empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i sverige
DESCRIPTION
Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige. Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek. Biseks mål och projektets. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande
i Sverige
Roger Pyddoke Urban Björketun
Finansierat av Bisek
Biseks mål och projektets
» Bisek (Bilens sociala och ekonomiska betydelse): Att ta tillvara bilens potential att stödja förvärvsarbete och det sociala livet under människans olika levnadsperioder och i olika geografiska miljöer.
» Projektet: Att undersöka hur bilens potential för att uppnå rörlighet utnyttjas, med särskilt fokus på låginkomsttagare och landsbygd.
Projektets mål
» Att analysera bestämningsfaktorer för bilanvändning och bilägande.
» Att analysera med avseende på i vilken geografisk områdestyp individen bor, individens disponibla inkomst m.m.
» Dessa samband viktiga för att bedöma prisförändringar och politik
Syfte bilanvändningsanalysen
» Analys av bestämningsfaktorer för körsträckor
» Replikera och uppdatera skattningar av bensinpriskänslighet m.m.
» Utvidga skattningar till fler grupper och geografiska områden i synnerhet landsbygd
Data
» 1998-2005» Körsträckor för alla bilar ägda av en individ» Kön, Ålder, Bostadsort/Områdestyp» Disponibel inkomst» Bensinpris, Bilinköpsindex» Avstånd till arbetsplats» Antal barn
Områdestyp Antal miljinvånare
Tätort 5,4
Tätortsnära landsbygd
1,5
Glesbygd ,12
Skärgård ,03
Totalt 7,1
Körsträckefördelning år 2005,minst 1 och max 2 använda bilar
median = 1295,8 kmper glesbygdstyp
0
5
10
15
20
25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1-9 ggr median/5
Pro
cen
t%
Tätort
Tätortsnära
Glesbygd
Modell
Körsträcka (t) = a ln Inkomst + b Avstånd arbetet + c Körsträcka (t-1) + d Bensinpris + e Bilprisindex + f Körsträcka fgå saknas
» c ”tröghetsfaktor”» 24 modeller
Tätort och landsbygd
» Tröghet väger tungt» Trögheten i anpassning något större i
landsbygd.» Inkomst har klart större effekt på körsträcka
i landsbygd än i tätort. » I landsbygd har avståndet till arbetet något
större effekt på körsträckan än i tätort.
Män och kvinnor
» Små skillnader mellan män och kvinnor i deras bilars körsträckefunktioner
» Mäns körsträckor mer känsliga för inkomster än kvinnors.
» Kvinnors körsträckor litet mer känsliga för avståndet till arbetsplatsen än mäns.
Tröghet
» Tröghetsfaktorn högre i Sverige 0,4 jämfört med 0,25 för UK.
» Indikerar att de långsiktiga elasticiteterna i Sverige är cirka 1,6 gånger de kortsiktiga medan de är 1,3 gånger i UK.
» Detta indikerar att anpassning av körsträckor sker långsammare i Sverige.
Inkomstelasticitet
» Inkomstelasticiteten avtar med stigande inkomst
» Individer med låga inkomster vill öka sin bilanvändning!
» Detta borde rimligen vara fallet för den lägsta inkomstkvartilen också
» Fel tecken för den lägsta inkomstkvartilen
Bensinpris
» Högre bensinpris leder till längre körsträckor (troligtvis inte signifikant skilt från noll)
» Rimligen återspeglar det att körsträckorna ökat under den studerade perioden
» Flera tänkbara källor till bias som inte kunnat kontrolleras bort (många försök)
» Svaghet att vi inte kan koppla till sambor.
Fordonspris och antal barn
» Fordonsprisindex: fel tecken och stor varians (ej signifikant), verkar således ha svag effekt på körsträckor
» Barn ökar körsträcka i Sverige, minskar i UK.
Syften med bilägande analysen
» Att analysera bestämningsfaktorer för bilinnehav
» Att analysera vad som kan utlösa att bilinnehav inleds respektive upphör
» Att kunna säga mer om bilinnehav i lands- och glesbygd
Bidraget
» Data från 1996-2005 används» Matstoms 2002 data från 1980-1995» Analys med dynamisk modell» Bilprisindex» Avstånd till arbetsplats» Antal barn
Bilägande 2005 i de olika områdestyperna
Totalt Män Kvinnor
Tätort 43,6 59,0 29,1
Tätortsnära 61,2 76,4 45,2
Glesbygd 61,0 77,1 43,8
Bilägande 2005 i de olika inkomstkvartilerna i procent
Totalt Män Kvinnor
Kvartil 1 21,8 31,5 15,5
Kvartil 2 41,4 58,1 29,9
Kvartil 3 58,9 73,9 44,5
Kvartil 4 70,1 78,1 53,0
Ordered probit
» En modell för val av antal bilar» Normalfördelning i botten» Intervallgränser» Funktion för indikatorvariabel
y* = a I + bC + c Di + d U + f P + g D1 + h D2
+ i D3 + j D1 + k PFt + m PBt
Modellen innebär att intervallgränserna och
koefficienterna estimeras med maximum-
likelihood metod
Estimering
» En modell för tätort och en för landsbygd (inkl. glesbygd) eftersom skillnaderna är små i bilanvändning mellan landsbygd och glesbygd.
» Många observationer för tätort gjorde att vi valde att göra ett slumpmässigt urval av tätortsobservationer.
Resultat
» Bilinnehavet (både inget och minst en bil) trögrörligt
» Män mer benägna (än kvinnor) att skaffa bil och mindre benägna att avluta ägande .
» Landsbygdsbor (både män och kvinnor) mer benägna (än tätortsbor) att skaffa bil och mindre benägna att avsluta ägande .
» Paradox att vi inte finner någon effekt av inkomst när bilinnehavet verkar starkt korrelerat med inkomst
» Avstånd till arbetet har ingen effekt» Ökat bensinpris ökar benägenheten att äga
två bilar.» Ökat bilinköpsindex minskar benägenheten
att ha en bil men ökar benägenheten att ha två i landsort
» Benägenheten att skaffa bil större för medelålders än för unga
» Benägenheten att upphöra äga bil störst för äldre. Därefter följer unga och medelålders.
» Barn minskar benägenhet att äga bil tätort men ökar den i landsbygd.
Slutsatser
» Betydande oförutsedda metodproblem i främst bilanvändningsmodellen
» Vissa resultat verkar dock rimliga. » Icke-förväntade och insignifikanta samband
resultat kastar skugga över alla resultat.» Fortsatt forskning behövs om modellerna
ska utvecklas för att ge fullt ut rimliga resultat