en utredning på uppdrag av väne rsamarbetetmedia.vanern.org/2012/06/slutrapport-2014-kunskaps...ar...
TRANSCRIPT
Kfö
En
Kunsör Vn utred
skaVäne
ning p
apscerfrå uppd
cenrågodrag av
trumor v Väne
m
rsamarrbetet
Lidköpings kommun 2014-06-30 Kunskapscentrum för Vänerfrågor – En utredning på uppdrag av Vänersamarbetet Skrift nr 22, Utgiven av Vänermuseet 2014. Skriften är en delrapport från Regionprojektet Vänersamarbetet ISBN: 978-91-88048-21-9 TRYCK: Elektronisk publikation FÖRFATTARE: Björn Ohlsson och Marcus Kjell Drotz MEDFÖRFATTARE: Per-Åke Warg, bilaga 1 och 2 Sten-Åke Wängberg, bilaga 3 REFERENSGRUPP: Leif Berndtsson, Eva Gustavsson, Max Hansson, Dirk Harmsen, Leif Lithander, Eddy Nehls, Johanna Olsson, Per-Ola Rasmussen,
Pernilla Schedin, Jan Theliander och Sten-Åke Wängberg FÖRSÄTTSBILD: Dirk Harmsen LAYOUT: Marcus Kjell Drotz Rapporten finns som pdf-fil på Vänermuseet webbsida www.vanermuseet.se
___Ku
In
___________unskapscentr
nnehåll1. Samma
2. Förslag
- Org
- Lok
- De
3. Utredn
- Utr
- Utr
- Utr
- Beh
4. Bilago
- Bil
- Bil
- Bilkun
___________rum för Vän
sförtecanfattning
g till Kunsk
ganisation o
kalisering
t fortsatta a
ning om ett K
redningens
redningens
redningens
hov och eff
r
laga 1: Arbe
laga 2: Resu
laga 3: Samnskapsprodu
___________nerfrågor
ckning
kapscentrum
och finansie
arbetet
Kunskapsce
bakgrund
uppdrag
arbetssätt
fekter av ett
etssätt �– Inte
ultatsamman
mmanfattningucenter runt
___________
m för Vänerf
ering
entrum för V
t kunskapsc
ervjuer med
nställning
g av rapportt Vänern
___________
frågor
Vänerfrågor
entrum
d aktörer
ten Forskni
___________
r
ng och
___________ Sida 1 (1
___5)
2
4
7
9
9
10
10
11
12
13
___Ku
SaDenForBjö(prokomgym
Utrmehål
UppochkunkomVänengutre
FörplatVänskaforsomregarbyttemåallmochgymkun
UtrFörkosdrifTrokan
___________unskapscentr
ammannna utredninrskning och uörn Ohlsson,ojektledare emmun, gjortmnasieskolan
redningen visd syfte att tilbarhetspers
pdraget för eh forskning onskapsprodummuner, kunnern, (4) attgagemang föedningsarbe
r att klara dettform mednerfrågor, (2pa arenor föskare och allVänern, och
gionalt, natiobeta utåtriktaerligare en elgrupper: bemänheten (mh högskolor.mnasieskolannskapscentru
redningen serslaget är attstnaden vid fften bör skeollhättan), san vara aktuel
___________rum för Vän
nfattninng har gjortsutbildning. VPernilla Scheefter 201309en inventerin.
sar att det finllhandahållaspektiv med
ett sådant ceom Vänern, (2ktion om Vänskapsprodusynliggöra oör Vänern, (5eten.
tta skall kunen samlad in) skapa möteör dialog, debmänheten, fh (3) etableraonellt och intat gentemotller flera nodeslutsfattaremedborgare oInventeringen visar att utum, men att
er ett behov abygga upp vfull drift är caav de båda rmt universitla.
___________nerfrågor
ngunder 2013änermuseetedin (projekt901). Som etting av utbild
nns ett stortsamt förmeekologiska, e
entrum är: (12) att initieranern, (3) attucenter, ideech belysa akt) att ge kuns
skapscentrenformation oesplatser förbatt och samfysiskt och wa ett kontakternationellt,sina målgruder och/eller(inom kommoch besökareen av utbildnbildningssekdet kräver lå
av att inrättaverksamhetea 4 miljonerregionerna, det och högsk
___________
på Vänersamhar varit protledare 2012t komplemeningsinriktni
t behov av etedla en samlaekonomiska,
1) att samla ia och stimulet främja samvella organisattuella Vänerskapsstöd till
t ha följandeom Vänern or förmedlingmverkan mellwebbaserat, stnät med for, samt berörpper och har besöksplatsmuner, regioe), utbildningningsinriktninktorn skulle kång förbered
a 2 3 heltidsten successivtkronor per åde 14 kommkolor. Även a
___________
marbetets upojektägare o20801 20130nt har Per Åingar och sam
tt kunskapscad kunskaps, sociala och
in, tillgängligera till forsknverkan mellationer och närfrågor, samtl medverkan
e funktioner:ch aktörer sovia t ex utstäan beslutsfasamt initierarskare, besluda intresseoett fysiskt hser. Kunskapner och myngssektorn ocngar och samkunna bli endelsetid.
tjänster för at under tre åår. Den huvuunerna runtandra finansi
___________
ppdrag, Fokuch arbetet h901) och Make Warg, Vämverkansom
entrum för Vbild ur ett sakulturella di
ggöra och förning ochan olika aktöäringsliv, met stärka medde aktörer i
: (1) utvecklaom arbetar mällningar ochttare, myndioch stimuletsfattare ochrganisationeuvudkontor,pscentret harndigheter, rikch forskare pmverkansomrviktig aktör i
att driva kunr. Den beräkdsakliga finaVänern (inkiärer, t ex län
___________ Sida 2 (1
usgrupphar utförts avarcus Drotznersborgs
mråden inom
Vänerfrågorammansattimensioner.
rmedla kunsk
örer, t exed intresse föborgarnasremiss och
a en digitalmedh seminarier,igheter,era till forsknh tjänstemäner. Centret sk, samtr fyra specifiksdag/regeripå universiteråden inomi ett
nskapscentreknadeansieringen alusivensstyrelserna
___5)
v
kap
ör
,
ingn,kall
kang),t
t.
av
a,
___Ku
UtrstäFördelskukomochdetochsam
DeGötochVän
Utrsamovaviljaorgrollför
___________unskapscentr
redningen halls på att varrutom dessai kunskapsce
ulle kunna intmmunala samh forskningsnt komplexa sh framtid, sammarbetspartn
tre aktörer steborgs univh Vänermusenerområdets
redningens fömt lokaliserinan nämnda täa att delta, fåganisering, finer de olika akunskapscen
___________rum för Vän
ar identifieraa värd för etorganisationentrets verktegreras ochmverkansgrunätverket Väambandet omt de faktorners till kuns
som är tänkbversitet medeet i Lidköpins natur och
örslag redovng. Utredningänkbara värdår i uppdragnansiering oaktörerna skantret i början
___________nerfrågor
t tre befintlitt kunskapscener finns andsamhet, menbli en del av
uppen för övenerlandskapch kopplingerer som styrkapscentret.
bara som värlokaliseringng, som har ekulturarv.
isas nedan vgen föreslårdorganisatioatt tillsammch styrning aall ha. Dettan av 2015.
___________
ga aktörer soentrum, närdra aktörer, sn inte vill varv ett kunskapersvämningspet LTSER, vaen mellan lanlandskapets.
rdar för kunsi Mariestad,ett regionalt
vad gäller upockså att Vä
onerna, samtmans försökaav ett kommarbete bör s
___________
om kan mötadet gäller orsom Högskolra värd för cepscentrum äsfrågor. Vänears uppgift ärndskapet, denyttjande, s
skapscentretsom är viktiuppdrag för
pdrag, organänersamarbeHögskolan Vhitta en lämande kunskaske under 20
___________
a flertalet avrganisation oan Väst, somentret. Andrar Vänersamaerns vattenvr att stimuleress kulturarv,kulle med fö
är: Karlstadsga kunskapsr förmedling
nisation och fetets styrgrupVäst som harmplig modell fapscentrum,14, vilket mö
___________ Sida 3 (1
v de krav somoch funktionm vill ta en aka aktörer soarbetet och dvårdsförbundra forskningv, historia, nuördel bli vikti
s universitetsproducenteav
finansieringpp och de trer uttryckt enförsamt vilkaöjliggör en st
___5)
mer.ktivmdendomutidga
t,r,
e
tart
___Ku
FöHärrubOrgsamSlut
TillVänResföreFor
I Bifört
UppUtr1. a2. a3. aide4. aför5. a
Härsku
1. ADetförmkunprabesmeVän
2. AVänochVän
___________unskapscentr
örslag tr följer självabriker: Uppdrganisation ocmt Lokaliserintligen diskut
utredningennersamarbetsultatsammaeträdare förrskning och k
laga 1 återfinteckningar ö
pdragredningen föatt samla in,att initiera ocatt främja saella organisaatt synliggöraVänernatt ge kunska
r följer motivulle kunna gö
Att samla in,t första uppdmedling av knskapsproduaktiskt, måsteslutsfattare,d mera. Detnern.
Att initiera onern är en enh utnyttjas ännerns vatten
___________rum för Vän
till Kuna förslaget tilrag som ävech finansierinng som företeras hur arb
n hör tre bilatet samt medanställning �–gymnasieförkunskapsprod
nns de brevöver de interv
reslår att etttillgängliggöch stimuleramverkan meationer och na och belysa
apsstöd till m
veringar till döra för nytta
tillgängliggödraget utgårkunskap ochktion som hae förmedlasför att bli anär också vikt
ch stimuleranormt stor ren mer än idaoch ekosyst
___________nerfrågor
skapscll ett Kunskaen beskriverng som diskeslår tre orgabetet skulle k
gor: Bilaga 1d företrädareintervjuer mrvaltningarnducenter run
med frågestävjuade perso
t Kunskapscera och förmetill forskning
ellan olika aknäringsliv, maktuella Vän
medverkande
de sex olika unoterat und
öra och förmfrån de bristforskning omar gjorts, ochpå ett lättillgnvändbar. Detigt att nå al
a till forskninesurs för dricg. Samtidigttem när det g
___________
centrumpscentrum fr målgrupperkuterar styrnanisationer skunna drivas
1: Arbetssätte för gymnasmed aktörer ina, Bilaga 3: Snt Vänern.
ällningar somonerna.
entrum för Vedla kunskapg och kunskaktörer, t ex koed intresse fnerfrågor, sa
e aktörer i re
uppdragen, ser respektive
edla kunskapter som finnsm Vänerfrågoh som pågår,gängligt sättetta kan ske glmänheten f
g och kunskacksvatten, sosaknas viktigäller t ex m
___________
m för Vör Vänerfrågr, arbetssättning och vilkasom värdar fvidare unde
t �– intervjuersieförvaltnininom VänersSammanfatt
m intervjupe
Vänerfrågor sp och forskniapsproduktioommuner, kuför Vänernamt stärka m
emiss och ut
samt exempee uppdrag.
p och forskns när det gälor. Den forsk, och hur restill politiker,genom semiför att stärka
apsproduktioom i framtideg riktad ochedicinrester
___________
Vänerfrågor, uppdelatoch prioritera aktörer somför ett kunskr 2014.
r med aktöregarna, Bilagamarbetet stning av rapp
rsonerna fic
skall ha följaning om Väneon om Vänerunskapsprod
edborgarnas
tredningsarb
el på vad kun
ing om Väneler tillgängligkning ochsultaten kan, tjänstemännarier, nyheta medborgar
on om Väneren kan kommsystematiskt, plastartikla
___________ Sida 4 (1
ågort på trerade områdem bör ingå,kapscentrum
er inomga 2:samt medporten
ck i förväg sa
nde uppdragernrnducenter,
s engageman
beten
nskapscentre
ern.ggörande oc
tillämpasn ochtsbrev, kursenas intresse
rnma att behövt forskning oar, dioxiner, o
___5)
en,
.
mt
g:
ng
et
h
erför
vasomoch
___Ku
hurav vytteomdocytteforsfinnvärmöintei vägäsför
3. AkunDetsammeforsmöochsamvatKunsamöka
4. AförVännatresengt exattsom
En fdetmesem
___________unskapscentr
r verksammavattnet för oerligare forskråde i Vänerck göras mederligare utreskningsområns inom olikaden kan utnyöjligheter tillernationellaärlden, ökar mstforskare. Oområdet oc
Att främja sanskapsprodut pågår redanmordning, villlan aktörerskning och uötesplats ochh en hållbar umarbetsorgantenvårdsförbnskapscentremhällsutveckat intresse fö
Att synliggörVänern.nern och Väntionell och inurs, främja bgagemang föx regleringengöra medbom finns, samt
förutsättningt finns kunsktoder att fåminarier, att
___________rum för Vän
a åtgärder föolika former akning är sjötrområdet idad hänsyn tilldningar ochåde är att ura ekosystemtyttjas på ettinternationeforskare ochmöjligheternm kunskapsch externa pr
mverkan inocenter, ideen en del aktiket kan åtgäökar också mutveckling i ainterageranutveckling avn är Biosfärobund, Laxfonet kan ocksåklingen, förstör Vänern.
a och belysa
nerområdetnternationellbesöksnäringör Vänern. Den, sjötranspoorgare och bet vilka konse
g för ett ökaap och engamed befolknlåta privatpe
___________nerfrågor
r att minskaav ekosystemransporter oag. Satsningabevarandetforskning omett flervetentjänster medlångsiktigt hellt samarbeth organisationa att genomcentret lyckaojekt kan ge
om kunskapslla organisatviteter medärdas genommöjligheternngelägna frånde länk mellv ekosystemtområdet Vännd Vänern, Vutgöra en plärka Vänero
aktuella Vän
behöver synnivå för attgen, stimuleret finns ett aorter, skärgåreslutsfattarekvenser olik
t men hållbagemang hosningen på oliersoner ta va
___________
miljögiftersmtjänster. Etoch logistik, oar på ökade sav vattenkvam hur detta snskapligt perd Vänerns sohållbart sätt.te och projekoner vid de stmföra större pas etablera ee mer resurse
sområdet metioner och näVänern i fokett kunskapa att genomågor. Kunskalan aktörer itjänsterna i VnerskärgårdeVänerhamn Alattform förområdets inv
nerfrågor, sa
nas mer såväskapa medvra till mer foantal områderdsmiljö oche medvetna oa beslut kan
art utnyttjanmedborgarnka sätt. Detattenprover,
___________
negativa kott annat intreom vilka möjsjötransportealiteten, vilkeskulle kunnarspektiv undeom utgångspEn viktig upkt. Genom uttora sjöarnaprojekt, t exett sådant samer for forskni
ellan olika akäringsliv, mekus, men detpscentrum. Gföra gemenspscentret kasyfte att stimVänerområdn med KinneAB, Vänertingett ökat medånares samh
amt stärka m
l inom de båetenhet omrskning och öen som i sig ibesöksnärinom vilka resufå på kort o
de av Vänernna i dessa fråkan vara attatt skolbarn
___________
nsekvenser fessant områdlighet som fier och båtturet i sig kan ina gå till. Ett aersöka vilka vunkt, samt hpgift är att utbyte och sai USA och anEU projekt,marbete ökaing om Väne
ktörer, t ex kod intresse föbrister i info
Genom ökadsamma satsnn fungera somulera till öket. Exempelekulle, Vänerget och turistdborgarinflythörighet och
medborgarna
da regionerndenna undeöka människnrymmer intng. Dessa behurser och valch lång sikt.
ns ekosystemågor. Det gälanordna offn varje år stä
___________ Sida 5 (1
för utnyttjande förinns inom derism måstennebäraannat intressvärden somhur dessautvecklamarbete mendra stora sjoch att ta emar det intressern.
ommuner,ör Vänern.ormation ochsamverkanningar påom en dynamkat samarbetpårnstorganisatiotande överbidra till ett
s engagema
na, som pårutnyttjadekorstressekonflikhöver lyftas flmöjligheter
mtjänster ärller att hittafentligadar Vänerns
___5)
nde
etta
sant
edöarmotset
h
miskte
ner.
t
ng
kter,för
att
s
___Ku
sträEurkunhem
5. AFlerVänen
NärskutillfInteattkunett
Kunochutbochenggällungför
Utraktbörintr
KunaktekomeregVänDetövever
___________unskapscentr
änder eller aroparådets lanskap och dembygdsfören
Att ge kunskara kommunenern. Även mbredare kun
r utredningsaulle rikta sig gfredsställa deervjuerna meallmänhetennskapscentruviktigt forum
nskapscentreh myndighetebildningssekth förstå politgagemang kaler den kommga generatioatt få forskn
redningens inuella för närr kunskapsceressekonflikt
nskapscentreörer i syfte aosystemtjänsdborgarinflygionala samhnerns vattent arbete somersvämningsfrksamhet.
___________rum för Vän
tt öka medbandskapskonet engagemaningar, sport
apsstöd till mer uttrycker emyndigheter,skapsbild vid
arbetet startgentemot koeras behov aed representn och utbildnum. Bland anm för deras k
et har fyra sper, riksdag/rtorn och forsiska beslut oan bidra till dmunala utbilnerna, medaningsidéer oc
ntervjuundervarande är:entret initialtter.
et skall fungeatt stimulerasterna i Väneytande över sörighet ochvårdsförbun
m Vänersamafrågor idag u
___________nerfrågor
borgarnas denvention. Detng som finnsfiskeförening
medverkandeett behov av, kunskapsprd planering a
tade fanns eommunerna oav samlad kutanter för koningssektornnnat såg flerakommunikati
pecifika målgegering), allmkare. Syftetoch lagstiftniden regionalaldningssektoan universitech bli stimule
rsökning visavattennivåert prioritera d
era som en dtill ett ökat
ern. Kunskapsamhällsutvebidra till ettd, Laxfond Vrbetet och dutför skulle k
___________
ltagande i plt är också viks inom de fögar och loka
e aktörer i rev få ett bättreroducenter oav sin verksa
n föreställnioch dess tjännskap, ökadommunerna,n också är vika aktörer attionsarbete m
grupper: besmänheten (mär dels att öngen, och dea utvecklingeorn handlar det och högskoerade att for
ar att de omr/reglering, bdessa område
dynamisk mösamarbete opscentret skaecklingen, föökat intressVänern, Väneden kommunkunna integre
___________
laneringsproktigt att ta tireningar somla utveckling
emiss och ute kunskapsunoch andra aktmhet.
ng om att kunstemän ochsamverkanregionerna
ktiga som måett kunskap
med allmänh
lutsfattare (imedborgareka medborgaels att en ökaen utifrån Vädet också omolor framförrska mer på f
råden som äbesöksnäringen, som i sig
ötesplats ochoch en hållbaall också utgöörstärka Vänee för Vänernerhamn AB onala samverkeras och bli e
___________
cesser, vilkellvara den him finns utmegsgrupper.
tredningsarbnderlag vid btörer kan ha
unskapscentrh politiker, föoch bättre boch länsstyreålgrupper förscentrum sketen.
inom kommuoch besökararnas möjligad kunskap oänern som rem att öka intrallt bör ses sfrågor som rö
r särskilt anggen och sjöfaockså rymm
h interageranar utvecklingöra en plattfoerområdets in. Ett nära saoch Vänertingkansgruppenen del av kun
___________ Sida 6 (1
et är i linje mistoriskaed Vänern, t
beten.beslut som rönytta av att
ret framför aör attbeslutsunderelserna, visar ettkulle kunna b
uner, regionre),het att påveoch ökatesurs. När deresset hos desom målgrupör Vänern.
gelägna ocharten. Därfö
mer många
nde länk melg avorm för ett öinvånaresamarbete meget är viktigtförnskapscentre
___5)
ed
ex
ört få
allt
lag.ar
bli
er
rka
etepp
r
lan
ökat
edt.
ets
___Ku
OrgUtrkomkuntills
I storegharav eförgivnnatbidlegi
Måmuocheftekultlänsär oförbinfomyVänNat
MåmuVänundkunmåoch
FörjuridenÅtmjuri
___________unskapscentr
ganisation ocredningen mmmunerna, rnskapscentresammans.
ort sett samtgioner och unr de dock liteett kunskapsde cirka 350na aktörer, etur och kulturar till kunskitimitet.
