Humankind before the flood

En kvalitativ studie om anvndningen av retorik i en dokumentrfilm av och med Leonardo DiCaprio

FRFATTARE: Nana Bjrnberg

Jonna Hansen

KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Uppsats

Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp

PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet

EXAMINATOR: Karin Wennstrm

HANDLEDARE: Paola Sartoretto

TERMIN: Hstterminen 2017

JNKPING UNIVERSITY Hgskolan fr lrande och kommunikation

Medie- och kommunikationsvetenskap C Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp Hstterminen 2017

SAMMANFATTNING

Frfattare: Nana Bjrnberg och Jonna Hansen

Uppsatsens titel: Humankind before the flood En kvalitativ studie om anvndningen av retorik i

en dokumentrfilm av och med Leonardo DiCaprio

Sprk: Svenska

Antal sidor: 51

Fljande studie underskte Before the Flood, en dokumentrfilm av och med Leonardo

DiCaprio, utifrn ett retoriskt perspektiv. Studiens syfte var att underska om och i s fall p

vilket stt Leonardo DiCaprio, experter och skaparna bakom dokumentrfilmen anvnde

retoriska strategier fr att frstrka Before the Floods budskap och verka vertygande infr

sin publik. Som metod tillmpade studien kvalitativ textanalys och de tre grundlggande

appellformerna, visuell retorik samt argumentation var studiens analysverktyg.

Analysen resulterade i nio olika analysenheter, tre fr varje analysverktyg. Fokus lades p de

tre grundlggande appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysen fokuserade p visuella

bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar inom visuell retorik.

Bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation var de tre

analysenheterna fr argumentationsdelen. Vidare diskuterades anvndningen av inflytelserika

personer som argument fr frndring i ett visst beteende och hur anvndningen av retoriken

kan spela en betydande roll fr frstrkandet av budskapet. Resultatet visade att retoriska

strategier anvnds i Before the Flood. Bde DiCaprio och experterna anvnder retoriska

appellformer och olika typer av argument fr att verka vertygande infr tittarna. Studien

visade ocks att det fanns ett samspel mellan de retoriska appellformerna och

argumentationen. Samspelet var viktigt fr att frstrka dokumentrfilmens anspelning p

knslor och dess trovrdighet. Slutligen har dokumentrfilmens skapare tillmpat visuella

medel fr att frstrka appellformerna och argumentationen, vilket resulterade i att budskapet

i Before the Flood frstrktes.

Skord: Kvalitativ textanalys, retorik, visuell retorik, argumentation, Before the Flood, Leonardo DiCaprio, klimatfrndringar

JNKPING UNIVERSITY School of Education and Communication

Media and Communication Studies C Bachelor thesis 15 credits Autumn 2017

ABSTRACT

Authors: Nana Bjrnberg and Jonna Hansen

Title and subtitle: Humankind before the flood A qualitative study about the use of rhetoric in a

documentary film by and with Leonardo DiCaprio

Language: Swedish

Pages: 51

Following study examined Before the Flood, a documentary film by and with Leonardo

DiCaprio, from a rhetorical perspective. The purpose of the study was to see if and in what

ways Leonardo DiCaprio, experts and the creators of the documentary film applied rhetorical

strategies to strengthen the message of Before the Flood and how to seem convincing to the

audience. The study applied a qualitative text analysis as a method and the three appeal forms,

visual rhetoric and argumentation were the analysis tools of the study.

The result showed nine different analysis units, three for each analysis tool. Focus was put on

ethos, logos and pathos as the rhetorics three different appeal forms. It also focused on visual

images, body language and camera angles. Furthermore, the analysis focused on three

different kinds of argumentation: images, threats and authorities. The study discussed the use

of influential people as an argument to convince viewers to change in certain behaviour.

Further, the study discussed how the use of rhetoric could play a major role in the

strengthening of the message. The result showed that rhetorical strategies are used in Before

the Flood. Both DiCaprio and the experts are using the rhetoric appeal forms and different

kinds of arguments to seem convincing to the audience. The study demonstrated that there is

an interaction between the rhetorical appeal forms and the argumentation, and the interaction

is important to strengthen the emotions and the credibility of the documentary film. Lastly,

the creators of Before the Flood have also applied visual tools to strengthen the emotions and

argumentation, which resulted in a more reinforcing message.

Keywords: Qualitative text analysis, rhetoric, visual rhetoric, argumentation, Before the Flood, Leonardo DiCaprio, climate change

Innehll 1. Inledning ............................................................................................................................. 3

2. Bakgrund ............................................................................................................................. 4

2.1. Leonardo DiCaprio ....................................................................................................... 4

2.1.1. Leonardo DiCaprio som miljaktivist ................................................................... 4

2.2. Messenger of Peace .................................................................................................. 5

2.3. Dokumentrfilm ........................................................................................................... 5

2.3.1. Before the Flood .................................................................................................... 6

3. Syfte och frgestllningar ................................................................................................... 7

3.1. Problemformulering ..................................................................................................... 7

3.2. Syfte ............................................................................................................................. 7

3.3. Frgestllningar ............................................................................................................ 8

4. Forskningsversikt .............................................................................................................. 9

4.1. Dokumentrfilms inflytande ........................................................................................ 9

4.2. Retoriskt ledarskap ..................................................................................................... 10

4.3. Knda personers engagemang .................................................................................... 11

4.4. Forskningslucka ......................................................................................................... 12

5. Teoretiskt ramverk ............................................................................................................ 13

5.1. Retorik ........................................................................................................................ 13

5.1.1. Grundlggande appellformer ............................................................................... 13

5.2. Visuell retorik ............................................................................................................. 15

5.3. Argumentation ............................................................................................................ 16

5.3.1. Bildargumentation ............................................................................................... 17

5.3.2. Hotargumentation ................................................................................................ 18

5.3.3. Auktoritetsargumentation .................................................................................... 18

5.4. Sammanfattning teoretiskt ramverk ........................................................................... 19

6. Metod ................................................................................................................................ 20

6.1. Kvalitativ metod ......................................................................................................... 20

6.2. Textanalys .................................................................................................................. 21

6.3. Material och urval ...................................................................................................... 21

6.4. Analysverktyg ............................................................................................................ 22

6.5. Analysscheman ........................................................................................................... 23

6.6. Tillvgagngsstt ........................................................................................................ 24

6.7. Metodkritik och begrnsningar .................................................................................. 25

7. Analysresultat ................................................................................................................... 27

7.1. Retorik ........................................................................................................................ 27

7.1.1. Ethos .................................................................................................................... 27

7.1.2. Logos ................................................................................................................... 29

7.1.3. Pathos ................................................................................................................... 31

7.2. Visuell retorik ............................................................................................................. 33

7.2.1. Visuella bilder ...................................................................................................... 33

7.2.2. Kroppssprk och gestikulering ............................................................................ 38

7.2.3. Kameravinklar ..................................................................................................... 39

7.3. Argumentation ............................................................................................................ 40

7.3.1. Bildargumentation ............................................................................................... 41

7.3.2. Hotargumentation ................................................................................................ 41

7.3.3. Auktoritetsargumentation .................................................................................... 42

8. Slutdiskussion ................................................................................................................... 44

9. Frslag till vidare studier .................................................................................................. 47

10. Referenser ....................................................................................................................... 48

3

1. Inledning

Forskare r i dag eniga om att global uppvrmning existerar och r ett problem som orsakas

av oss mnniskor. Dremot r forskarna inte ensamma om att frska vertyga mnniskors

sikter om klimatfrndringar. Leonardo DiCaprio r ett exempel p en person som pstr att

klimatfrndringar r ett problem och br tas p allvar. andra sidan finns det personer som

Donald Trump som anser att global uppvrmning inte r ett problem och drmed heller inte r

ngot som behver uppmrksammas. Vem r trovrdig?

Fr att kunna ta stllning till allt som sgs behver vrldens mnniskor inhmta trovrdig och

plitlig information. I mnga fall r det svrt att avgra vad som r trovrdig och plitlig

information d samhllet stndigt mts av ny sdan. I dagens samhlle pverkas nyheter och

sociala medier av inflytelserika personer med makt. Inflytelserika personer kan pverka

informationen och sledes samhllet positivt eller negativt, beroende p vad de vljer att

snda ut fr budskap (Kim, 2016).

Forskning har bevisat att dokumentrfilm r ett medium som kan ha en emotionell pverkan

p tittare, men som ven kan bidra till mer kunskap n fiktiva filmer (Nisbet & Aufderheide,

2009). Skdespelaren och FN:s fredsbudbrare Leonardo DiCaprio och regissren Fisher

Stevens har tillsammans producerat dokumentrfilmen Before the Flood, som r studiens

material. Dokumentrfilmen berr mnet klimatfrndringar och belyser samhllets miljhot.

Fr att uppfylla studiens syfte anvnds kvalitativ metod fr att kunna tolka materialet.

Tolkandet r neutralt och retoriken r studiens teoretiska ramverk. Studien syftar till att

underska om och i s fall p vilket stt DiCaprio, experter och skaparna anvnder retoriska

strategier fr att frstrka Before the Floods budskap och verka vertygande infr sin publik.

Allt som kan tillmpas vid vertygelse r betydande fr en retorisk analys (Vigs, 2010), och

drav r det ndvndigt att studera ett flertal retoriska strategier. Vid genomfrandet av

analysen anvnds tre analysverktyg som byggstenar fr studiens analysscheman: retorik,

visuell retorik och argumentation.

Studien kommer kunna medfra knnedom om hur anvndningen av retorik och retoriska

strategier kan vara en avgrande faktor fr att verka vertygande och kunna frstrka ett

budskap.

4

2. Bakgrund

Fljande avsnitt syftar till att frklara bakgrunden som ligger till grund fr studien. I detta

avsnitt skapas en vergripande frstelse om vem Leonardo DiCaprio r och hur hans

miljaktivistiska engagemang ser ut samt vad det innebr att vara en Messenger of Peace. I

bakgrundsavsnittet ges ven en verblick om vad en dokumentrfilm r och vad Before the

Flood handlar om.

2.1. Leonardo DiCaprio

Leonardo DiCaprio r en amerikansk skdespelare som fddes r 1974 i Los Angeles, USA.

DiCaprio brjade som barnskdespelare i TV-serier och sedan tog hans filmkarrir fart i

brjan av 1990-talet (Borges, u..).

DiCaprio r i dag en av vrldens mest knda skdespelare och har bland annat setts i filmer

som Romeo & Juliet (1996), Titanic (1997), The Great Gatsby (2013), Wolf of Wall Street

(2013) samt The Revenant (2015) (Borges, u..). Efter att tidigare ha blivit nominerad fyra

gnger, vann DiCaprio sin frsta Oscar r 2016 fr sin roll i filmen The Revenant (Leonardo

DiCaprio, u..; Tapper, u..).

