en myndighet – två sidor - diva...
TRANSCRIPT
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora
En myndighet – två sidor
En kvantitativ undersökning av medias rapportering och
Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen
Ronya Fredriksson
2015
Examensarbete, Nivå, Poäng C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen), 15 hp
Medie- och kommunikationsvetenskap Informatörsprogrammet
Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp
Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin
Abstract
Författare: Ronya Fredriksson
Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias
rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen”
Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp
Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap
Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,
dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var
att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-
2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.
Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans
med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets
omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles
befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna
tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media.
Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och
Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg,
krönikor och insändare.
Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle
kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av
de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken
som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21
uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten.
Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende,
myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle,
enkätundersökning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 BAKGRUND 1
1.2 PROBLEMFORMULERING 1
1.3 SYFTE 2
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR 3
2. TIDIGARE FORSKNING 4
3. TEORIER 5
3.1 DAGORDNINGSTEORIN 5
3.2 VÅRA EMOTIONELLA MINNEN 6
3.3 TEORIERNAS RELEVANS 8
4. METOD 9
4.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS 9
4.2 KODSCHEMA 9
4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING 10
4.3.1MÅLGRUPP FÖR ENKÄTEN 12
6. MATERIAL 12
6.1 VAL AV MATERIAL 12
6.2 MATERIALINSAMLING 13
6.3 URVAL OCH KODNING AV ARTIKLAR 13
7. RESULTAT 15
7.1 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 15
7.2 TIDNINGSARTIKLARNA 16
7.3 DISKUSSION 17
7.4 ÖVRIGT RESULTAT 18
8. SAMMANFATTNING 19
9. FRAMTIDA FORSKNING 20
10. KÄLLFÖRTECKNING 21
10.1 TRYCKTA KÄLLOR 21
10.2 DIGITALA KÄLLOR 21
11. BILAGOR 22
11.1 KODSCHEMA 22
11.2 ENKÄT 23
11.3 ENKÄTRESULTAT 25
1
1. INLEDNING
1.1 BAKGRUND
År 1902 öppnade Sveriges första arbetsförmedling i Helsingborg. Syftet med
öppningen var att skapa en neutral och naturlig mötesplats för arbetssökande och
arbetsgivare. Från början annonserades lediga jobb ut via tryckta listor som återfanns
på förmedlingen samt i Riksvakantlistan, dåtidens jobbtidning. Efter cirka 30 år
började även jobben läsas upp i riksradio. 1971 finns det 166 lokala
arbetsförmedlingskontor runt om i Sverige och 1995 lanserades
arbetsformedlingen.se. 1 januari 2008 ersattes det gamla Arbetsmarknadsverket av
den nya Arbetsförmedlingen som vi har än idag.1
2013 var över en miljon människor inskrivna på någon av de 320
arbetsförmedlingarna runt om i Sverige. Arbetsförmedlingens största och viktigaste
uppgift är att sammanföra de som vill ha ett arbete med de som behöver arbetskraft.2
Rätt kompetens på rätt plats. Men det finns ett problem, förtroendet för
Arbetsförmedlingen ligger i botten.3
2014 var tredje året i rad som marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo mätte
svenskarnas förtroende för våra myndigheter. Arbetsförmedlingen fick då sämst
resultat av alla myndigheter som deltog i undersökningen, och blev därmed Sveriges
minst betrodda myndighet för tredje gången.4
1.3 PROBLEMFORMULERING
Förutom de miljontals arbetslösa svenskar som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen
så är det många andra människor som känner till myndigheten. Att
Arbetsförmedlingen inte har det största och bästa förtroendet är allmänt känt och
1 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss/Historia.html 2 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss.html 3 http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf 4 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-ar-fortroendet-for-svenska-myndigheter_3581928.svd?sidan=1
2
något som medierna ofta påminner oss om. Sällan blir vi upplysta om myndighetens
goda resultat och framgångar, trots att Arbetsförmedlingen bidrog till att en halv
miljon människor fick en sysselsättning under 2014. Istället kastar medierna ett
negativt sken över myndigheten, något som kan påverka mediernas mottagare.
Det vore naivt att säga att det enbart är medierna som bidrar till den negativa andan.
Även om alla människor inte har någon egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen så har
nog ändå de flesta någon i sin närhet som har varit arbetslös och haft kontakt med
myndigheten. I dagens medierade värld delar vi våra upplevelser och tankar snabbt
med varandra genom sociala medier såsom Twitter, Facebook och Instagram. Många
gånger kan vi läsa irriterade uppdateringar om ”Arbetsförnedringen”, med flera
medhållande kommentarer.
Genom att kontinuerligt framföra negativa nyheter kan medierna ge oss en ensidig
bild av Arbetsförmedlingen som något nödvändigt ont. Medierna bidrar i stor
utsträckning till vad vi tänker på, och kan därför ge människor en dålig syn på
Arbetsförmedlingen utan att ha någon grund i egna erfarenheter. Samtidigt så kan
även våra nära och kära bidra till ett sjunkande förtroende genom att dela med sig av
sina dåliga upplevelser som vi ofta anammar utan närmare eftertanke.
1.3 SYFTE
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om människor bosatta i Gävle
delar medias negativa bild av Arbetsförmedlingen, eller om de har en helt annan
uppfattning. Är medias bild av en kaotisk och splittrad myndighet delad av
allmänheten? Eller har folket egentligen en annan uppfattning? Och tror de på allt
media skriver? Anledningen till den geografiska avgränsningen var för att få ett
specifikt resultat och inte ett allmänt.
Jag anser att den här frågan är viktig av den anledningen att Arbetsförmedlingen är
beroende av ett stort förtroende för att de ska kunna föra människor, men också hela
Sverige, framåt. Att en så stor och viktig myndighet saknar förtroende skapar stora
problem, både för näringslivet och för samhället i stort.