nga intervjuseet har etth att man haersom de haturvårdsomrsstyrelsen i Vockså myckebättra sina kormation omndigheter sonerområdetturvårdsverk
nga intervjuseer och idenerfrågor böderlätta samnskapscentreste i alla fallh ställa sig ba
r att kunna aidisk person.nna roll ellerminstone initidisk person,
___________rum för Vän
ch finansierienar att de cregionerna, het skall organ
tliga företrädniversitet/höe olika roller.scentrum i oc0 000 männiseftersom deurarvsfrågorkapsuppbygg
ade personeregionalt upr lång erfarer övervakninrådet. VänerVästra Götalt positiva tillkontakter mem Vänern. Fleom viktiga aki hög grad. Fket, Riksantik
ade företrädeella föreningr vara med,arbete och ket är dock svåvara bereddakom centret
nställa perso. Det kan skeatt intressentialt kan det, förslagsvis V
___________nerfrågor
ingcentrala aktöhögskolor/unniseras och s
dare för de inögskolor, är cKommunernch med att dskor som borarbetar med. Högskolor ognad och kun
er nämner ocppdrag för fönhet av dettngsansvaret nns vattenvårands län. Del att ett kunsed kommuneera av de perktörer, eftersFramför allt gkvarieämbete
dare anser ocgar och andrdvs att centrkunskapsuppårt att avgörda att också bts uppdrag.
onal och drive antingen genterna bildavara bra attVästra Götal
___________
örerna för atniversitet satyras måste
ntervjuade ocentrala aktöna är troligede har planerr i Väneromrd regional utvoch universitnskapsutveck
ckså Vänermörmedling avta. Länsstyrenär det gällerdsförbundse företrädareskapscentrumerna och förrsoner som isom de har agäller det Haet och Bover
ckså att förera organisatioret blir så inkpbyggnad. Påra i nuläget. Abidra till kun
va projekt måenom att enr en ny orgaha en befintandsregione
___________
t kunna skapmt länsstyrebli en fråga f
organisationeörer i ett kunn de viktigasringsansvarerådet. De bådveckling ochtet är nödväkling, samt g
museet som vVänerområdlserna bör oer lagstiftningverksamhete för länsstyrm skapas, båatt de anserntervjuats peansvar för fråvs och vatterket.
tag och närioner som ärkluderande så vilket sätt dAlla som villskapscentre
åste kunskapredan befintnisation somtlig organisaten. En möjlig
___________
pa ett kunskalserna. Hurför dessa akt
erna anser atskapscentruste aktörernat för markenda regionernsköter samondiga aktöreer en vetens
viktig aktör pdets natur också vara meg inom miljösköts dessutelserna somde för att deatt det behöekar på vissaågor som berenmyndighet
ngslivsorganintresseradesom möjligt,dessa aktörevara med sots verksamh
pscentret vartlig organisatm juridisk pertion som huvhet är då att
___________ Sida 7 (1
apscentrum
törer att lösa
tt kommuneum. Som aktöa som avnämn och har ansna är två andordning aver, eftersomskaplig
på grund av aoch kulturarved som aktö, natur ochtom avhar intervjue skall kunnaövs mera statligarörten,
nisationer,e avvilket börr skall knytaom aktöreret på något
ra en egention tar på sirson.vudman ocht driva
___5)
är
a
er,örermaresvardra
de
attvrer,h
atsa
s till
sätt
ig
___Ku
kunför
OmideVän(stifoch
Utrkomkuntills
FörplatVänskaforsomreg
Utrattdenver
Förverorgplatarb
Denkrolönutvformgrume
___________unskapscentr
nskapscentreatt säkra en
m en ny organell förening enern i fokus fftelse), Väneh Vänerns va
redningen mmmunerna, rnskapscentresammans.
r att klara dettform mednerfrågor, (2pa arenor föskare och allVänern, och
gionalt, natio
redningen seklara dessan digitala plarksamheter s
rslaget är attrksamhetsanganisationenttform. Undebetet. Under
n beräknadeonor och för åemedel, lokaveckling av dim av möten,undfinansieridel tillförs vi
___________rum för Vän
et som en palångsiktig fi
nisation skaleller ekonomfinns exemperhamn AB (attenvårdsför
enar att de cregionerna, het skall organ
föreslagna uen samlad in) skapa möteör dialog, debmänheten, fh (3) etableraonellt och int
er ett behov auppgifter. Föttformen, arsom föreslag
bygga upp vsvarig samtatt fungera,er år 2 anstäår 3 skall ve
driftskostnaår 3 och framal och admiigital plattfo, föreläsningng kan kunskia skapandet
___________nerfrågor
raplyorganisnansiering av
l skapas finnmisk föreningel på tre av daktiebolag) srbund (ideell
centrala aktöhögskolor/unniseras och s
uppgifterna snformation oesplatser förbatt och samfysiskt och wa ett kontakternationellt,
av att inrättaörutom en verbetar med kits.
verksamheteefter ett halvpå informatlls ytterligarrksamheten
aden för år 1möver är dennistrationskorm, resor samar, seminariekapscentretst av särskilda
___________
sation, där dv driften och
s framför allg. Bland de odessa organisamt Samverl föreningar)
örerna för atniversitet satyras måste
skall kunskapom Vänern or förmedlingmverkan mellwebbaserat, stnät med for, samt med b
a 2 3 heltidsterksamhetsakommunikat
en successivtvår ytterligartion/marknae en personvara i full dr
1 är 2 miljonen 4 miljoner kostnader, mamt kostnadeer, kurser ocs verksamhea projekt elle
___________
e medverkanh att andra å
t fyra möjligorganisationesationsformrkansgruppe).
t kunna skapmt länsstyrebli en fråga f
pscentret: (1ch aktörer sovia t ex utstäan beslutsfasamt initierarskare, besluberörda intre
tjänster fördansvarig krävion och anor
t under tre åre en persondsföring ochför att förstärift.
er kronor, fökronor. Dessarknadsföriner för den utåch utställningt och budgeter genom att
___________
nde aktörerntaganden sk
heter: stifteler som idag aer: Laxfond Vn för översvä
pa ett kunskalserna. Hurför dessa akt
1) utveckla enom arbetar mällningar ochttare, myndioch stimuletsfattare ochesseorganisa
elade på trevs två personrdnar de utåt
r. År 1 anstän. Fokus liggeh på skapandärka det utåt
r år 2 är densa summor ing och informåtriktade vergar mm. Utövt utökas gensälja tjänste
___________ Sida 8 (1
na tecknar avköts.
lse, aktiebolaarbetar medVänernämningsfråg
apscentrum
törer att lösa
n digitalmedh seminarier,igheter,era till forsknh tjänstemänationer.
e personer föner som sköttriktade
lls ener då på att fdet av en digtriktade
n 3 miljonernkluderarmation,rksamhetenver dennaom att exterer.
___5)
vtal
ag,
gor
är
a
,
ingn,
örer
fåital
i
rna
___Ku
Denkomand
LokI fråfrånettCenockkomCen
En gutrekunMaregkunmeatt
DetUtrvärattav earbDetalladriv
___________unskapscentr
n huvudsaklimmunerna rudra finansiäre
kaliseringågan om lokan ett antal krfysiskt huvuntret skall utkså är etablempetenser kantret skall oc
genomgångedningen senskapscentruriestad, somgionalt uppdrnskapscentrellan de aktörbåde aktöre
t fortsatta arredningens födorganisatiotillsammansett kommanbete bör sket är viktigt ata aktörers intva frågan om
___________rum för Vän
ga finansieriunt Vänern (er, t ex länss
alisering av eriterier som fdkontor samnyttja redanrade aktöreran skapa synckså ha en go
av befintligar tre möjligaum. Det är Kam är viktiga kurag för förmeet skall lokalirer som vill ger från den n
rbetetörslag är attonerna, samts försöka hittde kunskapsunder 2014,tt förhandlintressen och sm ett Kunskap
___________nerfrågor
ingen av drif(inklusive Trostyrelserna, k
ett Kunskapsframkom vidmt ytterligarebefintliga o
r med en tydnergier utifråod infrastruk
a organisatioorganisationarlstads univunskapsprodedling av Vänseras bör bligå vidare ochorra och söd
Vänersamart Högskolan Vta en lämpligscentrum, savilket möjliggsprocessensynpunkter.pscentrum fö
___________
ften av centrollhättan), sakan vara aktu
scentrum förd intervjuunde en eller flerrganisationedlig inriktningån det föreslaktur vad gälle
oner i relationner inom Väversitet, Göteducenter, ocnerområdetsi en fråga förh driva frågadra delen av
rbetets styrgVäst som hag modell för omt vilka rolleggör en startn är öppen ocVänersamarör Vänerfråg
___________
et bör ske avamt universituella.
r Vänerfrågodersökningenra noder ocher i Väneromg mot hållbaagna uppdraer tillgängligh
n till kriteriernerområdeteborgs univeh Vänermuses natur ochr fortsatt utrn om ett kunVänern finns
grupp och der uttryckt enorganiseringer de olika at för kunskapch transparerbetet har engor vidare.
___________
v de båda regtet och högs
r har utrednn. Kunskapsch/eller besökrådet som irhetsfrågor,get och arbehet och data
rna resulterasom värdar
ersitetmed loeet i Lidköpinkulturarv. Vaedning och fnskapscentrus med.
tre ovan nän vilja att deltg, finansieringktörerna skapscentret i bönt så att hänn nyckelroll i
___________ Sida 9 (1
gionerna, deskolor. Även
ingen utgåttcentret skallksplatser.möjligaste meftersom deetssättet.kapacitet.
ar i attför ettokalisering ing, som hararförhandlingum. Viktigt ä
mnda tänkbta, får i uppdg och styrninall ha. Dettaörjan av 201nsyn kan tasarbetet att
___5)
e 14
tha
månessa
ett
r
aradragng
5.till
___Ku
UtVäHärDärgen
UtrMeutvhösplaorgkomVärmelänsHögEneutv
I föstraUtbuttakomgroskamöfärdHel
Inounisötvidagekoettkunsam
1 ww
___________unskapscentr
tredninänerfrår följer en utrefter beskrivnom att skap
redningensed Västra Götveckling av Västen 2007 ocneringsansvaganisationer.mmunalförburmland somd strategin ssstyrelserna,gskolan Västergi. Arbetetvecklingsstra
rstudien forategiska insabildning, forsalat behov. Gmpetenscentogrund för kull tillgodose
öjligheter attdig lösning, slhetssyn, dia
m Vänersamversitet/högvattensresurg. De betonaologiskt, ekonhållbart sättnskap och komverkan med
ww.vanern.or
___________rum för Vän
ng om eågorförlig beskrivvs vilka behopa ett kunska
bakgrundtalandsregioänerregionech våren 200ariga i kommUtifrån mötund, Skarabopartners, däskapades fem, Vattenvårdt, Vänermuseresulteradetegi, som ko
mulerade foatser som finskning och koGruppens fratrum som kaunskapsbasedagens mäntillgodose sisom omfattalog och kritis
marbetet1 hagskolor) framrs, sjötranspar också viktenomiskt, soct krävs forsknonsekvensand markägare
rg
___________nerfrågor
ett Kun
vning av utreov de intervjuapscentrum.
onens maritimn som marit8. Deltagaremunerna, samtena startadeorgs kommur fem prioritm fokusgruppdsförbundet,eet, Vänernsi förstudienm i juni 2009
kusgruppernns inom respompetensutvamtidsbild van stimulera trad hållbar uskliga behovna behov. Aar såväl ekoloskt tänkande
r flera av aktmfört att de vortled, turismen av att ettcialt som kultning och utvealyser. En sa, resursnyttj
___________
nskapsc
edningens bauade aktöre
ma strategi simt område,e på dessa mömt företrädae en arbetspnalförbund,terade utvecper med repKarlstads un
s NäringslivsrVänern som9 (se www.v
na sina framtpektive utveveckling varar �”ett samlatill ökad kunutveckling�”. Mv utan att äverbetet för håogiska, ekonoe är grunden
törerna (komvill utnyttja Vmdestinationökat nyttjanturellt. För aeckling, samatsning på kuare (t ex bes
___________
centrum
akgrund, upprna ser och v
som utgångs, genomfördöten var blanre för kanalbrocess, medVästra Götaklingsområdresentanterniversitet, Göråd, Götebormmaritimt omgregion.se).
tidsbilder samcklingsområett kunskapsat utvecklingskap om VänMed hållbarentyra kommållbar utveckomiska, sociför detta ar
mmuner, regiVänerns utven och boendnde sker på ett åstadkomt sammanstäunskapsuppbsökare) och b
___________
m för
pdrag och arvilka effekter
punkt, och mes tre dialognd andra utvbolag och regFyrbodalslandsregioneen pekadesfrån kommuöteborgs unirgs Energi ocmråde �– und
mt vilka behde. I fokusgrscentrum förs , forskningnern och somutveckling mmande generkling är en prala som kultbete.
ioner, länsstycklingspotenemiljö, på etett hållbart sma ett ökatällningar av byggnad ochbeslutsfattar
___________ Sida 10 (
rbetssätt.r de vill uppn
med fokus pågmöten undevecklings ocgionala
en och Regiout. I arbetetunerna,iversitet,ch Karlstadsderlag till
ov avruppen förr Vänern ettgs ochm är enmenas att marationersrocess utanurella aspek
yrelser ochntial somtt bättre sättätt, såvälnyttjande påbefintligforskning, ire (kommuna
___15)
nå
åerh
on
an
ter.
t än
å
alt
___Ku
ochMemekundes
UtifVänavsreskunockforsintrförGöt
UtrPå VochRegsamtväVänBio
Syftsådplatföru
VänPermuSchav Bstå
2 Se3 Bi
___________unskapscentr
h regionalt),er forskning or känd för alnskapscentrussa områden
från den visinersamarbetslutad forsknulterade i ranskapsunderlkså vilka kunsskningsprojeressanta. RapVänerfrågorteborgs univ
redningensVänersamarh kompetensgion Värmlanmlat forskninrvetenskaplinersamarbetsfärområde
tet utredningdant kunskaptstillhörighetutsättningar
nermuseet hrnilla Schedinseichefen Mhedin och BjöBjörn Ohlssor Björn Ohlss
e http://medialaga 3, Samm
___________rum för Vän
utgör självaoch förmedlilmänheten oum för Väner.
on om ett satet 2009, gjoing om Vänepporten Forslag inom Vänskapsluckorekt med inrikpporten utgör. En sammaversitet, finns
uppdragbetets uppds, ansökte Vänd om att fångs , kunskapig inriktningtet, HögskolaVänerskärgå
gen är att gepscentrum kat, organisatio.
ar varit projen som projekMarcus Drotzörn Ohlsson,on, Marcus Dson och Mar
a.vanern.org/anfattning av
___________nerfrågor
grunden förng ger ocksåoch för att kurfrågor skulle
amlat kunskardes som enern samt verskning och knersamarbetsom finns, oktning mot enör ett undernfattning skrs i Bilaga 3.3
rag, genom eänermuseet sfortsätta meps och förmeskulle kunnaan Väst, Göteården med K
e förslag på han se ut, utifon, mål, upp
ektägare förktledare fråntog över promedan sam
Drotz och Percus Drotz.
2012/06/Forsv rapporten Fo
___________
att nå en håå goda förutsunna stimulee kunna fung
apscentrum fn första etappksamma kunkunskapsprodtet, som komoch vilka konfn hållbar utvrlag för dennriven av Mar
ett initiativ fsommaren 2ed en andraedlingscentra skapas. Fokeborgs univeKinnekulle, Vä
hur en ekonofrån befintligpdrag, samve
r utredningenn augusti 201ojektledarskamanställningrnilla Schedin
skningsrappororskning och k
___________
ållbar förvaltsättningar föera regionalgera som are
för Vänerfråp en inventenskapsproduducenter runm våren 2012fliktområdenveckling av ona utredningrcus Drotz oc
från fokusgru2012 hos Väsetapp, att görum för Vänekusgrupp 5 bersitet, Karlstästarvet och
omiskt långsiga aktörer meerkan och mö
n, med Väne12 till augustapet. Intervjug och analysn. För författ
rt_juni 20121.kunskapsprodu
___________
ning av Väneör att göra Väutveckling. Eena och pådr
gor, som forring av pågåcenter. Dennnt Vänern �–2. 2 I rapportn och potentmrådet somom ett kunsch Sten Åke W
upp 5 Utbildnstra Götalandöra en utrednerfrågor medestår av reprtads universiVänermuse
iktigt hållbared deras fysiöjliga ekonom
rmuseets dåi 2013, då tiluarbetet gjoer har utförttandet av de
.pdfucenter runt V
___________ Sida 11 (
ern som resuänerregionenEtt gemensamrivare inom
rmulerades aående ochna inventerin
ten beskrivstiellaär särskilt
skapscentrumWängberg,
ning, forsknidsregionen oning om hurdresentanteritet,et.
r modell för eiskamiska
åvarande chellförordnaderdes av Pernts gemensamnna utrednin
Vänern.
___15)
urs.nmt
av
ng
m
ngochett
för
ett
ef
nillamtng
___Ku
UtrFörbörintevårVänGötochuni
FörproposBov
Eftehansjälintedetminolikockoch
Utrsamstu
UtifmekorKunpå Vsom
Påarbsyn
4 Segym5 Se
___________unskapscentr
redningensr att undersör ha samt huervjuundersöen och sommnern (Trollhätalandsregioh Västra Götaversitet, Hög
reträdare förocessledare fsitiva samtalverket.
er intervjuerndlade om belv kan bidra mervjuundersöt finns ett bendre kommuka sätt, likasåkså något åth lärosätena.
redningen hamarbeten somdieresa till d
från detta md Lidköpingsrtfattat förslanskapscentruVärmlands mm hade interv
mötet bekräbetssätt. Vissnliggöra och m
e Bilaga 1, Arbmnasieförvaltne redogörelse
___________rum för Vän
arbetssättöka intressetr det skulle kökning blandmaren 2013ättan inkludenen och Väraland, samt egskolan Väst
r nationella aför Vänersammed tjänste
rna har svareehov, använmed, samt oökningen visehov av ett sauner som inteå med vilka fnär man jäm.
ar också gåttm redan finne stora sjöar
material, sams före detta kag på fyra sidum för Vänemuseum i Kavjuats.
äftades i stora uppgifter bmarknadsför
betssätt �– interningarna, förför studieresa
___________nerfrågor
och behovekunna organd företrädareintervjuadeserad), 9 företmlands musen företrädaoch Karlstad
aktörer har inmarbetet, ochemän på Hav
en analyseratdning, målgrrganisation,ar att en stoamlat kunskae är intressefrågor och påmför företräd
igenom möjns såväl inomrna i USA och
t efter diskukommunchedor om uppdrfrågor. Dettrlstad, då 25
t det förslagbetonades dra Vänern sa
rvjuer med akredovisning aan till USA och
___________
t av ett kunsiseras, valdee för aktörers 18 företrädträdare för Rseum, 9 företare vardera fds universite
nte intervjuah Sten Åke Wvs och vatten
ts utifrån utrrupper, vilkastyrning ochr majoritet aapscentrumrade. Nyttanå vilka sätt ddarna för kom
jliga organisam Sverige somh Kanada i m
ssioner inomf Kenth Linddrag, organista förslag dis5 personer de
g som presenock mer, sommt stärka m
ktörer inom Väv arbetssätt sh Kanada i Vä
___________
skapscentrume utredningesom deltar i
dare för 13 avRegion Värmlträdare för läör de tre läroet. Totalt inte
ats, men projWängberg, Gnmyndighete
redningens faktörer som
h finansieringav de intervjuför Vänerfrån av ett kunset bör fungemmunerna, r
ationsmodelm internationmaj juni 2013
m Vänersamaström som rering och styskuterades peltog, däribla
nterades vadm att stimuleedborgarnas
änersamarbetsamt vilka persnerns vattenf
___________
m, vilket uppn att göra enVänersamav de 14 komland, Västraänsstyrelsernosätena Göteervjuades 39
jektet har viaöteborgs unen, Naturvår
rågeställningm bör vara mg. Resultatetuade persongor. Det är bkapscentrumra. Åsikternaregionerna, lä
ler för olikanellt, bland a3.5
arbetets fokuådgivare, skryrning av ettå ett dialogmand flera av d
gäller uppdrera forsknings engageman
tet samt med fsoner som haörbunds årssk
___________ Sida 12 (
pdrag ett sådnrbetet. Undemunerna ru
na i Värmlaneborgs9 personer.4
a Dirk Harmsniversitet, hardsverket oc
gar, sommed, vad mant averna anser abara ett fåtam uttrycks påa skiljer sigänsstyrelser
typer avannat genom
usgrupp 5, orevs etttmöte den 21/de företräda
rag ochg, skapa debang, varför de
företrädare fr intervjuats.krift 2013.
