade
användningen är lägre än användningen av verksamhetsel för åren 2013-2016. Dock
följer samtliga värden samma trend.
Figur 9. Verksamhetselanvändningen över ett för åren 2013-2016 och den projekterade
elanvändningen (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
0
2
4
Fö
rbru
knin
g a
v f
asti
ghet
sel
[kW
h/m
2,m
ån]
Månatlig användning av fastighetsel
2016
2015
2014
2013
Projekterat
värde
0
5
10
15
Fö
rbru
knin
g a
v v
erk
sam
het
sel
[kW
h/m
2,m
ån]
Månatlig användning av verksamhetsel
2016
2015
2014
2013
Projekterat
värde
30
5.2 Byggnadens betygsnivå enligt LEED-certifieringssystemet
Den totala energikostnaden, kostnadsbesparingen och den slutgiltiga betygsnivån för
respektive år presenteras i Tabell 6. Beräkningarna är gjorda i detta examensarbete med
hjälp av Bilaga 4 och Tabell 1. Den verkliga byggnadens energikostnadsbesparingar år
2013–2016 uppnådde betygsnivån LEED-Silver, vilket är lägre än den projekterade
byggnadens betygsnivå LEED-Guld. Data för byggnadens energianvändning år 2012
innehåller ett antal fel och osäkerheter vilket innebär att betygsnivån för detta år är
missvisande och exkluderas från studien.
Tabell 6. Erhållen certifieringsnivå för projekterad byggnad och den verkliga
byggnaden vid jämförelse med referensbyggnad.
Total energikostnad
[tusen USD/år]
Kostnadsbesparing
EAC1-
poäng[1]
Total
poäng[2]
Betygsnivå[2]
Referensbyggnad 252 0 0p - -
Projekterad byggnad 155 38% 16p 65p Guld
År 2016 207 18% 6p 55p Silver
År 2015 197 22% 8p 57p Silver
År 2014 195 23% 8p 57p Silver
År 2013 202 20% 7p 56p Silver
År 2012 236 6% 0p 49p Certifierad
5.3 Jämförelse mellan byggnadens verkliga, projekterad och simulerad energianvändning
För att verifiera den simulerade energianvändningen, och därmed validera
simuleringsmodellen, simulerades en modell av den verkliga byggnaden för att jämföra
dessa resultat med byggnadens verkliga energianvändning samt den projekterade
energianvändningen. För att kunna göra detta har fem påverkansparametrar analyserats:
Beläggningsgrad, fönstrens g-värde och U-värde, tappvarmvattenanvändning,
verkningsgraden för värmeväxlaren ( 𝜂𝑣𝑣𝑥 ) och inomhustemperatur (temp). Dessa
påverkansparametrar återkommer senare i rapporten under 5.4 Känslighetsanalys.
Värdena på parametrarna varierar vid jämförelse av den projekterade byggnaden och den
verkliga byggnaden, vilket kan ses i Tabell 7. Emellertid i Tabell 7 kan det ses att för g-
värde, U-värde och 𝜂𝑣𝑣𝑥 är lika för både den verkliga och projekterade byggnaden. Detta
är på grund av att det inte är möjligt att bestämma värden på dessa parametrar för den
[1] USGBC (2016, s.48) [2] USGBC (2016, s.8)
31
verkliga byggnaden och därför antas de vara lika stora som de projekterade värdena.
Värdena på påverkansparametrarna för den verkliga byggnaden är baserade på värden
från 2016. Det är således dessa värden som användes vid simulering av den verkliga
byggnaden.
Tabell 7. Värden för olika påverkansparametrar
Påverkansparameter Värde år 2016 Projekterat värde[3]
Beläggningsgrad 75%[4] 38%
g-värde 0,33 (medelvärde)[5] 0,33 (medelvärde)
U-värde 1,5 W/m2K (medelvärde) [6] 1,5 W/m2K (medelvärde)
Tappvarmvattenanvändning 14 m3/dygn[7] 10 m3/dygn
Verkningsgrad för
värmeväxlaren (𝜂𝑣𝑣𝑥)
89%[8] 89%
Inomhustemperatur 19-23 °C[9] 21-25 °C
I Figur 10 presenteras byggnadens totala årliga energianvändning, där
energianvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga
energianvändningen år 2016 och projekterad energianvändning. Energianvändningen för
simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i Bilaga 4. I Tabell 8 visas
avvikelserna mellan de tre fallen i procent. Minustecknet framför avvikelsen i Tabell 8
innebär att värdet är lägre än referensvärdet. Plustecknet framför avvikelsen betyder att
värdet är högre än referensvärdet.
Figur 10 och Tabell 8 visar att den verkliga energianvändningen år 2016 är högst av de
tre fallen. Vid jämförelse mellan energianvändningen erhållen från simuleringen baserad
på verkliga värden och byggnadens verkliga energianvändning år 2016 är
energianvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 12% (eller 32
kWh/m2,år) lägre än den verkliga energianvändningen år 2016. Energianvändningen från
simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 43 kWh/m2,år högre, vilket
motsvarar en avvikelse på 22%, än den projekterade byggnadens energianvändning.
Detta innebär att simuleringsmodellen för den projekterade byggnaden som använts
innehåller parametrar som skiljer sig från de verkliga värdena då energianvändningen från
simuleringen som är baserad på verkliga värden kom närmare den verkliga
[3] Samtliga värden i kolumnen "Projekterat värde" har erhållts från SKANSKA (2011) [4] Hagelfors (2017a) [5] SKANSKA (2011) [6] SKANSKA (2011) [7] Hagelfors (2017b) [8] SKANSKA (2011) [9] Hagelfors (2017a)
32
energianvändningen år 2016 än den projekterade energianvändningen. Vidare innebär
detta även att programmet inte kan återskapa en helt korrekt bild av verkligheten utan
programmet är till viss del bristfällig.
Figur 10. Jämförelse av energianvändning vid simulering baserad på verkliga värden,
verklig energianvändning och projekterad energianvändning (Hagelfors, 2017b)
(SKANSKA, 2011).
Tabell 8. Avvikelse av energianvändningen för den projekterade byggnaden, verkliga
byggnaden år 2016 samt den simulerade energianvändningen baserad på simulering
med verkliga värden för år 2016.
Total
energianvändning
[kWh/m2,år]
Avvikelse från
projekterat värde
[%]
Avvikelse från
energianvändningen år 2016
[%]
Projekterad byggnad 200 Referensvärde -38
År 2016 275
+38
Referensvärde
Simulering baserad på
verkliga värden 243
+22
-12
I Figur 11 presenteras byggnadens årliga fjärrvärmeanvändning, där
fjärrvärmeanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den
verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016 och projekterad fjärrvärmeanvändning.
Fjärrvärmeanvändningen för simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i
Bilaga 4. Vidare i Figur 12 presenteras månatlig fjärrvärmeanvändning för de tre fallen.
0
100
200
300
Simulering
baserad på
verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat värde
En
erg
ian
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]Byggnadens totala årliga energianvändning
33
Figur 11 visar att den verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen.
Vid jämförelse mellan fjärrvärmeanvändningen erhållen från simuleringen baserad på
verkliga värden och byggnadens verkliga fjärrvärmeanvändning år 2016 är
fjärrvärmeanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 18% (eller 18
kWh/m2,år) lägre än den verkliga fjärrvärmeanvändningen år 2016.
Fjärrvärmeanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 8
kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 11%, än den projekterade byggnadens
fjärrvärmeanvändning.
Figur 11. Jämförelse av fjärrvärmeanvändning vid simulering baserad på verkliga
värden, verklig fjärrvärmeanvändning och projekterad fjärrvärmeanvändning
(Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
0
50
100
150
Simulering
baserad på
verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat värde
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Årlig fjärrvärmeanvändning
34
Figur 12. Jämförelse av månatlig fjärrvärmeanvändning vid simulering baserad på
verkliga värden, verklig månatlig fjärrvärmeanvändning och månatlig projekterad
fjärrvärmeanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
I Figur 13 presenteras byggnadens årliga fjärrkylaanvändning, där fjärrkylaanvändningen
vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga
fjärrkylaanvändningen år 2016 och projekterad fjärrkylaanvändning.
Fjärrkylaanvändningen för simuleringen baserad på verkliga värden för år 2016 finns i
Bilaga 4. Vidare i Figur 14 presenteras månatlig fjärrkylaanvändning för de tre fallen.
Figur 13 visar att den verkliga fjärrkylaanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen.
Vid jämförelse mellan fjärrkylaanvändningen erhållen från simuleringen baserad på
verkliga värden och byggnadens verkliga fjärrkylaanvändning år 2016 är
fjärrkylaanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 17% (eller 5
kWh/m2,år) lägre än den verkliga fjärrkylaanvändningen år 2016. Fjärrkylaanvändningen
från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 14 kWh/m2,år högre, vilket
motsvarar en avvikelse på 127%, än den projekterade byggnadens fjärrkylaanvändning.
0
5
10
15
20F
järr
vär
mea
nv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme
Simulering
baserat påverkliga värden
Användning år
2016
Projekterat
värde
35
Figur 13. Jämförelse av fjärrkylaanvändning vid simulering baserad på verkliga
värden, verklig fjärrkylaanvändning och projekterad fjärrkylaanvändning (Hagelfors,
2017b) (SKANSKA, 2011).
Figur 14. Jämförelse av månatlig fjärrkylaanvändning vid simulering baserad på
verkliga värden, verklig månatlig fjärrkylaanvändning och månatlig projekterad
fjärrkylaanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
I Figur 15 presenteras byggnadens årliga elanvändning, där elanvändningen vid
simulering baserad på verkliga värden jämförs med den verkliga elanvändningen år 2016
och projekterad elanvändning. Elanvändningen för simuleringen baserad på verkliga
värden för år 2016 finns i Bilaga 4.
0
10
20
30
40
Simulering baserad
på verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat värde
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Årlig fjärrkylaanvändning
0
5
10
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrkyla
Simulering
baserad på
verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat
värde
36
Figur 15 visar att den verkliga elanvändningen år 2016 är högst av de tre fallen. Vid
jämförelse mellan elanvändningen erhållen från simuleringen baserad på verkliga värden
och byggnadens verkliga elanvändning år 2016 är elanvändningen från simuleringsfallet
baserat på verkliga värden 7% (eller 10 kWh/m2,år) lägre än den verkliga elanvändningen
år 2016. Elanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 20
kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 17%, än den projekterade byggnadens
elanvändning.
Figur 15. Jämförelse av elanvändning vid simulering baserad på verkliga värden,
verklig elanvändning och projekterad elanvändning (Hagelfors, 2017b)
(SKANSKA,2011).
I Figur 16 presenteras byggnadens månatliga fastighetselanvändning, där
fastighetselanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den
verkliga fastighetselanvändningen år 2016 och projekterad fastighetselanvändning. Den
relativt konstanta projekterade fastighetselanvändningen kan bero på att vid projektering
används ofta ett schablonvärde för fastighetselanvändningen vilket används över hela
året. Trots att simuleringsprogrammet är omfattande och tar hänsyn till flera aspekter, tas
inte tillräckligt många aspekter hänsyn till för att täcka in variationen av
fastighetselanvändninngen över ett år. Anledningen till att fastighetselanvändningen vid
simulering baserad på verkliga värden är densamma som den projekterade
fastighetselanvändningen är för att de tre påverkansparametrarna beläggningsgrad,
tappvarmvattenanvändning och inomhustemperatur inte påverkar användningen av
fastighetsel nämnvärt.
0
50
100
150
Simulering
baserad på
verkliga
värden
Användning
år 2016
Projekterat
värde
Ela
nv
änd
nin
g [
kW
h/m
2,å
r]
Årlig elanvändning
Fastighetsel
Verksamhetsel
Total elanvändning
Trendlinje för fastighetsel
Trendlinje förverksamhetsel
Trendlinje för totalelanvändning
37
Figur 15 visar att den verkliga fastighetselanvändningen år 2016 är lägst av de tre fallen.
Vid jämförelse mellan fastighetselanvändningen erhållen från simuleringen baserad på
verkliga värden och byggnadens verkliga fastighetselanvändning år 2016 är
fastighetselanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 28% (eller 7
kWh/m2,år) högre än den verkliga fastighetselanvändningen år 2016.
Fastighetselanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är 1 kWh/m2,år
lägre, vilket motsvarar en avvikelse på 3%, än den projekterade byggnadens
fastighetselanvändning.
Figur 16. Jämförelse av månatlig fastighetselanvändning vid simulering baserad på
verkliga värden, verklig månatlig fastighetselanvändning och månatlig projekterad
fastighetselanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
I Figur 17 presenteras byggnadens månatliga verksamhetselanvändning, där
verksamhetselanvändningen vid simulering baserad på verkliga värden jämförs med den
verkliga verksamhetselanvändningen år 2016 och projekterad verksamhetselanvändning.
Figur 15 visar att den verkliga verksamhetselanvändningen år 2016 är högst av de tre
fallen. Vid jämförelse mellan verksamhetselanvändningen erhållen från simuleringen
baserad på verkliga värden och byggnadens verkliga verksamhetselanvändning år 2016
är verksamhetselanvändningen från simuleringsfallet baserat på verkliga värden 14%
(eller 17 kWh/m2,år) lägre än den verkliga verksamhetselanvändningen år 2016.
Verksamhetselanvändningen från simuleringen baserad på verkliga värden är däremot 20
kWh/m2,år högre, vilket motsvarar en avvikelse på 24%, än den projekterade byggnadens
verksamhetselanvändning.
0
2
4
An
vän
dn
ing
av
fas
tig
het
sel
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fastighetsel
Simulering
baserad på
verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat
värde
38
Figur 17. Jämförelse av månatlig verksamhetselanvändning vid simulering baserad på
verkliga värden, verklig månatlig verksamhetselanvändning och månatlig projekterad
verksamhetselanvändning (Hagelfors, 2017b) (SKANSKA, 2011).
