DITT TESTAMENTE

Att planera inför framtiden / sid 4

LYCKAT SAMARBETE

Alzheimerfonden och Postkodlotteriet / sid 3

VALET 2018

De politiska partierna om demensfrågan / sid 8

E N N Y H E T S T I D N I N G F R Å N A L Z H E I M E R F O N D E N . VA R S Å G O D ! #2/2018

GENOMBROTT FÖR VIKTIG FRÅGA

Sverige har fått en nationell demens-plan / sid 6

”Stora utmaningar väntar, inte minst med tanke på

att vi lever längre.”/sid 6

2 ⁄ INTRO

GENERALSEKRETERAREN

Vi tar tempen på politikerna inför valet!

Alzheimerfonden är den insamlingsorganisation i Sverige som bidrar allra mest till forskningen kring demenssjukdomar. Vårt vetenskapliga råd granskar alla forskningsansökningar och väljer ut de mest lovande projekten. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

MEMORIES ges ut av Alzheimer fonden fyra gånger per år.

GRAFISK PRODUKTION You Are HereTEXT & FOTO Alzheimer fonden och Anna Holmberg där inget annat angesOMSLAGSBILD iStockFÖRSÄLJNING AlzheimerfondenTRYCK MittMedia Print

PRENUMERERA Att prenumera på tidningen Memories är kostnadsfritt, på alzheimerfonden.se/memories kan du fylla i dina uppgifter.

ANNONSERA Kontakta oss på Alzheimerfonden på telefon 08-30 33 10 eller via e-post info@alzheimerfonden.se

VILL BLI MÅNADSGIVARE? Fyll i och skicka in formuläret på sista sidan eller gå in på alzheimerfonden.se/ge-en-gava

ADRESS Vegagatan 9, 113 29 StockholmTELEFON 020-30 11 30, 08-30 33 10E-POST info@alzheimerfonden.se

PLUSGIRO 90 11 19-8 BANKGIRO 901-11 98SWISH 123 90 111 98

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER!

FOTO: KRISTIAN POHL, REGERINGSKANSLIET

”Jag hoppas att vi med strategin får ett fokus på frågor som rör personer med demenssjukdomar och deras anhöriga. /sid 6

I detta nummer möter vi äldre-minister Lena Hallengren:

Bästa läsare, jag hoppas att Du har haft en lång och skön sommarledighet med sol och värme!Välkommen att ta del av höstnumret av vår tidning ”Memories”. I det här numret tar vi bland annat tempen på våra politiker för att höra hur de ser på demensfrågan i samhället ur många olika perspektiv. Vad vill dom göra för att bryta stigmatiseringen runt demens-sjukdomar och vilka konkreta åtgärder har dom för att förbättra vård kvaliteten och om-sorgen för de drabbade och deras anhöriga? Efter många års väntan har nu äntligen Social styrelsen på uppdrag av Social-departementet tagit fram en nationell demens-plan – ”Nationell strategi för omsorg om personer med demens sjukdom” är titeln på rapporten och den omfattar 31 sidor. Rapporten tar upp många olika aspekter runt demenssjukdomar vilket är bra. En stor och viktig del borde handla om forsknings finansiering och hur den ska utformas framöver. Det beskrivs endast i över-gripande drag i rapporten men inga konkreta förslag om vilka belopp som regeringen har för avsikt att tillskjuta svensk forskning, det är en stor brist! Idag finns vare sig broms-mediciner eller botemedel mot demenssjuk-

domar så därför är det helt avgörande att forskningen får tillräckligt finansiellt stöd för att kunna bedriva framgångsrik forskning som kan ge konkreta resultat inom 5–10 år. Alzheimerfonden är den näst största bidrags givaren till svensk demensforskning efter statliga Vetenskapsrådet. Det är naturligtvis meriterande och det är tack vare alla frivilliga gåvor som vi får från alla våra givare, både privatpersoner och företag, som stöttar vår verksamhet. Samtidigt så är det ett bevis för att statliga medel är alldeles för blygsamma – det måste det bli ändring på! Svensk forskning ligger i framkant och det finns många lovande forskningsprojekt som har goda möjligheter att visa resultat inom en inte alltför avlägsen framtid – men det förut-sätter att en tryggad finansiering är på plats. Det bör vår regering fokusera på! Från Alzheimerfonden kommer vi att fortsätta vårt enträgna arbete att samla in så mycket pengar som det går och se till att dessa kommer forskningen tillgodo. Tack för att Du vill hjälpa till! Jag önskar Dig en trevlig läsning!

LISELOTTE JANSSON, GENERALSEKRETERARE, ALZHEIMERFONDEN

Välkommen till Seniormässan 2–4 oktober– Sveriges största mötesplats för seniorerSeniormässan är Sveriges största mässa för dig som vill leva ett aktivt liv och upptäcka något nytt igen. Seniormässan arrangeras för 24:e året i Stockholm 2-4 oktober på Stockholmsmässan. Här träffar du cirka 300 utställare med det mest varierande utbudet av produkter och erbjudanden. Du kan prova på och uppleva flera aktiviteter samt lyssna på det mest fullmatade scen- och seminarie-programmet. Kanske hittar du en ny hobby, din drömresa, får råd inom juridik eller hälsa eller ett gott skratt från underhållningen på scenen. Missa inte heller vår reseauktion till förmån för Alzheimerfonden!

Läs mer om mässan på www.seniormassan.se.

Demenssjukdomar ökar över hela världen, men för att kunna ta fram nya mediciner och på sikt ett botemedel behövs mer finansiering till forskning. Det är också väsentligt att bryta den stigmatisering som omgärdar demenssjukdomar. Novamedia Sverige som driver Svenska Postkodlotteriet på uppdrag av Svenska Postkodföreningen har valt att stötta Alzheimerfondens viktiga arbete för att större forskningsanslag ska kunna delas ut till detta viktiga forskningsfält.