3
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR
Om det fanns tid och utrymme så skulle det här problemet kunna ligga till grund för
många frågeställningar. I det här fallet så har jag begränsat med tid och valde därför
att enbart använda mig av tre huvudfrågeställningar. Dels för att inte glömma bort det
verkliga syftet, men också för att få en tydlig gräns för att motverka att arbetet skulle
bli övermäktigt.
Frågeställningarna som kommer att besvaras är;
- Vad har medierna fokuserat mest på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen;
negativa händelser eller positiva resultat?
- Vad har Gävleborna överlag för syn på Arbetsförmedlingen;
positiv eller negativ?
- Delar Gävleborna medias bild? Och tror de själva att de blir påverkade av media?
4
2. TIDIGARE FORSKNING
Då Arbetsförmedlingen är ett ständigt aktuellt ämne så har det skrivits en hel del
rapporter och vetenskapliga artiklar om myndigheten. Arbetsförmedlingen ger själva
ut ett antal rapporter varje år som behandlar såväl forskning som arbetsmarknaden.
För att undersöka arbetsmarknaden gör även Arbetsförmedlingen prognoser för att se
hur arbetsmarknaden egentligen ser ut. Prognosen kommer ut två gånger per år och
behandlar både hela rikets men även enskilda läns arbetsmarknad. Prognoserna görs
för att få en bild av hur arbetsmarknaden har utvecklats och bygger på intervjuer med
både privata och offentliga arbetsgivare. Resultatet används sedan internt för att
underlätta Arbetsförmedlingens jobb men även externt med syftet att informera och
påverka viktiga aktörer så som regering, riksdag, kommuner och media.5
Myndighetens förtroende är något som har behandlats ett flertal gånger, både på
studentnivå och av offentliga instanser. En instans som gjort en del forskning kring
Arbetsförmedlingen är som tidigare nämnt marknadsundersökningsföretaget TNS
Sifo.6 TNS Sifo gör varje år en undersökning för att mäta förtroendet för svenska
myndigheter. 5 657 slumpvist utvalda personer intervjuades och fick, med hjälp av en
femgradig skala, bedöma myndigheterna på övergripande värdering, personligt
intryck, förtroende, kvalitet i myndighetsutövning/tjänster samt framgång.
För att kunna utföra mätningen använde Sifo sig av den så kallade ”Trimskalan”, som
sträcker sig från minus 65 till plus 135. Alla värden under 0 är kraftigt negativt.
Arbetsförmedlingen fick minus 32 och kom därmed sist för tredje gången. 2012 när
undersökningen gjordes för första gången landade Arbetsförmedlingen på minus 21.
Totalt ingick 26 myndigheter i mätningen och förutom Arbetsförmedlingen så
hamnade även Migrationsverket och Försäkringskassan på minussidan 2014.7
SOM-institutet är en annan organisation som jobbar med att framställa opartiska
undersökningar för att se och förstå hur utvecklingen i det svenska samhället ser ut.
SOM står för samhälle, opinion och medier, och har sin hemvist vid Göteborgs
5 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser.html 6 Sifo är en förkortning av ”Svenska institutet för opinionsundersökningar”. 2009 bytte företaget namn till TNS Sifo efter att
moderbolaget hade köpt upp och slagit ihop dem med TNS Gallup. TNS är förkortning för ” Taylor Nelson Sofres”. 7 http://opinion.se/sakfragor/fortroende-sjunker-for-arbetsformedlingen-men-okar-for-polisen
5
universitet.8 2014 publicerade SOM-institutet en rapport som redovisade
Arbetsförmedlingens förtroendeutveckling från 1999 till 2013. Underlag för rapporten
var en enkät som skickades ut till slumpvis utvalda personer. När den första
mätningen gjordes 1999 så var det 35 % av de 1620 svarande som uppgav att de hade
ganska eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. 2008 hade 44 % av de
1545 deltagande personerna ganska eller mycket lite förtroende för myndigheten. När
den sista enkätundersökningen gjordes 2013 så var antalet svarande endast 1344.
Trots att det var det lägsta deltagarantalet av alla år så hade 2013 den överlägset
högsta procentandelen när det kom till lågt förtroende. Hela 60 % svarade att de har
ganska litet eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. I den här rapporten
kan man klart och tydligt se hur myndighetens förtroende har sjunkit succesivt.9
Några rapporter eller undersökningar om medias framställning jämfört med
allmänhetens uppfattning har jag dock inte kunnat hitta.