Om byggnaden skulle LEED-certifieras baserat på simuleringar med verkliga värden från
år 2016 skulle den resulterande energikostnaden bli 176 000 USD/år, vilket ger en
energibesparing på 31% jämfört med referensbyggnaden. Detta resulterar i att byggnaden
uppnår 13 poäng inom delområdet ”Optimerad energianvändning”. Totalt sett uppnås 62
poäng, vilket skulle innebära att byggnaden certifieras med LEED Guld.
5.4 Känslighetsanalys
I känslighetsanalysen som genomfördes i detta examensarbete varierades följande
parametrar för att analysera deras påverkan på energianvändningen:
Beläggningsgrad (andelen uthyrda rum i hotellet)
g-värde (summan av solinstrålningens transmittans och den del av absorptionen
som emitterar till insidan av fönstret)
U-värde (värmegenomgångkoefficient hos fönsterglasen)
Tappvarmvattenanvändning (användning av vatten med temperaturen 55 °C)
Temperaturverkningsgraden för torr plattvärmeväxlaren (𝜂𝑣𝑣𝑥)
Inomhustemperatur (temp, hotellrummens inomhustemperatur)
Samtliga värden för kapitlet gällande den utförda känslighetsanalysen presenteras i
tabellform i Bilaga 6. De projekterade värdena för de nämnda påverkansparametrarna
visas i Tabell 7.
0
5
10
15V
erk
sam
het
sel
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av verksamhetsel
Simulering
baserad på
verkliga värden
Användning år
2016
Projekterat
värde
39
I Figur 18 visas den totala energianvändningen för ett minimalt och maximalt värde på
de olika analyserade parametrarna. Den totala energianvändningen påverkas i stor
utsträckning av variation av värmeväxlarens verkningsgrad och
tappvarmvattenanvändning. Däremot har variation av g-värdet i fönster liten påverkan på
den totala energianvändningen.
Figur 18. Total årlig energianvändning för ett minimalt respektive maximalt värde på
de olika analyserade parametrarna, samt för projekterat värde.
0
100
200
300
Tota
l en
ergia
nvän
dnin
g [
kW
h/m
2,å
r]
Max- och minvärden för energianvändningen med avseende på
känslighetsanalysparametrar
Projekterat värde
40
Tabell 9 visar hur energianvändningen för de analyserade parametrarna avviker
procentuellt från den projekterade användningen. Minustecknet framför avvikelsen i %
innebär att värdet är lägre än det projekterade värdet. Plustecknet framför avvikelsen
betyder att värdet är högre än det projekterade värdet.
Alltså, g-värdets påverkan på energianvändningen är -1 % (lägre) till 1% (högre) jämfört
med den projekterade energianvändningen. Energianvändningen för värmeväxlarens
verkningsgrad vid 99% har en låg avvikelse från projekterat värde vilket innebär att
värmeväxlarens verkningsgrad är närmare 99% än 0%.
Tabell 9. Procentuell skillnad vid jämförelse mellan extremvärden för de analyserade
parametrarna och för projekterat värde
Parameter
Avvikelse [%]
Projekterad byggnad Referensvärde
Beläggningsgrad=0% -11
Beläggningsgrad=100% +32
g-värde=0 -1
g-värde=0,76 +1
U-värde=0,5 -2
U-värde=5,5 +22
Tappvarmvatten = 0 m3/dygn -19
Tappvarmvatten = 30 m3/dygn +37
η_vvx=0% +73
η_vvx=99% -0,5
Temp = 17-19°C (vinter), 24-26°C (sommar) -3
Temp = 17-19°C (sommar), 24-26°C (vinter) +21
5.4.1 Beläggningsgrad
Den projekterade beläggningsgraden för modellen är 38% (SKANSKA, 2011). Indata
och resultat från känslighetsanalysen för beläggningsgrad kan ses i tabellformat i Bilaga
6.
I Figur 19, Figur 21 och Figur 23 kan årlig användning av fjärrvärme, fjärrkyla och
verksamhetsel visas för olika beläggningsgrader samt för projekterat värde. Figur 20,
Figur 22 och Figur 24 kan användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och verksamhetsel per
månad över ett år ses för olika beläggningsgrader. Enligt resultatet från
känslighetsanalysen är variationen av användningen av fastighetsel försumbar för olika
beläggningsgrader och redovisas därmed inte i denna rapport.
41
Figur 19 visar att beläggningsgraden har försumbar påverkan på fjärrvärmeanvändningen
vid 0-50%. Vid beläggningsgrader över 50% kan en märkbar påverkan på
fjärrvärmeanvändningen utläsas. Mellan projekterat värde och beläggningsgraden 100%
är skillnaden 17%. Vid en beläggningsgrad på 75% (som hotellet har idag) skulle detta
ge en procentuell skillnad på cirka 8% i jämförelse med det projekterade värdet.
Fjärrvärmeanvändningen för beläggningsgraderna över ett år, som kan ses i Figur 20,
följer samma trend.
Figur 19. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade beläggningsgrader samt
för projekterat värde.
Figur 20. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika beläggningsgrader
samt för projekterat värde
0
20
40
60
80
100
0 25% 38% 50% 75% 100%
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Beläggningsgrad [%]
Årlig användning av fjärrvärme
Simulerat
Projekterat
0
5
10
15
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme
Beläggningsgrad=0%
Beläggningsgrad=25%
Beläggningsgrad=50%
Beläggningsgrad=75%
Beläggningsgrad=100%
Projekterat,38%
42
Figur 21 och Figur 22 visar på att förändring av beläggningsgraden påverkar fjärrkyla i
stor utsträckning. Desto högre beläggningsgrad, desto högre fjärrkylaanvändning erhålls.
Procentuellt sett tredubblas användningen av fjärrkyla mellan beläggningsgrad 0 och
100%. Vid en beläggningsgrad på 75% skulle detta ge 22 kWh/m2,år högre användning
av fjärrkyla än det projekterade värdet, vilket innebär en nästan fördubblad användning
då det projekterade värdet är cirka 12 kWh/m2,år.
Figur 21. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade beläggningsgrader samt
för projekterat värde.
Figur 22. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika beläggningsgrader
samt för projekterat värde.
0
10
20
30
40
50
0 25% 38% 50% 75% 100%
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Beläggningsgrad [%]
Årlig användning av fjärrkyla
Simulerat
Projekterat
0
2
4
6
8
Fjä
rrv
kyla
anv
ändnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrkyla
Beläggningsgrad=0%
Beläggningsgrad=25%
Beläggningsgrad=50%
Beläggningsgrad=75%
Beläggningsgrad=100%
Projekterat,38%
43
Verksamhetselanvändningen ökar med cirka 60% när beläggningsgraden varieras mellan
0-100%, vilket kan ses i Figur 23 och Figur 24. Ökningen är relativt linjär. Skillnaden i
energianvändningen mellan beläggningsgraden 25-75% är 20 kWh/m2,år, vilket innebär
en skillnad på 24 %.
Figur 23. Årlig användning av verksamhetsel för olika simulerade beläggningsgrader
samt för projekterat värde.
Figur 24. Användning av verksamhetsel per månad över ett år för olika
beläggningsgrader samt för projekterat värde.
0
50
100
150
0 25% 38% 50% 75% 100%
Fö
rbru
knin
g a
v
ver
ksa
meh
etse
l
[kW
h/m
2,å
r]
Beläggningsgrad [%]
Årlig användning verksamhetsel
Simulerat
Projekterat
0
5
10
15
Fö
rbru
knin
g a
v v
erk
sam
het
sel
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av verksamhetsel
Beläggningsgrad=0%
Beläggningsgrad=25%
Beläggningsgrad=50%
Beläggningsgrad=75%
Beläggningsgrad=100%
Projekterat,38%
44
5.4.2 g-värde
I Figur 25 kan årlig användning av fjärrkyla ses för olika g-värden samt för projekterat
värde. Vidare i Figur 26 kan användningen av fjärrkyla per månad över ett år ses för olika
g-värden samt projekterat värde (g-värde=0,33). Fjärrkylanvändningen ökar som mest när
g-värdet varierar mellan 0,11 – 0,76, ökningen är cirka 105%. Det projekterade värdet är
baserat på ett medelvärde av g-värden som byggnadens fönster har och detta medelvärde
är cirka 0,35. Detta överensstämmer med Figur 18 där det projekterade värdet på 12
kWh/m2,år erhålls vid ett g-värde nära 0,35. Den största skillnaden mellan projekterat och
simulerat värde är då g-värdet är 0,76. Denna skillnad är cirka 70%. Intervall för
karaktäristiska g-värden för solskydds- och energisparfönster har inkluderats i Figur 25
för att möjliggöra jämförelse hur det projekterade g-värdet förhåller sig till g-värden för
energisnåla fönster.
Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av användningen av fjärrvärme,
fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika g-värden och redovisas därmed inte i
denna rapport.
Figur 25. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade g-värden samt för
projekterat värde. Intervall för karaktäristiska g-värden för solskydds- och
energisparfönster.
0
5
10
15
20
0 0,2 0,4 0,6 0,8Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
g-värde
Årlig användning av fjärrkyla
Simulerat
Projekterat
Solskydds-
fönster
Energispar-
fönster
45
Figur 26. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika g-värden samt för
projekterat värde.
5.4.3 U-värde
I Figur 27 och Figur 29 kan årlig användning av fjärrvärme och fjärrkyla ses för olika U-
värden samt för projekterat värde. Vidare i Figur 28 och Figur 30 kan användningen av
fjärrvärme och fjärrkyla per månad över ett år ses för olika U-värden samt projekterat
värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av användningen av
fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika U-värden och redovisas därmed inte i
denna rapport.
Det projekterade U-värdet för byggnadens fönster är cirka 1,5 W/m2K vilket är ungefär
där simulerade och projekterade värden korsar i Figur 27. Figur 27 illustrerar även att U-
värdet har störst påverkan på fjärrvärmeanvändningen vid U-värden högre än cirka 1,5
W/m2K. Fjärrvärmeanvändningen vid U=5,5 W/m2K är cirka 60% högre än det
projekterade värdet. Användningen av fjärrvärme vid U=0,5 är 1 % lägre. För att kunna
jämföra hur det projekterade U-värdet förhåller sig mot andra fönster har karaktäristiska
U-värden för moderna fönster, obelagda 3-glasfönster och obelagda 2-glasfönster
inkluderats i Figur 27 och Figur 29. Där benämningen moderna fönster innebär fönster
med lågemissionsskikt och gasfyllning.
0
2
4
6F
järr
vk
yla
anv
ändnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrkyla
g-värde=0
g-värde=0,11
g-värde=0,33
g-värde=0,54
g-värde=0,76
Projekterat, g-värde=0,33
46
Figur 27. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade U-värden samt för
projekterat värde. Karaktäristiska U-värden för moderna fönster, obelagda 3-
glasfönster och obelagda 2-glasfönster.
Figur 28. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika U-värden samt för
projekterat värde.
0
50
100
150
0 1 2 3 4 5
Fjä
rrvär
mea
nv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
U-värde [W/m²·K]
Årlig användning av fjärrvärme
Simulerat
Projekterat
Moderna
fönster
Obelagda
3-glasfönster
Obelagda
2-glasfönster
0
5
10
15
20
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme U-värde=0,5
U-värde=1
U-värde=1,5
U-värde=2
U-värde=2,5
U-värde=3,5
U-värde=4,5
U-värde=5,5
Projekterat,
U-värde=1,54
47
I Figur 29 minskar användningen av fjärrkyla med avseende på U-värdet. Det maximala
respektive minsta värdet som fjärrkylaanvändningen uppnår när U-värdet varieras är 16
kWh/m2,år och 7 kWh/m2,år vilket är 30% högre respektive lägre än det projekterade
värdet. Även i detta fall korsar punkten för projekterat värde och kurvan för simulerade
värden vid U=1,5 W/m²K.
Figur 29. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade U-värden samt för
projekterat värde. Karaktäristiska U-värden för moderna fönster, obelagda 3-
glasfönster och obelagda 2-glasfönster.
Figur 30. Användning av fjärrkyla per månad över ett år för olika U-värden samt för
projekterat värde.
0
5
10
15
20
0 1 2 3 4 5 6
Fjä
rrkyla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
U-värde [W/m²·K]
Årlig användning av fjärrkyla
Simulerat
Projekterat
Moderna
fönster
Obelagda
3-glasfönster
Obelagda
2-glasfönster
0
2
4
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g [
kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrkyla
U-värde=0,5
U-värde=1
U-värde=1,5
U-värde=2
U-värde=2,5
U-värde=3,5
U-värde=4,5
U-värde=5,5
Projekterat, U-
värde=1,54
48
5.4.4 Tappvarmvattenanvändning
I Figur 31 kan årlig användning av fjärrvärme ses för olika användning av tappvarmvatten
samt för projekterat värde (10 m3/dygn.) Vidare i Figur 32 kan användningen av
fjärrvärme per månad över ett år ses för olika användning av tappvarmvatten samt
projekterat värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av
användningen av fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika
användning av tappvarmvatten och redovisas därmed inte i denna rapport.
Fjärrvärmeanvändningen i Figur 31 representerar användningen av både tappvarmvatten
och uppvärmning av byggnaden. Därför är inte fjärrvärmeanvändningen 0 kWh/m2*år
vid tappvarmvattenanvändningen 0 m3/dygn då byggnaden fortfarande behöver
uppvärmning av rumsluft. Det projekterade värdet för tappvarmvattenanvändningen är 10
m3/dygn. Fjärrvärmeanvändningen för det projekterade värdet stämmer väl överens med
simulerade värden då de korsar vid en användning på 10 m3/dygn.
Fjärrvärmeanvändningen ökar linjärt med tappvarmvattenanvändningen där
användningen fördubblas mellan 0 - 20 m3/dygn.
Vid jämförelse med byggnadens verkliga användning på cirka 14 m3/dygn för
tappvarmvattenanvändningen och projekterade värdet baserat på Figur 31, skulle den
verkliga användningen ge 14% (11 kWh/m2,år) högre fjärrvärmeanvändning.
