Institutionen för informatik
Ungdomars strategiska
självpresentation på Instagram Skriv rapportens undertitel här
Författare: Sofia Melhus & Jessica
K. Lundqvist
Termin: VT16
Kurskod: 2IK50E
Sammanfattning Sammanfattningen skrivs alltid sist när allt annat är färdigskrivet. Tempusformen är
imperfekt, dåtid, det vill säga vad som har gjorts.
En sammanfattning är en kortfattad återgivelse av rapportens hela innehåll.
Sammanfattningen bör vara max 1 sida lång oavsett hur lång rapporten är. För kortare
rapporter räcker det med max ½ sida.
Ett bra sätt att skriva en bra sammanfattning kan vara att skriva en eller ett par
meningar om varje kapitel i rapporten. Sammanfattningen kan gärna delas upp i
styckeindelningar för att öka läsbarheten.
Utifrån att ha läst sammanfattningen skall man tydligt förstå vad rapporten handlar
om. Man brukar säga att titeln på rapporten sedan är en sammanfattning av
sammanfattningen. Det vill säga att titeln på rapporten också skall ge en tydlig
indikation på vad den handlar om.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ____________________________________ 5
1.1 Inledning ______________________________________________________ 5
1.2 Tidigare forskning ______________________________________________ 6
1.3 Syfte och forskningsfråga ________________________________________ 8
1.4 Avgränsningar _________________________________________________ 8
1.5 Arbetsprocess __________________________________________________ 9
1.6 Förväntat resultat _______________________________________________ 9
2. Bakgrund och/eller Teori _________________________ 11 2.1 Theory of planned behavior ______________________________________ 11
2.1 Självpresentation ______________________________________________ 13
2.2 Sociala Medier _________________________________________________ 18
2.3 Förkroppsling och återförkroppsling ______________________________ 22
2.4 Teorisyntes____________________________________________________ 26
3. Metoder _______________________________________ 28 3.1 Fokusgrupp ___________________________________________________ 28
3.2 Intervjuer_____________________________________________________ 29
3.3 Bearbetning av material _________________________________________ 30
3.4 Analys av bilder på Instagramkonton _____________________________ 31
4. Resultat och analys ______________________________ 32
4.1 Fokusgrupp och intervjuer ______________________________________ 32
5. Diskussion och slutsats ___________________________ 37
Referenser ________________________________________ 38
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
1 Introduktion
1.1 Inledning
I dag växer nästa alla barn upp med datorer, surfplattor och smartphones i hemmen
och barn förs därmed direkt in i den digitala världen. Det digitala blir mer och mer en
del av vår vardag och det sträcker sig även ner i åldrarna. Enligt Svenskarna och
Internet visar det sig att 96 procent av alla barnfamiljer äger minst en smartphone
(Findahl & Davidsson 2015).
För barn i alla åldrar blir internet allt viktigare i och med dess ökade användning.
Barn i åldrarna 11-16 anser det viktigt eller mycket viktigt med internet, och i de
högre åldrarna är andelen större. En studie från 2015 visar att allt fler barn och
ungdomar tycker att internet är viktig i sin vardag, där cirka 70 procent av de
tillfrågade känner sig helt eller till stor del delaktiga i informationssamhället. En
anledning till denna delaktighet är att internet och de smarta telefonerna har blivit en
naturlig del av barn och ungdomars vardag (Internetstiftelsen i Sverige 2015).
Instagram har blivit en av de mest snabbväxande sociala nätverkstjänsterna överallt i
världen. Instagram kom till 2010 och redan 2015 var det 40 procent av det svenska
folket, alltså 3 miljoner, som använde sig av Instagram och nästan en fjärdedel
använder det dagligen. Även om Facebook fortfarande är det dominerande sociala
nätverket, är det ingen tvekan om att just bildbaserade nätverk får en allt större
spridning, speciellt bland unga. Det är av 12-15 åringar som Instagram används mest
flitigt, där 69 procent använder det dagligen och bland tjejerna är det hela 83 procent
som använder det dagligen (Findahl & Davidsson 2015).
För ungdomar är smartphonen den primära artefakten att gå in på sociala medier med
och Instagram möjliggör för barn och ungdomar att snabbt och smidigt publicera
innehåll av sig själva och andra när som helst. Barn och ungdomar introduceras tidigt
in i den digitala världen och när smartphones, internet och sociala medier används
från så pass låg ålder behövs området för hur de presenterar sig själva lyftas fram för
att få upp ögonen för vad som ligger till grund för deras beteende och förstå de
strategier som används i sin självpresentation. De styrs i dag av bland annat
förväntningar och normer för hur de ska leva och bete sig och för ungdomar är det
mer viktigt att känna tillhörighet och känna sig accepterad av sin sociala omgivning.
På Instagram har barn och ungdomar möjlighet att presentera sig visa bilder och
videos i syfte att dela med andra, och har blivit en så pass naturlig del i deras vardag.
Många har behov av bekräftelse och de påverkas mer påtagligt av vad folk i sin
omgivning tycker och tänker, därför är det angeläget att undersöka hur behovet
tillfredsställs genom deras självpresentation och från andra människor på Instagram.
I projektet kommer vi tillämpa Icek Ajzens (1991 s. 182) Theory of planned behavior
(TPB) i samband med vår fallstudie, där vi kommer att genomföra fokusgrupper,
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
intervjuer och en analys av innehållet på deltagarnas Instagrambibliotek. Vi kommer
använda TPB för att förklara faktorerna som avgör ungdomars beteende på Instagram.
TPB utgår från att beteende bestäms av intentioner (Behavioral Intentions) som direkt
är kopplade till personens attityd till beteendet (Attitude Towards Act or Behavior),
den subjektiva normen (Subjective Norm) och den upplevda kontrollen av beteendet
(Percieved Behavioral Control). För att ta reda på hur ungdomar framställer sin
identitet på internet behöver vi ta reda på varför de väljer att använda internet som en
metod till identitetskapandet. Genom att ta reda på hur ungdomar ser på
framställningen av sig själva på internet tar vi reda på den attityd de har till sin
intention. Vilken känsla de har kring framställningen och vilken känsla de tror att de
kan uppnå. Det är inte bara attityden som ligger bakom vårt agerande utan även den
subjektiva normen, som handlar om det sociala trycket om omgivningen krav och
förväntningar. Sist tar vi reda på den upplevda kontrollen som ungdomarna har i sitt
skapande på Instagram.
För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att fördjupar oss i områdena
självpresentation offline och online och vidare in på sociala medier och
återförkroppsligande via media. Genom att fördjupa sig i återförkroppsligande via
media tror vi kunna få en förståelse för ungdomars användning av smartphones i
deras vardag. Även att ta reda på deras attityd kring hur smartphones har blivit en
artefakt som används som en förlängd arm. Inom självpresentation vill vi förstå
ungdomars beteende i vardagliga situationer, och se hur de väljer att presentera sig
själva både offline och online. Att undersöka dessa områden tror vi kan ge svar på
vad för identitet som ungdomar vill visa på Instagram och vad som ligger till grund
1.2 Tidigare forskning
Det har gjorts mycket forskning om självpresentation online på sociala medier och
speciellt på Facebook men inte lika mycket forskning har gjorts på Instagram som på
senare år har blivit allt mer populär. I flera studier som har gjorts på Facebook om
självpresentation har resultat pekat mot att publicering av bilder är det främsta sätt
som människor väljer att visa sin identitet på (Zhao, Grasmuck & Martin 2008;
Mehdizadeh 2010; Mendelson & Papacharissi 2010). Resultat visar på att användare
på Facebook hellre presenterar sig själv via bilder istället för att skriva om sig själva,
“show rather than tell “ (Zhao, Grasmuck & Martin 2008, s.1816, 1826).
Studier på olika sociala medier har påvisat hur publicering av bilder är avgörande för
strategiskt självpresentation (Mendelson & Papacharissi 2011; Rui & Stefanone
2013b; Mehdizadeh 2010; Zhao, Grasmuck & Martin 2008). Dessa forskare har
kommit fram till att bilder är det främsta medlet som används på olika sociala medier,
i en av studierna kom man fram till att användarna hellre visar än berättar om sig själv
(Zhao, Grasmuck & Martin 2008). I en annan kunde man dra slutsatsen att användare
strategiskt presenterar sig genom att välja en attraktiv bild i ett försök att projicera en
förbättrad självkänsla (Mehdizadeh 2010). Genom att man via Instagram kan
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
bestämma vilken bild av sig som man väljer att visa för andra kan man lyfta fram en
önskad bild av sig själv. Som nämnts innan hör detta till en dramaturgi där
användaren av Instagram ses som en skådespelare som står på scenen (Cheung 2014).
Mendelson och Papacharissi (2011) som analyserades fotoalbum på Facebook
menade att publicering av foton används som ett verktyg för att presentera sig själva.
De kunde se att studenter taggar foton på sig själva och andra på Facebook vilket
leder till att användarna presenterar sig själv och sin identitet. Mendelson och
Papacharissi studie visar det är just bilder som användare på Facebook publicerat,
både av sig själva och tillsammans med sina vänner. Bilder är en social aktivitet och
Facebook möjliggör för sina användare att dela upplevelser som personer fått i det
verkliga livet i den virtuella världen. Deras resultat visade att majoriteten av
studenternas bilder var tagna tillsammans med vänner, oftast poserat med vänner av
samma kön under något event. Det visade sig även att personerna på bilderna i nästan
alla fall var medvetna att en bild togs, och olika typer av beteenden hur både tjejer
och killar poserade framför kameran var tydliga. Tjejer till exempel hade ofta en pose
som skulle visa på flirtig- och sexighet. De kunde dra slutsatsen att bilderna
presenterade en strategisk presentation av sociala grupper och det sociala livet på
college (Mendelson & Papacharissi 2011).
Eftersom att Instagram är ett relativt nytt socialt media har få studier implementerats
med självpresentation. Smith och Sanderson (2015) genomförde sin studie för att
undersöka hur professionella atleter använder bildbaserade sociala mediesidor för
självpresentation baserat på Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn. De ville
fånga in vad för typ av beteende och tema som dessa atleter använde sig av. Som de
förutspått fann de tydliga skillnader gällande könsnormer i 27 profiler som de
analyserade, då tidigare forskning på sociala medier online visat att beteende skiljer
sig baserat på kön. Deras fokus för studien var att undersöka könsskillnader utifrån
Goffman hos atleter för att ta reda på beteendeskillnader och tema som används
(Smith & Sanderson 2015).
Annan forskning som har gjorts för självpresentation på Instagram har även undersökt
atleter, men med atleters syfte att kommunicera och marknadsföra sig själva och
därmed bygga upp sitt personliga varumärke. Geurin-Eagleman och Burch (2015)
ville i sin studie se på skillnader mellan hur killar respektive tjejer presenterar sig.
