elever med aspergers syndrom i...
TRANSCRIPT
Elever med Aspergers syndrom i grundskolan
Pedagogers tankar om samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och
övriga elever
Pupils with Asperger syndrome in elementary school
Teachers’ thoughts about affinity between pupils with Asperger syndrome and
other pupils
Malin Larsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Utbildningsvetenskap/Lärarpogramet
Avancerad nivå / 15 hp
Handledare: Carin Roos
Examinator: Ann-Britt Enochsson
Datum: 18/11-13
Förord
Jag vill till att börja med tacka alla pedagoger som ställt upp på att bli intervjua, utan er hade
inte denna uppsats blivit möjlig. Därefter vill jag tacka min handledare Carin Roos för att hon
har trott på mig, stöttat mig och kommit med bra idéer. Carin har verkligen lagt ner tid och
tagit sig tid vilket har gjort att jag aldrig behövt stanna upp. Jag vill även tacka min familj och
mina vänner som trott på mig.
Malin Larsson
Abstract
Affinity is something that I think is very important for all people, especially for people with a
disability. Without a sense of belonging, it is difficult to develop and live a normal life. The
aim of this paper is therefore to study teachers thoughts about the affinity between students
with Asperger syndrome and the other students. The aim has been clarified using four
questions about belonging and social interaction as the basis for a sense of belonging.
The method used to make the interviews possible and get the best information is written
qualitative interviews. Four teachers in grades 1-3 were interviewed in the study. The
questions were answered traded both on community and social interaction between students
with Asperger syndrome and the other students. The interviews show both similarities and
differences in how teachers look at affinity.
All teachers interviewed felt that togetherness is something that occurs through community
and togetherness is very important for students with Asperger syndrome. Students with the
current diagnosis have to get the best conditions for the development of social interaction and
solidarity with the other students need clear structures and understanding from both teachers
and students at the school.
The study is based on the socio-cultural perspective because it highlights the social
interaction. It was almost a given to start from the socio-cultural perspective.
Keywords
A school for all, social stories, autism spectrum disorders, bullying, harassment, Asperger
syndrome.
Sammanfattning
Samhörighet är något som jag tror betyder mycket för alla människor, speciellt för människor
med något funktionshinder. Utan att känna samhörighet är det svårt att utvecklas och leva ett
normalt liv. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka pedagogers tankar kring
samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna är. Syftet har
tydliggjorts genom att använda fyra stycken frågeställningar som handlar om samhörighet och
det sociala samspelet som ligger till grund för att känna samhörighet.
Metoden som använts för att göra intervjuerna möjliga och få ut bästa information är skriftliga
kvalitativa intervjuer. Fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 har intervjuats i uppsatsen.
Frågorna som besvarades handlade både om samhörighet och det sociala samspelet mellan
elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna. Intervjuerna visar både likheter och
skillnader på hur pedagogerna ser på samhörighet.
Samtliga pedagoger som intervjuades ansåg att samhörighet är något som uppkommer via
gemenskap och att samhörighet är väldigt viktigt för elever med Aspergers syndrom. För att
elever med den aktuella diagnosen ska få bästa förutsättningar för att utveckla det sociala
samspelet och samhörigheten med de övriga eleverna krävs tydliga strukturer och förståelse
från både pedagogerna och eleverna på skolan.
Uppsatsen är uppbyggd på det sociokulturella perspektivet eftersom det belyser det sociala
samspelet mycket. Därför blev det nästan givet att utgå från det sociokulturella perspektivet.
Nyckelord
En skola för alla, sociala berättelser, autismspektrumstörningar, mobbning, trakasserier,
Aspergers syndrom.
Innehållsförteckning
Inledning .......................................................................................................................... 1
Syfte ........................................................................................................................................ 2 Frågeställningar ............................................................................................................................................. 2
Forsknings- och litteraturgenomgång ................................................................................ 3
Sociala svårigheter för elever med AS ........................................................................................ 3
Mobbning och trakasserier ....................................................................................................... 4
Samhörighet mellan en elev med AS och övriga elever .............................................................. 5
Pedagogers arbete med samhörighet i skolan ............................................................................ 6
Sammanfattning ....................................................................................................................... 8
Teoretisk utgångspunkt ..................................................................................................... 9
Sociokulturellt perspektiv ......................................................................................................... 9
Metodologisk ansats och val av metod ............................................................................ 10
Metodval ............................................................................................................................... 10
Urval av respondenter ............................................................................................................ 11
Etiska utgångspunkter ............................................................................................................ 11
Genomförande ....................................................................................................................... 12
Databearbetning .................................................................................................................... 12
Studiens tillförlitlighet ............................................................................................................ 12
Resultat och analys ......................................................................................................... 14
Intervjupersoner .................................................................................................................... 14
Samhörighet .......................................................................................................................... 14
Svårigheter i det sociala samspelet ......................................................................................... 15
Pedagogers arbete kring det sociala samspelet och samhörighet ............................................. 16
Material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet och samhörighet ................... 17
Sammanfattning ..................................................................................................................... 17
Diskussion ....................................................................................................................... 19
Metoddiskussion .................................................................................................................... 19
Resultatdiskussion .................................................................................................................. 20 Sociala svårigheter för elever med AS ......................................................................................................... 20 Arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet ................................................................................ 21 Metoder och material i arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet ........................................... 22
Avslutning ...................................................................................................................... 23
Vidare forskning ..................................................................................................................... 23
Referenser ...................................................................................................................... 24
Bilagor............................................................................................................................ 26
Bilaga 1 .................................................................................................................................. 26 Informationsblankett ................................................................................................................................... 26
Bilaga 2 .................................................................................................................................. 27 Intervjuguide ................................................................................................................................................27
1
Inledning
Denna uppsats handling är om hur elever med Aspergers syndrom (AS) känner samhörighet
med de övriga eleverna. Ett begrepp som ofta dyker upp i specialpedagogiska sammanhang är
en skola för alla. En skola för alla är ett individuellt perspektiv som delvis belyser att ge
förutsättningar till elever i behov av särskilt stöd (Brodin, 2010). Hur ska en elev med AS
kunna känna samhörighet ifall eleven inte får de förutsättningar som krävs och vad är det som
krävs? Elever med speciella behov som AS måste få vara en del av denna skola för alla.
För att få insyn på samhörigheten för elever med den aktuella diagnosen och mina
frågeställningar har fyra pedagoger som är klasslärare i årskurs 1-3 intervjuats. Varför jag
väljer just dessa årskurser är för att de känns mest relevanta för mig. Att ta del av
klasslärarnas åsikter och uppfattningar tror jag ger mig mycket till denna uppsats. Jag tror
även att min syn på Aspergers syndrom över lag öppnas upp överlag och även hur arbetet bör
kretsa kring de eleverna. Det är dock viktigt att inte ta intervjuerna för givet då de bara arbetat
med några få elever med AS. Alla elever är unika på sitt sätt och bör därför bemötas på detta
unika sätt.
”Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen” (Skolverket, 2011
s.12). Detta är ett citat taget från Läroplanen. Läroplanen skriver mycket om samhörighet,
gemenskap och inkludering. Det är alltså något som ska jobbas med i skolan och alla elever
bör känna någon form av samhörighet med de övriga eleverna. Winter (2008) skriver om
typiska symtom hos personer med Aspergers syndrom och skriver då till exempel ensidigt
socialt samspel och brist på empati. I och med det sociala funktionsnedsättningen är det inte
det lättaste att få in elever med AS i samhörigheten tror jag. Men såklart finns det lösningar
om det arbetas fram.
Varför jag skriver om samhörighet för just elever med AS är dels att jag inte har så mycket
kunskap om just den svårigheten. Jag har träffat på många elever som är i behov av stöd både
när jag haft min verksamhetsförlagda utbildning under tiden på universitetet och när jag
vikarierat, men ingen elev med Aspergers syndrom. Jag tror denna uppsats kan få mig till att
få upp ögonen och bilda mig kunskap om även denna svårighet, inte bara om deras
samhörighet utan även svårigheten över lag. Jag tror även den kan hjälpa mig att förstå hur
otroligt mycket samhörighet betyder och är och hur viktigt det faktiskt är för elever i behov av
särskilt stöd och även de övriga eleverna.
Denna uppsats bidrar till att pedagoger ute på fältet och blivande pedagoger får upp ögonen
för hur viktig samhörigheten mellan eleverna är. Dagens lärarutbildning består av allt för lite
specialpedagogik anser jag. Detta tror jag gör att många pedagoger har svårt att bemöta elever
med den aktuella diagnosen och även andra svårigheter. Jag hoppas att denna uppsats kan
bidra till att pedagoger får en bredare syn på detta.
2
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers tankar om samhörighet mellan elever
med Aspergers syndrom och övriga elever.
Frågeställningar
För att få svar på mitt syfte kommer jag använda mig av följande frågeställningar:
Vilka olika sociala svårigheter beskriver respondenterna angående elever med
Aspergers syndrom?