Figur 31. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade
tappvarmvattenanvändningar samt för projekterat och verkligt värde.
0
50
100
150
200
0 10 20 30
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Användning av tappvarmvatten [m3/dygn]
Årlig användning av fjärrvärme
Simulerat
Projekterat
Verkligt
värde
49
Figur 32. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika
tappvarmvattenanvändningar samt för projekterat värde.
5.4.5 Verkningsgrad hos värmeväxlaren (VVX)
I Figur 33 kan årlig användning av fjärrvärme ses för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för projekterat
värde. Vidare i Figur 34 kan användningen av fjärrvärme per månad över ett år ses för
olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt projekterat värde. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är
variationen av användningen av fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥
och redovisas därmed inte i denna rapport.
Figur 33 visar på en sjunkande fjärrvärmeanvändning när verkningsgraden varieras
mellan 0–60%. Därefter påverkas inte fjärrvärmeanvändningen i en större utsträckning.
Vid verkningsgraderna 80–99% är fjärrvärmeanvändningen som lägst och är relativt
konstant. Då värmeväxlarens verkningsgrad projekterades till 89%, innebär detta att även
om värmeväxlarens verkningsgrad skulle vara något lägre än 89% har detta ingen större
påverkan på fjärrvärmeanvändningen.
0
5
10
15
20
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme
0 m³/dygn
Projekterat,
10m³/dygn
20 m³/dygn
30 m³/dygn
50
Figur 33. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för
projekterat värde.
Figur 34. Användning av fjärrvärme per månad över ett år för olika 𝜂𝑣𝑣𝑥 samt för
projekterat värde.
5.4.6 Inomhustemperatur
Känslighetsanalysen för inomhustemperaturen i hotellrummen baseras på
temperaturintervall. Anledningen till detta är på grund av att det endast är möjligt i
simuleringsprogrammet IDA ICE att välja intervall istället för ett enskilt värde på
inomhustemperaturen. Tregradersintervall undersöks under känslighetsanalysen då det
0
50
100
150
200
250
0 20% 40% 60% 70% 80% 89% 99%
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Verkningsgrad hos VVX
Årlig användning av fjärrvärme
Simulerat
Projekterat
0
10
20
30
40
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme
ɳ=0%
ɳ=20%
ɳ=40%
ɳ=60%
ɳ=70%
ɳ=80%
ɳ=99%
Projekterat, ɳ=89%
51
var det mest snäva intervallet som kunde simuleras för att få rimliga simuleringsresultat.
Vid snävare temperaturintervall förstår programmet inte om byggnaden ska kylas eller
värmas vilket resulterar i missvisande resultat. För den projekterade byggnaden är
intervallet för inomhustemperaturen inställt på 21-25°C i simuleringsprogrammet. Detta
innebär att temperaturen får variera mellan 21 och 25°C utan att det påverkar
energianvändningen. Vid inomhustemperaturer under 21°C värms hotellrummen upp och
vid temperaturer över 25°C kyls hotellrummen ned. I känslighetsanalysen undersöks
andra temperaturintervall för att kunna analysera hur inomhustemperaturen i rummen
påverkar energianvändningen.
I Figur 35 och Figur 36 kan årlig användning av fjärrvärme och fjärrkyla ses för olika
inomhustemperaturer samt för projekterat värde. Den projekterade inomhustemperaturen
får variera mellan 21 – 25°C. Enligt resultatet från känslighetsanalysen är variationen av
användningen av fastighetsel och verksamhetsel försumbar för olika
inomhustemperaturer och redovisas därmed inte i denna rapport.
Användningen av fjärrvärme ökar med ökad temperatur. Mellan temperaturintervallen
21–23°C till 24-26 °C ökar användningen som mest vilket illustreras i Figur 35. Ökningen
mellan dessa två temperaturintervall är 40%. Mellan temperaturintervallen 17-19°C och
21-23°C är fjärrvärmeanvändningen relativt konstant. Detta beror på att den simulerade
utomhustemperaturen över ett år är närmare de lägre temperaturintervallen än de högre
temperaturintervallen i Figur 35. Det innebär att det krävs ungefär lika mycket fjärrvärme
för att behålla inomhustemperaturen inom 17-19°C och 21-23°C, eftersom
utomhustemperaturen oftare är på den nivån jämfört med 24-26°C, vilket kräver mer
fjärrvärme och exempelvis att det även behövs en hel del fjärrvärme under sommaren.
Det projekterade värdet för fjärrvärmeanvändningen skär kurvan för simulerade värden
med avseende på olika temperaturintervall vid temperaturintervallet 21-23 °C. Orsaken
till detta är att fjärrvärmen börjar användas vid temperaturer över 21 °C för det
projekterade fallet.
52
Figur 35. Årlig användning av fjärrvärme för olika simulerade inomhustemperaturer
samt för projekterat värde.
I Figur 36 sjunker däremot användningen av fjärrkyla linjärt med ökande
inomhustemperatur. Totalt sjunker användningen 80% mellan temperaturintervallen 17-
19°C och 24-26°C. Det projekterade värdet har liknande användning av fjärrkyla som
temperaturintervallet 24-26 °C, då hotellrummen börjar kylas vid en temperatur som är
över 25 °C.
Figur 36. Årlig användning av fjärrkyla för olika simulerade inomhustemperaturer samt
för projekterat värde.
Då inomhustemperaturen varierar över året har två extremfall (Extremfall 1 och
Extremfall 2) inkluderats i känslighetsanalysen. Figur 37 illustrerar Extremfall 1 vilket
motsvarar användningen av fjärrvärme under ett år när inomhustemperaturen är låg (17-
0
20
40
60
80
100
120
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Temperaturintervall [°C]
Årlig användning av fjärrvärme
Simulerat
Projekterat,
21-25°C
0
20
40
60
80
100
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,å
r]
Temperaturintervall [°C]
Årlig användning av fjärrkyla
Simulerat
Projekterat, 21-
25°C
53
19°C) under sommarhalvåret och hög (24-26°C) under vinterhalvåret. Användningen av
fjärrvärme för Extremfall 1 är högre under vinterhalvåret men följer samma kurva som
det projekterade under sommarhalvåret.
Figur 37. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på låga
inomhustemperaturer på sommaren och höga inomhustemperaturer på vintern
Fjärrkylaanvändningen för Extremfall 1 som kan ses i Figur 38 är högre än de
projekterade värdena under sommarhalvåret. Däremot är extremfallets och projekterade
värden för fjärrkylaanvändningen lika låga under vinterhalvåret.
0
5
10
15
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Användning av fjärrvärme över ett år
Extremfall 1,
Sommar: 17-19°C
Vinter: 24-26°C
Projekterat, 21-
25°C
54
Figur 38.Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på låga
inomhustemperaturer på sommaren och höga inomhustemperaturer på vintern.
Det andra extremfallet (Extremfall 2) innebär höga inomhustemperaturer under
sommarhalvåret 24-26°C och låga inomhustemperaturer under vinterhalvåret 17-19°C.
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändningen över ett år för detta fall illustreras i Figur 39 och
Figur 40.
Extremfallets fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning över året sammanfaller med de
projekterade värden, vilket innebär att energianvändningen för Extremfall 2 och det
projekterade fallet är relativt lika.
0
5
10F
järr
kyla
anv
änd
nin
g [
kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Användning av fjärrkyla över ett år
Extremfall 1,
Sommar: 17-19°C
Vinter: 24-26°C
Projekterat, 21-25°C
55
Figur 39. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på höga
inomhustemperaturer på sommaren och låga inomhustemperaturer på vintern
Figur 40.Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på höga
inomhustemperaturer på sommaren och låga inomhustemperaturer på vintern
Då den tillåtna inomhustemperaturen i hotellet ska vara mellan 19-23°C har även detta
fall inkluderats för att undersöka användningen vid ett snävt temperaturintervall. I Figur
41 och Figur 42 kan användning av fjärrvärme och fjärrkyla över året för detta fall ses.
0
5
10
15F
järr
vär
mea
nv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Användning av fjärrvärme över ett år
Extremfall 2,
Sommar: 24-26°C
Vinter: 17-19°C
Projekterat, 21-25°C
0
2
4
Fjä
rrk
yla
anv
änd
nin
g
[kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Användning av fjärrkyla över ett år
Extremfall 2,
Sommar: 24-26°C
Vinter: 17-19°C
Projekterat, 21-
25°C
56
Fjärrvärmeanvändningen för detta fall är lika hög som det projekterade fallet under
sommarhalvåret. Under vinterhalvåret är det projekterade fallets fjärrvärmeanvändning
lägre. Fjärrkylanvändningen för fallet är däremot högre än den projekterade
fjärrkylaanvändningen över året. Under sommarhalvåret är skillnaden mellan det
undersökta fallet och det projekterade fallets som störst.
Figur 41. Användning av fjärrvärme per månad över ett år baserat på
inomhustemperaturerna 19-23°C på sommaren och 21-23 °C på vintern
0
5
10
15
20
Fjä
rrv
ärm
ean
vän
dnin
g [
kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrvärme
Projekterat, 21-
25°C
Sommar: 19-21°C
Vinter: 21-23°C
57
Figur 42. Användning av fjärrkyla per månad över ett år baserat på
inomhustemperaturerna 19-23°C på sommaren och 21-23 °C på vintern
5.4.7 Sammanställning av känslighetsanalysen
Flera parametrar visade stor påverkan på byggnadens energianvändning under
känslighetsanalysen. Ur total energianvändningssynpunkt påverkade användningen
tappvarmvattenanvändningen och värmeväxlarens verkningsgrad i högst utsträckning.
Gällande påverkan på fjärrvärmeanvändning påverkades denna energipost av variation av
beläggningsgrader över 50%, U-värde, tappvarmvattenanvändning, värmeväxlarens
verkningsgrad och inomhustemperatur. De påverkansparametrar som påverkade
användning av fjärrkyla var beläggningsgrad, g-värde, U-värde och inomhustemperatur.
Förbrukningen av verksamhetsel påverkades av variation av beläggningsgrad.
Rent byggnadsspecifikt för den undersökta byggnaden Rotundan 3, visade
känslighetsanalysen att byggnadens höga beläggningsgrad resulterade i en hög
energianvändning och mer specifikt för användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och
verksamhetsel. Då det projekterade värdet för beläggningsgraden är 38% och det verkliga
värdet år 2016 är 75% innebär detta att energianvändningen kommer vara mycket högre
i det verkliga fallet. Detta innebär även fjärrvärmeanvändningen är högre i verkligheten
vid jämförelse med det projekterade fallet, då användningen av tappvarmvatten för åren
2012-2016 (se Tabell 2) är högre än det projekterade värdet (10 m3/dygn).
0
2
4
6
8
10F
järr
kyla
anv
änd
nin
g [
kW
h/m
2,m
ån]
Månad
Månatlig användning av fjärrkyla
19-23°C
Projekterat, 21-
25°C
58
Värmeväxlarens verkningsgrad påverkar användningen av fjärrvärme i stor utsträckning
mellan 0 och 60%. Verkningsgrader efter 60% har relativt låg påverkan på
fjärrvärmeanvändningen. Detta innebär att verkningsgraden för värmeväxlaren i
verkligheten behöver vara 60% eller lägre för att det ska påverka användningen av
fjärrvärme märkbart. Eftersom värmeväxlarens projekterade verkningsgrad var 89%
innebär detta att en lite lägre verkningsgrad för värmeväxlaren i verkligheten inte
påverkar användningen av fjärrvärme märkbart. Slutsatsen av detta är att värmeväxlarens
verkningsgrad inte har stor påverkan på energianvändningen vid jämförelse mellan
verkningsgrader inom intervallet 60-100%. Byggnadens användning av fjärrvärme och
fjärrkyla var högre i det projekterade fallet, med inomhustemperatur 21-25°C, vid
jämförelse med känslighetsanalysens erhållna energianvändning baserad på
temperaturintervallet 19-23 °C.
59
6. Diskussion
Baserat på uppföljningen av energi och energikostnadsbesparingar, uppnås inte den
energiprestanda och de energikrav som ställts på byggnaden. Detta kan finnas flera
orsaker till detta.
En projekterad modell av en byggnad är uppbyggd av bland annat antaganden och
schablonvärden, då det är svårt att förutbestämma hur den färdigställda byggnaden
kommer att se ut i slutändan. Därför kommer en projekterad byggnadsmodell, trots goda
underlag, alltid att skilja sig i viss grad från verkligheten. Vidare är det även svårt att
förutse människors beteende. Då byggnaden är ett hotell påverkas energianvändningen i
hög utsträckning av hotellgästernas beteende och aktiviteter vilket även IVA (2013)
nämnde. Energianvändning som orsakas av mänskligt beteende och aktiviteter går inte
att styra. Detta resulterar i att projekteringen av energiprestandan hos en byggnad är svår
att göra helt verklighetsenlig.
Valideringen av modellen för den projekterade byggnaden påvisade även på att modellen
och simuleringsprogrammet hade brister och begränsningar, då energianvändningen för
det simulerade fallet baserade på värden på parametrar år 2016 inte var lika hög som den
verkliga byggnadens energianvändning år 2016. Detta är även till följd av att valideringen
av modellen som utfördes i detta examensarbete inte var tillräckligt omfattande. Endast
tre parametrar (beläggningsgrad, inomhustemperatur och användningen av
tappvarmvatten) ändrades i samband med valideringen på grund av tidsbegränsningen i
detta examensarbete och att det i vissa fall inte var möjligt att bestämma det verkliga
värdet för parametrar. Exempelvis skulle det ta mycket lång tid för att kontrollera att alla
värden för samtliga byggnadsdelar och dess egenskaper stämmer då storleken på
byggnaden är stor och varje del behöver undersökas. I vissa fall behöver byggnadsdelarna
tas bort från byggnaden för att undersökas vilket inte skulle uppskattas.
