Institutionen för hälsovetenskap
Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och
uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda
dessa personer
Kinell, Klara
Ridderström, Izabel
Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp
Mars 2012
Sundsvall
Abstrakt
BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv.
Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av
samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och
uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att
belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer
med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14
kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011.
Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. RESULTAT: Resultatet visade att
sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade både positiva och negativa attityder. Positiva
attityder visade på empati till patienterna medan negativa attityder ledde till sämre
vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna. Resultatet delades in i fem kategorier;
attityder, utbildning, rädsla, empati och värderingar. DISKUSSION: Studien visar att det
finns stora kunskapsluckor, vilket leder till rädsla och negativa attityder. Utbildning visade sig
ha positiva effekter på attityder. SLUTSATS: För att öka vårdkvalitén hos patienterna så bör
det satsas på mer utbildning om hiv/aids till sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.
Nyckelord: attityder, hiv/aids, litteraturstudie, sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor.
Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder
och uppfattningar till personer med hiv/aids
och till att vårda dessa personer.
KINELL KLARA
RIDDERSTRÖM IZABEL
Mittuniversitetet, Sundsvall
Institutionen för hälsovetenskap
Omvårdnad C
Mars 2012
Innehållsförteckning
Bakgrund………………………………………………………..
Syfte……………………………………………………………..
Metod…………………………………………………………....
Inklusion- och exklusionskriterier……………………………...
Litteratursökning……………………………………………….
Artikelurval och kvalitetsgranskning……………………………
Analys…………………………………………………………..
Etiska överväganden……………………………………………
Resultat…………………………………………………………..
Attityder…………………………………………………………
Utbildning……………………………………………………….
Rädsla……………………………………………………………
Empati…………………………………………………………...
Värderingar………………………………………………………
Resultatdiskussion……………………………………………….
Metoddiskussion………………………………………………....
Slutsats/konklusion……………………………………………….
Referenser………………………………………………………..
Bilagor
Bilaga 1 – Granskningsmall
Bilaga 2 – Tabell över inkluderade artiklar i studien
1
3
3
3
3
3
4
4
5
5
6
8
9
10
13
16
17
18
1
Bakgrund
HIV (humant immunbristvirus) är ett virus som troligen har sitt ursprung från en schimpansart
och det första kända fallet av en hiv-infektion är från 1959. Under 1981 och 1984 upptäckte
man att aids var orsakat av ett retrovirus som senare kom att kallas hiv. Människor som först
associerades med sjukdomen var intravenösa narkotikamissbrukare och homo- och bisexuella
män. Även personer med blödarsjuka och personer som fått blodtransfusioner smittades med
sjukdomen genom sin behandling (Ericson & Ericson, 2009, s 261-263).
Sedan det första fallet upptäcktes har över 60 miljoner människor smittats med HIV- virus
och cirka 30 miljoner har dött i AIDS. År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner
människor levde med hiv. Afrika är den värst drabbade kontinenten (World Health
Organization WHO, 2012).
Nio av tio fall av hiv-smitta inträffar i utvecklingsländer och den vanligaste smittvägen är
heterosexuella samlag samt smittning från mor till barn under förlossningen. Smittspridningen
sker bland annat på grund av otillräcklig kunskap om användning av kondom och påtvingade
samlag. Hiv finns i infekterade individers sädesvätska, blod, slidsekret, likvor, nervvävnad
och eventuellt saliv. De största smittvägarna är blodsmitta och sexuell kontakt. Tidiga
symtom kan uppträda cirka 2 veckor efter infektionstillfället och ger bland annat feber, frossa,
aptitlöshet, muskel- och ledvärk och lymfkörtelsvullnad. Sena symtom är trötthet,
viktminskning, klåda och nattsvettningar (Ericson & Ericson, 2009, s 261-263).
I dagsläget finns ännu inget känt botemedel men tack vare effektiva bromsbehandlingar kan
idag många människor, speciellt i västvärlden, leva många år med sjukdomen (Pickles, King
& Belan, 2009).
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor för alla människor och med
respekt för människors värdighet och lika värde. Vården ska främja goda kontakter mellan
hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763).
Även sjuksköterskornas etiska kod beskriver vikten av att omvårdnad ska ges med god
kvalitet till alla människor oavsett sjukdom, kön, kultur eller social status (International
Council of Nurses, 2007).
2
Trots mycket forskning på området så fortsätter hiv/aids-viruset att spridas och det finns ett
stort behov av att kunna förstå och hantera sjukdomens effekter. Konsekvenserna av dåliga
attityder till denna patientgrupp leder till ett orättvist bemötande i samhället. Hiv/aids-
patienter har ett behov av att kunna leva i ett samhälle som erkänner deras mångfald och
respekterar deras rättigheter till hälso- och sjukvård, precis som alla andra människor, samt att
samhället ger det sociala stöd som dessa patienter behöver (Groft & Robinson Vollman,
2007). Attityder till patienter med hiv/aids är generellt sett dåliga på grund av att allmänheten
har dåliga kunskaper om sjukdomen, vilket leder till missuppfattningar, rädslor för sjukdomen
och stigmatisering. Detta gör att dessa patienter blir utfrysta från samhället och både deras
psykiska och fysiska välbefinnande försämras (Lekas, Siegel & Leider, 2011).