Erving Goffmans självpresentationsteori användes som teoretiskt ramverk även här
och de kunde dra flera slutsatser kring atleternas presentationsstrategier via
användningen av den främre respektive bakre scenen (front stage och backstage) som
Goffmans teori grundar sig i atleternas publicerade bilder. De kunde se att bilder som
representerade det personliga livet publicerade i överväldigande grad än andra typer
av bilder. Dessa bilder rankades som de mest populära bilderna. Dessa bilder
rankades som mest populärar i förhållande till följares kommentarer och näst mest
populära utifrån följares likes (Geurin-Eagleman & Burch 2015).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Behovet av bekräftelse och tillhörighet har undersökts i Pittman och Reichs (2016)
studie, där resultat indikerade på att den upplevda ensamheten kan minska, medan
lycka och tillfredsställelse med livet kan öka när det kommer till användning av
bildbaserade sociala medieplattformar. Deras studie baserades på unga vuxna då
denna grupp är den växande bland användningen av sociala medier, och trots den
förbättrande sammanlänkning, anses de även som mer ensamma än andra
åldersgrupper. I deras studie undersökte de båda bildplattformarna Instagram och
Snapchat i syfte att testa sina hypoteser huruvida användning av bildbaserade sociala
medier minskar ensamhet och ökar glädjen, och om dessa sociala medier kan förutse
en ökning av tillfredsställelse i användarnas liv. I kontrast till text-baserade
plattformar som erbjuder mindre intimitet och där användningen visas vara ineffektiv
angående glädje och tillfredsställelse med livet. Resultaten indikerade på att man blir
gladare och mer tillfredsställd med livet ju mer man använder bildbaserade
plattformar, och att användarna därmed minskar chansen att känna sig ensam till
skillnad från text-baserade plattformar. Att dela bilder gör det möjligt för människor
att snabbt kommunicera känslor och situationer och Pittman och Reich menar att
trenden ständigt växer genom plattformar såsom Instagram och Snapchat där man kan
dela bilder, videos både offentligt och privat. Med sitt resultat vill de belysa
ensamheten i vårt samtida digitala samhället samt de potentiella biverkningarna av
sociala media användning (Pittman & Reich 2016).
1.3 Syfte och forskningsfråga
Fallstudie syftar till att undersöka hur ungdomar i åldrarna 12-16 använder Instagram
och hur de presenterar sig själva. Vi kommer även studera olika faktorer utifrån TPB
som kan ligga till grund för hur de väljer att presentera sig på Instagram. Utifrån
syftet har följande forskningsfråga formulerats:
Vilken eller vilka är de vanligaste strategierna för ungdomar att använda för sin
självpresentation på Instagram?
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa vårt forskningsområde med hjälp av forskningsfrågan som
riktar in sig på endast Instagram som socialt media för självpresentation. Instagram är
en bild- och videobaserad tjänst och genom att enbart fokusera på de bilder som
publiceras blir innehållet som kommer analyserat relativt avsmalnat från början,
något som vi ser till vår fördel för att kunna uppfylla syftet med studien.
Baserar på den tidigare forskningen vill vi i vår studie lyfta fram den dramaturliga
samhällssynen ytterligare än vad tidigare forskning gjort. Vi vill inte basera studien
på könsskillnader utan istället hur ungdomar presenterar sig olika beroende på
publiken som de ställs inför och därmed den främre och bakre scenen som Goffmans
teori utgår ifrån. På sociala medier finns det en bred publik och användare på
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Instagram kan med inställningar välja vilka som får tillgång till sitt innehåll, och vi
ser att detta möjliggör för ungdomar strategiskt presentera sig på olika sätt. Vi vill
däremot undersöka eventuellt tema hos ungdomarna för hur de väljer att presentera
sig själv utifrån publiken men baserat på Jones och Pittmans (1982) vanligaste
självpresentations strategier.
Medan vi letade information om den valda teoretiska modellen och om Goffman
upptäckte vi en man vid namn Charles Horton Cooley som hade en intressant syn på
konstruktionen av jaget. Han talar om looking-glass self (looking-glass =
förstoringsglas) som i princip menar att man som människa har olika jag beroende på
hur vi vill att omgivningen ska reagera på det vi gör. Ett exempel som han tar upp är
när ett litet barn lär sig att fejka sitt humör för att få som denne vill, att låtsas gråta till
exempel för att få en artefakt som mamman tagit eller förbjudit. Liknande beter vi oss
som vuxna och vi har dessutom utvecklat detta beteende då vi skapat olika jag
beroende på vem som tittar på och vad man vill uppnå. Denna teori är mycket
intressant och hade den varit grunden i vårt undersökande av vår målgrupp skulle vi
utan tvekan funnit en del intressant data. Men eftersom vi hittade denna teori för sent
inpå våra studier fann vi inte tiden till att ändra vår vinkel i projektet och vi valde
därför att jobba vidare med Goffman (O'brien 2006).
1.5 Arbetsprocess
1.6 Förväntat resultat
Forskningsfrågan för den här studien är som tidigare nämnt: Vilken eller vilka är de
vanligaste strategierna för ungdomar att använda för sin självpresentation på
Instagram? Efter det genomförda projektet förväntas vi få en tydlig bild av de
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
faktorer, attityd gentemot beteende, subjektiv norm och upplevd kontroll, som styr
ungdomars beteende i hur de väljer att presentera sig på Instagram. Vi önskar kunna
se samband mellan dessa faktorer och intentionen till beteende och hur detta påverkar
ungdomars aktuella beteende. Baserat på Erving Goffmans (1959) dramaturgiska
samhällssyn i hur människor ändrar beteende utifrån publik, ser vi gärna att vi hittar
resultat som pekar på att ungdomar visar på olika självpresentationer antingen mellan
offline och online eller på olika sätt i onlinemiljön på Instagram. Forskningsfrågan
som även berör strategisk självpresentation utifrån Jones och Pittmans (1982)
taxonomi vill vi efter avslutad studie få svar på vilken strategisk självpresentation
som ungdomar använder, och om vi med hjälp av TPB kan hitta korrelationer som
förklarar varför den typen av beteende är det självklara.
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
2 Bakgrund och/eller Teori Under detta kapitel kommer vi presentera den teori som hör till de två
forskningsområden vi valt att undersöka för den här studien, vilket är
självpresentation och återförkroppsligande via media. Självpresentation kommer att
beskrivas utifrån ungdomars motivationer och intentioner att både offline och online
presentera sig själva. För återförkroppsligande via media kommer vi utifrån
begreppen medialisering och interkorporealitet förklara ungdomars medvetna och
omedvetna användning av smartphones.
2.1 Theory of planned behavior
Theory of planned behavior (TPB) togs fram av Izec Ajzen som en förlängning av
den då redan befintliga Theory of reasoned action (TRA) då denna första modell var
begränsad i sitt mätande av människors ofullständiga kontroll över sin vilja. TPB
utgår ifrån ett antal faktorer som påverkar ett beteende och den centrala faktorn är en
individs intention att utföra en handling. Intentionen syftar till individens vilja och
motivation att utföra en handling och ju starkare intentionen är desto större chans är
det att en handling kommer att verkställas. En intention är alltså ett tecken på hur
stark viljan är att utföra denna specifika handling och är beroende av den fria vilja att
göra så. För att intentionen ska bli så stark som möjligt finns det inom TPB tre
faktorer som måste uppfyllas, upplevd kontroll, social norm och attityd gentemot
beteendet (Ajzen 1991).
Figur 1. Modell över Theory of planned behavior
Det måste finnas vissa fysiska resurser tillgängliga för att man ska ha faktisk kontroll
över en handling, men lika viktigt är den upplevda kontrollen över handlingen. Den
upplevda kontrollen, som är en viktig del i TPB, påverkar direkt intentionen och
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
utförande av en handling. Om individen upplever att en uppgift är enkel klarar denne
av uppgiften bättre än om uppgiften upplevdes som svår, oberoende av individens
egentliga förmåga att utföra uppgiften. Individens förtroende till att klara av en
uppgift influerar direkt beteendet. TPB skulle kunna direkt förutse ett beteende
genom att kolla på den upplevda kontrollen i samband med intentionen (Ajzen 1991).
För att få en bättre överblick över individens intention finns det två till faktorer som
spelar roll inom TPB. Attityden gentemot beteendet innefattar hur individen uppfattar
ett specifikt beteende, om det uppfattas positivt eller negativt. Enligt TPB bestäms
attityden mot ett beteende av föreställningar om konsekvenserna av beteendet.
Individen utvärderar resultatet associerat till beteendet och styrkan i dessa
associationer. Den subjektiva normen kopplar in omgivningens påverkan på
beteendet, huruvida individer i ens närhet påverkar om en handling ska eller inte ska
utföras. Normen skapas av individens egen tro och övertygelse på ett visst agerande
eller beteende i olika kontext. Beroende på hur stark tron och övertygelsen är av
normen för individen i den specifika situationen påverkas individens slutliga beslut
(Ajzen 2005). Genom att alla dessa tre faktorer, upplevda kontrollen; subjektiva
normen; attityden gentemot beteendet, upplevs som positiva är sannolikheten större
att intentionen till att utföra en handling blir positiv. Dock finns det såklart fall där en
eller två av dessa faktorer har större inverkan på intentionen än de resterande (Ajzen
1991).
TPB och ungdomars användning av Instagram Ett flertal studier har visat att den subjektiva normen som del i modellen är för svag
för att förklara intentionen till ett beteende. På grund av detta tvivel har flera forskare
börjat applicera teorier inom självidentitet, för att kunna förutsäga avsikten till ett
beteende oberoende av den subjektiva normen. Det som påverkar avsikten till
beteende, direkt eller dämpat, är inkluderat av variablerna självidentitet,
gruppidentifiering och gruppnormer. För unga människor tros just normer vara
särskilt viktigt att ta hänsyn till när det kommer till mobilanvändning. Det hävdas att
yttre och sociala influenser påverkar unga användare mer än andra människor, då
deras subjektiva norm utvecklas och förändras. Även om viss kritik getts till hur väl
den subjektiva normen avgör avsikten till ett beteende, så ser forskare att effekten av
den subjektiva normen på avsikter regleras av den sociala identiteten, där man ser en
korrelation mellan den subjektiva normen och avsikten till beteende endast för de
personer som identifierar sig stark med gruppen (Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen
2007). För den här studien har vi därför, trots kritiken valt att utgå från den subjektiva
normen då vi anser att ungdomar, i åldrarna 12-16, påverkas av socialt tryck. För
styrka den subjektiva normen har vi valt att applicera Erving Goffmans dramaturgiska
perspektiv på samhället, i syfte att bättre kunna förstå ungdomars sociala influenser i
sin omgivning.