Vissa tekniska komponenter är även svåra att undersöka. Verkningsgraden för den torra
plattvärmeväxlaren exempelvis varierar över året och beror bland annat på
frånluftstemperatur, vilken varierar. Detta gör det svårt att bestämma ett specifikt värde
för verkningsgraden och istället väljs ett ungefärligt värde. Simuleringsprogrammet
baserar verkningsgraden på ett definierat värde på värmeväxlaren vilket innebär att
programmets begränsningar gör att energiresultaten inte blir helt verklighetsenliga.
Gällande parametern inomhustemperatur har även programmet begränsningar då ett
temperaturintervall behöver väljas för att programmet ska förstå när zoner ska värmas
upp eller kylas ned. I verkligheten fungerar det inte på samma sätt då en
ökning/minskning av en grad kostar energi. Detta har påverkat de erhållna
energiresultaten från simuleringarna som har utförts under certifieringsprocessen och
under detta examensarbete.
Dessutom är de uppbyggda modellerna för referens- och projekterad byggnad något
mindre till storleken vid jämförelse med den verkliga byggnaden. Modellerna är
60
uppbyggda för att vara så verklighetsenliga som möjligt men det finns begränsningar i
programmet vilket gör att IDA ICE-modellerna av byggnaden inte är helt
verklighetsenliga. Detta påverkar även energiresultaten i slutändan då en något mindre
byggnad har en lite lägre energianvändning.
För den undersökta byggnadens fall har schablonvärden för bland annat
tappvarmvattenanvändning och elanvändningen för restaurangverksamheten använts. Då
användningen av tappvarmvatten är verksamhetsstyrd och utgör en stor del av
energianvändningen i ett hotell, är det svårt att styra användningen av tappvarmvatten.
Detta resulterar i att användningen av tappvarmvatten är svår att bestämma i förväg och
att det projekterade värdet av användningen inte är ett helt korrekt antagande av den
verkliga användningen. Dessutom påvisades att ökad användning av tappvarmvatten gav
ökad förbrukning av fjärrvärme i känslighetsanalysen. I detta fall är byggnadens verkliga
användning av tappvarmvatten högre än det projekterade värdet för tappvarmvatten,
vilket i sin tur bidrar till att användningen av fjärrvärme är högre i verkligheten jämfört
med det projekterade fallet.
Gällande elanvändningen för restaurangverksamheten användes även schablonvärden
eftersom restaurangen var tom och inte hade möblerats med vitvaror när certifieringen
var klar. Detta kan vara en sannolik orsak till att förbrukningen av verksamhetsel är högre
än det projekterade värdet, eftersom ett schablonvärde oftast ger en bra riktlinje för hur
högt värdet ska vara men kan inte förutsäga det exakta värdet i verkligheten. Dessutom
följdes aldrig restaurangverksamhetens användning av verksamhetsel upp efter att
vitvaror lades in i restaurangen eller efter restaurangverksamheten togs i bruk, vilket kan
vara ännu en orsak till den höga användningen av verksamhetsel. Kyl- och frysrum
tillkom även efter certifieringen vilket innebär att den projekterade elanvändningen inte
inkluderade el som förbrukas av kyl- och frysmaskiner. Dock inkluderades byggnadens
verkliga elanvändning av den el som används av kyl- och frysmaskiner. Detta resulterar
i en högre elanvändning i verkligheten vid jämförelse med projekterat värdet.
Känslighetsanalysen i denna studie visade även på ett antal påverkansparametrar som kan
vara bakomliggande orsaker till den höga energianvändningen hos byggnaden jämfört
med det projekterade fallet. Inomhustemperaturen har stor påverkan på
energianvändningen enligt känslighetsanalysen. För extremfall 1 (låg temperatur på
sommarhalvåret och hög temperatur på vinterhalvåret) uppvisades stor korrelation mellan
inomhustemperatur och kylaanvändning. Inomhustemperaturen påverkade även
användningen av fjärrvärme.
Då hotellgästerna i verkligheten kan bestämma inomhustemperaturen i hotellrummen
(21±2°C) kan detta vara en av orsakerna till att energianvändningen för fjärrvärme och
främst fjärrkyla är så hög i verkligheten. Det projekterade temperaturintervallet 21-25°C
i hotellrummen, är ett relativt stort temperaturintervall. Hotellrummen värms alltså upp
när temperaturen understiger 21°C och kyls ned för inomhustemperaturer över 25°C.
Detta leder till att inomhustemperaturen kan variera inom ett stort intervall utan att det
61
påverkar energianvändningen, vilket är gynnsamt ur ett energiperspektiv. Vid jämförelse
mellan det projekterade temperaturintervallet och extremfall 2 (höga temperaturer på
sommarhalvåret och låga temperaturer under vinterhalvåret), är energianvändningen för
dessa fall liknande över ett år vilket även påvisade att det projekterade intervallet är
gynnsamt. Vid snävare temperaturintervall blir energianvändningen högre då fjärrkyla
och fjärrvärme behöver användas mer.
Temperaturintervallet 19-23°C, som ska motsvara verklighetens inomhustemperatur där
standardtemperaturen är 21°C och varierar med ±2°C, är ett snävare temperaturintervall
än 21-25°C. Känslighetsanalysen visade på att det snävare temperaturintervallet 19-23°C
hade högre fjärrkylaanvändning vid jämförelse med temperaturintervallet 21-25°C. Detta
kan vara en orsak till den höga fjärrkylaanvändningen i verkligheten vid jämförelse med
det projekterade värdet för användningen av fjärrkyla. Dessutom har Sverige ett relativt
kallt klimat under stora delar av året. Detta betyder att en inomhustemperatur på 21°C
eller högre önskas under stora delar av året, vilket innebär att 21-25°C är gynnsamt för
låg fjärrkylaanvändning.
Ännu en faktor kopplad till inomhustemperaturen och den höga energianvändningen kan
vara att inomhustemperaturen av hotellrummen inte återgår till standardvärdet 21°C då
gästerna checkar ut eller lämnar rummet under en längre tid. För att temperaturen ska
kunna återgå till 21°C behöver en person manuellt ställa in temperaturen på detta
standardvärde. Detta innebär att temperaturstyrningen kan vara inställd på 19 °C eller
23°C under längre tidsperioder, vilket resulterar i hög användning av fjärrkyla och
fjärrvärme tills temperaturen manuellt ställs in på standardtemperaturen 21°C. Dessutom
leder hotellgästernas styrning av inomhustemperatur till högre energianvändning och den
högre energianvändningen som resulteras av denna styrning går inte att begränsa då den
är baserad på mänskligt beteende.
En annan parameter i känslighetsanalysen som hade stor påverkan på energianvändningen
var beläggningsgraden. Vid ökning av beläggningsgraden ökade även användningen av
fjärrvärme, fjärrkyla och verksamhetsel. Detta är rimligt då antalet personer ökar, ökar
energianvändningen och användningen av vatten. Beläggningsgraden hos hotellet är
högre (75%) än det projekterade värdet (38%) vilket ger en högre energianvändning.
Den projekterade beläggningsgraden för det projekterade värdet är dock relativt lågt med
tanke på att det finns en hotellverksamhet i byggnaden. Ur ett ekonomiskt perspektiv är
det inte gynnsamt att ha en låg beläggningsgrad i hotellet då en tom byggnad innebär
resursslöseri och låga inkomster. Däremot är det gynnsamt med en låg beläggningsgrad
ur energisynpunkt eftersom verksamheten inte har en hög energianvändning. Genom att
basera den projekterade energianvändningen av byggnaden på en så låg beläggningsgrad
(38%) kommer det projekterade värdet avvika från verklighetens energianvändning
eftersom hotellet i verkligheten kommer att sträva efter så hög beläggningsgrad som
möjligt. Om beläggningsgraden skulle ha projekterats med ett högre värde skulle
skillnaden i energianvändning mellan det projekterade fallet och verkligheten vara lägre.
62
Flera aspekter i samverkan orsakar alltså en ökning av energianvändningen vilket har
resulterat i att byggnaden inte nått upp till de satta energikraven. Vid jämförelse mellan
den genomsnittliga energianvändningen för hotell, 250 kWh/m2,år enligt IVA (2013), och
byggnadens energianvändning år 2016, 155 kWh/m2,år, är byggnadens nuvarande
energianvändning lägre än genomsnittet. Vidare uppnår byggnadens nuvarande
energianvändning inte upp till de energikrav på 70 kWh/m2,år för lokaler satta av BBR
(Boverket, 2016). Byggnadens energianvändning uppnår endast certifieringsnivån LEED
Silver med de erhållna 55 poängen. För att nå upp till certifieringsnivån LEED Guld
krävdes 60 poäng.
Byggnaden har alltså inte nått upp till de kraven i samband med LEED Guld och når även
inte upp till BBR-krav. Dock är byggnadens energianvändning lägre än genomsnittet för
energianvändningen hos hotell vilket tyder på att miljöcertifieringen har haft en påverkan
på byggnadens energianvändning. Den projekterade byggnaden med låg
energianvändning, cirka 120 kWh/m2,år, når inte upp till kravet från BBR vilket innebär
att detta energikrav är mycket svårt att uppnå. Därför är det mer relevant att jämföra
byggnadens energianvändning med genomsnittliga användningen för hotell och den
projekterade energianvändningen. Poängskillnaden mellan de erhållna poängen baserat
på byggnadens energiprestanda år 2016 och poängkravet för LEED Guld är endast 5
poäng. För åren 2014 och 2015 är byggnaden (57 poäng) endast 3 poäng från att nå upp
till LEED Guld. Detta innebär att byggnadens energianvändning inte avviker i för stor
utsträckning från de uppsatta kraven för LEED Guld.
Byggnaden har alltså relativt god energiprestanda. Då byggnaden har goda
grundförutsättningar med sina tekniska- och energieffektiva lösningar finns möjligheten
för förbättringar för att sänka energianvändningen ytterligare och vidare nå upp till
certifieringsnivån LEED Guld.
63
7. Slutsats
Den undersökta byggnaden uppnår inte de satta miljöcertifieringskraven inom delområdet
”Optimerad energianvändning” under bedömningsområdet ”Energi & Atmosfär”.
Avvikelsen mellan projekterad och byggnadens verkliga totala energianvändning är cirka
30 %. Förklarat i samlade poäng enligt LEED-certifieringssystemet, skulle byggnadens
nuvarande energianvändning erhålla 7 poäng i snitt jämfört med 16 poäng som den
projekterade byggnaden erhöll. Baserat på dessa poäng skulle byggnaden uppnå LEED
Silver.
Byggnadens energianvändning var högre än projekterade energivärden för samtliga
energiposter (exklusive fastighetsel), framförallt gällande användning av fjärrkyla. I fallet
med fastighetsel var det projekterade värdet aningen högre än byggnadens verkliga
användning av fastighetsel.
Ett antal energiparametrar kan vara orsak till att byggnaden inte når upp till projekterade
energikrav. Dessa är hög tappvarmvattenanvändning, beläggningsgrad och
inomhustemperatur. Dessutom påverkar hotellgästernas beteende och aktiviteter
energianvändningen. Vidare är det alltid svårt att projektera energiprestandan hos en
byggnad innan denna är färdigställd. Modellen och simuleringsprogrammet som
certifieringen baserades på innehöll begränsningar och brister vilket påverkade den
projekterade energiprestandan och resulterade att skillnaden mellan projekterad och
verklig energiprestanda blev större.
64
8. Förslag på vidare studier
Det finns många intressanta aspekter och parametrar att undersöka vidare efter detta
examensarbete. Påverkansparametrar som energianvändning till inomhusbelysning,
fläktar, restaurang etc. kan inkluderas i känslighetsanalysen för att få en bättre bild av
bakomliggande orsaker till den höga energianvändningen hos byggnaden. I
känslighetsanalysen kan även extremfall med fler variationer för inomhustemperaturen
inkluderas för att återskapa ett realistiskt fall för hur inomhustemperaturen varierar under
året. Alternativt kan inomhustemperaturen i hotellet loggas under en längre tid för att
undersöka hur energianvändningen påverkas av inomhustemperaturen. Dessutom kan
verksamhetskylan som utnyttjas för att kyla kyl- och frysmaskiner undersökas och
beräknas mer utförligt än beräkningen i detta examensarbete.
Validering av modellen för den projekterade byggnaden kan utföras mer omfattande
genom att inkludera fler parametrar baserat på byggnaden år 2016. Modellen kan även
valideras gentemot energianvändning för resterande år 2012-2015 för att få en bättre bild
av hur modellen påverkar energiresultaten. Detta kräver parametrar baserade på
byggnaden för dessa år. Simuleringsprogrammet kan studeras ytterligare för att analysera
fler av programmets begränsningar och brister som påverkar energiberäkningar och
resultaten från dem.
Det kan även vara intressant att ställa byggnadens energianvändning mot andra
miljöcertifieringssystem som exempelvis Miljöbyggnad eller BREAM för att undersöka
vilken miljöklassning byggnadens skulle erhålla med dessa miljöcertifieringssystem.
65
Referenser
AF Gruppen (2017), Miljöcertifiering av byggnader.
http://www.afgruppen.se/Byggtjanster/Prosjektstyring/Miljocertifiering-av-byggnader/
(2017-05-26)
AFA Fastigheter (2017), Rotundan 3.
http://www.afabyggnader.se/byggnader/Hotellbyggnad/%C3%96stermalm/3QHRV4
L1O31OC31J (2017-05-26)
Alvarez, H. (2006), Energiteknik del 1. Studentlitteratur AB: Lund, s. 236.
Boverket (2015), Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Rapport
2016:25.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/forslag-till-svensk-
tillampning-av-nara-nollenergibyggnader-2.pdf (2017-05-25)
Boverket (2016), Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR.
http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsolider
ad_bbr_2011-6.pdf (2017-05-25)
Boverket (2017a), Bygg- och byggnadssektorns energianvändning uppdelat på förnybar
energi, fossil energi och kärnkraft.
http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/energianvandning/ (2017-05-25)
Boverket (2017b), Om miljöindikatorerna.
http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/om-miljoindikatorerna/ (2017-05-25)
Boverket (2017c), Utsläpp av växthusgaser från bygg- och byggnadssektorn.
http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ (2017-05-25)
Boverket (2017d), Utsläpp av partiklar från bygg- och byggnadssektorn.
http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/partiklar/ (2017-05-25)
Boverket (2017f), Bygg- och byggnadssektorns användning av hälso- och miljöfarliga
kemiska produkter.
http://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/kemikalier/ (2017-05-25)
Energimyndigheten (2015), Direktivet för byggnaders energiprestanda.