Nationalencyklopedin beskriver ordet attityd som ett förhållningssätt eller en varaktig
inställning som genom erfarenheter byggts upp och visar sig genom att man är för eller emot
något (Nationalencyklopedin, 2012). En attityd formas ofta av erfarenheter och attityder hör
ofta ihop med missuppfattningar och rädslor (Suominen et al., 2007).
Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder mot patienter med hiv/aids har under
lång tid varit granskad. Utbildningspolitik, lokala attityder och övertygelser spelar en roll i
sjuksköterskestudenters attityder mot patienter med hiv/aids (Pickles et al., 2009).
Sjuksköterskor har viktiga roller i hiv-behandling och i utveckling och utbildningsprogram.
Dessa roller kräver en solid grund av kunskap och viljan att ge vård till patienter med hiv/aids.
Sjusköterskor ska vara kunniga och uppvisa en ickedömande acceptans mot patienter som
smittats på grund utav att de är homosexuella, prostituerade eller sprutnarkomaner. På grund
av bristande kunskap, negativa attityder, och därmed rädsla, är vård för patienter med hiv/aids
ofta långt ifrån optimal (Li, Scott & Li, 2006).
Personer med hiv/aids blir stigmatiserade i samhället (Lekas et al. 2011) och de har ett stort
vårdbehov under lång tid och av denna anledning är det viktigt att undersöka sjuksköterskors
och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar till dessa patienter så att deras vård
inte påverkas av negativa attityder. Det finns enskilda studier som enbart fokuserar på
sjuksköterskors eller sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar till hiv/aids och
genom att göra en sammanställning av dessa studier kan vi få en övergripande förståelse för
sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar, grunden för deras
attityder och möjligtvis hur man kan arbeta med att förändra attityder.
3
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters
attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer.
Metod
En litteraturstudie har gjorts genom granskning av vetenskapliga artiklar. Denna studie görs
för att få en översikt över kunskapsläget inom ett visst vårdvetenskapligt område (Friberg,
2006, s 115). Studien omfattar både kvantitativ och kvalitativ forskning för att se problemet ur
ett bredare perspektiv. Artikelsökningen gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Endast
artiklar från sökningen i Pubmed togs med i studien då sökningen i Cinahl inte gav några
ytterligare relevanta artiklar.
Inklusions- och exklusionskriterier
De artiklar som inkluderats i studien är vetenskapliga artiklar som är skrivna på engelska och
är av relevans för studiens syfte. Artiklar som fokuserat på annan vårdspersonal än
sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har förkastats. Även artiklar som fokuserat på både
sjuksköterskor och annan vårdpersonal där det varit svårt att urskilja vem som har sagt vad
har förkastats. Artiklar som innehållit andra blodsmittor och studier som varit skrivna på
andra språk än engelska har också exkluderats. Även artiklar av låg vetenskaplig kvalitet har
exkluderats.
Litteratursökning
När problemområdet har avgränsats kan sökord som utgör en grund för litteratursökningen
formuleras (Forsberg & Wengström, 2008, s 80). Sökning efter vetenskapliga artiklar har
gjorts i databaserna Pubmed och Cinahl. En sammanställning av sökningarna redovisas i
tabell 1. Efter att sökorden utformats så kombinerades de och det gjordes en genomgång av
träffarnas 293 titlar och de relevanta titlarnas abstrakt lästes.
Artikelurval och kvalitetsgranskning
De abstrakt som såg ut att passa studiens syfte valdes ut till vidare bearbetning. Därefter lästes
hela de utvalda artiklarna för att se vilka som passade studiens syfte. De artiklar som inte
passade till studiens syfte förkastades. Till slut granskades de utvalda artiklarna och den
vetenskapliga kvaliteten (granskningsmall finns i bilaga1) och de artiklar som bedömdes vara
4
Limits: Engelska artiklar.
En manuell sökning har gjorts via en inkluderad artikels referenslista och genererade i
ytterligare en artikel. Totalt 14 stycken artiklar är inkluderade i studien.
av hög- eller medelkvalitet inkluderades i studien. De artiklar som var av låg kvalitet eller inte
passade studiens syfte förkastades. Denna sammanställning visas i tabell 2. Artiklarna
kvalitetsgranskades (granskningsmallen presenteras i bilaga 1). För att bedömas vara av hög
kvalitet skulle artiklarna innehålla alla delar en vetenskaplig artikel bör ha, en tydligt
beskriven metod och dataanalys, bortfallet fick inte vara över 30 % och skulle vara väl
beskrivet. De artiklar som bedömts vara av låg kvalitet har exempelvis haft ett stort bortfall
som ej varit beskrivet, metoden och analysen har varit dåligt beskriven eller inte beskriven
alls och urvalet har inte varit representativt.