Den upplevda kontrollen hänvisar till hur lätt eller svårt ett beteende är att utföra, som
antas återspegla tidigare erfarenheter samt förväntade hinder och faktiska hinder
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
(Ajzen 1991). TPB som utgår från individens upplevda kontroll av beteende påvisas
inte vara lika viktiga för unga och innovativa användare av mobila tjänster, till
skillnad från andra användare. Anledningen är att unga användare har en större
erfarenhet och skicklighet i att använda mobila tjänster, däremot kan yttre faktorer
såsom ekonomiska resurser eller andra hinder påverka den upplevda kontrollen
(Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen 2007). Vi kommer under denna studie därför
inte lägga lika mycket tyngd i att undersöka ungdomars upplevda kontroll över att
utföra ett beteende på Instagram. Det antas att ungdomarna som använder Instagram
är medvetna om sitt användande och beteende, och har kontroll över vad de
publicerar. Den del av kontrollen som vi kommer dyka djupare i är deras kontroll
över sin egen självpresentation, om de har full kontroll över hur de presenteras eller
om det finns något som minimerar kontrollen.
2.1 Självpresentation
Erving Goffman var den som först beskrev självpresentation (som även kallas
impression management) som ett sätt för individer att presentera sig för andra.
Individer i vår vardag stöter ständigt på olika sociala interaktioner och därmed strävar
efter att skapa intryck av sig själva som passar dessa interaktioner (Gosnell, Britt &
Mckibben 2009). Genom att använda metaforer lånade från dramaturgin
introducerade Goffman en ny tankegång i läran om mänsklig interaktion. I boken The
presentation of self in everyday life (1959) analyserar Goffman mellanmänsklig
interaktion och han pratar om hur vi människor tillhör en teaterscen där vi antingen är
på scenen (front stage) eller bakom scenen (back stage) (Bullingham & Vasconcelos
2013). Han menar att man är en skådespelare på en scen utfört för publiken, alltså
världen (Gosnell, Britt & Mckibben 2009).
När vi befinner oss på scenen, när vi interagerar med andra, kallar Goffman
deltagarna för skådespelare varvid de här är medvetna om sitt beteende, sitt
framförande, och alternerar det i förhållande till olika sociala regler (Bullingham &
Vasconcelos 2013). Så väl som självpresentation anses som en av de viktigaste
metoderna som kan fastställa vår identitet till andra, följer det att skillnader uppstår på
hur individer väljer att presenterar sig själv för andra människor (Gosnell, Britt &
Mckibben 2009). På scenen väljer man att “hålla masken” (Bullingham &
Vasconcelos 2013), vilket innebär att individer måste spela en viss roll för en okänd
publik och inte visa på sina brister (Gosnell, Britt & Mckibben 2009).
Erving Goffmans samhällsyn menar att det sociala livet är stukturerat på ett sådant
sätt att individer följer strikta regler enligt protokoll i olika sociala sammanhang.
Individer anpassar sig utifrån hur andra kan komma att uppfatta dem. Ett exempel är
att folk offentligt hävdar att tycka om presenter som ges, uppskatta andras kläder eller
frisyrer eller komma med ursäkter till varför man inte kan delta på vissa sociala
tillställningar. Människor strävar därmed att skapa ett gott intryck, vinna fördelar och
sociala belöningar för att undvika konflikter, minska spänningar eller inte riskera att
inte bli omtyckt av andra. I det flesta fall försöker människor skapa intryck i ett
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
försök att bygga en särskild identitet för sig själv, med motivation att imponera på
andra (Alassiri, Muda & Ghazali 2014), där personen övertygar att de är en bättre
version av sig själv genom att forma nya identiteter (Bullingham & Vasconcelos
2013).
Det finns skillnader i hur och i vilken grad en individ bedriver sin självpresentation,
beroende på olika grupper som individen är i. Där bekantskap, kön och status kan
vara en avgörande faktor för graden av självpresentation. Individer med en nära
relation drar fördel av back stage-området som Goffman predikar om, då individer
inte lika aktivt anstränger sig för att presentera en viss bild av sig själv (Gosnell, Britt
& Mckibben 2009), ett skådespeleri är alltså inte nödvändigt (Bullingham &
Vasconcelos 2013). Något man däremot gör med personer som man inte står lika
nära, istället väljer man att vänta på att det uppstår en bekväm och nära relation
(Gosnell, Britt & Mckibben 2009).
Självpresentation har förklarats förena de frågor som motiverar människor att ta vissa
roller eller varför man agerar olika med olika människor (Alassiri, Muda & Ghazali
2014). En annan del som Goffman tar upp är skillnaden mellan uttryck som man ger,
den bilden man avser att framföra, och som man avger, den bilden som åskådarna
uppfattar (Bullingham & Vasconcelos 2013). Enligt Goffman är målet med
självpresentation att få andra att uppfatta en som man själv vill bli uppfattad. Därför
påverkar de sociala rollerna hur de presenterar sig för att uppnå detta och beroende på
vilken publik man har varierar “jaget” som presenteras. Det finns två typer av
självpresentationer när man strävar efter acceptans hos sin publik, en som är
skyddande mot in-acceptans och en som är girig efter acceptans. Genom att visa de
egenskaper som man själv anser vara mest attraktiva hos sig själv spelar man på den
giriga självpresentationen. Väljer man istället att visa en skyddande bild av sig själv
blir bilden man målar upp en mer neutral och nedtonad version för att undvika in-
acceptans. Det är vanligast att man väljer den giriga vägen i sin presentation men
vissa faktorer kan få personen i fråga att välja att skydda sig mer. Dessa är till
exempel om publiken är oberäknelig eller om personen har sämre självförtroende
(Rui & Stefanone 2013a).
Självpresentation online
Redan när de stationära telefonerna kom menade Goffman att den typen av
interaktion mellan människor var ett marginellt sätt att kommunicera på och att det
inte gick att jämföra med den riktiga interaktionen (Bullingham & Vasconcelos
2013).
I och med utvecklingen av internet, och World Wide Web, kan människor på distans
presentera sig själva och med dessa verktyg kan man i dag strategiskt skapa
skräddarsydda profilsidor. Användaren kan välja vilken form av information som ska
läggas fram och i vilken form, med hjälp av text eller bild till exempel (Rui &
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Stefanone 2013a). Internet ger en annan möjlighet för individer att uttrycka vem man
är men på samma sätt som offline, strävar individer efter att forma och bibehålla
relationer och den centrala drivkraften för detta är individer behov av tillhörighet
(Seidman 2012). Online har man ett större avstånd mellan skådespelaren och publiken
vilket gör det enklare att dölja vissa aspekter från sitt offline-själv när man
presenterar sitt online-själv, något som Goffman kallar för en splittrad karaktär
(Bullingham & Vasconcelos 2013).
Goffmans arbete ansågs under uppkomsten av telefonen vara utdaterat men i och med
utvecklandet av ny teknologi, såsom Web 2.0, anses hans arbete möjligt att applicera i
vårt online agerande med varandra. Eftersom Web 2.0 tillåter mer avancerad delning
av information, bland annat bilder och videor, fylls de digitala interaktionerna mellan
människor med en mer rikare form av information. Goffmans beskrivning av att ge
och avge hos en individ sträcker sig till Web 2.0 genom möjligheten att kunna dela
media (Bullingham & Vasconcelos 2013). I virtuella sammanhang blir den mask som
vi tidigare hänvisat till och begreppet att “hålla masken” blir ännu tydligare för att
visa på vem personen verkligen är. Internet möjliggör för människor att skapa en
illusion av sig själva genom att framhäva önskade egenskaper och dölja de mindre
önskade egenskaperna (Bullingham & Vasconcelos 2013).
Det finns olika syn på hur identiteter skapas på internet, om internet visar en befintlig
eller en nyskapad identitet. Bullingham och Vasconcelos (2013) pratar om två olika
syner på identitetsskapandet online som uppkommit bland forskare som beskriver att
vi alla har olika typer av identiteter som vi använder i vår vardag, offline. En syn är
att vi i vardagen har olika divisioner av vårt jag och att de vi väljer att visa online inte
är nya identiteter specifikt skapade för detta ändamål, men att vi nu kan välja att
framhäva dem på ett annat sätt. Inte alla håller med detta, En annan syn menar
tvärtom, att vi skapar nya jag som är specifika för vår vistelse i onlinemiljön
(Bullingham & Vasconcelos 2013). Forskning visar ändå på att individer ofta visar en
riktig självpresentation (Alassiri, Muda & Ghazali 2014) och vidare talar man om att
identiteterna online och offline inte ska skiljas på då många ser dem som likvärdigt
verkliga (Bullingham & Vasconcelos 2013).
Strategier för självpresentation Människor engagerar sig i en mängd olika strategier som är utformade för att påverka
den bild som andra bildar av dem. Jones och Pittman (1982) har med sin taxonomi1
(se tabell 1) förklarat olika stilar av strategisk självpresentation som används bland
individer. Taxonomin består av self-promotion (självfrämjande), ingratiation
(insmickran), exemplification (föregå med gott exempel), supplication (bön), and
intimidation (skrämsel).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Tabell 1. Jones och Pittmans taxonomi för självpresentation
Insmickran Mycket av vårt sociala beteende är format av vår oro av vad andra tycker om oss och
våra egenskaper så som värme, humor, tillförlitlighet, charm, och fysisk attraktion.
Målet med insmickran, menar Jones och Pittman, pendlar fram och tillbaka mellan
dessa egenskaper. Till definition söker personer med insmickran att uppfylla
egenskapen som sympatisk, och handlar om strävan av att bli omtyckt av andra
människor. Det är den mest använda självpresentationsstrategin i det vardagliga
sociala livet och är nyttjad när skådespelaren vill bygga en identitet för att vara
sympatisk. För att uppnå sympatiskhet behövs kommunikativa aktiviteter som
innefattar beröm, samtycke, komplimanger eller smicker med sin publik. Jones och
Pittman hävdar att de flesta människor har ett trängande behov eller en inbördes
önskan att vara omtyckta. Framgångsrik och stark användning av insmickran bidrar
till att skapa positiva känslor så som förtrolighet och kärlek med publiken,
uppmuntrad ömsesidighet och medkänsla, underlättar gruppacceptans (Jones &
Pittman 1982).