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/direktivet-for-
byggnaders-energiprestanda/ (2017-05-25)
66
Energimyndigheten (2016), Lamptyper.
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/hemmet/belysning/lamptyper/
(2017-05-26)
EQUA Simulation AB (2013). User manual, IDA ICE Climate and Energy Version 4,5.
http://www.equaonline.com/iceuser/pdf/ice45eng.pdf (2017-02-10)
Fortum (2012a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20120101.
Fortum (2012b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20120101.
Fortum (2013a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20130101.
Fortum (2013b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20130101.
Fortum (2014a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20140101.
Fortum (2014b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20140101.
Fortum (2015a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20150101.
Fortum (2015b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20150101.
Fortum (2016a), Fjärrvärmefaktura för Elite Eden Park Hotel 20160101.
Fortum (2016b), Fjärrkylafaktura för Elite Eden Park Hotel 20160101.
Hagelfors, Fredrik (2017a); Byggnadsteknisk chef på Elite Eden Park Hotel. Intervju
och platsbesök.
Hagelfors, Fredrik (2017b); Energidata för Elite Eden Park hotel (2017-02-09)
IVA (2013), Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor.
http://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-
samhalle/energieffektivisering-rapport61.pdf (2017-05-26)
Jacobsson, Monica (2017); Projektingenjör på SKANSKA Healthcare AB.
Telefonintervju.
Kalmar Energi (2017), Normalårskorrigering gör värmeanvändningen jämförbar.
http://www.kalmarenergi.se/Global/Dokument/Fj%C3%A4rrv%C3%A4rme%20F%C3
%B6retag/Prislistor/2012/Broschyr%20Normal%C3%A5rskorrigering.pdf (2017-05-
26)
Karlsson, J. (2001), Windows – Optical Performance and Energy Efficiency. Uppsala
universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:161001/FULLTEXT01.pdf
Kauppinen, Jukka (2017); iNex. Intervju och mailkontakt
Naturvårdsverket (2015)
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/
(2017-05-20)
67
Nordling, C., Österman, J. (2006), Physics Handbook for Science and Engineering, 8th
edition. Studentlitteratur AB: Lund, s. 35
Regeringen (2015a), Mål för energi.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/mal-och-visioner-for-energi/
(2017-05-25)
Regeringen (2015b), Mål för energieffektivisering.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/energieffektivisering/mal-for-
energieffektivisering/ (2017-05-25)
SGBC (2013), Miljöcertifiering av byggnader.
https://www.sgbc.se/docman/presentationer/229-miljocertifieringar-catarina-warfvinge-
sgbc/file (2017-05-26)
SGBC (2017a), Certifieringssystem. https://www.sgbc.se/certifieringssystem-292
(2017-05-26)
SGBC (2017b), GreenBuilding. https://www.sgbc.se/om-greenbuilding (2017-05-26)
SGBC (2017c), Miljöbyggnad. https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad
(2017-05-26)
(SGBC, 2017d), BREEAM – Världens mest använda system, nu i svensk anpassning.
https://www.sgbc.se/docman/om-sweden-gbc-2014/330-infoblad-breeam-2014/file
(2017-05-26)
SKANSKA (2011), Underlag från ansökan för LEED-certifiering av byggnaden
Rotundan 3, (2017-02-23)
SMHI (2016a), 2016 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.
SMHI (2015a), 2015 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.
SMHI (2015b), ”Normalkorrigering SMHI graddagar.”
https://www.smhi.se/polopoly_%20/1.18724!/Menu/general/extGroup/attachmentCol
Hold/mainCol1/file/Normal%C3%A5rskorrigering%20SMHI%20Graddagar%20150
601.pdf (2017-05-21)
SMHI (2014), 2014 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.
SMHI (2013), 2013 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.
SMHI (2012), 2012 - Graddagar Energi-Index, hela Sverige.
SMHI (2017a), Höst. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/host-1.1257 (2017-04-10)
SMHI (2017b), ”Vinter”. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vinter-1.22843
(2017-05-12)
SMHI (2016b), Vårens ankomstdatum 2016. https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-
sverige/arstidskarta/ank_var_2016.html (2017-04-10)
68
Svensk fjärrvärme (2004), Tappvarmvattenanvändning på hotell.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%
20Fj%C3%A4rrsyn/FOU-
rapporter%20INTE%20Fj%C3%A4rrsyn/Hetvattenprogrammet,%20rapporter/2004/
Tappvarmvattenanvanding_pa_hotell_FOU_2004-115.pdf (2017-04-10)
Svensk Fjärrvärme (2005), Fjärrvärme – Helt enkelt!
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20
Fj%C3%A4rrsyn/Broschyrer/Fjarrvarme%20-%20helt%20enkelt.pdf (2017-05-26)
Svensk Fjärrvärme (2009), Fjärrvärmen och miljön.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20
Fj%C3%A4rrsyn/Broschyrer/Fjarrvarmen%20och%20miljon.pdf (2017-05-26)
Svensk Ventilation (2017), FTX –Ventilation med värmeåtervinning.
http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-
varmeatervinning/ (2017-05-26)
Tekniska verken (2016), Så fungerar fjärrkyla.
https://www.tekniskaverken.se/tjanster/fjarrkyla/sa-fungerar-fjarrkyla/ (2017-05-26)
USGBC (2009), LEED Reference Guide for Green Building Design and Construction
LEED version: v.2009. https://www.usgbc.org/resources/leed-reference-guide-green-
building-design-and-construction (2017-06-20)
USGBC (2012), Kv Rotundan 3. http://www.usgbc.org/projects/kv-rotundan-3
(2017-03-04)
USGBC (2016). LEED 2009 for New Construction and Major Renovations.
http://www.usgbc.org/resources/leed-new-construction-v2009-current-version (2017-
02-25)
ÅF (2017), Miljöcertifiering.
http://www.afconsult.com/sv/gor-affarer-med-oss/vara-
kompetenser/infrastruktur/buildings/miljocertifiering/ (2017-05-26)
69
Bilaga 1: Beräkningar och data för fjärrvärmeanvändning
Byggnadens projekterade och verkliga värden för fjärrvärmeanvändning presenteras i
denna bilaga. De två huvudposterna som inkluderades i fjärrvärmeanvändningen var
värme till tappvarmvatten och uppvärmning av byggnaden.
Den projekterade fjärrvärmeanvändningen har dividerats med Atemp,modell, som är 5740 m2
(SKANSKA , 2011). Den projekterade fjärrvärmeanvändningen presenteras i Tabell
B1.1.
Tabell B1.1. Projekterad fjärrvärmeanvändning för byggnaden (SKANSKA , 2011)
Byggnadens projekterade fjärrvärmeanvändning
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
[kWh/m2,mån]
Fjärrvärme till
tappvarmvatten
[kWh/m2,mån]
Total fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
uppvärmning och
tappvarmvatten
[kWh/m2,mån]
Total fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
uppvärmning och
tappvarmvatten
[MWh/mån]
Jan 6 4 10 57
Feb 7 3 10 57
Mar 4 4 8 44
Apr 3 4 7 38
Maj 1 4 4 25
Jun 0 4 4 21
Jul 0 4 4 22
Aug 0 4 4 22
Sep 1 4 5 26
Okt 2 4 5 30
Nov 3 4 7 40
Dec 5 4 9 52
Uppvärmning
33
[kWh/m2,år]
Tappvarmvatten
43
[kWh/m2,år]
Total fjärrvärmeanvändning
76
[kWh/m2,år]
Total fjärrvärmeanvändning
436
[MWh/år]
70
Den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för åren 2012-16 har dividerats med byggnadens
Atemp,verklig som är 6185 m2 (SKANSKA, 2011). Dessa uppmätta värden för
fjärrvärmeanvändningen, vilka inte har normalkorrigerats, kan ses i Tabell B1.2.
Tabell B1.2 Byggnadens uppmätta fjärrvärmeanvändning som inte har
normalkorrigerats (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrvärmeanvändning som inte har normalkorrigerats
Månad
År 2016
[kWh/m2,mån]
År 2015
[kWh/m2,mån]
År 2014
[kWh/m2,mån]
År 2013
[kWh/m2,mån]
År 2012
[kWh/m2,mån]
Jan 15 10 12 13 13
Feb 12 11 9 11 14
Mar 10 9 8 13 9
Apr 9 6 6 7 8
Maj 6 7 6 5 5
Jun 5 5 5 4 5
Jul 5 4 4 4 4
Aug 5 4 4 4 4
Sep 5 5 5 4 5
Okt 8 7 6 6 7
Nov 11 9 8 9 8
Dec 12 11 11 9 14
Total
fjärrvärme-
användning
[kWh/m2,år]
År 2016
103
År 2015
88
År 2014
84
År 2013
89
År 2012
96
För att kunna jämföra det projekterade värdet av fjärrvärmeanvändningen och
användningen av fjärrvärme år 2012-2016, behöver dessa värden normalkorrigeras. De
projekterade värden för fjärrvärmeanvändningen har redan normalkorrigerats i
certifieringsprocessen. De uppmätta fjärrvärmevärden mellan åren 2012-2016 har
normalkorrigerats månadsvis med hjälp av graddagar för varje månad från SMHI. Enligt
SMHI (2015b) är arbetsgången för normalkorrigering enligt ekvation 1 (samma ekvation
finns under metodavsnittet 2.3.1 Normalårskorrigering av användning av fjärrvärme).
𝐹𝑉𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 = ((𝐹𝑉𝑢𝑝𝑝𝑚ä𝑡𝑡 − 𝑄) ∙ 𝑘𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟) + 𝑄 (1)
där
71
FVkorrigerad = den korrigerade fjärrvärmeanvändning för en månad
FVuppmätt = den uppmätta fjärrvärmeanvändningen för en månad
Q = värmemängd som krävs för att värma vattnet till tappvarmvatten
Korrigeringsfaktor = aktuellt antal graddagar dividerat med normalt antal graddagar
Energin som förbrukas i samband med uppvärmning av vatten till tappvarmvatten (Q) har
beräknats genom ekvation 2 (Alvarez, 2006, s. 264). Förklaring av ekvation 2 samt värden
för storheter i ekvationen finns i Tabell B1.3.
𝑄 = mcT = mc(𝑇𝑣𝑣 − 𝑇𝑠𝑡𝑎𝑟𝑡) (2)
Tabell B1.3. Värden för storheter i ekvation 1
Storhet
Värde
Enhet
Förklaring
Tstart 7[10] °C Starttemperatur för det
inkommande vatten
Ttvv 55[11] °C Önskad temperatur hos
tappvarmvattnet
V Se Tabell B1.4 m3 Volymförbrukning av
tappvarmvatten
Q Se värden för
tappvarmvatten i Tabell
B1.5
kJ Värmemängd för att värma vattnet
Vattnets massa har beräknats med hjälp av byggnadens uppmätta förbrukning av
tappvarmvatten (V) som presenteras i Tabell B1.4.
[10] Hagelfors (2017a) [11] Hagelfors (2017a)
72
Tabell B1.4. Byggnadens tappvarmvattenförbrukning (V) i m3. Observera att dessa
värden är avrundade (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt tappvarmvattenförbrukning (V)
Månad
År 2016
[m3/mån]
År 2015
[m3/mån]
År 2014
[m3/mån]
År 2013
[m3/mån]
År 2012
[m3/mån]
Jan 370 350 350 290 340
Feb 420 420 360 350 410
Mar 400 390 400 420 420
Apr 440 450 380 410 320
Maj 430 410 470 430 420
Jun 460 440 440 410 390
Jul 410 420 400 400 330
Aug 460 450 390 390 350
Sep 480 460 420 380 390
Okt 430 470 430 410 370
Nov 440 440 440 470 420
Dec 420 430 420 390 390
Total
tappvarmvatten-
förbrukning
[m3/år]
År 2016
5158
År 2015
5120
År 2014
4890
År 2013
4740
År 2012
4540
73
Beräkning av fjärrvärmeförbrukningen som går till tappvarmvattenanvändningen har
baserats på tappvarmvattenförbrukningen i Tabell B1.4 och ekvation 2. Värden för
byggnadens värmeförbrukning som går till tappvarmvattenanvändningen presenteras i
Tabell B1.5.
Tabell B1.5. Byggnadens fjärrvärmeförbrukning som går till
tappvarmvattenanvändning
Byggnadens fjärrvärmeanvändning som går till tappvarmvattenanvändning
Månad
År 2016
[kWh/m2,mån]
År 2015
[kWh/m2,mån]
År 2014
[kWh/m2,mån]
År 2013
[kWh/m2,mån]
År 2012
[kWh/m2,mån]
Jan 3 3 3 3 3
Feb 4 4 3 3 4
Mar 4 3 4 4 4
Apr 4 4 3 4 3
Maj 4 4 4 4 4
Jun 4 4 4 4 4
Jul 4 4 4 4 3
Aug 4 4 3 3 3
Sep 4 4 4 3 3
Okt 4 4 4 4 3
Nov 4 4 4 4 4
Dec 4 4 4 3 3
Total
värmeförbrukning
till
tappvarmvatten-
användning
[kWh/m2,år]
År 2016
46
År 2015
46
År 2014
44
År 2013
43
År 2012
41
74
I Tabell B1.6- Tabell B1.10 presenteras byggnadens normalkorrigerade års
fjärrvärmeanvändning för åren 2012–2016. Den normalkorrigerade
fjärrvärmeanvändningen består av två delar, fjärrvärmeanvändning till tappvarmvatten
(se Tabell B1.5) och normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning som går till uppvärmning
av byggnaden. Den delen av fjärrvärmeanvändningen som går till uppvärmning av
byggnaden har beräknats med hjälp av korrigeringsfaktorer baserade på graddagar från
SMHI.