Hur uttrycker pedagogerna att arbete och undervisning med samhörighet och det
sociala samspelet kan ske?
Vilka olika material och metoder använder respondenterna för att arbeta med
samhörighet och det sociala samspelet?
Vad anser respondenterna krävs för att elever med Aspergers syndrom ska känna
samhörighet med de övriga eleverna?
3
Forsknings- och litteraturgenomgång
I detta avsnitt av arbetet kommer tidigare forskning och litteratur som berör uppsatsens
ämnesområde tas upp.
Grundaren till Aspergers syndrom är Hans Asperger en psykiatriker och barnläkare ifrån
Österrike. Han levde mellan åren 1906- 1980. Det var dock inte förrän efter Aspergers död
som den autistiska personlighetsstörningen AS blev ett begrepp (Attwood, 2011).
Sociala svårigheter för elever med Aspergers syndrom
”….Jag har vad en del skulle kalla handikapp, jag kallar det en gåva – Aspergers syndrom”
(Jackson, 2010 s.18).
Aspergers syndrom är en diagnos som ingår i gruppen autismspektrumstörningar. Vad som
djupgående symboliserar människor med autismspektrum störningar är att de har störningar i
sin utveckling (Abbad Larsson, 2007). Abbad Larsson tar vidare i sin avhandling upp Wings
traid. Det är en triangel där varje sida har ett symtom som är typiskt för människor med
autismspektrum störningar. Delarna är:
- Begränsat socialt samspel
- Begränsad talförmåga
- Begränsad förmåga när det gäller beteende, specialintressen och fantasi.
Abbad Larsson (2007) nämner för att en människa ska få diagnosen autism så ska en
människa ha svårigheter inom alla de tre övre områdena. Det som skiljer autism från AS är att
personer med AS inte alltid har en begränsad kommunikation.
Winter (2008) tar även han upp några typiska symtom på människor med den aktuella
diagnosen:
- De är otroligt ärliga och säger exakt vad de tycker och tänker om saker och ting
- Har svårigheter att tolka sociala koder, har svårt att anpassa känslor
- Har en nedsatt förmåga att tolka andra personers känslor.
När det gäller ärlighet så nämner även Attwood (2011) att de är otroligt ärliga och säger exakt
vad de tycker och tänker. De säger rakt ut vad de har för tankar här och nu. Att vara ärlig
betyder mer än att tänka på omgivningens känslor. Många elever på skolnivå lär sig tidigt att
dra vita lögner för att inte såra någon i sin omgivning, men det är en svårighet för elever med
Aspergers syndrom. Därför är detta med ärlighet och känslor något som elever med AS bör
träna mycket på. Gerland (2010) skriver att vissa människor med autismspektrumstörningar
visst kan ljuga. Kanske inte lika ofta och på samma skäl som andra människor ljuger. De
kanske inte ljuger för att skydda någon i dess omgivning då de har svårt att se saker ur andra
människors perspektiv. Därför ser deras lögner annorlunda ut.
Winter (2008) skriver att människor med AS har svårt att anpassa känslor. När en person med
AS ser oberörd ut kan han eller hon i själva verket vara starkt berörd. Humöret kan vända
väldigt snabbt och kan vid opassande tillfällen visa känslor som inte passar in för att personen
4
inte riktigt förstår situationen och känslorna. I och med denna nedsatta förmåga att förstå
känslor kan lätt fel känslor användas vid fel tillfälle. Attwood (2011) skriver att vissa känslor
är svårare än andra att förstå, kärlek är en svår känsla anser många med AS. Personer med den
aktuella diagnosen har svårt att hålla sig till en känsla. Om en person med AS blir glad över
något som har en antingen positiv eller negativ konsekvens oroar sig personen på samma gång
över hur det ska gå.
Skolverket (2009) skriver att människor med Aspergers syndrom har en svårighet att förstå
andra människor och att pedagoger bör försöka förstå varje individs sätt att tänka och förhålla
oss till detta. Vi pedagoger bör förstå och översätta elevernas förståelse och tankar och stötta
upp det. Omvärlden är inte alltid förstående för människor med AS. Det gäller att vi
pedagoger har en stor kunskap om problematiken annars kan miljön och eleverna påverkas
negativt av detta. Gerland (2010) skriver att en person som pratar mycket språkligt behöver
inte ha en bra empatisk förmåga för språket.
Mobbning och trakasserier
Flera böcker tar upp att det är vanligt att elever med Aspergers syndrom blir utsatta för
mobbning och trakasserier. I en rapport som Skolverket har släppt skrivs det att deras sociala
samspel ligger till grund för detta (Skolverket, 2009).
Attwood (2011) skriver om varför barn med den aktuella diagnosen ligger i riskzonen för att
bli mobbade. Han tar då upp att passiva människor har ökad risk att bli utsatta för mobbning
då de vanligtvis är fysisk svaga och har svag självkänsla. På grund av deras sena mognad i det
sociala samspelet kan andra barn uppfatta de som påträngande och att de retas. När barnen ska
leka till exempel polis och tjuv så kan barnet inte riktigt förstå hur de ska bete sig i leken och
kan därför helt plötsligt börja brottas eller dominera och ta över leken. Många barn kan därför
uttrycka saker som ”det är rätt åt honom” när ett barn med AS blir mobbat.
Attwood (2011) skriver vidare att Hans Asperger har själv uttalat sig om detta, barn och
elever med autismstörningar avvisas ofta från gruppen av sina klasskamrater då de har ett
avvikande beteende som de inte tycker passar in. Attwood skriver vidare om att föräldrar och
pedagoger har ett hopp om integration och att det i många fall lyckas medan det i andra fall
leder till trakasserier. Att ett barn med AS ska komma själv och berätta att barnet är utsatt för
mobbning är mindre än hos andra barn. Det gäller därför att vi pedagoger är uppmärksamma
på tecken, det kan vara trasiga ägodelar, trasiga kläder eller ett och annat skrubbsår.
Patrick (2011) skriver, att människor som har begränsade sociala färdigheter ses ofta som
odugliga av samhället. När man då gång på gång misslyckas är det lätt att isolera sig, få dålig
självkänsla och känner frustration och ensamhet. Gerland (2010) skriver också om sociala
misslyckanden och att de ofta kan bli plågsamma, så personer med AS försöker hitta knep för
att ta sig ur dessa situationer. Det är mänskligt att uppleva sociala misslyckanden och känslor
som att man är tanklös, oförberedd eller dum kan komma under dessa misslyckanden.
Reilly, Campbell och Karen (2009) tar i sin vetenskapliga rapport upp att den genomsnittliga
åldern att diagnostiseras för AS är 11 år. Många barn går igenom sin skolgång med mobbning
och trakasserier på grund av att de inte fått diagnosen och den hjälp de behöver. Många barn
5
går in i djupa depressioner då ingen förstår dem och de är i stort behov av identifiering,
skriver Reilly, Campbell och Karen.
Attwood (2011) tar upp att en annan anledning till mobbningen kan vara att det drar sig undan
från de andra eleverna då barnet föreslår att hellre vara ensam. När barnet då väl ska delta i de
sociala situationerna kan trakasserier uppkomma. Efter en sådan situation så stärker barnet sig
själv genom att isolera sig och vara ensam, skriver Attwood.
Östman (2001) skriver att det är viktigt att det finns någon lärare ute på rasten som
sysselsätter eleven med AS. Annars blir det lätt att eleven inte vet vad den ska göra och
hamnar då utanför vänskapskretsen. Det är även ute på rasten som risken att mobbning ska
uppkomma är störst. Det är viktigt att det finns ett schema så att eleven tydligt för reda på
vem som är ute på respektive raster nämner Östman vidare.
Östman (2001) nämner att det är i många fall som elever med AS inte vågar gå själva till
skolan på grund av att de känner sig otrygga och rädda. Många skolor i vårt land har problem
med mobbning men vet inte hur de ska arbeta för att ta tag i det och det är därför många som
undviker det. Men det är alltid bättre att göra någonting än ingenting alls för att förebygga
mobbningen på skolan.
Östman (2001) skriver vidare att så fort minsta lilla tecken på mobbning observeras är det
viktigt att skolan reagerar snabbt och tar tag i det. Det finns många råd och tips hur man
stoppar mobbning och vissa fungerar bättre och andra sämre. Oavsett detta så bör personalen
på skolan använda sig av skolans mobbningsplan när en situation uppstår.
Winter (2008) tar även han upp mobbning och skriver att elever med AS ofta kan bli
måltavlor för mobbning på grund av att de har ett avvikande beteende. Liksom Östman (2001)
skriver Winter att det är viktigt med personal som observerar elever med den aktuella
diagnosen på rasten han skriver även att mobbningsrisken minskar om eleven inte är ensam.