Skrämsel Skrämsel är en annan strategi och är nästan motsatsen till insmickran. Skrämsel
används för att konstruera en identitet hos publiken genom hot, arga uttalanden och
andra maktinförda taktiker. Skådespelaren använder exemplifiering för att skapa ett
intryck av moralisk värdighet, de vill projicera egenskaper av fara och framkalla
räddsful respekt från sin publik. Till skillnad från insmickran som syftar till att bli
omtyckt, involverar skrämsel egenskapen manipulation genom hotselser. Hoten kan
vara ytterst vaga eller underförstådda och skådespelaren själv kan både vara
medveten eller omedveten om sina strategiska mål för sin självpresentation. Man har
funnit att hotelser oftast används av personer av högre status vid kommunikation till
personer med lägre status. Personer som använder skrämsel riskerar att tro att sina
handlingar handlar om att bli omtyckta och accepterade när de i själva verket är blir
avskydda. Jones och Pittman menar att detta dilemma handlar om att de kan få sin
väg genom att projicera en förmåga och lust att ge negativa resultat, blir de sällan
omtyckta i processen. Eftersom risken att skapa ett negativt intryck är hög för denna
strategi används denna strategi oftast vid icke-frivillig interaktion (Jones & Pittman
1982).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Självfrämjan Skådespelare deltar i strategin självfrämjan för att skapa ett intryck av kompetens,
med hänvisning till sin allmäna förmåga (intelligens, atletisk förmåga) eller till
skärskild färdighet (att skriva, spela instrument et cetera). Enligt Jones och Pittmans’s
taxonomi av självpresentationsstrategier använder skådespelare självfrämjan för att
uppmärksamma förmågor eller prestationer eftersom de vill att publik ska se dem som
skickliga. Självfrämjande personer gör anspråk på att övertala andra att se dem som
kompetenta genom att visa positiva prestationer av sig själva, skryta, och/eller name-
drop. Skådespelare som använder själfrämjan riskerar att ses mindre sympatiska, och
mer som högmodiga, arroganta eller även hotfulla. Till skillnad från insmickran är
självfrämjade personer mer intresserade av hur andra tillskriver dem, med egenskapen
kompetens istället för sympatiskhet. Även om självfrämjan är relaterat till de två förta
strategierna, noterar Jones och Pittman att självfrämjan är en unik strategi (Jones &
Pittman 1982).
Föregå med gott exempel Exemplifiering är skådespelarens försök att skapa ett intryck av moralisk värdighet.
Individer går utöver vad som är nödvändigt eller förväntas av dem i strävan efter att
visas dedikerade eller överlägsna. Genom exemplifieringsstrategin kommer
skådespelaren försöka skapa en identitet av hängivenhet, offer, engagemang eller
moraliskt värdighet. Precis som den självfrämjande individen vill även
exemplifieraren bli respekterad, beundrad, men det finns en skillnad i den egenskap
de söker. Egenskapen som sök av exemplifieraren är integritet och moralisk
värdighet. Exemplifieraren presenterar sig som ärlig, disciplinerad, välgörande och
självgod. De försöker att påverka och styra genom framkallad skuld eller befogenhet
för god moral. Individer som regelbundet ägnar sig åt exemplifiering riskerar att
uppfattas som skenheliga och hycklande av andra. För att lyckas med sin
exemplifiering menar Jones och Pittman att man bör hitta relevanta sammanhang eller
situationer där det är klokt att visa exemplariska eller lovvärda åtgärder. Nyckeln till
framgång användning av denna särskilda självpresentationsstrategi är konsekvens, där
skådespelare försöker uppfattas ärliga och moraliskt värdiga oavsett sammanhang
eller tillfälle.
Bön Den sista strategin, bön, kan uppstå när en individ inte kan använda eller saknar
resurser som behövs för de andra fyra strategierna. Bön är i huvudsak den strategin
som skådespelaren presenterar sig själv som svag och hjälplös för att få medlidande
och hjälp av andra. Till exempel kan någon förklara att de inte vet hur man fixar ett
problem de har med sin dator och använda denna brist på kunskap för att be om hjälp.
Jones och Pittman lyfter i sin artikel upp mer könsstereotypiska exempel på detta men
menar att individer utför bön i konversationer för att få sympati från sin publik genom
att avslöja brister eller undervärdera sig genom blygsamhet. Denna strategi tenderar
att användas oftare av mindre framgångsrika individer och med individer med lägre
status, särskilt när individens kompetens ifrågasätts. Individer som tar sig an denna
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
strategi kommer att bete sig ödmjukt och erkänna sina brister och svagheter i hopp
om att sociala normer eller regler för överordnare-underordnare kommer förplikta
andra att känna sig mer vänliga och förlåtande mot dem (Jones & Pittman 1982).
2.2 Sociala Medier
Sociala medier är den senaste plattformen som ger människor chansen till
självpresentation till en varierad publik. På senare har det skett en ökning av
användandet av olika sociala medier och bland ungdomar används sociala medier för
att upprätthålla kontakt med sina vänner och sin familj oberoende av vart de bor
(Mendelson & Papacharissi 2011). Sociala medier tillåter användarna att uppfylla
behovet av tillhörighet, genom kommunikation med och lärandet av andra. Individers
motivation till att använda ett socialt media är tillhörigheten som ges, men även att
tjänsten möjliggör självpresentation. På olika sociala medier kan användaren, genom
att lägga upp bilder och information på sin profil, på olika sätt presentera sig själv
(Seidman 2012).
I och med sociala medier finns inte samma möjlighet att kontrollera sitt egna innehåll
för att strategiskt presentera sig. De sociala nätvärkarna erbjuder att användare och
dess vänner kan kommunicera och dela innehåll med varandra (Rui & Stefanone
2013b), vilket möjliggör att de bidrar till hur man blir presenterad inför andra då de
har fri tillgång till att kommentera innehållet och tagga varandra utan att behöva fråga
om lov. Genom att tagga en person i en bild eller på en post blir denna synlig för
personen i fråga och dennes vänner och har man målat upp en viss självpresentation
så kanske inte dessa kommentarer eller inlägg stämmer överens med detta. Dock
anser omvärlden att den information som andra tillhandahåller om personen i fråga är
mer trovärdig och ger ett större intryck av vem personen verkligen är (Rui &
Stefanone 2013a).
Sociala mediesidor är oförkroppsligade, alltså interaktionen online är avskild från den
fysiska koppen och sociala möten, därför kan användare interagera med okroppslig
text som inte avslöjar något om ens fysiska egenskaper. Som sagt möjliggör sociala
nätverkssidor användaren att gömma oönskad karaktär och fysiska egenskaper, för att
istället presentera sig själva på ett sådant sätt som uppfyller deras önskade
självpresentation. Att konstruera en självpresentation i sociala nätverk kräver att sin
personlighet och sina mål återspeglas i det innehåll, layout och den design som finns
tillhanda. Sociala nätverk syftar till att främja interaktionen i en virtuell miljö genom
den publicerade informationen på användarens profil. En användares profil innehåller
för det mesta en profilbild, personlig information som beskriver använder, intressen
samt information som talar om dennes identitet. Med detta, kan information och
bilder som publicerats på användarnas sida enkelt manipulerats baserat på
användarens självpresentation eller andras feedback. Oförkroppsligad interaktion
online avslöjar inget om ens fysiska egenskaper eller personlighet hos användare.
Detta gör det möjligt att skapa falska identiteter, en man kan låtsas vara en kvinna, en
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
extremt introvert person kan istället visa sig var extrovert på grund av möjligheten att
kringgå hinder som uppstår i face-to-face interaktion (Alassiri, Muda & Ghazali
2014).
Individers olika personligheter kan vara en avgörande faktor för hur man väljer att
presentera sig. Användare som söker efter popularitet eller uppmärksamhet tenderar
att lägga upp mer information på sociala nätverk, strategiskt engagera sig i sin
självpresentation, och förstärka sina profiler (Alassiri, Muda & Ghazali 2014). De
som söker uppmärksamhet online är mer benägna att söka så kallad promiskuös
vänskap än andra. Man menar då att man snarare söker fler följare av sin kanal än
verkliga vänner, ju fler desto bättre. Ett problem som uppstår vid ökad publik är ett
ökat behov av att bibehålla sin önskade självpresentation (Rui & Stefanone 2013a). I
och med att ständigt visa en specifik version av sig själv, oavsett om det är en
alternativ eller falsk version, kan man under en längre tid och på ett enklare sätt “hålla
masken” inför sin publik. Det är också mindre chans att man “tappar masken” här
vilket medför att publiken hålls ovetande om det underliggande “jaget” till masken.
(Bullingham & Vasconcelos 2013).
Sociala medier är som tidigare nämnt populärt bland alla människor i världen och
Facebook har under en längre tid varit den mest populära tjänsten. På senare tid har
dock bild- och videotjänsten Instagram är en mobile-only tjänst, som grundades 2010,
blivit den mest snabbväxande sociala mediesida globalt. Instagram erbjuder sina
användare att ta bilder och videos för att dela med andra, på andra plattformar. På ett
liknande sätt som Facebook kan Instagrams användare publicera bilder och videos på
sitt flöde (Sheldon & Bryant 2016; Findahl & Davidsson 2015). Innan publicering
erbjuds användarna att redigera bilden eller videon i form av ett antal filter som
ändrar färg och bildupplösning. I och med att innehållet redigeras av användarna är
det intressant att undersöka hur detta påverkar självpresentationen av användaren i det
syfte att innehållet som publiceras representerar användaren själv, eller också med
vänner och familj i sin närhet (Sheldon & Bryant 2015).
De mest fundamentala reglerna som Instagram har är att man måste vara 13 år för att
registrera sig. Man får inte posta olämpligt material såsom naket, pornografiskt,
olagligt eller hatfulla saker. Man får bara skapa konto åt sig själv och detta konto får
inte ges eller säljas vidare till någon annan. Instagram säger att man inte får stalka
eller trakassera personer, de säger även att man ska vara försiktig med att lägga ut
personlig information, såsom personliga kreditkortnummer, lösenord med mera. Om
man inte följer alla dessa regler som listas på deras hemsida äger dem rätten att
avsluta kontot. Instagram har mycket information om alla deras funktioner, tjänster
och regler på deras webbplats. En av de mest intressanta är Tips för föräldrar där
föräldrar kan läsa vad Instagram är för typ av tjänst och hur deras ungdomars bilder
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
kommer att behandlas beroende på vilken typ av konto de väljer att skapa (Instagram
2016).
De två olikheterna mellan de konton som går att skapa är om man väljer att ha de
öppna eller privata. Ett öppet konto tillåter vem som helst att se och kommentera på
de innehåll som postas i flödet. Dessutom kan vem som helst följa personen i fråga
genom att klicka på knappen “följ”, därefter sköter Instagram automatiskt
godkännandet av förfrågan och knappen ändras till “följer” direkt. Väljer man istället
att ha ett privat konto har man bättre kontroll på vem som följer en eftersom att det
istället, vid klick på “följ”-knappen, skickas en förfrågan till personen som äger
kontot där denne i sin tur väljer att godkänna förfrågan eller inte. Båda kontona har
möjlighet att plocka bort följare som man inte vill ha kvar, detta görs genom att
kontot i fråga blockeras (Instagram 2016).
