LuppenEn tidning för dig som jobbar i Lundby stadsdelsförvaltning • Oktober 2008

OM DU BLIR LångvaRIgt SJUK SIDan 3weBBenKäten: RÖKnIng På JOBBet SIDan 6

vad innebär vår vision?Jobbar vi jämställt?

Vem har flest

ekologiska varor?

VINNAREN

PRESENTERAS!

– vill samarbeta meraLärare visar upp sig

LuPPEN 4/2008 �

Detta nummer av Luppen innehåller flera artiklar om genus och HBT-frågor. Det är angelägna frågor att engagera sig i. I mitt förra jobb deltog jag och ett antal kollegor i ett forskningsprojekt kring ge-nusfrågor. Att tillsammans med kollegor få reflektera över könsrollfrågor och bli medveten om mina egna fördomar var mycket lärorikt.

Ofta tror vi kanske att vi är både tole-ranta och upplysta, men det är först när man på allvar fått diskutera och reflek-tera som man kan bli medveten. Vi ska förstås följa diskrimineringslagstiftningen både gentemot våra arbetskamrater och mot Lundbyborna. En annan aspekt är att mångfald berikar. Arbetsplatser där vi är olika är bättre arbetsplatser. Olika erfarenheter ger bättre förståelse för andra och bättre förutsättningar att göra ett bra jobb.

Lundby stadsdel fortsätter att växa så det knakar. Nu är det Östra Kvillebäcken som står på tur. Utöver arbetet med att planera bostäder, trafik och kommunal service är det vår uppgift i stadsdels-förvaltningen att planera för det sociala perspektivet. Till vår hjälp i detta arbete finns nätverket S2020. S:et står för socialt hållbar utveckling. I nätverket samver-kar stadsdelarna med flera av de centrala fackförvaltningarna för att bygga ett ännu bättre och mer integrerat Göteborg. En

av uppgifterna för S2020 är att ta fram en målbild för socialt hållbar utveckling. Som en del i detta får nu några stadsdelar stöd i arbetet med samhällsplanering. Fle-ra stadsdelar har fungerande metoder för att bjuda in medborgarna till dialog. Vår stadsdel tar nu sats för att bli ännu bättre på att fånga Lundbybornas synpunkter och behov. För att förbereda cheferna i Lundby för detta arbete hade chefsdagen häromveckan detta tema.

avslutningsvis är det mycket glädjande att språkcentrums personal nu finns på plats i nyrenoverade lokaler i Kville- bäcksskolan.

I det här numret kan du läsa om...

Luppen är Lundby stadsdelsförvaltnings personaltidning. Den kommer ut med fem nummer om året.

ansvarig utgivareBente Greve, 031-366 70 30

RedaktionLuppens redaktion består av medarbetare i olika verksamheter inom förvaltningen. Ta gärna kontakt med någon av oss om du har nyhetstips och reportageidéer.

RedaktörJoanna Glad, 031-366 70 84Informatörjoanna.glad@lundby.goteborg.se

RedigeringGunilla Eneroth, 031-366 70 01/02Samhällsinformatör, medborgarkontoretgunilla.eneroth@lundby.goteborg.se

Övriga skribenter Fredrik Hammarström, 031-366 74 34Habiliteringspersonalfredrik.hammarstrom@lundby.goteborg.se

Raija Holmgren, 031-366 70 46Personalsekreterareraija.holmgren@lundby.goteborg.se

Eva-Carin Jeppsson, 031-366 73 78Samordnare, barn- och ungdomsenheteneva.carin.jeppsson@lundby.goteborg.se

I detta nummer medverkar även Christian Nilsson, praktikant, Sara Lundgren, personalavdelningen och Peter Essen, it-samordnare.

Omslagsfoto Modersmålslärarna Slobodanka Spendrup, Suad Music, Lutfi Selmani och Alan Navberg. Foto: Joanna Glad

Luppen på intranätetPå www.goteborg.se/lundbyinternt under Informationsfrågor hittar du Luppens sidor. Där kan du läsa alla nummer från och med 2005 i pdf-format.

DistributionLuppen skickas ut till arbetsplatserna med internposten. Om Luppen inte kommer till din arbetsplats – kontakta kontorsvaktmästeriet, telefon 031-366 70 21.

Upplaga: 2 200 exTryck: Palmeblads, GöteborgISSN: 1653-9729

Tryckt på miljövänligt papper,licensnummer 341 188

Christer Samuelsson, stadsdelschef:

4 Jämställdhetsarbetet i Lundby • 6 Rökfri arbetstid

• 8 Lärare med nya arbetssätt • 10 Vad menar vi med

visionen? • 14 HBt i förvaltningen ...och mycket mer!

nytt nummer till Servicecentrum

Den 1 oktober byter Servicecentrum tele-fonnummer. När datorn inte funkar som den ska eller om du behöver hjälp med lösenord ringer du 031-368 68 00.

Sitter du inom förvaltningen räcker det att du slår kortnumret 86 800. Det gamla numret 031-711 45 11 upphör att gälla.

It-utbildning för pedagoger

Den största IT-utbildningen för pedagoger i förvaltningens historia har startat – med en stor ”kick-off” för de cirka 800 deltagarna. utbildningen kallas PIM och står för Prak-tisk IT- och Mediekompetens.

Det är en webbaserad utbildning som Myndigheten för skolutveckling har tagit fram. Deltagarna går tio kurser och skickar in uppgifter via datorn till examinatorerna.

Göran Börjesson, rektor på Lerlycke-skolan, är en av de Lundbyanställda som ska stärka sin IT- och mediekompetens:

– Jag tycker att PIM-konceptet är mycket bra. Det bästa är att det skapas en gemensam plattform och förhållningssätt till IT/Media för alla pedagoger och rektorer i Lundby, säger han.

Webbplatsen är öppen för alla som vill lära sig mer om att använda dator, men det är bara pedagoger som kan få en PIM-exa-men. Läs mer på www.pim.skolutveckling.se.

Peter essen

Du med lånedator

Nu kan du som har en lånedator avsluta ditt låneavtal på Kommunleasings webbplats.www6.goteborg.se/lanedator.