Winter tar även upp ett annat alternativ, stödkompisar. Stödkompisarna bör vi pedagoger
omsorgsfullt och respektfullt välja ut. Stödkompisarnas uppgift är att hjälpa personen i svåra
situationer som en väns stöd behövs. Det är viktigt att vi pedagoger noggrant går igenom vad
en stödkompis uppgift är så att uppdraget är tydligt. Eleven med AS ska veta vilka
stödkompisarna är och kunna gå fram och prata med dem när det är något som händer eller
den känner sig ensam. Ifall stödkompisarna känner att de inte kan hjälpa personen ifråga med
det den vill ha hjälp med bör lärare uppsökas. Att ha en vuxen man kan gå till om det händer
något är en trygghet men det kan aldrig ersätta en vän att gå till, skriver Winter (2008).
Samhörighet mellan en elev med Aspergers syndrom och övriga
elever
Jackson (2010) som själv har Aspergers syndrom ger tips på hur människor med den aktuella
diagnosen kan skaffa sig vänner. Jackson är ingen expert, men genom att ha AS själv tror att
det kan hjälpa andra människor i samma situation. Vidare skriver Jackson att det är viktigt att
tycka om sig själv för att kunna få vänner. Se sig själv ur ett positivt synfält, vilka positiva
sidor finns och vilka goda sidor. Det är viktigt att kommunicera så gott man kan och även fast
det kanske inte går bra har det testat och då går det troligen bättre nästa gång.
6
Attwood (2011) skriver om hur det går till när personer med Aspergers syndrom skaffar sig
vänner och har då kommit fram till att det finns fem olika faser i utvecklingen mot att skaffa
vänner. Den första fasen som tas upp är ett intresse för den fysiska världen. Det är vanligt att
personer med AS är i förskolan inte intresserade av att skaffa vänner utan utforskar hellre
miljön runt omkring och materiella ting. Att utforska avloppsystemet, utforska träd och djur
och andra saker är mycket mer intressant på rasterna. De andra barnen ses som tråkiga då
personen med AS inte riktigt förstår de sociala koderna och reglerna. Barnet är hellre därför
ensamt och integrerar sig med de vuxna som kan svara på frågor om barnets specialområde,
skriver Attwood.
Andra fasen som Attwood (2011) tar upp handlar om att eleven med den aktuella diagnosen
vill leka med andra barn. Under de första skolåren brukar de komma in i denna fas. De
upptäcker här att de andra eleverna har roligt tillsammans när de leker på rasten och deltar i
andra sociala aktiviteter. Eleven med AS vill också ta del av och känna denna glädje med sina
klasskompisar och andra jämnåriga. Trots denna inställning uppkommer ofta problem här.
Barnen med Aspergers syndrom ligger här ungefär 2 år efter de andra barnens sociala
samspel, detta bidrar till att eleven med AS lever upp till det önskade sociala samspelet.
Barnen brukar i denna fas börja förstå att det är annorlunda och har svårt att komma in i
gemenskapen, längtan efter en vän är stor.
I tredje fasen får barnet med Aspergers syndrom sin eller sina första vänner. I denna fas brukar
barnet komma in i ungefär under mellanstadietiden, barnet har nu skaffat sig sina första
riktiga vänner. I vänskap situationen har barnet med AS en stor förmåga att vara den som tar
plats och vara den ledande personen och har en annorlunda syn på vänskap än vad de andra
har. Vänskapen går ibland sönder då de andra barnen inte förstår beteendet hos barnet med
den aktuella diagnosen. Att tillägga är att det inte alltid är så att vänskapen går sönder, många
barn är förstående och snälla och deras vänskap varar då i många år (Attwood, 2011).
Läroplanen för grundskolan (2011), skriver under Skolans uppdrag och värdegrund att de som
arbetar på skolan ska främja elevernas förmåga att förstå andra människor. Det är därför
viktigt att pedagogerna arbetar med detta så att eleverna med AS har en chans att utveckla en
vänskap och att vännerna är förstående.
Attwood (2011) fortsätter att i den fjärde fasen har barnet kommit så långt att sökandet efter
partner är aktuellt. Denna fas kommer barnet inte in i förrän i tonåren och den sista och femte
fasen handlar om rollen som partner.
Pedagogers arbete med samhörighet i skolan
I en undersökning som Skolverket gjort har det visat sig att de flesta skolor har en god
kunskap om den aktuella diagnosen och detta leder till att de kan bemöta dessa elever på ett
bra sätt (Skolverket, 2009).
När vi pedagoger bemöter elever i behov av särskilt stöd gäller det att vi bemöter de
professionellt, skriver Gerland (2010). En del av denna professionalitet anser Gerland är
förståelsen av eleverna. Gerland har frågat personer inom olika yrken vad de anser är ett
professionellt bemötande. Två lärares svar finns med och de har gett två relativt olika svar.
7
Lärare 1 svarade:
Ha god kunskap om funktionshindret
Förhålla sig och behandla alla lika
Inte ta åt sig personligt (t ex vid utåtagerande beteende) (s. 29)
Lärare 2 svarade på ett annorlunda sätt jämfört med den första läraren:
Att sätta in individen i en historia och
ett sammanhang och inte bara reagera på det som sker. (s. 29).
Med dessa citat vill Gerland (2010) visa på att det finns olika sätt att se på professionellt
bemötande och att människor bör bemötas på olika professionella sätt.
Winter (2008) skriver att det finns många olika sätt att träna på det sociala samspelet, men att
det är viktigt att träningen kompletterar den sociala träningen som eleven får från
professionella håll. Flera böcker tar upp att sociala berättelser är bra träning för elever med
AS.
Attwood (2011) skriver att sociala berättelser är en strategi där eleven får lära sig sociala
signaler, känslor och andra sociala beteenden som en elev med Aspergers syndrom bör träna
på. Metoden och tekniken kan även leda till att människor får en större förmåga att förstå
människor med AS.
Winter (2008) skriver att det är ett av de mest effektiva sätten att träna på den sociala
träningen eftersom eleven där öva sig på att tolka och förstå olika situationer. Winter fortsätter
att sociala berättelser består av 4 olika sorters meningar. Den första sorten kallas deskriptiva
meningar och går ut på att meningen ska tala om en specifik situation för läsaren. Vad gör
personen och i vilken miljö är den? Den andra sortens meningar är perspektiva meningar, här
kommer känslor och reaktioner in. Hur är huvudpersonen samt de övrigas reaktion och
känslor? Den tredje sortens meningar kallas direktiva meningar och fokuserar på vad
personen kan säga i situationen även vad han eller hon kan göra för att lyckas med
situationen. Den sista typen av meningar är kontrollmeningar och ska ligga som grund för ett
bra avslut som kan erbjuda eleven förslag på strategier. Sociala berättelser ska skrivas i jag-
form, skriver Winter. Gerland (2010) som också skriver om sociala berättelser skriver att det
är ett effektivt verktyg men att det inte passar alla elever. Gerland skriver även att de få lärare
som använder sig av sociala berättelser faktiskt inte kan klara sig utan dem i som metod och
teknik att öva på de sociala svårigheterna. Ju mer man jobbar med sociala berättelser desto
mer användbart och professionellt blir det. Även Attwood (2011) tar upp sociala berättelser
och skriver att det är en bra strategi att använda sig av för att öva på sociala signaler, känslor,
tankar mm. Attwood skriver även att sociala berättelser kan hjälpa andra barn att förstå barn
med AS. Det kan få dem att förstå hur de tänker och varför de beter sig som de gör i vissa
situationer.
Winter (2008) för fram seriesamtal som också är ett instrument som används för att träna på
det sociala samspelet. I seriesamtal får eleven insyn i hur kommunikationen mellan människor
går till. Streckgubbar och symboler används ofta under seriesamtal. Pappret är indelat i rutor
som en serietidning och i varje ruta utspelar sig en scen. Genom att teckna så att eleven får ett
samtal tydliggjort kan eleven förstå bättre vad som sker. Attwood (2011) skriver När en elev
8
ska föra ett seriesamtal används olika tuschpennor som eleven som pedagogen väljer ut
tillsammans, varje färg symboliserar en känsla. På så sätt tydliggörs känslorna, skriver
Attwood.
Ett annat sätt att träna på den sociala biten som Winter (2008) tar upp är rollspel. Det kan vara
bra att ha rollspel med situationer som eleven tycker är stressiga och han eller hon tycker är
jobbiga. Det kan vara bra att vi pedagoger då och då stannar upp rollspelet och förklarar
varför en person känner eller agerar som den gör i vissa situationer.
Sammanfattning
Diagnosen Aspergers syndrom klassas som en autismspektrum störning. Personer med den
aktuella diagnosen har problem med sociala samspelet. De är otroligt ärliga och säger vad de
tycker om saker och ting, har svårigheter att tolka andras känslor och en nedsatt förmåga att
tolka sociala koder och anpassa känslor.
En sak som många författare skriver är att elever med Aspergers syndrom löper ökad risk att
utsättas för mobbning och trakasserier. Människor med AS ofta är fysiskt svaga och har svag
självkänsla. De har också en sen mognad i det sociala samspelet och kan ses som påträngande.
