dubbelt uppnr 2/2002 pris 39:-tvillingklubben.se/dubbeltupp/2002/pdf/du-nr2-2002.pdf · aldrig k...

TIDNINGEN OM TVILLINGAR

NR 2/2002 PRIS 39:-

Dubbelt UppPatentlösning saknas

RecensionÅrets storsatsning

Regler saknasAtt lära sig äta

Framgångsrika systrarBakom kulisserna

LäsarbrevFråga doktornTrillingsidornaNästa nummer

Hur sover dina barn? ...4Bok om barns sömn ...7Dubbelt Upp Shop expanderar ...8Kommunalt stöd vid flerbörder ...9Den första maten ...10Möt tvillingarna Kallur ...12På gång på STK ...14Tvillingar – en barnlek! ...16Tvillingar och allergi ...1713 veckor i husvagn ...18Tema trots – skriv till oss! ...20

Två riktiga sommarfl ickor, Sofi a och Lina Pehrsson.

DUBBELT UPP NR 2/20022

Högsta kvalitet.Innerkudde och ytterfodral i 100% bomull. Kudden är fylld med EPS-kulor som gör den formbar och stadig. Extra ytterfodral säljs separat. Bra att ha när det andra behöver tvättas.

SvenskaTvillingklubben tillverkar och säljer en specialdesignad amningskudde som ger maximal avlastning för armar och axlar och fungerar utmärkt vid enkel- och dubbelamning. Kudden är framtagen med högsta krav på material och innehål-ler inga ämnen som kan orsaka allergi. Kuddens formbarhet i kombination med det generösa formatet gör amningen lätt-tare eftersom barn som placeras på kud-den ligger tryggt och stadigt.

Kudden passar även utmärkt vid fl ask-matning och har en rad andra använd-nings områden både före och efter amningstiden.

Beställ kudden redan under gravidite-ten och ta med den till BB för att få rätt start på amningen.

Specialdesignad amningskudde.

Knyt ihop bärhandtagen och kudden blir en mjuk babysitter.Kudden passar till underlag vid kel och pratstunder med barnet och vid alla tillfällen då händerna inte räcker till.

Inte bara för dubbelamning.Kudden ger stöd och avlastning för armar och axlar även vid enkelamning. Undvik spända nackmuskler genom att lägga bar-net på kudden och slappna av under amningen.

Läs- och vilokudde för hela familjen Amningskudden blir allas favorit. Använd den i soffan, fåtöljen eller sängen. Som läskudde, nackkudde eller var som helst där någon kroppsdel behöver stöd. Mjuk och formbar ger den avlast-ning för ömma muskler.

Beställ direkt online:www.tvillingklubben.se

eller ring: tel: o8-662 12 22.

DUBBELT UPP NR 2/2002 3

Utgivare: Svenska Tvillingklubben för föräldrar och barn, Valhallavägen 106, 114 41 Stockholm.Telefon: 08-662 12 22. Fax: 08-662 12 03. e-post: [email protected]. Hemsida: www.tvillingklubben.seRedaktör: Kidi Oller Westerberg. Ansvarig utgivare: Margareta Ölwe.Skribenter i detta nummer: Suzanne Axelsson, Mikael Engqvist/Harriet Näslund, Ulrika Haglund, , K Oller Westerberg, Margareta Ölwe.Form & layout: K. Oller Westerberg.Medlemskap: 300:- första året, 175:- följande år. Lösnummerpris: 39:-.Citera oss gärna men ange källan. Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Copyright ISSN 1104-313X.

Kära läsare!

Kidi Oller Westerberg, redaktör, med döttrarna Amelia och Emma

Mina tvillingfl ickor var mina första barn. De föd-des med kejsarsnitt i vecka 34+3 och såhär i efter-skott kan jag ju konstatera – jag var inte beredd! Visst hade jag hört att det var jobbigt att få barn för att man inte fi ck sova. Men hur förbereder man sig för det? Jag var konstant trött den första tiden, det minns jag. Men hur var det egentligen? Hur ofta vaknade de på natten? Eller var det vi som väckte dem? Det är fantastiskt hur fort man glömmer.

När jag var mitt uppe i det trodde jag att det skulle vara för evigt, eller åtminstone i tjugo år eller så, tills de fl yttade hemifrån. Idag är Emma och Amelia 6,5 år och min son 4. Och inte har vi några problem med sovandet längre. Däremot får vi fortfarande allt som oftast besök i vår säng under natten – nu våndas jag över att det snart ska vara slut med det! Jag tillhör dem som tycker det är underbart mysigt att sova och vakna med ett eller ett par barn i sängen.

Har du det körigt på nätterna? Kanske kan du hitta något matnyttigt tips i artikeln på nästa sida.

Alla får ju heller inte problem med barn som inte sover... För dig som fortfarande har barnen i magen rekommenderar jag varmt läsarbrevet på sidan 16. Det är precis sånt man vill höra när man är gravid! De eventuellt eländiga sidorna av föräldraskapet är ju ändå svåra att förebereda sig på...

Undrar du ibland vad vi på Tvillingklubben gör? Det är inte så konstigt, vi har varit dåliga på att berätta det. Det är nämligen ganska mycket arbete som pågår bakom kulisserna, som inte bara handlar om att administrera klubben. På sidan 14 fi nns svaren, åtminstone en del.

Jag hoppas att du ska hitta mycket intressant läs-ning i Dubbelt Upp, även om inte allt berör barn i just din ålder. På sidan 12 har vi till exempel en artikel som alla kan ha glädje av, med två vuxna tjejer som gör sig alltmer kända inom idrottsvärl-den: Susanna och Jenny Kallur, snart aktuella i friidrotts-EM!

Återstår att önska dig en lugn och avkopplande semester med familjen.


Att få barn är en omtumlande upplevelse som för de allra fl esta betyder att livet – och framför allt vardagen – förändras grundligt. Om det första bar-net är ett barn lyckas det för ett fåtal ändå att fortsätta leva någorlunda som förut, får man tvil-lingar är detta garanterat en omöjlighet! Med två (eller tre!) spädbarn i huset är själva arbetsbördan tidskrävande nästan hur ”snälla” barn man än får.

En av de allra vanligaste källorna till problem bland småbarnsföräldrar är detta med sömnen. Att aldrig känna sig utsövd och att ständigt bli väckt är en erfarenhet man omöjligt kan förbereda sig för, och något som – om problemen drar ut på tiden – tär på den nyvunna familjelyckan, på de goda föresatserna, på tålamodet och till slut till och med på förhållandet mellan föräldrarna.

Hur ska man då göra för att få barnen att sova? Det dystra sanningen är att det inte fi nns någon universallösning. Det som fungerar för en familj passar inte en annan, det som fungerade exempel-löst på det första barnet har ingen effekt på nästa. Olika ”experter” har olika teorier som ibland till och med motsäger varandra: det en säger är bra för barnet kan nästa hävda är direkt skadligt. Man får helt enkelt pröva sig fram! Har man problem med att få sitt eller sina barn att sova är det därför ändå en god idé att ta del av så många, ibland motsägelsefulla råd, som möjligt, helt enkelt för att fi nna inspiration till nya möjliga lösningar som kan passa just i ens eget fall.

Ett viktigt råd, som kan vara nog så svårt att följa när man är omtöcknad av trötthet och desperat längtar efter några timmars ostörd sömn, är dock: känn efter vad som känns rätt för dig, lyssna alltid på din egen intuition.

En annan oerhört viktig sanning som inte kan upprepas alltför ofta (och som gäller på många andra bekymmersamma situationer under små-barnsåren) är: det går över! Det hopplösa läget kom-mer inte att vara för evigt, det blir bättre, jag lovar!

Man kan (tyvärr!) aldrig tvinga ett barn att sova. Under förutsättning att barnet är friskt och inte har ont kommer det att sova precis så mycket det behö-ver – och hur mycket det behöver är individuellt. Det fi nns dock ett och annat man kan göra för att underlätta för barnet att sova gott, och man kan i någon mån också styra lite när barnet sover.

NYFÖDDA BARNHelt nyfödda barn har ingen utpräglad känsla för natt och dag och har heller ingen direkt känsla för skillnaden mellan sömn och vakenhet. Det nyföd-da barnet kan lätt glida mellan sömn, halvdvala och vakenhet. För barnet har detta ingen betydelse men som förälder blir tillvaron i regel enklare om man kan skilja på vakenhet, då barnet behöver en, eller sömn, då det inte behöver en alls på en stund. Genom att tydligt markera skillnaden mel-lan sömn och vakenhet lär man snart barnet att förhålla sig till de olika tillstånden. I stället för att låta barnet dåsa i någons knä och glida ut och in i sömntillstånd är det bättre att ”lägga barnet” när det ska sova och ”ta upp det” när det ska vara vaket. Rätt snart förknippar barnet också sängen med sömn och sällskap med att vara ”uppe”.