Konferera i Lillhagsparken

Nästa gång du ska ordna en konferens, varför inte ta hjälp av Solby Service?

I Lillhagsparken finns en stor konferens-sal för cirka 30 personer och två grupprum för 7-9 personer. Konferensdeltagarna får tillgång till projektor, overhead, tv, video, dvd-spelare och internetuppkoppling.

Fika serveras klockan 9.30 och 14.30 och en lunchrestaurang finns inom gångav-stånd. Priserna ligger mellan 400 och 1 400 kronor. Solby Service är en daglig verksam-het med inriktning på arbetsträning. Läs mer om Solby Service på intranätet el-ler ring 031-366 76 46 för mer information.

Förändringarna i sjukförsäkringen är de största som gjorts på 16 år. Rätten till sjukpenning bedöms enligt något som för-säkringskassan kallar rehabiliteringskedjan.

Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete.

Efter 90 dagar har du bara rätt till sjuk-penning om du inte kan utföra något ar-bete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på ar-betsmarknaden.

viktigt att göra en planDet är viktigt att du och din chef redan under de första 90 dagarna i sjukskriv-ningen lägger upp en plan för att under-lätta så att du kan börja jobba igen.

Det kanske är möjligt att tillfälligt an-passa något på arbetsplatsen så att du kan jobba i någon grad trots dina besvär. Om det blir svårt att gå tillbaka till ditt van-liga arbete är det viktigt att i god tid börja diskutera med din chef vilka andra typer av jobb i stadsdelen eller kommunen som skulle kunna passa dig i framtiden.

Försäkringskassans nya regler ställer ökade krav på aktivitet och ett snabbare agerande i rehabiliteringsarbetet både på din arbetsgivare och på dig som anställd.

Enligt försäkringskassans nya regler ska en sjukskrivning inte pågå längre än ett år, men det finns undantag.

Förlängd sjukpenningOm du efter ett år fortfarande inte kan ar-beta på grund av sjukdom ska du ansöka om förlängd sjukpenning. Den kan man få under ytterligare 550 dagar. Förlängd sjuk-penning är inget som betalas ut automa-tiskt utan denna ersättning måste du själv ansöka om.

Bara de allra mest sjuka kan få sjukpen-ning utan en yttre tidsgräns. Denna er-sättningsform kallas fortsatt sjukpenning. Neurologiska sjukdomar som ALS, väntan på ett vitalt organ samt vissa tumörsjuk-domar klassas som sådana allvarliga sjuk-domstillstånd att rätt till fortsatt sjukpen-ning godkänns.

Jobblinjen gällerKraven skärps också för att få sjukersätt-ning tills vidare. För att få det ska din ar-betsförmåga vara nedsatt för all framtid. Man bedömer din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden och tar inte hänsyn till din ålder, var du bor, vad du har för utbild-ning och vad du jobbat med tidigare.

sara lundgren

Försäkringskassans nya regler syftar till att den som är sjuk ska kunna börja jobba så snart som möjligt igen. Prövad rätt till sjukpenning inom vissa bestämda tidsramar samt tuffare regler för att få sjuk- och aktivitetsersättning är några av de förändringar som trädde i kraft 1 juli.

tuffare sjukskrivningsregler införda

SJuKVÅRD. Rehabiliteringen ska komma igång snabbare med de nya reglerna. Foto: Helio Ruiz

Löneutbetalningsdagar

26 september 27 oktober26 november 22 december

Mångfald berikar. Arbetsplatser där vi är olika är bättre arbetsplatser.

� LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 �

JäMSTäLLDHETSARBETARE. Ann-Christin Granfeldt menar att vi måste börja med bar-nen om vi vill förändra världen. Foto: Eva-Carin Jeppsson

BEMöTANDE. Bemöter personalen på förskolan flickor och pojkar på samma sätt? Nu ska Bjurslättsskolans förskola använda bandspelare för att jämföra hur de pratar med barnen. Bilder: Eva-Carin Jeppsson

Ett av målen för nästa år säger att alla för-skolor i Lundby ska jobba med genuspe-dagogik.

– Alla barn är lika mycket värda och vi kan inte ändra världen om vi inte börjar med barnen, säger Ann-Christin Granfeldt, som jobbar på Bjurslättsskolans förskola – Lundbys första förskola med genusprofil.

På Bjurslättsskolans förskola undviker de att prata om ”tuffa killar” och ”söta flickor”.

– Men ibland hoppar grodor ur mun-nen och då påpekar vi det för varandra för att vi ska bli mer medvetna i vår kommu-nikation, berättar Ann-Christin Granfeldt.

Först och främst människorFörskolans rektor Eva-Karin Hallmyr har gått en tvåårig utbildning om jämställdhet.

– Vi vill se barnen som barn och inte som kön. De är faktiskt först och främst människor och inte flickor eller pojkar, sä-ger hon.

Personalen på förskolan har en stu-diecirkel om genusfrågor som har väckt många tankar: till exempel om de bemö-ter flickor och pojkar på samma sätt. Nu planerar de att ha en bandspelare vid sköt-bordet för att jämföra hur de pratar med barnen.

Många av stadsdelsnämndens mål för 2008 handlade om jämställdhet och flera av de målen finns kvar för 2009: Skol-eleverna ska inte påverkas av traditionella könsmönster, säger ett mål. Där finns det

mycket att jobba på: i alla skolor får poj-kar får i genomsnitt lägre betyg än flickor. Ingen enskild faktor har lika stor betydelse för vilket betyg man får som faktorn kön.

Andra mål säger att biståndsbedöm-ningen ska genomsyras av ett genusper-spektiv, och att föreningsstöd ska riktas till verksamheter som behandlar flickor och pojkar jämställt.

Både chefer och personal ska bättra på sina kunskaper om genusfrågor och jäm-ställdheten ska genomsyra alla våra verk-samheter.

– Det är viktigt för att säkerställa rätts-säkerheten att vi behandlar män och kvin-nor lika, men givetvis utifrån deras indi-viduella situation, säger Gert Yttring på boendeenheten.