Detta är en möjlig anledning till mobbningen. Stödkompisar och vuxna som finns där för
eleven är åtgärder som kan användas för att motverka mobbningen.
När det gäller vänskap tas det upp att det är viktigt att tycka om sig själv för att utveckla en
vänskap. Attwood (2010) tar upp 5 faser som barnet med AS går igenom när det skaffar
vänner. Tre av faserna är:
Intresse för den fysiska världen
Vill leka med andra barn
Skaffar sig sina första vänner
Verktyg som kan användas i arbetet med det sociala samspelet är sociala berättelser där barnet
får träna förmågan att förstå och tolka situationer. Seriesamtal är också ett hjälpmedel där får
eleven öva på att sätta sig in hur en kommunikation mellan människor går till. Rollspel är ett
tredje sätt, där får eleven ta upp situationer som den uppfattar som stressiga och jobbiga och
öva på att agera och känna.
Nästa del av uppsatsen kommer handla om det sociokulturella perspektivet som menar på att
det sociala samspelet är viktigt för att utvecklas som individ (Strandberg, 2009).
9
Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt kommer den teoretiska utgångspunkten i arbetet presenteras. Arbetet kommer
utgå det sociokulturella perspektivet. Vidare i arbetet kommer denna teori användas som
analysverktyg.
Sociokulturellt perspektiv
Forskaren som ligger bakom det sociokulturella perspektivet är Lev Vygotskij, skriver
Strandberg (2009). Teorin har mycket fokus på det sociala samspelet mellan individer. Teorin
fokuserar mycket på att personer lär sig genom att samspela med varandra. Den sociala
kompetensen är grunden för hela människas utveckling. Enligt Strandberg: ”Vygotskij
menade att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling.
Han menade att samspel är lärande och utveckling” (s. 47).
Strandberg (2009) skriver vidare att det är genom samspelet som vi människor når fram till
den kunskap som verkligen behöver äga visdom om. Social förmåga består och belyser olika
typer av samspel människor och det är dessa samspel som grundlägger lärdom. Samspelet
eleverna emellan och även mellan vuxna och elever emellan grundlägger den språkliga
kompetensen också. Genom det sociala språket utvecklar vi vår tankeverksamhet och
tankeförmåga. Samspelet mellan vuxna och barn samt mellan barn och barn är båda viktiga
för den sociala utvecklingen.
Strandberg (2009) skriver vidare att samspel kan ske på många sätt och behöver inte bara ske
genom muntliga samtal människor emellan. Det kan också uppstå genom samspråk,
resonemang, småprat, diskussioner, chattande, berättelser med mera. Det finns olika kvalité på
samspel. En god kvalité på samspel kan bestå av olika innehåll, några samtal som brukar ha
hög kvalité kan belysas av jämställdhet, vara rika på känslor, problemlösande bland annat.
Hundeide (2006) skriver att det sociokulturella perspektivet anser att barnet anländer till en
kollektiv och social värld då det föds. Den sociala värld som det nyfödda barnet anländer till
är uppbyggt av historiska och kulturella ramar. Den historiska världen har pågått innan det
barnet föddes och kommer fortsätta då personen går ur tiden. Det är denna historia och kultur
som lägger grunden till vilka vi blir, våra tankar och förstås också vårt sociala samspel.
Strandberg (2009), skriver att språket är det viktigaste kulturella redskap vi har. Genom vårt
språk sätter vi ord på saker och ting. Människor beskriver, visar känslor och diskuterar saker
och ting bland annat, det sociala samspelet är helt enkelt ett redskap som vi inte klarar oss
utan.
10
Metodologisk ansats och val av metod
I denna del av uppsatsen kommer metoden som använts i studien presenteras. Vidare kommer
de etiska utgångspunkterna gås igenom och hur själva genomförandet av metoden gjorts. Till
sist kommer bearbetning av informationen som framkommit redogöras.
Metodval
I denna studie har valet fallit på att använda intervjuer som metod. Dalen (2008) skriver att
kvalitativa intervjuer bygger på information om personers vardag är och hur de står i relation
till den. Därför passar kvalitativa intervjuer till min studie.
Intervjuer kan vara upplagda på varierande sätt och bära på olika typer av form och innehåll.
De varierade typer av intervjuerna ger olika innehåll och resultatet och slutsatserna skiljer sig
ifrån varandra (Lantz, 2013). Den typ av intervju som kommer användas i denna studie är
kvalitativa intervjuer. Patel och Davidsson (2011) skriver att just dessa intervjuer ofta används
vetenskapliga rapporter och uppsatser. Trost (2005) nämner att kvalitativa intervjuer kan göras
både skriftligt och muntligt. Om frågorna under intervjun är utformade på ett sätt så att
intervjusättet tillåts fungerar både skriftliga och muntliga intervjuer bra. Studien är byggd på
skriftliga intervjuer eftersom det var svårt att få tag på pedagoger som hade tid att träffas och
ha muntliga intervjuer. Vid muntliga intervjuer sitter personerna ifråga öga mot öga med
varandra med varandra och kroppsspråk och situationen kan läsas av på ett annat sätt än vid
muntliga. Positiva saker med skriftliga intervjuer via e-post är att personen som intervjuas får
tid på sig att tänka och själv får avgöra i vilken ordning frågorna svaras i. Så det finns för- och
nackdelar med både skriftliga och muntliga intervjuer.
Yin (2013) skriver att ungefär samma typ av frågor ställs till personerna under intervjuerna i
kvalitativa intervjuer, men det kan ske i en annorlunda ordning. Frågorna ställs alltså i den
ordning som de passar in. Vidare skriver Yin att frågor i en kvalitativ intervju är öppna.
Personen som intervjuas ska få chansen att svara med sina egna benämningar och svaret ska
inte avgränsas till ett eller få ord. Ja- och nej- frågor. I och med att frågorna är öppna så
varierar ofta längden på intervjun, och kan göra det ganska kraftigt. Vissa har mycket att säga,
andra kanske inte har lika mycket att dela med sig av.
Davidsson (2007) skriver om self report är en forskningsmetod som kan kopplas in på det
sättet jag intervjuat mina respondenter. Self report bygger på en undersökning som ger
kunskap om personers upplevelser samt bygger på erfarenheter som visar hur respondenten
tänker. Davidsson skriver vidare att en self report går ut på att personerna som ska intervjuas
får ett frågeformulär utskickat till sig, i detta fall via e-post. I frågeformuläret ska
respondenterna så utförligt som möjligt svara på frågorna. I self report används inga
följdfrågor därför är det viktigt att formuleringarna på frågorna är tydliga och byggda så att
svaren kan utvecklas. Något som Davidsson nämner är att respondenten med denna typ av
forskningsmetod får tänka igenom sina svar väl och att det är viktigt för att få ett djupt
innehåll på intervjun.
11
Urval av respondenter
I denna studie har fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 intervjuats eftersom det är i de
årskurserna som jag kommer arbeta och undervisa i framöver. Klassföreståndare i dessa
årskurser valdes eftersom det är mest relevant inför mitt kommande yrke. Valet skulle kunna
gått till att intervjua specialpedagoger som är specialister på området, men det kändes inte lika
relevant.
Innan beslutet fattades att intervjua klassföreståndare gick funderingarna lite kring att
intervjua barn på något sätt. AS är dock ett intervjusämne där många elever i de årskurserna
troligen inte vet vad det är. Därför insåg jag att det bästa vara att intervjua klassföreståndare
istället.
Etiska utgångspunkter
Innan denna studie startades och de skriftliga intervjuer påbörjades så var jag tydlig med att
berätta om vilka rättigheter de som intervjuas har under processen. Jag har använt mig av de
etiska principer som Vetenskapsrådet skriver om för mina intervjuer. De fyra huvudprinciper
som tas upp där är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet handlar om att forskaren i god tid grundläggande informerar
undersöksdeltagarna om dess uppgift i studien och vad studien kommer belysa. Information
om vilka rättigheter deltagarna har bör även ske i god tid innan intervjuerna, skriver
Vetenskapsrådet. Detta krav uppfylldes genom att jag i god tid innan skickade ut en blankett
till personer som jag trodde skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju. I blanketten stod det
att det var frivilligt att delta och att informationen som kom fram under intervjun skulle
användas till ett examensarbete. Därefter informerades de som förfrågats vad intervjun
grundläggande skulle komma att handla om.
Vetenskapsrådets andra huvudprincip är samtyckekravet handlar precis som det låter att
undersöksdeltagaren ska ge samtycke till intervjun. För att uppfylla det kravet så fick mina
undersökningsdeltagare ge samtycke genom att godkänna och skriva under med sitt namn.