I SAMMA SÄNG?Ska tvillingar sova i samma säng? Det vanligaste är nog att man låter barnen sova i samma vagga eller spjälsäng den allra första tiden. Många föräldrar upplever att barnen fi nner stor trygghet i varandras sällskap (de har ju delat boplats hela fosterlivet) och bland för tidigt födda barn är det till och med vetenskapligt bevisat att tvillingar är lugnast och mår bäst när de ligger tillsammans. Som förälder märker man också ganska tydligt när det är dags att lägga dem i varsin säng – antingen för att de helt enkelt inte får plats i sängen längre, eller för att de stör varandra i sömnen.

När man lägger barnen i varsin spjälsäng är det Det

evi

ga p

robl

emet

... B

AR

N O

CH

SÖ

MN

Att få sina barn behö-ver inte vara något problem – men frå-gan är om det inte hör till ovanligheter-na att nyblivna för-äldar får sova som de vill. I min bekant-skapskrets har jag hört en enda person beklaga sig över att tillvaron som barnle-dig mamma var trist, eftersom barnet (ett barn) sov så myck-et...

Foto: ur boken ”Hjälp ditt barn att sova” Egmont Richters Förlag


bra om sängarna står invid varandra, åtminstone med någon sida, så att barnen fortfarande kan ha kontakt.

De första månaderna är det vanligt att föräld-rarna vill ha sitt/sina spädbarn sovandes i samma rum som de själva. Dels för att ”ha koll” på barnen men också för att göra nattmålen så korta och smidiga som möjligt. Vid nattmålen är det viktigt att inte låta barnen vakna för mycket. Dämpad belysning, så lite rörelse som möjligt och blöjbyte bara om det är absolut nödvändigt. Allt för att bar-net (och även föräldrarna) ska kunna somna om så kvickt som möjligt. Om bara ett barn vaknar är det dock att rekommendera att väcka också syskonet och mata det samtidigt, för att undvika att bli väckt efter en kort stund igen.

VARSITT RUMSå småningom kan det kännas lagom att fl ytta ut barnen ur föräldrarnas sovrum. Om ett av barnen ofta vaknar och skriker och stör det andra barnet kanske man väljer att dela på dem, så att ett barn bor kvar i föräldrarnas rum och ett fl yttar ut. Effek-ten när barnen fl yttar ut ur sovrummet är ofta mycket positiv för föräldrarna som dels återfår lite av sin frihet i sovrummet, dels ofta upplever att de plötsligt sover mycket bättre när de inte i sömnen oavlåtligt ”lyssnar” till minsta lilla ljud från barnen.

Har man problem med tvillingar som sover oro-ligt kan man prova att låta dem sova i varsitt rum. Det är inte alls ovanligt att det leder till att båda barn sover mycket bättre och lugnare.

En annan variant av sovande är att barn och föräldrar sover i samma säng. Det är kanske inte så vanligt i Sverige idag, men det är ett naturligt beteende både bland människor och djur och att sova i varsin säng, till och med varsitt rum, är utan tvekan ett modernt påfund. Det förutsätter förstås att sängen är tillräckligt stor för att både stora och små ska kunna sova tillsammans utan störa varandra. Att ha spädbarn sovande i sängen är heller inte farligt. Det fi nns dock studier som

visat att barn till föräldrar som röker löper en något högre risk för plötslig spädbarnsdöd om de sover i samma säng som föräldrarna. Ett viktigt undantag fi nns dock beträffande säkerheten – om någon av föräldrarna druckit alkohol eller tagit sömntabletter är det säkrare för barnen att sova i egen säng!

Fördelen med att ha barnen sovande i föräldrarnas säng är att de ofta sover lugnare. Om de vaknar behöver de inte bli oroliga eftersom mamma och pappa redan fi nns i närheten och därför de somnar också lättare om. Nattmålen fungerar smi-digare, åtminstone om barnen fortfarande ammas (mamman kan ofta själv fortsätta halvslumra under matningen) och föräldrarna slipper springa av och an mellan barnens och sin egen säng.

MINIMERA RISKERNANär barnet vaknar på natten är det inte alltid man riktigt vet varför. Hunger eller bajsiga blöjor är förstås goda orsaker men det fi nns också andra grundläggande förutsättningar för att barnet ska sova gott. Det är viktigt att barnet till exempel inte är för varmt. Ett spädbarn behöver inte mer sängkläder än en vuxen och bästa sättet att kontrol-lera barnets temperatur är att känna det på bröst-korgen. Är den het och fuktig är det för varmt, är den sval behöver barnet kanske en extra fi lt. Att händer och fötter är lite svala behöver dock inte betyda att barnet fryser!

Sovplatsen bör heller inte vara för ljus, kontrol-lera att ljuset inte faller på barnets säng när solen går upp. Men att ha helt mörkt i rummet är inte heller idealiskt. Dels kan barnet bli rädd, dels kan det vara lämpligt att slippa tända ljuset på natten när ett barn har vaknat och ska få t ex nattmål. En liten nattlampa kanske är den bästa lösningen.

Det kan vara smart att redan från början vänja barnen vid att det förekommer lite ljud när de

Forts. på nästa sida.

Att barn och föräldrar sover i samma säng är naturligt och vanligt förekommande, sär-skilt i ett globalt perspektiv. Det är dock inte alla föräldrar som tycker det är mysigt.

Lagom är bäst, det gäller även belysningen i barnens sovrum.




sover. En liten bebis sover ofta fl era gånger om dagen och det är inte praktiskt om resten av famil-jen tvingas smyga runt och viska under de tim-marna. Vanligt tal, en radio i bakgrunden eller lite rassel i köket är ingenting som bör störa ett sovande spädbarn. Tvärtom kan dessa vardagsljud i stället ha en lugnande effekt, barnet känner trygghet för att det hör att mamma och pappa fi nns i närheten. En lite äldre bebis (cirka 2 månader) kan bli störd och vakna av ett plötsligt starkt ljud och i den här åldern blir en del barn känsligare för ljud. Även ett monotont brummande, som av en fl äkt, en diskmaskin eller dammsugare, kan faktiskt hindra det från att somna helt och hållet.

VARFÖR VAKNAR BARNET?Ett nyfött barn klarar ofta inte av att få i sig till-räckliga mängder mat för att det ska räcka för en hel natt (detta gäller naturligtvis i ännu högre grad ju mindre barnet är, och särskilt om det föds förtidigt). Därför vaknar barnet och är hungrigt. I takt med att barnet växer kan det tillgodogöra sig mer mat för att så småningom kunna sova fl er timmar. Å andra sidan vänjer sig barn vid ritualer och kan tycka att det är trevligt att vakna och få lite mat, värme och omvårdnad under natten och kan därför göra motstånd till att änd-ra beteende.

RITUALERFör att underlätta sänggåendet är det bra att redan från början skapa fasta rutiner för hur själva säng-gåendet går till. Detta blir viktigare ju större och mer rörligt barnet blir. En läggningsritual bör inne-hålla moment som gör att barnet varvar ner, även om det självklart måste anpassas till vad som passar i varje enskild familj. Ett bad, blöjbyte, en godnatt-saga eller -sång, och amning eller nappfl aska är exempel på vad som kan ingå i en sådan ritual. Ett barn som blivit övertrött kan vara ganska svårt att lugna ner (och har man ett tvillingsyskon som hjäl-per till att trissa upp stämningen kan det ibland bli smått övermäktigt för en förälder, i ett sådan läge kan man behöva ta hjälp av den andra föräldern) och då kan en välkänd rutin hjälpa barnet. En annan fördel är att man kan tillämpa ritualen även om man inte sover hemma, vilket gör att barnet känner igen sig och förstår att det är dags att sova även om miljön inte är densamma.

ORGANISERA ERDen första tiden med två eller tre nya familjemed-lemmar hemma är för de allra fl esta smått kaotisk och handlar bara om att få vardagen att överhu-vudtaget fungera. Ganska snart blir det klart vad som är problematiskt och om det handlar om att föräldrarna får för lite sömn är det väldigt viktigt att redan på ett tidigt stadium fundera på hur man kan förbättra sin situation. Få saker är så nedbrytande som sömnbrist och en förutsättning för fungerande amning är att mamman får i sig bra mat men också att hon får tillräckligt med vila och sömn.

Hur man löser det rent praktiskt måste varje familj själv bestämma. Kanske

är det inte meningsfullt att båda föräldrar stiger upp på natten,

om barnen tar fl aska kan-ske föräldrarna kan turas

om eller ta varannan natt.

Alternativt kanske mamman kan få avlastning några timmar

på eftermiddagen för att sova eller få sovmorgon på helgerna. Hur man

än gör är det viktigt att framförallt mamman får möjlighet att regelbundet

sova ut ibland.Att ta hjälp från anhöriga och vänner är också

ett mycket gott råd. Utomstående kan inte ersätta för-äldrarna i kontakten med barnen, men kan till exempel

ta en promenad med vagnen ett par timmar så att mam-man får tillfälle till vila (och då bör mamman verkligen prio-

ritera vilan och strunta i att hemmet kanske är uppochnedvänt) eller avlasta familjen med tvätt, städning eller matlagning.Om man har problem med barn som sover väldigt oregelbundet

och man inte lyckas få ordning på tillvaron ska man heller inte tveka att ta upp problemet på sin barnavårdscentral. Det är naturligtvis också

Foto

: priv

at

Att tajma in sömnen kan vara lite kärvt i början.