KartläggningFörra året var boendeenheten med i läns-styrelsens projekt Gör det jämnt. Då gjorde de en kartläggning för att se om män och kvinnor fick likvärdiga insatser. De kom fram till att det inte var så.

– Vi trodde att vi hade kontakt med fler män än kvinnor, men i själva verket var det lika många kvinnor som män. Och vi utredde kvinnorna mer noggrant, berättar Gert Yttring.

De kom också fram till att de boende-alternativ som socialtjänsten har att tillgå i huvudsak är anpassade efter ensamstående män.

– Att göra en sådan kartläggning är väl-

Fler mål 2009

MiljöKraven på vårt miljöarbete skärps ytterligare för att vi ska leva upp till Gö-teborgs Stads krav på att alla verksam-heter ska ha miljöledningssystem, och för att vi inom ett par år ska genomgå en extern miljörevision.

FunktionshinderBoendestödet ska utvecklas och samordnas för att människor med funktionsnedsättning ska kunna behålla ett eget boende.

Äldreomsorg Varje omsorgstagare ska erbjudas en social samvaro när dagens huvudmål ska ätas.

Biståndsbedömningen ska genom-syras av ett genusperspektiv.

Barn och unga Skolklubbsverksamhet ska erbjudas alla elever, ungdomars inflytande ska stärkas och biblioteken ska vara en resurs för skolans verksamhet.

Modersmålsstödet ska utvecklas både i skolan och förskolan.

Stadsdelsnämnden beslutade om målen för 2009 i juni. Allt som allt har vi 47 mål att jobba för att nå under nästa år. 21 mål är prioriterade för hela Gö-teborgs Stad och 26 av målen gäller bara oss som jobbar i Lundby.

Vill du se alla mål? På intranätet kan du skriva ”Mål 2009” i sökrutan, så får du upp ett worddokument där alla målen listas.

digt bra för att titta på sin verksamhet och utveckla den, säger Gert Yttring.

Att jobba med genusfrågor är ingenting som man ”blir klar med”, det är ett stän-digt pågående arbete.

– Vi är långt ifrån färdiga, men en bit på väg, menar Ann-Christin Granfeldt på Bjurslättsskolans förskola och beskriver hur de väljer leksaker och böcker med omsorg eftersom det kan prägla barnens bilder av vilka roller flickor och pojkar kan ha.

Den ende manlige pedagogen i grup-pen, Leo Contreras, tycker att det är mycket som i praktiken är cementerat när det gäller jämställdheten:

– I tanken är vi överens om att skapa en jämlikhet mellan könen, men se bara hur det ser ut lönemässigt, säger han.

eva-Carin JePPssonJoanna glad

Jämställdhet – ett ständigt pågående arbete

det är mycket som handlar om jämställd-het i de politiska målen. alla verksamheter ska genomsyras av ett genusperspektiv. i dag jobbar många medvetet med jämställdhets-frågor, och det är ett ständigt pågående arbete.

BEMöTANDE. Gert Yttring jobbar på boendeenheten, där de kom fram till att bemötandet skilde sig åt beroende på om de träffade kvinnor eller män. Foto: Gunilla Eneroth

”Ytterst handlar jämställdhet om vilken verklighet som är viktig, vad som får utrymme, vem som har inflytande och vem som får synas. Arbetet för att uppnå jäm-ställdhet är ett ansvar för både män och kvinnor.”

ur Jämställdhetspolicyn för Göteborgs Stad

� LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 �

72%Nej, inte utsatt

16% Ja, av arbets-kamrater

12% Ja, av brukare

Utsatta för passiv rökning

åsikt om rökförbudet

72%

19% Dåligt

9% Ingen åsikt

Bra

stöd till den som vill sluta röka!

alla stödåtgärder är inte spikade men det blir bland annat:• rökavvänjningsgrupp på kvällstid för dem som vill ha gruppstöd.• Flera exemplar av boken Äntli- gen icke-rökare av allen Carr kommer att köpas in och finnas till utlån.• tips om sluta röka-stöd på nätet och via telefon.

Totalt svarade över femhundra medarbe-tare på enkäten, varav hundra rökare. Det är många svar, så det är tydligt att det här är en fråga som engagerar.

En av tio rökare har redan bestämt sig för att sluta röka innan eller i samband med rökstoppet den 1 januari, visar en-käten. En fjärdedel av rökarna funderar på saken och ungefär hälften kommer att fortsätta röka.

Enligt enkätsvaren är det vanligare att vara utsatt för passiv rökning av arbets-kamrater än av brukare.

De flesta av dem som planerar eller funde-rar på att sluta röka vill inte ha något stöd alls. Den typ av stöd som flest vill ha är stöd av en rökavvänjningsgrupp där del-tagarna tillsammans peppar varandra – 18 procent av dem som vill sluta röka tycker att det stödet låter mest lockande.

Joanna glad

På Apotekets webbplats finns bra information för dig som vill sluta röka: www.apoteket.se/slutaroka.

En av tio rökare tänker sluta

Rökare i förvaltningen

det är bra att det blir rökfritt inom förvaltningen nästa år! det tycker sju av tio lundbyanställda som svarade på webbenkäten om rökfri arbets-tid. Bara två av tio tycker att det är dåligt.

79%Nej, röker inte

11% Ja, röker regel-bundet

10% Ja, röker ibland

PAuSCIGG. Snart är det slutrökt på arbetstid i förvaltningen. Då väljer en tiondel av rökarna att sluta, enligt Luppens webbenkät. Foto: Joanna Glad

Rökfri arbetstid: Sluta röka eller inte sluta röka?

den 1 januari införs rökfri arbetstid i förvalt-ningen, enligt stads-delsnämndens beslut.

– nu är det viktigt att alla medarbetare som röker hinner ställa in sig mentalt och ta ställning: ”ska jag sluta röka eller inte?”, säger hälsoutveck-lare Marika augustsson.

Det främsta skälet till rökstoppet är att medarbetare och brukare ska skyddas från passiv rökning. Rökning kommer bara att vara tillåtet under lunchtid på särskilt anvi-sade platser.

– Det jag har hört ifrån medarbe-tare har varit i stort sett positivt, säger Marika Augustsson.