Tabell B1.6. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2016. Observera
att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2016a)
Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2016
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
(ej korrigerad)
[kWh/m2,mån]
Korrigerings-
faktor[12]
Fjärrvärme till
uppvärmning
(korrigerad med
korrigeringsfaktor)
[kWh/m2,mån]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
tappvarmvatten[13] och
uppvärmning[14])
[kWh/m2,mån]
Jan 12 1,1 13 17
Feb 8 0,9 7 11
Mar 7 1 6 9
Apr 5 0,7 4 8
Maj 2 0,7 1 5
Jun 0 0,1 0 4
Jul 1 0,8 0 4
Aug 1 0,5 0 5
Sep 1 1 0 5
Okt 4 1 4 8
Nov 8 0,8 8 12
Dec 9 0 7 11
Uppvärmning (ej
korrigerad)
56
[kWh/m2,år]
-
Uppvärmning
(korrigerad)
46
[kWh/m2,år]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning (total)
100
[kWh/m2,år]
[12] SMHI (2016a) [13] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [14] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning
(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.6 i Bilaga 1.
75
Tabell B1.7. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2015. Observera
att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2015a)
Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2015
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
(ej korrigerad)
[kWh/m2,mån]
Korrigerings-
faktor[15]
Fjärrvärme till uppvärmning
(korrigerad med
korrigeringsfaktor)
[kWh/m2,mån]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
tappvarmvatten[16] och
uppvärmning[17])
[kWh/m2,mån]
Jan 7 0,9 6 9
Feb 7 0,8 6 10
Mar 5 0,8 5 8
Apr 2 0,9 2 6
Maj 3 1,2 3 7
Jun 1 1,1 1 5
Jul 1 1,6 1 5
Aug 0 0,3 0 4
Sep 1 0,8 1 5
Okt 3 1 3 7
Nov 5 0,9 4 8
Dec 7 0,8 6 9
Uppvärmning
(ej korrigerad)
43
[kWh/m2,år]
-
Uppvärmning
(korrigerad)
37
[kWh/m2,år]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning(totalt)
84
[kWh/m2,år]
[15] SMHI (2015a) [16] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [17] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning
(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.7 i Bilaga 1.
76
Tabell B1.8. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2014. Observera
att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2014)
Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2014
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
(ej korrigerad)
[kWh/m2,mån]
Korrigerings-
faktor[18]
Fjärrvärme till
uppvärmning
(korrigerad med
korrigeringsfaktor)
[kWh/m2,mån]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
tappvarmvatten[19] och
uppvärmning[20])
[kWh/m2,mån]
Jan 9 1 8 12
Feb 5 0,8 4 7
Mar 4 0,8 4 7
Apr 3 0,9 3 6
Maj 2 1,1 2 6
Jun 1 1,3 1 5
Jul 0 0,3 0 4
Aug 0 1,2 0 4
Sep 1 0,9 1 5
Okt 2 0,8 2 6
Nov 4 0,8 3 7
Dec 8 1 7 11
Uppvärmning
(ej korrigerad)
40
[kWh/m2,år]
-
Uppvärmning
(korrigerad)
36
[kWh/m2,år]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning(totalt)
80
[kWh/m2,år]
[18] SMHI (2014) [19] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [20] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning
(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.8 i Bilaga 1.
77
Tabell B1.9. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2013. Observera
att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2013)
Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2013
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
(ej korrigerad)
[kWh/m2,mån]
Korrigerings-
faktor[21]
Fjärrvärme till
uppvärmning
(korrigerad med
korrigeringsfaktor)
[kWh/m2,mån]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
tappvarmvatten[22] och
uppvärmning[23])
[kWh/m2,mån]
Jan 10 1,1 11 14
Feb 7 1 7 10
Mar 9 1,2 11 15
Apr 4 1,1 4 8
Maj 1 0,7 1 5
Jun 1 0,5 0 4
Jul 0 0,6 0 4
Aug 0 0,5 0 4
Sep 1 0,9 1 4
Okt 2 0,9 2 6
Nov 4 0,9 4 8
Dec 6 0,8 5 8
Uppvärmning
(ej korrigerad)
46
[kWh/m2,år]
-
Uppvärmning
(korrigerad)
46
[kWh/m2,år]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning(totalt)
89
[kWh/m2,år]
[21] SMHI (2013) [22] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [23] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning
(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.9 i Bilaga 1.
78
Tabell B1.10. Byggnadens normalkorrigerade fjärrvärmeanvändning år 2012.
Observera att värden i tabellen har avrundats (Hagelfors, 2017b) (SMHI, 2012)
Normalkorrigerad fjärrvärmeanvändning år 2012
Månad
Fjärrvärme till
uppvärmning
(ej korrigerad)
[kWh/m2,mån]
Korrigerings-
faktor[24]
Fjärrvärme till
uppvärmning
(korrigerad med
korrigeringsfaktor)
[kWh/m2,mån]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning
(summering av fjärrvärme till
tappvarmvatten[25] och
uppvärmning[26])
[kWh/m2,mån]
Jan 10 1 9 12
Feb 10 1,1 12 15
Mar 6 0,8 4 8
Apr 5 1,1 5 8
Maj 2 0,9 1 5
Jun 1 1,4 1 5
Jul 1 0,8 1 4
Aug 0 0,8 0 3
Sep 1 1 1 5
Okt 4 1,1 4 7
Nov 4 0,9 3 7
Dec 10 1,1 12 15
Uppvärmning
(ej korrigerad)
53
[kWh/m2,år]
-
Uppvärmning
(korrigerad)
54
[kWh/m2,år]
Normalkorrigerad
fjärrvärmeanvändning(totalt)
95
[kWh/m2,år]
[24] SMHI (2012) [25] Värden för värme som går till uppvärmning av tappvarmvatten finns i Tabell B1.5 (Bilaga 1). [26] Värden för värme som går till uppvärmning av byggnaden finns i kolumnen ”Uppvärmning
(korrigerad med korrigeringsfaktor)” i samma tabell, Tabell B1.10, i Bilaga 1.
79
Maxeffekten för byggnadens fjärrvärmeanvändning redovisas i Tabell B1.11.
Maxeffekten för ett specifikt år enligt hotellbyggnadens elabonnemang, baseras på
föregående års värmebehov och maxeffekt. Maxeffekten för byggnadens
fjärrvärmeanvändning år 2012 är en rekommenderad maxeffekt beräknad av Fortum
(Fortum, 2012a), vilket ger en hög maxeffekt för fjärrvärmeanvändningen detta år.
Inställningar för att kapa effekttoppar för fjärrvärmeanvändningen har implementerats i
hotellbyggnadens driftsystem för att uppnå en så låg maxeffekt som möjligt, i syfte till att
minska hotellbyggnadens fjärrvärmekostnader (Hagelfors, 2017a). Detta har resulterat i
att maxeffekten för fjärrvärmeanvändningen har minskat med åren.
Tabell B1.11: Maxeffekten för byggnadens fjärrvärmeanvändning år 2012-2016
År 2016
År 2015
År 2014
År 2013
År 2012
Effekt [kW]
162[27]
170[28]
171[29]
220[30]
300[31]
[27] Fortum (2016a) [28] Fortum (2015a) [29] Fortum (2014a) [30] Fortum (2013a) [31] Fortum (2012a)
80
Bilaga 2: Beräkningar och data för fjärrkylaanvändning
Gällande byggnadens förbrukning av fjärrkyla tas endast hänsyn till användningen av
komfortkyla. De projekterade värden för fjärrkylaanvändningen dividerades med
Atemp,modell som är 5740 m2, vilket resulterade i att fjärrkylaanvändningen per Atemp kunde
tas fram. De projekterade värdena för fjärrkylaanvändningen presenteras i Tabell B2.1.
Tabell B2.1 Projekterad fjärrkylaanvändning (endast komfortkyla). Observera att
värdena har avrundats (SKANSKA ,2011)
Projekterad fjärrkylaanvändning
Månad
Komfortkylaanvändning
[kWh/m2,mån]
Komfortkylaanvändning
[MWh/mån]
Jan 0 1
Feb 0 1
Mar 0 2
Apr 0 3
Maj 1 6
Jun 3 19
Jul 2 12
Aug 2 13
Sep 1 3
Okt 1 3
Nov 0 2
Dec 0 1
Total
komfortkyla-
användning
10
[kWh/m2,år]
66
[MWh/m2,år]
Energimätarna för fjärrkylaanvändningen i byggnaden inkluderar både komfortkyla och
verksamhetskyla. Denna verksamhetskyla går till att kyla restaurangens frys- och
kylmaskiner (Hagelfors, 2017a).
För att kunna jämföra den projekterade med den verkliga fjärrkylaanvändningen har
komfortkyla för den verkliga fjärrkylaanvändningen för åren 2012–2016 beräknats fram.
Antagandet som gjorts är att endast all förbrukning av fjärrkyla under vintermånaderna
är verksamhetskyla. Vintermånaderna inkluderar januari, februari och december (SMHI,
2017a). Ett medelvärde av vintermånadernas kylaanvändning beräknades fram baserat på
data från Hagelfors (2017b), se Tabell B2.2, och det framtagna medelvärdet för
verksamhetskylan blev 2 𝑘𝑊ℎ
𝑚å𝑛𝑎𝑑 ∙ 𝑚2, 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝, där Atemp,verklig är 6185 m2.
81
Normalårskorrigering av fjärrkylanvändning har inte utförts då det funnits begränsad
information om tillvägagångsättet och data gällande kyl-index.
Tabell B2.2. Medelvärdet av byggnadens verksamhetskyla (Hagelfors, 2017b)
År/mån
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
201601 2
201602 2
201612 3
201501 2
201502 2
201512 3
201401 2
201402 2
201412 2
201301 2
201302 2
201312 2
201201 2
201202 1
201212 2
Medelvärde för
verksamhetskylan
2
[kWh/m2,mån]
82
Den beräknade komfortkylaanvändningen för åren 2012–2016 presenteras i Tabell
B2.3-Tabell B2.7.
Tabell B2.3. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2016 (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2016
Månad
Komfortkyla [kWh/m2,mån]
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
Total fjärrkylaanvändning
(summering av komfort- och
verksamhetskylaanvändning)
[kWh/m2,mån]
Jan 0 2 2
Feb 0 2 2
Mar 1 2 3
Apr 2 2 4
Maj 3 2 5
Jun 5 2 7
Jul 5 2 7
Aug 5 2 7
Sep 3 2 5
Okt 2 2 4
Nov 1 2 3
Dec 1 2 3
Komfortkyla
30
[kWh/m2,år]
Verksamhetskyla
24
[kWh/m2,år]
Total kylanvändning
54
[kWh/m2,år]
Tabell B2.4. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2015 (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2015
Månad
Komfortkyla
[kWh/m2,mån]
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
Total fjärrkylaanvändning
(summering av komfort- och
verksamhetskylaanvändning)
[kWh/m2,mån]
Jan 0 2 2
Feb 0 2 2
Mar 1 2 3
Apr 1 2 3
Maj 2 2 4
Jun 3 2 5
Jul 5 2 7
83
Aug 6 2 8
Sep 2 2 4
Okt 2 2 4
Nov 1 2 3
Dec 1 2 3
Komfortkyla
24
[kWh/m2,år]
Verksamhetskyla
24
[kWh/m2,år]
Total kylanvändning
48
[kWh/m2,år]
Tabell B2.5. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2014 (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2014
Månad
Komfortkyla
[kWh/m2,mån]
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
Total fjärrkylaanvändning
(summering av komfort- och
verksamhetskylaanvändning)
[kWh/m2,mån]
Jan 0 2 2
Feb 0 2 2
Mar 1 2 3
Apr 1 2 3
Maj 3 2 5
Jun 3 2 5
Jul 10 2 12
Aug 4 2 6
Sep 3 2 5
Okt 1 2 3
Nov 1 2 3
Dec 0 2 2
Komfortkyla
27
[kWh/m2,år]
Verksamhetskyla
24
[kWh/m2,år]
Total kylaanvändning
51
[kWh/m2,år]
84
Tabell B2.6. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2013 (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2013
Månad
Komfortkyla
[kWh/m2,mån]
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
Total fjärrkylaanvändning
(summering av komfort- och
verksamhetskylaanvändning)
[kWh/m2,mån]
Jan 0 2 2
Feb 0 2 2
Mar 0 2 2
Apr 1 2 3
Maj 3 2 5
Jun 5 2 7
Jul 6 2 8
Aug 5 2 7
Sep 3 2 5
Okt 1 2 3
Nov 1 2 3
Dec 0 2 2
Komfortkyla
25
[kWh/m2,år]
Verksamhetskyla
24
[kWh/m2,år]
Total kylanvändning
49
[kWh/m2,år]
85
Tabell B2.7. Byggnadens fjärrkylaanvändning år 2012 (Hagelfors, 2017b)
Uppmätt fjärrkylaanvändning år 2012
Månad
Komfortkyla
[kWh/m2,mån]
Verksamhetskyla
[kWh/m2,mån]
Total fjärrkylaanvändning
(summering av komfort- och
verksamhetskylaanvändning)
[kWh/m2,mån]
Jan 0 2 2
Feb 0 1 1
Mar 1 2 3
Apr 0 2 2
Maj 2 2 4
Jun 3 2 5
Jul 6 2 8
Aug 3 2 5
Sep 2 2 4
Okt 1 2 3
Nov 1 2 3
Dec 0 2 2
Komfortkyla
18
[kWh/m2,år]
Verksamhetskyla
23
[kWh/m2,år]
Total kylanvändning
41
[kWh/m2,år]
Byggnadens maxeffekt för fjärrkyla mellan åren 2012–2016 presenteras i Tabell B2.8.