3. TEORIER
3.1 DAGORDNINGSTEORIN
Dagordningsteorin, eller ”agenda-setting” som den också kallas, belyser och granskar
makten som medierna har över mottagarna, och myntades år 1972 av Dr. Maxwell
McCombs och Dr. Donald Shaw. Dagordningsteorin menar att massmedierna har
makt över vad vi har åsikter om, men inte om vilka åsikter vi har. De händelser eller
ämnen som får stort utrymme i media kommer vi alltså automatiskt att uppfatta som
relevanta och viktiga, på samma sätt som vi kommer uppfatta de händelser som får
mindre uppmärksamhet som mindre viktiga. Att medierna har ”dagordningsmakt”
innebär att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och skapar åsikter om, men att
de trots det inte kan styra vilka åsikter vi faktiskt skapar.10
8 http://som.gu.se/om_som 9 Tryggvason Oleskog, Nora, Bergström, Annika, Ohlsson, Jonas, Förtroendet för Arbetsförmedlingen, SOM-rapport nr 2014:18,
Göteborgs universitet 10 McCombs, Maxwell, Makten över dagordningen: om medierna, politiken och opinionsbildningen, 1. uppl., SNS förlag,
Stockholm, 2006, s. 11-12
6
Dagordningsteorin brukar delas upp i två olika nivåer som har två olika syften. Den
första nivån handlar om medias påverkan på våra tankar. Medierna är alltså med och
bestämmer vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Den andra nivån handlar om
hur och vad vi tänker på och om dessa saker.11 Håkan Järvå och Peter M. Dahlgren
har skrivit boken ”Påverkan och manipulation” som handlar om hur våra tankar och
beslut blir styrda av psykologiska mekanismer utan att vi vet om det. Media är en
sådan mekanism och i boken så tar författarna upp ett exempel på hur
dagordningsteorin och dess två olika nivåer fungerar tillsammans i praktiken. Tänk
dig att du tittar på nyhetssändningen varje kväll, och att den varje gång handlar om
arbetslösheten. Snart så kommer du att både tänka mer på arbetslösheten och tycka att
det är en viktig fråga, oberoende av om du själv till exempel har varit eller är
arbetslös. Det här är den första nivån, den nivå som bestämmer ämne. Om nyheterna
sen främst rapporterar om arbetslösheten bland unga så kommer du tycka att den
frågan är viktigare än andra, och därmed tänka mer på unga arbetslösa än på personer
som är äldre. Den andra nivån bestämmer alltså vilket perspektiv eller fokus du ska se
på ämnet.12
3.2 VÅRA EMOTIONELLA MINNEN
Finns det särskilda mekanismer i våra hjärnor för emotionella minnen, som inte är
engagerade i kodningen och hämtningen av icke-emotionella minnen?13
Det är en fråga som många minnesforskare ställt sig. Interaktionen mellan känslor och
minnet spelar en viktig roll i psykiatrin och faktum är att vi minns negativa saker
bättre än saker som är neutrala eller positiva. Psykologiprofessorn Stephen Hamann
menar att det finns flera psykologiska studier som antyder att effekterna av emotionell
stimuli i minnet styrs av specifika, neutrala och hormonella mekanismer som
förbättrar vårt emotionella minne.14 Att vi minns negativa saker bättre är inte bara en
11 Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 11 -12 12 Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 2013, s.12 13 Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory. Trends in Cognitive Sciences, 5, 2001, s. 394-400 14 Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory, 2001, s. 394-400
7
slump, utan har att göra med hjärnans minnesbildning och amygdala. Amygdala
består av två nervkärnor placerade i hjärnans främre tinninglober, som tar emot
information från hjärnbalken som sedan påverkar nervstrukturer i hjärnan, musklerna
och inre organ.15 Personer som har en skada på amygdala tenderar att ha svårare att
känna igen känslor hos andra och kan även förlora den förbättring av minnet som
normalt sker vid känslor.
Psykologiforskarna Sonya Dougal och Caren M. Rotello skriver i tidskriften
”Psychonomic Bullentin & Review” att människan har större chans att minnas en
händelse som är speciell och känslosam, än en händelse som är mer neutral och
vardaglig. Minnen ifrån känslomässiga händelser är även ofta mer detaljrika och
säkra, så kallad ”emotionell minnesförbättringseffekt”.16 Flera olika studier har gjorts
som visar att människor minns negativa ord bättre än ord som är positiva eller
neutrala, något som forskarna tror beror på att semantiska kopplingar är större och
mer omfattande för emotionella ord.17 Ett exempel på en sådan studie har gjorts av
just Dougal och Rotello 2007. Studien gjordes på sextio universitetsstudenter i New
York som fick studera 144 ord; 48 neutrala, 48 negativa och 48 positiva. Varje ord
visades en åt gången i tre sekunder. Direkt efter att alla ord visats så fick deltagarna
upp 288 ord, de 144 som de nyss sett men också 144 helt nya ord. Deltagarna skulle
sen rangordna orden från 1-6 där 1 var helt säkert ett av orden från listan och 6 var
helt säkert ord som inte visats, alltså ett nytt ord. Resultatet visade att de negativa
orden var de som koms ihåg bäst.18
15 http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=amygdala 16 Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion,
Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007, s. 423-429 17 N. Medford et al., ”Emotional memory: separating content and context”, Psychiatry Research: Neuroimaging (138), 2005,
s. 247-258 18 Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion,
Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007, s. 423-429
8
3.3 TEORIERNAS RELEVANS
Att dagordningsteorin skulle vara en av mina teorier stod klart redan från början då
den innefattar det som min undersökning till största delen bygger på; medierna
bestämmer vad vi tänker på. Trots att media inte kan påverka vilka åsikter vi skapar
så har de stor makt i och med att de kan styra vad vi som mottagare ska tycka är
viktigt. Eftersom media ofta väljer att lyfta fram och belysa negativa sidor i sina
rapporteringar så resulterar det i att vi som mottagare också ser det negativa. När
media visar upp en bild av Arbetsförmedlingen som en orolig myndighet med
förtroendekris så kommer även mediernas mottagare med största sannolikhet också se
Arbetsförmedlingen på det viset.
Teorin om att vi minns emotionella saker, och då speciellt negativa, bättre än saker
som är neutrala bekräftar min tes om att medier kan bidra till det låga förtroendet för
Arbetsförmedlingen. Om människor ständigt blir upplysta om hur dåligt myndigheten
sköter sitt arbete och hur dålig service kunderna får så kommer människorna tro att
det är så, även om de själva aldrig varit i kontakt med Arbetsförmedlingen. De här två
teorierna tillsammans kan således ge följande effekt; media berättar om
Arbetsförmedlingen, mottagarna uppfattar Arbetsförmedlingen som ett viktigt och
aktuellt ämne, medias rapporteringar om myndigheten är negativa vilket gör det
lättare att minnas, och mediernas mottagare får en negativ inställning gentemot
Arbetsförmedlingen som ibland är helt omotiverad.