2.1.1. Leonardo DiCaprio som miljaktivist

Leonardo DiCaprio r inte bara en skdespelare, utan ven en engagerad miljaktivist

(Borges, u..). r 1998 grundade DiCaprio Leonardo DiCaprio Foundation vars syfte var,

och fortfarande r, att lngsiktigt arbeta fr att frbttra planetens milj. Organisationen

arbetar frmst med jordens vilda platser och vlmendet fr dess invnare, det vill sga alla

vrldens mnniskor, genom att skapa ett mer harmoniskt frhllande mellan mnniskan och

planeten (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-a; United Nations, 2014a, 2014b). Leonardo

DiCaprio Foundation har sedan r 1998 startat mer n 200 projekt, stttat ver 130

organisationer samt tilldelats ver 80 miljoner USD i bidrag (Leonardo DiCaprio Foundation,

u..-b). Mlet med att ge bidrag, driva medieprojekt och fra offentliga kampanjer r att

kunna finansiera och bringa uppmrksamhet fr att skydda biologisk mngfald, besparingar

5

p skog och hav samt arbeta aktivt fr de rdande klimatfrndringarna (United Nations,

2014a, 2014b).

DiCaprio r ocks aktiv inom styrelser hos flertalet organisationer vars syfte r att skydda

miljn och dess anhngare, till exempel World Wildlife Fund, The Natural Resources Defense

Council samt Ocean 5 fr att nmna ngra (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-a; United

Nations, 2014b). DiCaprio agerar dessutom som rdgivare hos organisationen The Solutions

Project som efterstrvar kad uppkomst av frnybar energi (United Nations, 2014b).

2.2. Messenger of Peace

r 2014 blev DiCaprio utsedd av den dvarande generalsekreteraren inom Frenta Nationerna

(FN), Ban Ki-moon, att representera FN som en av deras Messenger of Peace, en s kallad

fredsbudbrare. DiCaprios roll som fredsbudbrare innebr ett fokus p klimatfrndringar. I

samband med utmrkelsen hyllade Ki-moon DiCaprio fr hans engagemang och arbete samt

insamlingar och bidrag fr striden mot vrldens klimatfrndringar och dess pverkan (United

Nations, 2014a).

Fr att bli utvald och f utmrkelsen som FN:s Messenger of Peace, fredsbudbrare, r

personen i frga en erknd offentlig individ inom sport, musik, konst, litteratur eller film och

har hjlpt till att ka vrldens vetskap kring FN:s arbete och ideal. Syftet med FN:s valda

fredsbudbrare r att ka allmnhetens frstelse ver hur FN arbetar fr att frbttra alla

vrldens mnniskors liv. Arbetet utfrs genom humanitrt arbete, offentliga framtrdanden

samt genom kontakt med internationella medier (United Nations, 2014b).

2.3. Dokumentrfilm

Ordet dokumentrfilm r en direkt versttning frn det engelska sprket, documentary

film, och ordet dokumentr anvndes fr frsta gngen r 1926 med samma betydelse som

ordet har i dag. John Grierson, en dokumentrfilmsproducent frn Skottland, definierade

dokumentrfilm som en kreativ behandling av verkligheten (Tapper & Aghed, u..).

6

Dokumentrfilmer vill visa verkliga aspekter frn samhllet, samtida som historiska

skeenden, och r med andra ord inte fiktiva. Dokumentrfilmers avsikt r ocks att

rekonstruera fakta och inte anvnda sig av spelfilmers metoder dr hndelser dramatiseras

eller iscenstts (Tapper & Aghed, u..).

Dokumentrfilmer blir i dag allt mer populra att titta p och anses vara ett medel fr att

bygga aktivistiska ntverk, gra avtryck hos allmnheten samt skapa debatt (Nisbet &

Aufderheide, 2009). Enligt streamingtjnsten Netflix tittade 73 % av deras anvndare p

minst en dokumentrfilm r 2016, det vill sga mer n 68 miljoner mnniskor (Kenny, 2017).

2.3.1. Before the Flood

Before the Flood r en dokumentrfilm presenterad av National Geographic, en ideell

organisation som arbetar med vetenskap och utbildning fr en hllbar framtid (National

Geographic, u..). Dokumentrfilmen hade premir i USA den 21 oktober r 2016 och r

regisserad av Academy Award-vinnaren Fisher Stevens. Skdespelaren och miljaktivisten

Leonardo DiCaprio r tillsammans med Stevens dokumentrfilmens producent och DiCaprio

r den som leder tittarna genom Before the Flood.

Dokumentrfilmen tar upp sanningen bakom klimatfrndringarna som sker p vr planet.

DiCaprio ker tillsammans med olika vetenskapsmn och experter till fem olika kontinenter

fr att bevittna de pgende miljfrndringar som sker i vr vrld. DiCaprio sker efter hopp

i en tid av stigande katastrofala nyheter om klimatfrndringar. P resan fr han trffa

experter, politiker och vrldsledare som stndigt kmpar fr att planeten ska bli bttre fr allt

levande. Before the Flood uppmanar inte bara oss individer att vidta tgrder som kan

frndra samhllet, dokumentrfilmen uppmanar ven vra politiker att stdja alternativa

miljkllor. DiCaprio anser i Before the Flood att alla mnniskor har ett ansvar; ett ansvar fr

att bygga en bttre framtid fr vr planet och nstkommande generationer (Before the Flood,

u..).

Efter endast tre mnader som dokumentrfilmen varit tillgnglig fr allmnheten hade den ftt

ver 60 miljoner visningar, vilket gr Before the Flood till en av de mest visade

dokumentrfilmerna i historien (Leonardo DiCaprio Foundation, u..-c).

7

3. Syfte och frgestllningar

3.1. Problemformulering

Med tanke p att samhllet stndigt pverkas av ett varierande nyhetsflde, sociala medier

och inflytelserika personer, kan det vara problematiskt fr oss mnniskor att ta stllning och

bestmma vilken information vi vill ta del av. Dessutom har inflytelserika personer mjlighet

att pverka samhllet positivt eller negativt, beroende p vad de har fr avsikt med sin

pverkan samt beroende p hur trovrdiga deras budskap r (Kim, 2016). Eftersom ett

expressivt sprk anses vara vertygande (Carlsson & Koppfeldt, 2003) skulle ocks ett

utnyttjande av retoriken kunna resultera till att talaren lyckas manipulera sin omgivning. Om

talaren lyckas manipulera sin publik genom att budskapet framstr som trovrdigt, skulle det

ven kunna leda till ett vrldsomfattande problem. I frlngningen kan fel anvndning av

ett expressivt sprk leda till en problematisk uppfattning av retoriken.

P grund av ovanstende problematik r det relevant att underska om och i s fall p vilket

stt retoriska strategier gr att anvnda fr att frstrka ett viktigt budskap. Med tanke p att

DiCaprio och de medverkande experterna i Before the Flood r inflytelserika personer, blir

deras anvndning av retoriska strategier, i processen om att verka vertygande, drmed

aktuellt att studera.

3.2. Syfte

Med hjlp av dokumentrfilmen Before the Flood syftar studien till att bidra med en strre

frstelse om anvndandet av strategier inom retoriken. Studien undersker om och i s fall

p vilket stt DiCaprio, experter och skaparna anvnder retoriska strategier fr att frstrka

Before the Floods budskap och verka vertygande infr sin publik. Fr att uppn studiens

syfte r mlet att genomfra en kvalitativ textanalys med nedanstende frgestllningar.

8

3.3. Frgestllningar

Frstrks Before the Floods budskap och verkar de medverkande vertygande genom

anvndningen av retoriska strategier, och i s fall p vilket stt?

o Hur identifieras DiCaprios och experternas anvndning av appellfomer och hur

kan ethos, logos och pathos tolkas?

o Hur anvnder DiCaprio, experterna och skaparna visuell retorik och hur kan

visuella bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar tolkas?

o Hur urskiljs DiCaprios, experternas och skaparnas anvndning av argumentation

och hur kan bildargumentation, hotargumentation och auktoritetsargumentation

tolkas?

9

4. Forskningsversikt

Forskningsversikten ger en verblick av tidigare forskning som finns p omrdet om

dokumentrfilm, retorik och organisationers samarbeten med knda personer.

Forskningsversikten bidrar ven till att pvisa den forskningslucka som existerar inom

studiens omrde baserat p den tidigare forskningen.

4.1. Dokumentrfilms inflytande

Matthew C. Nisbet och Patricia Aufderheide, tv forskare inom media och kommunikation,

gav r 2009 ut studien Documentary Film: Towards a Research Agenda on Forms, Functions,

and Impacts. Nisbet och Aufderheide ansg att dokumentrfilmer mestadels hade blivit

studerade av samhllsvetenskapsmn som studerat media och kommunikation, och inte av

forskare inom medie- och kommunikationsfltet. Nisbet och Aufderheide bjd drfr in

manusfrfattare som var teoretiskt och empiriskt grundade. Manusfrfattarna analyserade

olika former, funktioner och effekter inom, samt av, dokumentrfilmer. Vidare underskte

manusfrfattarna ven vilket inflytande dokumentrfilmer kan ha p inlrningen av

invecklade och komplexa mnen samt hur dokumentrfilmer kan rama in och terge

samhllsproblem. Forskningen kom fram till att bra talare spelar roll fr dokumentrfilmens

budskap och att dess mening ven beror p hur dokumentrfilmen r sammansatt samt vem

som r ansvarig fr spridningen. I studien sg forskarna ocks att hgskolestudenter blev mer

emotionellt pverkade och tog till sig mer kunskap av dokumentrfilmer n vad de gjorde av

fiktiva filmer. Dessutom kom forskningen fram till att med hjlp av dokumentrfilm kan

allmnheten uppmuntras till att bli upplysta konsumenter men ven aktiva

samhllsmedborgare, s kallade aktivister (Nisbet & Aufderheide, 2009).

r 2015 genomfrde forskarna Jongo Shin och Eunbyul Cho en djupgende kvalitativ studie

dr de underskte och analyserade tta studenters inlrningsfrmgor. Studenterna fick titta

p en dokumentrfilm i utbildningssyfte. Syftet med studien var att se om studenternas

tidigare kunskaper och erfarenheter kom till anvndning d dem skulle ta till sig ny kunskap

frn dokumentrfilm. I studien fick studenterna titta p dokumentrfilmen ett flertal gnger;

frst p egen hand, och sedan tillsammans med de andra deltagarna dr det gavs mjlighet att

diskutera dokumentrfilmen tillsammans med vriga deltagare. Forskarna kom fram till att

10

efter de medverkande hade ftt interagera med varandra, kade ocks deras reflektioner kring

vad de hade lrt sig frn att titta p dokumentrfilmen (Shin & Cho, 2015).