Om man stöter på någon som inte följer dessa regler på Instagram så kan man, om
man äger ett eget konto, välja att rapportera bilden som man stött på. Det finns olika
kategorier som man kan rapportera inom, några exempel är: pornografiskt innehåll,
olämpligt innehåll, mobbning och en hel del annat. Om Instagram får in en anmälan
och de håller med om åsikten tas bilden bort (Instagram 2016).
När det kommer till tjänsten i nöjessyfte finns det många användningsområden och
funktioner inom Instagram. Den mest kända funktionen som man använder Instagram
för är just att dela bilder och videor. Antingen väljer man att använda redan befintlig
media på telefonen, annars finns det möjlighet att fota och filma med applikation
direkt. När man valt bild eller film kan man därefter välja att gå vidare och lägga på
olika filter eller välja att redigera materialet manuellt. Väljer man att lägga upp en
film finns det även möjlighet att klippa bildens längd, välja vilken bildruta som ska
visas innan filmen startar och om man vill ha ljudet på eller av. Klickar man sig
vidare igen kan man välja att lägga till en text till bilden och man kan välja att
publicera samtidigt på ett annat medium som är ihopkopplat med Instagram. Därefter
klickar man på “publicera” och bilden laddas upp i flödet direkt (Instagram 2016).
Människor använder Instagram i syfte att övervaka/få kunskap om andra,
dokumentera, visa sig tuffa och möjligheten till att vara kreativa. Studien gjord av
Sheldon & Bryant (2016) som baserades på en surveyundersökning på 239
universitetsstudenter visade att det fanns en positiv korrelation mellan människor med
ett högt mellanmänskliga samspel och syftet att använda Instagram för att upplevas
som tuffa, möjligheten till kreativitet och övervakning av andra. Resultatet visade
även att det fanns tydliga korrelationer mellan att använda Instagram för
dokumentation och hög social aktivitet i form event, resor och besök hos vänner. Till
sist fann man positiva relationer mellan att uppfattas som tuff och använda Instagram
i syfte att övervaka andra, och man gjorde kopplingar till ett narcissistiskt beteende.
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Det var Instagram som var först med funktionen att hashtagga (#) ett foto som
används för att länka ihop liknande foton med varandra och gör bilden hittbar för
andra. Alla foton som taggas med samma hashtag hamnar i samma flöde när man
söker på just den hashtaggen. Det blir som ett nyckelord för bilderna (Cheung 2014).
Selfie Det som Sheldon och Bryant (2016) visar i sin artikel är att Instagram, till skillnad
från Facebook, fokuserar på användarnas personliga identitet. Detta lyfts fram genom
att användarna befrämjar sig själva (self-promote), bilderna som analyserades bestod
mestadels av selfies 1, bild som är tagen på personen själv. Från dessa studier visade
det sig att funktionen med hashtag gjorde det möjlig för användarna att engagera sig i
det sociala mediesamhället och bidrog till den sociala medievärlden genom att
innehållet som publicerar med en hashtag kan ses av alla människor på Instagram
(Sheldon & Bryant 2016). En av de senaste trenderna på sociala nätverk för
självpresentation är i form av att publicera bilder av sig själv i form av selfies på olika
sociala nätverkssidor, såsom Instagram och Facebook. 2015 genomförde Sorokowska
et al. en studie där de testade om delningen av selfies är kopplat till beteenden för
självpresentation. Deras deltagare delade allt från 0 till 650 selfies per månad på olika
sociala medier, och andelen selfies som publicerades på Facebook var 2.9 selfies på
sig själva, 2.2 var gruppselfies och 1.4 selfies var med ens pojkvän eller flickvän.
Generellt var det mer kvinnor som publicerade mer selfies än män på olika sociala
medier. Instagram som endast är en bild- och videotjänst så visar statistik på att det
publicerar över 80 miljoner bilder per dag (Instagram Press 2016), och Sorokowska et
al. (2015) menar på att selfies fungerar som en ”display of willingness” att hålla
vänner uppdaterade om sig själva.
Genom användandet av sociala medier kan man skapa sig ett socialt kapital (Putnam
1995). Två vanliga typer av socialt kapital är bounding (bindande) och bridging
(brobildande). Bindande kapital är när starka band mellan individerna finns såsom
familjeband eller religionsband och brobildande kapital är svagare band mellan
individer med olika bakgrunder eller sociala statusar. Genom att utföra aktiviteter på
Instagram mellan vänner och familj utvecklas bindande kapital, involverar
aktiviteterna okänt nytt folk utvecklas istället det brobildande kapitalet. Skillnaden
mellan Instagram och Facebook vad gäller det sociala kapitalet är att till skillnad från
Facebook, där man blir vän med varandra och på så vis blir kompiskretsen större, så
har man istället följare på Instagram. Man väljer att följa en annans kanal och
beroende på deras inställningar, om de har privat eller öppet konto, kommer deras
bilder visas i ditt flöde eller kommer de få en förfrågan att du vill följa dem som de i
sin tur får välja att godkänna eller inte. En annan skillnad är att de som man väljer att
följa på Instagram kanske inte har ömsesidiga avsikter till att följa dig, antalet följare
1 En selfie är ett självporträtt taget av sig själv, med en digitalkamera eller mobiltelefon i armlängd eller mot en
spegel som sedan publiceras på sociala medier (Sorokowska, Oleszkiewicz, Frackowiak, Pisanski, Chmiel &
Sorokowski 2015).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
och antalet som du följer är därmed olika på Instagram. Man kan tolka följarna som
de som ingår i det sociala nätverket (Cheung 2014).
2.3 Förkroppsling och återförkroppsling
De mobila enheterna blir allt mer närvarande i vårt samhälle, som inte endast används
som ett medel att konsumera information, men också som ett verktyg för
kommunikation. Smartphones har haft en nästan oöverträfflig fart av acceptans och
inom en kort tid har de snabbt blivit en unik och viktig mobil enheten för
kommunikation, särskilt bland unga människor. Huvudsakligen beror denna
acceptans på den befintliga och framvuxna tekniken av medialisering och de
interkorporeala (eng. intercorporeal) relationer som användarna konstruerar med sina
smartphones (Miller 2014).
I och med medialiseringen har mobila teknologier blivit kapabla att införliva våra
sociala liv och vår kommunikation, och har blivit en ofrånkomlig dimension av alla
sociala processer. Mobil teknologi har blivit en förlängning av vårt fysiska jag, och
det sker en förankring mellan informationssamhällets digitala infrastruktur och våra
kroppar (Clayton, Leshner & Almond 2015). Människor har anlag för att bli fäst vid
och känna tillhörighet till andra människor, men vi har också en tendens att bli fäst
vid artefakter och teknik. Ägandet av en smartphone ger tillgång till social
interaktion, information och personlig säkerhet som i sin tur ger ett intryck av att
användarna ständigt är anslutna till världen och behöver därmed inte känna sig
ensamma (Konok, Gigler, Bereczky och Miklósi 2016). För barn i alla åldrar blir
internet allt viktigare i och med dess ökade användning. Bland 11-16 svenska åringar
anser 77 procent det viktigt eller mycket viktigt med internet, och i de högre åldrarna
är andelen större. En ökning på 15 procent från 2014 till 2015 visar att allt fler barn
och ungdomar tycker att internet är viktig i sin vardag. I Sverige har det skett en
ökning kring känslan av delaktighet i informationssamhället bland barn och
ungdomar, där cirka 70 procent känner sig helt eller till stor del delaktiga. En av
förklaringarna är de smarta enheterna och tillgången till internet. Att internet i dag ses
som en naturlig del av barn och ungdomars vardag, är kopplad till den ökade känslan
av delaktighet och den positiva attityden till internet (Internetstiftelsen i Sverige
2015).
Förkroppsling, oförkroppsling och återförkroppsling Enligt Miller (2014) ses smartphones som en handhållen, mycket portabelt gränssnitt
som användare aktivt går in i för att direkt påverka verkligheten på ett sätt som är
multimedialt och multisensuellt. I dag genomsyrar medier nästan varje ögonblick av
vårt liv, det finns nästan ingenting som gör att vi kan undgå medialisering då media är
central för varje aspekt i våra liv. I dag är människors möte med media personlig och
bärbar, medier är offentliga, delade, fysiskt fasta eller helt separata från kroppen. Han
menar att med ny mediateknik kommer denna distinktion att minska eller till och med
elimineras och blir mer förkroppsligat med dess användare (Miller 2014).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Unga människor omfamnar användningen av smartphones delvis på grund av sin
stora genomslagskraft (Miller 2014). I Konoks et al. studie visade det sig att unga
människor gärna fäster sig vid sina mobiler och vill inte gärna separeras från dem
(2016). Rädslan att missa något viktigt inom deras sociala kretsar är en alternativ
förklaring till mobilens bundenhet. Deras bundenhet syns genom att människor
använder smartphones överallt och kollar otaliga gånger på skärmen under en dag
(Clayton, Leshner & Almond 2015). Det finns forskning som visar på att iPhones och
Android-telefoner är beroendeframkallande och en enkätundersökning visar att
deltagarna hellre, under en specifik tidsram, är utan choklad, träning, tandborstning,
skor och till och med sex än sin smartphone (Tossel, Kortum, Shepard, Rahmati och
Zhong 2015). Miller hänvisar till en studie som förklarar hur viktiga smartphones är i
det vardagliga livet. Studenter förklarar vilken tragedi det skulle vara om deras
iPhone skulle försvinna, och att flera somnar med den i sina sängar, och att den
används för att ibland undvika ögonkontakt (2014). En anledning till att de är så fäst
vid sina mobiler är att den används som en kompensation för behovet av social
kontakt (Konoks et al. 2016). Annan forskning visade på en oenighet om det är den
faktiska smartphonen som är beroendeframkallande eller om det är det innehåll som
man har tillgång till via den (Tossel et al. 2015).
Mobila tjänster har gått från att tjänster från början endast varit ett objekt med en
skärm, till att vara ett objekt för kommunikation för att slutligen ge tillgång till att
integrera med sociala nätverk. Detta synsätt kan förklara mobila tjänster som både ett
sätt att kommunicera med och ett medel för social integration, där mobilen har fått en
ny roll som identifierare för individer och grupper som blir ett stilelement i sociala
nätverk (Thorbjørnsen, Pedersen & Nysveen 2007). Med multifunktionella
mobiltelefoner och applikation såsom Instagram kan vi påverka vår egen presentation
och känsla av samhörighet genom att vi ständigt är i kontakt med andra. Vi kan
skicka och ta emot bilder, videor, meddelanden, kommentarer och andra
uppdateringar som föreslår att vi lever intressanta liv och är en del av ett aktivt
nätverk av andra, varav vissa utgör en del av vårt förlängda jag (eng. extended self) i
den digitala världen (Belk 2013).