Hjälp ditt barn att sova bättre är titeln på en faktabok utgi-ven av Richters förlag som du också kan köpa via Svenska Tvillingklubben. Det är en liten kompakt bok som på ett övergripande sätt tar upp frågeställningar kring barn och barns sömn. Den är mycket allmänt hållen och riktar sig inte specifi kt till föräldrar med fl era barn, även om den problema-tiken också tas upp, tämligen summariskt, på ett par sidor.

Hur man skapar goda sovvanor, hur sovplatsen bör se ut och förändras vartefter barnet växer, orsakerna till varför barn har sömnproblem är exempel på vad som tas upp i boken och den typen av information kan man dra nytta av, oavsett hur många barn man har. Här fi nns också några ”sovdagböcker” skrivna av föräldrar med barn i olika åldrar som det kan vara intressant att jämföra sina egna barns sovvanor med.

Att det är svårt att komma med råd och att alla barn faktiskt i grunden är olika speglas ganska tydligt i den här boken och jag kan ibland tycka att den är lite väl ödmjukt skriven med många ”en del gör si”, ”andra gör så” och ”kanske kan man göra såhär”. Är man mycket osäker på hur man ska göra är detta kanske inte den lämpligaste av böcker, då den inte innehåller några pekpinnar eller abso-luta ”sanningar”. Står man mitt i problematiken med barn som inte sover regelbundet och man själv är omtöcknad av sömnbrist kan det vara svårt att tänka klart alla gånger. Då kan den här boken fungera som inspirationskälla, med många idéer och tips som kanske kan hjälpa en att komma på nya metoder att pröva.

viktigt att utesluta att sömnproblemen inte har någon medicinsk grund. Om problemen kvarstår när barnet börjar närma sig ettårsåldern eller mer kan man också överväga att få professionell hjälp på en barnklinik. I undantagsfall kan också medici-

nering bli aktuellt för att försöka få in barnen i regelbundna vanor.

Text: K. Oller WesterbergFoto: Samtliga bilder (där annat ej anges) ur boken

”Hjälp ditt barn att sova” Egmont Richters Förlag

Boken kan köpas genom Dubbelt Upp Shop. Pris: 169:- + pos-tens avgifter. Kan beställas via mail.

Vill du du ha dina barn barn på omslaget?Vi vill ha bilder till Dubbelt Upp!Vi är ständigt på jakt efter bra bilder på tvillingar och just nu är det osedvanligt tunt i våra arkiv. Skicka oss därför din bästa bild så kanske det är du som är med på vårt nästa omslag!

Motivet behöver alls inte vara ”uppställda” porträtt utan kan också vara roliga, bra bilder av barn i farten. A och O är dock bildkvalite-ten, bilden måste vara skarp och klar. Bilder tagna av proffsfotograf är trevligt men alls

inget krav!

Vi behöver också bilder till kartoteket.Se nyhetsbrevet eller vår hemsida för mer information.

Ny bok om barns sömn


Dubbelt Upp Shop expanderar:

BARNBUTIKEN PÅ ÖSTERMALMMargareta Ölwe har under våren gjort en storsats-ning på Dubbelt Upp Shop och expanderar buti-ken. Den har fl yttat från de alltför trånga lokalerna i källarplanet till ett helt eget hus på gården (huset är mycket speciellt, i två plan, och fungerade för länge sedan som stall!). Här fi nns numera betydligt mer utrymme: hela övervåningen är vikt åt barn-vagnsförsäljningen, och numera fi nns här både tvil-ling- och enkelvagnar. På entréplanet fi nns ”allt annat”: bilbarnstolar, säkerhetsprodukter, mamma-kläder och prematurkläder, amningskudden och amningshjälpmedel (här kan man också hyra amningspump!), nappar, nappfl askor, presentartik-lar, böcker... Barnbutiken på Östermalm, som butiken numera också heter, är kort sagt en kom-plett barnbutik – som dessutom har produkter för, och personal med särskild kunskap om, fl erbörder.

I butiken fi nns två nya ansikten: Li Vretham-mar och Marie-Louise Skonare. Förutom att hjäl-pa kunderna till rätta, sköta inköp och leveranser till butiken och allt det administrativa som hänger samman med butiksförsäljning, hjälper både Li och Marie-Louise till med att bland annat svara i telefon. Det betyder att det kan vara dem du möter i telefon när du hör av dig till oss.

Förutom större sorti-ment och mer personal kan butiken numera

Överst: Li Vrethammar.Li kom från början i kontakt med Tvillingklubben som just tvillingmamma. Poj-karna Tobias och Fredrik, idag två år gamla, hade transfusionssyndrom och föddes redan i vecka 29. Li, som gått på föräldraut-bildning på STK, tycker att hon här har hamnat precis rätt. Hon gillar att kunna hjälpa till och dela med sig av sina erfarenheter och är en servicemännis-ka ut i fi ngerspetsarna. Li arbetar måndagar–torsda-gar och varannan lördag.

Nedan: Marie-Louise Skonare. Marie-Louise har två fl ickor, 9 och 13 år gamla. Hon har tidigare arbetat som webkommu-nikatör och kommer även vara engagerad i att för-söka bredda målgruppen på Östermalms barnbutik. Personlig service, en väl-digt trevlig och avspänd miljö parat med moderata priser tror hon kommer att bidra till butikens fram-gång. Hon arbetar mån-dagar, onsdagar, fredagar och varannan lördag.

också erbjuda bättre öppettider.Den största anledningen att handla i Barnbuti-

ken på Östermalm, är enligt Li den personliga service man får:

– Vi har tid för varje kund och gör vårt bästa för att han eller hon verkligen ska gå härifrån nöjd. Det gör också att folk känner sig trygga när de handlar här, särskilt tvillingfamiljer uppskattar att de alltid kan komma tillbaka om de till exempel behöver ytterligare råd eller information om någon produkt de köpt.

– Den stora utmaningen är att få även ”vanliga” familjer att upptäcka butiken och hitta hit, säger Marie-Louise. De har också mycket att tjäna på att komma hit: miljön är exklusiv, liksom bemötandet, ändå är priserna inte högre här än i andra barnbuti-ker. Och ryktet håller på att spridas så smått!

Välkommen tillBARNBUTIKEN PÅ ÖSTERMALM

DUBBELT UPP SHOP

MÅN–FRE: 11.00–18.00LÖR: 11.00–14.00

(Sommarstängt: Vecka 28–30.)

Valhallavägen 106, ö g.tel: 08–662 71 50.


Svårigheter att få hjälp:

TÅLAMOD OCH ENVISHET HELT AVGÖRANDEF

öräldraledigheten handlar ju egentligen inte om förälderns ledighet utan om bar-nets rätt till sina föräldrar. När man får fl er än ett barn på en gång – dessutom

förtidigt födda – kan det behövas fl er än en person i hemmet för att tillgodose barnens behov. För att klara det måste båda föräldrar ta ut sin barnledighet samtidigt och gör man det, räcker inte föräldrale-digheten. Hamnar man i den situationen återstår att söka stöd på annat håll. Och det är ofta en hård kamp.

TRILLINGMAMMA NEKAD HJÄLPNär Sabine och Magnus Florin fi ck besked om att de väntade trillingar började de ganska tidigt – långt innan barnen var födda – undersöka möjligheten till hjälp och avlastning. Magnus kunde nämligen inte vara borta från sitt arbete någon längre tid utan att riskera att förlora det, och Sabine förstod att hon inte skulle klara av tre spädbarn själv.

Att söka hjälp visade sig lättare sagt än gjort. Det tog fl era månader och åtskilliga kontakter med (och även hembesök av) tjänstemän med olika befattningar inom kommunen innan beslut ens togs om vem som ansvarade för deras ärende. Då – i januari 2002 – var barnen redan födda, 10 veckor tidigt med akut kejsarsnitt.

– Denna typ av ärende är relativt sällsynt, förkla-rar Sabine. I Helsingborg var det till exempel fyra år sedan det föddes trillingar sist. Därför saknas både praxis och riktlinjer, vilket gör det mycket svårt att komma till tals med rätt personer.

När det var beslutat att ärendet skulle ligga hos Arbets- och Socialförvaltningens Familjeenhet träf-fade Sabine och Magnus en handläggare och lycka-des tillsammans med henne fundera ut en lösning som skulle passa familjen. Både barnens mormor och farmor var villiga att gå ner i arbetstid på sina arbeten för att kunna hjälpa till med barnen – och de var villiga att göra det för endast 464:-/dag(!), det vill säga Magnus föräldrapenning.