Med tanke p vad Nisbet och Aufderheide (2009) samt Shin och Cho (2015) kom fram till

med sina forskningar, blir deras forskningar relevanta d vr studie undersker en

dokumentrfilm.

4.2. Retoriskt ledarskap

Charismatic Leadership and Rhetorical Competence: An Analysis of Steve Jobss Rhetoric

(2014) r en forskning som handlar om anvndning av retorik i samband med ledarskap. I

forskningen har Loizos Heracleous och Laura Alexa Klaering analyserat om karismatiska

ledare ndrar sin retorik beroende p kontext, och i s fall p vilket stt. Forskarna har valt att

utg frn hur Steve Jobs, som ansgs vara en karismatisk ledare, anvnde sig av sin retoriska

kompetens. Forskarna har inriktat sig p att analysera de tre retoriska appellformerna ethos,

logos och pathos, med mest fokus p ethos. I studien menar Heracleous och Klaering att

anvndningen av retoriska strategier spelar stor roll nr talaren vill skapa en betydelse,

pverka knslor och f ett godknnande av publiken. Efter att forskarna hade underskt Jobs

anvndning av retoriken i olika situationer, kom forskarna fram till att Jobs inte avsljade sin

retoriska stil. I stllet ndrade Jobs sin retoriska stil beroende p situation, men framfr allt

var ethos avgrande fr stilen i varje situation (Heracleous & Klaering, 2014).

Precis som ovanstende forskning har ven Cheryl Ann Lambert och Abra Landau forskat

kring hur ledarskap och retorik hr ihop. Studien r kvalitativ och dess teoretiska ramverk

utgr frn retoriken. Forskarna analyserar hur Arthur W. Page anvnde retoriska strategier fr

att upprtthlla ett bra rykte fr American Telephone & Telegraph Company (AT&T), efter

att mnga amerikanska fretag frlorade sina konsumenter efter den stora depressionen p

1920- och 1930-talet. Page var vice president fr AT&T och Page med sin retoriska

kompetens var till frdel fr fretaget. Genom att anvnda knslofyllda och etiska argument

lyckades Page pverka sin publik. P liknande stt anvnde han ven illustrativa metaforer

och liknelser fr att vertyga publiken. I forskningen nmner Lambert och Landau att talarens

trovrdighet och knslomssiga uttryck r viktig i processen att lyckas vertyga. Lambert och

Landau kom ven fram till att retoriska strategier kan rdda ett fretag och dess image

(Lambert & Landau, 2015).

11

Forskning om retoriskt ledarskap kommer vara till anvndning fr studien d Leonardo

DiCaprio, precis som Steve Jobs och Arthur W. Page, r en vlknd person och hans roll samt

retoriska ledarskap i Before the Flood kan vara avgrande fr vertygandet och hur budskapet

framhvs.

4.3. Knda personers engagemang

En vanlig frekomst fr fretag i dag r att samarbeta med vlknda personer nr produkter

ska marknadsfras och sljas (Biswass, Hussain & ODonnell, 2009). Dessutom fr allt fler

celebriteter i dag mjlighet att engagera sig inom vlgrenhet och hjlparbete med fokus p

vrldens klimat. Drfr r det intressant att titta nrmre p fljderna av samarbeten mellan

organisationer och s kallade goodwill-ambassadrer. Forskarna Jae-woong Yoo och

Young-ju Jin (2013) beskriver en utvald goodwill-ambassadr som en individ som har ett

vlknt namn och r eller har varit aktiv inom omrden som exempelvis musik, sport eller

skdespeleri. I Yoo och Jins studie underskte och analyserade dem hur publikens instllning,

preferenser och trovrdighet sg ut vid samarbeten mellan organisationer och goodwill-

ambassadrer (Yoo & Jin, 2013).

Forskarna kom fram till att d goodwill-ambassadrer var inblandade i samarbeten med

organisationer var ocks publikens trovrdighet gentemot de inblandade hgre. Dessutom var

publikens attityder och preferenser mer positiva, n om en goodwill-ambassadr inte var

aktuell i samarbetet. Ambassadrer br vara noggrant utvalda fr att samarbetet med

organisationen ska f bsta resultat och fr att organisationens ml ska kunna maximeras

(Yoo & Jin, 2013).

Det r intressant och relevant att forska kring om en knd person, som DiCaprio i studiens

fall, har en speciell pverkan gllande miljfrgor. F studier finns kring mnet knda

personers miljpverkan vilket gr vr studie aktuell. Dremot finns en studie utfrd av

Alison Anderson (2013), dr knda personers roll i FN:s toppmte i Rio de Janeiro r 2012

undersktes: Together we can save the arctic: celebrity advocacy and the Rio Earth Summit

2012. Forskaren valde att studera celebriteters roll genom att utfra en textanalys p brittiska

tidningar och press. Studien fokuserade p vad knda personer hade fr pverkan p brittisk

press under rapporteringen frn toppmtet. Den brittiska pressen som studien underskte gavs

fr vrigt ut i hela landet, vilket gjorde materialet relevant fr studien. Syftet med studien var

12

att underska vilket ansvar knda personer hade vid uppmrksammandet av klimatfrgor.

Syftet med studien var ocks att belysa hur knda personer och korporativa varumrken

utnyttjas av miljorganisationer, som till exempel Greenpeace. I underskningen kom

Anderson fram till att beroende p vilken knd person eller vilket medium som anvnds,

pverkas frstrkandet av budskapet. Knda personers inblandning kan dels dmpa och

frminska meddelandet men dels kan deltagandet av knda personer ven ka synligheten och

uppmrksamma budskapet desto mer (Anderson, 2013).

4.4. Forskningslucka

Sammanfattningsvis r retoriken bevisat viktigt att studera i olika sammanhang, d retoriken

kan spela en avgrande roll fr talaren vid vertygandet av sin publik. Tidigare forskning har

underskt anvndning av retoriska strategier vid syfte att vertyga och vertala sin publik,

och framfr allt i sammanhang dr ledare anvnder sig av retorik fr att framst som

trovrdiga.

I majoriteten av studier har retoriska strategier underskts vid syfte att vertyga sin publik.

Dremot finns det frre forskningar som studerar appellformer, visuell retorik och

argumentation i samspel med varandra med syfte att framhva och frstrka ett visst budskap.

Kombinationen av att anvnda de tre retoriska strategierna fr att frstrka ett viktigt

budskap, samtidigt som talaren ska verka vertygande, r nnu ett outforskat omrde och dr

ser vi en forskningslucka som vi syftar till att fylla.

Mlet r att bidra med kunskap gllande anvndning av retorik och dess strategier i en tid dr

det finns utrymme fr vlknda personer, men ven allmnheten, att uttrycka sig och vertyga

andra mnniskor dagligen (Kjeldsen, 2008).

13

5. Teoretiskt ramverk

I fljande avsnitt presenteras och motiveras studiens teoretiska utgngspunkt: retoriken. D

retorik r ett brett omrde med olika begrepp har fokuserar studien p tre olika retoriska

strategier: appellformer, visuell retorik och argumentation.

5.1. Retorik

Retoriken hrstammar frn det antika Grekland och p den tiden uppfattades retoriken som

talekonst. Retoriken har med tiden utvecklats och r i dag synonymt med vltalighet men

handlar frmst om frmgan att kunna vertyga och pverka mnniskor. Att vertyga och

pverka varandra r ngot mnniskor utfr dagligen. vertygandet r den praktiska delen av

retoriken och kallas fr rhetorica utens p latin. Hur och p vilket stt mnniskor vertygar

varandra r den teoretiska delen av retoriken och kallas fr rhetorica docens. Fr att

underska den teoretiska delen r tillmpning av olika retoriska verktyg, eller appellformer

som de ocks kallas, ndvndigt (Kjeldsen, 2008).

Ordet persuasiv kommer frn det engelska verbet persuade, som betyder vertala, och r som

sagt en stor del av retoriken. vertalning spelar stor roll vid anvndning av massmedier nr en

talare vill n ut till en bred publik. Drmed r vertalning relevant att studera vid anvndning

av dokumentrfilm.

Redan under antiken framfrdes synpunkten om vertalning och citerades p fljande stt:

Retoriken r en producent av vertygelse: det r det som alltsammans gr ut p, och det r

krnan i dess uppgift (Kjeldsen, 2008, s. 19).

5.1.1. Grundlggande appellformer

Fr att underska den teoretiska delen i retoriken behvs som sagt tillmpning av de

grundlggande appellformerna; ethos, logos och pathos och r retorikens vertalningsmedel

(Gripsrud, 2011).

14

Ethos Ethos appellerar till talarens karaktr, personlighet och trovrdighet (Carlsson &

Koppfeldt, 2003; Gripsrud, 2011; Karlsen, 2012). Fr att mnniskor ska kunna bli vertalade

handlar det inte bara om vad som sgs utan ven vem som talar (Kjeldsen, 2008). Att som

talare vara knd sedan tidigare eller om talaren har ett vertygande yrke r till en frdel vid

frstrkandet av ethos (Lindqvist, 2008). En talare r bttre p att vertyga om personen i

frga framstr som sakkunnig och tillfrlitlig (Carlsson & Koppfeldt, 2003). Ethos blir

drmed intressant att studera d DiCaprio r knd sedan tidigare och har ett vlknt yrke.

Utan trovrdighet r det nstintill omjligt att kunna vertala sin publik, vilket drmed

betyder att ethos spelar en viktig roll i processen om att vertyga hrarna. Talaren mste

framst som spontan, naturlig, intim, kta, personlig, rlig, engagerad samt konsekvent i sitt

framfrande. Ethos r synonymt med betydelsen av ordet image (Kjeldsen, 2008).

Logos Logos r precis som ethos ett vertalningsmedel och de tv verktygen hnger ihop

med varandra, men skiljer sig samtidigt t. Logos syftar till frnuftet och logiken hos

publiken. Vid anvndning av logos ges mjligheten att ven argumentera fr sanningen

genom att undervisa och tala pedagogiskt (Karlsen, 2012; Kjeldsen, 2008). Dessutom vdjar

argument av logisk karaktr till mnniskors omdme (Carlsson & Koppfeldt, 2003). Logos r

med andra ord det frnuftbaserade vertalningsmedlet och r anvndbart vid till exempel

rdgivande tal (Kjeldsen, 2008). I logosargument finns ven fakta och statistik, som hjlper

till fr att vcka mnniskors intresse (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017), och

handlar om att talaren ska framfra hllbara argument som inte gr att kritisera (Gripsrud,

2011).