Gill Bjelkenhag, Slättadamm/Kärrdalens hemtjänst, ser både för- och nackdelar med rökfri arbetstid men i grun-den tycker hon inte att det känns bra.

– Jag tycker inte att folk ska bestämma över en, säger hon.

Trots sina invändningar funderar hon på att sluta röka helt:

– Man kanske får en kick i ändan så det blir av att sluta med rökningen.

Beslutet om rökfri arbetstid är ett po-litiskt beslut som fackförbunden inte kan påverka, men facken har varit med under processen för att i möjligaste mån tillvarata medlemmarnas intressen.

– För oss har det varit viktigt att man inte pekar finger åt dem som röker bland våra medlemmar. Hittills har det inte kom-

mit något negativt från medlemmarna, inte ett samtal om rökstoppet till sektionen, sä-ger Linda Melleroth från Kommunal.

arbetsplatserna utser rökrutaMarika Augustsson menar att rökfri ar-betstid inte är en kontroversiell fråga om man bara är ute efter arbetsmiljödelen och inte är ute efter att identifiera och förfölja rökare.

Cheferna kommer att få ansvar för att informera sina medarbetare. Sedan blir det upp till varje arbetsplats att definiera de fysiska gränserna för arbetsplatsen samt utse en lämplig plats för rökning utanför arbetstid.

Stöd för att sluta rökaSyftet med rökfri arbetstid är inte att få folk att sluta röka men för den som vill

kommer stöd att erbju-das.

– Vid ett sådant här rökstopp brukar hälf-ten av rökarna välja att sluta. Min förhoppning är att de som vill sluta röka kommer att känna ett stöd i sina ansträng-ningar, säger Marika Augustsson.

Rökfri arbetstid gäller medarbetare

oavsett plats, även hos omsorgsta-gare som själva

röker i den egna bosta-den. Men en fråga kvarstår:

– Hur skyddar vi dem som jobbar med äldre eller med personer med funktions-hinder som röker? Till exempel medar-betare i hemtjänsten som besöker rökare i hemmen. Det tror jag kan bli nästa stora fråga, säger Marika Augustsson.

Får brukare röka?Hon berättar att det råder tveksamheter kring vilket lagstöd som finns kring detta.

– Det finns inget som säger att man som brukare inte får röka hemma. Det

finns heller inget som säger att man som brukare får röka hemma, säger Marika Augustsson.

I Uddevalla har man valt att inkludera den här frågan i den överenskommelse som görs kring utförandet av hemtjänst: med formuleringar som att brukaren är skyldig att vädra samt inte röka 15 minu-ter före hemtjänstbesök.

En del av de äldre som Gill Bjelkenhag besöker i hemmet är rökare. Ibland kan det bli lite tid över då de kan sitta och dricka kaffe och ta en cigarett tillsammans.

– Det är ju en social grej för de äldre då de kan få en pratstund och så ser de att vi inte stressar på samma sätt, säger hon.

Om hon bestämmer sig för att sluta röka tror hon inte att det skulle bli något problem att gå hem till brukare som rö-ker:

– Man får väl säga att ”skulle det gå bra om du inte röker medan jag är här”.

Fredrik HaMMarströM

Har du frågor om rökfri arbetstid? Kon-takta hälsoutvecklare Marika Augusts-son, telefon 031-366 70 85, e-post marika.augustsson@lundby.goteborg.se eller förvaltningssekreterare Natasha Kajis, telefon 031-366 70 31, e-post natasha.kajis@lundby.goteborg.se.

� LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 �

• Språkcentrum Göteborg bildades 1 januari när språkenheterna i staden slogs ihop till en verksamhet under Lundby stads-delsförvaltning.• Cirka 10 000 barn och elever från förskola till gymnasium i Göteborg och kranskom-munerna får modersmålsstöd, modersmåls-undervisning, eller studiehandledning på modersmålet.

– Att vårt samarbete fungerar så bra beror nog på att vi alla strävar mot samma mål, säger Suad Music som undervisar i bosniska.

Han och kollegorna Slobodanka Spendrup, Alan Navberg och Lutfi Selmani har bildat en referensgrupp för att stärka moders-

målsundervisningen.När de fyra modersmålslärarna

sitter tillsammans och diskuterar är stämningen hög och de pra-tar ivrigt och engagerat. Ändå kommer alla till tals och de be-

kräftar varandra ofta ge-nom nickar och gester.

Bra samarbete– För att vi ska lyckas med vårt pedagogiska uppdrag krävs det att vi har ett bra

samarbete med andra lä-rare, även om moders-

målsundervisningen ofta ligger utanför skolans timplan, berättar Slobo-danka Spendrup som är mo-dersmålslärare i serbiska.

I deras diskussio-ner kläck-tes idén om att

bilda en

referensgrupp som ska sprida information om modersmålsundervis-ningen och skapa ett bättre samarbete. När de gick till sin rektor Raija Enckell för att presen-tera sitt förslag var hon genast positiv.

– Raija förstod precis vad vi pratade om. Det var bra, för det är viktigt att man har chefen med sig, säger Alan Navberg som undervisar i nordkurdiska.

Alla kollegor var inte lika en-tusiastiska. I början var en del tveksamma.

– Men om man har en idé måste man våga börja nå-gonstans och inte bara se problem framför sig, reso-nerar Lutfi Selmani, mo-dersmålslärare i albanska.

engageradeInom Språkcentrum finns närmare 180 modersmålslärare som undervisar barn och elever från förskola till gymnasium i Göteborg och kranskommu-ner i runt 50 språk. Så gott som alla brinner för sitt uppdrag och är mycket en-gagerade i sitt arbete.

– Men modersmålsundervis-ningen är en komplex fråga; det handlar om så mycket, förklarar Slobodanka Spendrup.

Komplexiteten visar sig när de fyra lärarna ska berätta vad som driver dem att lägga tid och engagemang på samarbetet i referens-gruppen. De har alla olika drivkrafter,

Olika modersmål men samma målFyra modersmålslärare tog initiativ till nytt arbetssätt

men strävar ändå mot samma sak: bättre möjligheter för flersprå-kiga barn och ungdomar. Ett gemensamt mål gör att de ändå har lätt att förstå varandra.