9
4. METODER
4.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS
Eftersom tidningarna inbringade ett stort material så behövdes ett systematiskt sätt för
att både arrangera och analysera dem. Av den anledningen så valde jag att använda
mig av en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys är en metod som
främst lämpar sig på ett större material som man vill få en övergripande bild av. En
kvantitativ analys stöttar sig på fyra grundpelare; objektivitet, systematik, kvantitet
och manifest innehåll. Objektivitet betyder att undersökningen måste vara objektiv så
att andra personer som utför undersökningen får ut samma resultat. Systematik
innebär att tillvägagångssättet är klart fastställt, kvantitet att svaren i kodschemat kan
sammanställas genom form eller frekvens. Den sista grundpelaren är manifest
innehåll och syftar till att analysen ska avgränsas till sådant som klart går att läsa ur
texten utan att behöva tillämpa någon form av tolkning.19 Med hjälp av den
kvantitativa analysen framkom samband mellan texterna, något som var avgörande
för utförandet av undersökningen.
Den kvantitativa analysen användes för att utläsa och gruppera artiklarna.
Tillsammans med innehållsanalysen så skapades även ett kodschema med uppgift att
koncentrera informationen ifrån artiklarna till ett ställe. Mer om användningen av
innehållsanalysen och kodschemat finns på sida 17.
4.2 KODSCHEMA
För att kunna gruppera och organisera texterna så utformades ett kodschema. Ett
kodschema är en typ av enkät, med den skillnaden att istället för att intervjua
människor så ställer man frågorna till artiklar eller andra typer av texter. Schemat
utformas på ett speciellt sätt där varje enskild artikel är en enhet, frågorna är variabler
och svaren är variabelvärden. Ett kodschema används för att underlätta hanteringen av
19 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004, s. 213-214
10
ett utvalt material och gör det enkelt att få en överblick.20 Med kodschemats hjälp
blev det lättare att utföra själva analysen då all fakta fanns samlat på ett ställe. Detta
var viktigt då materialet var stort och handlade om snarlika saker.
Innan kodschemat kunde utföras så tog jag reda på vad det egentligen var jag ville
veta. Eftersom texterna var många så fanns det en nytta med att skapa ett kodschema
med få variabler. Dels för att inte göra arbetet för stort, men även för att
undersökningen inte var i behov av många variabelvärden. Det som kodschemat
fokuserar på är ämne, innehåll, och textgenre. Citat, författare eller längd valdes inte
ut då dessa inte var relevanta för undersökningen. När kodschemat var klart och alla
texter kodade fick jag en överblick över vad de främst handlat om och kunde således
sammanställa ett resultat. Det här resultatet kom sen att jämföras med resultaten ifrån
en enkätundersökning.
Det slutgiltiga kodschemat kom att innehålla fem olika variabler;
id, publiceringsdatum, rubrik, textgenre samt kategori. Id var en viktig variabel då den
hjälpte till att skilja artiklarna åt. Varje artikel fick ett unikt id och tillsammans med
artiklarnas rubriker kunde jag sedan lätt urskilja vilken text som var vilken.
Publiceringsdatumen användes för att hitta eventuella samband i rapporteringen; var
rapporteringen centrerad till specifika tillfällen eller mera utspridda? Textgenre står
för textens karaktär. Är det en nyhetsartikel, debattartikel, krönika, insändare eller
notis? Variabeln kategori innehöll ”ekonomi”, ”personer”, ”negativ”, ”positiv” och
användes för att säkerställa artikelns ämne.
För fullständigt kodschema se bilaga 0.1.
4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING
Förutom att ta reda på vad som har skrivits i media så har undersökningen även belyst
vad Gävleborna faktiskt tycker om Arbetsförmedlingen. För att få svar på detta
skapades en digital enkät. Enkäten var först tänkt att användas både digitalt och
20 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 158
11
analogt, men då den digitala versionen gav tillräckligt med underlag så gjordes aldrig
några analoga enkäter. Enkäten var öppen för människor i alla åldrar som behärskade
det svenska språket och spreds genom två sociala medier, Facebook och Instagram.
Detta för att det kändes som det enklaste sättet att nå ut till många människor
samtidigt. På sociala medier kunde även enkäten delas vidare vilket ökade
spridningen.
Enkäten skapades i ”Google forms” som är Googles gratisverktyg för enkäter och
undersökningar.21 Valet att använda ”Google forms” grundade sig på att det är ett
enkelt men kraftfullt verktyg som automatiskt sammanställer svaren som kom in.
Anonymiteten var viktig för att svaren skulle bli så ärliga och riktiga som möjligt.
För att öka svarsfrekvensen så användes enbart slutna frågor. Detta för att öka
deltagarantalet samt för att förenkla efterarbetet.22 Frågorna handlade om
respondentens personliga erfarenhet, om deras relation till media samt om hur deras
uppfattning om Arbetsförmedlingen såg ut rent generellt. För att säkerställa att
enkäten enbart besvarades av personer bosatta i Gävle kommun så var den första
frågan ”Bor du i Gävle kommun”? Svarade respondenten nej på den frågan så
avslutades enkäten automatiskt. Eftersom det inte är möjligt att mäta om människor
verkligen blivit påverkade av media så innefattade enkäten en fråga om
respondenterna själva trodde att de har blivit det.
Enkäten bestod av fem attitydfrågor, tre beteendefrågor och fyra bakgrundsfrågor.
Attitydfrågor behandlar respondentens olika attityder och värderingar, beteendefrågor
kartlägger vad respondenten har gjort eller observerat och bakgrundsfrågor är frågor
som handlar om respondenten själv till exempel ålder och kön.23 Enkäten återfinns i
sin helhet på sida 21-22.