Novamedia Sverige är en organisation som vill hjälpa till att skapa ett starkt civilsamhälle. Ideella organisationer gör världen bättre som alla arbetar för att göra skillnad för människor, djur och natur. Därför går hela Postkodlotteriets överskott till ett 50-tal organisationer, Alzheimerfonden är en av dessa. Sedan starten 2005 har Postkodlotteriet delat ut 9,4 miljarder kronor till ideell sektor. – Vi har möjlighet att sätta fokus på vissa frågor i samhället och vi uppmanar nytänkande bland alla organisationer. Men det är inte vem som helst som kan bli förmånstagare. Alla som ansöker om att bli förmånstagare går igenom årliga kontroller och granskningar, både av oss och Lotteriinspektionen. Det är viktigt för oss att våra lottköpare vet var deras pengar hamnar, säger Cecilia Bergendahl, vd på Novamedia Sverige. Alzheimerfonden är den insamlings organisation i Sverige som bidrar allra mest till forskningen kring demens sjukdomar och de har varit förmånstagare sedan 2007. Förra året fick de 7 miljoner kronor och Cecilia Bergendahl är mån om att fortsätta stötta deras arbete.

”Alzheimerfonden är modiga”

FOTO: POSTKODLOTTERIET

CECILIA BERGENDAHL,

VD, NOVAMEDIA SVERIGE

LYCKAT SAMARBETE ⁄ 3

/Det känns jättebra att vi kan hjälpa Alzheimerfonden. Alla förmånstagare bestämmer själva hur pengarna ska användas då de vet hur de gör bäst nytta./CECILIA BERGENDAHL, VD PÅ NOVAMEDIA SVERIGE

– Det känns jättebra att vi kan hjälpa Alzheimer fonden. Alla förmånstagare bestämmer själva hur pengarna ska användas då de vet hur de gör bäst nytta. Vi arbetar efter fyra ledord och ett av dem är modig. Det passar in på Alzheimerfonden och generalsekreteraren Liselotte Jansson. Vi är alltid öppna inför nya idéer och jag hoppas att vi kan utveckla vårt samarbete i framtiden, säger hon.

Idag kostar demensvården svenska samhället drygt 63 miljarder kronor och prognosen de närmaste 20 åren pekar på en kostnad på 150 miljarder kronor. Det innebär en stor ansträngning för samhället och för hälso- och sjukvårdskostnaderna samt drabbade och deras anhöriga. Cecilia Bergendahl har själv personliga erfarenheter av den obotliga sjukdomen. – Min väninnas familj drabbades för ungefär tio år sedan. Det var smärtsamt att följa den utvecklingen under så många år, säger hon och betonar att det är viktigt för henne att Postkodlotteriet fortsätter att vara en hjälpande hand i jakten på nya mediciner – och ett botemedel.

4 ⁄ DIT T TESTAMENTE

– Trygghetspaketet är något alla borde ha. Det ger en trygghet inför en sjukdom och inför att åldras, säger Lotta Dahlstrand, utvecklingschef för Familjens Jurist. Ett av de första symptomen på Alzheimers sjukdom är att den drabbade personen sakta förlorar förmågan att tänka klart. Denna förändring påverkar personens förmåga att fatta beslut och delta i juridisk och finansiell planering. – Personer med demenssjukdom har inte rättshandlings-förmåga. Eftersom alla juridiska beslut kräver att man har rättshandlingsförmåga blir juridiken otroligt krånglig, säger Lotta Dahlstrand.

I de tidiga stadierna av sjukdomen kan den drabbade ännu leva ganska självständigt och hantera sina egna juridiska angelägenheter. Allt eftersom symptomen blir mer uppenbara måste personen förlita sig på sina anhöriga, något som kan bli påfrestande för hela familjen. – Ju tidigare man skriver testamenten och framtids-fullmakt, desto mer sannolikt är det att personen som lever med demenssjukdom kommer att kunna ha inflytande och känna sig delaktig, säger Lotta Dahlstrand.

FramtidsfullmaktI trygghetspaketet ingår upprättande av framtidsfullmakt. Genom att skriva en framtidsfullmakt bestämmer den drabbade vem som har rätt att fatta beslut när man själv inte längre är beslutskapabel. Framtidsfullmakt har länge efterfrågats i Sverige, men infördes först sommaren 2017. – Framtidsfullmakten gör det möjligt för den drabbade att själv bestämma vem som ska kunna ta hand om personens ekonomiska tillgångar och tillvarata personens intressen när han eller hon inte är kapabel längre. Det är ett alternativ till god man och förvaltare och skapar ett lugn för hela familjen, säger Lotta Dahlstrand. Att vara anhörig till någon som drabbats av en demens-sjukdom kan vara slitsamt och ställer ofta höga krav på

”Alla borde ha ett juridiskt trygghetspaket” Att planera inför framtiden med en demensdrabbad anhörig kan kännas både jobbigt och svårt. Därför erbjuder Familjens Jurist ett trygghetspaket till Alzheimerfondens månads-givare. Paketet innebär att du får tillgång till juridisk råd-givning, hjälp att upprätta ett testamente och en framtids-fullmakt.

LOTTA DAHLSTRAND,UTVECKLINGSCHEF FAMILJENS JURIST

FOTO: FAMILJENS JURIST

/ Framtidsfullmakten gör det möjligt för den drabbade att själv bestämma./

anhöriga. Ett Trygghetspaket hos Familjens Jurist skapar ett lugn kring de juridiska frågorna så att familjen kan känna sig trygg i framtiden. – Alzheimer är ett hårt slag för den som drabbats, men också för familjemedlemmar och vänner. Vi vill självklart hjälpa någon som vill skriva testamente eller framtidsfullmakt och samtidigt stötta Alzheimerfondens viktiga arbete, avslutar Lotta Dahlstrand.

Muntliga testamenten gäller inte!

Ett testamente måste vara skriftligt. Du kan skriva för hand eller på en dator, huvudsaken är att det är tydligt, egenhändigt undertecknat och märkt med ort och datum. Två samtidigt närvarande vittnen måste bevittna din namnteckning.