OVÄNTAT AVSLAGEftersom familjen Florin tillsammans med hand-läggaren kommit fram till en hållbar lösning och fått ett muntligt godkännande för de första sex månaderna, sattes planen i verket. När det var dags för den första utbetalningen fi ck de i stället ett brev – med beslut om avslag! Nu ställdes Sabine och Magnus i en svår situation, deras mödrar hade ju redan begärt och fått tjänstledigt och börjat delta i

omvårdnaden av barnen – utan ersättning!Sabine och Magnus begärde att få till stånd ett

möte med sin handläggare och vid det mötet fram-kom att denna inte till fullo förstått situationen. Sporrade av att beslutet faktiskt tagits på felaktiga grunder, försökte nu makarna Florin få till stånd en överklagan, alternativt ett omprövande av beslutet. För att stärka sitt ärende tog de kontakt med och fi ck stöd från Svenska Tvillingklubben, Svenska Trillingföreningen, Spädbarnsteamet i Landskro-na, personal från BVC samt neonatalavdelningen i Helsingborg som alla uttalade sitt fulla stöd för att tre jämnåriga förtidigt födda spädbarn behöver två vuxna dygnet runt för att deras behov ska kunna tillgodoses. Eftersom barnen var så tidigt födda fi ck de också papper på att barnen inte är redo att börja på dagis förrän i augusti 2003.

FRUSTRERANDE BESKEDÄndå valde kommunen först att inte ompröva ärendet utan lämnade det vidare till Länsstyrelsen. Upprörda och frustrerade tog Sabine och Magnus kontakt med Länsstyrelsen och påtalade att de tyckte att ärendet skötts bristfälligt, varpå Läns-styrelsen bad kommunen förklara sitt resonemang. Samtidigt tog de kontakt med Socialnämndens ordförande samt Tvillingklubbens ordförande som kontaktade berörda personer inom kommunen. Efter denna massiva påtryckning valde Landskrona kommun att ompröva ärendet och bevilja hjälp i enlighet med den överenskommelse som gjorts i februari. Familjen har nu fått beslutet skriftligt och lösningen är beviljad fram till trillingarnas beräk-nade dagisstart hösten 2003. Slutet gott, allting gott således.

Ovanstående berättelse illustrerar tydligt fl era problem. Det är inte rimligt att det ska behöva ta månader och kontakter med åtskilliga tjänstemän bara för att besluta vem som ska handha ett ärende om hjälp i hemmet. Vidare är det alltför mycket begärt att en blivande/nybliven fl erbördsfamilj ska behöva lägga så mycket tid och kraft på något så självklart. Det är bara att konstatera att det vore rättvisare – för barnen! – och enklare – för föräldarna! – om föräldrapenningen utökades att gälla ”ett barn, en barnledighet”! För hur många föräldrar med två tre krävande spädbarn hemma orkar bedriva en så enveten kamp som Sabine och Magnus?

Text: K. Oller Westerberg

Att alla barn borde få rätt till samma start i livet borde ju vara en självklarhet i ett land som Sverige. Ändå är det inte så idag. Alla barn har inte samma rätt till sina föräldrar. Får man fl er än ett barn på en gång får man fl er föräldradagar än om man bara får ett barn – men man får betydligt färre dagar än om man föder sina barn efter varandra.

STK KRÄVER:• Ett barn – en föräldraledig-het!• Enhetliga reg-ler för stöd i vård av späd-barn för hela landet!


Under det första halvåret ger bröstmjölken och/eller bröstmjölksersättningen all den näring barnet behöver. (Om man behöver komplettera bröst-mjölken med bröstmjölksersättning är det viktigt att låta barnet amma medan det är hungrigt och suger kraftigt, så att bröstmjölksproduktionen sti-

muleras.)Trots att annan mat

inte behövs ur näringssyn-punkt det första halvåret rekommenderar man ändå en långsam introduktion av olika livsmedel redan från fyra månaders ålder. Detta för att barnet ska hinna vänja sig vid andra smaker och vid att bli matat med sked. Ofta visar barnet själv ganska tydligt om det är intres-serat av att äta, och då ska

man passa på! Att barnet grimaserar och spottar ut maten (första gången ser det ofta väldigt dråpligt ut!) behöver inte betyda att det ogillar maten utan kan vara ett uttryck för barnet upplever en ny känsla i munnen. Om barnet inte alls är moget för mat brukar man märka det ganska tydligt. Då är det bara att vänta ett par veckor och försöka igen.

Om ett barn är mycket förtidigt fött måste man ta hänsyn till detta när man väljer tidpunkt för att introducera mat.

ETT LIVSMEDEL I TAGETNär man börjar med smakportioner börjar man ofta med kokt mosad potatis eller palsternacka (som är sötare) som man spär till lämplig konsis-tens, gärna med bröstmjölk som ju är en smak som barnet känner igen. Någon tesked matolja är också bra, eftersom spädbarn behöver en högre andel fett i maten än vuxna (för lite fett i maten kan för övrigt vara en orsak till kronisk ospecifi k diarré).

När man introducerar ett nytt livsmedel räcker det med bara en tesked första gången, varefter man långsamt ökar 3-4 teskedar.

En bra metod när man börjar med smakportio-ner är att låta barnet amma lite först. Är det alltför hungrigt vill det kanske inte prova något nytt.

När barnet har lärt sig att uppskatta en smak

MAT UNDER DETFÖRSTA LEVNADSÅRET

introducerar man nästa, men alltid bara en ny sort i taget så att man har koll på om barnet visar sig vara överkänsligt mot någonting.

Puré av potatis, grönsaker, frukt eller bär är bra att börja med. Både frukt- och grönsakspuréer gör man genom att skala och koka frukten/grönsaken mjuk i lite vatten tills den går lätt att mosa eller pressa. Vill man ha en slät puré kan man köra den i mixerstav, pressa maten genom en sil eller en vitlökspress.

När man ändå gör i ordning mat till sina små är det bästa att göra en lite större sats från början och sedan frysa in i små portioner, t ex i en isbitsbricka. Tinad mat bör konsumeras inom ett par dagar.

Redan i den här åldern bör man också, enligt de nya rekommendationerna, börja introducera gröt, pasta och bröd. Det har visat sig att andelen barn med glutenallergi har minskat sedan man tidigt började introducera gluten i kosten. Introduktio-nen bör dock ske långsamt och med ökande mäng-der, helst under amningsperioden. Barnet bör få prova både havre (som innehåller läger mängder gluten) och veta, råg och korn.

6-8 MÅNADERNu kan man börja prata om måltider. Den första måltiden man brukar införa är lunchen. Den kan bestå av fi nfördelade livsmedel, t ex kött eller fi sk, potatis och grönsaker. Om barnet ammas behöver man inte ge dryck, i annat fall kan man servera modersmjölksersättning. Senare går det bra med vat-ten. Mjölk som måltidsdryck bör man vänta med.

Efterhand ges puréer med grövre konsistens.Den nya maten ska inte vara en ersättning för

bröstmjölken utan ett tillägg för att täcka barnets ökade behov. Barnet kan fortsätta amma fritt.

När barnet är runt 8 månader kan det röra tung-an från sida till sida och blanda maten med saliv. Barnet kan nu börja äta grovt bröd och annan mat. Nu behöver den inte längre mosas så noggrant.

8-12 MÅNADERBarnet kan nu äta nästan all (nyttig) mat som resten av familjen äter, under förutsättning att den inte är för salt. Man kan fortfarande behöva fi n-fördela den eller skära den i små bitar. Undvik dock att ge barnet alltför mosad mat, det är viktigt att det stimuleras att tugga eftersom det utvecklar


munnens motorik vilket också hjälper för språkin-lärningen. Barnet kan själv föra kopp och sked till munnen.

I 10-12-månadersåldern kan man börja introdu-cera mjölk som måltidsdryck, det bör dock vara standardmjölk eftersom barnet fortfarande behöver mer fett.

Barnet får nu gärna äta kött och fi sk, bröd och apelsiner.

NEDAN FÖLJER EN LISTA MED NÅGRA AV DE VANLIGASTE LIVSMEDLEN.

• Potatis innehåller mycket kolhydrater och kostfi brer och är bra basmat för både vuxna och barn. Potatis med grönfärgade fl äckar ska man dock inte äta!

• Morötter är populära men har en lätt stop-pande effekt.

• Palsternacka är populärt bland små barn. Kokas och mosas. Glöm inte oljan!

• Bönor, ärter och linser är rika på protein, B-vitaminer, fi brer och järn. Kokas och passeras eller körs i mixer. Kan ge gaser! Bönor får inte serveras råa eller halvkokta eftersom de innehål-ler lektiner, som kan orsaka förgiftning. Giftet förstörs vid kokning.

• Rödorange frukter och grönsaker, till exem-pel tomater, jordgubbar, nypon och paprika kan ge små barn irritationer i huden runt mun-nen. Det är sällan fråga om allergi, men om barnet har besvär kan man vänta några månader och försöka igen.

• Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri och nässlor ska man inte alls ge till barn under ett år. De innehåller för mycket nitrat, vilket små barn inte tål.

• Salt ska man inte tillsätta i kosten alls. Njurarna är inte fullt utvecklade hos spädbarn och risken med ett för högt saltintag är större ju yngre barnet är. Däremot ska man inte vara rädd att göra maten smakrik, till exempel med örtkryd-dor eller (varsamt) med vitlök.

• Honung bör inte ges till barn under 12 måna-ders ålder på grund av möjlig förekomst av sporer av bakterier. Även mycket små mängder honung kan vara farliga om de innehåller bak-

teriesporer. Äldre barn och vuxna har en annan tarmmiljö och påverkas inte av sporerna.

• Ägg är ett av de mest allergena livsmedel som fi nns och ägg är den vanligaste födoämnesal-lergin, näst efter mjölk. Ägg bör därför inte ges till barn före ett års ålder om de har nära släktingar som lider av någon sorts allergi.

• Vitt socker är inget små barn behöver. Godis och saft bör undvikas helt till barn under ett år. En orsak är att tanden är som mest känslig och lättare får karies när den nyss brutit fram.

• Drycker. Barn som ammas behöver inga andra drycker. Från cirka halvåret kan man ge barnet vatten om det verkar törstigt. Saft, läsk och light-produkter bör man inte ge små barn. Te och kaffe ger heller ingen näring, och hämmar dessutom järnupptaget. Bör alltså inte ges till små barn. Osötade fruktjuicer kan ges i måttli-ga mängder och järnberikade fruktdrycker kan vara lämpliga för barn som inte vill ha järnberi-kad gröt eller välling.

• Mjölk och mjölkprodukter. Vanlig mjölk kan användas i små mängder i matlagning eller till gröt. På grund av det låga järninnehållet bör konsumtionen av mejeriprodukter dock begränsas, för att inte konkurrera ut andra mer järnrika livsmedel. Mjölk som dryck bör inte introduceras förrän vid 10-12 månaders ålder.

• Gröt, välling och andra spann-målsprodukter. Gröt och välling passar bra som frukost, eftermid-dagsmål och/eller kvällsmål. Full-kornsväl-ling fi nns för barn från 8 månader. Eftersom barns för-måga att ta hand om fi brer är begränsad fi nns det barn som reagerar med lös avföring av fullkornsvälling. Därför kan man vänta med introduktionen ett par månader.

En del barn har en tendens att hellre vilja äta välling än lagad mat. Det är dock viktigt att barnet lär sig äta olika sorters mat. Generellt sett är mer än två vällingmål per dag inte att rekom-mendera. Om antalet gröt- eller vällingmål blir fl er fi nns det risk för att kosten blir för ensidig och att barnet inte får tillfälle att vänja sig vid andra smaker och konsistenser.

Källa: Mat för spädbarn utgiven av Livsmedelsveket.


När jag äntligen får tag i Jenny för att avtala tid för en intervju, är de båda precis hem-komna från USA, efter tre terminers stu-

dier på universitetet i Illinois.Inför telefonintervjun är jag lite nervös: hur ska

jag skilja dem åt när jag inte ens kan se dem, det kan bli världens rörigaste intervju! Det visar sig att jag oroat mig i onödan, Jennys och Susannas röster skiljer sig tydligt.

– Folk som känner oss tycker inte alls att vi är lika, säger också Jenny. Vi har olika röster och får ofta höra att vi ser olika ut. Vi har visst olika löpstilar också!

Att fl ickorna är olika också till sättet är tydligen en allmän åsikt men när jag frågar dem vad folk egentligen säger blir de nästan osams. Jag låter frågan gå vidare till Bengt Erik Blomkvist, Susannas och Jennys tränare sedan några år tillbaka.

– Ja, för att vara tvillingar är de olika. Vid en för-sta anblick är de såklart lika, men känner man dem är det inte svårt att se skillnad, säger Bengt Erik som hittills aldrig tagit miste. De har också olika temperament. Jenny är den som är lite lugnare, även om också hon kan blixtra till emellanåt. Sanna är mer temperamentsfull.

När jag ber honom tala om skillnader i idrotts-liga termer blir han mer tveksam.

– Möjligen kan man säga att Jenny är något mer uthållig och Sanna något mer explosiv. Men där är det är inga stora skillnader.

BÖRJADE MED GYMNASTIKFamiljen Kallur är en sportig familj. Pappa Anders har ett förfl utet som NHL-proffs och mamma Lisa har tränat både basket och volleyboll. Att Susanna

och Jenny som åttaåringar började med gymnastik ett par gånger i veckan är alltså inte så konstigt. Talangen var det heller inte fel på, redan efter ett par år tränade de fem gånger i veckan, och Susanna var till och med i landslaget ett år.

– Att börja med gymnastik var egentligen idea-liskt, säger Susanna. Det är väldigt bra grundträ-ning, mångsidigt. Hade jag kunnat välja om hade jag gjort likadant igen. Att det sedan blev friidrott var egentligen mest en slump.

1996 anordnade Borlänge ungdoms-SM i fri-idrott och arrangörerna var måna om att så många lokala ungdomar som möjligt skulle delta. Både Susanna och Jenny blev ombedda att börja träna friidrott för att kunna delta – och sin debut i frii-drottssammanhang gjorde de på sin femtonårsdag!

Idag tränar Susanna och Jenny några timmar varje dag, 6 dagar i veckan. Nu under högsäsong är det tävling någon gång i veckan, vilket också innebär en hel del resor. Båda tycker att friidrotten är rolig och ger mycket.

– Det är klart, träningen är väl inte rolig alla dagar, erkänner Jenny, men det är mycket som är så givande. Vi får resa mycket, se mycket och träffa nya människor. Och så är det roligt när det går bra!

LIKA DUKTIGA. ELLER?Ja, hur är det egentligen. Är de lika duktiga? Och hur känns det när de inte är det? När jag frågar framhäver de varandra och berättar ivrigt när sys-tern har varit som mest framgångsrik. Det visar sig att det växlar regelbundet vem som är bäst, och att det alltid varit så. Därför ser de det som något naturligt och upplever det heller inte som ett hot när systern presterar bättre. I gymnastiken gjorde Susanna bäst resultat, i sprint har Jenny varit snab-bast och på 100 m häck har Susanna rekordet dem emellan.

– Om jag har gjort en jättebra tävling och det har gått dåligt för Jenny så påverkar det kanske min segerglädje, säger Susanna. Inte för att jag är ledsen för att jag vunnit utan för att jag tycker synd om Jenny som är besviken över sitt resultat. Det blir

Susanna och Jenny svenskt friidrottshopp:

FRAMGÅNGSRIKA TVILLINGSYSTRAR

Susanna och Jenny Kallur är med i svenska landslaget i friidrott. De tävlar i sprint och i häcklöpning och tillhör Sveriges medaljhopp i fri-idrotts-EM nu i augusti. De är också tvillingar.


lite smolk i bägaren.Det faktum att de är tvillingar, har fallenhet för

samma sak och är jämnduktiga är något de har stor glädje av på träningen.

– På tävlingarna tävlar vi inte mot varandra, men på träningen gör vi ju det – varje dag! Det är väldigt praktiskt, då har man ju alltid någon jämnbra att träna mot och sporras att göra sitt bästa, säger Jenny.

OLIKA KLÄDERSom barn var Susanna och Jenny mycket tillsam-mans, de gick i samma klass till och med mel-lanstadiet. När det var dags att börja högstadiet valde de dock själva att dela på sig.

– Vi umgicks ju så mycket ändå, tränade tillsam-mans fem dagar i veckan och hade i princip samma kompisar. Vi har alltid varit bästa vänner och inte varit osams speciellt ofta, men just i 12-13-årsål-dern hade vi en period då vi bråkade rätt mycket också, berättar Susanna.– Fast vi har aldrig haft likadana kläder. Jag tror det är bättre att tvillingar har olika kläder, tillägger Jenny .

Susanna och Jenny när nöjda med att vara tvil-lingar. De kommer bra överens, de bråkar nästan aldrig numera och kan inte se några nackdelar.

– Kanske att man blir lite bekväm när man är tvilling, funderar Susanna. Socialt alltså. Jag behö-ver ju inte riktigt ta kontakt med andra, jag har ju

alltid Jenny jag kan räkna med.– Förut, när man var mindre, kunde det vara

jobbigt att vara tvilling ibland, minns Jenny. Folk som tog fel eller inte kunde skilja på oss och sa ”här kommer tvillingarna”.

LOKALA CELEBRITETERSusanna och Jenny lider inte av att folk känner igen dem, i större städer händer det inte alls, men hemma i Falun, där de ofta är med i lokaltidningen förekommer det att de blir tilltalade av folk.

– Ibland kommer det fram folk och gratulerar, det är jätteroligt, säger Jenny.

– Ja, det är alltid roligt att få uppskattning för det man gör, instämmer Susanna.