Jämfört med personliga möten, ansikte-mot-ansikte är vi oförkroppsligade när vi
använder sociala medier och andra internettjänster. Dock är vi i de flesta av dessa fall
nu återförkroppsligade via bilder, videos eller avatarer. Med mer interaktiva och
visuella Web 2.0 är vi mer benägna att representera oss visuellt. Detta betyder inte
nödvändigvis att vi företräder oss exakt och ärligt online, och det finns tendens att
välja visuella representationer online som är närmare fantasy eller ett perfekt själv än
det faktiska jaget. Det finns vissa belägg för att vår presentation på sociala nätverk
online är riktiga och exakta. För presentation i sociala medier använder vi däremot
digital rekvisita för att förbättra vår egen presentation på ett mer traditionellt sätt.
Dock betyder detta inte att vi är de enda innehavarna av detta persona. Snarare att vi
själva också är formade av andra (Belk 2013).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
I den digitala världen ger taggning, kommentarer, gillningar, och annan liknande
feedback mycket mer input än feedback vi är benägna att få ansikte-mot-ansikte.
Trots extra möjligheter att själv uttrycka och presentera sig själv i digitala medier är
det inte alltid något som är helt under vår kontroll. Andra kommenterar, gillar och ger
feedback till vår egen presentation och det innebär att de hjälper till att forma vår
självbild och vårt koncept av oss själva på ett sätt som inte var möjligt tidigare (Belk
2013).
Enligt Miller (2014) är tekniken socialt konstruerad, där tekniken är så kallad
apparatgeist. Vilket menar att mobila enheter blir mer än bara tekniska apparater med
dess användningskvaliteter, de blir en förlängning av användaren själv. Termen
apparatgeist utformades av James E. Katz och Mark Aakhus (2002) för att definiera
en sociologisk grund till mobil kommunikationsteori, särskilt inom ramen för
förhållandet mellan tekniken och samhället. Miller menar att James E. Katz och Mark
Aakhus vill belysa hur mobiltelefonen påverkas av hur den är designad och vilken
betydelse den får hos användaren, och hur tekniska verktyg formar användaren och
användning i sociala sammanhang. En smartphone i sin användning beskrivs genom
ett uppkopplat jag, något som alltid är på (always-on), och alltid är på dig (always-on-
you). Användaren kan med sin smartphone uppnå intimitet genom sina sinnen, det
sker en sammanstrålning av det verkliga och det virtuella, som tillsammans skapar en
form av förkroppsligande mellan användaren och tekniken. För vissa människor har
det blivit nästan en förlängning av sin kropp på det sätt som de håller och kelar med
enheten även när de inte används. Smartphones talas i dag som om den vore en del av
deras kroppar, och ännu mer en del av deras sinne och kan ses som en del av ens
identitet (Miller 2014).
Med digitala jag (eng. digital-beings) på Internet kan vi fastställa interkorporeala
relationer (Kim 2001). Begreppet interkorporealitet, engelskans intercorporeality,
föreslogs av Maurice Merleau-Ponty och betonar rollen mellan jaget och den andra
som förkroppsligande interaktioner inom processen för social förståelse. Genom
dessa förkroppsligande interaktioner skapas intersubjektiva meningar som direkt
delas mellan jaget och den andra utan att vara medierad av mentala representationer.
Generellt när vi ser en människa smila kan vi känna att musklerna runt vår egen mun
vill efterlikna samma ansiktsuttryck, även om vi från början inte log. Samma gäller
för gäspning. Gäspning är väl känt att vara smittsamt, om en person bredvid dig
gäspar kan du inte hjälpa att gäspa du också (Tanaka 2015).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Figur 2. Människor interkorporealitet med varandra
Interkorporealitet innehåller en perceptionshandlande loop mellan sig själv och andra.
Uppfattas den andras handlade, uppmanas samma handlande i sig själv (som att smila
eller gäspning), och tvärtom (Tanaka 2015).
The World Wide Web öppnar nya möjligheter för social interaktion för människor.
Med digitala jag på nätet, kan vi fastställa interkorporeala relationer utan att
nödvändigvis behöva begränsas av prylars spatiotemporala villkor. Cyberrymden
innebär att nätet öppnar upp nya horisonter av världen där vi kan uppleva
förekomsten av andra och avslöja vår existens för andra. När du navigerar på
webbplatser kan vi möta andra människor som aktivt interagerar och kommunicerar
med varandra. Att vara ansluten till nätet innebär att vara ansluten till andra. På nätet
samexisterar vi med andra, som alltid är där och som en del av världen. Att vara i
cyberrymden innebär att vara med andra och vara i världen där internet nu blir en
navelsträng till det sociala. Digitala väsen på det globala datornätverket är en form av
icke-kroppslig relation. Kroppen kan vara mer effektivt ansluten till andra organ och
världen via internet. Genom att tillåta oss att dela våra kroppsliga erfarenheter i form
av digitala jag, öppnar datornätet nya horisonter för interkorporealitet (Kim 2001).
Globala datornätverk möjliggör för människor att överallt dela gemensamma
intressen och utveckla vi-medvetande mellan jaget och andra. Människor kan
diskutera om vissa frågor, köpa och sälja produkter, utbyta information och interagera
med varandra utan att begränsas av tid och rum. Med andra ord, globala datornätverk
skapar världsliga intressen som förenar människor i cyberrymden till en enda virtuell
gemenskap. Nätet är en ny typ av utrymme där våra ord och gärningar finns i form av
digital profiler. Vi är ”i” webben där vi interagerar med andra människor, får
information, köper saker, bygger upp gemenskaper. När vi säger att vi existerar ”i”
webben, innebär det att vi är ”i” den på ett lika verkligt och riktigt sätt som att vara i
världen (Kim 2001).
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
2.4 Teorisyntes
För att förklara och beskriva hur våra forskningsområden kommer att besvara
forskningsfrågan har en egen modell tagits fram (se figur 3). Vi vill illustrera hur våra
forskningsområden självpresentation, sociala medier och återförkroppsligande via
medier förhåller sig till varandra.
Ungdomars självpresentation på Instagram avgörs först och främst av den vilja och
motivation de har till att använda Instagram för att publicera bilder på sig själv och
med andra, alltså intentionen till beteendet. Den bild av sig själv som de väljer att
presentera påverkas av tidigare erfarenheter och tidigare preferenser, attityden
gentemot beteendet, men även av den egna tron och övertygelsen om att behöva agera
och bete sig på ett visst sätt på grund av människor i sin omgivning, den subjektiva
normen. En viss del av ungdomars självpresentation avgörs även av deras uppfattning
av kontrollen som de har över presentationen av sig själva, den upplevda kontrollen
(Ajzen 1991). Genom att vi utgår från Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn
ser vi att ungdomar på Instagram alternerar sin presentation av jaget i förhållande till
det mål de har med sitt sociala media. Deras självpresentation påverkas av den roll de
väljer och deras publik på Instagram, deras följare. Det finns skillnader hur de vill och
väljer att presentera sig beroende på hur nära relation de har med sin publik, ju
närmare relation man har till publiken desto mindre behov har man att sätta på sig en
“mask” (Goffman 1959).
Figur 3. Teoretisk modell
Vi valde i denna studie att se på hur smartphonen har kommit att bli ett verktyg för
ungdomars självpresentation på Instagram. Smartphones har blivit en del av
ungdomars vardag, den har med hjälp av utvecklingen av tekniken och
medialiseringen blivit förkroppsligad med sina användare. På social medier, som
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Instagram så är den sociala interaktionen oförkroppsligad men genom att ungdomar
på Instagram presenterar sig själva genom bilder och videos blir de
återförkroppsligade. Vi vill i modellen illustrera att ungdomar är förkroppsligade med
sina smartphones, i sitt användande av Instagram och den sociala interaktionen som
uppstår på tjänsten är de oförkroppsligade, men genom att de presenterar sig själva på
Instagram via bilder blir de återförkroppsligade. Ungdomar med sina mobila
artefakter och tjänster är i ständig förkroppsling lika väl som de är det offline, i det
verkliga livet.
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
3 Metoder I följande kapitel kommer vi beskriva de metoder som genomfördes och hur vi gick
till väga med dessa. Två olika metoder genomfördes, fokusgrupp och intervju, med
samma syfte: att förstå ungdomars användande av Instagram och genom data försöka
bryta ut olika strategier för hur de för sig på detta sociala media. För att förstå detta
analyserades materialet gentemot de tre första faktorerna från teorisyntesen:
attityden gentemot beteendet, subjektiva normen och den upplevda kontrollen.
Strategierna undersöktes med hjälp av Jones och Pitman taxonomi av strategier för
självpresentation.
3.1 Fokusgrupp
Vårt första val av metod var fokusgrupp. Vi såg att denna metod kunde ge oss mest
information på kortast tid och involvera fler respondenter samtidigt. Samtidigt hade
vi en förhoppning att ungdomarna i den valda målgruppen skulle känna sig mest
trygga i att prata öppet när de var tillsammans med vänner. Det stora syftet med
fokusgruppen var dock att genom gruppdiskussion låta ungdomarna svara på frågor
tillsammans för att vi skulle få förståelse för ungdomars användning av Instagram.
När vi planerade fokusgruppen bestämde vi oss för att använda oss av redan
befintliga grupper för att öka chansen för diskussion. Det vi fick ha i åtanke då var att
det kan finnas ämnen som inte tas upp då det i en sådan trygg grupp finns mycket
som är underförstått och som tas för givet (Wibeck 2000). För att minska denna risk
var vi mycket noga med att vara utförliga i skapandet av våra frågor och se till att
varje del av Instagram kom med. Dessutom valde vi att skapa heterogena grupper för
att eventuellt få fram en differens mellan de olika genusens beteende.
När vi tog kontakt med målgruppen, ungdomar som en av intervjuarna kände väl, var
det tyvärr svårigheter kring tids- och platsbestämning den veckan som fokusgruppen
skulle äga rum, därför blev det bara en fokusgrupp genomförd. Fokusgruppen
genomfördes med fyra ungdomar som alla var 16 år och kände varandra sedan
tidigare. Mötet ägde rum i Borlänge i en lugn och bekväm miljö hemma hos en av
deltagarna. I urvalet tog det hänsyn till att deltagarna var mellan 12-16 år och att hade
ett Instagramkonto. Vi tog inte hänsyn till hur aktivt de använde Instagram och heller
inte kön.