Tabell B2.8. Den maximala fjärrkylaeffekten för den verkliga byggnaden år 2012-2016
År 2016
År 2015
År 2014
År 2013
År 2012
Effekt [kW]
117[32]
11733]
124[34]
133[35]
140[36]
[32] Fortum (2016b) [33] Fortum (2015b) [34] Fortum (2014b) [35] Fortum (2013b) [36] Fortum (2012b)
86
Bilaga 3: Beräkningar och data för elanvändning
I energiberäkningen i programmet IDA ICE har den projekterade elanvändningen delats
in i flertalet poster. Genom vägledning av Tabell 3 över förslag på poster tillhörande
byggnadsenergi och verksamhetsenergi har energiberäkningens uträknade
elanvändningen delats in i fastighetsel och verksamhetsel. Det projekterade värdet för
byggnadens elanvändning har dividerats med Atemp,modell som är 5740 m2. Elanvändningen
för den projekterade byggnaden presenteras i Tabell B3.1.
Tabell B3.1. Byggnadens projekterade elförbrukning (Hagelfors, 2017b)
(SKANSKA,2011)
Projekterad elanvändning för hotellbyggnaden
Månad
Fastighetsel
[kWh/m2,mån]
Verksamhetsel
[kWh/m2,mån]
Total elanvändning
(summering av
fastighetsel- och
verksamhetselanvändning)
[kWh/m2,mån]
Total elanvändning
(summering av
fastighetsel- och
verksamhetselanvändning
[MWh/mån]
Jan 3 8 11 62
Feb 3 7 10 56
Mar 3 8 11 61
Apr 3 7 10 56
Maj 3 6 9 51
Jun 3 6 9 50
Jul 3 6 9 51
Aug 3 6 9 51
Sep 3 6 9 49
Okt 3 7 10 58
Nov 3 7 10 56
Dec 3 7 10 58
Fastighetsel
33 [kWh/m2,år]
Verksamhetsel
82 [kWh/m2,år]
Total elanvändning
115 [kWh/m2,år]
Total elanvändning
659 [MWh/år]
87
Den verkliga byggnadens elanvändning för åren 2012-2016 har dividerats med Atemp,verklig
som är 6185 m2. Byggnadens totala elförbrukning, fastighetsel- och
verksamhetsanvändning för åren 2012-2016 presenteras i Tabell B3.2 - Tabell B3.4.
Tabell B3.2.Byggnadens totala elförbrukning för åren 2012–2016 med enheten kWh/m2
(Hagelfors, 2017b)
Byggnadens totala elförbrukning (Uppmätta värden) [kWh/m2]
Månad
År 2016
[kWh/m2,mån]
År 2015
[kWh/m2,mån]
År 2014
[kWh/m2,mån]
År 2013
[kWh/m2,mån]
År 2012
[kWh/m2,mån]
Jan 12 13 12 13 12
Feb 12 13 12 12 11
Mar 12 12 12 14 13
Apr 12 13 11 11 12
Maj 12 11 13 11 12
Jun 11 12 11 11 12
Jul 11 11 11 11 10
Aug 12 11 11 11 8
Sep 13 12 12 11 11
Okt 12 12 12 12 38
Nov 14 12 13 13 6
Dec 14 13 13 12 29
Total
elanvändning
[kWh/m2,år]
År 2016
145
År 2015
145
År 2014
143
År 2013
142
År 2012
174
88
Tabell B3.3. Byggnadens fastighetselanvändning för åren 2012-2016 (Hagelfors,
2017b)
Byggnadens uppmätta användning av fastighetsel
Månad
År 2016
[kWh/m2,mån]
År 2015
[kWh/m2,mån]
År 2014
[kWh/m2,mån]
År 2013
[kWh/m2,mån]
År 2012
[kWh/m2,mån]
Jan 2 3 2 3 3
Feb 2 2 2 3 2
Mar 2 2 2 3 2
Apr 2 2 2 2 2
Maj 2 2 2 2 2
Jun 2 2 2 2 2
Jul 2 2 2 2 2
Aug 2 2 2 2 2
Sep 2 2 2 2 2
Okt 2 2 2 2 2
Nov 3 2 2 2 2
Dec 3 2 2 2 3
Total
användning av
fastighetsel
[kWh/m2,år]
År 2016
25
År 2015
25
År 2014
24
År 2013
27
År 2012
26
89
Tabell B3.4. Byggnadens verksamhetselanvändning för åren 2012-2016 och den totala
projekterade verksamhetselanvändning (Hagelfors, 2017b)
Byggnadens uppmätta användning av verksamhetsel
Månad
År 2016
[kWh/m2,mån]
År 2015
[kWh/m2,mån]
År 2014
[kWh/m2,mån]
År 2013
[kWh/m2,mån]
År 2012
[kWh/m2,mån]
Jan 10 10 10 10 9
Feb 10 11 10 9 9
Mar 10 10 10 11 11
Apr 10 11 9 9 10
Maj 10 9 11 9 10
Jun 9 10 9 9 10
Jul 9 9 9 9 8
Aug 10 9 9 9 6
Sep 11 10 10 9 9
Okt 10 10 10 10 36
Nov 11 10 11 11 4
Dec 11 11 11 10 26
Total
verksamhetsel-
användning
[kWh/m2,år]
År 2016
120
År 2015
120
År 2014
119
År 2013
115
År 2012
148
90
Bilaga 4: Energianvändning från simulering baserad på verkliga värden för år 2016 och beräkning av energikostnader baserat på simuleringens energianvändning
De verkliga värden för år 2016 som simuleringen var baserad på finns i Tabell 7.
Resultatet som erhölls från simuleringen visas i Tabell B4.1.
Tabell B4.1. Erhållen energianvändning från simulering baserad på verkliga värden
Månad Fjärrvärme
[kWh/m2,mån]
Fjärrkyla
[kWh/m2,mån]
Fastighetsel
[kWh/m2,mån]
Verksamhetsel
[kWh/m2,mån]
Total elanvändning
(Fastighetsel+Verksamhetsel)
[kWh/m2,mån]
Jan 9 1 3 10 13
Feb 10 1 3 9 12
Mar 8 1 3 10 13
Apr 7 1 3 9 12
Maj 6 3 3 8 11
Jun 5 5 3 8 11
Jul 5 4 3 8 11
Aug 5 4 3 8 11
Sep 6 2 3 8 11
Okt 6 2 3 9 12
Nov 7 1 3 9 12
Dec 9 1 3 9 12
Fjärrvärme
82
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
25
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
33
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
102
[kWh/m2,år]
Total elanvändning
135
[kWh/m2,år]
Energikostnaderna baserad på simuleringens energianvändning i Tabell B4.1 beräknades
med hjälp av beräkningsgången och energipriser i Bilaga 5. Energikostnaderna visas i
Tabell B4.2.
Tabell B4.2. Beräknade energikostnader för den energianvändning som erhölls vid
simulering av verkliga värden för år 2016.
Fjärrvärme [tusen USD/år] 46
Fjärrkyla [tusen USD/år] 17
El [tusen USD/år] 112
Total energikostnad [tusen USD/år] 176
91
Bilaga 5: Beräkning av energikostnader
I denna bilaga presenteras de kostnadsberäkningar som har utförts i samband med
fastställandet av byggnadens betygsnivå. Kostnadsberäkningar för referens- (Baseline
building) och den projekterade byggnaden (Proposed building) energianvändning var
utförda under certifieringsprocessen för några år sedan.
De energikostnader som har beräknats fram under detta examensarbete är de kostnader
gällande byggnadens energianvändning år 2012–2016. Dessa beräkningar var baserade
på samma energipriser som de utförda kostnadsberäkningarna under
certifieringsprocessen. Skälet till att samma priser användes var att kunna jämföra
referensbyggnadens kostnader och den verkliga byggnadens kostnader under samma
villkor. Energipriser och valutakurs förändras med tiden vilket innebär att en jämförelse
mellan energikostnader med dagens energipriser och energipriser från några år sedan
skulle ge missvisande resultat.
Samtliga beräkningar har därför baserats på den dåvarande valutakursen 1 USD = 6,7
SEK och dåvarande energipriser från Fortum. Gällande den fasta kostnaden för
fjärrvärme, uppgick den till 5000 SEK + 111 SEK/MWh för byggnader med en årlig
fjärrvärmeanvändning på 251–1250 MWh (SKANSKA, 2011). Detta gäller för den
projekterade byggnaden och för byggnadens fjärrvärmeanvändning år 2012–2016 då
fjärrvärmeanvändning hos dessa fall är lägre än 1250 MWh. För byggnader med en
fjärrvärmeförbrukning på 1250 - 2500 MWh årligen uppgick den fasta kostnaden till 50
000 SEK + 75 SEK/MWh (SKANSKA, 2011). Kostnadsberäkningen för
referensbyggnaden har beräknats med denna fasta kostnad.
I Figur B5.1 och Figur B5.2 visas arbetsgången för kostnadsberäkningen och
energipriserna i samband med fjärrvärmekostnaderna för referens- (Baseline building)
och den projekterade (Proposed building) byggnad.
92
Figur B5.1. Beräkning av fjärrvärmekostnader för den projekterade byggnaden
(Proposed building) (SKANSKA ,2011)
93
,
Figur B5.2. Beräkning av fjärrvärmekostnader för referensbyggnaden (Baseline
building) (SKANSKA ,2011)
94
Beräkningarna för de årliga fjärrvärmekostnaderna för den verkliga byggnaden har följt
samma arbetsgång och energipriser som kan ses i Figur B5.1 och Figur B5.2.
Tillsammans med fjärrvärmeanvändningen i Tabell B1.6- Tabell B1.10 och maxeffekten
i Tabell B1.11 för åren 2012–2016 erhålls de årliga energikostnaderna för dessa år. De
framräknade energikostnaderna kan ses i Tabell B5.3.
Tabell B5.3. Fjärrvärmekostnader baserat på den verkliga byggnadens
fjärrvärmeanvändning år 2012–2016 Hagelfors(2017b) (SKANSKA ,2011)
Årlig fjärrvärmekostnad [USD]
År 2016
År 2015
År 2014
År 2013
År 2012
Fast avgift
[USD/MWh]
33
37
38
40
47
Årstidsbaserade kostnader + fast avgift [USD/MWh]
maj-september 64 68 69 72 78
oktober - april 102 105 107 109 116
Total kostnad
[tusen USD]
57
48
47
55
62
95
Figur B5.3 visar beräkningarna och energikostnaderna för fjärrkylaanvändningen hos
referens- och projekterad byggnad. De totala kostnaderna för fjärrkyla är runt 16 000 SEK
för referensbyggnaden och 15 000 SEK för den projekterade byggnaden.
Figur B5.3. Beräkning av fjärrkylakostnader för referens- (Baseline building) och den
projekterade (Proposed building) byggnaden (SKANSKA ,2011)
96
Baserat på de energipriser som finns i Figur B5.3, maxeffektvärden i Tabell B2.8 och de
årliga värden för fjärrkyla (se Tabell B2.3-Tabell B2.7) har kostnaderna för fjärrkyla
beräknats fram för åren 2012–2016. Dessa kostnader finns presenterade i Tabell B5.4.
Tabell B5.4.Fjärrkylakostnader baserat på den verkliga byggnadens
fjärrkylaanvändning år 2012–2016 Hagelfors(2017b) (SKANSKA ,2011)
Årlig fjärrkylakostnad [USD]
År 2016
År 2015
År 2014
År 2013
År 2012
Fast avgift
[USD/MWh]
37
42
40
44
53
Energiavgift
[USD/MWh]
24
24
24
24
24
Total kostnad
[tusen USD]
11
10
11
11
9
Beräkningarna för elkostnaderna baserades på elpriserna i Figur B5.4. Den totala årliga
elkostnaden för referensbyggnaden är därför cirka 94 000 SEK. Den projekterade
byggnadens elkostnad är cirka 96 000 SEK årligen.
Figur B5.4. Elpriser för samtliga fall (SKANSKA ,2011)
Elkostnaderna för den verkliga byggnaden baserades på elpriset i Figur B5.4. och
byggnadens elanvändning mellan åren 2012-2016 i Tabell B3.2 - Tabell B3.4.
Elkostnaderna för åren 2012-2016 finns presenterade i Tabell B5.5. I Tabell B5.5
presenteras även samtliga energikostnader för referens- och den projekterade byggnaden
samt för den verkliga byggnaden.
97
Tabell B5.5. Energikostnader för referens- (Baseline) och den projekterade (Proposed)
byggnaden samt för byggnadens energianvändning år2012-2016 Hagelfors(2017b)
(SKANSKA ,2011)
Kostnad för energianvändningen [tusen USD/år]
Fjärrvärme
Fjärrkyla
El
Total energikostnad
Referensbyggnad 143 16 94 252
Projekterad byggnad 43 15 96 155
År 2016 57 20 131 207
År 2015 48 19 130 197
År 2014 47 19 129 195
År 2013 55 19 128 202
År 2012 62 19 155 236
98
Bilaga 6: Data för känslighetsanalys
Energianvändningen för den projekterade byggnaden som finns under avsnittet 5.4
Känslighetsanalys baseras på värden i Tabell B1.1.(se Bilaga 1), Tabell B2.1 (se Bilaga
2) och Tabell B3.1 (se Bilaga 3).
Vid utförandet av känslighetsanalysen baserat på parametern ”Beläggningsgrad”,
ändrades indata för hotellgästernas vistelsetid, användning av laster och användning av
tappvarmvatten. Dessa indata presenteras i Tabell B6.1.
Tabell B6.1. Indata för variation av parametern beläggningsgrad
Beläggningsgrad för
andelen uthyrda rum
Tidschema för TV-
användning
Tidschema för belysning
i hotellrummen
Tappvarmvattenanvändning
[m3/dygn][37]
0 Ingen användning Ingen användning 6,7
25%
Kl.6.30 – 7.00
Kl.21.00-22.30
Kl.6.00-8.00
Kl.18.00-23.00 8,9
50%
Kl.6.30 – 7.00
Kl.21.00-22.30
Kl.6.00-8.00
Kl.18.00-23.00 11,1
75%
Kl.6.30 – 7.00
Kl.21.00-22.30
Kl.6.00-8.00
Kl.18.00-23.00 13,4
100%
Kl.6.30 – 7.00
Kl.21.00-22.30
Kl.6.00-8.00
Kl.18.00-23.00 15,6
38% (projekterat värde)
Kl.6.30 – 7.00
Kl.21.00-22.30
Kl.6.00-8.00
Kl.18.00-23.00
10
[37] Svensk Fjärrvärme (2004, s.24)
99
I Tabell B6.2, Tabell B6.3 och Tabell B6.4 presenteras värden för energianvändning när
parametern beläggningsgrad förändras.