Kan jag ändra eller återkalla mitt testamente?

Du kan när som helst både ändra och återkalla ditt testamente. Om du ändrar får du inte stryka över tidigare text, det bästa är att du skriver ett helt nytt och river det gamla. Du kan också ändra genom att skriva ett tillläggstestamente som du bifogar till det befintliga.

Hur kan jag förvara mitt testamente?

När testamentet är skrivet och bevittnat bör du förvara originalet på en säker plats. Det kan exempelvis vara i ett bankfack. Det är också bra att ha en lättåtkomlig kopia på testamentet hemma. Anteckna gärna på kopian var originalet finns och tala om för dina närstående att det finns ett testamente. En del begravningsbyråer har också speciella förvaringstjänster att erbjuda, till exempel Familjens Jurist.

Vad händer när jag har gått bort? → Inom tre månader efter din bortgång upprättas en

bouppteckning som registreras hos Skatteverket. Om bodelning ska göras vid samboförhållande måste man begära detta senast vid bouppteckningen.

→ Om testamente upprättats måste detta vinna laga kraft innan arvet fördelas. Testamentet vinner laga kraft då samtliga dödsbodelägare godkänt det eller genom att klandertalan vid domstol inte väckts inom sex månader från det att man tagit del av testamentet.

→ När testamentet vunnit laga kraft och bodelning gjorts sker arvskifte och kvarlåtenskapen fördelas enligt testatorns yttersta vilja. I och med att detta är gjort är dödsboet avslutat.

DIT T TESTAMENTE ⁄ 5

Hur skriver jag ett testamente?

→ Du kan skriva ditt testamente både för hand eller med hjälp av en dator. Uttryck dig klart och tydligt. Se till att ha med både namn och personnummer på den tilltänkta arvtagaren. Samma sak gäller om du valt en ideell organisation som mottagare. Då är det viktigt att inkludera organisationsnumret. Organisationer kan byta namn men inte organisationsnummer.

→ Testamentet ska undertecknas med ort, datum och namnteckning. Om testamentet är på flera sidor ska du numrera samt signera varje sida. Det är också viktigt att det totala antalet sidor tydligt framgår: sid 1/3, 2/3 osv.

→ Två personer ska vid samma stund bevittna din namnteckning när testamentet undertecknas. De får inte vara släkt till dig eller arvtagare. De måste vara 15 år fyllda och känna dig så väl att de kan avgöra att du vet vad du gör. Att du är ”vid sinnes fulla bruk”.

→ Vittnesmeningen bör vara tydlig och klar så att vittnena säkert vet att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena behöver inte få ta del av innehållet och utformningen av testamentet.

Vad bör jag tänka på?

→ Till vem vill du ge dina tillgångar? Har du familj så kommer den naturligt oftast i första hand. Men du kan också välja att ge delar av din kvarlåtenskap till andra personer i din närhet eller till en ideell organisation som Alzheimerfonden. Det är ditt val och dina tillhörigheter, så det är bara du som bestämmer.

→ Du kan också bestämma om du vill ha en speciell person som du känner och litar på som avvecklar ditt dödsbo. Du kan skriva ner speciella önskemål om hur du vill ha din begravning och var du vill begravas.

→ Har du barn och kanske barnbarn går det också att försäkra sig om att din testamentsgåva ska vara deras enskilda egendom.

Vad innebär det att skriva ett testamente?

Ett testamente är ett bevittnat dokument i vilket du beskriver hur du vill att dina tillgångar ska fördelas efter att du har gått bort. Du skriver ett testamente för

att försäkra dig om att din sista vilja efterlevs.

När ska jag skriva mitt testamente?

Ditt testamente skriver du när som helst under ditt liv. Testamentet lever så länge du lever och kan när som helst ändras. Nya relationer och händelser i livet kan göra att dina tidigare beslut ändras. Se därför över ditt testamente med jämna mellanrum.

Vart kan jag vända mig för att få hjälp?

En jurist med inriktning på arvs- eller familjerätt kan hjälpa dig så att allt blir korrekt. Kontakta gärna din bank, en juristbyrå eller en större begravningsbyrå. De tar ut en avgift för konsultationen, men känner du dig osäker kan det vara en trygghet med professionell hjälp, till exempel Familjens Jurist.

Vad händer om jag inte skriver något testamente? → Är du gift

Är du gift så bodelar man på era tillgångar i två lika stora delar. Din maka/ make tar över din del och gemensamma barn får vänta med sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit.

→ Barn från tidigare äktenskap eller förhållande Har du eller din maka/make barn från tidigare äktenskap/förhållande (särkullbarn) får dessa ut sin avlidne förälders del av arvet direkt. Fosterbarn har dock inte arvsrätt.

→ Samboförhållande Enligt sambolagen ärver ni som är sambor inte varandra såvida ni inte har specificerat detta i ett testamente.

→ Registrerat partnerskap Lever du i ett registrerat partnerskap gäller samma regler som för äktenskap.

→ Ensamstående utan barn Är du ensamstående och inte har några barn är det i första hand dina föräldrar som får arvet efter dig. I andra hand är det dina syskon och deras bröstarvingar. I sista hand ärver far-/morföräldrar eller deras barn. Kusiner och andra släktingar har ingen arvsrätt.

→ Saknar du arvingar Om du helt och hållet saknar arvingar går dina tillgångar fullt ut till Allmänna arvsfonden.

Lär dig mer om testamente

Äldreminister Lena Hallengren (S):

Regeringen vill förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Genom en nationell strategi vill de bland annat öka samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg, kunskap och kompetens samt digitalisering av välfärdsteknik. Socialstyrelsen ska redovisa en plan för arbetet den 1 oktober 2018 och uppdraget ska redovisas den 1 juni 2022. – Under mandatperioden har regeringen tagit en rad initiativ och det pågår redan arbeten inom flera av dessa områden. Vi har till exempel satsat sju miljarder på stärkt bemanning inom äldreomsorgen, en satsning som finansierat 5 000 årsarbetare. En stärkt bemanning kan bidra till bättre omsorg om personer med demenssjukdom, till exempel genom att personalen kan tillbringa mer tid med den enskilde, säger äldreminister Lena Hallengren (S).