– Vi samarbetar bra, för vi vet att vi alla sitter i samma båt, sko-jar Alan Navberg.

Delat ansvarDe fyra i referensgruppen är nu ofta ute i skolor och in-

formerar om modersmålsundervisningen. Lundby var den första stadsdelen som nappade, sedan har de besökt skolor i andra stadsdelar.

Suad Music menar att det är viktigt för samarbetet att de har delat upp ansvaret och har tydliga roller. Själv har han information om kursplaner som sitt ansvars-

område.– Men samtidigt får vi ju hundra procent

stöd av varandra om det behövs, och vi hop-pas kunna utveckla samarbetet ytterligare i framtiden i vår nya organisation, säger Slo-bodanka Spendrup.

Joanna glad

Barnteckningarna är språkporträtt som före-ställer en figur med flaggor och färger av elev-ens alla språk.

NYINFLYTTADE. Språkcentrum finns i lokaler i gamla Kvillebäcks-skolan på Herkulesgatan. Där jobbar modersmålslärarna Suad Music, Slobodanka Spendrup, Lutfi Selmani och Alan Navberg när de inte är ute på skolorna och undervisar. Foto: Joanna Glad

Fem tipsModersmålslärarna ger fem tips för ett framgångsrikt samarbete:

• Våga visa vem du är och berätta hur du tänker

• Har du en idé, våga ta ini- tiativ för att förverkliga den

• Lyssna på vad andra säger, var mottaglig för kritik

• Inställ dig på att samarbetet kan göra din arbetsdag intressant

• Dela upp ansvaret, men var beredda att ge varandra stöd

det handlar om att våga. våga satsa, ta initiativ och säga vad man tycker. Men också om att lyssna och respektera andra som inte håller med. då kan man skapa ett bra samarbete och komma framåt. det är modersmålslärarnas framgångsrecept!

LäRANDE. Slobodanka Spendrup är modersmålslärare i serbiska, här undervisar hon på Bjurslättsskolan. Foto: Lamija Sabanovic

10 LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 11

Hur kan ni överträffa Lundbybornas förvänt-ningar i din verksamhet

LUPPEN FRåGAR:

ann-Christin granfeldtBarnskötare, Bjurslättsskolans förskola:– I grund och botten tror jag det handlar om att älska sitt jobb. Vi är till för barnen och deras föräldrar, därför är det viktigt att lyssna på deras önskemål och svara på deras frågor.

älskar man sitt jobb blir det naturligt att göra bra ifrån sig och man är lyhörd gentemot sin omgivning.

Jasmina DervisevecUndersköterska, Fogdegårdens äldre-boende:– Jag upplever att vi inte kan leva upp till medborgar-nas förväntningar inom äldreomsorgen och än mindre överträffa dem. Tiden räcker inte till för att bemöta de boende på ett sätt som både de boende och persona-len skulle önska.

Vi har ofta brist på personal, har vi en sjuk så blir det genast mycket svårt att hinna med allt som ska göras, och att få in en vikarie när någon är sjuk är ännu svårare.

ann-Marie HalvorssonUtvecklingsledare, Funktionshinder:– För att ta reda på vilka förväntningar som finns är det viktigt att lyssna på dem vi är till för. Vi måste ha en löpande dialog med medborgarna och ta till oss den kritik som kan uppstå.

Vi är till för människor och alla är unika med sina individuella önskemål. Därför är det viktigt att vara flexibel både i sättet att arbeta med sitt uppdrag men också på det sätt som vi är organiserade i stads-delen.

FOtO OCH text: CHRISTIAN NILSSoN

?

vi ska inte bara leva upp till medborgarnas för-väntningar, utan också överträffa dem. det är förvaltningens vision.

det handlar om nytän-kande, säger en under-sköterska. en utmaning, säger en bibliotekarie. vi måste prata mer om visionen, säger en socialsekreterare.

Frågar man medarbetare runt om i förvalt-ningen om hur de tolkar visionen handlar det inte främst om att vi ska göra det där ”lilla extra” för invånarna. De beskriver istället en ständig utveckling som ska ge invånarna bättre service och medarbetarna yrkesstolthet.

– Jag tycker att det handlar om ett ny-tänkande, att det ska finnas något fräscht

och friskt i huvudet hela tiden, ett sätt att gå framåt, säger Jeanette Johansson, under-sköterska i Kvillebäckens hemtjänst.

Tidigare hjälpte hemtjänstpersonalen omsorgstagarna med de flesta sysslorna, men nu jobbar man mycket mer genom att stötta, uppmuntra och motivera dem till att klara mer själva. Det gör att de äldre får bättre självkänsla och större tilltro till sin egen förmåga.

– Det gör ju att det blir roligare att jobba också, när det sker en utveckling. Så roligt som mitt jobb är idag har det aldrig varit innan, säger Jeanette Johansson.

Utmaning att hänga medIngrid Forsberg är barnbibliotekarie på Hisingens bibliotek. Hon ser det som en stor utmaning att hänga med i den digitala revolutionen för att infria medborgarnas förväntningar.

– Antal boklån på biblioteken går ner i hela stan, det är en trend. Istället kommer andra medier än böcker och då måste vi se till att vi kan möta de nya förväntningarna.

Samtidigt betonar hon att de politiska

målen speglar vad medborgarna förväntar sig. En kommunal tjänsteman ska inte i första hand vara trendspanare utan ska job-ba för att uppfylla verksamhetens mål.

Diskutera visionen– Men vi pratar ju aldrig om visionen! Tanken med en vision är ju att den ska vara internaliserad i varje medarbetare, sä-ger Eva Bellring som jobbar inom social-tjänsten.

Hon tycker att förvaltningens vision är bra och lockande på många sätt, men ef-terlyser fler diskussioner.

– För att visionen ska bli mer än fina ord på ett papper krävs det att vi tar upp den regelbundet och diskuterar vad den innebär. Först då kan den bli levande. Jag känner inte att visionen är förankrad utan den känns mer eller mindre pådyvlad medarbetarna, säger hon.