Nu under sommaren är det högsäsong för fri-idrottare så några fritidsproblem har Susanna och Jenny inte. EM är det som hägrar och uppladd-ningen är viktig, särskilt för Susanna. För Jenny är det debut: EM kommer att bli hennes första senior-mästerskap så pressen är inte lika hård: det är se och lära som gäller. För Susanna är det annorlunda:

– Ja, mitt mål är ju att ta mig till fi nal! utbrister hon.

Till hösten är det sedan vardagen som tar över igen. Susanna ska plugga en kurs i antropologi på högskolan i Dalarna. Och på skolan får hon sällskap av sin syster: Jenny ska gå en idrottskurs där...

Text: K. Oller Westerberg

I samspråk. Susanna (till vänster) och Jenny, som precis avslutat ett lopp på 100 m häck. Bilden är tagen vid en tävling i USA.

Susanna Kallur

Jenny Kallur


Mycket av det vi på Svenska Tvil-lingklubben kommunicerar ut till dig som med-lem handlar om hur svårt det är att få verksamhe-ten att gå runt rent ekonomiskt. Samtidigt har vi varit dåliga på att berätta om det arbete som pågår ”bakom kulisserna” och som handlar om att långsiktigt förbättra för alla som får två eller fl er barn på en gång. Den här

artikeln är ett första steg mot en för-ändring av detta, och min avsikt är att någon eller ett par gånger om året återkomma med information av det här slaget.

Om du inte visste det förut så ska jag avslöja det för dig nu: Margareta Ölwe är Svenska Tvil-lingklubben. Utan hennes entusiasm, visioner och ständiga vilja att utveckla verksamheten skulle STK för länge sedan gått i graven.

Margaretas egna tvillingar, Ebba och Elsa, har nyligen fyllt tio år och STKs hela existens bottnar i hur det var då, för elva år sedan, när Margareta väntade dem. Då var informationen i princip obe-fi ntlig, internet knappt uppfunnet, och den enda dokumentation som stod till buds var en skrift utgiven av Socialstyrelsen som, enligt Margareta, inte var annat än ren och skär skräckpropaganda. Så fort den tyngsta spädbarnstiden var över star-tade Margareta tillsammans med en annan tvil-lingmamma Svenska Tvillingklubben.

Efter ett par år hoppade den andra tvillingmam-man av och sedan dess har Margareta egensinnigt

och beslutsamt fortsatt verksamheten. Under årens lopp har otroligt mycket hänt, informationsfl ödet har mångdubblats, inte minst genom de böcker STK ger ut, men också genom internet, antalet tvillingfödslar har i princip fördubblats (genom fertilitetsbehandlingar) och Margareta själv har lärt sig åtskilligt om fl erbörder och både fått ta del av och själv förmedlat erfarenhet till många tvilling-föräldrar.

Det skrämmande i kråksången är att kunskaps-nivån under tiden inte höjts nämnvärt inom den offentliga sektorn! Än idag får tvillingföräldrar höra att de väntar tvåäggstvillingar för att barnen har varsin moderkaka. Än idag beror det på den enskil-da barnmorskans egna erfarenheter om familjen alls får någon information anpassad för fl erbörder. Än idag händer det att barn dör beroende på att sjukvården saknar basala kunskaper om fl erbörder. Än idag får till och med trillingfamiljer kämpa för att få hjälp från kommunen under spädbarnstiden. Idag skickas, åtminstone i Stockholm, dessutom

PÅ GÅNGPÅ SVENSKA TVILLINGKLUBBEN


både tvilling- och trillingfamiljer iväg åtskilliga mil från sina närmaste när det är dags att föda!

Margareta Ölwe vill förändra detta. Hon har visioner. Jag ska berätta lite om några av dem…

• Tvillingkliniken. Margareta vill att det ska utvecklas en klinik med expertkompetens för fl er-börder. Visionen är att kliniken ska fungera som ett kunskapscentrum varifrån kunskapen sedan ska kunna spridas ut i landet, kanske så småningom till en fl erbördsklinik i varje län. En första början till detta startades i Svenska Tvillingklubbens lokaler år 2001 tillsammans med Mama Mia Mödravård, ett samarbete som tyvärr gått i graven. Visionen bär Margareta dock fortsatt med sig.

• Mödravårdsinformation. Visionen är att varje mödravård ska ha lättillgänglig basinforma-tion om fl erbörder. Informationen ska vara identisk över hela landet och hur en blivande tvilling-/trillingmamma behandlas ska inte vara avhängigt av den enskilda barnmorskans erfarenhet. En barn-morska i glesbygden som träffar en tvillingmamma vart femte år ska kunna ge samma professionella omvårdnad som storstadsmödravården som regel-bundet behandlar fl erbördsgravida.

Att lobba igenom ett projekt av den här kalibern kräver tid, kraft, envetenhet – och pengar! I april besökte Margareta Ölwe Ulla Holmström, utredare på Socialstyrelsen, som ett led i detta arbete.

• Dubbelt Upp Shop. Att bedriva affärsverk-samhet är inget självändamål och heller inte Mar-garetas primära syfte med Tvillingklubben. Å andra sidan är praktiska lösningar och väl fung-erande produkter en viktig pusselbit för att den nyblivna tvilling-/trillingfamiljen ska ha en dräglig tillvaro. Svenska Tvillingklubbens amningskudde, som Margareta Ölwe själv designat, är ett utmärkt exempel på detta. Postorderförsäljning har varit en hörnsten i STKs ekonomi, en verksamhet som, samtidigt som den behövs, också kräver mycket tid och arbete i form av logistik, administration och bokföring.

• Lobbyverksamhet. Att ligga på politiker, att göra fl erbördsföräldrars intressen och dilemman hörda, är något som ligger Margareta varmt om hjärtat. Jag vet att hon lider av att hon inte hinner med detta i den omfattning hon själv anser nöd-vändig. Den här typen av arbete kräver resurser i form av tid, något som Margareta naturligtvis har begränsat av (en entusiast räcker ju inte så långt). All sådan här typ av arbete sker på frivillig och ideell basis. Föräldrar till tvillingar och trillingar har förmodligen mindre tid än andra att engagera sig ideellt. Hur djupt man än upplever orättvisorna när man står där som nybliven fl erbördsfamilj svalnar paradoxalt nog ofta dessa föräldrars enga-gemang när den hektiska småbarnstiden är över – man kommer ju själv aldrig att få åtnjuta frukten av ett eventuellt engagemang. En idé Margareta har haft är att försöka samarbeta med andra orga-

nisationer med samma intressen. En frukt av detta är till exempel Svenska Trillingföreningens sam-gående med STK som ju också ledde till åtminstone en demon-stration för rätten att få en barn-ledighetsperiod för varje nyfött barn. Margareta har fortsatt kon-takt med sakkunniga på socialför-säkringsverket (?) i detta ärende.

Ett annat exempel på denna typ av kontakter är ett nordiskt tvil-lingmöte som ägde rum under två dagar i mars i år i Svenska Tvilling-klubbens lokaler. Representanter från de nationella tvillingorgani-sationerna i Sverige, Norge, Dan-mark och Finland träffades – för första gången! – och presenterade sig och sin verk-samhet för varandra. Ett oerhört givande möte som öppnar för ett framtida samarbete över gränserna i vissa frågor.

• Föräldrautbildning. Ingen kan säga att den gör henne rik, ändå tar den många timmar i anspråk. För att ge föräldrar (även pappor) en rimlig chans att närvara sker den på sena eftermid-dagen, varför föräldrautbildningen är en riktig tids-tjuv för Margaretas egen familj. För henne själv är detta dock en viktig pusselbit i arbetet för att förbättra för blivande tvillingföräldrar – viktig och också mycket givande.

HOT OM NEDLÄGGNINGUnder de fyra år som jag har känt Margareta har STK varit på vippen att läggas ner – faktiskt fl er än en gång! – men Margareta har varje gång mitt i den tyngsta bedrövelsen hittat både en kreativ lösning och kraft att genomföra den. Det är djupt beundransvärt.

Att sluta trycka Dubbelt Upp och i stället lägga ut den som en pdf på nätet har varit en sådan räddningsplanka för klubben. Det var ett vågat beslut, eftersom hon tvingades till det innan tiden var riktigt mogen. När STK, som ju alltid lider av ansträngd ekonomi, genom en medarbetare förra året blev utsatt för bedrägerier var en annan mycket kritisk period.

Att satsa på butiksverksamheten har varit en väg att försöka få klubbens ekonomi att gå runt och den stora satsning som nu genomförs (läs mer om den på sidan 8) är enligt Margareta en sista djärv satsning. (Vi får väl se... Jag har som sagt sett henne ”resa sig” fl er än en gång.)

Att få STKs ekonomi att gå runt är alltså något som ständigt tar upp mycket av Margaretas tid och energi. Det som egentligen driver henne framåt är dock det arbete hon vill uträtta för tvilling- och trillingfamiljers väl och ve.