Pathos Pathos r ett vertalningsmedel som anspelar p knslor (Carlsson & Koppfeldt,

2003; Karlsen, 2012). Pathos kan likna ethos till viss del men anvnds vid betydligt mer

kraftfulla knslor som ilska, upprrdhet, sorg, gldje och hopp (Carlsson & Koppfeldt, 2003;

Gripsrud, 2011). Eftersom pathos gr hand i hand med mnskliga behov kan talaren

stadkomma en knsla av hopp hos publiken genom att erbjuda mjligheter och lsningar p

problem, vilket i sin tur kan leda till att hrarna knner sig mer delaktiga (Carlsson &

Koppfeldt, 2003).

Nr talaren anvnder sig av pathos fr att vertyga frsker talaren att engagera publiken och

f publiken att handla snabbt genom att vcka och berra dess knslor. Nr en talare lyckas

berra publiken, r det enklare att f mnniskor att ndra mening och uppfattning, vilket gr

15

pathos till en stark och anvndbar vertalningsmetod (Kjeldsen, 2008). Dessutom kan talaren

vcka knslor hos hrarna genom att sjlv visa knslor (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Slovic,

Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).

P samma stt som pathos hnger ihop med ethos, sammankopplas ven pathos med logos, d

pathos r objektiva kunskapskllor (Gripsrud, 2011). Appellformerna kompletterar varandra

(Carlsson & Koppfeldt, 2003) och r ndvndiga att underska vid en dokumentrfilm dr

talaren mste verka vertygande fr att kunna frmedla ett budskap till publiken (Vigs,

2010).

5.2. Visuell retorik

Mediesamhllet kallas inom retoriken fr den nya retoriska arenan. Kommunikationen i vr

tid r multimedial och anvnds i svl text som bild, video och ljud. Att retoriken i dag r

multimedial skiljer sig frn antikens retorik, d retoriken endast frekom i muntligt tal

(Kjeldsen, 2008). Numera har allt som kan anvndas vid syfte att vertyga en betydelse fr en

retorisk analys (Vigs, 2010), s som visuell retorik, kroppssprk och gestikulering samt

kameravinklar (Bergstrm, 2015; Kjeldsen, 2008).

Med tanke p att samhllet i dag domineras av visuella medier fr publiken ven en bild av

talaren i sig men ven vad talaren pratar om eftersom bilder har strre makt n ord. Visuell

retorik avser att vertyga betraktaren med visuella medel som bilder, fotografier, illustrationer

och kroppssprk. Visuella medel kan vcka knslor, skapa trovrdighet och pverka

mnniskor p samma stt som ord kan. Visuell retorik kan pverka mnniskors agerande men

ven framkalla emotioner. Fr att lyckas berra och vcka emotionella knslor genom visuell

retorik krvs ikoniska tecken, till exempel bilder och fotografier. I bilder och fotografier kan

tittarna knna igen sig p ett annat stt d bilden eller fotografiet som skdas kan vara ngot

som personen sjlv har upplevt eller kan relatera till. En verbal redogrelse skapar indirekta

visuella intryck medan den visuella skildringen ger ett direkt visuellt intryck (Kjeldsen, 2008).

Bilder hjlper ven till att synliggra och visualisera vad hraren vill frmedla (Carlsson &

Koppfeldt, 2003).

Kjeldsen (2008) nmner i sin bok Retorik idag om illustrerande demonstration som innefattar

nr ngot visuellt visas och tittaren fr en konkret bild av hur ngot ser ut eller r. Kjeldsen

16

ppekar ven att bilder har en dokumentarisk funktion, som r ett bevis p att ngot har hnt

samt hur hndelsen har uppkommit. Fotografier ifrgastts sllan d de oftast r en trovrdig

bild av verkligheten (Kjeldsen, 2008). En dokumentrfilm visar verkliga livet och r sledes

viktigt att studera fr att uppn syftet med analysen, och dessutom bidrar verkliga bilder till

att ett intresse vcks bland publiken (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).

Kroppssprket spelar som sagt ocks stor roll vid studerandet av visuell retorik.

Kroppssprket och gestikuleringar kan nmligen pverka om talaren verkar trovrdig

(Kjeldsen, 2008). Ett sansat och samlat kroppssprk inger ett intryck av att talaren behrskar

situationen (Karlsen, 2012).

Ett retoriskt budskap kan frstrkas genom sttet som fotografen vljer att arbeta med

kameravinklar. Kameravinklarna kan till exempel vara nrgngna eller frn lngt avstnd,

men ocks tagna ifrn ett grodperspektiv eller rakt framifrn. Genom att anvnda sig av ett

grodperspektiv r kameravinkeln underifrn, vilket r vanligt i situationer dr personer med

makt framstlls (Bergstrm, 2015; Mral & Olinder, 2011). Beslutet av att framstlla

mnniskor rakt framifrn kan resultera i effekten av att personen skildras som rlig och

pvisar en uppriktighet bland skdarna. Hur publiken uppfattar en scen eller en person beror

ocks p hur nrheten eller avstndet ser ut till objektet. Anvnds en nrgngen kameravinkel

kan situationen uppfattas som intim (Mral & Olinder, 2011).

Sammanfattningsvis pverkas mnniskors uppfattning och trovrdighet om situationen olika

beroende p vilken eller vilka kameravinklar som anvnds (Mral & Olinder, 2011).

5.3. Argumentation

Fr att lyckas vertyga med hjlp av retoriken r relevanta argument till stor vikt fr

vertygelsen p sina hrare. I Before the Flood upplevs mycket av vad som sgs som olika

typer av argument, vilket gr det vsentligt att studera argumentation. Drfr kommer detta

avsnitt handla om argumentation i sin helhet och hotargumentation, bildargumentation samt

auktoritetsargumentation behandlas var fr sig.

Argumentation handlar i stort stt om att motivera fr en viss stndpunkt, och inte bara

framfra en sikt, och drfr r argumentationen alltid bunden till stndpunkten. Dock r inte

17

stndpunkten en del av argumentationen, utan kan tillsammans med argumenten ses som ett

resonemang. Ett resonemang kan best av otaligt mnga argument och resonemangets struktur

kan antingen inledas med en stndpunkt som efterfljs av argument, eller omvnd ordning.

Resonemangets argumentativa struktur bestr av de aktuella argumenten samt sambandet

mellan argumenten och sambandet mellan den aktuella stndpunkten (Karlsen, 2012).

Resultatet om hur argumentationen uppfattas som vertygande, eller inte, av publiken beror

p samspelet mellan appellformerna ethos, logos och pathos samt om deras samspel utspelar

sig i en positiv eller negativ utgng. Alla argument, muntliga som skriftliga, har inslag av

ethos, logos och pathos (Karlsen, 2012).

5.3.1. Bildargumentation

I ver 2000 r har det funnits en vertygelse om att det r lttare att komma ihg bilder n

ord. Det har ven konstaterats att bilder i mnga fall r argumenterande. Argumentation r en

handling, precis som bilden. En bild kan uppmana mnniskor till att ta stllning, agera eller

handla och kan drmed likna ett argument. Bilder som fr mnniskor att stanna till och

reflektera ver, kan liknas med en vlskriven text eller ett bra tal. Bildens funktion blir tydlig

och lttillgnglig om den anvnds som ett argument d talarens ml r att frbttra

kommunikationen (Mral & Olinder, 2011). Mral & Olinder (2011) skriver i boken Bildens

retorik i journalistiken att visuella argument njer sig med att frklara stndpunkten och

inbjuder sllan till en annan uppfattning n vad bildens skapare har fr uppfattning. En bild r

svr att ifrgastta och argumentera emot d bilder r ett bevis av verkligheten, under

frutsttning att bilden inte r manipulerad. Den visuella retoriken och bildens argumentation

spelar sledes stor roll i bde TV och film (Mral & Olinder, 2011).

Bilder som anses som tunga argument i situationer dr barn och djur framstlls leder till att

starka knslor vcks bland skdarna. Barn och djur representerar ngot ofrstrt och

hjlplst, det vill sga ngot som mnniskor vill beskydda. Genom att pvisa hur djur

pverkas av en viss situation, framstlls djuren som offer och kan i sin tur leda till att dessa

bilder r argument som r med och skapar opinion. Bilder p barn och hur de har pverkats av

exempelvis svlt och krig talar ocks till publiken genom att berra mnniskor, vilket i sin tur

bidrar till en opinionsbildande kraft (Mral & Olinder, 2011).

18

5.3.2. Hotargumentation

Hotargumentation r ett exempel p en annan form av argumentation dr talaren skapar

knslor som oskerhet, tvng och fruktan hos publiken. Anvndningen av hotargument

innebr att talaren beskriver en pfljd i form av ett hot dr konsekvensen ses som onskad.

P s stt frvntas en frndring hos hrarna, i form av en sikt eller ett beteende (Karlsen,

2012).

I mnga fall nr hotargument studeras r det svrt att skilja p om argumentet r ett hot eller

en varning fr en onskad konsekvens. Appellformen pathos anvnds ibland p ett verdrivet

stt fr att bidra till att ett argument ska uppfattas som ett hotargument (Karlsen, 2012).

5.3.3. Auktoritetsargumentation

Auktoritetsargument, ven kallat argumentum ad vercundiam, bygger p att personen ifrga

anvnder sig av positiva egenskaper genom att exempelvis lyfta fram mnniskors

professionella erfarenheter eller positioner vid framfrandet av argument. Auktoritet kan

komma frn en institution, organisation, grupp, person samt en kulturell eller historisk

tradition och behver frsts i vidare mening. Fr att avgra om argumentet r hllbart och

gr att anvnda r det av stor vikt att se till hela kontexten (Karlsen, 2012).

Auktoritetsargument som hnvisar till organisationer, institutioner eller personer ses som

anvndbara om auktoriteten i frga anses vara gynnsam. Argument som anspelar p

psykologiska effekter hos mnniskor anses ocks vara frdelaktiga. Dremot gr det att

missbruka en auktoritet som argument d personen i frga inte r en auktoritet p omrdet det

talas om (Karlsen, 2012).

D argumentationen till viss del bestr av att anvnda sig av mnniskor med auktoritet

kopplas den ocks drfr samman med retorikens appellform ethos, som syftar till att

vertyga med hjlp av auktoritet (Karlsen, 2012).

19

5.4. Sammanfattning teoretiskt ramverk

Studien utgr frn det teoretiska ramverket retoriken med inriktning p de tre grundlggande

appellformerna ethos, logos och pathos samt visuell retorik och argumentation.

Appellformerna studeras och tolkas i analysen d alla tre appellformer kompletterar varandra

(Carlsson & Koppfeldt, 2003) och r ndvndiga att studera vid en dokumentrfilm dr

talaren ska frmedla ett budskap med hjlp av vertygelse (Vigs, 2010).