Analys
De utvalda artiklarna lästes flera gånger för att få en helhet av innehållet. Därefter sorterades
artiklarnas återkommande innehåll in under fem kategorier. Artiklarnas relevanta innehåll
valdes ut och skapade vårt resultat.
Etiska överväganden
Etiska överväganden kring urval och presentation av resultat bör göras vid en litteraturstudie.
Studierna ska ha fått tillstånd från en etisk kommitté eller ha noggranna etiska överväganden.
Alla studier ska redovisas och arkiveras i 10 år. Även resultat som inte stödjer hypotesen ska
redovisas (Forsberg & Wengström, 2008, s 77).
Databas Sökord Träffar Kvalitetsgranskade Inkluderade
Pubmed Nurse* 245842 0 0
Pubmed HIV/AIDS 19164 0 0
Pubmed Attitude 246045 0 0
Pubmed Nurse*
+HIV/AIDS
+Attitude
293 24 13
Tabell 1. Artikelsökning gjord 6/1-2012
5
Resultat
Resultatet i denna litteraturstudie omfattar 14 stycken vetenskapliga artiklar. Nio av studierna
är utförda med kvantitativ metod, tre av studierna är utförda med kvalitativ metod och två av
studierna är utförda med mixad metod, det vill säga både kvantitativ- och kvalitativ metod. De
inkluderade studierna har gjorts i följande länder: Australien, Finland, Litauen, Kina, Estland,
Sydafrika, Turkiet, Uganda, Nya Zeeland och USA. Sex av de inkluderade artiklarna har
bedömts vara av hög kvalitet och åtta av artiklarna har bedömts vara av medelkvalitet. Denna
information redovisas mer detaljerat i tabell 2.
Resultatet har delats in i de fem kategorierna: attityder, utbildning, rädsla, empati och
värderingar.
Attityder
Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till patienter med hiv/aids är en
återkommande faktor i flera studier. Positiva attityder visar på empati till patienterna
(Delobelle et al., 2009; Pickles, King & Belan, 2011). Medan negativa attityder leder till
sämre vårdkvalitet och kontaktundvikande av patienterna (Pickles et al., 2011).
I en kvantitativ studie gjord i Australien har man mätt två dimensioner av attityder mot
människor med hiv/aids. De två dimensionerna är empati och undvikande. Positiva och
stödjande attityder räknades som positiva resultat medan negativa attityder och undvikande
beteende räknades som negativt resultat. Resultatet visade på mestadels positiva attityder hos
sjuksköterskestudenterna. Deltagarna i studien hade i det stora hela en positiv inställning till
att ta hand om patienter med hiv/aids och de visade empatiska, positiva och medkännande
attityder. En mycket liten andel, 4,3 % av studiens deltagare hade negativa attityder till att
vårda patienter med hiv/aids och dessa negativa och intoleranta attityder i kombination med
endast lite empati, ledde till motvilja att vårda patienter med hiv/aids och sänkt vårdkvalitet
(Pickles et al., 2011). Resultatet i en kinesisk tvärsnittsstudie visade att kunskap och attityder
kring hiv/aids kan mätas med sju underliggande konstruktioner, nämligen förebyggande
kunskap, kunskap om smittvägar, specialitet kunskap, kunskap om icke smittvägar, positiv
attityd till hiv/aids, negativ inställning till hiv/aids och yrkesmässig attityd. Det visade sig att
sambandet mellan dessa kategorier hade en betydande effekt för attityderna på arbetsplatsen,
både direkt och indirekt (Qu, Zhang, Guo & Sun, 2010).
6
Sjuksköterskor på ett sjukhus i Nya Zeeland ansåg att det behövdes mer information till
allmänheten om hiv/aids och majoriteten av sjuksköterskorna kände att det fanns en brist
kring sjukhusets riktlinjer för patienter med hiv/aids. Sjuksköterskorna som deltog i denna
kvalitativa studie var antingen inte säkra på vilka riktlinjer som fanns, eller om dessa var
inaktuella. En sjuksköterska sa "Information eller riktlinjer måste vara läsbara, enkla och
lättillgängliga, detaljer kan komma senare", och en annan sjuksköterska gjorde följande
kommentar: "Vi som sjuksköterskor har nog alla vårdat hiv-positiva patienter, utan att ha
vetat om det". Resultatet tyder på att sjuksköterskors attityder till denna patientgrupp är
varierande och beror på sociala influenser, personliga erfarenheter och omfattningen av
kunskap om hiv/aids (Wissen & Woodman, 1994). En annan studie visade att sjuksköterskor
som var singlar och arbetade inom mödravården hade en mer positiv attityd till att vårda dessa
patienter, samt sjuksköterskor som kände någon med sjukdomen, eller tidigare hade vårdat
denna patientgrupp (Suominen et al., 2009).