___15)
dant
ernt
d
sen,fth
n
attlå
na
m en
ch
/10are
att,essa
för
___Ku
uppkunomGötsittolikattattolikpos
EfteVänUtifoch
Förkungymgymsåd
DenGarVänkunvilja
BehVänkomutvrekuniinnma
VänkomhelmearbLax
___________unskapscentr
pgifter i dettnskapscentreatt regionertalandsregioa tillsammanka åsikter. Endet blir mindarbetet sprika uppdrag sstadress.
er dialogmötnersamarbetfrån vad somh det är detta
r att få en upnskapscentrumnasieprogramnasieskolordan samverka
n genomfördrdiegymnasienerprogrammnskapscentrua från respek
hov och effenern är en vimmunerna ruveckling. Vänkreation, trank biologisk mebära ett prorkområden,
nerns storlekmmuner ochhetsbild av vd Vänern sobetar för en hxfond Vänern
___________rum för Vän
a nya förslaget. När det gärna måste tanen blir huvns på en platn fördel meddre sårbart.ds geografisom de har sä
tet har konsttet, Leif Litham framkom pa nya förslag
ppfattning omum för Vänerammen i komr och högskoan.
da inventerinet i Lidköpingmet. Utbildnum för Vänerktive gymnas
ekter av ett kktig gemensunt sjön, ochern ger invånsportmöjligmångfald ochoblem, framinfrastruktu
k, dess mångtvå adminis
vad som skerm utgångspuhållbar utvecn, länsstyrels
___________nerfrågor
g har förtydliäller organisa en aktiv roludman för kts eller vara patt sitta tillsEn fördel mekt och att oliärskild komp
truktiva synpander, Västarpå mötet ochg om ett Kun
m skolans mörfrågor har emmunerna rola/universite
ngen visar attg, som har hingssektornrfrågor, mensieförvaltnin
kunskapscenam angelägeh är en förutsnarna rent dheter för närh är en stor tför allt genor och bebygg
ga olika tillgåtrativa regior inom Vänerunkt. Det finckling av Vänserna och de
___________
igats och forering fanns ll initialt, till ekunskapscentplacerade hosammans äred att ha perika befintligapetens för. V
punkter ocksrvet och Krish därefter haskapscentru
öjligheter atten inventerinunt Vänern,et samt mell
t det egentlihaft ett progrskulle dock kn att det krävng och komm
ntrumenhet för cirksättning fördricksvatten,ringslivet octillgång för bom att översvgelse.
ngar och attoner har gjorrområdet ocns flera organerområdet,n kommuna
___________
mulerats somlite olika åsikexempel gentret. Om kunos olika aktöatt det ger crsonalen placa organisatioiktigt är doc
å kommit fråstofer Svenssr förslaget om för Vänerf
t använda etng gjorts av uom samverkan gymnasie
gen bara finram med inrikunna bli enver lång förbemunledning.
ka 350 000 pdessa samhämöjligheterh ett lokalt yesöksnäringevämningar ka
t den delas mt det svårt atch vilka utvecanisationer ssåsom Vänela samverka
___________
m uppdrag fökter, men denom att Västnskapscentrerer runt Väneentret en sacerad på fleroner då kan tk att det finn
ån Dirk Harmson, Mariestaomarbetats ofrågor som r
tt kommandeutbildningsinkansområdeneskolor, och a
ns ett gymnaiktning mot Vviktig aktöreredelsetid o
personer somällens livskratill ett rikt fr
yrkesfiske. Omen. Vänern kan orsaka sto
mellan ett stott få en övercklingsmöjligom har kunsrns vattenvånsgruppen fö
___________ Sida 13 (
örflesta var enraets anställdaern fanns ocamlad styrkara olika nodeta ansvar förns en tydlig
msen,ads kommunoch förtydligaredovisas hä
eriktningar inn mellanav modeller
asium, De laVänern,i ettoch en uttala
m bor i de 14aft ochriluftsliv ochmrådet har ekan ocksåora skador p
ort antalrblick ochgheter som ryskap om ochårdsförbund,ör
___15)
niga
börcksåocher är
n.ats,r.
om
för
ad
4
en
på
yms
,
___Ku
öveär d
Vänför(inkkonfiskund
Ettolikbestillden
I raVäninokonforsboe
FlerVändesandvarövei kuaktvatväranntillatt
Ettheloch
6 Bi
___________unskapscentr
ersvämningsfdock bristfäll
nersamarbetdetta ändamklusive fiske)nkretiserats oke, sjöfart ocder 2013.
kunskapscenka frågor somslutsfattare bregional utven forskning s
pporten Forsnersamarbetm flera olikanfliktområdeskningsuppgende, sjöfart
ra företrädanerfrågornassa frågor bedra myndighandra. Regleersvämningsustområdenaivt friluftslivtenkvaliteteden av Vänenat sätt, är dexempel ökainte riskera
kunskapscenhetsbild av kh andra beslu
laga 3, Samm
___________rum för Vän
frågor. Samvlig.
tet bildades fmål instiftade), energi samoch koncenth forskning.
ntrum för Väm kan bidra tbättre besluteckling. En vom bedrivs.
rskning och ktet har ett ana discipliner oen kan ocksågifter. Det gät, turism, fysi
re för kommär så kompleelysas på etteter inte klaeringen av variskerna ocha, förutsättnioch fisket. En, som fisketern går förloret av stor vika mängden sVänerns vatt
ntrum skall hkonsekvenseutsfattare att
anfattning av
___________nerfrågor
verkan mella
för att underes fem fokus
mt forskning orerats på någGrupperna o
änerfrågor sktill att utvecktsunderlag, sviktig uppgift
kunskapsprodntal konfliktooch visionerbli föremål fller områdenisk planering
muner, regionexa och oftamångvetensrar av. De fleattennivån, tdet strandningar för ökaEn satsning pt och den biorade vid en skt att dessa ajötransportetenkvalitet o
ha som uppgrna av olikat få ett bättr
v rapporten Fo
___________
an dessa orga
rlätta samarsgrupper: sjöoch utbildningra olika omom attraktiv
kulle kunna tkla samarbetstimulera tillt i detta samm
ducenter runområden idesom är komför intressann som reglerg och konflikt
nerna och läninnehåller flskapligt sätt,esta områdetill exempel,nära boendetad turism särpå mer sjötraologiska månsatsning på öandra värdener kan näringoch dess eko
gift att vara eåtgärder, vilre kunskapsu
orskning och k
___________
anisationer o
bete om viktöfart, attraktng. Under deråden: utveca miljöer och
ta fram ett satet inom Vänett ökat intrmanhang sku
nt Vänern �– kntifierats, somunövergripnta utredningingen av vatter mellan ri
nsstyrelsernaera intressevilket de ensn hänger ockpåverkar intt, utan ocksårskilt båtturisansporter kanngfalden. Förökat utnyttjan synliggörsgen behöva gsystem.
en kunskapsbket gör det lunderlag när
kunskapsprodu
___________
och kommun
tiga utveckliniva miljöer, bet senaste åreckling av besh energi har
amlat kunskanerområdet,resse för Vänulle vara att
kunskapsundom kräver brpande. Fleragsuppdrag octennivån, strksintressen.6
a framhållerkonflikter. Dskilda kommkså ihop oche baraden biologissm, möjlighen påverka sår att inte riskndet av Väneoch tas hänsgöra ytterliga
bank och kunättare för kodet gäller frå
ucenter runt V
___________ Sida 14 (
ner och regio
ngsfrågor ocbesöksnäringet har arbetesöksnäringeninte varit ak
apsunderlaggenern och bidrtillgängliggö
derlag inomred kunskapav dessachrandnära6
attDärför behövemunerna ellerpåverkar
ska mångfaldeterna för ettåvälkera att andrern på ett elsyn till. För aare åtgärder
nna ge enommunpolitiågor som rö
Vänern.
___15)
oner
hgetn,tiva
i
raöra
err
dent
ralerttför
ikerr
___Ku
Vänaspkun
Ettolikmybehdekomexpforsolikkanexe
Förockvilkme
Somäveeninitmädisk
DeandkunolikDesekokunutre
Nyaposblaino
___________unskapscentr
nern. Det skupekter, vilketnskapsbild in
annat behovka kommunendigheter ochov av en möolika aktörermmunerna ruploatering. Etskning som fka sätt, kan fn utvecklas. Fempel sjötran
r att lyckas mkså en ökad kket visar på bdborgarna a
m en arena men stimuleraenskild orgatiativ till forsrker att det skussioner i fr
positiva effedra beslutsfanskapsunderka intressen sssutom ökarologiska, ekonna fungeraedningsarbe
a samarbetesitiv effekt urnd allmänhem Vänerregi
___________rum för Vän
ulle också unt kan vara svånnebär också
v som nämnser, mellan koch högskolorötesplats merna, samt attunt Vänern,tt kunskapscfinns och defungera somFörhoppningnsport, besö
med regionalkunskap ombehovet av föatt påverka d
med en särsktill debatt innisation, avkning genomsaknas kunskrågor som ka
ekterna av etattare, i komlag i en frågasom berörs amöjligheten
onomiska, sosom ett kunsete.
n kan stimulr sysselsättneten kan ledaionen.
___________nerfrågor
nderlätta arbårt för en miatt dubbela
s av flera förmmuner ochr/universiteted utställningt en viktig uptill exempelcentrum, somolika aktöreen sådan mögsvis kan detksnäring och
utveckling ooch ett ökatörmedling. De beslut som
kild uppgift nnom viktiga spersonalmäsm att presentkap för att kan gynna den
tt kunskapscmuner, regioa, blir det lätav beslutet.n att se frågaciala och kulskapsstöd til
era till regioings och befa till ett ökat
___________
betet med håindre kommuarbete kan un
reträdare ärh myndighet. Många av dgar och semippgift bordeom frågor som har samlatr som produötesplats ochockså stimuh fiske.
och ett ökat ut intresse förDet möjliggörm tas som ha
när det gällersamhällsomrssiga och andtera idéer ocunna ge ettn regionala u
entrum kanoner och hosttare att fattaRisken att vian ur ett samlturella dimell enskilda ko
onal utvecklinfolkningssynengageman
___________
ållbar utveckun att klara andvikas.
behovet av eter, samt medem som harinarier och avara att främom rör överst och tillgängcerar kunskah en arena dlera till regio
utnyttjander Vänern blanr också en ökar med Väner
r Vänerfrågoåden, vilketdra skäl. Cench sammanföbra beslutsuutvecklingen
vara av fleras myndighetea beslut somssa intressen
mmansatt hålensioner. Kunommuner i d
ng inom olikanpunkt. En ökng i dessa frå
___________
ling med desav på egen h
en ökad samllan kommunr intervjuatstt det finns emja samarbesiktsplanerinliggjort denap och använär dialog ochonal utveckli
av Vänern sond allmänhetkad delaktighrn att göra.
r kan ett kunkan vara svåntret kan ocköra forskare,nderlag, sam.
a olika slag. Oer, får ett gem tar hänsynn �”glöms borlbarhetspersnskapscentreeras remiss
a områden, vkad kunskapgor och stärk
___________ Sida 15 (
ss olikahand. En sam
mverkan mellner,talar om etten länk mellaetet mellanng ochkunskap ochnder Vänernh samverkanng, inom till
om resurs krt och besökahet bland
nskapscentruårt att göra fökså försöka tnär man
mt initiera
Om politikerdiget och brtill de mångart�” minskar.spektiv medet föreslåsoch
vilket får enom Vänernker demokra
___15)
mlad
an
tan
hpå
n
ävsare,
umöra
ochaa
atin
BILupp
Arbsam
I bilatillhpersgyminte
InteUtifinteför sstyrkomdeltGötGötsamDesföreatt dkunandorga
Inföfrågante
InteDe fpersPern(se f
LAGA 1 tillpdrag av V
betssättmt med f
agan beskrivörande brevsoner, samtmnasieskolanervjuade pers
ervjuerna merån Vänersaervjuundersösynpunkter vning samt fin
mmer från Vätar i Vänersaalandsregionaland, de tre
mt Vänerns Vasutom har peträdare fördet finns ettskapscentrura närliggandanisationer o
ör intervjuerngor som vi vileckningar oc
ervjuerflesta intervjsoner samtidnilla Schedinförteckning n
�”KunskapVänersam
�– Intervjföreträd
vs intervjuunv som sändesinventeringe, med tillhörsoner.
ed aktörer inmarbetets vökning för attvad gäller benansiering avänersamarbemarbetet: denen samt Väe lärosätenaattenvårdsföersoner frånBoverket, Haantal aktörem, som intede högskolooch olika sam
na skickade vle diskuterach intervjusva
uer har gjortdigt. I vissa faoch Björn Onedan).
pscentrumarbetet�”
juer medare för g
dersökninges till intervjupen av utbildnrande brev ti
nom Vänersaision om ettt ta reda på vehov, nytta, iv ett kunskapetet har vi vae 14 kommurmlands musGöteborgs uörbund.n Fokusgruppavs och vatter som skullekommer tillr, statliga mymarbetsorgan
vi ut ett brevmed represearen struktu
ts personligeall har intervOhlsson, Väne
m för Väne
d aktöregymnasie
en med aktörpersonerna oningsinriktninill intervjupe
amarbetetkunskapscevad de olikanriktning, mpscentrum. Ealt att endastunerna runt Vseum, länsstuniversitet, H
p forskning otenmyndighee kunna varatals i dennayndigheter, fn med intres
v med en korentanterna (rerades seda
en, ibland mevjuerna gjortsermuseet. Sa
rfrågor E
r inom Veförvaltn
rer inom Vänoch en förtengar och samersonerna oc
ntrum för Väaktörerna inålgrupper, aEftersom initt intervjua föVänern, Regityrelserna i VHögskolan Vä
och utbildnineten och Nataktuella i etrapport. Blaföretag, intresse för Väner
rt beskrivning(se nedan). Uan efter de t
ed enskilda ps per telefonammanlagt h
En utredni
Vänersamningarna
nersamarbetckning över
mverkansomrh en förteck
änerfrågor hanom Vänersarbetssätt, ortiativet till utöreträdare föon VärmlandVärmland ochäst och Karlst
g haft samtaturvårdsverkt framtidand tänkbaraesseorganisarfrågor.
g av vårt uppUnder intervjio frågorna.
personer, ibln. Intervjuernhar 39 perso
Sida 1 a
ing på
marbetet
tet, medintervjuaderåden inomning över
ar vi gjort enamarbetet harganisering otredningenör aktörer sod och Västrah Västratads univers
al medket. Det inneb
a sådana finnationer, idee
pdrag och tiojuerna förde
and med flena har utförtner intervjua
av 11
t
naroch
m
itet,
bär
nslla
oes
rats avats
KomVi htyväI sambästkomförv
RegVi hGötutvesompers
LänsLänsfleramedsammedresp
LäroVi hansv
NatiFöreprocsam
mmunernaar intervjuatärr, eftersommtliga fall hata överblickemmunchefenvaltningschef
ionernaar intervjuatalandsregioneckling, enerm har ett regisoner som ar
sstyrelsernasstyrelsernaa olika enhetd riskhanterimhällsbyggnad naturvård,pektive samh
osätenaar intervjuatvar för lärosä
ionella aktöreträdare förcessledare fö
mtal med tjän
t 18 företrädm vi inte fick nar vi kontaktaen över kommhänvisat ossfer eller utve
t 4 företrädanen. I Regionrgifrågor, kulonalt ansvarrbetar med m
har mycketter. På Länssng och översd. På Länsstykulturmiljövhällsbyggnad
t en företrädätets forskni
rernationella aör Vänersamnstemän på B
dare för 13 avnågot svar påat kommuncmunens behs vidare till aecklingschefe
re för Regionn Värmland intur och turisr, har intervjmiljö respek
verksamhetstyrelsen i Väsvämningsfråyrelsen i Väsvård, riskhänd.
dare för respengs och/elle
ktörer har inmarbetet ochBoverket, Ha
v de 14 komå intervjuförchefen i resphov och stratandra chefstjer, och i ett f
n Värmlandntervjuadessm. Även tvåuats. I Västraktive natur o
med anknytärmlands länågor, regionastra Götalandsyn och öve
ektive lärosäer undervisn
nte intervjuatSten Åke W
avs och vatte
munerna. Enrfrågan trotsektive kommegiska arbetänstemän infall till komm
och 3 företräpersoner soföreträdarea Götalandsroch kulturarv
tning till Vänintervjuadeal utvecklingd intervjuadersvämningsf
äte, personeningsfrågor, d
ts, men projeWängberg, Göenmyndighe
n av kommunupprepade
mun, eftersome. I vissa fallnom kommunmunstyrelsens
ädare för Väm arbetar me för Värmlanregionen intevsfrågor.
ern, som är us 4 personerg, naturvård res 5 personerågor, klimat
r med ett övdvs totalt 3 p
ektet har viaöteborgs univten, Naturvå
Sida 2 a
nerna saknaspåstötningam de bör haharnen, så soms ordförande
stramed regionalnds museumervjuades
uppdelad pår som arbetarespektiveer som arbetatanpassning
vergripandepersoner.
a Dirk Harmsversitet, haftårdsverket.
av 11
sr.den
e.
,
åar
ar
en,t
Brev
Ett kOm
InleI VävisioökadI begsoci
RegkunsundVänär eVäncent
VänVänpoliochsocikomwww
VisiobrukmedVän
1. A2. Sj3. B4. E5. Fo
v sänt till int
kunskapscenbehov, möj
dningnersamarbeon om �”ett sad kunskap omgreppet hållala dimensio
ion Värmlanskapsproducersöka hur eerrelateradett undersökaerregionen,trum.
nersamarbetersamarbetecyutvecklingkringliggandala, ekonom
mmunövergriw.vanern.org
onen inom Vkare och besd beaktandeersamarbete
Attraktiva miljöfart och traesöks och unergiorskning och
tervjuperson
ntrum för Väligheter och
tets inriktninamlat utveckm Vänern ocbar utvecklinonen, och ut
d och Västracenter runt Vett samlat foe frågor skulla vilket behosamt hur de
etet är en plattg och gemensde kustzonermiska och kultipande strateg).
Vänersamarbsökare där enav Vänern set har identif
ljöer för boeansportinfraupplevelsenä
h utveckling
ner �– aktörer
änerfrågor?organiserin
ngsdokumenklings , forskch som är enng innefattasvecklingen ö
a GötalandsrVänern från 2rsknings , kule kunna orgov och vilketessa ser på or
tform för anasamma insatr. Deltagandeturella förutegi med en h
betet är att gn hållbar tillvom naturtillgfierat fem ut
nde, besökastrukturäringar samt
r inom Väne
ng
nt Vänern somknings och kgrogrund fös såväl den eöver tiden se
regionen har2012 gett sittunskaps ochganiseras ochintresse somrganisering,
alys av och itser i Väneroe organisatiosättningarnahållbar utvec
garantera enväxt bygger pgång. �’Ett untvecklingsom
re och företa
Vänerfisket
ersamarbetet
mmaritimt oompetensceör kunskapsbekologiska, sos som centra
utifrån rappt stöd till etth förmedlingsh finansierasm finns hos dstyrning och
nitiativ till enområdet somoner utforskaa för en regiockling som ge
högkvalitatipå den egnanderbart Vänmråden av sä
ag
t
område frånentrum som kbaserad hållbom den ekonal.
porten Forsknutvecklingspscentrum för. Ett viktigt lee centrala akfinansiering
n gemensamm inkluderar bar och vidareon ochemensam ing
v livsmiljö fökraften i Vänern!�’rskilt intress
Sida 3 a
2009 finns ekan stimulerbar utvecklinnomiska och
ning ochprojekt somred i detta arktörerna ig av ett såda
mbåde sjön, öeutvecklar de
gång (läs me
ör invånare,nerregionen
se:
av 11
enra tillg�”.den
skall
bete
nt
arnae
er på
EtapInomrappVän
Kunkunuttrarbe
Av rdesstill s200Vänsärsenskkomflertatt afråg
Undkungrupgemforsann
RapdetresuförvVäninrikVän
EtapVänsamUndrepr
pp 1 Kunskam utvecklingporten �”Forsnersamarbete
skapsförmedna arbeta föyckt sig viljaetar med hål
rapporten fras kringligganskriftliga källoforskare ocherrelateradeskilda ämneskilda projektmmunikationtalet kommuanvändandetgor.
der de senastskapsproducppera sig förmensamt tvärskare från oliat initiativ i r
porten visarfinns en radurser. Det ärvaltning och ferregionen.ktning skulleerrelaterade
pp 2 Utredniermuseet i L
mordna utredder våren komresentanter f
psunderlag igsområde 5 gskning och kuet �”(se www
dling har inoör en hållbargöra. Dennallbar utveckl
amgår att dede kommunor, drygt 120h andra kunse frågor. Detområde, met. Dessutomen mellan deuner hade fåt av externa
te åren har fcenterna. Inor en forskningrvetenskapligka ämnesomriktning mot
r även att detinbyggda koväsentligt atfinna rationeSlutsatsen äkunna ge ene frågor, vilke
ing om organLidköping hadningsarbetemmer Pernilför de centra
inom Vänersgenomfördesunskapsprod.vanern.org)
m Vänersamutveckling i Va rapport varing inom de
et finns en omer. Den inve0 pågående eskapsaktörerfinns många
en kunskapenär kunskapsse olika aktöringångar tillkunskapsakt
flera initiativom både Götgssamverkangt forskningsmråden. Biosfökad samve
t saknas forsonflikter meltt synliggöraella lösningarär att ett kunn bredare ocet gynnar de
nisering av er på de bådat om ett samla Schedin oala aktörerna
samarbetets under 2011ducenter runt).