Tabell B6.2. Årlig energianvändning erhållen från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)
Beläggningsgrad
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
0 75 8 32 69
25% 74 10 32 81
50% 77 14 32 91
75% 82 22 32 102
100% 89 31 33 114
Projekterat: 38% 76 12 32 82
Tabell B6.3. Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i
IDA ICE baserat på variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av beläggningsgraden
[kWh/m2,mån]
Beläggningsgrad
0 %
Beläggningsgrad
25 %
Beläggningsgrad
50 %
Beläggningsgrad
75 %
Beläggningsgrad
100 %
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 11 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,4 10 0,8
Feb 11 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,3 10 0,7
Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,5 8 0,8 9 1,4
Apr 7 0,3 7 0,4 7 0,6 7 1,1 8 1,9
Maj 4 0,6 4 0,8 5 1,5 5 2,5 6 3,6
Jun 3 2,3 3 2,8 4 3,8 5 4,9 5 6
Jul 3 1,4 4 1,7 4 2,6 5 3,7 6 4,8
Aug 3 1,6 4 1,9 4 2,8 5 3,8 6 4,9
Sep 4 0,4 4 0,5 5 0,8 5 1,6 6 2,6
Okt 5 0,3 5 0,4 5 0,7 6 1,2 7 2,2
Nov 7 0,3 7 0,3 7 0,5 7 0,9 8 1,4
Dec 10 0,2 9 0,2 9 0,3 9 0,6 9 0,9
100
Tabell B6.4. Månatlig användning av el erhållen från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern beläggningsgrad (0–100%)
Elanvändning baserat på variation av beläggningsgraden
[kWh/m2,mån]
Beläggningsgrad
0 %
Beläggningsgrad
25 %
Beläggningsgrad
50 %
Beläggningsgrad
75 %
Beläggningsgrad
100 %
Månad
Fastighets-
el
Verk-
samhet
sel
Fastighets-
el
Verk-
samhets
el
Fastighets
-el
Verk-
samhets
el
Fastighets-
el
Verk-
samhets
el
Fastighets-
el
Verk-
samhets
el
Jan 3 7 3 8 3 9 3 10 3 11
Feb 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10
Mar 3 7 3 8 3 9 3 10 3 11
Apr 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10
Maj 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9
Jun 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9
Jul 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9
Aug 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9
Sep 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9
Okt 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10
Nov 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10
Dec 3 6 3 7 3 8 3 9 3 10
Tabell B6.5 och Tabell B6.6 visar på hur energianvändningen ändras vid variation av g-
värdet.
Tabell B6.5. Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern g-värde (0–0,76%)
g-värde
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
0 77 8 32 82
0,11 76 9 32 82
Projekterat värde:
0,33 76 12 32 82
0,54 73 15 32 82
0,76 73 19 32 81
101
Tabell B6.6. Erhållen fjärrvärme och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering i
IDA ICE baserat på variation av parametern g-värde (0–0,76%)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av g-värdet [kWh/m2,mån]
g-värde=0 g-värde=0,11 g-värde=0,33 g-värde=0,54 g-värde=0,76
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2
Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2
Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4 7 0,5
Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6 6 0,9
Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7 4 2,4
Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1 4 5
Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6 4 3,3
Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8 4 3,4
Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8 4 1,1
Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7 5 0,7
Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5 7 0,5
Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3
Tabell B6.7, Tabell B6.8 och Tabell B6.9 presenterar resultatet för energianvändningen
som baseras på förändring av U-värdet.
Tabell B6.7.Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern U-värde (0,5–5,5)
U-värde [W/m2K]
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
0,5 68 16 32 82
1 72 13 32 82
Projekterat:1,5 76 12 32 82
2 81 10 32 82
2,5 93 10 32 83
3,5 97 8 32 84
4,5 109 8 33 85
5,5 120 8 33 85
102
Tabell B6.8.Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i
IDA ICE baserat på variation av parametern U-värde (0,5–2,5)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av U-värdet [kWh/m2,mån]
U-värde=0,5 U-värde=1 U-värde=1,5 U-värde=2 U-värde=2,5
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2
Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2 9 0,2
Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4 7 0,5
Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6 6 0,9
Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7 4 2,4
Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1 4 5
Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6 4 3,3
Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8 4 3,4
Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8 4 1,1
Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7 5 0,7
Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5 7 0,5
Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3
Tabell B6.9.Månatlig fjärrvärme och fjärrkylaanvändning erhållen från simulering i
IDA ICE baserat på variation av parametern U-värde (2,5–5,5)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av U-värdet
[kWh/m2,mån]
U-värde=2,5 U-värde=3,5 U-värde=4,5 U-värde=5,5
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2
Feb 10 0,2 10 0,2 10 0,2 10 0,2
Mar 8 0,3 8 0,3 8 0,3 7 0,4
Apr 7 0,3 7 0,3 6 0,4 6 0,6
Maj 5 0,6 4 0,6 4 1,1 4 1,7
Jun 4 2,1 4 2,3 4 3,3 4 4,1
Jul 4 1,4 4 1,5 4 2,1 4 2,6
Aug 4 1,6 4 1,7 4 2,3 4 2,8
Sep 5 0,4 5 0,5 4 0,6 4 0,8
Okt 5 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,7
Nov 7 0,4 7 0,5 7 0,5 7 0,5
Dec 9 0,3 9 0,3 9 0,3 9 0,3
103
Tabell B6.10 och Tabell B6.11 presenterar erhållna resultatet från variation av
tappvarmvattenanvändningen.
Tabell B6.10. Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn)
Tappvarmvatten-
användning
[m3/dygn]
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
0 38 12 31 82
10
(projekterat värde)
76
12
32
82
20 112 12 32 82
30 149 12 34 82
Tabell B6.11. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning(månatlig) baserat på
variation av parametern tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av
tappvarmvattenanvändning (0–30 m3/dygn) [kWh/m2,mån]
0 m3/dygn 10 m3/dygn
(projekterat)
20 m3/dygn 30 m3/dygn
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 7 0,2 9 0,2 13 0,2 16 0,2
Feb 7 0,2 9 0,2 13 0,2 16 0,2
Mar 5 0,3 7 0,3 11 0,3 14 0,3
Apr 3 0,4 6 0,4 10 0,4 13 0,4
Maj 1 1 4 1 8 1,0 11 1
Jun 1 3,2 3 3 7 3,2 10 3,2
Jul 1 2 4 1,9 7 2,0 10 2
Aug 1 2,2 4 2,1 7 2,2 10 2,2
Sep 1 0,6 4 0,5 8 0,6 11 0,6
Okt 2 0,6 5 0,6 8 0,6 12 0,6
Nov 4 0,4 6 0,4 10 0,4 13 0,4
Dec 6 0,3 8 0,2 12 0,3 15 0,3
104
I Tabell B6.12, Tabell B6.13 och Tabell B6.14 presenteras resultatet från variation av
värmeväxlarens verkningsgrad.
Tabell B6.12.Erhållen energianvändning (årlig) från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (0–99%)
VVX η
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
0 218 12 37 82
20% 183 12 36 82
40% 146 12 34 82
60% 110 12 33 82
70% 94 12 33 82
80% 81 12 32 82
Projekterat: 89% 76 12 32 82
99% 75 12 32 82
Tabell B6.13. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering
i IDA ICE baserat på variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (0–
60%)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av värmeväxlarens
verkningsgrad η (0–99%) [kWh/m2,mån]
η=0 η=20% η=40% η=60%
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 30 0,2 25 0,2 21 0,2 16 0,2
Feb 30 0,2 26 0,2 21 0,2 16 0,2
Mar 25 0,3 21 0,3 17 0,3 12 0,3
Apr 21 0,4 18 0,4 14 0,4 10 0,4
Maj 13 1 10 1 8 1 6 1
Jun 7 3,4 6 3,4 5 3,3 4 3,3
Jul 8 2 6 2 5 2 4 2
Aug 7 2,2 6 2,2 5 2,2 4 2,2
Sep 13 0,6 11 0,6 8 0,6 6 0,6
Okt 16 0,6 13 0,6 10 0,6 7 0,6
105
Nov 21 0,4 18 0,4 14 0,4 11 0,4
Dec 27 0,3 23 0,3 19 0,3 14 0,3
Tabell B6.14. Erhållen fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning (månatlig) från simulering
i IDA ICE baserat på variation av parametern värmeväxlarens verkningsgrad η (70–
99%)
Fjärrvärme- och fjärrkylaanvändning baserat på variation av värmeväxlarens
verkningsgrad η (0–99%) [kWh/m2,mån]
η=70% η=80% η=89%
(Projekterat)
η=99%
Månad
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Värme
Kyla
Jan 13 0,2 11 0,2 9 0,2 10 0,2
Feb 14 0,2 11 0,2 9 0,2 10 0,2
Mar 10 0,3 8 0,3 7 0,3 8 0,3
Apr 9 0,4 7 0,4 6 0,4 7 0,4
Maj 5 1 4 1 4 1 4 1
Jun 4 3,3 4 3,2 3 3 4 3,2
Jul 4 2 4 2 4 1,9 4 2
Aug 4 2,2 4 2,2 4 2,1 4 2,2
Sep 5 0,6 5 0,6 4 0,5 4 0,6
Okt 6 0,6 5 0,6 5 0,6 5 0,6
Nov 9 0,4 7 0,4 6 0,4 7 0,4
Dec 12 0,3 10 0,3 8 0,2 9 0,3
106
Tabell B6.15 visar på hur energianvändningen förändras baserat på variation av
inomhustemperatur.
Tabell B6.15. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på
variation av parametern temperatur (17–26°C)
Inomhustemperatur
Fjärrvärme
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
[kWh/m2,år]
17–19°C 71 52 35 82
18–20°C 70 46 34 82
19–21°C 71 39 33 82
20–22°C 73 32 33 82
21–23°C 78 25 32 82
22–24°C 85 20 33 82
23–25°C 95 15 32 83
24–26°C 104 9 33 87
Projekterat 76 12 32 82
Tabell B6.16 presenterar energianvändningen för extremfall 1 då inomhustemperaturen
är låg på sommaren men hög på vintern. Totalt blev energianvändningen för detta
extremfall 244 kWh/m2,år.
Tabell B6.16.Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att
temperaturen får variera mellan temperaturerna 17–19°C på sommaren och 24-26°C
på vintern
Energianvändning för extremfall 1
Månad
Fjärrvärme
[kWh/m2,mån]
Fjärrkyla
[kWh/m2,mån]
Fastighetsel
[kWh/m2,mån]
Verksamhetsel
[kWh/m2,mån]
Jan 13 0 3 8
Feb 13 0 3 7
Mar 11 0 3 8
Apr 6 4 3 7
Maj 4 5 3 6
Jun 4 7 3 6
Jul 4 6 3 6
107
Aug 4 6 3 6
Sep 4 4 3 6
Okt 8 0 3 8
Nov 10 0 3 7
Dec 12 0 3 8
Fjärrvärme
93
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
32
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
36
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
83
[kWh/m2,år]
Tabell B6.17 presenterar energianvändningen för extremfall 2 då inomhustemperaturen
är hög på sommaren men låg på vintern. Totalt blev energianvändningen för detta
extremfall 195 kWh/m2,år
Tabell B6.17. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att
temperaturen får variera mellan temperaturerna 24–26°C på sommaren och 17-19°C
på vintern
Energianvändning för extremfall 2
Månad
Fjärrvärme
[kWh/m2,mån]
Fjärrkyla
[kWh/m2,mån]
Fastighetsel
[kWh/m2,mån]
Verksamhetsel
[kWh/m2,mån]
Jan 9 0 3 8
Feb 9 0 3 7
Mar 7 0 3 8
Apr 6 0 3 7
Maj 4 1 3 6
Jun 4 3 3 6
Jul 4 2 3 6
Aug 4 2 3 6
Sep 4 0 3 6
Okt 5 0 3 7
Nov 6 0 3 7
Dec 8 0 3 7
Fjärrvärme
70
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
8
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
36
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
81
[kWh/m2,år]
108
Tabell B6.18 visar på energianvändningen baserat på temperaturintervallet. Den totala
energianvändningen för detta fall var 230 kWh/m2,år.
Tabell B6.18. Erhållen energianvändning från simulering i IDA ICE baserat på att
inomhustemperaturen får variera mellan temperaturerna 19–23°C på vintern
Energianvändning för inomhustemperaturintervallen 19–23°C
Månad
Fjärrvärme
[kWh/m2,mån]
Fjärrkyla
[kWh/m2,mån]
Fastighetsel
[kWh/m2,mån]
Verksamhetsel
[kWh/m2,mån]
Jan 11 1 3 8
Feb 11 1 3 7
Mar 9 1 3 8
Apr 6 3 3 7
Maj 4 4 3 6
Jun 3 6 3 6
Jul 4 5 3 6
Aug 4 6 3 6
Sep 4 3 3 6
Okt 6 1 3 7
Nov 8 1 3 7
Dec 10 1 3 7
Fjärrvärme
80
[kWh/m2,år]
Fjärrkyla
33
[kWh/m2,år]
Fastighetsel
36
[kWh/m2,år]
Verksamhetsel
81
[kWh/m2,år]
109
Bilaga 7: LEED-certifieringen av hotellbyggnaden
Hotellbyggnaden certifierades enligt version ”LEED 2009 New Construction and Major
Renovations.” Hotellbyggnaden erhöll totalt 65 av 110 poäng, vilket motsvarade
betygsnivån LEED Guld. I Figur B7.1. kan hotellbyggnadens erhållna poäng för samtliga
bedömningsområden och delområden ses.
Figur B7.1. Byggnadens erhållna poäng i LEED-certifieringen (USGBC,2012)