De invånare som har kontakt med so-cialtjänsten förväntar sig att få ett vänligt, korrekt och professionellt bemötande. Det tror Eva Bellring att alla har möjlighet att ge dem.

– Men de har också förväntningar på att få den hjälp de behöver, och det har ibland visat sig vara svårt på grund av vår organi-sation, säger hon och beskriver hur en del personer ”faller mellan stolarna”.

tydlighet och syfteInom hemtjänsten är tydlighet viktigt för att inte skapa orealistiska förväntningar hos omsorgstagarna.

– Vi är alltid väldigt tydliga med vad syftet är när vi kommer hem till någon och så är vi mycket medvetna om hur vi ska agera när vi är i någons hem, förklarar Jeanette Johansson.

Också inom socialtjänsten är tydlighet viktigt: att ta sig tid att ge klienterna den information de har rätt till på ett sätt som de kan ta till sig.

– Det handlar mycket om vilken män-niskosyn och vilka värderingar vi har. Vi behöver alla bli mer medvetna om det, och vi borde diskutera det ihop med visionen och ledstjärnorna, säger Eva Bellring.

Joanna glad

Vi måste prata mer om vår vision!

oLIKA VERKSAMHETER – SAMMA VISIoN. På äldreboenden likaväl som på biblioteket ska vi jobba för förvaltningens vision. Bilder från utegympa på Bjurslätts äldreboende och Astrid Lindgren-firande på Hisingens bibliotek, där Ingrid Forsberg jobbar. Foto: Tia Edlund och Helio Ruiz

12 LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 1�

Frukosten på Fyrväpplingen är inne på sista valsen när Malin Johansson tar emot. Septembersolen skiner in genom de stora fönstren på avdelningen Smörblomman där några av omsorgstagarna sitter kvar och njuter vid frukostbordet.

Skapa livskvalitetMalin Johansson är 26 år och har jobbat i vården under hela sitt yrkesliv. På Fyr-väpplingen har hon arbetat i drygt ett år.

– Det är ett så viktigt jobb vi har. Vi betyder så mycket i en annan människas liv. Vi ska hjälpa till att skapa livskvalitet åt någon annan.

Hon tycker att det är viktigt att inse att en boende inte i första hand är gammal el-ler sjuk utan är en människa som har mer livserfarenhet än någon i personalen.

Hjälpa men inte stjälpaFyrväpplingen ligger i en trädgård med promenadstigar och sittplatser alldeles in-

till Kyrkbytorget. Boendet har 74 enrums-lägenheter med pentry och toalett med dusch. Det finns äldreavdelningar och demensavdelningar. Personalen hjälper till med de dagliga bestyr som omsorgstagarna inte klarar själva samt ger medicinsk om-vårdnad.

– Vår roll är att hjälpa men inte stjälpa. Vi upp-muntrar till att omsorgstagarna ska behålla sina funk-tioner så länge som möjligt, säger Malin Johansson.

Utgår från det friskaArbetet på Fyrväpplingen präglas av ett sa-lutogent perspektiv, det vill säga att utgå från det friska i människan. Varje omsorgs-tagare har en individuell arbetsplan.

– Det som är jobbigt är att man alltid är påverkad av ekonomin, att behöva tänka

på budgeten. Man vill ju göra saker för omsorgstagarna. Men det är bättre här än på andra ställen jag jobbat på, säger Malin Johansson.

Ofta ordnar de aktiviteter som gym-nastik och promenader och till och med gudstjänst för dem som vill. Nyligen var det Husets dag med aktiviteter för om-sorgstagare och anhöriga som avslutades med att de grillade tillsammans ute på den blomstrande innergården.

gillar sår!Malin Johansson skulle definitivt rekom-mendera den som funderar på att utbilda

sig till underskö-terska att göra det. Hon tycker det är kul att jobba med människor och lyf-ter fram själva mö-tet, alla berättelser.

– Dessutom gillar jag sår! Nej, men all-varligt talat, att följa en process, vare sig det är ett sår som läker eller en omsorgstagares utveckling tycker jag det är givande och fascinerande, säger hon.

Det finns mycket inom vårdenEftersom hon trivs med sitt arbete reage-rar hon ofta på mediernas bild av vården.

– Jag tycker vården är så nedklankad i

MItt JOBB: undersköterska

TRIVS. Malin Johansson trivs med sitt jobb på Fyrväpplingens äldreboende och kan rekommendera andra att välja samma yrke. Foto: Fredrik Hammarström

”Det är ett så viktigt jobb. Vi betyder så mycket i en annan människas liv.”

media. Egentligen är det ett så roligt och omväxlande arbete!

Hon tycker att det är bra att man som undersköterska arbetar i stora arbetslag och får samarbeta med olika yrkeskate-gorier som sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

– Och det finns så mycket inom vården, så många utvecklingsmöjligheter. Själv fun-derar jag på att läsa någon demensinrikt-ning.

Fredrik HaMMarströM

ORDLISta

Fyrväppling = fyrklöver, lyckoklöver, blad hos vissa klöverarter, särskilt vitklöver, som i stället för tre småblad består av fyra. Källa: Nationalencyklopedin

– det bästa med mitt jobb är att det är så om- växlande. det är aldrig två dagar som är lika. Man kommer till jobbet och tänker: ”oj, det är inte alls som igår!” säger Malin Johansson, under-sköterska på Fyrväpplingens äldreboende.

Alla medarbetare i hemtjänstlaget är inte vana datoranvändare och vissa tycker fortfarande att det är jobbigt att använda Personec, men det går bättre och bättre.

– Det är roligt att se personer som knappt aldrig använt en dator innan som

nu är inne och rapporterar, säger Gill Bjelkenhag.

I sin roll som samordnare använder hon ofta Personec. Det enda problemet som hon ser är att det blir överbelast-ningar i systemet ibland så att man blir

”utkastad”. Hennes chef Linda Macke tycker också att Personec är bra, men för henne har det tillkommit en hel del arbetsuppgifter.

– Jag får göra en massa som jag inte riktigt känner är mina arbetsuppgifter. Från början visste vi inte hur mycket så-dant det skulle bli, men det får vi lösa nu på något sätt, säger hon.