Hon berättar att de även har tagit fram ett investeringsstöd på 350 miljoner kronor som ska användas för nya investeringar i välfärdsteknik. – Välfärdstekniska lösningar kan vara till stor nytta för många med demenssjukdom

och bidra till att de kan behålla eller öka sin trygghet och självständighet. Samtidigt återstår mycket att göra, förändringar tar tid. Men den nya strategin kan ses som ett startskott för att förbättra omsorgen och öka tryggheten för personer med en demenssjukdom, säger Lena Hallengren. Hon vill samtidigt passa på att lyfta fram området kring samverkan och personal från den nationella strategin. Lena Hallengren förklarar att idag händer det tyvärr att personer som får en demensdiagnos faller mellan stolarna. Det innebär i sämsta fall att en kvinna eller man som fått besked om att man har en demens sjukdom inte erbjuds något stöd och lämnas åt sitt öde. För att förhindra det och möjliggöra bättre samverkan har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för hur omsorgen och vården för personer med demenssjukdom kan organiseras. – Modellen kan bidra till att en person med en demenssjukdom erbjuds rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet. Personal är ett annat viktigt område. Det framtida rekryteringsbehovet är stort inom äldreomsorgen till följd av den demografiska utvecklingen och att personal går i pension. Inom äldre- och funktions-hindersomsorgen behöver 78 900 personer rekryteras till följd av de demografiska förändringarna, medan 67 100 personer behöver anställas på grund pensionsavgångar fram till år 2026, säger Lena Hallengren.

Vilka är era största utmaningar nu när ni ska ta fram en plan för arbetet som ska redovisas i oktober? – Myndigheten har uppdrag från regeringen

att följa upp och långsiktigt hantera strategiska frågor inom ramen för demensstrategin. Social-styrelsen ska även ta initiativ till att genomföra utvärderingar av nationella satsningar som görs inom demensområdet. På ett mer övergripande plan är det personal bristen och det enorma behovet av investeringar som behövs för att klara av att hålla hög kvalitet inom äldre-omsorgen och välfärden generellt, säger Lena Hallengren.

Hur ser du på framtiden för demens-vården? Kommer strategin att göra skillnad? – Stora utmaningar väntar, inte minst med tanke på att vi lever längre. Fram till år 2045 väntas antalet personer som är 80 år och äldre fördubblas från en halv miljon till en miljon. Hög ålder innebär en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom och den demografiska utvecklingen är verkligen en utmaning, då fler äldre kommer att behöva vård och omsorg. Samtidigt är det en positiv och glädjande utveckling att vi lever allt längre. Jag hoppas att vi med strategin får ett fokus på frågor som rör personer med demenssjukdomar och deras anhöriga. Erfarenheter från de andra nordiska länderna är att en nationell demensstrategi skapar uppmärksamhet lokalt om frågor inom demens området, till exempel hur man ska skapa ett inkluderande samhälle där personer med demenssjukdom kan leva med så hög livskvalitet och självständighet som möjligt. Min förhoppning är också att strategin gör skillnad genom att ge stöd och inspiration, till exempel till kommuner som vill utveckla egna lokala demensplaner, avslutar Lena Hallengren.

”Stora utmaningar väntar”

Regeringen beslutade den 24 maj om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom. – Jag hoppas att strategin ska fungera som ett stöd för utvecklingsarbetet inom demens området, både på kort – och lång sikt, säger äldreminister Lena Hallengren (S).

/Modellen kan bidra till att en person med en demenssjukdom

erbjuds rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under

hela sjukdomsförloppet./LENA HALLENGREN, ÄLDREMINISTER (S)

6 ⁄ NATIONELL STR ATEGI

Äldreminister

ÄLDREMINISTER LENA HALLENGREN (S)

FOTO: KRISTIAN POHL, REGERINGSKANSLIET

NATIONELL STR ATEGI ⁄ 7

8 ⁄ VALET 2018

Inför valet 2018:

Var står de politiska partierna i demensfrågan?Hälso- och sjukvården är ett av valets viktigaste frågor. I Norrbotten gör Sjukvårdspartiet succé och samtidigt lyfter allt fler partier runt om i Sverige fram demensfrågor i debatten. Kristdemokraterna i Stockholms län vill bland annat att staten inför en äldreboendemiljard för att vi ska få fler äldreboendeplatser medan Socialdemokraterna i Skåne vill lägga fokus på att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede för att kunna avgöra vilken vård och behandling – eller vilket stöd som behövs.

MEM

OR

IES

GR

AN

SKAR...

VALET 2018 ⁄ 9

Hur vill ni (KD) förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Stockholms län?– Kristdemokraterna anser att kontinuiteten för patienten måste stärkas genom att patienten ska ha rätt till en fast läkarkontakt i primärvården. En namngiven fast läkar-kontakt skapar trygghet för både patienten och anhöriga.

Hur tycker ni att man ska hantera det växande antal människor som drabbas av demens?– Vi kristdemokrater tycker det är bra att det äntligen finns en nationell demensstrategi på plats. Nu finns det en samlad plan från statens sida. Detta var ett initiativ som vi kristdemokrater drev på för i Socialdepartementet. En av de viktigaste punkterna för oss kristdemokrater är att samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänstens omsorg måste bli bättre i framtiden.

Hur ser ni på vården av yngre demenssjuka?– När en yngre person, som är mitt i livet, drabbas av demenssjukdom uppstår ofta behov av särskilt stöd för att klara livssituationen. Kristdemokraterna anser att kommunernas anhörigstöd riktat till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom behöver utvecklas. Det

behövs enligt Socialstyrelsen också fler dagverksamheter och boenden som är anpassade för yngre med demenssjukdom. Vi kristdemokrater håller med om detta.