Eftersom mediesamhllet i dag kallas fr den nya retoriska arenan (Kjeldsen, 2008) r det

drfr ndvndigt att studera visuell retorik som kan anvndas i syfte att vertyga och

vertala (Vigs, 2010). Inom visuell retorik studerar denna studie bilder, kroppssprk och

gestikulering samt kameravinklar. Argumentationen, i form av bildargumentation,

hotargumentation och auktoritetsargumentation, r avgrande faktorer nr det kommer till att

fra stndpunkter och verka vertygande (Karlsen, 2012).

20

6. Metod

I metodavsnittet presenteras studiens analysmetod; kvalitativ textanalys. Dels redogrs

innebrden av kvalitativ metod och dels beskrivs innebrden av textanalys, samt studiens

material och urval. I fljande kapitel redovisas ven analysverktygen, analysscheman,

tillvgagngsstt samt kritik mot studiens valda analysmetod.

6.1. Kvalitativ metod

Fr att besvara frgestllningarna, uppfylla studiens syfte och fr att kunna utfra studiens

analys kommer kvalitativ metod anvndas. Kvalitativ metod innebr att forskaren befinner sig

i den sociala verklighet som studien syftar till att analysera. Inom den kvalitativa metoden

frsker forskaren fnga upp mnniskors agerande men ven agerandets implikation

(Kvalitativ metod, u..). Studiens teoretiska ramverk spelar stor roll, d vi med hjlp av

retoriken har studerat DiCaprios och agerande i Before the Flood.

Forskare som tillmpar kvalitativ metod strvar efter att frambringa en helhetsbeskrivning av

objektet som studerats och analyserats (Kvalitativ metod, u..). Fr att kunna reda ut och

besvara vr frgestllning har vi drmed analyserat Before the Floods helhet utifrn

retoriken.

Inom kvalitativ forskning r forskaren sjlv ett centralt begrepp d metoden gr ut p att

forskaren ska tolka innehllet utifrn egna kunskaper och erfarenheter, vilket gr att

tolkningen blir neutral (Fejes & Thornberg, 2015). Inom forskning kring samhllsvetenskap

spelar tolkning av insamlad data en betydande roll och ses som grundlggande. Tolkningen av

data blir ptaglig inom kvalitativ forskning eftersom forskaren befinner sig nra de mnniskor

och miljer som studeras (Svensson, 2015). D vi har gjort en fri retorisk tolkning av vr

valda empiri, Before the Flood, blir studiens analys neutral och hller sig inom den kvalitativa

metoden. Vi har utgtt frn egna kunskaper och strkt kunskaperna med tidigare forskning,

litteratur och teori fr att kunna gra en hllbar tolkning av materialet.

21

6.2. Textanalys

En textanalys av kvalitativ karaktr innebr att forskaren sker efter det grundlggande och

mest ndvndiga innehllet i texten genom att lsa och analysera dess delar, helhet och dess

kontext (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Vi har noggrant gtt igenom

dokumentrfilmens alla delar med hjlp av retoriken fr att kunna se en helhet och drefter

komma fram till slutsatser.

Textanalysen r ndvndig eftersom analysen av innehllet sker i form av en text som utfrs

genom muntlig och bildmssig framstllning (Watt Boolsen, 2007). Textanalys passar vr

studie d syftet r att utfra en djupgende analys av hur DiCaprio och experter talar och

agerar i Before the Flood. Bildmssig framstllning r ndvndig att gra en analys p d

dokumentrfilmen ven r visuellt genomarbetad.

Eftersom vi utgr frn oss sjlva och tolkar innehllet i form av dess retorik och budskap, har

vi valt att utesluta intervjuer och enkter. Studien r inte beroende av hur mycket, hur lnge

eller hur ofta data frekommer, i stllet r studien beroende av innehllets tolkning och

budskap (Ahrne & Svensson, 2015). Fokus p kvalitativ tolkning i studien blir naturlig d

data inte mts i frekvens, och drfr r inte en kvantitativ analys aktuell fr denna studie.

6.3. Material och urval

Studiens material bestr av dokumentrfilmen Before the Flood frn r 2016. Anledningen till

varfr vi valde Before the Flood r fr att DiCaprio, som miljaktivist och FN:s

fredsbudbrare, har ett stort inflytande p dokumentrfilmen d han r producent och ven

leder tittarna genom dokumentrfilmen. Anvndningen av experter och vlknda personer i

Before the Flood pverkade ocks valet av material eftersom de r en stor del av

dokumentrfilmen. Ytterligare en anledning till valet av Before the Flood som analysmaterial

var att dokumentrfilmen behandlar ett samhlleligt och aktuellt problem: klimatfrndringar.

Bakgrunden till att studien baseras p materialet frn Before the Flood r fr att studien r av

kvalitativ karaktr och drfr syftar till att gra en djupgende analys. I en kvalitativ studie r

inte mngden material viktig, i stllet rknas materialets variation och innehll (Ahrne &

Svensson, 2015).

22

Studiens material finns tillgngligt fr allmnheten p den digitala plattformen YouTube, och

det r ocks drifrn vi har hmtat vrt material.

6.4. Analysverktyg

I boken Handbok i kvalitativa metoder av Ahrne och Svensson (2015) klarlggs tre olika

arbetsstt i hur forskare kan g tillvga med sitt insamlade material, nmligen att sortera,

reducera och argumentera. Nr man talar om sortering av empiri handlar det om att observera

en sak i taget (Rennstam & Wsterfors, 2015). Vi har valt att sortera vrt material genom att

ange vra retoriska utgngspunkter som analysverktyg: retorik, visuell retorik och

argumentation. Vi har sedan delat upp varje analysverktyg i tre delar och fokuserat p ett

analysverktyg samt en del t gngen.

Reducering av ett insamlat material gr ut p att vlja och vlja bort material (Rennstam &

Wsterfors, 2015). D vi valt att fokusera p retoriken och specificerat tre analysverktyg, har

vi valt vrt material och valt bort annat material, vilket r till studiens frdel d fokus r p

just retoriken. Argumentationen av materialet innebr att forskaren ska argumentera fr sitt

bidrag till litteraturen (Rennstam & Wsterfors, 2015). Argumentationen i studien terfinns i

delen om forskningslucka.

Retorik som verktyg - Retorik som verktyg har vi delat in i tre delar: ethos, logos och pathos.

Vi har granskat om, och i s fall p vilket stt, DiCaprio och experter anvnder ethos, logos

och pathos nr de talar i dokumentrfilmen. Appellformerna hnger ihop med varandra och

det r drfr intressant att underska om DiCaprio och experter lyckas balansera delarna

samtidigt som underskningen av varje del fr sig r ndvndig.

Visuell retorik som verktyg - Visuell retorik som verktyg har vi delat in i tre delar: visuella

bilder, kroppssprk och gestikulering samt kameravinklar. Eftersom dokumentrfilm r ett

medium dr publiken r tittarna och ska ta in budskapet genom att titta och lyssna p

avsndaren, vilket i sin tur betyder att bilder kan ha en betydelsefull roll, r en visuell

underskning relevant fr studien.

Argumentation som verktyg - Argumentation som verktyg har vi delat in i tre delar:

bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation. D retoriken syftar till

23

att vertyga och vertala mnniskor, r det intressant fr denna studie att titta nrmare p om,

och i s fall p vilket stt, DiCaprio och experter anvnder sig av argumentationen och dess

delar.

6.5. Analysscheman

Fr att p ett tydligt stt visa vad vi vill underska i vr analys har vi valt att utg frn vra

analysverktyg retorik, visuell retorik och argumentation, fr att skapa ett analysschema till var

sitt analysverktyg. Analysverktygen kan liknas med ett analysschemas enheter, och bland

enheterna undersker vi dess dimensioner, det vill sga analysverktygens delar och

egenskaper (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Vi har valt att dela upp

analysscheman till tre olika scheman, ett schema fr varje analysverktyg. Att ha separata

analysscheman underlttar dels fr att kunna se delarna i helheten i analysen, och dels r det

lttare att orientera sig i studien som lsare.

I ett analysschema finns kategorier som beskriver hur en viss egenskap, i studiens fall

analysverktygens delar och dess egenskaper, varierar mellan de olika analysverktygen

(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wngnerud, 2012). Fr att undvika att gra vra

analysscheman komplicerade har vi valt att ha tv kategorier. De tv kategorierna r: Hur

identifieras/anvnds/urskiljs XX, som str fr analysenheten och dess delar, samt hur kan XX

tolkas. De tv kategorierna frekommer i alla tre analysscheman, men varierar beroende p

vilket verktyg som analyseras. En modell ver de tre analysscheman terfinns nedan.

Analysschema 1

Retorik Hur identifieras retoriken?

Hur kan retoriken tolkas?

Ethos:

Logos:

Pathos:

Tabell 1, Bjrnberg & Hansen, 2017

24

Analysschema 2

Visuell retorik Hur anvnds visuell retorik?

Hur kan den visuella retoriken tolkas?

Visuella bilder:

Kroppssprk/ gestikulering:

Kameravinklar:

Tabell 2, Bjrnberg & Hansen, 2017

Analysschema 3

Argumentation Hur urskiljs argumentationen?

Hur kan argumentationen tolkas?

Bildargumentation:

Hotargumentation:

Auktoritetsargumentation:

Tabell 3, Bjrnberg & Hansen, 2017

6.6. Tillvgagngsstt

Fr att besvara frgestllningarna har studiens material granskats utifrn en neutral tolkning

med kvalitativ textanalys som metod fr tolkandet. Genom att gra en neutral tolkning dras

inga generella slutsatser i analysen och studien r drmed begrnsad till det valda materialet

(Rienecker & Stray Jrgensen, 2008). Begrnsningen var ett medvetet val p grund av att vr

avsikt var att gra en djupgende analys och kunna fokusera p studiens empiri: Before the

Flood.

25

Vi har systematiserat tolkandet ytterligare genom att anvnda en passande teori, nmligen

retoriken. Innan vi brjade analysera valde vi att dela upp de olika retoriska delarna var fr

sig: retorik, visuell retorik och argumentation. De tre retoriska utgngspunkterna delade vi

drefter upp som ethos, logos, pathos, visuella bilder, kroppssprk och gestikulering,

kameravinklar, bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation. Vi

delade upp utgngspunkterna fr att ha mjlighet att f fram en helhetsbild av

dokumentrfilmens medverkande och hur deras anvndning av retorik och argumentation sg

ut. Vrt tillvgagngsstt innebar att vi analyserade Before the Flood flertalet gnger d

dokumentrfilmen undersktes utifrn vra utgngspunkter. Till exempel analyserade vi

Before the Flood endast utifrn retorikens appellform ethos och inget annat fr att ha

mjlighet att kunna bortse frn andra analysverktyg. Vid nsta tillflle analyserade vi endast

logos i dokumentrfilmen och detta var hur analysprocessen sg ut fram tills dess att vi hade

underskt alla vra olika utgngspunkter, var fr sig. Fokuseringen p endast ett

analysverktyg underlttade fr oss i analysen d vi fick en tydligare bild av varje

analysverktyg och dess del fr att slutligen kunna se till dokumentrfilmens kontext.