En fördel med Personec för henne som chef tycker hon är att hon nu kan hitta information själv istället för att kon-takta löneförättaren.

Joanna glad

Bättre och bättre med Personec• Har du flera parallella anställningar? Då är det jätteviktigt att du väljer rätt anställning i rullisten när du ska lägga in frånvaro! Annars får inte rätt chef upp frånvaron och den blir inte be- viljad.

• En lathund för medarbetare i självservice finns på intranätet under Personalfrågor/Personec.

• E-learningen finns kvar på Personalingången. Om du känner dig osäker kan du alltid gå tillbaks till den: www.goteborg.se/personalingangen.

VANA. Gill Bjelkenhag och Linda Macke använder ofta Personec. Foto: Joanna Glad

tänk på detta när du använder självservice i Personec

övergången till lönerapportering via Personec har på det stora hela gått smidigt i förvaltningen.

– de flesta hos oss tycker att Personec är jättebra, men en del tycker att det är ett jätteproblem, säger gill Bjelkenhag på slättadamm/kärrdalens hemtjänst.

1� LuPPEN 4/2008 LuPPEN 4/2008 1�

Du vet väl att det finns ett presentförråd för dig som behöver lite finare presenter att ge bort till före-läsare eller studiebesök utifrån. Där kan du också hitta enklare gåvor, så kallade give-aways, att ge bort vid mässor och liknande. Presenterna beställer du via ett formulär på intranätet och varorna levereras till din arbetsplats inom ett par dagar.

Har du frågor, kontakta natasha kajis, telefon 031-366 70 31. Beställningsformulär och informa-tion om priser finns på intranätet www.goteborg.se/lundbyinternt. klicka på Beställning presenter.

Fina presenter oCH ENKLA GÅVoR

– Hallå, Jeanina Kärrström, rektor på Bjurslättsskolan. Vad har du gjort på Malta?

– Jag har varit på ett individuellt fortbild-ningsstipen-dium från EU. Kursen var på fem dagar och handlade om grupputveck-ling, ledarskap och kommunikation. Vi var bland annat på studiebesök på skolor och fick se hur deras skolsystem fungerar och deras syn på ledarskap.

Det finns alla kurser man kan tänka sig för skolfolk under Comenius, som fonden heter. Genom kursen fick jag också träffa kollegor från andra länder, som ju är ett annat syfte med stipendierna. Vi var sju personer från fyra olika länder.

Min kurs sökte jag i mars, det går att söka fyra gånger per år, så jag hoppas att jag får några efterföljare redan i år. Många tror att det är svårt att söka och att man inte har någon chans att få stipendium. Jag vill därför föregå med gott exempel, det är inte så svårt att söka; visst är det mycket papper att fylla i, men frågorna är enkla och det är stor chans att få beviljat pengar.

Skolan står för arbetstiden under kur-sen och stipendiet betalar ungefär 75 pro-cent av kostnaderna. Då ingår kursavgift, resa och en schablon för kost och logi. Res-ten bekostar man själv, men äter man billi-gare blir också ens egna kostnader mindre.

Jag är jättenöjd med kursen, det har varit både roligt och intressant. Det är så trevligt att utbyta erfarenheter med män-niskor från andra länder. Dessutom var det 34 grader varmt och strålande solsken, i vattnet 27 grader. Så jag passade på att ta ut några semesterdagar och var där samman-lagt tio dagar.

gunilla enerotH

Kontakta Jeanina Kärrström, 031-366 73 20 eller Malin uller, 031-366 70 75, om du vill veta mer om Eu-stipendier. Comenius hittar du under Programmet för livslångt lärande på www.programkontoret.se.

I förra numret av Luppen utlystes en täv-ling om vilken verksamhet som har flest ekologiska varor i sitt sortiment. Endast tre verksamheter har hört av sig, så ovan presenteras topplistan.

Vinnaren Café Snackbaren i medbor-garkontoret/biblioteket, har endast tre va-ror som inte är ekologiska.

– Vår leverantör har inget ekologiskt al-ternativ för de varorna, förklarar Gunilla Eneroth, som ansvarar för caféet.

Kärrdalsskolan har 12 återkommande ekologiska livsmedel, samt ytterligare ett fåtal varor som dyker upp då och då.

Joanna glad

Vem har flest ekologiska varor?

Foto: Helio R

uiz

Öppnare arbetsplats bättre för allavar jobbar bögarna och flatorna? alltid någon annanstans, för hos oss finns de då inte. så är det nog många som reso-nerar, när diskriminering av homo- och bisexuella eller transpersoner disku-teras. de finns inte här.

Det är få personer som vågar komma ut på arbetsplatsen. Beror det på att de flesta för-utsätter att det bara finns heterosexuella på arbetsplatsen? En stark heteronorm får inte bara HBT-personer att känna sig diskriminerade, den drabbar även ensamstående, från-skilda och barnlösa.

– Det handlar inte om att tycka synd om de stackars bögarna, utan att inse att vi alla förlorar på heteronormen, säger Lena Martinsson. Hon är studierektor, fors-kare och lärare inom genusvetenskap på Göteborgs universitet. Mycket av hennes forskning har handlat om mångfald inom arbetslivet och heterosexualiteten som norm.

Att vi alla förlorar på heteronormen förklarar hon med att vi skulle vara friare i våra val om hur vi vill leva om inte nor-men var så stark.

– Sedan tror inte jag att vi alla vinner på att heteronormen utmanas; det kommer att bli jättejobbigt för många, identitetskri-ser och allt möjligt. Men det finns inga val här om vi vill komma åt diskriminering och utsatthet, säger hon.

Rå jargongLena Martinsson menar också att vi ska vända på perspektivet och inte fråga oss hur vi ska bemöta en homosexuell.

– Fråga er i stället hur ni gör till var-dags, säger hon.

Hon menar att vårt sätt att konversera kan avslöja våra förväntningar på andra.

Om vi frågar den manliga kollegan ”Vad jobbar din fru med då?” kan det bli svårt för honom att berätta att han lever ihop med en annan man. Formulerar vi frågan: ”Lever du ihop med någon?” blir det enk-lare.