Text och foto: K. Oller Westerberg

Ulla Holmström, utreda-re på Socialstyrelsen, vid ett samtal med Mar-gareta Ölwe.


LÄSARBREV

Hej!Är givetvis medlem i Svenska Tvil-

lingklubben och blev tvillingmamma för två månader sedan.

Anledningen till att jag skriver det-ta är för att muntra upp alla blivande tvillingmammor under graviditeten, främst kanske den blivande mamman som precis fått reda på att hon bär på

två barn.När jag

fi ck reda på att jag bar på två barn blev jag chockad men jätte-glad. När den värsta chocken lagt sig börjar man fundera på mer praktiska ting och huruvida graviditeten kommer gå bra, komplika-tioner med mera.

Ska tilläggas att jag arbetade mycket, 220 timmar/mån, med ett arbete i en miljö ej lämplig för gravida.

Som de fl esta andra matades jag med skräckhis-torier om tvillingars förlossningar, utveckling, neo-natalavdelningar med mera.

Man har tusen frågor, och mödravården är anpassad för enlinggraviditeter i alla avseenden.

Men – det behöver inte vara besvärligt och jag är en av dem som fått vara med om detta!

Jag mådde jättebra (hade sedvanliga graviditets-besvär såsom näsblod, svullenhet, trötthet m m) ända till sista månaden. Blev sjukskriven tidigt för att vila hemma och undvika förtidsbörd. Hemma ”boade” jag, fi kade på stan med vänninor och upp-levde det hela nästan som semester.

Gick inte upp förrän de sista två månaderna och fi ck höra varje dag att det var obegripligt att där var två barn i den lilla magen.

Gick tiden fullt ut plus två dagar (40+2) och födde vaginalt (huvud/säte). Allt gick bra (det är jobbigt att föda ett barn så helt lätt är det inte) bar-nen vägde 3 kg, respektive 2,5 kg. Två underbara fl ickor. Tio dagar efter förlossningen hade jag gått ner alla kilo.

Amma gjorde jag bara ett par veckor, nu fl askma-tar jag dem samtidigt. Sover gör de samtidigt (det krävs lite arbete, i början väckte jag dem för att äta så att vi kunde få in en rytm alla tre) och resterande tid jollras det. Mamma har mycket tid över att göra annat och detta är helt underbart att få vara med om.

Jag har haft tur – men det kan vara såhär också! Och det är inte ofta denna sida visas upp!

Så alla ni blivande tvillingmammor: lycka till! Det kommer säkert gå jättebra på alla sätt!

Lycklig tvillingmamma

Att vänta fl er än ett barn är oftast ingen dans på rosor. Bortsett från graviditetsåkommorna, som ju är vanligare bland fl erbörds-mammor, är det inte ovanligt att man oroar sig. För riskerna under graviditeten, för riskerna under förlossningen och för hur man överhuvudtaget ska klara uppgiften när barnen väl är födda. Då kan det var välgörande att läsa ett brev som det här nedan.

Ovan Emma och i mitten Ida, 5 veckor gamla.


FRÅGA DOKTORNHej,tack för en bra tidning. Jag har en fråga till dok-torn.

Mina 4 år gamla tvillingfl ickor (inte bekräftat men med all sannolikhet enäggstvillingar: de är ju iden-tiska! ) skiljer sig markant på ett sätt. Den ena ver-kar jämt vara förkyld men inte den andra. Eftersom kontrasten har blivit mer uppenbar nu under våren har jag för första gången tänkt att det kan handla om en allergi.

Hur är det annars möjligt att en av fl ickorna ofta är snorig och täppt i näsan men inte smittar den andra? Nu är det så att besväret är milt och jag har inte känt något behov av att uppsöka läkare. Båda är pigga och glada tjejer.

Men min fråga är: om den ena har, till exempel, en lätt pollenallergi och den andra inte, betyder det att de inte är enäggstvillingar? Eller tvärtom, om de är enäggstvillingar... bör jag utesluta allergier och söka orsaken till den ständiga snuvan någon annanstans?

Tacksam för upplysningen.

Marita

Marita!Du har en intressant men svårbesvarad fråga! När det gäller allergi och dess uppkomst vet man en del, men det fi nns stora kunskapsluckor än så länge. Man vet att det fi nns en ärftlig faktor med i spelet, och har man ärftlighet från både mor och far ökar risken för allergiutveckling. Som du säkert har läst eller hört talas om ökar allergierna i Sverige och i många andra länder, men ökningen sker framför allt i gruppen utan ärftlig belastning vilket ju ytter-ligare krånglar till det hela! Mekanismerna bakom detta känner man inte till även om det fi nns många teorier. Kontentan av detta är att man inte kan dra några slutsatser huruvida dina fl ickor är enäggstvil-lingar eller inte enbart med ledning av en eventuell allergi hos en av dem.

Av ditt brev att döma är det inte särskilt stor san-nolikhet att nästäppan är allergiskt orsakat, men det kan heller inte uteslutas. Om det trots allt rör sig om en pollenallergi är det vanligtvis ganska lätt

att ställa diagnos. Det görs genom att läkaren nog-grant lyssnar till sjukhistorien. Detta kompletteras med antingen s.k. pricktest (små droppar innehål-lande olika allergen droppas på underarmens insi-da och prickas försiktigt in ytligt i huden) eller genom ett blodprov i vilket man kan analysera anti-kroppar mot olika misstänkta allergen. Det skulle också kunna röra sig om någon annan luftburen allergi såsom kvalster (relativt ovanligt) eller päls-djur. Diagnostisering av dessa sker på samma sätt.

Det kan ju också handla om något helt annat än allergiska besvär. Är det så att din fl icka snarkar? Detta i kombination med nästäppa får mig att tänka på förstorad adenoid bakom näsan – det som i vardagligt tal kallas polyper. Detta bör bedömas av öron-näsa-halsläkare.

Ett tredje alternativ är helt enkelt att en av dina fl ickor blir förkyld lite lättare än sin syster. Det har ingenting med sänkt immunförsvar att göra och behöver inte ytterligare utredas.

Avslutningsvis: Om du vill försöka få reda på orsa-ken till snuvan kan du beställa tid hos din husläkare för undersökning. Där kan en bedömning utföras, och de kan även ta blodprov med avseende på allergi. Om det behöver utredas ytterli-gare kan husläkaren remittera dig vidare till adekvat instans. Hoppas ni får en härlig och snuvfri sommar!

Hälsningar

Eva Östblom, leg. läkare

Har du en medicinsk fråga till vår läkare Eva Östblom? Skriv i så fall till oss på adress:Svenska TvillingklubbenValhallavägen 106, nb ög114 41 STOCKHOLMMärk kuvertet ”Fråga Eva”.Vill du hellre maila går det bra: [email protected]. Skriv ”Fråga Eva” i meddelanderaden.

Eva Östblom är själv tvillingmamma. Här

med sina pojkar.


TR

ILL

ING

före

nin

gen

Att få trillingar är omvälvande. Heléne och Malte, som önskade syskon till sin lilla Linn, är inget undantag. Bland de praktiska problem som upp-står vid ett trillingbesked slapp Heléne och Malte åtminstone oroa sig för boendet: de levde redan rymligt i en så kallad västerbottengård 3 mil utan-för Umeå.

– Vi tyckte verkligen att vi hade livskvalitet, berättar Heléne. 200 kvadratmeters boende med stora lekytor ute, och sjöutsikt invid en badsjö. Det var fantastiskt.

Ja, det låter idylliskt. När trillingarna var ett år startade Malte eget och efter en tid fl yttade företaget till Umeå. Så småningom arbetade Malte mer än heltid på företaget, Heléne deltid och de fyra barnen (trillingarna hade nu hunnit bli 2,5 år, Linn 4,5) gick fulla dagar, 8–17, på dagis. Någon livskvalitet var det inte längre tal om, och efter ett år i det tempot sa Helénes kropp ifrån: sedan tidigare var hon sjukskriven deltid för diskbråck, nu fi ck hon hjärnstress och blev helt sjukskriven i mars 2001. Det var dags att tänka över sin situation.

– Vi bestämde oss för att fl ytta till Umeå, så att vi hade familjen samlad på samma ställe och skulle slippa resorna. Så vi sålde vårt drömhus – det gick snabbt och rationellt! – och det var inte svårt att få det sålt.

Compact living får en ny innebörd:

13 VECKOR I HUSVAGN MED FYRA BARN!

Heléne och Malte Karlssons liv ver-kar gå i ytterligheternas tecken. Från ett barn till fyra i ett slag. Från hårt arbete till utbrändhet och ordinerad vila. Från rymligt boende på 200 kva-drat till en sommar i husvagn...

Samtidigt köpte de en fristående bostadsrätt med egen liten tomt i Ersmark, några kilometer norr om Umeå. Infl yttning första september 2001 – samtidigt som husköparna ville spendera som-maren i sin nyförvärvade västerbottengård!