Utbildning
Sjuksköterskor i flera studier uttryckte ett behov av ökad utbildning om hiv/aids för att kunna
ge en bättre och säkrare vård till dessa patienter (Chen, Han & Holzemer, 2004; Mullins,
2009; Wissen & Woodman, 1994). Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenternas
arbetslivserfarenhet och utbildning påverkade deras vilja till att vårda patienter med hiv/aids
(Suominen et al., 2009; Mockiene et al., 2010).
En kinesisk kvantitativ studie med syfte att beskriva sjuksköterskors kunskaper om hiv/aids
visade att deltagarna hade dåliga kunskaper om sjukdomen. Alla sjuksköterskor i studien hade
hört talas om hiv/aids, men en liten del visste inte vad som orsakade sjukdomen. Deltagarna i
studien var inte säkra på hur hiv/aids kunde smitta, men de var medvetna om att det kunde
förebyggas (Chen et al., 2004). En annan studie visade att sydafrikanska sjuksköterskors
kunskaper var någorlunda tillräckliga beroende på hur länge de hade arbetat och vad de hade
för utbildning. Deltagarna i studien upplevde en högre arbetsbelastning på grund av att brist
på utbildning om hiv/aids påverkade arbetet negativt, och att de även påverkades
känslomässigt (Delobelle et al., 2009).
Ökad utbildning var något som de allra flesta sjuksköterskorna i en amerikansk kvalitativ
studie ansåg behövdes. De ansåg att både sjuksköterskor och allmänheten behövde ytterligare
7
kunskaper om hiv/aids. Många sjuksköterskor hade inte dagligen kontakt med hiv/aids-
patienter och ansåg därför att de var i behov av mer utbildning, för att ha en chans att öka sina
kunskaper och färdigheter i att ta hand om patienter med hiv/aids (Mullins, 2009). Även
sjuksköterskor som deltog i en kvalitativ studie från Nya Zeeland kände att de saknade
kunskaper kring att vårda dessa patienter, vilket ledde till minskat självförtroende till att vårda
patientgruppen (Wissen & Woodman, 1994).
En studie som gjordes i Finland och Litauen med syfte att beskriva effekterna av ett
utbildningsprogram visade att en utbildningsintervention hade en begränsad/liten effekt på
sjuksköterskornas vilja att ta hand om patienter med hiv/aids. Bara en av de tre grupperna
blev efter utbildningsinterventionen mer positiva till att göra patientnära
sjuksköterskeuppgifter såsom katetervård, rakning och ge blodtransfusioner. Deltagare som
hade arbete längre tid var mer villiga att ta hand om smittade patienter än de som inte arbetat
lika länge, oavsett utbildningsinterventionen (Mockiene et al., 2010). Ytterligare en studie
visade att sjuksköterskors vilja till att vårda hiv/aids-patienter varierade beroende på
arbetslivserfarenhet och utbildning. Längden på sjuksköterskornas utbildning hade en positiv
betydelse för attityden medan arbetslivslängden i studien hade en negativ inverkan på
deltagarnas attityder (Suominen et al., 2009).
Sjuksköterskor från Uganda uppgav i en tvärsnittsstudie att deras svaga kunskapsområden var
försiktighetsåtgärder och förebyggande åtgärder. Ju mer kunskap deltagarna hade om hiv/aids
desto mindre rädda var de för att bli smittade. Dessutom visade de mer kunniga deltagarna
positivare attityder. Deltagarna ansåg att de inte fått tillräckligt mycket information om
hiv/aids (Walusimbi & Okonsky, 2004). En studie där hälften av deltagarna tidigare fått
utbildning om hiv/aids visade att utbildningsinterventionen hade en liten effekt när det gällde
sjuksköterskornas attityder och rädsla för att vårda patienter med hiv/aids (Wissen & Siebers,
1992). En studie gjord i USA med syfte att studera nepalesiska sjuksköterskestudenters
kunskaper och attityder till hiv/aids och universella försiktighetsåtgärder, visade att
studenterna hade stora kunskapsluckor och negativa attityder, oavsett utbildningsnivå.
Studenternas kunskaper skilde sig beroende på hur många år de hade studerat, men ingen
skillnad i allmänna attityder sågs mellan deltagarna. Även om kunskap kring universella
försiktighetsåtgärder förbättrades med år av utbildning, så var kunskapen överlag dålig bland
alla studenter (Mahat & Eller, 2009).
8
Rädsla
Rädsla är en av de viktiga punkterna som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter
poängterat i flera studier. Dels rädsla för att själv smittas, men även oro för att för att utsätta
sin familj för sjukdomen (Breault & Polifroni, 1991; Mullins, 2009).