På en del arbetsplatser finns en jargong som utesluter och diskriminerar.

– Det är viktigt att det inte bara blir en ledningsfråga, alla har ett ansvar i detta, både i och utanför jobbet, menar Lena Martinsson.

Eva Lundström på personalavdelningen ansvarar för verktygslådan för jämställdhet och mångfald, som vi tidigare skrivit om

i Luppen. Hon medger att personalavdelning-en ännu inte har jobbat aktivt med HBT-frå-gorna, förutom mate-rialet i verktygslådan.

– Jag ser gärna att personal, chefer eller facket tar kontakt med

mig om ni känner att ni vill få mer kun-skap och stöd, säger hon.

gunilla enerotH

ORDLISta

Heteronorm = ett antagande om att alla är heterosexuella och att detta är det naturliga och önskvärda sättet att leva. Könen är se-parata med tydliga skillnader mellan manligt och kvinnligt.

HBt = förkortning för homo- och bisexuella och transpersoner.

Boka in verktygslådan för jämställdhet och mångfald till en arbetsplatsträff, kontakta personalsekretare Eva Lund-ström, telefon 031 366 70 43, e-post eva.lundstrom@lundby.goteborg.se.

Jobbar du inom förskola och skola kan du gå in på www.ytan.se för att få mer kunskaper. Du kan också leta upp den nyutkomna Skola i normer, som Lena Martinsson sammanställt tillsammans med Eva Reimers, finns på Gleerups förlag.

PoSITIV. Lena Martinsson forskar om mångfald och hon tycker att har hänt en hel del positivt i samhället. Foto: Gunilla Eneroth

”det handlar inte om att tycka synd om de stackars bögarna, utan att inse att vi alla förlo-rar på heteronormen”

ÖvningarHär är några övningar som du kan göra enskilt eller tillsam-mans med arbetskamraterna på arbetsplatsen:

• Intala dig själv att du lever med en person av samma kön. Prata om din partner i neu- tral form utan att använda han eller hon, så att du inte avslöjar din partners kön för dina arbetskamrater.

• undvik att prata om något ur ditt med privata liv med arbetskamraterna under några dagar. Då märker du hur ofta vi pratar om annat än jobbet. Du inser nog också hur det kan upplevas av en homo- eller bisexuell, som inte känner att de kan vara öppna med sin läggning.

• Diskutera tillsammans hur ni skulle rea- gera om er arbetskamrat Lisa pratade om sitt liv med Lena eller satte upp en bild på henne på sitt skrivbord.

Övningarna är hämtade ur Open up your workplace, som ligger i verktygslådan för jämställdhet och mångfald.

Café Snackbaren, stadsdelshuset, 14 varor

Café Underhuset, stadsdelshuset, 13 varor

Kärrdalsskolan, 12 varor

Café Halle, socialkontoret, 10 varor

Herrgårdsskolan, 5 varor

Fem-i-topp

1

2

�

�

�

Förvaltningens miljösamordnare Barbro rohdin skickar en ekologisk chokladask till alla som kommit med på fem-i-topp listan!

HALLÅ DÄR!

Fritidskommittén

Gratis träningDu missar väl inte all gratis träning som fritidskommittén erbjuder? Som anställd i SDF Lundby kan du i princip träna gratis varje vardag. På måndagar kl. 17 arrang-erar vi gympa i Bjurslättsskolans gymnas-tiksal.

På onsdagar kl. 17-19 och fredagar kl. 7-9 kan du gå till Lundbybadet och simma gratis.

Vi erbjuder dessutom både afrikansk dans och dansträning. Afrikanska dansen startar onsdagen den 1 oktober, sedan tar dansträningen vid torsdagen den 6 no-vember. Läs mer om detta på intranätet.

två gånger om året ger fritids- kommittén ut ett program. Där kan du

läsa om subventionerna som du kan få som Lundbyanställd och de aktiviteter

som du kan ta del av. Höstens program kom ut i slutet av augusti.

Mer information hittar du på intranätet:

www.goteborg.se/lundbyinternt.

Saknar du något i programmet? Kan du själv tänka dig att arrangera något? Hör av dig via e-post fritidskommitten.lundby@lundby.goteborg.se.

Stäm upp i HälsokörenDet är härligt att sjunga tillsammans! Dessutom ger sång och musik många hälsofrämjande effekter. I Hälsokören är det inte så viktigt med skönsång eller ”kunna sjunga”, utan det handlar mer om att vilja. Alla kan vara med!

Ledare är Maria Alfredsson och Lisa Bengtsson från Kulturskolan. Vi startar tisdag 16/9 kl. 17-18.30 och håller till i Lyckans träffpunkt (det röda huset bakom Bjurslätts äldreboende). Du behöver inte anmäla dig i förväg utan det går bra att hoppa in när som helst under terminen. Välkommen!

gympapass • författarkvällar • massage dansträning • teater • och mycket mer

hösten 2008Fritidskommitténs program

gå på roliga aktiviteter tillsammans

Få rabatt på Friskvård och kultur

För oss som jobbar i sdF lundby

mil

jöm

är

kt

tr

yc

ks

ak

lic

341

249

ze

tt

er

qv

ist

tr

yc

ke

ri

ab. p

ro

du

kt

ion: s

df

lu

nd

by. f

ra

ms

ida: s

lä

tta

da

mm

sg

ata

ns

gr

up

pb

oe

nd

e, f

oto: t

iae

dl

un

d.

Foto

: Mar

ika

Aug

usts

son

Stadscupen 2008 Årets upplaga av Stadscupen i fotboll gick av stapeln 28 augusti på Kvibergs gräsplaner. SDF Lundby representerades av dem som utsågs till All Star Team efter vårens Lundby cup samt av politiker från stadsdelsnämnden.

För första gången någonsin tog sig Lundby vidare från gruppspelet, men där blev det förlust i semifinalen mot Renova (där bland annat den gamle storspelaren Johnny Ekström ingick). Laget belönades dock med Fair Play-priset som plåster på såren. Slutsegrare blev SDF Backa som därmed får förtroendet att arrangera cupen nästa år.

MarCus gustavsson