marbetet lyftVänerområdr ett led i detfem nämnda
mfattande kuentering someller nyligenr som på etta enskilda akn är ofta fragspridningenerna är bristden forsknitörer var gan
tagits för atteborgs ochn kring Vänesnätverk, Väfärområde Verkan för ett
skning inomlan olika intrdessa konflr för att nå mskapscentruch mer samlaenna ambitio
ett kunskapsa regionernamlat kunskapch Björn Ohla: de 14 kom
1 och 2012 et Vänern �– Ku
s fram som edet, vilket detta arbete däa utvecklings
unskapsprodgjordes idenavslutade foeller annat sktörer som pgmentiseradbegränsad otfällig. Av rapng och den knska låg när
t förbättra sKarlstads unrregionens hnerlandskapVänerskärgårhållbart sam
många viktigressen och säikter för att kmålet, en hålm med en tyad bild av kunon.
scentrum oms uppdrag fåpscentrum fölsson från Vämmunerna, d
tt projekt sounskapsunde
en central fråbåda regionär många aktsområdena id
duktion somntifierade 14orskningsprosätt arbetar mroducerar kuoch rör i allm
och samverkapporten framkunskap somdet gäller Vä
amarbetet miversitet harhållbara utvepet LTSER, harden med Kinmhälle.
ga områden,ätt att använkunna få tilllbar utveckliydlig tvärvetenskapsprodu
m Vänerrelattt ansvaret a
ör Vänerrelatänermuseet ae båda regio
Sida 4 a
om resulteraderlag inom
åga för attnerna tydligttörer somdentifierade
rör Vänern o400 referensojekt, och cirkmedunskap inommänhet endaan ochmgår också atm producerasänerrelaterad
mellanr forskare böeckling. Ettar bildats mennekulle är e
men också anda Vänernsstånd en suning avenskapliguktionen om
terade frågoatt utföra octerade frågoatt intervjuaonerna,
av 11
de i
har
es.
ocherka
m sittast
tts ochde
örjat
edett
att
nd
rhr.a
VästochUndfinautifr
De f
1. Fiutve2. V3. Hförm4. V5. V6. Sk7. V8. H9. Fikun10.
tarvet, VärmVästra Göta
der hösten konsiering kområn att prese
frågor som v
inns det beheckling? VilkeVilka kunskapur skulle ni vmedlingen skVad kan ni soVilka aktörer/kulle ett kunVilka målgrupur skulle ettinns det någskapscentruHur skulle et
mlands museualands län, Kaommer matemmer att tasenteras.
vi vill diskuter
ov av ett samen nytta serps och forsknvilja användake?m aktör bidr/intressenternskapscentrupper kan finnkunskapsceon idag existm?tt kunskapsc
um, Vänernsarlstads univerialet att befram och i d
ra med de ol
mlat kunskapni med ett sningsområdea ett kunskap
ra med till etr är viktiga atum kunna unnas för ett kuntrum kunnaterande orga
entrum kunn
s Vattenvårdversitet, Högsearbetas, modecember 20
lika aktörern
pscentrum oådant centruen skulle varpscentrum?
tt kunskapscett ha med soderlätta samunskapscentra vara organanisation som
na finansiera
sförbund, läskolan Väst oodeller och fö013 kommer
na är följande
om Vänerrelaum?a av särskiltVad bör finn
entrum? I såom aktörer i emarbetet melrum?niserat och stm skulle vara
as?
nsstyrelsernaoch Göteborörslag för orgett underlag
e:
aterade frågo
intresse förnas tillgänglig
fall på vilketett kunskapsllan aktörer r
tyrt?a lämplig som
Sida 5 a
a i Värmlandrgs universiteganisation ocg att fatta be
or utifrån hå
er?gt och hur sk
t sätt?scentrum?runt Vänern
m bas för ett
av 11
dset.chslut
llbar
kall
?
Inte
KomGruGräsGullGötHamKarlKarlKarlKristLidkMarMelSäffSäffSäffTrolTrolVän
RegRegAndDagUlf NLaila
VärmÅsaKers
VästPerGötTomRolf
LänsLänsMagLeif
ervjuade per
mmunerna, 1ms kommunstorps kommlspångs komene kommummarö kommstads kommstads kommstads kommtinehamns kköpings kommriestads komleruds kommfle kommun,fle kommun,fle kommun,lhättans komlhättans komersborgs kom
ionerna, nioion Värmlanders Olsson, Rg Hallén, EneNordström, Ka Gibson, Vis
mlands museHallén, länssti Berggren,
tra GötalandHörberg, mieborg, 2013mas Olsson, nf Danielsson,
sstyrelsernasstyrelsen Vägnus AhlstraGustavsson,
rsoner och in
18 personern, Annika Lommun, Ove Johmun, Carinan, Jerker Andmun, Jan Olomun, Mats Ahmun, Hans Wemun, Kerstin Bkommun, Stemun, Jan Fra
mmun, Kristofmun, IngmarSven JunzelLouise AlerfAnders Anstmmun, Håkammun, Kristimmun, Ove T
o personer pndRegional utvrgikontoret,Kultur, Karlstsit Värmland
eummuseichef, K, enhetschef
dsregionenljöstrateg int05 24.
natur och ku, processleda
, nio personärmlandnd, planfrågo, beredskaps
ntervjudatum
i 13 kommumarker, komhansson, komGullberg, kodersson Liljeov Apell, komhrén, förvaltnennerholm, fBerg, stadsarefan Johanssoansson, kommfer SvenssonJohansson,l, kommundifors, utvecklitrin, utvecklin Falck, chefna JornevaldThörnqvist, k
å två region
eckling, KarlKarlstad, 20tad, 2013 03, Karlstad, 20
Karlstad, 201Kulturmiljö
ternationella
lturarv, kultuare, Västarve
er på två län
or Samhällsbsdirektör Sam
m aktörer in
unermunchef, 20mmundirektöommunstyreestrand, tf kommunchef, 20ningschef Kuförvaltningscrkitekt, Stadson, miljösammundirektörn, planeringskommuncheirektör, 2013ingshandläggingsstrateg, 2f kontoret Håd, Visit Trollhkommundire
er och ett lä
stad, 2013 0013 03 073 07013 05 16
13 04 15och regiona
a frågor och
ursekretariatet, 2013 04 2
nsstyrelser
byggnad, 201mhällsbyggna
nom Väners
013 04 02ör, 2013 03 1elsens ordförommundirek013 03 07ltur och turischef Teknik osbyggnadsfömordnare ochr, 2013 05 16chef, 2013 0ef, 2013 03 23 03 20gare och Vän2013 03 20ållbart samhhättan Vänerektör, 2013 0
änsmuseum
03 07
l utveckling,
vatten som
tet, Götebor29.
13 03 11ad, 2013 03
amarbetet
18ande (s), 201ktör, 2013 03
sm, 2013 06och fastighetrvaltningen,h Vänerkonta603 1526
nerkontakt, 2
älle, 2013 07sborg, 201306 26
Karlstad, 20
resurs, miljö
g, 2013 05 2
11
Sida 6 a
13 04 183 07
6 03t, 2013 06 0, 2013 06 05akt, 2013 05
2013 03 20
7 1707 17
013 04 15
ösekretariate
24.
av 11
4
5 21
et,
Bo JGun
LänsJensAnnMarEvaUlf G
UnivGötHögKarl
Jonsson, enhnnar Lagerkv
sstyrelsen i Vs Rasmussenna Georgievaria ThordarsoBjörkman, aGustavsson,
versitet/Högeborgs univegskolan Väst,stads univer
hetschef Regist, Naturvår
Västra Götalan, biträdandeLagell, Enheon, biträdandansvarig för bEnheten för
gskolor, tre persitet, StaffaKerstin Nor
rsitet, Thoma
ional utveckrd, 2013 03 1
ands läne länsarkitekteten för skydde enhetschbyggnadsminskydd och s
personer påan Edén, viceén, rektor, 2as Blom, pro
ling, 2013 0311
t, Samhällsbydd och säkerhef, Naturvårnnen distriktsäkerhet, Vän
tre lärosäteerektor, ansv2013 04 30rektor, 2013
3 11
yggnadsenhehet, Götebordsenheten,Skaraborg, Mnersborg, 20
envarig för fors
3 04 15
eten, Mariesrg, 2013 06 1Mariestad, 2Mariestad, 213 06 19
skningsfrågo
Sida 7 a
stad, 2013 0182013 06 052013 06 05
r, 2013 07 0
av 11
6 27
03
InteInveför linteKunKarlVadi Lid
SyftgymstudVäninrik
TillvGymochvareUtveVänorgaundplan
FrånnedsvarviktirespantevärdsamIntevarjgymgym
ervjuerna meenteringen avledningen i dervjuades elvskapsförbunbergsgymnasbogymnasidköping (se fö
et med intermnasieledningdera berördaerns/vattnetktningar kan
vägagångssämnasieledninsyftet med defter de fickeckling av ennerregionen�”anisering�” . Ier �”Samverknerade samv
n intervjuerntecknade avren, finns enigt och därföpektive gymneckningarnaderingar finnmmandrag avervjuerna syfe fråga på va
mnasiernas vimnasier.
ed företrädav samverkande gymnasiefva personer sndet Väst i Trasiet i Åmål,et i Mariestaörteckning n
rvjuerna vargarna idag aa utbildningsts betydelsedärför vara
ttngarna kontaden (se nedaen förtecknin struktur för�” och �”Ett kunnventering akan gymnasieverkansmode
na gjordes mv vad som sadrisk för över
ör antecknadnasieledningdär missupp
ns också vid dv vad som koftade inte tillarje intervjuaiktigaste pro
are för gymnnsområden gförvaltningarsom represenrollhättan/VäHerrgårdsgyad, Brogårdsgnedan).
att fånga upnser vara vikanordnaresi olika avseemer omfatta
ktades via etan). Därefterng över fråger långsiktig hnskapscentruav samverkaeskolor och heller och som
innesanteckdes, utan forrtolkningar edes. För att mför att ge de
pfattningar sden sammanmmit fram uatt få en koad gymnasiefilområden o
asieförvaltngenomfördesr som finns interar åtta gänersborg, Kmnasiet i Sägymnasiet i
pp de utveckktiga. Däremhemsida meenden i aktueande än vad
tt kort brevr togs kontakeområden sahållbar kunskum för Vänernsmodeller ghögskolor�”. Fm hade olika
ningar. Efterrmulerats uteller för värdminimera denem möjlighekett. Motsvanfattande rapunder intervjmplett sammeskola/förvaloch samverk
ningarnas som en intekommunern
gymnasieförvKarlstad/Hamffle, DalstjärKristinehamn
lings och samot gjordes ined programpella gymnasisom belyste
om önskan akt per telefonamt dokumekapsbaseradrfrågor? Omgjordes genoFrån dessa vutgångspunk
rsom antecknifrån hur inteering och vanna risk skickt kompletterarande risk föpportskrivninuerna.manställningtning, utan mkan med hög
ervjustudie mna runt Vänevaltningar:mmarö gymnnska gymnasn och De la G
mverkansomngen fördjupresentationeeprogram ocs i intervjuer
att få genomn för att bestenten �”Projekutveckling am behov, möjom att söka paldes några akter och form
ningarna inteervjuaren upl av vad somkades anteckra eller i övriör tolkningarngen, som är
över vad somer en aktueskolor eller m
Sida 8 a
med företrädern. Totalt
asium,siet i MelleruGardiegymna
mråden sompning genomer.ch/ellerrna.
mföra en intertämma tid,kt och uppdravöjligheter ochpå Google.seaktuella ellemer.
e var ordagrppfattadem uppfattas skningarna tiligt att justerr ochr ett
m ryms undell bild övermed andra
av 11
dare
ud,asiet
att
rvju
rag �–
her
ant
somla
er
Dels1.
2.
studien omfaUtbildningsEventuell säSamverkanSamverkanSatsning på
SamverkangymnasieskBilaterala sSamverkanoch högskoSamverkaninternation
attar två delasinriktningarärskild inriktmed univermed övriga
å forskarutbi
mellan gymkolor:amverkansfosarena mellaola/universitemellan gym
nalisering
ar:inom gymnaning på gymsitet och höggymnasieskoldade lektore
nasieskolor
ormer mellanan enbart gyetnasieskola o
asieprogrammnasiet idaggskolorolorer i gymnasi
och högskol
n gymnasiesymnasieskolo
och dess mot
m:
eskolan
or/universite
kolor och höor och/eller g
tsvarighet i E
et samt mell
ögskolor/univgymnasiesko
Europa, dvs.
Sida 9 a
an
versitetolor, näringsl
av 11
iv
BrevInomen iunivgymmot
I samUnivVänkunDettTermVändetvikti
VänforttillsakomVänen h
Chekunatt dåter
Bäst
PerUtve
v sänt till intm de närmasntervju om gversitet och hmnasieskolorntsvarande int
marbete meversitet pågåerregionen fskapscentruta kunskapscm Social andern, andra msom sitt, samig samarbets
ermuseet hasatta procesammans mempetensutvecerperspektivhållbar utvec
f för Vänermskapscentrudiskutera derkommer för
ta hälsningar
Åke Wargecklingsleda
tervjupersonste dagarna kgymnasieskohögskolor sana i övriga kotervju.
llan Vänermår ett arbeteför forskningm för Vänercentrum utved Ecological Rmyndighetermt finna en nspartner för
ar hållit sammssen. Jag hard Vänermusckling kan kovet kan finnackling.
museet, Pernm och kommssa aktörersr att bestämm
r
re
ner �– företräkommer jagolans pågåenamt andra gyommuner so
useet, Karlsti syfte att sk
g, kunskapsun.ecklas parallResearch �’LTSoch organisanaturliga gemen sådan lån
man detta arett särskilt ueet utarbetaopplas till Väa plats i utbil
illa Schedin,mer att besökmöjligheterma tid för en
ädare för gymatt kontaktade, planeradymnasieskoloom medverka
tads Universikapa en långtveckling oc
ellt med försSER Vänerlanationer skallmensam arenngsiktig utve
rbete och kouppdrag fråna förslag på hänern som redningen och
är huvudanska berörda kr att engagern intervju.
mnasieförvaa dig per telede eller tänkor. Jag har rear i Vänersam
itet, Högskolsiktigt hållbah kunskapsfö
söket att få fndskap�’. Målengagera signa för dialogckling.
ommer ocksån Västra Götahur gymnasieesurs, att diskh hur gymnas
svarig för utvkommunlednra sig i föresla
ltningarnaefon för att bbart samarbeedan träffat lmarbetet och
lan Väst ochar struktur krörmedling, e
fram ett forset är att komg i detta cen. Gymnasies
å att ansvaraalandsregionelärarnaskutera hursieutbildning
veckling avningar, länsstaget centrum
Sida 10 a
boka en tid föete mededningen föh genomfört
Göteborgsringett
skarnätverk Lmmunerna rutrum, betrakskolorna är e
a för dennen att
gen kan bidra
tyrelser m flm. Jag
av 11
ör
rt
Longuntktan
a till
för
Inte
JohaOlaMarMikMatLarsMarFredLarsChriBen
ervjuade per
an Olofsson,Johansson, uria Melanderael Blom, sktti Bertilssons Stäring, utvria Appelgrendric Norlin, ss Reinholdssoistina Josefssgt Stenhamm
rsoner föret
förbundsdirutvecklingscr, rektor, Karolchef, Herrg, rektor, Dalvecklingsledan, rektor, Vakolchef, Broon, gymnasieson, utbildnimar, rektor,
trädare för g
rektör, Kunskhef, Karlstadrlbergsgymnagårdsgymnasstjärnska gymare, Vadsbogdsbogymnasgårdsgymnaechef, Brogångschef, DeDe la Gardie
gymnasieförv
kapsförbundd/Hammarö gasiet, Åmålsiet, Säfflemnasiet Melgymnasiet, Msiet, Mariestsiet, Kristinerdsgymnasiela Gardiegymegymnasiet, L
valtningarna
det Väst, Trolgymnasium
lerudMariestadadehamnet, Kristinehamnasiet, LidkLidköping
lhättan/Vän
amnköping
Sida 11 a
nersborg
av 11
BILAGAVäners
Resuinomgymn
IntervEn sammredovisasammankunskapaktörer,
Vid resujusteringResultatintervjufintervjusuniversitav, fick rkunskapArbetssähur uppd
Kommunfrågan okategoriinte skap
Vi har vanämnt oSvaren feftersomrespektiv
Flera fråkänts mebegriplig
A 2 till �”Kusamarbete
ultatsamm Vänenasiefö
vjuer memanställningas här nedannställningen ascentrum föorganisering
ltatsammansgar gjordes fösammanstälfrågorna. I sksvaren från dteten/högskorubriken Prioscentrum ocätt, där Uppddraget skall u
nernas svar rm behovet oer av de svarpa diagram,
alt att inte reolika alternatrån länsstyrem det inte ärve tre stycke
geställningaest användbagheten i vårt
unskapsceet�”
mmansrsamarörvaltn
d aktöreav resultateunder rubriav intervjuerr Vänerfrågog, styrning oc
ställningen aör att underlning redoviskapandet avde olika aktöolorna. Frågaoriterade omch hur förmedrag handlarutföras.
redovisas i doch nyttan avr vi fått. Äveeftersom må
edovisa hur etiv, eftersomelserna, regiomeningsfullen, även om
r är koppladar för att kunresonemang
entrum för
ställninrbetet singarn
er inom Vt av intervjuker för de tiorna utifrån uor skulle kunch finansieri
av intervjusvlätta analysesas under tiokategorier förerna: komma 2, om vilkaråden. Frågaedlingen skalom vad kun
iagram, för av ett kunskapn när det gäånga kommu
enskilda komdet är dettaonerna och ut att skapa dantalet inter
e till varandrnna länka ihog.
r Vänerfrå
ng �– intsamt ma
Vänersamundersöknino olika frågestredningensna se ut, närng.
aren följdesen och bättreo olika rubrikör respektivemunerna, rega kunskaps oa 3, som gälldl ske, deladenskapscentre
att bättre åspscentrum, eller frågan ouner inte har
mmuner har sa som är intruniversitetendiagram när vrvjuade pers
ra och därföop frågeställ
ågor En u
ervjuemed för
marbetetngen med akställningar sosyfte, att ger det gäller u
i stort interve anpassa deker, som intee frågeställngionerna länsoch forskningde hur man ses upp i två oet skall arbeta
kådliggöra reeftersom detm organiserir haft någon
svarat, utan eessant i denn/högskolornvarje svarandoner är fler.
r har vi redoningarna me
utredning
r med areträda
ttörer inom Vom vi har idee förslag på hppdrag, arbe
vjuguidens tien till utredne helt sammaing har vi utgsstyrelsernagsområden mskulle vilja anolika kategora med, meda
esultatet. Det är svårt atting och styrnklar åsikt i fr
endast hur mfortsatta disna redovisasdekategori e
visat dem i ded varandra
Sid
på uppdra
aktöreare för
Vänersamarbentifierat unhur ettetssätt, målg
io frågor, meingens mål.anfaller medgått frånochman är intresnvända ettrier, Uppdragan Arbetssät
etta gäller dot skapa klaraning har vi varågan.
många som hskussionen.s enbart somendast utgörs
den ordningoch för att ö
da 1 av 26
ag av
r
betetder
grupper,
en vissa
sserad
g ochtt anger
ock inte
alt att
har
text,s av två
somöka
Vi börjaringå?, Prstyrning
I de flestSedan relänsstyrefrågestäendast mrelation
Behov o
SummerEn stor mkunskapsamlat uinriktninsom intekunskapVänern,kan göraskulle kusätt, vilkkommun
KommunAttitydekommunkunskapde mindkommunkunskapkunskap
Bland dekunskapgäller Väcentrumkommunsamlandsig för at
r med att redrioriterade osamt Exister
ta fall följer eedovisas inteelserna och ullningar utommed text. Vatill svaren i d
och nytta
ring behovmajoritet inoscentrum föutvecklings ,gsdokumente ser någon oscentrum utkan vara ena det möjligtunna belysa iket kan ge ettnerna runt V
nernan till ett kunnerna. 10 avscentrum, ore kommunenerna anserscentrum. Esutveckling.