Rädsla var ett av de sex teman som framkom i en amerikansk studie. Rädsla var något alla av
studiedeltagarna upplevde i olika nivåer. Rädslan visade sig i form av ångest och oro i
samband med vård av hiv/aids-patienter. Rädslan var olika beroende på om deltagarna
diskuterade sin första patient med hiv/aids eller vård av patientgruppen i allmänhet. Rädslan
kunde resultera i att sjuksköterskorna antingen vidtog skyddsåtgärder som var överdrivna eller
att de fysiskt undvek patienten som exempelvis att de inte svarade på ringningar och undvek
att gå in i patientens rum för att ge omvårdnad. Detta berodde i första hand på rädsla för att
själv utsättas för smittan samt att nuvarande skyddskunskaper såsom att använda handskar
och munskydd inte var tillräckliga. Förutom rädslan för att smitta sig själva så var
sjuksköterskorna även oroliga för att utsätta sina barn och sin familj för sjukdomen på grund
av att de arbetade med hiv/aids-patienter (Breault & Polifroni, 1991). Sjuksköterskor i en
annan studie berättade att deras familjer skulle bli upprörda om det fick reda på att de vårdade
patienter med hiv/aids. Samtidigt så var sjuksköterskorna själva oroliga för att de skulle bli
smittade på arbetsplatsen eller ta med sjukdomen hem och smitta sin familj och sina anhöriga.
De var också rädda för att de skulle tappa sina jobb om de själva blev sjuka i hiv/aids
(Mullins, 2009).
Majoriteten av sjuksköterskorna i en Sydafrikansk studie med mixad metod, rapporterade att
de tränade på försiktighetsåtgärder men att de ändå kände en rädsla att bli smittade i sitt
arbete. Sju av tio sjuksköterskor i studien rapporterade att de tidigare fått stickskador från
nålstick. Sjuksköterskornas liv påverkades personligen eftersom de fortsatte att oroa sig över
hur deras patienter mådde efter arbetstiden och detta försökte de dölja för sin familj. Några
sjuksköterskor berättade att de inte var intresserade av att ha sex med sina partners eftersom
de ville skydda sig mot hiv/aids vilket också påverkade familjelivet (Delobelle et al., 2009).
Sjuksköterskor var rädda att ge vård till patienter med hiv/aids för att de själva var rädd för att
smittas av sjukdomen (Walusimbi & Okonsky, 2004; Wissen & Woodman, 1994). Ungefär
hälften av deltagarna i en kinesisk studie försökte undvika kontakt med smittade patienter och
var rädda för dem (Chen et al., 2004). I en annan kinesisk studie ansåg 44 % av deltagarna att
9
patienter med hiv/aids borde vara satta i karantän. De sjuksköterskor som hade mer erfarenhet
och kunskap var särskilt oroliga för att själva bli smittade (Chen & Han, 2010).
Sjuksköterskorna i en Nya Zeeländsk studie tillfrågades om de hade funderat på att lämna
deras sjuksköterskeposition på grund av deras oro kring hiv/aids, och 82,2% svarade att det
inte övervägde att lämna, 15 % var osäkra och 2,8 % övervägde att lämna sitt yrke (Wissen &
Siebers, 1992). Endast en liten del av studiedeltagarna i finländs, estländsk och litauisk studie
hade någon gång vägrat att ta hand om en patient med hiv/aids (Suominen et al., 2009).
Medan en sjuksköterska i en amerikansk studie berättade om äldre sjuksköterskor som
vägrade ta hand om patienter med hiv/aids som en försiktighetsåtgärd för att själva inte bli
smittade (Mullins, 2009).
Empati
Ett återkommande begrepp i omvårdnaden av patienter med hiv/aids är empati.
Sjuksköterskor uttryckte att det var psykiskt krävande då det var svårt att se en annan
människa lida, och se patienter med obotlig sjukdom försämras under en lång tid (Mullins,
2009; Delobelle et al., 2009). Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kände empati och
medkänsla gentemot denna patientgrupp (Delobelle et al., 2009; Bektas & Kulakac, 2007;
Breault & Polifroni, 1991).
Medkänsla, empati och acceptans till patienter med hiv/aids är i allmänhet vad
sjuksköterskorna beskrev och att de såg patienterna som en enskild person och inte bara
ytterligare en patient att ge vård till. Sjuksköterskorna kunde se att den omvårdnad de gav var
nödvändig och att de fick bra respons från denna patientgrupp. Några sjuksköterskor berättade
att de alltid använde samma försiktighetsåtgärder oasvett vilken patient de hade. Dessa
sjuksköterskor menade att man aldrig kunde veta om patientens blod eller kroppsvätskor var
infekterade och man därför alltid borde använda samma försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor
i studien berättade också om att det var fysiskt och psykiskt krävande att arbeta med patienter
med hiv/aids. Fysiskt eftersom att patienterna var vårdkrävande och psykiskt då det var svårt
att se en annan människa lida (Mullins, 2009). Även en Sydafrikansk studie visade att
sjuksköterskor kände frustration över att se patienter med en obotlig sjukdom försämras under
en lång tid. Stigmatisering och diskriminering, rädsla för yrkesmässig exponering av hiv/aids
och känslor av sympati och empati gentemot patienter med hiv/aids beskrevs av
10
sjuksköterskorna i studien som visade övergripande att sjuksköterskors attityder präglades av
empati, medkänsla, respekt och värdighet (Delobelle et al., 2009).