Under tiden vi analyserade Before the Flood frde vi anteckningar var fr sig och pausade

dokumentrfilmen fr att kunna kommentera och diskutera tillsammans. Efter

dokumentrfilmens slut diskuterade vi terigen innan vi sammanstllde vra tankar och

anteckningar tillsammans. Vi valde att skriva anteckningar p egen hand fr att ha dubbelt s

mnga mjligheter att se olika delar av Before the Flood som vi sedan tillsammans kunde

sammanstlla till en helhet. Vid varje exempel som ges frn dokumentrfilmen anges ven

den exakta minuten dr exemplet frekommer. Att ange minuterna frenklar fr lsaren som

lttare kan orientera sig och hitta varje exempel i Before the Flood utan att behva se

dokumentrfilmen frn brjan till slut.

6.7. Metodkritik och begrnsningar

Den mest genomgripande kritiken mot kvalitativ forskning r sjlva tolkandet. Eftersom

forskaren sjlv har en central roll inom kvalitativ forskning och d forskningen prglas av ett

visst intresse frn forskarens hll, innebr det att forskningen blir mer neutral.

Konsekvenserna av tolkandet kan drmed leda till att slutsatsen av en kvalitativ studie

framstr som ett ungefrligt innehll. Tolkningen innebr att resultatet kan variera beroende

26

p vem som utfrt forskningen, vilket bde kan vara till en frdel och nackdel. Frdelen r att

det r ltt att ta forskningen vidare d en annan forskning inom samma omrde antagligen

hade ftt ett annat resultat, vilket kan fylla nnu en lucka i forskningsomrdet. Nackdelen r

att trovrdigheten blir bristande d resultatet inte r upprepningsbart och resultatets rimlighet

inte gr att mta (Alvehus, 2013). Dremot finns en mngd varierande nyanser och traditioner

vid kvalitativt forskande beroende p vad forskaren intresserar sig fr (Boeije, 2010).

Ngot som ocks r tvivelaktigt vid kvalitativt forskande r om resultatet frn forskningen

egentligen uppnr vetenskaplig standard och om kvalitn p forskningen r tillrckligt hllbar.

Forskaren mste drfr stndigt argumentera fr styrkan med forskningen och dess

anvndbarhet (Boeije, 2010).

Kritiken mot tolkande forskning behver inte betyda att forskningen inte resulterar i en

vetenskaplig underskning. Enligt Alvehus (2013) kan tolkande forskning dremot bidra till

en mer varierad bild av omvrlden. Genom kvalitativt studerande r syftet att forskaren ska

bidra till en mer vergripande uppfattning av ett fenomen och drmed fylla en viss

forskningslucka (Alvehus, 2013).

Eftersom vi har valt att endast fokusera p Before the Flood r studien begrnsad. Om vi hade

valt att ta in fler aspekter, exempelvis DiCaprios instagram eller olika tal av DiCaprio, hade

resultatet frmodligen sett annorlunda ut. Begrnsningen gjorde dock att vi kunde fokusera

desto mer p den valda empirin och innebar att vi hade mjlighet att gra en mer djupgende

analys. Eftersom analysen utgr ifrn ett tolkande perspektiv kan vi inte med skerhet sga att

ngon annan som utfrt samma forskning hade ftt ett likadant resultat, d vra privata sikter

kan frga tolkningen. Dremot r lsarna infrstdda p att studien utgr frn en tolkande

forskning och vr ambition med studien r att bidra till en kad frstelse inom ett outforskat

omrde.

27

7. Analysresultat

I fljande avsnitt redovisas studiens analysresultat. Resultatet presenterar de tolkningar vi har

kommit fram till efter att studerat Before the Flood utifrn retoriken. I analysens frsta del

analyseras retoriken och dess delar; ethos, logos och pathos. I andra delen analyseras den

visuella retoriken och dess delar; bildens framstllning, kroppssprk och gestikulering samt

kameravinklar. I den tredje och sista delen analyseras argumentationen och dess delar;

bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation.

7.1. Retorik

7.1.1. Ethos

Before the Flood r utgiven av National Geographic; en etablerad organisation med ett gott

rykte, vilket enligt Kjeldsen (2008) pverkar organisationens karaktr och trovrdighet. D

National Geographic har hg trovrdighet som organisation leder ocks trovrdigheten till att

dokumentrfilmens budskap och dess mening blir vertygande (Yoo & Jin, 2013), vilket ven

strks av Nisbet och Aufderheides (2009) forskning kring dokumentrfilm. Det faktum att

National Geographic har valt att samarbeta med produktionen bakom Before the Flood

innebr att organisationen tror p dokumentrfilmen och stdjer dess budskap, vilket

resulterar i att dokumentrfilmens ethos r starkt. Dokumentrfilmens starka ethos leder till att

ven produktionen och DiCaprio som miljaktivist har en trovrdighet som strker deras

ethos (Yoo & Jin, 2013).

I Before the Flood visas inslag och klipp frn tidigare nyhets- och radiosndningar i USA som

kritiserat DiCaprio fr hans miljaktivistiska engagemang. DiCaprio kritiseras fr att han

engagerar sig i klimatfrgor och sprider budskap om miljn trots att han inte r ngon forskare

p mnet. DiCaprios trovrdighet riskeras att frminskas, och likas dokumentrfilmens, med

tanke p den tidigare kritik han ftt. Dremot frstrks DiCaprios trovrdighet i minut 4 i

Before the Flood d tittarna fr se ett inslag frn klimattoppmtet i Paris r 2015. Ban Ki-

moon, den dvarande generalsekreteraren i FN, presenterar DiCaprio som Messenger of

Peace innan DiCaprio ska hlla ett tal fr klimattoppmtets deltagare.

28

DiCaprios trovrdighet frstrks ytterligare d han i dokumentrfilmen uttrycker sig

personligt och rligt om att han sjlv inte r ngon expert inom klimatforskning och att hans

yrke r skdespeleri. Med tanke p DiCaprios uppriktighet identifieras appellformen ethos

(Kjeldsen, 2008).

DiCaprio har som tidigare nmnts varit miljaktivist sedan slutet av 1990-talet, vilket ven

tittarna fr se vid ett flertal tillfllen i Before the Flood. I minut 12 i dokumentrfilmen fr

skdarna se ett fotografi frn 1990-talet d DiCaprio trffade USA:s dvarande vicepresident

Al Gore. DiCaprio berttar i Before the Flood att Al Gore var den frsta personen som

introducerade DiCaprio fr global uppvrmning och klimatfrndringar. Tittarna fr ven se

ett klipp i minut 16 frn ett tal som DiCaprio hll i samband med Earth Day r 2000 i

Washington D.C. Vid Earth Day talade DiCaprio om hur temperaturen stndigt stiger, att

korallrev dr ut samt hur vxt- och djurarter under kort tid frsvinner. Dessutom fr

dokumentrfilmens tittare se ett inslag i minut 17 som r frn brjan av 2000-talet d

DiCaprio beskte tv-programmet Oprah fr att prata om planeten och dess

klimatfrndringar. Ovanstende inslag frsvrar ifrgasttandet om DiCaprios

miljaktivistiska arbete d han gr klart fr tittarna att han r erfaren och sakkunnig, och

drfr strks ocks DiCaprios trovrdighet och ethos. Fr att en talare ska kunna verka

vertygande och vertalande ligger det stor vikt vid att hen framstr och uppfattas som

trovrdig och kta samt att hen visar p tidigare meriter och hg kompetens (Carlsson &

Koppfeldt, 2008; Lambert & Landau, 2014; Nisbet & Aufderheide, 2009).

I dokumentrfilmen fr DiCaprio mjligheten att trffa personer som r insatta i mnet om

klimatfrndringar, till exempel Barack Obama, John Kerry, Ban Ki-moon och pven

Franciskus. DiCaprio fr ven chansen att intervjua experter inom olika omrden, exempelvis

astronauten Piers Sellers, politik- och miljaktivisten Sunita Narain, entreprenren Elon

Musk, marinbiologen Jeremy Jackson, arktiska forskaren Enric Sala och miljforskaren

Michael E. Mann. Med tanke p att experter och andra auktoriteter tar sig tid och vill vara

med och sprida budskap om miljn och dess frndringar i Before the Flood, strks ocks

DiCaprios ethos samtidigt som budskapet frstrks (Lindqvist, 2008; Nisbet & Aufderheide,

2009)

Trots att DiCaprio frmodligen har lst p och vet mycket om miljn och dess frndringar

sedan tidigare erfarenheter, stller han fljdfrgor i intervjuerna med experter fr att lra sig

mer om mnet. I sttet som DiCaprio bemter experter och andra auktoriteter i

29

dokumentrfilmen framstr DiCaprio som genuint nyfiken och intresserad (Kjeldsen, 2008).

DiCaprio visar att han r nrvarande under intervjuerna eftersom han stller fljdfrgor till

vad experterna sger och r spontan i sttet som han stller frgor p. Ett exempel r nr

DiCaprio, i minut 41, intervjuar Kiribatis president Anote Tong. Tong redogr fr att n

hller p att frsvinna p grund av frhjd vattenniv och drfr medfr problem fr

lokalbefolkningen, som exempelvis frsmrat dricksvatten och att situationen till slut kommer

tvinga befolkningen till att flytta. Under intervjun fr tittarna en bild av att DiCaprio verkar

nyfiken och vill genuint veta svaret om Tong ftt ngon information om nr situationen

kommer bli ohllbar och stller drfr fljdfrgor.

Ett annat exempel r i minut 43 dr DiCaprio intervjuar marinbiologen Jeremy Jackson som

vill visa hur klimatfrndringars pverkan p korallreven ser ut. Under intervjun frklarar

Jackson att det r planetens mnniskor som har frstrt havens liv och drfr har ocks

djurlivet minskat drastiskt, vilket i sin tur har lett till att stora delar av vrldens befolkning inte

lngre kan livnra sig p havens tillgngar. Under inslaget sitter Jackson och DiCaprio i en

ubt fr att kunna titta nrmre p korallreven. Jackson informerar om att dr han och

DiCaprio befinner sig brukade korallreven vara fulla av liv, men nu r de livlsa och saknar

ett rikt vxt- och djurliv. DiCaprio r lika spontan och nyfiken (Kjeldsen, 2008) under

intervjun med Jackson, som han var i intervjun med Tong, d DiCaprio avbryter Jackson och

vill veta konkret vad det r som saknas i korallreven och om korallreven hller p att d ut. I

intervjun fr tittarna en bild av att DiCaprio vill veta hur klimatfrndringar pverkar havens

vxt- och djurliv samt vad frndringarna fr fr konsekvenser fr samhllet.