Vid fokusgruppstillfället var båda författarna närvarande och gav en kort introduktion
angående syftet till studien och varför deras bidragande information och kunskap
behövdes. För att undvika eventuell nervositet började vi med att visa, via en medförd
laptop, de Instagramkonton som vi hade och förklarade syftet med vår användning,
för att sedan gå över till frågorna. Eftersom målgruppen för den här studien var
minderåriga och för att allt skulle vara etiskt korrekt fick alla deltagare innan
genomförandet ett missivbrev via mail som förklarade syftet med fokusgruppen och
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
ett medgivandeformulär för föräldrarna att underteckna. I missivbrevet fick
deltagarna även informationen att all data kommer hanteras anonymt.
Medgivandeformuläret lämnades sedan över fysiskt vid tillfället. Vi valde att ha en
semistrukturerad fokusgrupp och undvek att använda ledande frågor för att öka
studiens validitet. Vi utgick från ett antal frågor, som vi hade på laptopen, för att
öppna upp för diskussion som följde upp med ett antal följdfrågor för att hålla
samtalet igång. Frågorna berörde deras användning och deras aktivitet på Instagram
samt syftet till varför man använder Instagram och vad för typ av innehåll som
användare publicerar. Fokusgruppen tog cirka en timme och det var en av författarna
som ledde samtalet medan den andra antecknade i ett block och kompletterade med
frågor under sessionen. Vi valde att inte spela in samtalet då vi inte behövde veta
ordagrant vad deltagarna sa utan endast det centrala och betydelsefulla i deras
diskussion. Efter fokusgruppen tillfrågades alla deltagarna om vi fick tillåtelse att
göra en analys av de bilder som de publicerat på sina offentliga Instagramkonton.
Samtliga deltagare godkännande detta varpå en av oss la till dem i Instagram flödet.
Anteckningarna renskrevs i Google Drive och strukturerades där upp i ett dokument
dagen efter att fokusgruppen hade genomförts. Vi gick även gemensamt igenom det
som hade kommit fram och vissa kompletteringar gjordes.
3.2 Intervjuer
Som ett komplement till fokusgruppen genomfördes fyra enskilda intervjuer med
ungdomar i åldrarna 13-16. Tre av dessa genomfördes med samma frågor som
fokusgruppen i syfte att samla in information om användandet av Instagram hos
ungdomar. Den sista genomfördes med syftet att gå mer in på djupet angående hur
ungdomar presenterar sig på Instagram och varför de väljer att presentera sig på ett
visst sätt Dessa frågor utfördes därför med hjälp av de tre första faktorerna från
teorisyntesen för att vara säker på att dessa blev besvarade.
Som tidigare nämnts kontaktades ungdomar inför fokusgrupperna via telefon, men
som senare visade sig inte hade möjlighet att sammanstråla i grupp. Två av dessa
ungdomar fick vi istället lov till att intervjua enskilt under samma dag som
fokusgruppen med samma frågor. Ungdomarna fick själva välja vilken miljö de ville
träffas i, detta för att öka känslan av trygghet hos respondenterna och därmed öka
validiteten för intervjuerna. Deras föräldrar fick på plats fysiskt ta del av och
godkänna missivbrevet med medföljande medgivandeformulär, med den muntliga
modifikationen att det inte längre var en fokusgrupp utan en intervju. Den tredje
respondenten som blev kontaktad, via en studiekamrat, deltog i en intervju via Skype
några dagar senare. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att vi hade en
uppsättning frågor som vi utgick ifrån men som respondenten fick svara öppet på och
där vi kompletterade med relevanta följdfrågor, liknande fokusgruppen. Vad gäller
reliabiliteten är det svårt att öka denna eftersom vi valde en semistrukturerad ansats
och det finns inget som styrker att svaren hade blivit detsamma vid ett annat tillfälle.
Under genomförandet av intervjuerna var det en av intervjuarna som förde samtalet
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
och en som antecknade i ett block. Målet var att inte påverka svaren hos
respondenterna för mycket utan istället försöka vara tyst och låta dem tala till punkt
(Arvola 2014).
Den första respondenten som blev intervjuad var 15 år och var en bekant till en av
intervjuarna. Vi träffade honom i hans hem vid en tidpunkt som passade honom bäst.
Väl där förklarade vi för han och hans mamma vad vi studerade, vad vårt
forskningsområde innefattade och varför vi ville ha ungdomars hjälp i vårt arbete.
Efter att mamman tagit del av informationen skrev hon ut och skrev under
medgivandeformuläret och intervjun kunde börja. Den andra intervjun genomfördes
på liknande sätt där respondenten fick välja plats och tid. Även denna respondent var
en bekant, 14 år. Vi träffades i stallet då hon hade knappt med tid, vilket innebar att vi
störde hennes vardag så lite som möjligt. Respondentens mamma deltog i början och
de fick ta del av informationen angående intervjun tillsammans. Då de inte hade
möjlighet att skriva ut medgivandeformuläret blev godkännandet muntligt. Den tredje
intervjun genomfördes via Skype då en fysisk plats inte var möjligt. Respondenten,
som var 13 år, fick välja dag och tid för genomförandet av intervjun. På samma sätt
som de tidigare intervjuerna blev föräldern kontaktad och fick godkänna
respondentens deltagande. Intervjun började även här med att vi förklarade syftet med
vår studie och hur intervjun skulle gå tillväga. Under detta intervjutillfälle var endast
en av författarna närvarande i första halvan av intervjun då den andra fick förhinder.
Svaren antecknades i block utan inspelning av samma anledning som tidigare, att vi
ville skapa en avslappnad stämning. Intervjun tog ca 20 minuter och anteckningarna
sammanställdes i Google Drive och rättades efter avslutat samtal.
Kompletterande intervju
Den kompletterande intervjun genomfördes några dagar efter de första intervjuerna då
det hade blivit klart att det fanns delar i ungdomarnas självpresentation som vi ville
veta mer om. En av deltagarna från fokusgruppen kontaktades med en förfrågan via
mail om att svara på några fler frågor via ett Skypesamtal. Responsen var positiv och
redan samma dag som förfrågan skickats genomfördes intervjun. På samma sätt som i
de förra intervjuerna så var det en av intervjuarna som förde samtalet och en som
antecknade i ett block med mikrofonen avstängd för att inte störa.
3.3 Bearbetning av material
För att sammanställa all information från fokusgruppen och dessa intervjuer gjordes
en analys av materialet gentemot teorisyntesens tre första faktorer: attityden gentemot
beteendet, subjektiva normen och upplevda kontrollen av beteendet. På Google drive
skapades ett dokument för varje faktor där vi, genom att endast fokusera på den faktor
i fråga, bröt ut variabler som stämde in. I attityden gentemot beteendet delade vi upp
attityderna i positiv och negativ attityd gentemot olika beteenden. Ett tillfälle, intervju
eller fokusgrupp, representerar en variabel och genom att sammanställa de variabler
som förekom flest gånger i de olika metoderna kunde vi till slut få ett mönster för den
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
attityd som ungdomarna hade gentemot olika beteenden. För den upplevda kontrollen
och ungdomars beteende gentemot publik kategoriserade vi variablerna efter de olika
typerna av konton istället. En för öppet konto, vilket betyder att vem som helst kan
följa dem, en för privat konto, där bara deras vänner och familj fick följa dem, och en
som gällde båda typerna av konton. I den upplevda kontrollen är underkategorierna
till de olika kontotyperna: full kontroll, viss kontroll, mindre kontroll och ingen
kontroll. Till exempel upplever ungdomarna att de har full kontroll över vilka som
kan se deras bilder på det privata kontot, medan de på det öppna kontot har ingen
kontroll över vem som kan se bilderna. För ungdomars beteende gentemot publik är
underkategorierna istället relaterade till vad de gör på Instagram. Till exempel under
kategorin Selfies på det öppna kontot visar variablerna på att de postar snygga och
vuxna/mogna bilder på sig själv. Medan de i samma kategori fast på ett privat konto
visar fula, neutrala och flummiga bilder på sig själv. För att förtydliga den subjektiva
normen ännu mer gjordes en lista på de subjektiva normer som vi genom variablerna
kunde hitta. Därefter visade vi på vilka av normerna som var viktiga i vilket typ av
konto, öppet eller privat. Alla dessa sammanställningar av variabler listades till slut i
Google Sheets där vi kunde flytta runt dem och byta ordning baserat på vikt och
kategori. När tabellerna var färdigställda sparades de ner på datorn och konverterades
till bilder. Dessa bilder finner ni i resultatet.
Efter att ha hanterat denna data insåg vi att det fattades en koppling till den taxonomi
som vi nämnt i teorin (Jones och Pittman 1982) och genom att bryta ut variabler
utifrån de strategier som de tar upp skapade vi en sammanställning av de strategier för
beteende på Instagram som användes mest och på vilket sätt de användes. Dessa
strategier sammanställdes även dem i Google Sheets för att kunna redigeras lätt och
sparas ned på samma sätt som innan.
3.4 Analys av bilder på Instagramkonton
Efter analysen av materialet från fokusgruppen och intervjuer ville vi se om vi kunde
hitta någon skillnad i deras nämnda beteende och deras faktiska beteende. Därför
gjordes en bildanalys av 6 Instagram konton tillhörande de personer som ingått i de
tidigare metoderna.
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
4. Resultat och analys
För att mäta korrelationen av variablerna användes poängsystemet för hur många
gånger variablerna nämndes i den insamlade data. Analysen genomfördes utifrån
teorisyntesens tre faktorer; attityd gentemot beteende, subjektiv norm och upplevda
kontrollen. Den subjektiva normen analyserade därefter utifrån publik; privat och
öppet. Resultaten sammanställdes sedan för att se till vilka intentioner som följer för
dessa faktorer och vilka faktorer som pekar på en viss intention. Beteenden på
Instagram utifrån publik identifierades och baseras på Bolino och Turnley (1999)
Initial Item Pool (se bilaga X) och olika typer av strategier kunde därmed urskiljas.
4.1 Fokusgrupp och intervjuer
I tabell 2 visas ungdomars attityder till beteendet på Instagram utifrån det som anses
positivt och negativt. Resultatet visar att 100 procent av ungdomar är positiva till
beteendet att Posta bilder när de gör något. 80 procent av ungdomarna anser det
positivt att Posta bilder på sig själv och sig själv tillsammans med kompisar. Att
Använda filter anser majoriteten av ungdomarna, 80 procent, vara ett positivt
beteende. Beteenden som ungdomar anser mest negativt är Förekomsten av hat,
kränkningar och mobbning och sedan att Posta fula bilder på sig själv. Samband som
man kan hitta mellan det som ungdomar anser positivt respektive negativt är först och
främst att samma mängd är positiva till att Använda filter och negativa till att Posta
fula bilder på sig själv, sambandet styrks även av att 60 procent är positiva till att
Fixa till sig för att se snygg ut innan de publicerar en bild. Tabellen visar även att
andelen positiva beteenden är större, nästan dubbelt så stor, än andelen negativa
beteenden och även procentuellt större för varje beteende.