Konfidentialitetskravet är det tredje kravet som Vetenskapsrådet tar upp och det handlar om
att alla som deltar i intervjun ska vara anonyma. Ingen utomstående ska kunna ta del av
uppgifter om personen som intervjuats, identiteten ska vara dold och likaså ska forskaren ha
tystnadsplikt om personlig information. Detta blev mina intervjupersoner informerade om
redan i blanketten som skickades ut. Personerna i denna uppsats kallas därför för andra namn
än vad de har och det framkommer inte vilken skola som personen arbetar på och annan
information som kan identifiera personen. De skriftliga intervjuerna har sparats på en säker
plats där vetenskapen att ingen utomstående kan hitta det finns. Intervjuerna sparades på ett
USB-minne som bara jag hade tillgång till under tiden materialet fanns på det.
Det sista kravet som vetenskapsrådet tar upp är nyttjandekravet som handlar om att
informationen som kommer fram under intervjuerna ska användas till forskning och inte till
något annat syfte. Genom att förstöra och kasta materialet efter det att uppsatsen är slutförd
garanteras det att det endast kommer användas som underlag till denna uppsats.
12
Genomförande
När det bestämts att det var intervjuer som skulle användas som underlag för denna studie
skickades mejl ut till olika skolors rektorer för att få samtycke. Många skolor tackade nej
eftersom dem hade mycket att göra just då, men två skolor tackade ja och då skickades mejlet
med blanketten vidare till personal som arbetar som klasslärare i årskurs 1-3. Samtliga skolor
ligger i mellersta Sverige i en småstad respektive mellanstor stad. Många lärare hade mycket
att göra under just denna period men tillslut gick fyra lärare med på att ställa upp på en
intervju. Eftersom tiden då börjat rinna iväg och att vår tid är begränsad kom jag med samtliga
fyra lärare överens om att skriftliga intervjuer skulle passa bäst.
När jag skulle utföra intervjuerna var jag noga med att kolla så att de fortfarande var villiga att
bli intervjuade och att de tagit del av den information som stod i min blankett som jag skickat
ut. Sedan började intervjuerna. Ett slags intervjuprotokoll skickades då ut där ett antal frågor
stod med och som den som intervjuades fick välja själv vilken ordning som han eller hon ville
svara i.
Genom att det inte blev någon samtalsdialog utan en skriftlig dialog mig och personerna jag
intervjua emellan var det lätt att vara neutral i intervjun för mig. Dock kan det vara negativt i
den mån att den som intervjuas inte får samma respons från mig som han eller hon annars
skulle fått. Personerna jag har med i denna intervjustudie känner jag inte så väl. Någon har jag
pratat med någon gång innan och några har jag aldrig pratat med alls. Jag tror det kan vara bra
att inte känna personerna man intervjuar allt för väl då tror jag svaren bli annorlunda.
Databearbetning
I och med att jag gjorde skriftliga intervjuer så behövde jag inte göra någon transkribering
som skulle behövts annars. Däremot fick jag istället noggrant sammanställa alla svaren jag
fått och se om det behövde ställas någon mer fråga för att förtydliga svaret. Efter jag
sammanställt intervjuerna och fått tydliga och väl bearbetade svar var det dags att analysera
svaren. I analysen av materialet hade jag då valt att använda mig av det sociokulturella
perspektivet som teoretisk utgångspunkt.
Studiens tillförlitlighet
Intervjuerna till denna uppsats har skett med fyra klasslärare i årskurs 1-3 ifrån ungefär
samma region av Sverige i en liten respektive mellanstor kommun. Just dessa fyra
klassföreståndare speglar troligen inte allas uppfattning i hela Sverige om detta ämne. Ju fler
klasslärare som intervjuats desto mer tillförlitlig skulle studien bli. Det är svårt att peka på vad
som är rätt och fel, dock skulle denna svårighet uppkomma även om fler pedagoger
intervjuats. Dock är det viktigt att poängtera att även om intervjun inte visar så många
klasslärares synvinklar är det såhär det ser ut för dessa lärare.
13
Validitet och reliabilitet är två sätt att beskriva tillförlitligheten på en undersökning, skriver
Björkqvist (2012). Vidare skriver Björkvist att reliabilitet är ett begrepp som bedömer ifall
studiens resultat är starkt eller svagt. Hur trovärdigt är resultatet? Validitet är ett begrepp som
innebär att man mäter eller undersöker det som verkligen ska undersökas. Som nu när jag har
undersökt AS och samhörighet, då ska undersökningen handla om det och ingenting annat.
För att undersökning ska få hög validitet så gäller det alltså att vara säker på vad det är som
undersökas. Patel och Davidson (2011) tar upp att det inte går att koncentrera sig på antingen
validitet eller reliabilitet utan att de går hand i hand. För att få full reliabilitet och validitet
måste man veta vad det är som undersöks och vara säker på att undersökningen är tillförlitlig.
14
Resultat och analys
I detta avsnitt kommer resultatet av mina intervjuer att sammanställas. Intervjuerna har sam-
manställts till en sammanhängande berättande text som kommer blandas med citat från de
mejl som inkommit. Alla namn och skolor är fingerade.
Intervjupersoner
Precis som tidigare sagts har fyra stycken klasslärare i årskurs 1-3 intervjuats. Här nedan
kommer det en liten presentation av personerna jag intervjuat. Alla namn, skolor och
personliga uppgifter är fingerat.
Karin är en ganska nyexaminerad lärare. Hon har läst grundskolans tidigare år med inriktning
på matte och svenska. Karin arbetar i årskurs två på en liten kommun i mellersta Sverige.
Karin har en elev med Aspergers syndrom i sin klass.
Anna tog sin lärarexamen i slutet av 1980-talet och är utbildad lågstadielärare. Anna arbetar i
årskurs ett i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Anna har för tillfället inte någon elev
med Aspergers syndrom i sin klass, men har erfarenheter av diagnosen.
Josefin tog sin lärarexamen i slutet av 1970-talet och är utbildad lågstadielärare Josefin läste
till lite specialpedagogiska kurser för ca 10 år sen då hon tyckte att hon behövde mer kunskap.
Josefin arbetar i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Josefin har en elev med Aspergers
syndrom i sin klass.
Maja tog sin lärarexamen i slutet av 2000-talet och är utbildad lärare i grundskolans tidigare
år med inriktning hinder och möjligheter. Maja arbetar i en medelstor kommun i mellersta
Sverige. Maja har ingen elev med Aspergers syndrom i sin klass, men det finns en elev med
den aktuella diagnosen i klassrummet bredvid.
Samhörighet
Första riktiga intervjufrågan som ställdes handlade om samhörighet och hur pedagogerna såg
på samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna. Deras svar
skiljde sig ifrån varandra, men något som samtliga personer som intervjuades var eniga om är
att samhörighet är otroligt viktigt för alla människor.
Svaren på frågan jag ställde om vad de ansåg att samhörighet är skiljde sig inte så kraftigt
ifrån varandra. Maja svarade ”Samhörighet handlar enligt mig om hur man samspelar med
varandra.” Resterande intervjupersoner svarade alla att samhörighet för dem handlar om
gemenskap på något sätt, att vara en del av en grupp. Anna svarade ”Samhörighet kan man få
genom att man till exempel känner gemenskap med de som har samma intressen, de som
kommer ifrån samma land, de som har samma tro och så vidare.” Josefin tar upp att det även
kan vara något gemensamt intresse som en grupp människor har. Karin fokuserade på skolan
och skrev att det i detta fall handlar om att eleven med Aspergers syndrom ska känna en
gemenskap med resterande elever i klassen.
15
I frågan om samhörighet jag frågade ville jag även få fram hur viktigt de anser att
samhörighet är för elever med Aspergers syndrom. Samtliga personer som intervjuades
betonade att för att samhörighet är otroligt viktigt för alla människor och likaså elever med
AS. Maja tog upp att det är viktigt att man känner samhörighet för att utvecklas som individ.
Josefin berättar under intervjuen att det är viktigt att känna samhörighet med andra annars tror
hon att ensamheten blir stor och personen inte mår bra. Vidare berättar Josefin att hon tror det
är väldigt känsligt att vara ensam i det sociala samspelet och att eleven lätt kan hamna i en
ond cirkel. Josefin tog även upp att elever med AS lätt kan hamna i denna onda cirkel. Precis
som Josefin tar Anna upp att en person inte mår bra ifall den inte får känna samhörighet, hon
påpekar följande:
Jag tycker att det är extremt viktigt att man känner att man är en del av någonting. Utan samhörighet kan
man känna sig utanför och utanförskap kan skapa depressioner. Jag tror att om man som elev känner en
samhörighet, en gemenskap med sina klasskamrater så ger det positiva effekter. Utan samhörighet tror jag
det lättare skapas konflikter och orolighet, men om man har samhörigheten behöver inte eleverna fundera
kring ensamhet och känna oro för det, utan kan istället koncentrera sig på studierna i klassrummet.
Karin anser att det är viktigt att pedagoger jobbar mycket med gemensamheten i klassen, för
att förebygga att någon ska känna sig ensam och utanför. Det är viktigt att eleven med AS
känner sig inkluderad i klassen.