D DiCaprio anvnder sig av spontanitet och nrvaro i intervjuerna uppfyller han tv viktiga

delar som frstrker DiCaprios ethos och trovrdighet (Cos & Martin, 2013; Kjeldsen, 2008).

7.1.2. Logos

Logos identifieras tydligt i Before the Flood och dess budskap d syftet med

dokumentrfilmen r att informera tittarna om de pgende klimatfrndringarna.

Dokumentrfilmen bygger p fakta och vetenskaplig information, som genomgende frstrks

frmst av experter i form av observationer och statistik. DiCaprio framstr dessutom som

plst i minut 66 och 67 nr han redovisar fakta om vad som kommer hnda med planeten vid

en kad global uppvrmning, som ven forskaren Johan Rockstrm bekrftar.

30

DiCaprio visar att han r insatt i mnet d han kan ifrgastta experterna fr att f ett

faktabaserat svar. I minut 52 intervjuas Gidon Eshel, forskningsprofessor i miljfysik, och

DiCaprio stller frgor om konsumtion av ntktt. Eshel svarar med faktabaserade svar om att

10-12 % av utslppen i USA beror p ntktt. Svaret grundas sledes p fakta och r kopplat

till vetenskaplig forskning. Ett annat exempel p faktabaserade svar r i minut 65 nr

DiCaprio intervjuar Johan Rockstrm, professor i miljvetenskap. DiCaprio stller frgor om

hur vrlden och den globala uppvrmningen kommer se ut om vi inte vidtar tgrder och hur

vrldens temperaturer ser ut fr tillfllet. Svaret som Rockstrm ger DiCaprio r, precis som

Eshels svar, baserat p fakta och forskning vilket tyder p starkt logos (Kjeldsen, 2008).

Anvndningen av experter som kan sitt omrde och som har forskat kring det aktuella

klimatmnet strker logos ytterligare, d deras argument och fakta r baserat p forskning och

statistik. Logiska argument r baserat p frnuft och gr inte att ifrgastta eftersom de r

bestende av fakta (Gripsrud, 2011). De logiska argumenten frstrker vertygelsen och ven

budskapet. Experternas utltanden talar drmed till tittarnas frnuft d de r trovrdiga och

vcker intresse bland publiken (Slovic, Vstfjll, Erlandsson & Gregory, 2017).

Genomgende i Before the Flood r DiCaprio och experternas stt att informera och frklara

fakta undervisande och pedagogiskt. Exempelvis i minut 8 frklarar Michael Brune,

verkstllande direktr av Sierra Club, vad fossila brnslen r fr ngot samt hur ekonomin r

baserad p fossila brnslen. Ett annat exempel r nr astronauten Piers Sellers, i minut 78,

beskriver hur satelliter visar hur vrlden ser ut, p vilket stt planetens temperatur mts och

hur klimatet frndras. Frklaringarna r enkla att ta till sig, ven fr ngon som inte r insatt

i mnet om klimatfrndringar. Sellers upplyser ven tittarna och DiCaprio om att

klimatsituationen inte r hoppls, utan att vi mnniskor kan rdda planeten men mste vara

realistiska och sluta anvnda fossila brnslen. Upplysningen ger DiCaprio och tittarna insikt

om att vrlden gr att rdda. Insikten leder till en aha-upplevelse, vilket identifieras med

logos (Carlsson och Koppfeldt, 2003). Sellers upplysning kan till viss del ven likna ett

rdgivande tal och kan drmed verka som nnu ett logosargument (Kjeldsen, 2008).

Logos r ett vertalningsargument som anvnds nr talaren frsker lra, undervisa eller

upplysa hrarna (Kjeldsen, 2008). D dokumentrfilmen syftar till att informera tittarna om

de pgende klimatfrndringarna och d dokumentrfilm i allmnhet fungerar som

undervisningsmaterial (Nisbet & Aufderheide, 2009; Shin & Cho, 2015) r Before the Flood

inget undantag. DiCaprio och experterna frsker genomgende lra och ge tittarna en

31

insikt om vad som pgr p planeten; de vill frndra tittarnas attityd till miljn samt upplysa

om vilka tgrder som behver vidtas.

7.1.3. Pathos

Fr att en talare ska verka vertygande och kunna vertala sin publik behver talaren anvnda

sig av knslofyllda argument som berr lyssnarna (Heracleous & Klaering, 2014; Kjeldsen,

2008; Lambert & Landau, 2015). I dokumentrfilmen drar DiCaprio personliga kopplingar till

sin barndom och uppvxt; en medveten retorisk taktik fr att berra tittarna (Karlsen, 2012).

hrarna fr i minut 7 ta del av bilder p DiCaprios familj samt berttelser frn hans barndom

d DiCaprio berttar hur det var att vxa upp i Los Angeles och hur han flydde till

naturhistoriska muset varje helg. Pathos identifieras ytterligare med tanke p DiCaprios

personliga kopplingar till sin barndom och uppvxt d tittarna fr mjlighet att knna igen sig

i vad han sger (Karlsen, 2012). Dessutom frstrker DiCaprio sitt pathos ytterligare, i minut

56, nr han pratar om rdslan fr att hans framtida barn inte ska f uppleva den planet som

DiCaprio har ftt ta del av. DiCaprio pstr att vi mnniskor frstr och tar vr planet fr

givet. Pstendet speglar DiCaprios privata sikt och rdslan som DiCaprio beskriver

identifieras som ett starkt pathosargument (Kjeldsen, 2008).

terkommande i dokumentrfilmen blir tittarna pminda om hur vr planets tillstnd ser ut.

DiCaprio tillsammans med experterna uppmanar och varnar tittarna vid ett flertal tillfllen fr

vad som skulle kunna hnda om en frndring mot klimatpverkningar inte sker och att alla

kan gra ngot fr att rdda vr planet. Bde DiCaprio och flertalet experter, s som Barack

Obama, Anote Tong, Sunita Narain och Jason E. Box, framstr som oroliga fr

klimatfrndringarnas utveckling. Oron som uppstr resulterar i att starka knslor framkallas

som bland annat ilska, rdsla, frustration och ngest. Experterna r bland annat rdda fr att

deras barn inte kommer f se glacirer nr de vxer upp d isarna stndigt smlter.

Problematiken med att isarna smlter resulterar i att lnder versvmmas och en stor

befolkning mste flytta, vilket i sin tur leder till andra problem och experternas rdsla r

otvivelaktig och gr att identifiera med appellformen pathos (Gripsrud, 2011; Kjeldsen,

2008). De f experter som r positiva fr framtiden, exempelvis astronauten Piers Sellers,

anser att mnniskan har mjlighet att pverka och vnda miljns utveckling till det bttre.

Sellers optimism vcker knslor som exempelvis hopp och motivation. P s stt kan Sellers

32

vara med och pverka samt uppmuntra dokumentrfilmens tittare till att bli aktiva

samhllsmedborgare som strvar och arbetar fr att frbttra planetens klimatfrndringar

(Nisbet & Aufderheide, 2009). Alla knslor som identifieras i Before the Flood och som

engagerar publiken pverkar DiCaprios och dokumentrfilmens pathos (Gripsrud, 2011;

Kjeldsen, 2008; Lambert & Landau, 2015).

Specifikt en forskare i dokumentrfilmen, ekonomen Greg Mankiw, berttar i minut 62 att om

allmnheten inte ndrar sin uppfattning eller beteende om klimatfrndringars existens och

problem, kommer heller inte politikerna att ndra sig. Mankiw frsker anspela p pathos

genom att pverka tittarnas knslor till fljd av att sga att makten och mjligheten att

pverka ligger hos allmnheten (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009;

Shin & Cho, 2015). Mankiw berttar att i brjan av Barack Obamas tid som president i USA

stttade Obama inte samknade ktenskap. Dremot ndrade Obama uppfattning och sikt om

samknade ktenskap nr han mrkte att allmnheten ocks gjorde det. Enligt Mankiw

kommer vrldens alla ledare och auktoriteter arbeta gemensamt fr ett hllbart klimat om

vrldens befolkning gr det frst, eftersom han anser att makten ligger hos folket. Genom att

ppeka fr tittarna att de r folket blir syftet lttare att ta till sig d tittarna blir en del av

svaret p miljfrgor. Budskapet frstrks och blir drmed ett knslomssigt argument

(Karlsen, 2012).

Vid ett flertal tillfllen i Before the Flood besker DiCaprio och produktionen

privatpersoner fr att hra och visa hur klimatfrndringar har pverkat mnniskor i deras

privatliv. Genom att redogra fr hur mnniskor har pverkats i sin vardag, vcks ocks

knslor bland dokumentrfilmens tittare d de tydligt fr se och hra effekter av de rdande

klimatfrndringarna och p s stt strks pathos (Kjeldsen, 2008). I minut 30 fr tittarna ta

del av en kinesisk kvinnas berttelse och rdsla. Kvinnan berttar att hon r orolig att hon en

dag eventuellt kommer drabbas av cancer p grund av Kinas luftfroreningar. I minut 38 fr

tittarna ven hra om hur kraftiga regnovder har pverkat och frstrt jordbruket i fattiga

delar av Indien, vilket har lett till en minskad tillgng p mat. I Before the Flood fr tittarna i

minut 14 ta del av en jgare frn norra Kanada som berttar om hur isen har minskat och att

det i sin tur pverkat djurlivet. Exempelvis har isbjrnar inte lngre ngonstans att bo, vilket

ocks leder till att mannens jaktutbud har minskat. Att anvnda sig av privatpersoners

berttelser r en retorisk taktik d hrarna enkelt kan relatera till privatpersoners

berttelser och p s stt vcker talaren starka knslor (Kjeldsen, 2008).

33

Dokumentrfilmen i sig r knsloladdad och har genomgende en allvarlig ton. D pathos r

ett knslomssigt vertalningsmedel och dokumentrfilmens syfte r att vcka knslor, blir

pathos en viktig grund och byggsten fr att dokumentrfilmens budskap ska kunna berra,

vertyga och tas p allvar av publiken (Gripsrud, 2011; Lambert & Landau, 2015).