e positiva koscentrum beänern, eftersm som ger ennen att priorde resurs förtt hitta infor
dovisa Behovområden, Arbrande organ
en kort beskervjuresultatuniversitet/hm två: Behovrje avsnitt inde ovan näm
och nyttaom de intervjr Vänerfrågoforsknings ot Vänern somomedelbar nttrycks på olisamlande reatt arbeta tvintressekonft bättre beslänern inklus
skapscentrude 13 intervch 4 av demerna ser ingeatt det kan fn annan men
mmunerna åehövs för attsom frågornahelhetsbilditera. Flera kolika frågormation och f
v och nytta. Sbetssätt, Vadisation.
rivning hur ven för varjehögskolor. Dev och nytta saleds med en
mnda frågestä
juade organior, vilket stämoch kompetemmaritimt oytta eller beka sätt. Ett cesurs, kan länvärvetenskapflikter och koutsunderlagsive Trollhätt
m och engagvjuade kommuppvisar ett
en omedelbafinnas behovnar att ett så
återfinns båden liten kom
a är så kompav konsekvekommuner msom gäller Vför att hitta s
Sedan följerd kan aktören
vi har skapatintressentgre 13 kommuamt Organisn kort summeällningarna.
isationerna ammer väl övenscentrum�”område frånehov av ett kucentrum kannka sammanpligt. Någraonsekvenserför en hållbtans kommu
gemanget i fmunerna är kt starkt engaar nytta medv, men att maådant centru
de stora ochmmun skall klexa. En annenserna av olmenar att ettVänern och esamarbetspa
Uppdrag, Mn bidra med?
kategorier uupp för sig, kunernas svarering och styering, som b
anser att deterens med o�” som formu2009. Det ärunskapscentge en helhe
n aktörer, kanbetonar särsav olika beslar utvecklingn.
rågan varierklart positivaagemang ochett kunskapan inte är intm skall ställa
lite mindre.klara av att aan mellanstolika åtgärdert kunskapsceen kunskapsbartner i olika
ålgrupper, V?, Finansierin
under de olikkommunernaredovisas i dyrning. Övrigygger på sam
t finns ett stooch stärker vlerades i Vänr endast tre mtrum. Nyttantsbild, kan fön skapa bättskilt att ett kulut på ett måg av Vänerom
ar mycket mtill tanken p
h tycker att bpscentrum. Etresserad avas mot andra
En kommunrbeta med hor kommun fr kan göra dentrum skullebank dit manfrågor, såvä
Sid
Vilka aktörerng, Organise
ka frågeställna, regionerndiagram för sga svar redovmtliga aktöre
ort behov avisionen om �”nersamarbetmindre kommn av ett sådanörmedla kunre samarbetunskapscentångvetenskamrådet, dvs
mellan de olikpå ettbehovet är stn av de treatt betala föa behov vad
n menar att ehållbar utvecframhåller aet lättare före kunna varan skulle kunnäl kommuner
da 2 av 26
börering och
ningarna.a,samtligavisasers svar i
ett�”etttetsmunerntnskap ome ochtrumpligt
ka
tort. 3 av
ör ettgäller
ettkling vadtt ett
a ena vändar emellan
som melskulle ku
skulle dumarknad
Flertaletarbetet f
RegioneTjänstemstarkarearbeta tvihop. Deinstans s
En tjänstoch att fskall varaDefinitionytta ettintresseo
LänsstyrDe intervtill skapapå ett mvindkraftfinns påkring Väoch förmnytta avkommunolika bes
UniversiEn företrforskningannat läforskningdet är engynna sa
llan kommununna utveckl
ubbelarbetedsföra Väner
t kommunerför en hållba
rnamännen på dän andra. Envärvetenskapenna tjänstemsom kan göra
teman framhförvaltningsfa en tydlig ponen av ett kt kunskapsceområden.
relsernavjuade repreandet av ettmångvetenskatsetableringett bra sätt.nerfrågornamedla kunskaett sådant knerna som usluts konsekv
itet och högsrädare sägergssamarbeterosäte ser engsinriktningan vettig idé,amarbetet m
ner och univa såväl komm
kunna undvrområdet och
ser alltså attar utveckling
e båda region tjänstemanpligt med Väman menar aa konsekven
håller att ettrågan är viktlattform påkunskapscententrum kan b
esentanternakunskapscenapligt sätt, frar och kommEn annan m. En tjänstemap om Vänerkunskapscentniversitet/hövenser som e
skolorr att det finnet på Karlstan fördel medar, både för umen vilken b
mellan forskn
ersitet och hmunen som V
ikas, menar eh förmedla f
t ett kunskapav sin egen
onerna ser etn anser att eänerfrågor, hatt ett kunsksanalyser me
kunskapscetig. En tjänstnätet men dtrum bör ockbidra med är
a för olika enntrum för Väramhåller enmunal planermenar att ettman säger attrn, och menatrum. Det gäögskolor. Enen viktig upp
s ett behov ads universited att samla koundervisningbetydelse deingen och ol
högskolor samVänersamar
en kommunforskning.
pscentrum skkommun oc
tt behov av eett kunskapschur olika frågapscentrumed hjälp av f
ntrum måsteeman framhen måste rekså klargörasr att samordn
nheter inomänerfrågor. Dn tjänstemanring, för att kkunskapscent det finns etar att länsstyäller inte minannan persopgift.
av ett samlatet med Väneompetens ogens och fört kan få berolika regionala
mt andra intrbetet i stort
. En annan k
kulle kunna gh av Vänero
ett kunskapscentrum behgor som fiskeskall vara enorskare.
e ha ett tydlihåller behovelateras till fys. En tjänstemna arbete oc
de båda länsDet finns mån, t ex Vänernkunna hantentrum kan vatt jättebehovyrelsen som hnst förbättradon betonar fö
t kunskapsceern i centrumm Vänerfrågforskningenor på vad deta aktörer.
ressenter. En. Genom att
ommun fram
göra stor nytmrådet.
centrum. Vishövs för att meturism, sjöfan aktiv part o
gt mandat föet av en fysisysiska mötenman framhålh samla part
sstyrelsernanga frågor sons reglering,ra de intressara en sammv av att samlhelhet skullede kontakterörmedlingen
entrum och am visar det. Egor från olikas skull. En föt blir av det.
Sid
n bättre samsamla inform
mhåller vikte
tta när det g
ssa uttryckerman skall kunart och miljöoch en obero
ör att kunnask mötesplatn mellan mänller att den ster inom olik
är mycket pom behöver
sekonflikter smanhållandela in, sammae kunna ha mr med såväln till medbor
att det påbön företrädaraöreträdare mCentret sku
da 3 av 26
mverkanmation
en av att
äller
r detnnahänger
oende
fungeras. Detnniskor.störstaka
ositivabelysas
somkraftanställamycket
rgarna av
rjadere för ett
menar attlle kunna
UppdragRedovisnkunskapSvaren hkunskapkunnat uBeslutsuforskningorganisa
SummerNästan askall varaatt kunnkonsekvanser attaktörer,centret b
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
gningen av kuscentrum? Vhar tolkats föscentret skaurskilja i svarunderlag, kong, Samverkaationer.
ring �– uppdralla inom dea att samla ia ge en bredensanalysert kunskapscevilket kan unbör bedriva o
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
unskapscentrVad bör finnaör att beskrivll arbeta meren: Förmedlnsekvensanamed utbildn
agintervjuaden, sammanstd bild av Vänoch bilda beentrets uppdnderlätta samoch/eller init
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
rets uppdragas tillgängligtva hur de inted. Frågeställling av kunsklyser, Mötesningssektorn,
organisationtälla och förmern som livseslutsunderladrag också skmarbete metiera forsknin
rnas intervjuervjuade komen gång per k
g bygger på ft och hur skaervjuade serlningen Uppdkap, Tillhandsplats och län, Arbeta inte
nerna är övemedla kunskmiljö. Dennaag, vilket måkall vara att fllan olika aktng.
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
råga 3: Hur sall förmedlinr på kunskapdrag har deladahålla och sank mellan akernationellt,
rens om attkap inom måa sammanstänga kommufungera somtörer. Flera i
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
skulle ni viljagen ske?scentrets upats in i 8 kateamla in kunsktörer, BedrivHjälpa ideell
kunskapscennga olika kuällning och föner efterlysemötesplatsntervjuperso
anger antalan ha uppgetalet svar per k
Sid
använda ett
ppdrag, dvs vegorier somskap,va och/eller ila föreningar
ntrets huvudnskapsområörmedling kaer. En klar moch länk meoner anser o
kommuner stt flera kategkategori är a
da 4 av 26
t
vadvi har
initierar och
duppdragden föran geajoritetellanckså att
som hargorierantalet
De fyra uoch samaktörer (Samverken annan
Flera komarbetar mkan nyttj
Flera kompraktikekunskapandra tykan ocksEn kommden. Ettangelägn
Ett par kkunskapnätverks
RegioneEtt par tjprojekt oen aktivkonsekvCentret sav kunsk
Ett kunsutvecklintvärvete
LänsstyrAlla inteförmedlapublikatuppgift saktörer tförmedlasom risk
uppdrag somla in kunskap(5). Några anka med utbildn att det fram
mmuner tycmed Vänerfrjas.
mmuner påpr �– allmänhessammanhaycker att orgaså vara att slmun vill ha mpar kommunna frågor och
kommuner froch erfarensbyggande. E
rnajänstemän moch ge en sapart i samhäensanalyser.skall också fukap och infor
kapscentrumngsområdenenskapligt pe
relsernarvjuade tjäna kunskap, oioner och fasom mötespt ex inom fora forskning okerar att mar
m kommunerp (7), Beslutsnser att ett kdningssektormför allt ska
ker att det brågor gör och
pekar viktenet, företagareng. Förmedanisationer oussas vidaremer kunskapner tycker ath att de skall
ramhåller vikheter, som kEtt par komm
menar att demlad bild avället som kan. Det är viktigungera somrmation.
m skulle kunn, som att uperspektiv.
stemän är övoch via en hekta om Vänelats och länkrskarvärldenoch skapa derginaliseras i
rna anser varsunderlag, kokunskapscentrn (3), medall Hjälpa idee
ehövs ett sah att kunskap
av att ett kue, politiker olingen kan hoch företag still en forskaom igenväxntt kunskapscvara proakt
kten av att vakan verka förmuner beton
gärna skullekomplexa frn komma megt att forskaren kunskaps
na ta ett sampmärksamm
verens om amsida med eern lättillgängk mellan prak. En tjänstemebatt. En nämden allmänn
ra viktigast äonsekvensantrum skall Ben en kommuella förening
mlat grepp open samman
unskapscentroch tjänstema olika målgsom arbetarare eller annningsproblementret skall ttiva gentemo
ara en samlinr gemensamar kopplinge
e vilja användrågor. En tjäned projektidérna är med isbas och en k
mlat grepp ocma och belysa
tt ett kunskaen sökbar daglig. Ett par tktiker och foman vill att kmner att detna debatten,
är: Förmedlinnalyser (5), Medriva och/eun framhållegar och organ
om vad de onställs på ett
rum arbetarän �– och tillgrupper, någrmed Vänerfrnan aktör sommatiken ochta egna initiaot beslutsfatt
ngsplats därma angelägeen till skolan.
da ett kunskansteman anséer, skapa unbörjan av olkontaktdatab
ch se såväl ma konfliktom
apscentrum satabas göra ftjänstemän brskare, och mkunskapscentär särskilt visåsom kultu
ng av kunskaMötesplats oller initiera fr Arbeta intenisationer (1
lika organisaenkelt sätt,
utåtriktat ocgängliggör fora betonar alrågor är viktim har kunskahur kommunativ genom atare.
man kan deenheter och.
apscentrumser att kunsknderlag för bika diskussiobas och arbe
möjliga samarråden, tack v
skall samla inforskning, probetonar kunsmellan myndtret både skaktigt att manurmiljöfrågor
Sid
p (7), Tillhanoch länk mellforskning (3)ernationellt ().
ationerna somså att den lä
ch kommer uorskning ochllmänheten,igast. Förmeap i ett särsknen skall hanatt initiera fo
la med sig avsom kan und
för att kvalitkapscentret sbeslut och göoner och proeta med förm
rbeten ochvare ett
n, sammanstojekt, aktöreskapscentretdigheter ochall initiera ocn lyfter viktigr och biologi
da 5 av 26
ndahållaanoch(1) och
mättare
ut till
medanedlingenkilt ämne.nteraorskning i
vderlätta
tetssäkraskall varaöraojekt.medling
tälla ocher,tsandrachga frågorsk
mångfaldsamarbe
En tjänstvettig upinte läng
UniversiEn företrVänern skan t exär viktigtmellan ouniversitmöjlighesamhälle
En företrgemensagenom e
MålgrupMed Måbåde detänkas aAllmänhUtbildninoch Musnämnt foUtbildninmyndigh
SummerKommunmålgrupregionerfrågestämålgrupföreningstatliga mÄven utb
d. Ett kunsketa med läns
teman nämnppgift. Tidigagre.
itet och högsrädare ser etsamlas in ochfå tillgång tit att detta arolika aktörertet/högskolaeter såväl inoet.
rädare betonam målbild dett kunskaps
pperålgrupper avssom är mottnvända centeten, Kommngssektorn, Iseer. I kategoorskare somngssektorn. Iheter som nä
ring �– målgrunerna, allmäperna för etrna och länssllning rubrikper. Förutomgar och organmyndigheterbildningssekt
kapscentrumstyrelsen ge
ner att en heare fanns my
skolortt kunskapsch kan tillhanll forskning orbete sker gemed intressa och det omom undervisn
nade vikten adär samtligacentrum?
ses vilka perstagare av kutret på någotuner, NäringIdeella förenorin Allmänhmålgrupp hI denna sektämns Sjöfarts
uppernheten ocht kunskapscestyrelserna, aVilka aktörem de ovan nänisationer, lär nämns Sjöftorn/skolan
kan också dnom att arra
msida som gcket sådan in
centrum somdahållas, ochoch expertis,emensamt. Se för Vänerngivande samning och fors
av att ett kuninblandades
soner och ornskap, informt sätt. Frågesgsliv & näringningar & orgaeten ingår bar tillförts kaor ingår ävensverket och T
näringsliv &entrum. En manser dock aer bör ingå?,ämnda målgänsstyrelser,artsverket oanges av någ
riva vissa fråangera semin
ger en allmännformation p
m en viktig mh tror att syn, och erfarenSom mötespln. En företrädmhället, vilkeskning som n
nskapscentrs perspektiv f
rganisationemation och kställningen hgslivsorganisanisationer,åde kommuategorin Univn den kommTrafikverket.
näringslivsomajoritet blaatt samtliga asamt alla sorupper är demuseer samch Trafikverkgra som en v
ågor som lännarier i proje
n och bred bpå länsstyrel
ötesplats, dänergieffekternheter från alats kan centdare ser en ft skulle gynnnär det gäller
um har en mfinns med. V
r som Kunskkontakter, ochar delats insationer, UniLänsstyrelsenmedborgarversitet/Hög
munala skolan. Inom näring
rganisationeand kommunaktörer, dvs dm är engageet regioner, umt andra statket och inomviktig målgru
sstyrelsen inekt som länss
ild av Vänernsens hemsid
är kunskap orna kan bli stndra kommutret underlätfördel i stärktna båda. En fr samverkan
mycket tydligtVilka mervärd
apscentret sch de som ani 10 olika kativersitet/Högr, Andra statre och besökskolor, medan. Bland Andrgslivet nämn
er ses som deerna, samt rde som angeerade i Väneruniversitet/hliga myndigh
m näringslivetpp.
Sid
nte mäktar mstyrelsen bed
n skulle varada, med det g
och forskningtora. Kommuuner och akttta samarbetkt samverkanföreträdare smed det om
t definieradden skall ma
skall rikta signvänder ochtegorier:gskolor, Regitliga myndigkare. De soman studenterdra statligans Vattenfall.
e främstarepresentantes under följarfrågor, skallhögskolor, idheter. Blandt nämns Vat
da 6 av 26
med ochdriver.
a engör det
g omunernatörer. Dettetn mellansermgivande
ochn skapa
till,kan
ioner,gheterharr tillförts
.
terna förandevaraeellaandratenfall.
Denna bintervjuafungera
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Flertaletfrämstapekas utUtbildninmyndighmålgrupfrämst b2 komm
Att färresom måltill kunsk
breda syn påades åsikt omsom en möt
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
t kommunermålgruppernt som en viktngssektorn (heter (1). Ingperna bordeborde vara tiluner framhå
e kommunerlgrupper berkapscentret
vilken målgrm kunskapscesplats och l
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
ser Allmänhna för ett kutig målgrupp3), Ideella fögen nämner me vara desamll för kommuåller att allmä
uttryckligenror sannolikti första hand
rupp kunskapentrets uppdlänk mellan a
rnas intervjuervjuade komen gång per k
eten (9) ochnskapscentr. Färre nämnöreningar ochmuseerna. Vmma som aktuner och andänheten bor
n nämner unipå att mång
d.
pscentret bödrag, att samaktörer, sam
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
h Kommunerrum. Även Näner Universith organisatioVärt att påpetörerna. 2 kodra organisatrde vara den
iversitet/högga kommune
ör ha stämmemla in, sammmt bedriva/in
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
(9), dess tjääringslivet octet/Högskolooner (2), Länka är att 8 avommuner tyctioner, dess tfrämsta mål
gskolor, regioer ser dessa a
er väl överenanställa ochitiera forskn
anger antalan ha uppgetalet svar per k
nstemän ochch näringslivor (4), Regionsstyrelser (2v de 13 kommcker att ett ktjänstemän olgruppen.
oner, länsstyaktörer som
Sid
ns med deförmedla kuing.
kommuner stt flera kategkategori är a
h politiker, sovsorganisationer (3),2), Andra statmunerna anunskapscentoch politiker,
yrelser och mbidragande
da 7 av 26
unskap,
som hargorierantalet
om deoner (7)
tligaser atttrum, medan
museeraktörer
RegioneDe flestaolika nivföreningviktig måframhåll
LänsstyrNågra tjäregionermyndighkunskap
UniversiHär frammålgrupoch inteoch uppd
Vilka aktNär vi stvara aktiundersöman t exbidra till
Vi har vaUniversitNäringslkommunMånga hSverigesoch biotstatliga mIdeella fölantbrukLRF och
SummerI stort seoch univnäringslisamt and
rnaa tjänstemänvåer, kommugar och organålgrupp, efteer skolan so
relsernaänstemän tyr, länsstyrelsheter, samt ascentret bes
itet och högsmhålls allmänperna. En förnationellt. Edrag centret
törer bör ingällde fråganiva i ett kunskt närmare ox vara finansinsamling av
alt att dela intet/Högskololiv & näringsner, länsstyrehar nämnt olGeologiskaeknik (SIK) omyndigheteröreningar &.ket, har tillföGöta Kanalb
ring �– vilka aett samtliga fversitet/högsiv och näringdra statliga m
nnen anser aner, regionenisationer mersom det kam en viktig m
ycker att måler, universiteallmänhetenstämmer vilk
skolornheten och köreträdare näEn företrädat skall ha.
gå?var tanken askapscentrumoch det framiär, medlemv kunskap oc
n aktörerna ior, Andra stalivsorganisatelser, regionika statliga mUndersökninoch SP Sverigr. Vänerns va. Turismorgarts kategorinbolaget.
aktörer bör iföreträdare fskolor är självgslivsorganisamyndigheter
tt målgruppeer, allmänheted flera. En tan innebära amålgrupp.
grupperna bet/högskoloroch media.
ka målgruppe
kommuner, iämner att måre säger att v
att undersökm. På vilket smgår därför ini en styrgrupch forskning
8 olika kategatliga myndigtioner. Föruter och univemyndigheterngar, Havs oes tekniska fattenvårdsfönisationer, sn Näringsliv &
ngå?för de intervjvklara aktöreationer, musr bör vara me
erna bör varten, näringsltjänsteman natt Vänerfråg
bör vara desar, näringslivEn tjänstemaerna skall va
form av poliålgruppernavilka målgru
ka vilka aktörsätt de skullente av svarenpp och/elleroch/eller fö
gorier: Kommgheter, Musetom de intreersitet/högskr, som Energioch vattenmyforskningsinsörbund och vsom Västsve& näringslivs
vjuade organer i ett kunskseer, länsstyed. Flera rep
ra alla de somiv och näringnämner medgorna uppmä
amma som aoch näringslan framhållera.
itiker och tjäkan finnas spper man sk
rer som de oe vara aktivan. Som aktivreferensgrurmedla kuns
muner, Länsseer, Ideella fssenter i Vänkolor har viimyndigheteyndigheten,stitut, och devattenvårdsonska Turistråsorganisation
isationerna akapscentrumrelser, ideellpresentanter
m är engagergslivsorganisdier och jourärksammas m
ktörerna, dvivsorganisatier vikten av a
nstemän, sosåväl regionakall ha beror
lika intressesom aktöreraktör i ett kupp, deltagarskap och fors
styrelser, Regföreningar &nersamarbetskapat fyra a
en, SjöfartsveSMHI, Instituessa har tillfömråden harådet och Visiner. Här näm
anser att komm. Många ansa föreningarnämner att
Sid
rade i Vänerfsationer, ideernalister sommer. En tjäns
vs kommuneioner, andraatt de som d
om de främstalt, som natiopå vilken må
nterna ansågr har vi dockunskapscentre i olika projskning.
gioner,organisationtet som interandra kategoerket, Trafikvutet för livsmörts kategoritillförts kateit Värmland,mns också Va
mmuner, regser också attr och organisett
da 8 av 26
frågor påella
m ensteman
r,statligariver
taonelltålbild
g bordek intetrum kanjekt,
ner,rvjuatsorier.verket,medelin Andraegorinsamtttenfall,
gionertsationer
kunskapvilket se
Denna invilka uppmyndighmedan nfrämst agynna upsom börintervjuaintresser
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Flertaletaktörer onäringsli(4), Läns
scentrum sks som en sto
nkluderandepdrag kunskaheter anses hnäringsliv ochnses ha somppdraget attingå och arbades åsikt attrade av, arbe
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
t kommuneroch intressenivsorganisatisstyrelser (4)
kall vara så öor fördel.
syn på vilkaapscentret bha en särskilth näringslivs
m uppgift att ft vara mötesbeta aktivt it kunskapsceetar med och
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
ser Kommunnter i ett kunioner (6) bör, Museer (4)
ppet som mö
aktörer somör ha. Univet viktig uppgiorganisationförmedla kuplats och länoch för ett kentrets målgh/eller är eng
rnas intervjuervjuade komen gång per k
ner (9), Regionskapscentrur ingå. Färre ksamt Andra
öjligt, att alla
m bör ingå stäersitet/högskift att bidra mner, museer onskap. En brnk mellan aktkunskapscentgrupper skallgagerade i V
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
oner (9) ochum. Nära hälkommuner na statliga myn
a som vill ska
ämmer väl ökolor, länsstymed kunskapoch ideella fred sammanstörer. En inktrum stämmvara samtlig
Vänerfrågor p
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
Universitet/lften tycker anämner Ideendigheter (2
all få vara me
överens medyrelser och anp till ett kunsöreningar ocsättning av aluderande syer väl överenga organisatipå olika nivåe
anger antalan ha uppgetalet svar per k
/Högskolor (9att Näringslivlla föreninga).