I en studie med sjuksköterskestudenter så framkom det att studenterna upplevde känslor av
medlidande och empati gentemot patienterna, och de hade en positiv inställning till att vårda
hiv-smittade. Studenterna uttryckte uttalanden som: "Det är en svår process att acceptera",
"Jag känner deras hjälplöshet", "Detta är en sjukdom och de är mänskliga varelser precis
som alla andra" och "De ville inte att detta skulle ske, så jag vill stödja dem i deras lidande
eller isolering från samhället" (Bektas & Kulakac, 2007).
Sympati framkom också i en amerikansk studie. Sympati definierades som ett uttryck för
medkännande och ledsamhet och identifierades som en konsekvens av omvårdnad för unga
och dåliga patienter. Sympatin hörde samman med döden som studiedeltagarna förknippade
sjukdomen med. Några av deltagarna kände ett större tålamod och spenderade mer tid med
patienten. Självförbättring (self-enhancement) var också ett tema som framkom i studien och
definierades som ett uttryck för den givande delen i att ge vård till patienter med hiv/aids.
Sjuksköterskorna ansåg att de positiva delarna i att vårda denna patientgrupp var det som var
givande, tillexempel att göra det bekvämt för en patient, se en patient klara av att gå hem eller
hjälp en patient att dö med värdighet. Vissa patienter hade blivit bortstötta från sina vänner
och familjer och det var då en tillfredsställelse att som vårdpersonal kunna ha möjligheten att
acceptera och hjälpa dessa personer. Att vårda patienter med hiv/aids sågs som en utmaning
(Breault & Polifroni, 1991).
Värderingar
Studier visar att sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder påverkas beroende på
vilket land de kommer ifrån (Pickles et al., 2011; Mockiene et al. 2010; Chen & Han. 2010;
Mahat & Eller, 2009). Attityderna påverkades också beroende på hur patienterna fått
sjukdomen, exempelvis via intravenöst missbruk eller från moder till barn via födseln
(Mullins, 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Wissen & Woodman, 1994; Breault & Polifroni,
1991).
11
En Australiensk studie visade att attityderna påverkades beroende på vilket land man kom
ifrån. Studenter med medborgarskap i asiatiska länder hade sämre attityder jämfört med
deltagare från andra länder (Pickles et al., 2011).
En amerikansk kvalitativ studie med syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att
vårda patienter med hiv/aids på landsbygden visade att hur patienten blivit smittad, hade
betydelse för hur sjuksköterskorna ville bry sig om patienten. Hade patienten smittats via
prostitution, intravenöst missbruk eller homosexualitet kunde sjukdomen av vissa ses som en
konsekvens av ett självförvållat beteende. Hade patienten däremot fått sjukdomen av
blodtransfusioner eller överfört från modern till barnet via födsel så sågs patienten som ett
oskyldigt offer (Mullins, 2009). En turkisk tvärsnittsstudie visade att sjuksköterskestudenter
var villiga att ta hand om patienter som ådragit sig sjukdomen genom modern via födseln
(30,8 %) eller via sexuell överföring (25 %). 22,4 % var villiga att vårda patienter som fått
hiv-viruset via blodtransfusion och 21,8 % kunde tänkas ta hand om de som smittats via
injicering. Från elevernas konfidentiella uppsats var det underförstått att vissa av dem visade
verklig risk för hiv/aids och var ovilliga att ta hand om patienterna. "De är smittsamma
personer, och jag vill inte komma nära dem ", "Jag är orolig och rädd för att bli smittad"
(Bektas & Kulakac, 2007).
En annan kvalitativ studie visade att majoriteten av sjuksköterskorna var överens om att det
borde vara upp till varje sköterska att besluta om de ville vårda patienter med hiv/aids eller
inte. Vissa sjuksköterskor hade mycket positiva erfarenheter av att vårda hiv-positiva
patienter, då det tidigare arbetat med denna patientgrupp, och andra hade raka motsatsen. De
flesta sa att de föredrog att behandla homosexuella män istället för injicerande missbrukare
(Wissen & Woodman, 1994).
Ilska var något som framkom i en amerikansk kvalitativ studie och definierades som
indignation. Missnöje och skuld som associerades med patienten och deras valda livsstil.