Det är personalbrist inom vården över hela landet. Vad vill ni göra för att vända trenden och locka fler människor att arbeta inom vård och omsorg?– Utan personal går det inte att bedriva någon vård. Landstingen och kommunerna måste därför förbättras för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Vi anser också att vi måste se till att medarbetare i vården och omsorgen har god kunskap om demens sjukdomar. Här behövs det riktade kompetensatsningar exempelvis personal inom äldreomsorgen.

Hur ser ni på framtiden inom demensområdet?– Antalet personer med demenssjukdom kommer sannolikt att öka de närmaste åren. Kommunerna kommer därför behöva möta behovet av vård- och omsorgsinsatser. Kristdemokraterna vill att staten inför en äldreboendemiljard för att vi ska få fler äldreboendeplatser. Det finns luckor inom demensforskningen. Kristdemokraterna anser att staten behöver tillföra mer resurser för forskning om demenssjukdomar.

Ella BohlinBarn- och äldre landstingsråd i Stockholms län, Kristdemokraterna

FOTO: PRESSBILD

Hur vill ni (S) förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Skåne – och hur ser ni på framtiden inom demensområdet? – I Skåne har vi fattat beslut om en strategisk plan för demenssjukdomar som vi arbetar efter. Den ligger i linje med socialstyrelsens riktlinjer och har nyligen uppdaterats. Att arbeta för att vården ska bli ännu bättre på att fokusera på och utgå ifrån individens behov tycker vi är viktigt. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att ge en bra vård oavsett huvudman. Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede är nyckeln för att kunna avgöra vilken vård och behandling eller vilket stöd som behövs. Ett konkret exempel som används och utvärderas i Skåne nu är att man inom sjukhusvården rutinmässigt ställer kontrollfrågor och vid tecken på svikt uppmärksammar man vårdcentralsläkare som då kan följa upp och diagnosticera närmare. Vi vill även förbättra samarbetet och delaktigheten för anhöriga.

Hur tycker ni att man ska hantera det växande antal människor som drabbas av demens?– Vi blir allt fler och vi lever längre, vilket i grunden är bra, men det kommer också krävas mer resurser eftersom fler kommer behöva stöd och hjälp. Vi behöver utbilda och anställa mer personal som kan fånga upp patienter vid tecken på svikt redan på vårdcentralerna. Genom tidiga insatser kan fler leva ett mer aktivt liv med sin sjukdom under en längre tid. Det går heller inte att sticka under stol med att människors vårdbehov kostar så vad man som politiker måste vara tydlig med är att bra vård med tillräckligt med personal får gå före skattesänkningar.

Hur ser ni på vården av yngre demenssjuka?– Tidig upptäckt och tillräckligt mycket luft i systemet för att möjliggöra individuella lösningar är viktigt för alla, men i synnerhet för de som drabbas tidigt. Det gör det också lättare att tillgodose behov och önskemål som patient och anhöriga har och det ger en bättre möjlighet att planera framåt.

Det är personalbrist inom vården över hela landet. Vad vill ni göra för att vända trenden och locka fler människor att arbeta inom vård och omsorg?– Det handlar både om att utbilda och rekrytera ny personal, men också om att ha en bra arbetsmiljö som gör att personalen trivs och vill stanna hos oss som arbetsgivare. Vi har tagit fram ett flertal handlingsplaner och strategier för hur vi ska få och bibehålla en bättre arbetsmiljö. Det är viktigt att komma ihåg att merparten av både vård och omsorg inte sker inom slutenvården utan i primärvård och kommun. Även om de specialiserade minnesklinikerna och geriatrikerna fyller viktiga funktioner är det avgörande att det finns tillräckligt med allmänläkare på vårdcentralerna och tillräckligt med personal inom hemtjänst, hemsjukvård och på kommunala boende. Det utbildas nu 40 procent fler allmän läkare till vårdcentralerna i Region Skåne än under förra mandatperioden. Men det behövs ytterligare utbildnings platser för att få ner antalet patienter per allmänläkare. Därför är ett av våra viktigaste vallöften att tillföra fler utbildningsplatser för läkare som vill specialisera sig inom allmänmedicin.

Anna-Lena HogerudRegionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne, Socialdemokraterna.

FOTO: PER WILKENS

10 ⁄ VALET 2018

Kenneth Backgård Oppositionsråd i Sjukvårds- partiet, Norrbottens län.

Hur vill ni (L) förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Göteborg/Västra Götaland?– Liberalerna vill se en sjukhusansluten hemsjukvård. För många, framför allt äldre och multisjuka, patienter passar den småskaliga och nära sjukvården betydligt bättre. Geriatriker och allmänläkare på vårdcentraler ska kunna lägga in patienter på sådana närvårdsavdelningar, men även i hemmet, i en så kallas sjukhusansluten hemsjukvård. Sjukhusvård i hemmet minskar förvirring för patienter med demens, ger färre fallskador och minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Vi vill att patienten ska ha rätt till en egen fast läkare.

Hur tycker ni att man ska hantera det växande antal människor som drabbas av demens? – Först och främst måste det till ökade resurser till forskningen på området så att sjukvården för det växande antalet människor får en kunskapsbaserad demensvård. Vi behöver bygga fler boenden som är anpassade efter personer och äldre med demens.

Hur ser ni på vården av yngre demenssjuka?– För yngre med demens så måste särskilda satsningar göras. Bland annat ska dessa personer inte bo med äldre personer med demens då yngre personer med demens har andra behov än de som kan tillgodoses på till exempel ett äldreboende.