Sid
ed på något
synpunkternndra statligaskapscentrumch organisatiaktörer tordeyn på vilka ans med de mioner som ärer.
kommuner stt flera kategkategori är a
9) som viktigv ochar & organisa
da 9 av 26
sätt,
na påam,ionere ocksåktörermångar
som hargorierantalet
ga
ationer
En kommnoteringkommun
En kommen stor fgöra på onationelsärskildaderas ar
RegioneTjänstemregionermyndighnämns Htekniskaindustrieföreningsärskilt Svara för
LänsstyrTjänstemkommunandra stmyndighTrafikverLRF ochsäkerhetdigital fö
UniversiLärosätesammanmyndighmed. Encentrets
mun framhålg i diagrammnerna, vilket
mun tycker afördel om måolika sätt, t ela nivån soma frågor, sombete med fö
rnamännen på rer, länsstyrelsheter, museeHavs och vatforskningsinerna, Vänerhgar och organSveriges Lantvidare forsk
relsernamännen på läner, regioneratliga myndiheter nämnsrket, Sjöfartsyrkesfisket.t (CSS). En näörmedling, vi
itet och högsenas företrädnslutningar, sheter. En föreframhåller vverksamhet
ler att alla soet. En har svingår i kateg
att det är viktånga intresseex myndighem mycket viktm sjöfart, turirmedling som
egionerna näer, universiteer, ideella förttenmyndighnstitut (SP). Bhamn, Västsvnisationer nätbruksuniverning.
änsstyrelsernr, länsstyrelsigheter, musHavs och Vsverket. BlanEn tjänstemaämner särskiilket ett kuns
skolordare nämnerskolan, företeträdare mevikten av attt.
om vill vara mvarat Kommugorin Kommu
tigt att ett kuenter är medeter och förettig, antingensm eller enem viktig.
ämner samtlet/högskolorreningar ochheten, InstituBland näringvenska turistämns gästharsitet (SLU). E
na nämner saer, universiteer, ideella fattenmyndignd näringslivan nämner silt Skövde höskapscentrum
r universitetag och aktörnar att centralla som är m
med skall fåunalförbundeuner.
unskapscentd. En kommutag, borde vn i det kontinergi. De som
liga aktörer sr, näringslivh organisatioutet för livsmgsliv och näritrådet, Visit Vmnarna ochEn annan tyc
amtliga aktöet/högskoloföreningar ogheten, SMHoch näringssärskilt Karlstögskola somm skulle kun
och högskolrer på nationret bör varamed verklige
vara med, vien som samm
rum är så öpun tycker attara med. Fleuerliga löpanämner mus
som kommuoch näringslner, samt sk
medel och biongslivsorganVärmland ocLaxfond Väncker att närin
örer som komr, näringslivch organisatHI, Statens Gelivsorganisattads universiarbetar mycnna ha använ
or, kommunnell nivå, sominkluderanden vill vara m
ilket inte resmanhållande
ppet som möalla som har
era kommunende arbetetseer som akt
nerna har näivsorganisatiolan. Bland moteknik (SIK)nisationer näh Göta Kananern. En tjänngslivets kun
mmunerna haoch näringsltioner samt seotekniska Intioner nämnstets centrumcket med vattndning för.
er, olika regim departemee, att alla so
med och vill b
Sida
sulterat i någe kanal för
öjligt och attr med Vänerer nämner deller i arbetetörer framhå
ämnt: kommioner, andramyndigheteroch Sverige
ämns de storalbolaget. Blansteman nämnskap sällan t
ar nämnt:livsorganisatskolan. Blandnstitut (SGI),s Fortum, Vam Klimat ochttenfrågor oc
ionalaent och/ellerom vill skall fåbidra på olika
10 av 26
gon
det ärrn attenet medåller
muner,statligarnasaandmndetas till
tioner,d,attenfall,hch med
rå varaa sätt till
PrioriterFrågestäVattenniNaturarv
det varitoch stranvattenniförändristrandnäkategoriliksom V
SummerKommunsom prioav vattenflera expämnen iområdenkonfliktoidentifieinom Väregleringövriga näAtt belyskunskapkunskapär ocksåär intressamtligaVänerfrå
rade områdeällningen Prioivåer/regleriv, kulturarv o
t svårt att katndmiljö. Omvåer/regleringar av Väneära boende oerna BesöksVattenkvalite
ring �– prioritnerna är mesoriterade omnnivåer/reglplicit. Regionnom såväl nan. Både komområden belrades i rappnersamarbeg påverkar såämnda priorsa ett problescentrets upsområden soi linje med å
sserade av, aa organisatioågor skall bju
enoriterade oming, Sjöfart, Voch historia,
tegorisera svbåda aspektng har i de flerns ekosystoch rekreationäring och Net och Vänern
terade områst intressera
mråden för etering, som Verna, länsstyaturvetenskamunerna ocysta ur ett morten �”Forsktet�” (se samåväl samhälleriterade omrem eller konppdrag bör vaom är angeläåsikten att kurbetar med oner som är inudas in och få
mråden har dVänerns ekosEnergi. Fler
varen. Det gäterna nämnslesta fall tänkem och stranon som är insNaturarv, kulns ekosystem
dende av vattentt kunskapsceVänerns ekosyrelserna ochap som samhh de andra inmångvetenskkning och kunmanfattningets miljömäsåden gör. Flefliktområdeara att samlaägna för en hunskapscentoch/eller ärntresseradeå möjlighet a
delats in i 9 osystem och sra av dessa k
äller t ex vats har noterinkt såväl på öndmiljö. Vattsorterade unturarv och hm och strand
nkvalitet, vatentrum, mensystem och sh universitethällsvetenskntervjuade okapligt sätt. Enskapsprodug på sid 7 10)ssiga, som soertalet prioriur flera olikaa in, sammanhållbar utvectrets målgrupengageradeav att arbetaatt ingå som
lika kategoristrandmiljö,kategorier hä
tennivåer/rengar skett i böversvämningtennivåer/render kategorhistoria har edmiljö.
ttennivåer/ren även andrastrandmiljö sten/högskoloap och humaorganisationeEtt antal sådaucenter runt). Vänerns vaociala och ekiterade områa perspektivnställa och föckling av Vänpper skall vai Vänerfrågoa aktivt medaktörer i ku
ier: VattenkvSamhällsplannger intimt i
eglering ochåda kategorigsrisk som peglering har jrin Samhällspn klar koppli
eglering, besa områden soamt samhällorna anger eaniora, som verna är intreana konfliktoVänern �– kunattenkvalitetonomiska hååden påverkagår hand i hörmedla kunern och dessra samtliga oor på olika nioch för ett knskapscentre
Sida
valitet, Besöknering, Fiskeihop och ibla
Vänerns ekoierna. De somå igenväxninju också effeplanering. Äving med vara
söksnäring ocom också pålsplanering nen stor breddviktiga prioresserade av aområdennskapsundert och vattennållbarhet, vilar även varahand med åsinskap inom ss kustområdorganisationivåer, samt akunskapscenet.
11 av 26
ksnäring,e,and har
osystemm nämntng ochekter påvenandra,
ch sjöfartåverkasnämns avd aviteradeatt få
rlagnivå ochket ävenndra.ikten attamtligaen. Deter somattntrum för
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Nästan skommunen förutsVattennivattennivattenniforskningpotentiakommunVänernskommunområdenNågra sebetydelsNaturarvförståels
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
samtliga komner tar allt elsättning förivåer/reglerivåer/reglerivå i form avg om vilka efal i besöksnäner med storekosystem oner vill att San skall hanteer Fiske (3) sose för besöksv, kulturarv ose för landsk
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
mmuner nämller merparterekreation/fng (9) och Sjng handlar digenväxningffekter regleringen, intera industrieroch strandmamhällsplaneeras, med enom ett viktigsnäringen. Noch historia (kapet, inte m
rnas intervjuervjuade komen gång per k
mner Vattenken av sitt drifriluftsliv, förjöfart (8) serdet om översg och försämringen har pminst båtturoch omfatta
miljö (5), someringen (4) mbalansgång
gt fokusområågra kommu(3), både förinst ungdom
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
kvalitet (10) scksvatten frår besöksnärinr de flesta kosvämningsprringar för fripå förorenadrismen, och sande hamnveär beroende
måste uppmämellan bebyåde, i form avuner tycker dr besöksnärinmarnas. Två k
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
som ett viktigån Vänern ocng och fiskeommuner somoblematikenluftslivet. Enmark. Mångsjöfarten anserksamhet. Ne av såväl vaärksammas. Dyggelse, friluv yrkesfiske odet är viktigtngens skull okommuner n
anger antalan ha uppgetalet svar per k
gt fokusområch en god vamm. Även Bem viktiga omn och om följn kommun skga kommuneses vara livsvNågra kommttenkvalitetDet handlarftsliv och biooch som spoatt fördjupach för kommämner Energ
Sida
kommuner stt flera kategkategori är a
åde. De flestattenkvalitetesöksnäring
mråden. När djder av sänktkulle också ver ser en storviktig för en dmuner betonasom reglerinom hur stranologisk mångortfiske meda arbetet inomunmedborggi (2).
12 av 26
som hargorierantalet
taär också(9),det gällertilja serdelar särskiltng. Någrandnäragfald.
mgarnas
Många khur manbalansgåkommunkommunnämner
RegioneEn tjänstattraktivområdenområdenigenväxnnämnertjänstemolika delförhållan
LänsstyrFrågan oöversvämkonfliktoanvändnlantbruknäringsdnämnerutvecklineftersomkulturmi
UniversiHär nämbesöksntycker at
ArbetssäDet fannskulle niske? ArbUtställni
kommuner än skall balansången mellannen att hantenföreträdareturism och n
rnateman nämnvt boende ocna utforskasn som förnyening, fisket, Vsjöfarten oc
man efterlysear av Vänerrnden.
relsernaom Vänerns rmningsriskenområden borningsområdek rekreation odynamik, utsmiljöövervangsområde fm det är en giljövården bö
itet och högsmns flera olikaäring, boendtt man behö
ättns ingen särsvilja använd
betssätt har dingar.
r framför alltsera ett ration ökad sjöfarera de viktige. En annan knatur/fågelm
ner att samtlch samhällspur många olelsebar enerVänerns ekosh Vänern soer forskning oregionen, nä
reglering nämn, igenväxninrde vara en pen, som drickoch boende.läpp, fiskprokning. En tjäför Vänersamgrundförutsäör finnas me
skolora forskningsodemiljö, livsmver stärka ko
kild fråga i frda ett kunskadelats in i 3 o
t intresseradnellt jordbrurt och god vaa miljöfrågokommun frammiljöer som e
iga områdenlanering, sjölika perspektgi, besöksnäsystem, biolom dricksvattom Vänersamr det gäller k
mns av alla tjngen som samprioriterad uksvattentäkt,En tjänstem
oduktion ochnsteman ans
marbetet, ochttning för etd.
områden, somiljö, biologi,opplingen m
rågeformuläapscentrum?olika kategor
de av att få kuk med god vattenkvalitetrna på ett utmhåller det tett viktigt kon
n som Vänersöfart, besöksntiv och olikaäring, fysisk pogisk mångfatenresurs sommarbetet ockulturell iden
tjänstemän, emhällsplaneppgift. Väne, för elproduman nämnermiljögifter sser att biologh därmed ett hållbart sa
om regional u, teknik, demellan univers
ret om arbet? Vad bör finrier: Föreläsn
konfliktområdvattenkvalitet. Ett kunskapthålligt sätt,tvärvetenskanfliktområde
samarbetet anäring och ediscipliner. Tplanering, övald och utvem intressanth historiska lntitet, samt s
eftersom deringen i stortern och dessktion, godstVänerns ekosom ett viktiggisk mångfalt viktigt omrmhälle och f
utveckling mmokrati och nsitet/högsko
tssätt, men fnas tillgängliningar, semin
den belysta.et. En annanpscentrum smenar dennapliga angrepe.
arbetar mednergifrågor.Tjänstemännversvämningscklingsfrågora forskningslikheter ochsociala och e
n påverkar st. Att speglastränder harransporter, fosystem medgt fokusområld borde vararåde för kunsfortsatt välfä
ed ett hållbanationalekonla och gymn
frågan fannsigt och hur snarier & kurs
Sida
En kommunnämnerkulle kunnaappssättet, oc
d är intressanDet är viktignen nämnersrisker, regler. En tjänstesområden. Enskillnader mekonomiska
åväldessa och ar så mångafågelliv, fisked dessåde. En anna ettskapscentretärd. Även
arhetsperspenomi. En förenasieskolan.
med i frågakall förmedlser, Digital p
13 av 26
n undrar
hjälpa
ch
nt, dvsgt attocksåering,mann annanmellan
ndra
e,
an
t,
ektiv,eträdare
3, Huringenplattform,
SummerDe flestabör arbeutställnikunskapsom en matt uppdaktörer.möten, äatt mång
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Flera komdär inforkommunseminarimåste vakommunEn kommskapa utområdet
ring �– arbetsa företrädarneta via en digngar och/ellescentrets upmötesplats odraget bör vaAtt kunskapär i linje medga olika orga
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
mmuner ansrmation om fner framhålleier och kurseara ute och in. Några kommun, som setställningar pt.
ssättna för de integital plattformer tidskrift. Dppdrag skall voch länk melara att förmepscentret förd åsikten attanisationer s
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
ser att kunskforskning ocer att ett kuner (4). Den utnformera ommmuner menr allmänhetepå flera plats
ervjuade orgm och mer uDen digitala pvara att samlan aktörer.edla kunskapeslås arbetakunskapscenkall vara välk
rnas intervjuervjuade komen gång per k
apscentretsh kunskap sanskapscentrutåtriktade vem vad centrenar att en utåen som främer runt Väne
ganisationernutåtriktat genplattformenla in, sammaDet utåtriktap samt att funpå flera olikntret bör hakomna som a
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
viktigaste upamt samarbeum måste arerksamhetenet kan hjälpaåtriktad verksta målgruppern för att m
na framhållenom föreläsnär nödvändianställa och fade arbetssängera som mka sätt, såvälen mycket baktörer.
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
ppgift är attetspartners orbeta utåtriktn är central, atill med och
ksamhet i forp, anser att earknadsföra
r att ett kunsningar, seminig för att uppförmedla kunättet är särskmötesplats ocvirtuellt sombred och vari
anger antalan ha uppgetalet svar per k
skapa en digoch forskaretat med föreanställda påhur viktig V
rm av utställnett kunskapsoch informe
Sida
skapscentrunarier, kursepfylla åsiktennskap samt fkilt viktigt förch länk mellam genom fysiierad målgru
kommuner stt flera kategkategori är a
gital plattforme lätt kan hitteläsningar,kunskapsce
Vänern är, sägningar är vikscentrum boera om sjön
14 av 26
m båder,n attfungerar åsiktenaniskaupp och
som hargorierantalet
m (4),tas. Flera
ntretger enktig (3).rdeoch
Att det äNär det gkunskapnämnt d
RegioneFlera tjädatabasemera. Enprojekt i
LänsstyrAlla betooch infoforskning
UniversiEn företrmenar autbyte mdel av föundervistillgängli
Vad kanFrågestäde kan bErfarenhfrågor elhar sorte
SummerAv de intsom kanbidra meorganisaspridningnäringslimyndighresurserkunskap(SGI), Tra
är så få svar pgäller digitalscentret skadetta explicit
rnanstemän nämer. Här bör fin tjänstemansamarbete
relsernaonar vikten armationssprgsartiklar, hå
itet och högsrädare menatt de olika akmellan univerörmedlingen.sningen och figgörs på ett
aktören bidällningen Vadbidra med tillheter och speller projekt.erats in unde
ring �– vad katervjuade orbidra med med kompetenationer kan og av informaivsorganisatiheter, kan bidr och mycketscentrum åtafikverket, S
på denna fråplattform kall ha en hem.
mner framföinnas lättillgän framhållermed univers
av att centretidning. Fleraålla föredrag
skolorar att ett kunktörerna börrsitet/högsko. En företrädforskningen.t bra sätt.
dra med?d kan aktörel ett kunskapecialistkunskDe som harer Informatio
an aktören brganisationermycket kunsns och experockså bidra mation. Även öioner, museedra med kunannat. Blanerfinns t ex Hjöfartsverke
åga beror påan det också
msida, alltså e
ör allt viktenänglig informatt kunskapssitet/högskol
t har en bramenar ocks
g, göra utstäl
nskapscentrur anordna geolor och detare anser at. Förmedling
n bidra med?pscentrum, Faper, Informnämnt markonsspridning
bidra med?rna är det säkap till ett kurtkunskaper imed personeövriga aktöreer, ideella fönskap, kontakd de statligaHavs och Vat.
att den inteå vara så atten form av d
av förmedlinmation om pscentret måslor och andra
hemsida meså att man bölningar och a
um måste arbemensammaomgivandett ett kunskagen är oerhö
? handlar omFrågeställningmationsspridnknadsföring og och kommu
rskilt univerunskapscentinom särskildlla resurser,er som nämnreningar & oktytor, förmemyndigheteattenmyndig
fanns med sdet är så själigital plattfo
ng och informublikationer,ste arbeta uta aktörer.
ed en sökbarör arbeta utåanordna sem
beta för att barrangemansamhället. Epscentrum krt viktig och
m vad de ensgen har delaning och komoch paketeriunikation.
siteten och htrum. Även rda områden.kontaktytor
nts, som näriorganisationeedling, samver som nämngheten, SMH
som egen frålvklart för derm, och att d
mation via in, forskare, prtåtriktat och
databas föråtriktat t ex gminarier i ang
bli en mötesng, för att frän tidskrift skkan användasatt kunskap
skilda aktörets in i 3 olika
mmunikation,ng samt kon
högskolornaegionerna oc. Samtliga int, samordningngsliv &er samt andrverkansarbetnt som viktigaI, Statens Ge
Sida
åga i vår fråge svarande atde därför int
nternet ochrojekt, aktörta egna initi
virtuell förmgenom att skgelägna frågo
plats. En förämja dialog okulle kunna vs både för atoch forsknin
rna själva ana kategorier:, Ansvar förnferensmöjlig
samt länsstych kommunetervjuadeg av aktivitet
ra statligate, personella aktörer i eteotekniska In
15 av 26
geguide.ttte har
rer mediativ till
medlingkrivaor.
eträdareochvara entt stärkang
nser att
vissagheter
yrelsernaerna kan
ter och
attnstitut
Vissa aktsamordnoch att sförslagetsamtligaförslaget
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Mer än hsom de kkommunfrämstainåt deneller attEtt par k
RegioneEtt par tjinom oliEn menaatt man
törer kan franing av aktivisamtliga aktöt till kunskapa kunskapsomt till målgrup
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
hälften av kokan bidra mener menar atbidrag som Iegna kommkunna erbjukommuner tr
rnajänstemän ska områden,ar att regionepå enhetsniv
amför allt biditeter. Det väörer skall hapscentrets upmråden samtpper och möj
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
ommunernaed. Det kan gtt de kan ta aInformations
munala organda konferenror inte att d
äger att regi, personellaen kan vara evå inte kan s
dra med kunsäsentliga är anytta av ettppdrag att sat fungera somjliga aktörer
rnas intervjuervjuade komen gång per k
anser att degälla t ex öveansvar för vissspridning ocisationen, sosmöjlighetere har så myc
onerna kan bresurser, konen brygga mstödja ett kun
skapsprodukatt samtligakunskapscenamla in, samm en mötespi ett kunska
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
kan ha vissaersvämningsfssa frågor occh kommuniom utåt till ar. En kommucket att bidra
bidra med entakter och aellan forskninskapscentr
ktion, andraaktörer kanntrum. Dettamanställa ocplats och länpscentrum.