7.2. Visuell retorik

7.2.1. Visuella bilder

Before the Flood visar tydligt att skaparna bakom dokumentrfilmen har valt att inte lgga allt

fokus p det verbala, i stllet har skaparna valt att ven arbeta med visuella medel i form av

fotografier och videoklipp. D anvndning av bilder och videoklipp kan brukas som en

frstrkning av vad som sgs (Kjeldsen, 2008) har skaparna valt att utnyttja tillmpningen.

I vervgande situationer i dokumentrfilmen nr DiCaprio och experter berttar fr publiken

hur miljsituationen ser ut fr tittarna ta del av visuella bilder och videoklipp av vad

personerna pratar om. Ett exempel r nr DiCaprio intervjuar Ashok Lavasa, Indiens

finanssekreterare, i minut 34. Lavasa berttar fr DiCaprio hur situationen om elektriciteten

ser ut fr Indiens befolkning; att stora delar av befolkningen saknar tillgng till elektricitet.

Samtidigt som intervjun ger rum fr tittarna se bilder frn indiska gator med lampor och

tilltrasslade elkablar. Nr Lavasa senare i intervjun pratar om kolarbetet i Indien, och hur

arbetssituationen ser ut, fr tittarna ven se bilder p hrt arbetande indiska gruvarbetare som

br p kol. Ett annat exempel r nr DiCaprio intervjuar Johan Rockstrm, i minut 65.

Rockstrm berttar bland annat om hur isen p Grnland smlter, samtidigt som tittarna fr se

verkliga bilder av nr isen smlter. Tittarna fr inte endast se bilder frn nr experterna talar,

de fr ven se allmnna bilder p vra klimathot. Bland annat fr tittarna se visuella bilder

p rk frn fabriker, brinnande skogar, avgaser frn bilar, frgiftade hav samt versvmmade

omrden. Skaparna av dokumentrfilmen har sledes varit noggranna med att anvnda

visuella bilder fr att bevisa verkligheten av de situationer experterna pratar om. De visuella

bilderna kan verka som en vertygelse eftersom budskapet frstrks (Mral & Olinder, 2011;

Nisbet & Aufderheide, 2009).

34

Skaparna bakom Before the Flood har tagit dokumentrfilmens trovrdighet ytterligare ett

steg. DiCaprio befinner sig p mnga av de platser som han talar om i dokumentrfilmen.

Exempelvis befinner sig DiCaprio p Grnland och fr se isen smlta med egna gon.

DiCaprios nrvarande innebr att smltandet av glacirer blir verkligt och trovrdigt fr

tittarna (Cos & Martin, 2013) eftersom de fr ta del av vad DiCaprio ser. P samma stt fr

tittarna flja med DiCaprio nr han besker de olika experternas vardag, exempelvis nr

DiCaprio intervjuar Elon Musk, VD fr Tesla. Under intervjun, i minut 57, r Musk och

DiCaprio p plats i Nevada dr Teslas batteriproduktion pgr. DiCaprio fr uppleva med

egna gon, tillsammans med tittarna, hur batteriproduktionen i fabriken gr till. Samtidigt

som tittarna fr ta del av intervjun med Musk, fr de ocks se visuella bilder p vad DiCaprio

och Musk talar om i intervjun. Med tanke p att verkliga bilder r svra att ifrgastta

(Kjeldsen, 2008), blir det ocks drmed svrt att ifrgastta trovrdigheten i mnga av

bilderna frn Before the Flood och vertygelsen blir ven starkare.

Kjeldsen (2008) beskriver i sin bok Retorik idag att bilder och ljud vcker en annan sorts

sympati och lses p ett helt annat stt n det skrivna och verbala. Skaparna bakom Before the

Flood lyckas vcka sympati och knslor hos tittarna d de genomgende arbetar med de

visuella bilderna samt videoklippen. Trots att en expert r en person som kan sin sak, kar

trovrdigheten ytterligare nr tittaren visuellt fr ta del av vad experten pratar om. Det finns

dessutom en koppling mellan retorikens illustrerad demonstration och de visuella bilderna i

dokumentrfilmen. Bilderna blir en illustrerad demonstration d betraktaren fr en

uppfattning om hur ngot faktiskt ser ut (Kjeldsen, 2008).

Geografiskt visuellt

Igenknningsfaktor och geografisk nrhet r viktigt nr syftet r att vertyga mnniskor

(Kjeldsen, 2008). Om syftet med en dokumentrfilm dessutom r att pverka en stor skara

mnniskor, runt om i vrlden, blir igenknningsfaktorn nnu viktigare. Med tanke p att

DiCaprio besker fem kontinenter och ett femtontal lnder leder det till att han nr ut till en

bredare publik och mjligheten att berra fler antal personer kar. I dokumentrfilmen r

reaktionen, utifrn ett svenskt perspektiv, positiv nr DiCaprio befinner sig i Sverige och det

visas bilder p svenska stder. P samma stt blir en indier mer berrd nr DiCaprio befinner

sig i Indien och en amerikan pverkas mer nr DiCaprio befinner sig i USA. Geografisk

35

nrhet och igenknnliga bilder r viktigt i processen att pverka och berra mnniskors

emotioner (Kjeldsen 2008). Igenknningsfaktorn r p s stt viktig vid dokumentrfilmer

vars syfte r att pverka, som i Before the Flood, vilket kar trovrdigheten och vertygelsen

ytterligare.

Vinkling

Kritik gr att rikta mot DiCaprio, men framfr allt mot Before the Flood, d

dokumentrfilmen har valt att inte ge plats t mnniskor som inte tror att klimatfrndringar

existerar eller att frndringarna r ett problem. Som tidigare nmnts i studien fr tittarna se

korta inslag dr klimatfrndringar diskuteras som ett phittat fenomen. Dock ges inga

intervjuer i Before the Flood med personer som vill diskutera eller yttra sig om att den globala

uppvrmningen inte r ett problem. I dokumentrfilmen visas till exempel ett inslag dr

president Donald Trump uttalar sig om den globala uppvrmningen och att den inte r ett

problem. ven om dokumentrfilmens budskap r att klimatfrndringar existerar och att

tgrder mste vidtas, hade det varit intressant att exempelvis intervjua president Trump om

klimatfrndringar d han har stor makt att pverka.

Sttet som bilderna vinklas i dokumentrfilmen r antagligen inte slumpmssigt. Trots att

bilderna i Before the Flood r trovrdiga r de frmodligen inte valda utan en tanke bakom. I

dokumentrfilmen r syftet att pverka tittarna till frstelse av rdande miljproblematik och

frndring av beteende. Fr att lyckas mste skaparna ta fram de bilder som berr och som

visar vrlden frn dess vrsta sida. De flesta bilderna blir drfr bilder tagna frn

extremfall fr att vcka intresse och uppmrksamhet hos publiken (Carlsson & Koppfeldt,

2003).

Ett exempel frn Before the Flood r i minut 40 d DiCaprio besker n Kiribati som riskerar

att drabbas av planetens klimatfrndringar. DiCaprio intervjuar presidenten Anote Tong som

berttar att n riskerar att frsvinna p grund av frhjd vattenniv. Fr att frstrka och

visualisera vad Tong sger och fr att vcka knslor (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Kjeldsen,

2008) fr tittarna se vgor som slr in mot grisar som skriker och str i sm burar p

stranden.

36

Ytterligare ett exempel dr dokumentrfilmen vill framhva och synliggra vad som sgs r i

minut 48 dr Before the Flood visar inslag frn hur de tropiska regnskogarna i Indonesien har

drabbats av brnder. Fr att vcka intresse och uppmrksamhet (Carlsson & Koppfeldt, 2003),

samt framkalla emotioner hos publiken (Kjeldsen, 2008), fr tittarna se ett inslag dr barn

leker och cyklar i brndernas rk. Samtidigt som bilder visas informerar miljvrdaren

Farwiza Farhan om vilka hlsorisker brndernas rk har fr lokalbefolkningen.

Generellt visas strre delen av Before the Flood utifrn en negativ vinkling; experter och

andra auktoriteter redogr vad klimatfrndringarna innebr samt hur planeten och dess vxt-

och djurliv pverkas. Som vi tidigare nmnt visas starka bilder och inslag fr att tydliggra

och frstrka experters argument (Mral & Olinder, 2011). Dock vnder vinklingen mot slutet

av dokumentrfilmen d Before the Flood redogr fr problemlsningar och att mnniskan

har mjlighet att pverka (Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009), allt fr

att vcka hopp om att det inte r fr sent att gra ngot t klimatfrndringarna. I minut 69

visas inslag frn r 2015 i Paris d verenskommelsen om att lnders utslpp mste minskas

faststlldes. Tittarna fr hra om vilken stor bedrift verenskommelsen var samtidigt som

dokumentrfilmen visar nr frslaget godkndes och klubbades igenom av mtets alla

deltagare. Under intervjun med den fre detta amerikanska presidenten Barack Obama, i

minut 72, sger Obama att klimatfrndringar r ett vrldsomfattande problem och ett hot mot

mnniskors skerhet. Samtidigt lgger Obama stor vikt vid att informera om att situationen

inte r hoppls, utan tgrder existerar och kan vidtas, och den fre detta amerikanska

presidenten framstr som hoppfull.

Denna mer positiva vinkling i Before the Flood visas som tydligast under intervjun med

astronauten Piers Sellers som brjar i minut 75. I brjan av intervjun rapporterar Sellers om

vrldens klimatfrndringar och dess negativa pverkan p miljn, som vi tidigare nmnt.

Dremot vergr Sellers till att bli mer positiv under intervjuns gng d han r tydlig med att

makten att pverka och frndra klimatfrndringarna finns hos planetens mnniskor

(Carlsson & Koppfeldt, 2003; Nisbet & Aufderheide, 2009). Sellers r ocks noggrann med

att informera om tgrder vidtas kommer ocks den globala uppvrmningen minska och

drmed minskar ocks klimatfrndringarna, tack vare planetens invnare. Dessutom fr

DiCaprios intervju med Sellers ett stort utrymme i Before the Flood. Med tanke p att Sellers

r den expert som r mest positiv och hoppfull fr framtiden, kan valet av att ge intervjun ett

37

stort utrymme tolkas som att dokumentrfilmen vill att tittarna ska inse att problemet gr att

tgrda.

Personlig koppling

I Before the Flood visas fotografier, bilder och inslag frn DiCaprios privatliv fr att ge

tittarna en personlig uppfattning av DiCaprio (Kjeldsen, 2008) och hans engagemang fr

miljn. Dokumentrfilmen inleds med att tittarna fr se mlningen The Garden of Earthly

Delights skapad av konstnren Hieronymus Bosch p 1500-talet. DiCaprio beskriver

mlningen som sitt frsta visuella minne som hngde ovanfr hans sng. DiCaprio berttar att

han brukade titta p mlningen varje kvll innan han somnade. DiCaprio sger dessutom at