Sjuksköterskornas ilska hade inte mycket att göra med hiv/aids-diagnosen utan med
personligheten och beteendet hos patienten. Det fanns stora skillnader mellan patienter med
hiv/aids som var intravenösa missbrukare, prostituerade och homosexuella. Ilskan var mer
riktad mot intravenösa missbrukare än homosexuella. Drogmissbrukarna var manipulativa,
svåra att handskas med och ville inte samarbeta. Trötthet var också ett av de sex teman som
framkom, och definierades som ett uttryck för de långvariga eller överdrivna krav som
12
ställdes på sjuksköterskan som vårdade en patient med hiv/aids. Den känslomässiga stressen
diskuterades av flera deltagare i studien och särskilt tröttheten till att vårda patienter som ses
som krävande och otacksamma. Detta beteende ledde till ilska och hjälplöshet hos vissa
deltagare. Dessutom är det krävande att jobba med familjers känslomässiga behov och död
och döende. Trötthet diskuterades av flera deltagare som en anledning till att de inte ville ge
vård till patienter med hiv/aids. Hjälplöshet framkom också som ett tema och definierades
som ett uttryck för kraftlöshet till att tillhandhålla vård till denna patientgrupp. Största
svarsdelen i detta tema var gällande frustrationen sjuksköterskorna upplevde när de
konfronterade den dåliga följsamheten av denna patientgrupp. Detta gällde särskilt
intravenösa missbrukare och prostituerade som fortsatte med sina högriskbeteenden trots att
de visste att de var hiv-positiva. De kände även hjälplöshet när de hade yngre patienter
eftersom de visste att det inte finns något botemedel för sjukdomen och att när patienterna väl
blivit sjuka så fanns det en väldigt liten chans att bli friskare i sin sjukdom (Breault &
Polifroni, 1991).
13
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till
personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer, och studiens resultat visade på både
positiva och negativa attityder. Enligt Suominen (et al., 2007) så formas en attityd av
erfarenheter och attityder hör ofta ihop med rädslor och missuppfattningar. Författarna anser
att ju mer kunskap och utbildning sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har om hiv/aids
och hur det smittar, desto mer beredd är de på att ge vård då de väl möter en sådan patient och
de kan känna sig mer bekväma och veta hur de ska förhålla sig till sådana situationer. Enligt
WHO (World Health Organization, 2012) så levde år 2009 över 33 miljoner människor
världen över med hiv/aids vilket innebär att man som sjuksköterska troligtvis kommer att
komma i kontakt med denna patientgrupp och därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och
sjuksköterskestudenter har de kunskaper som krävs inom området för att kunna ge en god
omvårdnad.
I denna studies resultat framkom det att attityder till patienter med hiv/aids är en viktig faktor
när det gäller sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters vilja till att vårda dessa patienter.
Det visade sig att sjuksköterskestudenter i en australiensisk studie hade mestadels positiv
inställning till att vårda patienter med hiv/aids och de visade empatiska, positiva och
medkännande attityder. Endast en liten del visade sig ha negativa attityder som i sin tur ledde
till sämre vårdkvalitet och patientundvikande (Pickles et al., 2011). Författarna anser att man
aldrig kan känna sig för säker i sitt arbete, och man bör alltid ha i åtanke att personen man
vårdar kan vara hiv/aids-positiv. Av denna anledning anser författarna, precis som Mullins
(2009) beskriver, att sjuksköterskor alltid bör använda samma försiktighetsåtgärder oavsett
vem de vårdar. På så sätt skulle de kunna få in dessa skyddsåtgärder på rutin och därför inte
behöva vara oroliga för att bli smittade och detta tror författarna skulle kunna förbättra både
sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till denna patientgrupp.
Både studier från Kina, Sydafrika, USA och Nya Zeeland visade brist på utbildning om
hiv/aids (Chen et al., 2004; Delobelle et al., 2009; Mullins, 2009; Wissen & Woodman, 1994).
Precis som Mullins (2009) skriver så tror författarna att ökad utbildning kan hjälpa
sjuksköterskor att ge bättre vård till hiv/aids-patienter, och de ser ett samband i studierna att
det bevisar att utbildning ger mer kunskap och sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna
14
blir mer positiva till att vilja vårda. Därför tolkar författarna resultatet som att det är viktigt
med utbildning, och att exempelvis en kurs om hiv/aids redan på sjuksköterskeprogrammet
säkerligen bara skulle vara positivt, så att man är redo när man väl kommer ut i arbetslivet och
möter en patient med hiv/aids. Enligt Tierney (1994) är inte sjuksköterskeutbildningen
tillräcklig för att förbättra studenternas kunskaper och attityder till patienter med hiv/aids
vilket visar sig när färdiga sjuksköterskor är rädda för smittan och har dåliga kunskaper om
sjukdomen. Mockiene (et al., 2010) skriver att mer arbetslivserfarenhet och utbildning har
positiv inverkan på attityderna vilket kan jämföras med en studie gjord av Suominen (et al.,
2009) som kommit fram till att de sjuksköterskor som arbetat längre har negativa attityder. I
en annan studie framkom det att äldre sjuksköterskor vägrade vårda dessa patienter (Mullins,
2009). Möjligtvis kan detta bero på vilken utbildning de fått och var de har arbetat. Det kan
tolkas som att de äldre sjuksköterskorna som gjorde sin utbildning längre tillbaka i tiden har
mindre kunskaper och att utbildningen faktiskt har förbättras genom åren men fortfarande inte
är optimal då negativa attityder, kunskapsbrister och rädslor fortfarande finns.
Anledningen till att sjuksköterskorna känner rädsla är för att de själva är rädda för att bli
smittade av sjukdomen (Walusimbi & Okonsky, 2004; Wissen & Woodman, 1994).