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
a Erfarenhetefrågor, miljöch driva projkation (3). Dandra kommuun anser atta med.
konomiska matt sprida infing och entreum kontinue
medå förmebidra till etta är nödvändch förmedlak mellan akt
anger antalan ha uppgetalet svar per k
er och speciafrågor, turismekt (4), medaDet sistnämnduner, i formman kan bid
medel på olikformation omeprenörer. Eerligt, men dä
Sida
edling ellerkunskapscedigt för att upkunskap inotörer, och fö
kommuner stt flera kategkategori är a
alistkunskapm eller energan några serda kan gällaav marknadsra med det m
ka sätt, kunsm kunskapscEn tjänstemaäremot ge
16 av 26
ntrumppfyllamr
som hargorierantalet
er (8)gi. Någrar sittsåvälsföringmesta.
kapcentret.n säger
projektbkompetesamhörig
LänsstyrInom länbidra. Hähar en vatillgång nlänsstyrekommun
UniversiFöreträdsynliggögrundutb
FinansieOmrådetmedel.
SummerNästa sakommunbör varaborde finaktörer/basfinan
bidrag till särens inom vissgheten och s
relsernansstyrelsernaär finns ocksana att arbenär konfliktoelserna bordner.
itet och högsdarna för lärorandet av debildningen, s
eringt Finansierin
ring �– finansamtliga intervnerna bör vaden dominennas med i fi/medlemmarnsieringen m
skilda satsnisa områden.samarbetet r
a producerasså många ansta tvärsektoområden skae vara en vik
skolorosätena framenna. De kansamverka me
ng har delats
ieringvjuade företra huvudfinaerande finaninansieringer bör vara meåste komma
ngar under e. En tjänstemrunt Vänern
s mycket kunställda med sriellt och görll belysas ochktig part i sam
mhåller att den också sökaed skolorna,
in i 4 olika k
rädare för deansiärer av ksiären. Fleran. Ett par inted och betali form av of
en begränsadman påpekari form av ku
nskap i formspecialistkunra avvägningh behandlasmverkans ar
e kan bidra mmedel för prsamt samor
kategorier: Re
e olika organkunskapscenta kommunertervjuade föra. Alla är öveffentliga med
d tid. Dessutatt det finnslturprojekt.
av rapporternskaper inomgar mellan ol. Tjänstemänbete med un
med forskninrojekt, arbetrdna aktivitet
egioner, Kom
nisationernatret. Mångaoch andra areträdare föerens om attdel.
om kan regios pengar att s
r och skrivelsm olika områika intressennnen anser oniversitet/hö
ng och kunska med Väneter och arran
mmuner, Stat
anser att regkommuner anser att ävenr organisatiot den långsik
Sida
onerna bidrasöka för att
ser som de kden. Länsstyn, vilket kanockså attögskolor och
kap, ochrfrågor ingemang.
tliga medel,
gionerna ochanser att regn statliga meonerna anserktiga
17 av 26
a medstärka
kanyrelsernavara en
och EU
hgionernaedelr att alla
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Nästan sfinansieråtminstoatt de inkommunHälften aatt det äavgörandsamordndet ockskan bli. Epekar påsaknar inkommunsatsning
Nära hälangelägeatt EU mmedan e
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
samtliga komra kunskapscone helt domte kan eller vner att de ärav kommuneär självklart ade för viljanna sina resurså att man taEn kommunå att kommuntresse av atner betonar a, men specif
lften av komenhet och atmedel kundeen annan kom
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
mmuner, ettcentret (10).minerande finvill bidra, åtmvilliga att beerna anser atatt kommuneatt satsa, ocrser på dettaar ansvar, vilkanser att konalförbundett bidra, vilkeatt finansierficerar inte v
munerna pått Statliga mevara en del ammun nämn
rnas intervjuervjuade komen gång per k
par har ingeFlera komm
nansiärerna,minstone intetala för särstt Kommuneerna skall bidch framhållersätt. Om koket kan betydmmunerna ken samlar mået gör att regingen bör skilka offentlig
pekar att Väedel (6) därföav finansieriner universite
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
n åsikt i frågmuner ansereftersom mte för den koskilda projekterna (7) skalldra. En kommr att kommuommunerna sda mycket fökan betala viånga kommugionerna är mke med offenga aktörer so
änern som Svör bör vara mngen. En komet/högskolor
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
an, anser attatt regioner
många kommontinuerliga dt.vara med ocmun menar anerna ocksåsatsar och �”äör hur framga kommunauner som intemer lämpadentliga medel,om skall bidra
veriges störsmed i finansimmun anserr.
anger antalan ha uppgetalet svar per k
t Regionernana bör vara duner har så adriften. Däre
ch betala. Visatt kommunekan spara päger�” kunskaångsrikt ettlförbunden.e ligger vid Ve som finansiom det skala.
ta sjö bordeeringen. Tvåatt näringsli
Sida
kommuner stt flera kategkategori är a
a bör vara mde enda elleansträngd ekemot uppger
ssa kommunernas intressengar genomapscentret inkunskapscenEn annan koVänern och diärer. Ett parl vara en lån
vara en natiå kommunerivet (1) bör b
18 av 26
som hargorierantalet
ed ochrkonomiflera
ner anserse ärm attnnebärntrumommundärförrgsiktig
ionellanserbidra,
RegioneKommunkan varabidrar, epå ett kuinnebär
LänsstyrEtt par tjfinansieratt det äreferenslednings
UniversiEn företranslå meockså vikbidrag fr
En företrmedel föbasfinan
Organise
SummerDe intervkunskapbestämdöver verägande oför de olVänersastyrninge
KommunNär det gkommunöver verhitta envia Vänepar kom
rnanerna och dea bra som grueftersom detunskapscentockså att sta
relsernajänstemän nring, kanskeär en politisksgrupper ochsfråga.
itet och högsrädare anseredel. För komktigt att en srån EU:s stru
rädare anserör olika typernsiering med
ering och sty
ring �– organivjuade företscentrets orda. Ett par korksamheten.och ansvar. Elika organisamarbetet. Eten, medan a
nernagäller fråganner inte någorksamheten.bra form förersamarbetetmuner tryck
e båda regioundplåt, menfinns en koprum måste vaten får infly
nämner kommi form av mefråga. Ett pa
h arbetsgrupp
skolorr att de aktömmunernas datsning är låukturfonder s
r att det behr av projekt.nationella m
yrning
isering och srädarna för oganisering oommuner anEn företrädaEn företrädationerna nämtt par företräandra betona
n om hur etton klar åsikt,En kommunr organiserint och framhåker på vikten
nerna, nämnn att det är vppling mellanvara långsiktitande, säger
munerna ochedlemsavgiftar ser gärna aper, men att
rer som ser edel bör det ungsiktig, minskulle också
övs en grundKommunern
medel och att
styrningorganisationch styrning.ser att de akare för regiore för länsstymner att kunädare betonaar kopplingen
kunskapscenutom att detalat om klug och styrninåller att regioav koppling
ner de flesta.viktigt att komn pengar ochig, ca tio år.r en tjänstem
h regionernater. Andra tjäatt länsstyret länsstyrelse
en tydlig nytutöver långsinst tre år mekunna vara m
dfinansieringna måste vart stiftarna/m
nerna har redI de flesta faktörer som bnerna talar oyrelsen talarnskapscentrear kommunen till univers
ntrum skall oe aktörer somuster. En annng. Två kommonerna och ktill universit
. En tjänstemmmunerna oh engagemanNationella mman. EU med
a, och påpekaänstemän haelserna tar enens roll i ett k
ta med ett kiktiga mål äved en möjligmöjligt.
g, men att unra med. En fömedlemmarn
dovisat mångall är förslagebidrar till cenom en nätver om en bredet kan organiernas och regitet och högs
organiseras om bidrar till cnan kommunmuner tyckekommunernatet och högsk
man menar atoch universitng. Här frammedel kan vardel kan vara e
ar vikten av ear ingen åsiktn aktiv del i akunskapscen
kunskapscenten finnas koförlängning
niversitet ochöreträdare ska också är m
ga olika idéeen inte särsktret också skrksorganisatd styrningsfoiseras och stgionerna somskolor.
och styras hacentret ocksån anser att rer att kunskapa måste stå bkolor. En kom
Sida
tt regionalatet/högskolomhålls att satra bra, menen möjlighet
en långsiktigt, utan hänviarbetet intrum är en
trum bör gåortsiktiga måmed tre år. A
h högskolorkulle gärna smed och bidr
r omilt konkretakall ha inflytation med gemrm. Flera förtyras viam viktiga akt
ar de flestaå skall ha infegionerna fåpscentret kabakom centrmmun vill an
19 av 26
medelor ocksåsningendett.
gisar till
med ochl. Det ärAtt söka
kan sökase enar.
ellerandemensamtreträdare
örer i
lytander försökaan styrasret. Ettnvända
VänernsDe flestavilken fo
RegioneEn tjänstutan ettplatser,olika nodsamverkEn tjänstVänersa
LänsstyrEtt par tjkopplingframhållatt kunningen be
UniversiEn företrnätverk/praktikemed repmed haninrättas.
ExisteraNär det gbas för emuseum
Summer
Nästan hskulle kunämnerVattenvåorganisakunskapprioriteringår, ar
vattenvårdsa kommunerorm anges int
rnateman anserkomplemeninte bara påder (aktörer)kan mellan reteman talar omarbetet, oc
relsernajänstemän frgar till univerer att det ära ge en helhestämd uppfa
itet och högsrädare ser V/modell är kor när det gälpresentanterndlingsplaneEn företräd
nde organisagäller fråganett kunskapscm, Universitet
ring �– nuvara
hälften av kounna vara enatt universitårdsförbundationer som sscentret. Deringar som görbetssätt, org
sförbund somr anser att rete.
r att det intent till det sominternet. Ett), och som stegionerna ocom en nätvech anser inte
ramhåller vikrsitet/högskor viktigt att såhetsbild. Baraattning i fråg
skoloränersamarbonsortiet Misler stadsutveför olika aktr. En menarare anser att
ationn om det idagcentrum hart/Högskola, R
ande möjliga
ommunernan bas för kunstet och högskoch Vänersaskulle kunnae olika förslagörs när det gganisering oc
m plattform.egionerna, ko
skall vara nåm finns, samtt par tjänstemtyrs av en stych ett starkterksorganisate att det skal
kten av att eolor, kanskeåväl centretsa en stor öppgan.
etet som enstra Urban Feckling. En fötörer. Det vikatt det inte st centret inte
g finns en exr svaren delaRegionerna,
a organisatio
ser Vänermuskapscentretkolor skulle kamarbetet nvara den orgen har olikagäller legitimch styrning, s
En kommunommunerna
ågon stor orgt att de är vikmän ser orgayrgrupp medmandat fråntion med gemll vara en enh
tt kunskapsci form av ens verksamhepenhet kan s
central partFutures, varsöreträdare sktiga är orgaspelar så stoe bör vara po
xisterande orats in i 5 olikaVänersamar
ion
useet eller ant. Flera företkunna vara eämns. Det firganisation sa för och nacitet, neutralsamt finansie
n anser att ceoch länsstyr
ganisation ocktigt att kunsanisationend regionernan aktörerna ämensamt äghet inom någ
centrum är egemensamt som styrninskapa samarb
. Ett intressasyfte är att fer framför sinisationen kor roll inom volitiskt styrt.
rganisation sa kategorier:rbetet och Vä
nnat museumträdare för den bas. Ävennns alltså etom administckdelar, somitet, uppdragering.
entret kan drrelserna bör
ch inte någoskapscentretsom en parasom huvudaär nödvändigande och angot universit
en neutral pacentrumbildng är bred ocbete. I övrigt
ant exempelföra sammang en form avan ta beslutvilken organis
om skulle kuVänermuseeänerns Vatte
m som en orge intervjuadregionerna,t antal existetrerar och drm är beroendg, målgruppe
Sida
rivas i förenistyra centre
ot som redant återfinns paplyorganisataktörer. Engt, menar densvar, integretet eller högs
art med starkdning. En tjänch öppen fört har tjänstem
på existerann forskning ov regionförboch arbeta asation som c
unna fungeraet eller annaenvårdsförbu
rganisation sode organisatioVänernseranderivere av vilkaer, vilka aktö
20 av 26
ngsform.t, men i
finns,å fysiskation med
.erat iskola.
kanstemanr alla förmännen
ndeochund,aktivtcentret
a somatund.
omonerna
örer som
Kommun
Figuren ruppgettmen komintervjua
Flera kom(6). Vänenämnerett kunsöverblickorganisapå frågadumt skaVänernspåpekarorganisa
RegioneEn tjänstatt byggaatt det tsamt attinte vet
nerna
representeraen specifik kmmunen räknade kommun
mmuner nämermuseet fraUniversitet/kapscentrumk och tyngd.ation och enn, och vissaapa en ny orVattenvårdsatt den fysis
ation som ce
rnateman ansera upp ett nätroligen finnst det är innehom det finns
ar kommunekategori. Intenas endast ener dvs 13.
mner Vänermamhålls efter/Högskola (4)m bör ha. TvåEn kommunkommun tycsvar är mer irganisation, usförbund, Väska platsen,ntret är orga
r att man intetverk och sås någon lämphållet och fus någon exist
rnas intervjuervjuade komen gång per k
museet ellerrsom det red), eftersom aå kommunern anser att Väcker att Väneidéer än genutan att manänermuseet,där de anstäaniserat unde
e bör användsmåningomplig organisatnktionerna sterande orga
usvar. Den lommunrepresekategori. Ma
annat musedan arbetar matt där finnsr nämner Regänerns vatteersamarbetenomtänkta fön bör använduniversitet/
ällda i centreer har tyngd
da en befintlm skapa en nytion, men atsom är det väanisation som
odräta axelnentant(er) kaaximala anta
um som möjmed liknandeforskning ocgionerna (2)envårdsförbuet (1) är det.örslag. De fleda en befintli/högskolor elt finns, inte ä.
lig organisatiy organisatiot det beror päsentliga. Ettm skulle vara
anger antalan ha uppgetalet svar per k
jlig bas för ete frågor idagh de har högmed motiveund är en lämFlera kommusta kommunig organisatioller regionerär det viktiga
ion, utan attn. En annanpå syftet medt par tjänstea lämplig.
Sida
kommuner stt flera kategkategori är a
tt kunskapscg. Flera kommg legitimitet,et att dessa hmplig existerauner har ingner anser atton som bas,na. En komma, utan att de
t man bör bötjänstemand kunskapscmän uppger
21 av 26
som hargorierantalet
centrummunervilket
harandeet svart det ärsom
munen
örja medanserentret,r att de
LänsstyrEtt par tjen bas föexempeltjänstem
UniversiLärosäte
relsernajänstemän nör kunskapscl. En annan tman ser Väne
itet och högsenas företräd
nämner att ucentret. Karlstjänsteman aermuseet som
skolordare har inge
niversitetenstads universanser att samm lämplig ba
en klar åsikt o
och högskolsitets centrumordning kunas, eftersom
om detta.
lorna skulle kum Klimat ocnde ske via Vdär finns kom
kunna samorh säkerhet (CVänerns vattempetens för
Sida
rdna sig ochCSS) nämnsenvårdsförbr förmedling.
22 av 26
utgörasomund. En
Interv
Vänern �–VänernsEU:s störarbetet imöjligheförutom
De inslagrespektivhållbarhinriktnin
En förklatydliggjoVänern.viktig fraoch vilka
Dessa olfå politisutbildnin
Olika pågde är kukommunengagemannat hånaturvetbeslut. KGardiegy
SamverkDet finnsVänerregVärmlanUniversitsamt utbVärmlan
vjuer me
�– inget störrbetydelse första sötvatteinom Maritimeter inte medpå De la Ga
g mot Hållbave kemiläraretsfrågorna.g mot Väner
aring till denort sin egen iMöjligen beamtida utveca identiteter
ika lokala idesk kraft. Dettngarna och a
gående komnskapsbasernerna medvemang och komållbarhetspetenskapliga sKan fler gymnymnasiet var
kans samverkangionen. Dennd, Region Vätet och närinbildning av nnd är ansvarig
d företrä
re genomslagör attraktionenresurs harm strategi födfört några trdiegymnasi
ar utvecklingrna eller natu. Dock finns drn i gymnasie
na avsaknaddentitet, visitraktar politcklingsresursvill de mark
entiteter, omta skulle undatt skapa en
munala utverade, dvs. beerkande, intrmpetens. Värspektiv krävsom samhällnasieprogramra stödjande
n mellan gymmest utveckärmland. Detngslivet medy personal pga.
ädare för
g i gymnasieskraft och näuppmärksam
ör Vänern bidtydliga spår iet, Lidköping
och Vänernurlärare. Någdet ett uttalaeutbildninge
i gymnasieuion och framiken Vänerni olika avseenadsföra?
m de dessutoerlätta för gylokal röd trå
ecklingsprocefintlig kunskressent, elleräner /vattenrver tvärvetensvetenskaplim med tvärvför en sådan
mnasier och hklade samvertta är en gemsyfte att säk
på kort och lå
r gymna
etäringslivsutvmmats tydligdragit till detgymnasieskg.
som integregra Yh utbildat intresse föen.
utbildningarnmtida utvecklsom något senden. Vad v
om stödjer nymnasieskold genom utb
esser, där Väkap och/ellerr har tagit pårelaterade frnskaplig insikiga sambandvetenskaplign utveckling
högskolor i orkan och formensam arenkerställa tillgång sikt. Kom
sieförval
veckling i olikgare först untta. Trots detkolornas utbi
eras i kurserndningar finnsör att bygga
na kan vara aings och näsjälvklart ochvill kommune
äringslivsutvlorna att formbildningsväge
änern är en dr behov av nyå sig projektlrågor i dess ikt. Man måstd för att kunninriktning lik.
lika grad ochmerna för dena för gymnagång till eftermmunerna i V
ltningarn
ka avseendeder senare åt så har Väneldningsinneh
na sker som rdock som knin hållbarhet
att kommuneringslivsstrath som finns derna med Vä
veckling i komma olika pasen.
del av eller by sådan. I deedarskap utinteraktion mte kunna komna bedöma kknande den p
h i olika formetta sker i Koasieskolorna,rfrågad kompVärmland oc
Sida
na
samt dess roår. Inte minsterns roll ochhåll eller kur
regel via bionyter an mottsfrågorna m
erna inte hategi i förhålladär och inteänern i sina v
mmunerna, fssande inriktn
berörs av, krässa processeifrån intressemed samhällemmunicera skonsekvensepå De la
mer inomompetenspla, Karlstadspetensutvecch landstinge
23 av 26
oll somt har
ser
logitmed
rande tillsom envisioner
förväntasningar i
äver atter är oftae,et iblandsåvälr av olika
attformar
klinget i
Den mesDär finnsoch Samtydlig inrvarumär
Andra saDessa ommellan g
För gymetableramed enutbildnin
I Fyrbodinte haftkommuninom all
Gymnasi Info
hög Kun
labo
Uthålligsamverk
st konsekvens ett mångår
mhälle ett tväriktningsvisiorket för Lidkö
amverkansfomfattar i pringymnasium o
nasieskolornts ett kommpolitisk tillsangsväg som e
als kommunt någon störrner och intervuxenutbild
iesamverkanormationsövegskolanskapsöverföorationer ell
samverkan fkansmodell s
nta samverkarigt och strukrvetenskaplion som är väöping. Komm
ormer finns incip endast foch högskola
na och vuxenmunalförbundatt direktion.efterfrågas o
alförbund finre påverkanrkommunalaning.
n i Fyrbodal serförande sa
örande samver föreläsnin
förutsätts vilom skall välj
an med inriktkturerat samigt programägledande fömunen söker
form av samfrisök för ele/universitet.
nutbildningend, KunskapsföElever från
oavsett i vilke
nns sedan böpå utbudet uersättninga
syftar till:amverkan so
erkan avserngar i någon
a på Lärarsajas beror på
tning mot Vämarbete medinom Naturvör gymnasietsdessutom u
mverkansavtaver i dessa k.
n i Vänersboörbundet VäVänersborgen kommun
örjan på 200utan har varir. Ett arbete
m bland ann
aktiviteter dform.
mverkan, Eleincitamente
änern har DeVänermusevetenskapsps inriktning.tmärkelsen H
al som i Skarkommuner, e
org och Trollhäst. Detta veroch Trollhätden bedrivs
00 talet en gyit inriktad mpågår för at
nat innehålle
där ämnesku
evsamverkant för samver
e la Gardiegyet i Vänerprorogrammet.Vattnet, liveHållbar skola
aborg, Gymneller i form av
hättan har frrkar som entan söker frit.
ymnasiesamvot regler förtt vidareutve
r informatio
nskap står i c
n och Kompekan och äve
Sida
ymnasiet, Lidogrammet, NKommunen
et och driveta.
nasium Skarav bilaterala a
. o m 2013egen juridisktt den
verkan. Denansökningar
eckla samver
on om att stu
centrum till
etensutveckln val av målg
24 av 26
dköping.Naturhar enär
aborg.avtal
k person
na harr i andrakan
udera på
exempel
ing. Dengrupp.
