Nationalekonomi

Världsekonomin åker berg- och dalbana…

Ibland går det bra!

De flesta har jobb vilket gör att folk har gott om pengar. Då handlar de mycket, och då går det också bra för företagen som kan anställa fler som får det bättre ställt och handlar mer. Staten får in gott om pengar via skatter och slipper betala ut så mycket i bidrag…

Goda tider! Och detta kallas…

HÖGKONJUNKTUR!

Varför tar det roliga alltid slut?

Det finns flera olika förklaringar till att konjunkturen svänger.

En förklaring är att när konjunkturen går uppåt ökar investeringarna, efterfrågan på pengar ökar (fler vill låna pengar på banken) och då höjs räntorna. Handeln ökar och konkurrensen om arbetskraften ökar…

När det är konkurrens om arbetskraften höjs lönerna och för att behålla sin vinst höjer företagen priserna på sina varor/tjänster.

När priserna ökar kräver arbetarna högre lön osv.

Till slut blir ekonomin ”överhettad”; priserna stiger utan att någon egentligen tjänar mer pengar.

Det enda som ökar

är inflationen …

Om Sverige har en större inflation än omvärlden förlorar vi marknadsandelar. Dvs. om priserna på svenska varor blir för höga är det inte lika många som vill handla av oss.

Minskad export kan också ske genom andra förändringar i den internationella konjunkturen som handelshinder, sanktioner och krig.

Attans!!

Nu har vi hamnat i en

LÅGKONJUNKTUR

Exporten minskar – företagen tjänar mindre och måste skära ner - arbetslösheten ökar – folk handlar mindre – företagen tjänar ännu sämre, skär ner och säger upp ännu fler…

Men efter regn kommer solsken!

När ekonomin i landet går ner sänks så småningom priserna och då blir det billigt att handla av oss igen. Sen börjar vi åter vandringen uppåt.

Hur ska man då göra för att ett lands ekonomi ska vara så bra som möjligt?

Därom tvista de lärde! Det finns flera olika ”skolor” inom nationalekonomin

Vissa tycker att de som sitter vid makten ska bestämma vad som säljs, vem som får köpa och vad det ska kosta = planekonomi

Andra förespråkar marknadsekonomi, att ekonomin ”sköter sig själv” genom fri konkurrens.

Hur sätts priserna i en marknadsekonomi?

Teorin om utbud och efterfrågan bygger på att desto billigare en vara blir, desto fler vill köpa den.

Högt pris – Liten efterfrågan

Lågt pris – Stor efterfrågan

Givetvis vill de som säljer en vara tjäna så mycket som möjligt. Det gör att desto högre pris det är möjligt att sälja för, desto fler vill vara med och sälja varan och då ökar utbudet.

Högt pris – stort utbud

Lågt pris – litet utbud

Jämviktspriset hittar vi där linjerna skär varandra i diagrammet. Där är utbudet lika stort som efterfrågan.

Höjer man priset är det inte lika många som köper, och man får ett utbudsöverskott.

Sänker man priset är det fler som vill köpa, och det kommer att bli brist på varan.

Det absolut vanligaste är att ett land har en kombination av marknads- och planekonomi.

Det kallas blandekonomi.

Monopol

En säljare som styr prisläget. Ingen konkurrens

Oligopol

Några få företag producerar/säljerlikvärdiga varor eller tjänster.

Monopolistisk konkurrens

Konkurrens mellan likartade produkter, där varje produkt har monopol på sitt eget varumärke. T ex får bara Levis producera jeans märkta Levis, men andra får producera jeans av annat märke.

BNP

• Värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år i ett land.

Problem med BNP

• Tar inte hänsyn till miljön

• Mäter endast det offentliga

• Säger inget om resursernas fördelning

• Tar inte hänsyn till prisnivå/köpkraft

Ekonomisk politik

Mål: Dämpa konjunktursvängningarna och hindra en för

kraftig inflation.

Medel: FinanspolitikPenningpolitikArbetsmarknadspolitikValutapolitik

Ibland går det inte som man har tänkt sig…

• Sedan 70-talet har man hållit lönerna låga i Sverige.• Man genomförde även devalveringar, dvs. nedskrivning

av kronans värde för att öka Sveriges konkurrenskraft internationellt.

• Mål: Ökad export, investeringar, högre sysselsättning.• Resultat: Ökad export, höga vinster för företagen men

fortsatt hög arbetslöshet.

Varför?

Lönen mindre värd.

Importerade varor dyrare.

Minskad konsumtion alt. Ökad belåning.

Ökad efterfrågan från utlandet.

Billigare arbetskraft.

Sänkt efterfrågan inom landet.

Alternativa effekter av devalvering

Ökad efterfrågan från utlandet

Ökade investeringar/ ökad produktion

Fler anställda (Var?)

Höjda priser

Större vinstuttag

Större inkomstklyftor

Ökat beroende av andra länder.

Starkt näringsliv/ökade investeringar

• Ökad lönespridning?

• Investeringar i offentliga sektorn?

• Praktikplatser?

• Arbetstidsförkortning?

• Höjd utbildningsnivå?