21 https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ 22 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 143 23 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 139-142
12
4.3.1 MÅLGRUPP FÖR ENKÄTEN
Att undersöka Gävles befolkning var intressant då jag har en personlig anknytning till
staden och var intresserad av att se hur attityden gentemot Arbetsförmedlingen såg ut.
Om enkäten istället hade varit öppen för alla så hade resultaten blivit geografiskt
utspritt och en generalisering av attityden gentemot Arbetsförmedlingen hade inte
varit möjlig. För att få en bred och rättvis bild så riktades enkäten både till personer
som varit inskrivna men också personer som aldrig varit det. Målgruppen var personer
bosatta i Gävle kommun och var fördelad i tre grupper; de som är inskrivna idag, de
som har varit inskrivna samt de som aldrig varit inskrivna. Anledningen till dessa
grupper var för att de täckte in hela målgruppen då alla kunde identifiera sig med
någon av grupperna. Utifrån dessa grupper kunde det sedan ske jämförelser mellan
olika förekomster och samband. Information om existensen av dessa grupper var inget
som respondenterna fick ta del av.
6. MATERIAL
6.1 VAL AV MATERIAL
Eftersom undersökningen tog geografisk utgångspunkt i Gävle så ingår en
lokaltidning i undersökningen. Gävle har två lokaltidningar; Gefle Dagblad och
Arbetarbladet. Det slutgiltiga valet grundade sig på personlig kännedom och närhet,
därför kommer artiklar publicerade på Gefle Dagblads hemsida att användas.
Anledningen till att enbart en av lokaltidningarna användes var av den enkla
anledningen att det inte behövdes ett större material.
För att få ett nationellt perspektiv, och inte bara artiklar som har direkt anknytning till
Gävle, så finns även en rikstäckande tidning representerad. Valet föll på Aftonbladet
som är en väletablerad kvällstidning med många läsare. Aftonbladet har publicerat en
rad artiklar om Arbetsförmedlingen på deras hemsida och blev därför den andra
källan i denna undersökning. Jag är av uppfattningen att många människor påverkas
13
av vad Aftonbladet skriver, att de får människor att reagera. I sociala medier kan man
till exempel se tusentals delningar av Aftonbladets artiklar med upprörda
kommentarer till. Därför anser jag att Aftonbladet har ett stort inflytande över
befolkningen och på så vis kan påverka folks åsikter.
6.2 MATERIALINSAMLING
Materialet som har hämtats ifrån de två tidningarna är texter som finns publicerade på
respektive tidnings hemsida. Endast de texter som har Arbetsförmedlingen som
huvudämne inkluderades, just för att inte tappa fokus från undersökningens syfte. Om
alla publicerade texter som på något sätt nämner Arbetsförmedlingen hade använts så
hade syftet med undersökningen försummats. Anledningen till att undersökningen
endast innefattar digitala källor är på grund av tillgängligheten. Hade fler olika
medium använts så hade materialet blivit onödigt stort och tagit längre tid att
sammanställas till ett resultat. Till själva materialinsamlingen användes söktjänsten
som finns på Aftonbladet.se respektive Gd.se. Söker man på ”arbetsförmedlingen” så
kommer alla texter som på något sätt nämner myndigheten upp. Från början så
samlades alla artiklar som innehöll ordet ”arbetsförmedlingen” in. Sökningen var
begränsad till texter som publicerades mellan 2012 och 2014. Dels för att inte skapa
ett övermäktigt material, men även för att få en rättvis och överskådlig bild över tid.
Materialet innefattar alla sorts publikationer, allt ifrån nyhetsartiklar, insändare och
debattinlägg till kortare notiser. Detta för att det inte bara är nyheter som är av
intresserad, utan även människors åsikter.
6.3 URVAL OCH KODNING AV ARTIKLAR
Materialet bestod till en början av 206 artiklar. När urvalet gjordes så var det relevans
som stod i fokus. En snabb analys över hela materialet gjordes för att se vilka texter
som eventuellt var relevanta för studien. Som tidigare nämnt så var det endast artiklar
med Arbetsförmedlingen som huvudämne som användes, oberoende av om det var en
nyhetsartikel eller ett debattinlägg. Om en text enbart nämnde Arbetsförmedlingen så
fick den inte vara med i det slutgiltiga materialet. Detta på grund av att materialet
14
annars skulle innehålla texter som i huvudsak inte handlade om Arbetsförmedlingen.
Det finns många artiklar med andra huvudämnen som refererar till eller nämner
myndigheten, men dessa var alltså inte av intresse för den här undersökningen.
En del texter var enkla att sålla bort ifrån början medan andra krävde djupare
analyser. Första frågan jag ställde mig var ”har den här texten Arbetsförmedlingen
som huvudämne?” Detta var viktigt för att bibehålla undersökningens mål och syfte.
De texter som samlats in som hade ett annat huvudämne och bara nämnde
Arbetsförmedlingen blev direkt bortvalda.
Innan artiklarna kodades så delades de först upp efter huvudkategori.24 Artiklarna
lästes sedan av analogt och kodades digitalt med hjälp av variablerna ifrån
kodschemat. Artiklarna sorterades sedan efter år vilket visade att 51 artiklar var ifrån
2014, 70 från 2013 och 34 stycken var ifrån 2012. Det färdiga urvalet bestod av 155
stycken artiklar, 28 ifrån Gefle Dagblad och 127 ifrån Aftonbladet.
24 ”Ekonomi”, ”Personer”, ”Negativ” och ”Positiv” var huvudkategorierna.
15
7. RESULTAT
7.1 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
Totalt så svarade 147 personer på enkäten, nio av dessa personer valde dock
alternativet ”Nej” på frågan om de bodde i Gävle kommun och blev således uteslutna.