Vi kan i dessa intervjuer se att många svar påminner om varandra men att det finns olikheter i
svaren också. Karin tar upp att det är viktigt att vi jobbar med gemensamheten i klassen,
kanske kan grupparbeten vara en del av detta. Någon gång kanske specialintresset som barnet
med AS har stå i centrum så att det får en chans att visa sig. Anna och Josefin tar upp att barn
som inte känner samhörighet kan känna ensamhet.
Svårigheter i det sociala samspelet
Under intervjuerna ställdes frågor om samspel och hur personalen ser på det sociala samspelet
hos elever med den aktuella diagnosen. Innan frågorna ställdes instruerades personerna som
skulle intervjuas om Aspergers syndrom och vad det är och vilka svårigheter de har i det
sociala samspelet. Detta eftersom pedagogerna skulle få färska upp minnet om AS. Personer
med AS är otroligt ärliga, har svårt att läsa av sociala koder och har svårt att förstå andra
människors känslor. Hur kan detta påverka det sociala samspelet?
Maja skriver att det är viktigt att vi pedagoger försöker fokusera på det positiva och
möjligheterna istället för att se konsekvenser hela tiden. Vidare skriver hon att
konsekvenserna som uppstår i leken mellan eleven med AS och de andra eleverna kan vara att
eleven med Aspergers syndrom vill bestämma. Blir det inte som eleven vill så kan det bildas
problem. Anna är inne lite på samma spår som Maja och nämnde följande under intervjun:
Jag tror att de andra eleverna kan ha svårt att förstå sig på eleven med AS om den har svårt med det
sociala samspelet. Övriga elever kanske inte vet hur de ska bemöta eleven och jag tror att det gör att
konflikter lättare uppstår. Oroligheter kan uppstå och missförstånd kan ske. Detta tror jag gör att elever
med AS har lättare blir utfrysta och mobbad, då de andra eleverna inte vet hur de ska hantera situationerna
som uppstår.
Josefin tror att eftersom personer med AS har svårigheter med det sociala samspelet lätt kan
hamna i ensamhet och bli den ensamma personen. Detta på grund av att de inte följer de
16
normer som finns för hur man ska bete sig när människor umgås. Klasskompisarna och de
övriga eleverna på skolan kanske tror att eleven med den aktuella diagnosen inte vill leka med
dem på grund av att de går iväg när de ska leka och kanske svarar på ett sätt som bryter mot
normerna. Maja talar som Josefin om normer, men säger att det inte alltid är så viktigt att gå
efter normer. Maja anser att om en person med AS leker ensam så kan barnet få leka ensamt
ibland, då elever med AS inte tycker om förändringar.
Karin är inne på samma spår som Josefin och tar upp att struktur är viktigt. Det är viktigt att
ha denna struktur och ordning hela tiden under dagen. Genom att förbereda eleven på vad som
komma skall bilda en struktur. Vidare anser Karin att stöttning och vägledning är viktigt för
att en elev med den aktuella diagnosen ska utveckla det sociala samspelet. Det är likaså
viktigt att vi hjälper de andra eleverna i klassen och på skolan och berätta och förklara varför
eleven med AS reagerar och beter sig som det gör i vissa situationer. De andra eleverna
utvecklar då en förmåga för att förstå att alla människor inte är lika och lär sig så småningom
att acceptera det.
Liksom Josefin skriver Anna om att det är viktigt att kunna prata om Aspergers syndrom
öppet och om vad det är. Vidare skriver Anna att hon tror att det skulle kunna motverka en del
negativa konsekvenser genom att prata om diagnosen då de andra eleverna får en större
förståelse kring barnets beteende då. Det är lätt att skjuta undan problem ifall förståelsen kring
det är svagt och på så sätt kan elever med AS ha ökad risk att bli utfrysta.
Pedagogers arbete kring det sociala samspelet och samhörighet
I denna del av intervjun fick personerna som intervjuas svara på frågor angående pedagogens
arbetssätt kring det sociala samspelet och samhörighet. Hur ska man bemöta ett barn med
Aspergers syndrom och hur arbetet med elever med AS sker.
Karin nämner att träning är enormt viktigt för att utveckla det sociala samspelet. Det finns
olika sorters träning tar hon upp och det kan övas på olika sätt. Karin tar upp social träning,
gruppövningar och att sätta ord på känslor. Det är viktigt att alla känner sig som en del av
gruppen alltså klassen och att de känner någon typ av samhörighet med de övriga eleverna.
Gruppövningar är ett väldigt bra sätt till detta skriver Karin. Josefin tar precis som Karin upp
att samarbetsövningar och gruppträning är viktigt i en klass där det finns en elev med AS.
Detta för att öva på förmågan att socialt samspela samt att förebygga missförstånd eleverna
emellan.
Maja tar här återigen upp hur viktigt det är med strategier som anpassas efter personen ifråga.
Hon poängterar även att alla personer med den aktuella diagnosen är olika och att det gäller
att hitta ett sätt att arbeta med varje individ. Josefin benämner också att det är viktigt att förstå
att varje elev är unik och alla skiljer sig ifrån varandra.
Josefin skriver vidare att det är viktigt att vi pedagoger lär känna eleven på djupet för att få
reda hur personen ifråga beter sig i det sociala samspelet. Vidare skriver Josefin om
hjälpmedel och metoder som kan användas i undervisningen med elever med AS.
Man skapar en grundtrygghet för eleven genom att ge tydliga instruktioner, strukturer, ev. med hjälpmedel
som klocka som ringer för att underlätta övergångar, bildscheman osv. När det gäller den sociala biten är
det positivt om han eller hon vill berätta om sin diagnos för resten av klassen, eller i alla fall låta läraren
17
berätta. Ett öppet klimat gör att resten av eleverna utvecklar förståelse för eleven med AS behov och att
det är diagnosen som påverkar. Vi bygger upp metoder i klassen där ingen ska känna sig utanför.
De flesta personerna som intervjuats nämner någon gång under intervjuns gång hur viktigt det
är att bygga upp en förståelse kring diagnosen för eleverna i klassen. Detta eftersom det inte
ska bli någon form av missförstånd. Anna tar även hon upp det och skriver detta om eleverna:
Om de vet om varför en elev har svårare med det sociala samspelet, så kanske de har lättare att förstå än
om de bara tror att eleven beter sig som den gör för att ”den är elak” eller något liknande. Jag tror man
skapar bättre förutsättningar för att få till en samhörighet genom att skapa förståelse.
Anna tar vidare upp att det är viktigt att det införs att det finns kamratstödjare med ute på
rasterna som eleverna med Aspergers syndrom och även övriga elever kan vända sig till när
de bland annat inte får vara med. Kamratstödjarna ska fungera som länkar mellan de yngre
och äldre barnen. Deras uppgift ska bland annat vara att observera elever som verkar
ensamma och eventuellt börja leka med eleven.
Material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet
och samhörighet
Vad finns det för material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet och
samhörighet? För att få reda på denna fråga undersökte jag vad de använder för material i de
klasser där klassföreståndarna jag intervjuade arbetade.
Anna som har dålig erfarenhet av elever med AS skriver att hon inte har något specifikt
material att använda, men hon tror att gruppövningar är guld värda. Karin tar upp
gruppövningar här även hon och skriver:
Se till att arbeta mycket med gruppdynamiken. Att se till att det är trygghet och att alla känner att de har
en plats i gruppen. Genom olika övningar och tillvägagångssätt, exempelvis SET – social emotionell
träning och olika samarbetsövningar. Men också kan jag tipsa om boken ”Gruppen som grogrund” Den
använder jag olika övningar i när jag jobbar med olika grupper, den är super!
Josefin skriver att det helt och hållet beror på eleven vilka material som kan användas. Några
material som hon tror kan användas flitigt när man som pedagog jobbar med en elev med AS
är bildschema och klocka för tryggheten. För kommunikationen tar hon upp att metoder och
material som att ritprata och sociala berättelser brukar funka bra. För att främja
vänskapsrelationerna mellan eleven med Aspergers syndrom och klasskamraterna anser
Josefin precis som Karin att SET – Social emotionell träning är ett bra material att använda
men tar även upp Friends.
Liksom Josefin tar Maja upp att sociala berättelser är ett material och metod för att arbeta med
det sociala samspelet. Hon tar även upp seriesamtal och skriver att det används dels för att
förebygga vissa situationer och även för att arbeta med något som redan hänt.
Sammanfattning
I denna studie har fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 intervjuats med skriftliga intervjuer.
Frågorna handlar om hur elever med Aspergers syndrom fungerar i det sociala samspelet och
deras samhörighet till de övriga eleverna.
18
De flesta av de som intervjuades ansåg att samhörighet är något som uppkommer via
gemenskap. Samtliga uppgav även att samhörig är väldigt viktigt på många sätt och vis. Bland
annat för att utvecklas som individ.