Refle
DisputerIntressetgymnasiresurseroch/ellegymnasikunskapforskningstimuler
Olika samgymnasioch ta ergymnasidess mooch även
En viktigen löpanoch för k
Lyckad sGymnasiförankraskall utghögskolo
Respektianknytn
Ett antal Ger Rek Att Båd Gym For
and Etab
ektion
rade lektoret för att inräteskola är olir för nedsättnr ämnesinrikekurser, inrisförmedlingg. Skulle tydra sådan utve
mverkansforeskolor finnsrfarenhet avum ensamt etsvarighetern öka utbildn
g fråga som lynde driftkostkommunens
samverka kräierna och höade i berördaöra basen ocor och mella
ive gymnasiuing till Väner
l grundförutsr elever ökadkryteringsaspledningen föde högskolanmnasiet anstmaliserar sadra styrandeblerar en for
och för
er som bryggtta disputeraka i gymnasining av arbetktad utveckliktning på eleoch/eller haliga struktureckling?
rmer mellans etableradev. Internationeller tillsammr inom EU ökningsanordna
yfts fram i denad eller somtillväxt.
äver struktuögskolor/univa skolors lednch den bärann gymnasier
um och kommrn eller Hållb
sättningar föde möjlighetepekten för höör såväl högsn och gymnasäller fler lektmverkan i avdokument brmell arena f
rslag ut
ga mellan gymade lektorererna. Det betstid för att sng i gymnasievarbeten, sandledning aer för samve
gymnasieskoinom Väner
nalisering, dvmans med anar. Detta skuarens attrakt
etta sammanm en strateg
rversitet föresning, tid förnde strukture.
munledningbar utvecklin
ör lyckad samer till fördjupögskola och gskolan som gsiet avsättertorervtal med arbbåde i gymnaför dialog
tifrån f
mnasium ocsom en länkedöms kommskapa tid attiet. Detta skuamarbete mav elevarbeteerkan mellan
olor och högrregionen. Dvs. samverkandra eller meulle dessutomtionskraft.
nhang är omgisk satsning
slås etablerautsedda persen för att utv
bör, med utg diskutera l
mverkan är föpningar och ögymnasiet sagymnasieskotid och anvi
etsfördelninasiet och i hö
företrä
ch högskola/k mellan högma att öka omarbeta medulle kunna ge
med högskolaen, förutomn gymnasier o
gskolor/univeärutöver finnn mellan oliked högskola/m ge ett vidg
gymnasietsför näringsli
a arenor för dsoner skall fiveckla sama
gångspunktokal profiler
öljande:ökar kvalitetamt minimerlan har ett tysar medel
g, redovisninögskolan
darna f
universitetskola/univerm gymnasiessamverkanse tydliga und/universitethögskolornaoch högskolo
ersitet samt mns andra moka utbildning/universitet igat perspekti
kostnader bvsutveckling
dialog. Dessainnas och varbetet mella
från sin idenring på gymn
en i gymnasring av avhopydligt intress
ng i verksam
Sida
för sko
rsitet ochskolorna tillfös pedagogisderlag för såvi
a/universitetor/universite
mellanodeller att stugsanordnarei Vänerregioiv på utbildn
betraktas enbg, attraktions
a skall varara finansieraan gymnasier
ntitet mednasiet.
ieskolanppse och engag
mhetsplaner o
25 av 26
olan
örskväl
ens egenet
uderae,nen ochningen
bart somskraft
ade. Der och
gemang
och
Ett Det Må
des Sam
med Hög
dett
Det är svlösninga
Summer
�”En förkltydliggjoVänern.�”
För denså att deinriktninkommunprocesse�”industratt �”slåss
Kommunsom borkommunarbeta mmöjlighenärmare
antal faktoret saknas strunga existerasa.marbeten initdel tillförs. Dgskolorna nåta.
vårt att se tyr med delat
ring:
laring till denort sin egen i�”
fortsatta proe verksamhetgen/visionennala gymnasen med gymnistad�”. Har ns�” för den?
nens utvecklde vara invonen är överemed att förtäeter för forske.
er har visat skturer och mnde samarbe
tieras oftastDe som fått fr inte ut med
dliga effekteintresse och
nna avsaknaidentitet, visi
ocessen är deter som styrsn/identiteteier eftersomnasiet i förhånågon av Tro
ingsledare, solverade i prons med sig säta samarbetkarutbildade
sigmotverkamötesplatsereten har star
utöver befininansiering hd informatio
er av samarbh ömsesidiga
ad i gymnasieion och fram
et helt väsens av dem sedn/strategin.vi till fullo fiållande till ägllhättan och
som har helaocessen på djälv kan sådatet med de lolärare att ve
en lyckad samellan gymrtats av och v
ntlig verksamhar oftast övon om sina er
beten och huansvarstaga
eutbildningamtida utveckli
ntligt att komdan kan förhFör Kunskapinansieras avgarstädernasVänersborg
a den breda kdet stadium sana som jagokala universerka i våra sk
amverkan, tnasieskolor ovilar på eldsj
mhet eller tjäerlevt.rbjudanden o
r effektiva dande.
rna kan varaings och när
mmunerna föålla sig till depsförbundetv dem. Jämfös identitet soen identitet
kommunalasom den nugöra skillnadsiteten och hkolor och kny
ex följande:och högskolojälar och står
nstebeskrivn
och många f
essa är. Hög
a att kommuringslivsstrat
örst förhålleren valdaär det lika viör med den fom �”musikstat som �”Väner
intresseingåbefinner sig.d. Under tidehögskolornayta samverka
Sida
or för samarr och faller o
ning utan att
får därför int
gskolorna vill
unerna inte htegi i förhålla
r sig till Väne
iktigt som föför oss nu akad�” och somrstad�” och är
ången i fråga. Först nären det fortsäsamt att skaan med läros
26 av 26
beten.ofta med
t extra
te del av
hitta
harande till
erfrågan,
rktuellamr beredd
n, är de
tta attapasätena
BILAGAVäners
SamkunsI bilaganSammanuniversit
IntrodukForskninsom cenInom deproducenkunskapfem fokuföretag,Maritimaanvändn
Inom rampersonekommun1 400 puatt sättaframför(främst N
Den inhäkunskapett lokaltform avkonstate
BehovetMålsättnrunt Vänunderlagforskningstrategis
A 3 till �”Kusamarbete
manfatskapsprn sammanfatnställningentet. Rapporte
ktionng och kunsktrala frågor ft interregionnter runt Väoch kunskapusområden sSjöfarten i Va besöks ocning av förny
men för inver på museer,nförbund, reublikationer okunskapsprallt den natuNordamerika
ämtade kunssproduktiont geografisktskriftliga käleras att förm
t av en samlaningen här änern �– kunskag i en struktugs och komska utvecklin
unskapsceet�”
ttning aroducetas rapportehar skrivits aen går att lad
apsförmedliför att framgnala projektenern �– kunskpsproducentsom lyfts framVänern inklusch upplevelseybar energi i
enteringen ut, i kommunegioner, mynoch drygt 12roduktionenurvetenskapla).
skapen av sken. Oftast ret fokus. Ävenlor, och myc
medlingen av
ad strategi för att dra ut kapsunderlagur och organpetenscentrngsarbetet in
entrum för
av rappenter ruen Forskningav Marcus Drdda ned här:
ng har av bågångsrikt kunet Vänersamakapsunderlagter, som är vm inom Vänesive infrastruenäringar samkustzonen, s
tnyttjades fleer, inom föredigheter, de20 nyligen avom Vänern iliga kunskap
riftliga källorepresenterarn om det harcket forskninkunskapen ä
ör utvecklingkonklusionerg inom Vänernisationsutreum skulle kuom temagru
r Vänerfrå
portenunt Vänoch kunskaprotz, Vänerm: http://media.va
de Västra Gönna arbeta föarbetet är rag inom Väneviktiga för enersamarbeteuktur, logistimt Vänerfisksamt Utbildn
era digitala deningsliv, FoUpartement ovslutade elleri perspektiv gsproduktion
r och projektr enskilda pror produceratg om Väneroär dålig.
gen av en hår från rapporrsamarbetet�”edning för atunna se ut, oupp 5 inom V
ågor En u
Forsknnernpsproducentmuseet och Sanern.org/2012/0
ötalands ochör en hållbarapporten �”Foersamarbetethållbar utve
et: Kreativa mk och andraket och andraning, forsknin
databaser ocU verksamheoch länsstyrer pågående pgjordes ävenen gällande
t visar på enojekt ett spes en stor mäområdet fort
ållbar Vänerten �”Forskni�” för att skaptt utröna hurrganiseras oVänersamarb
utredning
ning oc
er runt Väneten Åke Wän06/Forskningsrap
h Värmlandsr utveckling iorskning ocht�” ett bidrag.eckling, identmiljöer för boföretag inoma ev näringarng och komp
ch kontaktereter, universielser. Totalt iprojekt rörann utblickar påandra stora
fragmentiseecifikt syfte ongd kunskaptfarande påg
regionng och kunskpa en grund,r ett samlat uch finansierabetet).
Si
på uppdra
ch
ern.ngberg, Götepport_juni 20121
region lyfts fi Vänerregiokunskaps. I detta arbetifierats utifroende, besöm marin teknr, Produktionpetens.
togs med fleitet,identifieradende Vänern 2å hur man hasjöar i världe
erad bild avoch har till stp, som kan avgår, kan det
kapsproducesom skall ututvecklings ,as (fas 2 av d
ida 1 av 4
ag av
eborgs1.pdf
framnen.
ete harrån frånkare ochnik,n och
er än 100
es mer än2012. Föranteraren
or delvläsas i
entertgöra ett
det
Det somoch harolika niv
Ett kunsknyta sagörs medatt kunn
För att föser ut, viutvecklinfragmenaspekteri VISS daEU:s vatthar måleKontrollppunktbautifrån s
Data fråhur sjöngrundläggäller fystransporsamhällsrapporteVänersaman fokmålsättn
Kommunmännisknågon mresursutbyggnatiingrepp
Inom VäVänernssom sjönantal ant
framgår avpågått en ravåer, som ber
kapscentrummman intresd en vision aa vara en fak
örstå detta kilka interna ongen kan ledntiserad, oftar. Mycket avatabasen ochtendirektiv.et att säkerstprogrammetserat där makillnader elle
n dess insams miljö kommggande kunssiska/biologirt och produsutvecklingeen har samhämarbetet. Viuserar sig påningarna för
nerna runt Vkor, de så kalmening, då mtnyttjandet äioner, ger ofsker på ett s
nersamarberesurser på,n ger; fisket,titjänster ko
rapporten äd projekt. Virör Vänerfrå
m med målsässena från deav att kunnaktor som har
krävs dels enoch externada till. För dea med tydligde naturveth hos VänernKontrollprogtälla en god st genererar dan mäter obser likheter ag
mlingsmetodemer att utveckap om sjöniska/kemiskauktionsförhån, både histoällsutvecklini ser här, helå sina intressett komman
Vänern delarlade ekosyst
misshushållninär just vad föfta stora värdsådant sätt a
etets fyra fok, i grunden, oarkipelagenpplade till fo
r att det finnser också atgor.
ättningen atte olika fokusvara prediktr betydelse f
kunskap omprocesser sotta finns inteseparering menskapliga bns vattenvårdgrammet PMstatus och atdärmed histoservationer ogerar man.
er är värdefucklas framövs ekologi sama förändringallanden. Vi koriskt och i frgen tagits upt naturligt, asen. Att övernde kunskaps
en gemensatemtjänsternng kan leda trvaltningenden i form avtt de negativ
kusområden,olika sätt. De, sjöfarten ocokusområden
ns en hel deltt det finns e
t främja en hsgrupperna otiv �– att utläsför utveckling
m nulägesförom påverkare tillräcklig kmellan samhbeskrivningadsförbund i eMK (Programmtt statusen äoriska trendeoch relaterar
ulla men harver. För att gmt hur olikaar som följerkommer då inramtiden ocpp utifrån deatt det där finrbrygga dettascentrum.
am resurs �– sna. Dessa restill att resursinriktas på. Dv boende ochva effekterna
förutom omet vill säga atch dricksvattna exempel p
kunskap samen lång rad p
ållbar utveckoch andra aksa vad som kgen.
hållanden, eutveckling ounskap idagällsvetenskarna av miljöfenhetlighet mmet förMiljöäven inte föräer. Vattendirr observation
inte som måöra detta skuomvärldsfakr av klimatfön på nödvänh det kommee olika fokusgnns en stor ga gap skulle k
sjön och de rsurser erhållssernas värdeDe irreversibh infrastrukta på ekosyste
mråde 5 forstt det finns mtenresursen.på detta är s
mlad om Vänrivata och of
kling av Vänetörer till en hommer att s
n kunskap ooch vilka systdå kunskapepliga och natförhållandenmed krav fråöKontroll) ocändras negatektivet därener mot givn
ålsättning attulle det krävktorer förändrändringar, ädigheten atter att påverkgrupperna ingrad av stuprkunna vara e
esurser dens �”gratis�”, murholkas. Gr
bla ingreppenur. Det är däemtjänstern
skning och umånga olika e. Å andra sidstigande vatt
Si
nern och detffentliga aktö
ern skulle kuhelhet och aske i framtide
om hur utvectem förändrien är förturvetenskan i sjön finnsån miljöbalkech vattendiretivt.mot är merna kriterier o
t ge perspekvas merdras över tideändrade boet se påka miljön i sjnomrörstänkandeen av
kan ge till osen är begränränsen förn i naturen, tärför viktigt aa minimeras
utbildning, anekosystemtjäan återfinnstennivåer,
ida 2 av 4
pågårörer, på
unnatt dettaen �– för
cklingenngar
pligasamladeen ochektivet
ch
ktiv på
en. Detende
ön. I
e �– att
ssnsade i
t exatt dessas.
nvändsänsteräven ett
klimatföekosystebåde lok
Här finnsfå tillstånvänerregexploateekosysteVänern ihar kvar
För att fåfokusgruoch motsom attekosystefaktorer
Lika centframtidsoch tvär
I FigurenEkosystem
rändringen oemens hälsakalt, regional
s ett antal innd en sund fgion. Det är verande tjänstemtjänster ointe är en junmycket av s
å till stånd euppernasmåivera vilka välångsiktigt uemtjänster, asamt den sa
tralt är inflödsprognoser ksektoriell oc
nedan illustremtjänster; Eko
och införselnutifrån olikalt och nation
nbyggda konfförvaltning ovärt att noteter som konfch mellan olngfrulig sjö. Äsitt ursprung
n diskussionålarbete ochärden i sjönpprätthålla vattraktiva miamhällsekono
det av framtkommer implh ämnesöve
eras hur olikaosystem & Bio
n av främmana regelverk nellt.
flikter. Det äch finna ratiera att det intflikter uppståika exploateÄven om Vänliga ekosyste
om hur manvisioner omsom är viktigviktiga naturljöer för rekromiska tillvä
idsprognoselementeras irgripande st
typer av värdodiversitet; So
nde arter. Utationellt och
r väsentligt aonella lösninte bara är mår, utan ävenerande sätt anern, jämförem, har den
n skall lösa em en hållbar uga att bevararmiljöer, biolreation och täxten i region
er inom respeinom regionetudier behöv
den i Vänern socioekonomi.
töver detta rh internation
att synliggörngar på utvecellan utnyttjn mellan utntt utnyttja mrt med månghistoriskt se
ller förstå deutveckling äa. Det kan finogisk mångfturismnäringnen.
ektive fokusoens utvecklinvs.
amverkan utgBlå pilar posit
regleras ochellt samt de
a dessa konfcklingen av ejandet av ekoyttjande av o
miljön. Det ärga av de storatt varit kraft
e olika konflir det nödvännnas olika moald, att bibegen, kulturel
område, ochngsarbete. Be
gående ifrån ttiv påverkan r
Si
påverkasn politiska v
flikter för atten hållbarosystemtjänolikar viktigt att ina sjöarna i väigt påverkad
ikterna mellandigt att idenotiv för bevahållala och social
h hur dessaehovet av an
tre noder �–röda negativ.
ida 3 av 4
iljan
t kunna
ster och
nse attärlden,d.
anntifieraarande,
a
nalytiker
ExempeUtifrån iekosysteDe frågokunskap
Tako
12
3
4
5
l på identifienventeringeemhälsa. Deor som saknassammanstä
abell 1: Identonflikter kan u
. Hantering
. Fysiskplana. Strandn
allmänhb. Den fys
transpoc. Kostnad
bevaraoch eko
d. Ekologiresursu
e. Social olandsby
f. Allemaförenin
g. Turismh. Kemipå
. Invasiva aa. Fiskodl
och sprb. Sjöfart
c. Utsättn. Ekosystem
exploater. Förnybara. Vattenkb. Vattenr
�– sjöfarvattenn
erade konflikn 2012 identredovisas near identifierinällningen.
tifierade poteuppstå (Kreat
g av intressenering och knära boende �–het �– bevaransiska planeringortbehov, växtds och nyttoandeåtgärder gologiska värdeiskt hållbara sutnyttjande �–och ekologiskygdsutvecklinnsrätten �– turngar.�– biologisk måverkan och inarter mot akingar och annridning av sjuk�– turism �– sp
ningar och ovems tjänsterring.energi motkraft �– fiskvanreglering �– elkrt �– naturvärdnivå.
ktområden otifieras fem cedan tillsammng är identifi
ntiella konflikiva miljöer; Sj
ekonflikter mkonflikter i st�– tillgänglighendevärden.gen �– integrerthusgaser ochanalyser av ekgenom att viken.amhällen i refödovävsanalhållbarhet i regrism inom när
mångfald �– slitandustrin (punkkvakultur, sjönan akvakulturkdomar.ridning av främ
etande spridnResursutny
biologi och sndringar, utsätkraftutnyttjandenas beroend
och generellcentrala konmans med vierade inom
ktfrågor och inöfart; Besöks
mellan riksinttrandzonenet till stränder
rat samhällsbh miljörisker.kologiskakta kostnader,
lation tillyser.elation till sta
ringslivet �– ide
age, nedskräpktutsläpp).öfart och turr �– risk för för
mmande arte
ning.yttjandet och
samhällettning.nde �– översvämde av fluktuat
a problemfliktområdenilka fokusomfokusområd
nom och mellanäring; Energ
tressen
r för
yggande �–
samt sociala
ds och
eella
pning.
rismroreningar
er.
h
mningsriskerion i
n sett utifrånråden de äre 5 eller i
an vilka fokusi)
Kreativa m
Kreativa m
Alla
Kreativa m
Kreativa m
Sjöfart; Tu
Energi; Kre
Energi; BeEnergi; Sjö
Si
n Vänernsaktualiserad
sområden som
miljöer; Besök
miljöer; Sjöfart
miljöer; Besök
miljöer; Besök
urism; Kreativ
eativa miljöer
esöksnäringöfart; Kreativa
ida 4 av 4
de ifrån.
m
snäring
t; Energi
snäring
snäring
a miljöer
r
a miljöer