De 138 personerna som uppgav att de bor i Gävle kommun är alltså de svar som
kommer att redovisas.
Frågorna som egentligen var mest relevanta för denna undersökning var fråga fyra till
och med sex samt fråga nio; ”Vad är din generella uppfattning av
Arbetsförmedlingen?” ”Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen?” ”Under de
senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i
media?” ”Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du
att det skulle påverka din uppfattning?”
85.5 % (118 st) av alla svarande uppgav att de antingen är inskrivna nu eller att de
någon gång har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa så var det endast 22
stycken som uppgav att de var mycket eller ganska nöjda med servicen som de fått.
Gävlebornas generella uppfattning av Arbetsförmedlingen visade sig i stor grad vara
negativ. Endast 21 av de 138 respondenterna svarade att de hade en positiv inställning
till myndigheten. Av dessa så var 17 stycken kvinnor. De som var mycket negativa
var till största delen män. Hela 74 % (102 st) uppgav att de grundade sina känslor på
egna erfarenheter medan 19 % (26 st) svarade att de fått uppfattningen efter att ha hört
om upplevelser som andra varit med om. Endast fem respondenter svarade att de hade
fått sin uppfattning efter rapportering i media.
Majoriteten av respondenterna hade lagt märke till Arbetsförmedlingen i media, och
33 % (46 st) trodde att deras uppfattning till viss del skulle påverkas om media bara
framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen. 24 % (33 st) trodde absolut att det
skulle ha påverkan, medan 27 % (37 st) svarade att de inte påverkas av media.
16
7.2 TIDNINGSARTIKLARNA
Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som
var positiva, och 70 stycken som inte var negativa. Artiklarna som var positiva
handlade främst om arbetsmarknaden och människor som tagit sig in på den.
Undersökningen innehöll 28 artiklar från Gefle Dagblad och 127 artiklar från
Aftonbladet.
Undersökningen innefattade 70 artiklar ifrån 2013, 51 ifrån 2014 och 34 stycken ifrån
2012. Merparten av artiklarna var nyhetsartiklar, närmare bestämt 110 stycken. Följt
av 22 debattinlägg, 19 krönikor och fyra insändare.
Nedan följer en tabell som visar fördelningen av artiklarna över de olika kategorierna.
26 32
85
12 0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Ekonomi Personer Negativ Positiv
Antalet artiklar per kategori
17
7.3 DISKUSSION
De resultaten som jag blev mest förvånad över var de som jag fick av
enkätundersökningen. Att de flesta skulle ha en negativ uppfattning av
Arbetsförmedlingen var något som jag mer eller mindre utgick ifrån, men att det bara
var 21 av 138 som svarade att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning är
enligt mig anmärkningsvärt.
När det kommer till resultatet av bakgrunden till respondenternas åsikter så blev jag
lite besviken över resultatet. Min uppfattning är att många kommer in till
Arbetsförmedlingen med en negativ inställning för att de fått höra av sina kompisar
hur rutten myndigheten är, och hade således hoppats på många fler svar på det
alternativet. Men många vill säkert inte erkänna att det tycker likadant som någon
annan så därför kanske man istället väljer att referera till sina egna erfarenheter.
Något som är iögonfallande här är att fem av de tjugo respondenterna som aldrig varit
inskriven på Arbetsförmedlingen, uppger att deras uppfattning grundar sig på egna
erfarenheter. Om man aldrig varit inskriven på Arbetsförmedlingen så kan man ju
undra hur man kan ha fått erfarenheter av myndigheten. Enligt mig så finns det tre
alternativ; antingen så är personerna arbetsgivare och har av den anledningen haft
kontakt med myndigheten, eller så jobbar personerna hos en kompletterande aktör
som i största grad har med myndigheten att göra men ändå inte befinner sig inuti den.
Eller så finns det ett tredje alternativ, nämligen att respondenterna själva jobbar på
Arbetsförmedlingen, eller har närstående som gör det.
När det kommer till mediefrågorna i enkäten så finns det en hel del att fundera kring
och analysera. Endast fem respondenter uppgav att de fått sin uppfattning efter
rapportering i media, samtliga var män och hade alla en ganska negativ uppfattning av
Arbetsförmedlingen. Ovanstående bekräftar min tes att media kan skänka människor
åsikter som de egentligen inte har någon grund för. Samtidigt så svarade 37 personer
att de inte påverkas av media över huvud taget. Majoriteten trodde dock ändå att det
skulle påverka en del om media enbart framförde negativa nyheter om
Arbetsförmedlingen.
18
Artiklarna bestod till 92 % av negativa händelser vilket också var väntat. Något som
förvånade mig var att det enbart har publicerats fyra insändare om
Arbetsförmedlingen. Jag trodde att jag skulle finna många fler då människor generellt
har en negativ inställning till myndigheten, och ofta är i behov att framföra deras
åsikter.
7.4 ÖVRIGT RESULTAT
Enkätundersökningen inbringade mycket information som inte var användbara i den
här studien. Dessa kommer att summeras nedan men är alltså inte en del av
undersökningen.
Av de 118 personerna som antingen är eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen
så svarade 22 stycken att de var ganska eller mycket nöjda med servicen som de fått.
Samtidigt så svarade 70 personer, hela 57 %, att de var ganska eller mycket missnöjda
med den servicen de fått.