Det är personalbrist inom vården över hela landet. Vad vill ni göra för att vända trenden och locka fler människor att arbeta inom vård och omsorg?– Personalbristen inom viktiga välfärdsyrken oroar.Personalen utgör den viktigaste kvalitetsfaktorn, det är i mötet mellan den anställda och brukaren som kvalitet uppstår. Statusen att arbeta inom omsorgen måste höjas, bland annat genom satsningar på en fortlöpande kompetens- och ledarskapsutveckling. Det leder till ökade karriärmöjligheter och till motiverad personal. Möjligheten till friskvård på arbetstid måste bli bättre. Mindre stress och mer utrymme för återhämtning, ökat inflytande för personal, möjlighet att påverka arbets-belastningen, möjlighet att utvecklas genom vidare-utbildning och kompetensutveckling. Personalen behöver stärkt stöd av chef och kollegor och då behövs det färre medarbetare per chef.

Hur ser ni på framtiden inom demensområdet? – I Danmark har man byggt en ”demensby” och där kan de boende med minnesproblem vistas tryggt inom ett inhägnat område. I denna by har de tillgång till en meningsfull vardag. Jag tror att det är en bra lösning på hur man kan skapa en trygg miljö för människor med demens, men också för deras anhöriga. Även Frankrike har en typ av”demensby”. Jag tror att Sverige kan komma att kolla på den här typen av lösningar eller koncept i framtiden. Det ger brukarna frihet att röra sig inom ett tryggt område.

Ann Catrine Fogelgren (L)Biträdande kommunalråd Göteborg.

FOTO: PRESSBILD

FOTO: PRESSBILD

Hur vill ni (Sjukvårdspartiet) förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Norrbottens län?– Vi har i vårt partiprogram valt att prioritera äldre med kroniska sjukdomar samt multisjuka. Dit räknas även människor med demenssjukdomar. Vi anser att demens-sjukdom, till stor del också är en anhörig sjukdom på grund av den anpassning som familjerna måste göra. Att prioritera dessa patienter innebär att de skall erbjudas regelbunden undersökning, medicinering och självfallet vårdplatser. Dessutom behöver familjerna avlastning.

Hur tycker ni att man ska hantera det växande antal människor som drabbas av demens?– Att människor blir äldre, medför också ett ökande antal med demenssjukdomar. Det i sig är ett växande hälsoproblem. Samtidigt går forskningen framåt, diagnosmetoder och mediciner blir bättre vilket medför precisare och effektivare behandlingar. Vi måste planera utifrån dessa förutsättningar och bland annat se till att det finns tillräckligt med omsorgs- och vårdplatser.

Hur ser ni på vården av yngre demenssjuka?– Yngre människor med demens far ofta väldigt illa i den vård som vi idag bedriver. Många hamnar inom psykiatrin,

vilket inte alls är anpassad för dessa patienter. Det är en självklarhet att dessa patienter också skall kunna erbjudas vård och omsorg med sikte på att bromsa upp och kanske stoppa fortskridandet av demenssjukdomen.

Det är personalbrist inom vården över hela landet. Vad vill ni göra för att vända trenden och locka fler människor att arbeta inom vård och omsorg?– Vi har redan nu tagit upp att såväl arbetsmiljö som löner måste prioriteras för vård- och omsorgspersonal. Konkurrensen med bemanningsföretagen innebär att rekryteringen annars blir oerhört svår. Det är ett ofrånkomligt faktum om man skall lyckas behålla eller rekrytera personal. Att utöka utbildningskapaciteten löser inte arbetsmiljö- eller löneproblemet. Hur ser ni på framtiden inom demensområdet?– Vi ser framsteg inom demensforskningen som tycks lovande för att bättre diagnostisera och behandla demenssjukdomar.

Inför valet 2018:

Var står de politiska partierna i demensfrågan?

HEWLET T PACKARD ENTERPRISE ⁄ 11

Så ska Hewlett Packard Enterprise påskynda Alzheimerforskningen

Att hitta en lösning på den snabbt växande Alzheimergåtan engagerar många. Nu går det branschledande teknikföretaget Hewlett Packard Enterprise med i kampen för att knäcka gåtan kring Alzheimers sjukdom med hjälp av framtidens teknik.

47 miljoner människor är drabbade av demens-sjukdomar och ett nytt fall upptäcks var tredje sekund. Idag finns inget botemedel och forskare runt om i hela världen arbetar hårt för att hitta orsaken bakom Alzheimers sjukdom. En stor utmaning i forskningsarbetet är att bearbeta den enorma mängd patientdata som samlas in och lagras över lång tid. – Alzheimerforskare samlar in och analyserar olika typer av data från patienter; medicinsk historik, familjehistorisk, blodvärden, data om livsstil, kost, boendesituation med mera. Idag finns varken tekniken eller infrastrukturen för att forskarna ska kunna analysera sådana enorma mängder data, säger Anna Granö, Sverigechef på Hewlett Packard Enterprise.

Hewlett Packard Enterprise har utvecklat en ny, revolutionerande teknologi, som ska underlätta forskarnas arbete i kampen mot demenssjukdomar. Tekniken kallas för Memory-Driven Computing och används redan av forskare vid tyska forskningsinstitutet DZNE för att få nya insikter om Alzheimers sjukdom. – Med Memory-Driven Computing kan forskare bearbeta den enorma mängd patientdata som samlas in för att bättre förstå Alzheimers sjukdom och hitta nya samband som de inte sett tidigare. När forskningsprocessen går snabbare kan forskarna testa nya hypoteser om vad som orsakar sjukdomen, säger Anna Granö.

Hewlett Packard Enterprises stora engagemang för Alzheimerfrågan ledde till att man kontaktade Alzheimerfonden för att inleda ett samarbete. Anna Granö menar att samarbetet med en organisation, som delar Hewlett Packard Enterprises värderingar och målsättningar, ökar innovationstakten. – Framtidens lösningar kommer att skapas genom samarbeten mellan drivande organisationer som var för sig arbetar för Alzheimergåtans lösning. Förändringarna sker så snabbt idag. Ska man som företag vara relevant och skapa nya värden måste man samarbeta, avslutar Anna Granö.

FOTO: HEWLETT PACKARD ENTERPRISE

ANNA GRANÖ, SVERIGECHEF PÅ HEWLETT PACKARD ENTERPRISE

Gunilla Ekestam Zweig blev tilldelad ekonomiskt stöd av Alzheimerfonden 2016 för att studera till Silvialäkare. Syftet med utbildningen är att bland annat ge läkare en fördjupad förståelse inom demensområdet.