Struktur är något som återkommer när intervjuerna gjordes. De menade då att struktur är
viktigt för att en elev med AS ska få bra förutsättningar för att utveckla samhörighet samt det
sociala samspelet.
Förståelse och bemötandet av elever med Aspergers syndrom är något som de flesta
poängterar. Pedagogerna måste bygga upp en förståelse i klassen för diagnosen. Att få
eleverna att förstå att alla inte fungerar på samma sätt och att det är okej. Bemötandet av en
elev med AS är också viktigt, alla elever med den aktuella diagnosen fungerar inte på samma
sätt.
Metoder och material som tas upp att pedagoger kan arbeta med det sociala samspelet samt
samhörighet är gruppövningar, SET, sociala berättelser, seriesamtal mm.
19
Diskussion
I denna del av uppsatsen kommer först metoden som valt att diskuteras och därefter kommer
resultatet som framkommit att diskuteras.
Metoddiskussion
Det jag ville undersöka i denna studie var pedagogers tankar kring elever med AS och deras
samhörighet med de övriga eleverna. Frågorna jag ville ha svar på handlade bland annat om
vilka svårigheter de anser att en elev med Aspergers syndrom har, hur arbetet sker kring
samhörighet och det sociala samspelet samt vad det finns för material och strategier för att
arbeta med det.
Till att börja med skickades blanketter om förfrågan till intervju och övrig information till
olika skolor. Blanketten som skickades ut innehöll den information och uppgifter som
respondenterna behövde vid detta stadie. Tydlighet och nödvändig text var något som
fokuserades mycket på. Blanketten kollades och ändrades därför igenom en del gånger innan
den skickades ut. Tanken var att om blanketten ser bra ut och innehållet bra och tydligt så kan
många respondenter dras med.
Ett av målen var att skicka ut blanketten i god tid, men trots detta känns det som om den
borde skickats ut lite tidigare. Tiden gick och eftersom tiden till examensarbetet är begränsat
så skulle blanketten skickats ut redan någon av de två första veckorna. Trots den tydliga
blanketten så blev det därför inte så många skolor och lärare som kunde bli intervjuade.
Många svarade dessutom väldigt sent på mejlet trots att det sattes en sista dag för svar och att
den fanns med i blanketten. Till sist så fanns det i alla fall fyra stycken pedagoger i årskurs 1-
3 som var min målgrupp som gick med på att bli intervjuade. Målet var att intervjua 4-6
personer så det kändes bra att fyra lärare gått med på det.
Efter att diskuterat om vilken tid intervjuerna skulle vara så blev beslutet att pedagogerna
skulle bli intervjuade skriftligt via en dator. Under intervjuernas gjordes en upptäckt. Det
fanns både positiva och negativa saker med skriftliga intervjuer. Det positiva är att personen
som intervjuades verkligen får tid att tänka efter innan den svarade. En positiv sak även att
man kan hoppa mellan frågorna vilket innebär att han eller hon kan vänta med en fråga ifall
intervjupersonen vill fundera en liten stund extra på någon fråga. Negativt med skriftliga
intervjuer som upptäcktes var att svaren inte blir lika utvecklade som de troligen skulle blivit
vid muntliga intervjuer. Att poängtera är att de ändå får sagt det som är viktigt i skriftliga
intervjuer. En annan sak som skulle kunna vara negativ att man som intervjuare inte får ta del
av kroppsspråket och ansiktsuttryck.
Kvalitativa muntliga intervjuer var den slutliga metoden som användes för att få svar på syftet
i uppsatsen. Denna typ av intervjuer är gjorda så att personen som blir intervjuad svarar med
sina egna ord. Meningen med intervjun var ju att få ta del av varje individ som intervjuades
åsikter, tankar och kunskap om ämnet. Om svaren då beskrivs i egna ord så är svaren bra. I
efterhand när svaren och intervjuerna är klara så känns det som att intervjuerna har gett
mycket kunskap om ämnet. Många svar är lika och många svar är olika och även vi pedagoger
är olika så det var väntat att svaren skulle skiljas åt lite från varandra på vissa ställen.
20
Intervjufrågorna som ställdes byggdes upp med hjälp av frågeställningarna till uppsatsen. I
detta fall användes ett formulär med frågorna i som skickades ut till respondenterna som gick
med på att intervjuas (se bilaga 1). Med hjälp av tydliga frågor som hörde till ämnet och som
svarade på frågeställningarna så blev svaren relevanta och bra material för denna uppsats.
Resultatdiskussion
I denna del av uppsatsen kommer resultatet av intervjuerna kopplas samman med en del av
resultatet av litteraturdelen av uppsatsen.
Samtliga personer som intervjuades berättade hur viktig samhörighet är för alla människor.
Vidare berättade dem hur viktigt det är att pedagoger arbetar för att elever med Aspergers
syndrom och även de andra eleverna i klassen ska få känna samhörighet med varandra eller i
alla fall någon person i klassen. Därför var samtliga intervjupersoner intresserade och insatta i
ämnet samhörighet och det sociala samspelet som krävs.
Sociala svårigheter för elever med AS
Abbad Larsson (2007) skriver att människor med AS har en begränsad social förmåga, en
begränsad kommunikationsförmåga och en begränsad förmåga när det gäller sitt beteende.
Winter (2008) skriver även han om typiska symtom hos människor med den aktuella
diagnosen och tar då upp att människor med AS är otroligt ärliga, att de har svårt att tolka
sociala koder och svårigheter att förstå och tolka känslor.
Frågorna som ställdes till intervjupersonerna angående frågorna som handlar om hur
pedagogerna kan arbeta kring dessa svårigheter samt hur de tror att det påverkar samspelet.
Maja svarade att det är viktigt att se det positiva av diagnosen och se möjligheter. Två
respondenter nämner att det är viktigt att vi pedagoger arbetar för att motverka de sociala
svårigheter som kan uppstå mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna.
Eleverna i klassen och på skolan kanske inte vet varför dess klasskompis beter sig som han
eller hon gör och detta tror Anna kan bidra till att dessa konflikter uppkommer. Nästan alla
som intervjuades tar upp att det är viktigt att prata öppet om diagnosen. Eleven kan själv få
berätta för klassen eller låta klassföreståndaren att göra det. Om eleverna får en förståelse för
diagnosen så tror dem att eleverna kan komma att bli mer accepterande mot eleven med AS
och på så sätt kan konflikter kanske undvikas. Och likaså kan mobbningen och trakasserier
som tas upp nedan undvikas till viss del.
Vygotskij som är grundaren till det sociokulturella perspektivet ska ha uttalat sig om att
”samspel är lärande” (Strandberg, 2009 s.47). Så ifall en konflikt uppstår så är det alltid något
personerna i samspelet lär sig. I samband vid en konflikt uppstår så kan kanske eleven få
berätta vad som hände och varför det hände med hjälp av en pedagogs stöttning. Genom att
berätta och förklara precis när en situation uppstått tror jag kan göra situationen mer konkret
och det blir ett bättre samspel och kommunikation.
Något som återkom i litteraturen som har använts i litteraturstudien är att elevernas
begränsade samspel kan leda till minskad samhörighet till de övriga eleverna. På grund av
denna begränsade samhörighet löper elever med AS större risk att utsättas för mobbning och
21
trakasserier. Winter (2008) är en som skriver om mobbning och skriver då att elever mad AS
lätt blir måltavlor för mobbning då de har ett avvikande beteende.
Även i intervjuerna som gjordes blev mobbning och trakasserier ett återkommande ämne.
Anna skriver att de konflikter som uppstår då de andra eleverna inte förstår sig på eleven med
AS kan leda till mobbning och trakasserier. De andra eleverna kan helt enkelt inte kontrollera
situationen som uppstår. Något som kan kopplas samman med mobbning på sätt och vis är det
Josefin tar upp nämligen att elever med AS lätt blir den ensamma personen på grund av sitt
avvikande beteende. Eleven hamnar lätt utanför leken. Patrick (2010) tar upp om att
misslyckandena lätt kan få eleven att isolera sig då det för dålig självkänsla och då hamnar i
ensamhet.
Arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet
Det är mycket pedagoger kan göra för att underlätta och hjälpa elever med AS. Hur kan
arbetet kring samhörighet och samspelet gå till?
Struktur är något som tas upp i intervjuerna med samtliga personer. Karin tar upp att det är
viktigt att ha en struktur och ordning under hela dagen. Genom vägledning, stötning och
förberedande nämner Karin vidare att strukturen kan ske. Josefin tar upp att en struktur kan
bildas med hjälp av tydliga instruktioner och hjälpmedel.
För att träna och arbeta med samhörighet tar samtliga personer upp att gruppövningar och
samarbetsövningar är bra till. Genom att arbeta i grupp och samspela socialt tror Josefin att
missförstånd kan förebyggas. Karin nämner att det finns många olika typer av gruppövningar
och social träning där det kan övas att bland annat sätta ord på känslor. Gruppövningar är även
viktigt för att bygga upp så att eleven med Aspergers syndrom känner samhörighet i klassen.