Fråga nummer sju handlade om generaldirektörens avgång och huruvida
respondenterna hade uppmärksammat detta i media. Det som var mest
anmärkningsvärt var att hela 20 % (28 st) uppgav att de hade följt rapporteringen om
generaldirektören, samtidigt som 36 % (49 st) svarade att de inte ens visste om att det
hade hänt. Följdfrågan på detta var om respondenterna ändrat uppfattning om
Arbetsförmedlingen efter generaldirektörens avgång. Här var det mest oväntade
resultatet att åtta personer svarade att de blev mer positivt inställda gentemot
myndigheten efter att generaldirektören avgått, samtidigt som sju personer svarade att
de blev mer negativt inställda.
Bakgrundsfrågornas svar skiljde sig mycket åt, speciellt när det gällde ålder och
boplats. Ingen över 59 år svarade på enkäten och ingen var heller bosatt på
Alderholmen eller Öster.
19
8. SAMMANFATTNING
- Vad har medierna fokuserat mest på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen;
negativa händelser eller positiva resultat?
- Vad har Gävleborna överlag för syn på Arbetsförmedlingen; positiv eller negativ?
- Delar Gävleborna medias bild? Och tror de själva att de blir påverkade av media?
Detta var frågorna som undersökningen utgick ifrån, nedan följer en sammanfattning
av vad som framkommit.
Det media främst har fokuserat på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen är negativa
händelser och på så vis nästan helt osynliggjort myndighetens goda resultat. De har
istället fokuserat på chefsavgångar, upprepade fusk, långtidsarbetslöshet och tekniska
problem. Dagordningsteorin tillsammans med det faktum att vi minns negativa saker
bättre, gör således att medierna inte bara kan utan faktiskt skapar negativa tankar som
vi mottagare sedan tror är våra egna erfarenheter och åsikter.
I undersökningen ingick totalt 155 artiklar varav endast 12 stycken var av positiv
karaktär. Aftonbladet var den tidning som inbringade flest artiklar och var således den
som hängt ut myndigheten mest.
Människor bosatta i Gävle kommun har överlag en mycket dålig inställning till
Arbetsförmedlingen som till största delen grundar sig på egna erfarenheter. I och med
det så delar de medias bild av en instabil och sårbar myndighet. Om media bidragit till
det låga förtroendet är dock omöjligt att påvisa. Undersökningen visade att 57 % tror
helt eller till viss del att media skulle kunna påverka deras uppfattning, medan 27 %
uppgav att de inte blir påverkade över media överhuvudtaget.
20
9. FRAMTIDA FORSKNING
För att fortsätta forskningen om Arbetsförmedlingens förtroende så skulle en mer
kvalitativ undersökning med djupintervjuer vara att rekommendera. Detta för att
kunna gå till botten av varför människor tycker som de gör. I den här
enkätundersökningen så svarade många att de grundade sin uppfattning på egna
erfarenheter. Genom intervjuer skulle man kunna få svar på vad de har för
erfarenheter och vad de anser att Arbetsförmedlingen, eller de själva, skulle kunna
göra för att förbättra förtroendet.
Vidare så vore det även intressant att höra mediernas åsikter om deras egen
framställning. Det är väl kanske allmänt känt att skandaler säljer, men hur ser de
själva på att de kan försvåra myndighetens arbete genom att enbart lyfta fram negativa
nyheter? För att fortsätta forskningen med medierna i fokus skulle man alltså kunna
redovisa allmänhetens tankar och åsikter om Arbetsförmedlingen, och fråga
mediernas avsändare varför de väljer att ger oss ännu en potentiell anledning till att
vara skeptiska.
21
10. KÄLLFÖRTECKNING
10.1 TRYCKTA KÄLLOR
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013 McCombs, Maxwell, Makten över dagordningen: om medierna, politiken och opinionsbildningen, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2006 N. Medford et al., ”Emotional memory: separating content and context”, Psychiatry Research: Neuroimaging (138), 2005 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004
10.2 DIGITALA KÄLLOR
Samtliga källor är senast hämtade 150603.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss.html http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss/Historia.html Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion, Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007 (http://www.psych.umass.edu/uploads/sites/48/Files/Dougal%20and%20Rotello%202007.pdf) https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory. Trends in Cognitive Sciences, 5, 2001, s. 394-400 http://opinion.se/sakfragor/fortroende-sjunker-for-arbetsformedlingen-men-okar-for-polisen
http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-ar-fortroendet-for-svenska-myndigheter_3581928.svd?sidan=1
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=amygdala
22
11. BILAGOR
11.1 KODSCHEMA
01. ID ______________________________________
Texterna ID-märktes för att lättare veta vilken text som behandlas. ID:t bestod av
namnet på kategorin som texten tillhör samt ett unikt nummer.
02. PUBLICERINGSDATUM __________________
Variabeln valdes för att kunna länka ihop olika publikationer mellan olika perioder.
03. TEXTGENRE [ ] NYHET [ ] DEBATT/KRÖNIKA [ ] INSÄNDARE [ ] NOTIS
Textens genre var relevant för att kunna skilja på fakta och personliga åsikter.
04. RUBRIK __________________________________
Rubriken användes som en extra kontroll tillsammans med ID:t för att kunna skilja på
texterna.
0.5 KATEGORI [ ] EKONOMI [ ] PERSONER [ ] NEGATIV [ ] POSITIV
För att kunna utföra analysen så delades texterna in i kategorier. ”Ekonomi” handlar
om pengar, ”Personer” har offentliga personer i fokus, och ”Negativ” och ”Positiv” är
just negativa eller positiva.
0.5.1 UNDERKATEGORI [ ] SYSTEMFEL [ ] AF [ ] ARBETSSÖKANDE [ ] ARBETSMARKNADEN
Underkategorin användes för att säkerställa texternas innehåll och inriktning.