SENSATION I BYNNu började äventyret. Familjen bestämde sig för att magasinera sina möbler och bo i husvagn i väntan på infl yttningen. Det första de gjorde var att ordna en stor loppmarknad, för att få plats med sina saker i det nya huset.

– Vi hade den på midsommardagen förra året, minns Heléne med ett leende. Det kom enormt mycket folk, säkert 200 personer! Det blev sensa-tion i byn, det var jättekul och bra stämning. Vi blev av med mycket – och fi ck in massor av pengar!

Pengar som skulle komma väl till pass. Under tiden hade nämligen också Malte blivit sjukskriven för utbrändhet, så dålig var han att han den första månaden bara låg i sängen.

I takt med att Malte och Heléne avvecklade sitt boende i herrgården blev det krångligt att bo kvar i huset. Redan den 15 juni fl yttade de därför in i husvagnen, som stod uppställd på tomten. På så vis hade de ändå tillgång till tvättmaskin, toalett och dusch.

– När man lever i husvagn tar man dagen som den kommer, berättar Heléne. Det fi nns inga krav och måsten, utom det rent vardagliga förstås. Man får mycket mer tid för varandra.

Livet i husvagnen har Heléne bara positiva erfa-renheter av. Först när jag pressar henne kan hon minnas att det en tid kanske var lite besvärligt

vid sänggåendet, att det var problem att få barnen att varva ner och sluta fnissa. Med så små ytor blir det också nödvän-digt att alla egentligen lägger sig samti-digt, även om de vuxna ibland kunde smyga upp när barnen väl somnat.

– Samtidigt är det så att vi alla fak-tiskt sover mycket bättre i husvagnen än hemma, försäkrar Heléne.

Men ordningen då, blir det inte outhärdligt stökigt och smutsigt? Hos familjen Karlsson är det ordning och reda som gäller.

18


– Vi är ordningsamma, men annars fungerar det inte i en stor familj, förklarar Heléne. Barnen vet var de ska ställa skorna, de vet var trosorna fi nns, det blir aldrig några diskussioner om var saker är.

HARMONISK SEMESTEREfter några veckors ”uppvärmning” på tomten var det dags för ägarskifte i huset och för familjen Karlsson att ge sig iväg på husvagnssemester, en semester som vekar har varit synnerligen lyckad.

– Vi började med en vecka i Lycksele – en veckas regnande, berättar Heléne.

Hon får det att låta som det mest avkopplande man kan man kan göra med tre 3-åringar och en 5-åring en regnig vecka: att spendera den i Lycksele, gå i djupark, hälsa på släktingar – och bo i husvagn.

Sedan följde en vecka i Östersund där de cyklade runt, gick på zoo och turistade, och en veckas sol och bad i havet på Höga Kusten. Semestern avsluta-des med den traditionella trillingträffen i Skellefteå.

– Det var underbart och mycket givande, minns Heléne. Vi var fem trillingfamiljer som träffades en solig dag.

Husvagnserfarenheten avslutades sedan med tre veckor på Umeås campingplats, där familjen gjorde det som man så sällan gör: turista i sin egen stad. Det blev tre veckor på cykel med cykelkärra och cykelstolar då familjen cyklar, skrattar, äter glass, pustar och cyklar vidare. Tungt men roligt. Inga bekymmer, inga förpliktelser, inga prylar att ta hand om, inget gräs att klippa… Samtidigt börjar förväntan att byggas upp inför fl ytten till huset.

HUSVAGN INVID HUSET – IGEN!Lagom till infl yttningen börjar livet återgå till det normala. Den första tiden i det nya huset står hus-vagnen kvar i närheten och de bor där medan de målar och tapetserar om i sitt ”nya” hus. Samtidigt är det inskolning på dagis för barnen. Den går mycket smärtfritt, de tre trillingarna håller ihop och är inskolade på bara tre dagar medan storasyster Linn, som är den sociala och samtidigt kompissug-

na, snabbt får kontakt med de andra barnen. Det dröjer inte länge förrän också hon är inne i ruljangsen.

– Nu har det gått ett år sedan vi sålde vårt hus, säger Heléne, och vi har inte ång-rat oss. Vi tycker att vi åter fått livskvalitet, även om det är på ett annat sätt. Nu bor vi ett område med många andra barn, något som sär-skilt Linn uppskattar. När vi bodde på landet fanns ju inga andra barn i närhe-ten. Här fi nns lekplatser i varje kvarter, bara från vårt hus har jag uppsikt över tre

stycken, och barnen kan cykla eller gå till sina kompisar.

– Här är det nära till allt, vi har 100 meter till dagis och 400 meter till skolan, tomten är bara en liten plätt, lagom att fi xa och påta med utan att det tar för myck-et tid i anspråk.

– Har man många barn och inte heller är fullt frisk får man se sina begränsningar och anpassa sig, fortsätter Heléne. Livet med trillingar är inten-sivt, roligt förstås, men också mycket arbetsamt. Man måste hela tiden ligga steget före med allt.

Tiden i husvagnen är fortfa-rande symbolen för familjens frihet. Att de numera har ett fast boende hindrar dem inte från att regelbundet ge sig iväg i husvagnen, vinter som som-mar. Och snart är det dags igen, i sommar är det fem veckor i södra Sverige som gäl-ler, med Gotland, Kolmården och Astrid Lindgrens Värld på programmet...

Text: Kidi Oller WesterbergFoton: privata

TRILLINGTRÄFF 2001TRILLINGTRÄFF 2001Lördag 11/8 -01 träffades 5 tril-lingfamiljer i Stortjärn utanför Skellefteå. Detta var 3:e året vi hade möjlighet att träffas och ha roligt. 15 barn i åldrarna 2½ - 5 år lekte i solen. Vi fi kade och åt middag, i skuggan, på den rymliga verandan.

19

Till vänster:Mys i husvagnen. Mim-mi, Moa och Filip.

Nedan:Flickor förbereder fest. Mamma Heléne, stora-syster Linn, 5 1/2 år, Moa och Mimmi 3 1/2 år.


Säkra barn leka bästLätt, bekväm och säker – Supersoft Badväst. Med Supersoft Badväst blir vattenlekarna betydligt lugnare – för dig som förälder. Den tillåter barnen full rörelsefrihet och torkar snabbt efter badet.

Badvästen säljs endast genom Svenska Tvillingklubben som testat den och varmt rekommenderar den, både vid stranden och vid poolen i badhuset.

Supersoft Badväst fi nns i tre färger, gult, rosa och blått. Välj olika färger till barnen så ser du snabbt vem som är vem och kan urskilja dem i mängden. XS med bröstmått 53-58 cm, cirka 2-3 år. S med bröstmått 58-61 cm, cirka 4-7 år. M med bröstmått 66-74 cm, cirka 8-10 år. Badvästen säljs året runt med cirka 2 veckors leveranstid.

Obs! Badvästen Supersoft ersätter inte en fl ytväst och ska inte användas vid båtturer eller andra tillfällen då situationen kräver en fl ytväst med nackstöd.

Pris per styck: 449:- Medlemspris med Duorabatt: 798:- för två stycken.

Nästa nummer av Dubbelt Upp

TEMA TROTS!Jag gissar att alla som har barn som är några år gamla har upplevt det. Plötsligt en dag har de små änglarna obemärkt förvandlats till oregerliga monster. Omöjliga att kommuni-

cera med, otänkbara att ha i möblerade rum.

Vad hände? Har ”uppfostran” miss-lyckats? Överrumplingseffekten är kännbar och paniken lurar runt hörnet: ”om de är såhär när de är tre, hur ska det då gå när de är tretton!?!” funderar man förtvivlat.

Faktum är att det går över lika obe-märkt. Man sitter vid köksbordet en söndagkväll och ler vid minnet av den trevliga helgen. Hjärtat svämmar över av kärlek och stolthet, ”jag har verk-ligen fått de underbaraste ungarna i hela världen” tänker man och inser

plöstligt att de faktiskt är just änglar igen. Jomenvisst, nu ler de igen. De kan till och med skratta! Och då menar jag inte för att det är så roligt att se dig arg...

Det är tveklöst besvärligare att han-tera två barn som är i trotsåldern sam-tidigt, än ett. Hur det är med tre törs jag inte ens tänka på! I förening blir de ibland skrämmande starka.

Skriv till oss och berätta om dina erfarenheter. Hur gör ni i er familj när ni löser konfl ikter? Isolerar det krång-lande barnet, skickar det till sitt rum tills det ”gått över”? Hotar med indra-gen veckopeng eller tv-förbud? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dela med dig av dina erfarenheter, tipsa oss andra om du kommit på något bra knep. Eller skicka oss dina ”roligaste” minnen på temat.

Skriv till:

(snigelpost)Svenska TvillingklubbenValhallavägen 106 nb ög

114 41 STOCKHOLM

(mail)[email protected]

dubbelt uppnr 2/2002 pris 39:-tvillingklubben.se/dubbeltupp/2002/pdf/du-nr2-2002.pdf · aldrig k...

Documents