Precis som i det sociokulturella perspektivet så visar intervjuerna att samspelet är otroligt
viktigt. Strandberg (2009) skriver att det är viktigt att vi uppmuntrar eleverna att jobba i grupp
för att bygga upp gemenskap och socialt samspel.
Något som även tas upp av samtliga intervjupersoner är hur viktigt det är att de andra i
klassen har någon typ av förståelse för diagnosen. De menar då att förståelsen kan förebygga
missförstånd. Om förståelsen byggs upp så blir troligen eleverna mer accepterande mot eleven
med AS. Anna skriver att det är lätt att eleverna skjuter undan problemen då förståelsen kring
en elevs beteende är svagt och på så sätt ökar elever med den aktuella diagnosen risken att bli
utfrysta.
Anna tar upp att det är viktigt att det finns kamratstödjare på skolan så att eleven har någon att
vända sig till ifall något skulle hända till exempel på rasten. Vidare skriver hon att
kamratstödjarnas uppgift är att observera eleverna som är ensamma och eventuellt leka med
eleven. Winter (2008) tar lik som Anna upp något som Winter kallar för stödkompisar.
Pedagogerna bör välja ut dessa noggrant. Stödkompisarnas uppgift är precis kamratstödjarnas
att hjälpa personer i situationer där en vän behövs. Det är viktigt att stödkompisarna vet vilken
uppgift dem har och att pedagogen noggrant går igenom med dem vad som gäller.
22
Metoder och material i arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet
Vad kan pedagoger använda för material för att arbeta med samhörighet och det sociala
samspelet med en elev med AS och övriga klassen?
Ett tillvägagångssätt och övning som tas upp i två av intervjuerna är SET – social emotionell
träning. SET är olika typer av övningar där känslorna ligger i fokus. Josefin nämner även att
SET-övningar kan bidra till att eleven med Aspergers syndrom stärker vänskapsrelationen till
någon eller några elever i klassen. Kimber (2007) skriver att social emotionell träning övar
elever på vardagliga saker som man förväntas att kunna. Saker som att samarbeta och att bete
sig så att man passar in är några av sakerna Kimber tar upp.
Sociala berättelser är något Maja och Josefin tar upp är en bra metod och material att använda
sig av när övningen med samhörighet och sociala samspelet övas. Winter (2008) skriver att
sociala berättelser är det effektivaste sättet att träna på den sociala träningen eftersom eleven
då får tolka och lära sig att förstå olika situationer. Attwood (2011) tar även han upp sociala
berättelser och skriver att det är en effektiv och bra strategi att använda sig av då barnet får
öva på sociala signaler, känslor, tankar och mycket annat.
Maja tar även upp att seriesamtal är en metod som används för att arbeta med elever med AS.
Det kan användas dels för att förebygga situationer men även för att arbeta med situationer
som redan hänt. Winter (2008) skriver att seriesamtal är ett instrument som får eleverna att få
insyn i hur kommunikationen människor emellan fungerar. Attwood (2010) skriver att olika
färgpennor gör att känslorna tydliggörs
Gerland (2010) poängterar dock att sociala berättelser och annan social träning inte passar alla
barn. Josefin nämner precis som Gerland att vilket material som används beror helt på eleven.
Bildscheman och klocka tror Josefin dock kan underlätta arbetet för de flesta elever med AS
då det ger eleven en trygghet.
23
Avslutning
Elever med Aspergers syndrom har svårigheter inom det sociala samspelet vilket leder till att
eleven med den aktuella diagnosen lätt hamnar i utanförskap. Att inte känna samhörighet med
sina klasskompisar och inte ha någon att leka med ökar risken till mobbning. Detta är därför
något pedagoger bör arbeta väldigt mycket med, att skapa en atmosfär i klassen och i
klassrummet som gör att alla känner sig inkluderade i klassen. Grupparbeten, gruppövningar
och olika typer av samarbetsövningar stärker klimatet i klassen.
Att bemöta en elev med Aspergers syndrom utan att ha någon kunskap om diagnosen är inte
lätt. I denna uppsats har det kommit fram att alla elever med AS måste bemötas på ett speciellt
sätt, med ett speciellt material. Det finns också många olika typer av metoder att använda sig
av, sociala berättelser är ett effektivt sätt. Skolan ska vara en plats för alla så det är viktigt att
det målet uppnås. En skola för alla är något att sträva mot.
Vidare forskning
I vidare forskning skulle jag gärna velat bredda intervjupersonerna. Dels att intervjua lärare
ifrån olika delar av Sverige och dels att även intervjua manliga lärare. Det skulle vara väldigt
intressant att se om det finns skillnader på synen och tankarna om detta ämne. Om tiden skulle
vara obegränsad hade jag också velat observera hur pedagoger på olika skolor arbetar med
samhörigheten mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna.
24
Referenser
Abbad Larsson, G. (2007). ”Aspergern, det är jag – en intervjustudie om att leva med
Aspergers syndrom. (Doktoravhandling). Linköping: Örebro Universitet. Institutionen
för handikappsvetenskap
Attwood, T. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Lund: Studentlitteratur.
Björkqvist, K. (2012). Vetenskapsteori och forskningsmetodik för beteendevetenskaper. Lund:
Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, B. (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I: J. Dimenäs
(red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. (1. uppl.) (ss. 70-81). Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Gerland, G. (2010). Arbeta med Aspergers syndrom- Hantverket och den professionella rollen.
Enskede: Pavus utbildning AB.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – Barns livsvärldar. Lund:
Studentlitteratur.
Jackson, L. (2011). Miffon, nördar och Aspergers syndrom. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Kimber, B. (2007). SET Social och emotionell träning: en introduktion. Stockholm: Natur &
Kultur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forsknings metodikens grunder – Att planera, genomföra ’
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
25
Patrick, J. N. (2010). Leva med Asperger – en praktisk guide för tonåringar och vuxna.
Stockholm: Natur & kultur.
Reilly, C., Campbell, A & Karen, P. (2009). Screening for Asperger Syndrome in School-Age
Children: Issues and Instruments. Educational Psychology in Practice, Vol. 25, No. 1,
March 2009, 37–52.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2009). Rapport 334 2009, Skolan och Aspergers syndrom – erfarenhet från
skolpersonal och forskare. Stockholm: Fritzes.
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk version] Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winter, M. (2008). Aspergers syndrom – vad lärare behöver veta. Stockholm: Liber.
Yin, K. R. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur: Lund.
Östman, H. (2001). Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom – Mina råd och
tips. Stockholm: Riksföreningen autism.
26
Bilagor
Bilaga 1
I denna bilaga kan ni ta del av den blankett som skickades ut till olika skolor som förfrågan
till intervjuer.
Informationsblankett
Mitt namn är Malin Larsson och jag läser min sista termin på lärarutbildningen på Karlstad
Universitet. Jag håller just nu på att skriva mitt examensarbete som kommer resultera till en
uppsats och har där tänkt göra en intervjustudie och intervjua klasslärare i årskurs 1-3. Syftet
med intervjuerna är att ta reda på några klasslärares uppfattning om elever med Aspergers
syndrom (AS) samhörighet med de övriga eleverna. Det är såklart helt frivilligt att delta
intervjun och du kommer när som helst under studiens gång kunna hoppa av.
Den information som jag får från intervjuerna kommer användas i min uppsats och ingen
utomstående kommer ha möjlighet att ta del av den. Om personen som intervjuas godkänner
kommer jag spela in intervjun, filerna som då blir kommer fingeras och läggas i tryggt förvar.
De eventuella filerna och intervjuanteckningarna kommer förstöras och slängas efter det att
arbetet är genomfört och klart. Dina personliga uppgifter och skolans namn kommer fingeras i
mitt arbete.
För att kunna göra intervjun vill jag be om att få en bekräftelse senast 23/9!
Jag går med på att intervjuas Ja ( ) Nej ( )
Namn: _____________________________________________________________________
Lärare i årskurs: _____________________________________________________________
Ort och datum: ______________________________________________________________
27
Bilaga 2
I denna bilaga får ni ta del av de intervjufrågor som ställdes till personerna som blev
intervjuade.
Intervjuguide
- Samhörighet, vad är det?
- Samhörighet är det viktigt och varför?
- Elever med AS (Aspergers syndrom) har svårigheter inom det sociala samspelet, vad
tror du det kan ha för negativa konsekvenser? Ärlighet, sociala koder och känslor?
- Hur kan vi pedagoger arbeta för att motverka dessa negativa konsekvenser?
- Hur kan vi arbeta med dessa svårigheter?
- Många forskare tror att elever med AS har en större chans att bli mobbade, hur kan vi
motverka detta?
- Hur kan vi pedagoger arbeta med det samhörighet mellan ett barn med AS och de öv-
riga eleverna?
- Vilket material använder ni då ni arbetar med det sociala samspelet och samhörighet?