23
11.2 ENKÄT
Bor du i Gävle kommun? - Ja - Nej
Har du någon gång varit inskriven på Arbetsförmedlingen? - Ja - Nej - Jag är inskriven nu
Hur nöjd är du med den hjälp och service som du fick på Arbetsförmedlingen? Om du aldrig varit inskriven på Arbetsförmedlingen så hoppar du över den här frågan. - Mycket nöjd - Ganska nöjd - Varken nöjd eller missnöjd - Ganska missnöjd - Mycket missnöjd
Vad är din generella uppfattning av Arbetsförmedlingen? Frågan gäller hela Arbetsförmedlingen som myndighet. - Mycket positiv - Ganska positiv - Varken positiv eller negativ - Ganska negativ - Mycket negativ
Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen? Vad grundar du den uppfattningen på? - Mina egna erfarenheter - Saker jag hört att andra upplevt - Rapportering i media - Övrigt: __________________________
Under de senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i media?
Med media avses, tidningar, radio, tv, webb.
- Ja - Nej - Minns ej
Sommaren 2013 fick Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör Angeles Bermudez-
Svankvist avgå. Lade du märke till det i media?
Om du vill läsa om vad som hände kan du besöka: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17353758.ab
- Ja, jag följde rapporteringen
- Nja, jag såg det på nyheterna/läste om det i tidningen
- Nej, jag fick höra det av andra
- Nej, jag visste inte ens att det hade hänt
- Jag minns inte
24
Efter att generaldirektören tvingats avgå, ändrade du då uppfattning om Arbetsförmedlingen?
- Ja, jag blev mer positivt inställd
- Ja, jag blev mer negativt inställd
- Nej, jag tyckte likadant som jag gjorde innan
- Jag minns inte om jag ändrade uppfattning
Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du att det skulle påverka
din uppfattning?
- Ja, absolut skulle det påverka
- Till viss del skulle det nog påverka
- Nej, jag påverkas inte av media
- Jag vet inte om det skulle påverka
Vad är ditt juridiska kön? - Man - Kvinna Hur gammal är du? - Under 18 år - 19 – 26 år - 27 – 35 - 36 – 43 år - 44 – 50 år - 51 – 59 år - 60 – 65 år - 66 år eller äldre Vart bor du? Alderholmen Andersberg Bomhus Björke/Trödje Brynäs Forsbacka Furuvik Hamrånge Hedesunda Hemlingby/Järvsta Hille/Forsby Hagström 2 Nordost/Nynäs Strömsbro/Stigslund Sätra Söder/Hemsta Sörby Valbo Villastaden/Fridhem Åbyggeby Öster
25
11.3 ENKÄTRESULTAT
138 st 94%
9 st 6%
Bor du i Gävle kommun?
Ja
Nej 104 st 75%
20 st 15%
14 st 10%
Har du någon gång varit inskriven på Arbetsförmedlingen?
Ja
Nej
Jag är inskriven nu
8 st 7%
14 st 11%
31 st 25% 45 st
37%
25 st 20%
Hur nöjd är du med den hjälp och service som du Mick på Arbetsförmedlingen?
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
8 st 6%
13 st 10%
21 15%
50 36%
46 33%
Vad är din generella uppfattning av Arbetsförmedlingen?
Mycket positiv
Ganska positiv
Varken positiv eller negativ
Ganska negativ
Mycket negativ
26
102 st 74%
26 st 19%
5 st 3%
5 st 4%
Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen? Vad grundar du den uppfattningen på?
Mina egna erfarenheter
Saker jag hört att andra har upplevt
Rapportering i media
Övrigt
81 st 59% 26 st
19%
31 st 22%
Under de senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i media?
Ja
Nej
Minns ej
28 st 20%
40 st 29%
4 st 3%
49 st 36%
17 st 12%
Sommaren 2013 Mick Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör Angeles Bermudez-‐Svankvist avgå. Lade du märke
till det i media?
Ja, jag följde rapporteringen
Nja, jag såg det på nyheterna/läste om det i tidningen
Nej, jag Mick höra det av andra
Nej, jag visste inte ens att det hade hänt
Jag minns inte
27
8 st 6% 7 st
5%
83 st 60%
40 st 29%
Efter att generaldirektören tvingats avgå, ändrade du uppfattning om Arbetsförmedlingen?
Ja, jag blev mer positivt inställd
Ja, jag blev mer negativt inställd
Nej, jag tyckte likadant som jag gjorde innan
Jag minns inte om jag ändrade uppfattning
33 24%
46 33%
37 27%
22 16%
Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du att det skulle påverka din uppfattning?
Ja, absolut skulle det påverka
Till viss del skulle det nog påverka
Nej, jag påverkas inte av media
Jag vet inte om det skulle påverka
28
66 st 48%
71 st 52%
Vad är ditt juridiska kön?
Man
Kvinna
1 st 1%
72 st 52% 34 st
24%
15 st 11%
12 st 9%
4 st 3%
Hur gammal är du? Under 18 år
19 -‐ 26 år
27 -‐ 35 år
36 -‐ 43 år
44 -‐ 50 år
51 -‐ 59 år
60 -‐ 65 år
66 år eller äldre
6 st 4%
16 st 12%
10 st 7%
16 st 12%
3 st 2%
4 st 3%
3 st 2%
6 st 4%
1 st 1%
8 st 6%
2 st 1%
11 st 8%
10 st 7%
4 st 3%
12 st 9%
5 st 4%
13 st 9%
4 st 3%
4 st 3%
Vart i Gävle bor du? Alderholmen
Andersberg
Bomhus
Björke/Trödje
Brynäs
Forsbacka
Furuvik
Hamrånge
Hedesunda
Hemlingby/Järvsta
Hille/Forsby
Hagaström
Nordost/Nynäs
Strömsbro/Stigslund
Sätra
Söder/Hemsta
Sörby
Valbo
Villastaden/Fridhem
Åbyggeby
Öster