– Vi hade väldigt hårda sparkrav inom primärvården när jag sökte stöd från Alzheimerfonden och därför blev jag jätteglad när de gick in och betalade en del av utbildningen. Jag tog examen i början av 2017 och jag är mycket nöjd med upplägget av kurserna, säger Gunilla Ekestam Zweig. Utbildningen Silvialäkare – magisterutbildning i demensvård för läkare” är framtagen av Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. – Alla deltagare hade olika specialiteter vilket gjorde att det blev dynamiska och spännande diskussioner. Vi fick även använda det som vi lärde oss på utbildningen på våra vanliga arbetsplatser, säger Gunilla Ekestam Zweig.

På Sophiahemmet Högskola kan undersköterskor studera det nätbaserade programmet ”Silviasyster – Specialisering i demensvård för undersköterskor”. Nina Antikainen är en av studenterna som tog examen i juni 2018.

”Silviasyster – Specialisering i demensvård för undersköterskor” utgår från den palliativa vårdfilosofin och syftet är att ge en personlig utveckling och en unik spetskompetens som vårdare och handledare inom demensvård. – Utbildningen är två år och mitt andra år är finansierat av Alzheimerfonden. Derasbidrag på 53 000 kronor betyder otroligt mycket för mig, säger Nina Antikainen. Nina berättar att hon vill arbeta för ett bra bemötande och omsorg av personer med en demenssjukdom. – Det är viktigt att inte bara se sjukdomen utan även individen. Jag vill att de ska ha en god vardag med livskvalitet. Min dröm är att skapa ett boende för yngre med demens som är anpassat efter deras behov.

12 ⁄ UTBILDNING

NINA ANTIKANINEN, UNDERSKÖTERSKA.

GUNILLA EKESTAM ZWEIG, LÄKARE. Silvialäkare Gunilla

Silviasyster Nina

VI STÖDJER ALZHEIMERFONDENS ARBETE:

FAMILJENS JURIST ERBJUDER ALZHEIMERFONDENS MÅNADSGIVARE ETT FÖRMÅNLIGT FAST PRIS FÖR UPPRÄTTANDE AV TESTAMENTE OCH FRAMTIDSFULLMAKT

Framtidsfullmakt

Både ålder och sjukdom kan göra att man i framtiden behöver hjälp med sina personliga och ekonomiska intressen. En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att själv utse vem som ska hjälpa dig om din livssituation förändras och du inte klarar dig själv längre. Du kan genom en framtidsfullmakt se till att din framtid hamnar i händerna på någon du känner och litar på t.ex. en familjemedlem eller vän.

Testamente

Om du har önskemål om hur din egendom ska fördelas när du går bort behöver du upprätta ett testamente. Det är bra att tänka på att sambor inte ärver varandra och att inte heller gifta ärver varandra om det finns särkullbarn. För att undvika tvister eller missförstånd mellan dina efterlevande är det både klokt och omtänksamt att göra dina önskemål tydliga i ett testamente.

Trygghetspaketet 4 995 kronor I priset ingår:

• Rådgivning av jurist via telefon eller Skype

• Framtidsfullmakt

• Testamente

Kontakta oss for tidsbokning 010-458 08 00 www.familjensjurist.se/boka-tid/alzheimerfonden

JORDEN RUNT PÅ CYKEL ⁄ 13

Kristian Halfwordson hade ett jobb som inte skänkte någon glädje och visade lite hopp om en bättre framtid; fast i en seg, byråkratisk och formell organisation. Likt många hade han en dröm. Den där drömmen som man flyr till i väntan på bussen. Kristians dröm var att ta sig jorden runt på cykel. Han följde sedan tidigare Fredrika Ek (The Bike Ramble) på Instagram som cyklade jorden runt. Strax efter hemkomst föreläste Fredrika om sin resa. – Berättelserna var målningar av det jag drömt om, oändliga landskap, överraskan-de möten och värdefulla upplevelser. Trots beskrivningar av vedervärdiga upplevelser så gick det inte att ta miste på att Fredrika hade upplevt något som var värt varenda bergsklättring i motvind och varje punkte-ring i monsunregn.

Med allt detta som bakgrund tog Kristian på söndagskvällen den 15 april beslutet att säga upp sig följande dag och förverkliga sin dröm. Han gör sin sista dag som anställd den 22 augusti 2018. Huset, bilen och soffan är till salu och ersätts med cykel och tält.

– Ett mer detaljerat fokus kom att ta min tid, kvällar och helger handlande nu om vindar, väder, visum, vaccinationer, vägval och visshet. Jag gjorde min research och sakta men säkert började en rutt sätta sig, berättar Kristian.

Samlar in pengar till forskningMed hjälp av cykel ska Kristian ta sig 40 000 kilometer runt jorden. En kraftigt övervägande majoritet av nätterna till-bringas i tält med undantag för när lagen eller väder inte tillåter det. Det förekommer ingen följebil eller annan assistans under

resan.

– Ett samarbete med Dementia Forum X och Alzheimerfonden har inletts och jag kommer tillsammans med dem och deras samarbetspartners dels samla in pengar till forskning kring demens men också öka folks medvetenhet kring demenssjukdomar, berättar Kristian.

"Det är bråttom"– Demensforskningen är idag kraftigt underfinansierad i förhållande till samhällskostnaderna. Trots att fler än 160 000 människor i Sverige lider av någon form av demenssjukdom saknas ännu både botemedel och bra mediciner. Till år 2050 beräknas antalet drabbade ha tredubblats. Därför är det bråttom att lösa demensgåtan. Jag vill, med min cykling, bidra till det viktiga arbete som Alzheimerfonden och Dementia Forum X gör, avlutar Kristian.