Tabell 2. Ungdomars attityder gentemot Instagram
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Tabell 3 representerar de subjektiva normer som ungdomar upplever i miljön på
Instagram och som påverkar hur de presenterar sig själva. Som tabellen visar har
olika normer identifierats utifrån publik. De normer som listas nedan representerar
hur ungdomarna upplever att de måste bete sig på Instagram. För den öppna publiken
kan vi se att alla normer bör uppfyllas, oberoende av hur de ska bete sig och hur de
inte ska bete sig. Det som ter sig intressant är de luckor som inte är förbockade för
den privata publiken; publicera förfinade bilder, publicera redigerade bilder, inte
publicera fula bilder på sig själv och inte publicera konstiga/löjliga bilder på sig
själv. Den privata publiken är som förklarat i tidigare avsnitt endast för ungdomars
närmaste vänner, och resultatet visar här att lägre förväntningar och krav upplevs
ställas på hur ungdomar ska presentera sig för sina närmaste vänner. För den öppna
publiken upplever ungdomar att alla krav och förväntningar måste uppfyllas för hur
de ska presentera sig och beteende på Instagram.
Tabell 3. Subjektiva normer på Instagram utifrån publik
Ungdomars upplevda kontroll kategoriserades utifrån en skala från full kontroll till
ingen kontroll. Tabell 4 visar att den upplevda kontrollen hos ungdomar är nästan
densamma för båda publikerna, även om några beteenden skiljer sig emellan dem.
Ungdomar upplever att de har full kontroll över det mesta i sin självpresentation på
Instagram. De har full kontroll, oavsett publik, över Publicering av bilder, Bilder som
publiceras av kompisar och andra och Hur de ser ut på bilderna. Däremot har de
ingen kontroll över Feedbacken som ges på bilderna, Vad som får kommenteras, Vem
som får kommentera eller Hur andra använder namntaggar (@). Skillnaden som
finns för olika publiker är att för privat publik har ungdomar full kontroll över Vem
som kan se bilderna och Hur de framställer sig själva. För den öppna publiken har de
ingen kontroll över Vem som kan se innehållet, och mindre kontroll över Hur de
framställer sig själva
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Tabell 4. Ungdomars upplevda kontroll över sitt beteende
Baserat på ungdomars attityder, subjektiva normer och upplevda kontroller plockades
ett antal intentioner ut till varför ungdomar väljer en viss typ av beteende för sin
självpresentation. I tabell 5 kan man se att intentionerna mestadels gäller för den
öppna publiken. Ungdomar vill Visa på ett perfekt liv, Visa att de är populära, Visa
att man gör roliga saker, Visa att man är vuxen/mogen och så vidare. Avsikten till
beteendet för den privata publiken är inte lika spikad, de ska Visa att de gör roliga
saker, Visa att man är berest och Visa sitt liv för andra men inga krav på perfektion
och popularitet ställs.
Tabell 5. Intentioner för beteenden på Instagram utifrån publik
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Resultatet har utifrån de tre faktorerna och utifrån publik identifierat olika beteenden
som ungdomar utför i sin självpresentation på Instagram. I nedanstående tabell (tabell
6) har beteenden kategoriserats och sorteras utifrån publiken. Resultatet indikerat på
att ungdomar väljer att bete sig olika, och därmed presentera sig olika, beroende på
vilken publik de har framför sig. Ungdomar publicerar olika typer av bilder beroende
på om publiken är privat eller öppen, till exempel kan pinsamma bilder och
misslyckanden publiceras inom den privata sfären. Förskönade bilder hör däremot
endast hemma i den öppna sfären. Selfies är den populäraste bilden för ungdomar att
publicera. Snygga och Vuxna/mogna selfies visas för den öppna publiken där inga
Fula, Neutrala eller Flummiga bilder visas. Ungdomar Använder inte filter för den
privata publiken, men däremot alltid för den öppna. Det beteende som endast hör
hemma för den öppna publiken är att ungdomar Gillar sina egna bilder, detta för att
öka antalet likes och därmed visa på popularitet. Majoriten av beteendena är dock
gemensamma oavsett publik; bilder som publiceras, typ av selfies, oskrivna regler
och bildtext.
Tabell 6. Beteenden på Instagram
Gällande ungdomars strategier för självpresentation har tre strategier identifieras;
självfrämjan, insmickran och föregå med gott exempel. Den strategi som ungdomar
använder mest är självfrämjan, de visar på ett visst beteende för att ge intryck av sin
kompetens. Ungdomar vill visa på sina förmågor och färdigheter genom att publicera
bilder när de utövar en aktivitet, de vill visa att de har ett socialt umgänge genom att
publicera bilder på sig själva tillsammans med kompisar. Se söker bekräftelse och vill
nå ut till så många som möjlig. Näst vanliga strategin bland ungdomar är insmickran
som uppfylls genom att de följer andra människors liv, man ger komplimanger och
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
visar upp sina kompisar och låter dem veta vad man tycker om dem. De tar efter
andra viktiga personers beteende och genom dessa kommunikativa beteenden finns
strävan efter sympatiskhet. Beteendena som pekade mot strategin att föregå med gott
exempel är inte lika raka som de andra två strategierna. Tendenserna för den här
strategin visade sig hos ungdomars beteende att alltid fråga om lov innan man postar
en bild på någon annan, att inte lägga upp olämpliga bilder, och två beteenden som
motsäger de självfrämjat beteende är att inte förfina sig själv och sina bilder och att
inte bry sig om populäritet. Ungdomar tenderar inte att använda bön eller skrämsel för
sin självpresentation, utan snarare raka motsatsen.
Tabell 7. Strategier av självpresentation på Instagram
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
5. Diskussion och slutsats
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Referenser
Böcker
Ajzen, I. 2005. Attitudes, personality, and behavior. [Electronic Resource], 2nd edn,
Open University Press, New York; Maidenhead, Berkshire, England;.
Arvola, M. 2014. Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god
anvandarupplevelse. Lund, Studentlitteratur.
Eagly, A. H., & Chaiken, S. 1993. The psychology of attitudes. Fort Worth: Harcourt
Brace Jovanovich College Publishers
Goffmans, E 1959. The presentation of self in every day life.
O'brien, J. 2006. The production of reality: essays and readings on social interaction.
Thousand Oaks, Calif, Pine Forge Press.
Wibeck, V. 2000. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersokningsmetod. Lund, Studentlitteratur.
Artiklar
Ajzen, I. 1991. The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human
Decision Processes, 50(2), 179-211.
Bullingham, L. & Vasconcelos, A.C. 2013, "The presentation of self in the online
world’: Goffman and the study of online identities", Journal of Information Science,
vol. 39, no. 1, pp. 101-112.
Findahl, O. & Davidsson, P. 2015. “Svenskarna och Internet, 2015 års undersökning
av svenska folkets internetvanor”.
https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf [2016-04-07]
Geurin-Eagleman, A.N. & Burch, L.M. 2016;2015;, "Communicating via
photographs: A gendered analysis of Olympic athletes’ visual self-presentation on
Instagram", Sport Management Review, vol. 19, no. 2, pp. 133-145.
Hogan, B. 2010, "The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing
Performances and Exhibitions Online", Bulletin of Science, Technology & Society,
vol. 30, no. 6, pp. 377-386
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Jena R.K. (2015). Compulsive use of Smartphone and Technostress: A study among
Indian students. International Journal of Applied Business and Economic Research.
13, 353-362.
Jones, E. E., & Pittman, T. S. (1982). Toward a gene ral theory of strategic self-
presentation. In J. Suls (Ed.), Psychological perspectives on the self. Hillsdale,
NJ:Erlbaum.
Konok, V., Gigler, D., Bereczky, B.M. & Miklósi, Á. 2016, "Humans' attachment to
their mobile phones and its relationship with interpersonal attachment style",
Computers in Human Behavior, vol. 61, pp. 537-547.
Mehdizadeh, S. 2010, "Self-presentation 2.0: narcissism and self-esteem on
Facebook", Cyberpsychology, behavior and social networking, vol. 13, no. 4, pp.
357-364.
Pittman, M. & Reich, B. 2016, "Social media and loneliness: Why an Instagram
picture may be worth more than a thousand Twitter words", Computers in Human
Behavior, vol. 62, pp. 155-167.
Putnam, R.D. 1995, "Bowling Alone: America's Declining Social Capital", Journal of
Democracy, vol. 6, no. 1, pp. 65-78.
Rui, J.R. & Stefanone, M.A. 2013, "STRATEGIC IMAGE MANAGEMENT
ONLINE: Self-presentation, self-esteem and social network perspectives",
Information, Communication & Society, vol. 16, no. 8, pp. 1286-20.
Sheldon, P. & Bryant, K. 2016, "Instagram: Motives for its use and relationship to
narcissism and contextual age",Computers in Human Behavior, vol. 58, pp. 89-97.
Smith, L.R. & Sanderson, J. 2015, "I'm Going to Instagram It! An Analysis of Athlete
Self-Presentation on Instagram",Journal of Broadcasting & Electronic Media, vol.
59, no. 2, pp. 342-358.
Subrahmanyam, K., Reich, S.M., Waechter, N. & Espinoza, G. 2008, "Online and
offline social networks: Use of social networking sites by emerging adults", Journal
of Applied Developmental Psychology, vol. 29, no. 6, pp. 420-433.
Statens Medieråd, Medietilsynet Norweigan Media Authority (2014). “Barn och
medier 2014”.
http://www.internetstatistik.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/10/Sverige-
Norge-grafiskt_informationsblad.pdf [2016-04-07]
Institutionen för informatik
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se
Tossel, C., Kortum, P., Shepard, C., Rahmati, A. & Zhong, L. 2015, "Exploring
Smartphone Addiction: Insights from Long-Term Telemetric Behavioral Measures",
International Journal of Interactive Mobile Technologies (iJIM), vol. 9, no. 2, pp. 37.
Zhao, S., Grasmuck, S. & Martin, J. 2008, "Identity construction on Facebook:
Digital empowerment in anchored relationships", Computers in Human Behavior,vol.
24, no. 5, pp. 1816-1836.
Kim, J. 2001, "Phenomenology of Digital-Being", Human Studies, vol. 24, no. 1/2,
pp. 87-111.
Miller, J. 2014, "The fourth screen: Mediatization and the smartphone", Mobile
Media & Communication, vol. 2, no. 2, pp. 209-226.
Tanaka, S. 2015, "Intercorporeality as a theory of social cognition", Theory &
Psychology, vol. 25, no. 4, pp. 455.
Webbsidor:
Internetstiftelsen i Sverige 2015. Eleverna och internet 2015,
http://eoi2015.iis.se/attityder-och-delaktighet/internets-betydelse-for-elever/
[2016-04-07]
Instagrams helpcenter 2016, https://help.instagram.com/ [2016-04-26]