Den 3 september 2018 ger sig Kristian Halfwordson, 33, av på en oförglömlig resa som många bara kan drömma om. Under två år lämnar han det inrutade vardagslivet bakom sig för att cykla jorden runt – en resa på över 40 000 kilometer – till förmån för demensforskningen.

Jorden runt på cykel till förmån för demensforskningen

Jorden runt på två år – läs mer om Kristian Halfwordsons resa→ se.betternow.org/en/fundraisers/bike-for-dementia

/Jag vill, med min cykling, bidra till det viktiga arbete som Alzheimer fonden och Dementia Forum X gör./

KRISTIAN HALFWORDSON

Niklas Marklund professor i neurokirurgi, Lunds universitet

Oskar Hansson professor och överläkare

14 ⁄ FORSKNING

Oskar Hansson arbetar med klinisk forskning med fokus på tidig och säker diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Han har börjat kombinera biomarkörer i ryggvätska och blod med hjärn-avbildningstekniker som till exempel magnetkamera och PET-kamera för att förstå sjukdomen bättre – och göra diagnostiken ännu säkrare. – Jag sökte stöd från Alzheimerfonden för att kunna fokusera merpå PET-kameratekniken så att vi kan upptäcka sjukliga förändringarav proteinet tau i hjärnan. Hittills har 720 patienter från Sverige,USA och Korea deltagit i den första studien, säger han. Oskar Hansson berättar att tau-PET med stor säkerhet kan skilja Alzheimer från andra demenssjukdomar. – Forskningsanslaget på 1,5 miljoner kronor från Alzheimer fonden betyder otroligt mycket för mig. Nu kan vi starta en ny högkvalitativ studie med målet att bland annat ta fram nya diagnostiska metoder som kan förbättra sjukvården för de Alzheimersjuka.

Forskningsprojekt som Alzheimerfonden stödjer

Niklas Marklund har lång erfarenhet av hjärnforskning

och har bland annat studerat idrottare som har drabbats av en eller

flera hjärnskakningar under karriären. Hans primära forskningsfält

har främst varit svåra traumatiska hjärnskador, men även

långtids konsekvenserna av hjärnskakningar.

– Både svåra, men även lättare upprepade hjärnskador kan ge en

ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. Genetiska riskfaktorer

kan avgöra hur snabbt Alzheimers-liknande förändringar bildas i

hjärnan efter traumatisk skada, säger Niklas Marklund.

2017 fick Niklas Marklund 200 000 kronor i forskningsanslag från

Alzheimerfonden för att förbättra diagnostiken för dessa hjärnskador.

– Vi vill använda anslaget bland annat till att utvärdera en ny

behandling som motverkar inflammation i hjärnan för att sakta ner

processen. Det känns lysande att Alzheimerfonden vill stötta vårt

arbete. Jag är otroligt tacksam – det är verkligen guld värt.

ALZHEIMERLOPPET ⁄ 15

Alzheimerloppet 2018:

sprang för livetLördagen den 26 maj var det dags för den tredje upplagan av Alzheimerloppet i Stockholm.Loppet arrangeras för att uppmärksamma Alzheimers sjukdom och samtidigt samla in pengar till det fortsatta forskningsarbetet.

Cirka 400 personer stod redo i Hagaparken i Stockholm för att stötta alzheimers-

forskningen genom att delta i Alzheimerloppet där anmälningsavgiften oavkortat går till

Alzheimerfonden. Grundarna Julia och Felicia Falk var självklart på plats för att delta i

loppet. I år infördes även ett vandringspris till minne av deras mamma i hennes namn.

De första att få lyfta pokalen blev Petra Hurtig och Tomas Canessa Carlsson – loppets

snabbaste kvinna och man.

Tusen tack alla fantastiska deltagare som sprang eller gick till förmån för alzheimer-

forskningen.

SYSTRARNA JULIA OCH FELICIA FALCK SOM 2005 STARTADE ALZHEIMERLOPPET TILL MINNE AV SIN MAMMA SOM LEVDE MED ALZHEIMERS SJUKDOM I TOLV ÅR.

DE STOLTA VINNARNA AV ALZHEIMERLOPPET 2018 GRATULERAS AV ALZHEIMER FONDENS GENERAL-SEKRETERARE LISELOTTE JANSSON OCH KONFERENCIER CAXTON NJUKI.

FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

Följ oss i sociala medier och på alzheimerfonden.se

Jag vill bli månadsgivare via autogiro.

Namn

Adress

Postadress och ort

Telefon dagtid

E-post

Kontohavare (om annan än ovan)

Personnummer

Bankens namn och ort

Clearingnummer

Kontonummer

Fyll i dina person- och bankuppgifter nedan. Välj månadsbelopp och skriv under. Posta den till: Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden, SVARSPOST, Kundnummer 20475688, 110 06 Stockholm Varmt tack för ditt engagemang!

Alzheimerfonden får göra detta uttag från mitt konto den 25:e i varje månad. I övrigt gäller autogirovillkoren på alzheimerfonden.se under fliken Bli månadsgivare.

Jag vill stödja Alheimerfonden via autogiro varje månad med:

500 kr 300 kr 200 kr Annat belopp kr

RE

M E M B ER

SE

P T E M B

ER

Datum Underskrift

Portobetalt

Medgivande

Med stöd av:

21 SEPTEMBER 2018

Alzheimerdagen Alzheimerfonden bjuder in till en temadag om alzheimer och andra demenssjukdomar.

Plats: Aula MedicaTid: Kl 09.00-13.00Pris: 150 kronorModerator: Liselotte Jansson och Figge Norling

Mer info & program: www.alzheimerfonden.seBiljettbokning & anmälan: www.delegia.com/alzheimerdagen

ALINA SOLOMON

NIKLAS MARKLUND

EVA-MARIA VAN DER KWAST

LISELOTTE JANSSON

OSKAR HANSSON

FIGGE NORLING

EMILIA HALLDÉN

PÅ GÅNG 2018

E N N Y H E T S T I D N I N G F R Å N A L Z H E I M E R F O N D E N . VA R S Å G O D !

#2/2018