Författarna anser att trots att hiv/aids är en väldigt smittsam sjukdom så ska denna
patientgrupp ändå behandlas med respekt, och inte bli särbehandlade och utstötta bara för att
de är smittsamma. Breault och Polifroni (1991) beskriver hur vissa sjuksköterskor undviker
att gå in till smittade patienter och McCann & Sharkey (1997) har i sitt resultat beskrivit att
vissa sjuksköterskor ansåg att patienter hiv/aids skulle vara isolerade från resten av samhället.
Författarna anser att något sådant är helt fruktansvärt då alla människor är lika mycket värda
och har rätt till samma vård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen så ska god vård ges till hela
befolkningen, samt ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde
människans värdighet (SFS 1982:763). Detta är enligt författarna viktigt att alltid ha i åtanke
då man vårdar en patient, oavsett om patienten har hiv/aids eller inte.
I en studie av Suominen (et al., 2009) framkom det att några av deltagarna någon gång vägrat
att ta hand om patienter med hiv/aids. Som sjuksköterska har man inte rätten att välja sina
patienter och författarna tycker det är bedrövligt att ett sådant resultat framkommit i studien.
Trots detta resultat så har flera studier också kommit fram till att både sjuksköterskor och
sjuksköterskestudenter har visat sig känna empati och medkänsla gentemot patienter med
hiv/aids (Delobelle et al., 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Breault & Polifroni, 1991). Detta
15
resultat kan tolkas som att även om det finns mycket negativa attityder till denna patientgrupp
så finns det sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som är positiva till att vårda denna
patientgrupp. Breault & Polifroni (1991) beskriver hur vissa sjuksköterskor såg sitt arbete
med hiv/aids-patienter som givande vilket författarna tror att säkert fler sjuksköterskor och
sjuksköterskestudenter skulle kunna göra om de kunde komma över sina rädslor för att själva
bli smittade.
Sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenternas attityder påverkades också beroende på hur
patienterna fått sjukdomen (Mullins, 2009; Bektas & Kulakac, 2007; Wissen & Woodman,
1994; Breault & Polifroni, 1991). Wissen & Woodman (1994) & Breault & Polifroni (1991)
har i sina studier kommit fram till att de flesta helst inte vårdade intravenösa missbrukare.
Författarna tror att detta kan bero på att sjuksköterskor och studenter anser att dessa
missbrukare själva har valt att missbruka och troligtvis vetat om riskerna med detta beteende.
Bektas & Kulakacs (2007) studie visade att deltagarna var mest positiva till att vårda patienter
som smittats via modern vid födseln vilket författarna tror beror på att man anser att dessa
patienter inte själva kunnat påverka sjukdomen. Dessa patienter ses förmodligen som mer
oskyldiga vilket gör det lättare för sjuksköterskorna och studenterna att känna empati för dem.
Studier visar att sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder även påverkas beroende
på vilket land de kommer ifrån (Pickles et al., 2011; Mockiene et al. 2010; Chen & Han,
2010; Mahat & Eller, 2009). Studierna visar att särskilt sjuksköterskor och
sjuksköterskestudenter från Asien hade dåliga kunskaper och negativa attityder till patienter
med hiv/aids (Chen & Han. 2010; Chen et al. 2004) men även studier från andra delar av
världen visade på negativa attityder och dåliga kunskaper (Mahat & Eller 2009; Bektas &
Kulakac, 2007). Studiernas resultat tyder på att det behövs ytterligare arbete för att förbättra
sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters kunskaper och attityder till dessa patienter.
Resultatet i denna studie visar att kinesiska sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade
sämre attityder än sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter från Finland, Estland och
Litauen (Mockiene et al. (2010); Suominen et al. (2009); Chen & Han. 2010; Chen et al.
(2004). Detta kan tolkas som att de nordiska länderna har mer kunskap och därför bättre
attityder än asiatiska länder och möjligtvis skulle ett kunskapsutbyte mellan länderna vara
positivt för att förbättra attityder och kunskaper. Dessa skillnader i attityder som ses hos
sjuksköterskestudenter kan kanske också bero på att sjuksköterskeutbildningen inte är
upplagd på samma sätt i alla länder. Då sjuksköterskor i flera studier visat behov av ökad
16
utbildning kring hiv/aids så borde det redan i sjuksköterskeutbildningen ges mera kunskap om
sjukdomen, för att på så sätt kunna förbättra attityderna, samt göra ändringar i utbildningen så
att den är upplagd på samma sätt i alla länder. Detta för att alla ska komma ut i arbetslivet
med liknande kunskap, och på så vis kanske sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters
attityder kan förbättras världen över.
Metoddiskussion
Denna studie innehåller 14 stycken vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa, tre kvalitativa och
två med mixad metod. Innan litteraturstudien genomfördes förväntade sig författarna, på
grund av syftet, att främst hitta kvalitativa artiklar som skulle utgöra resultatet. Det visade sig
dock vara mestadels kvantitativa studier gjorda och av denna anledning så består resultatet av
fler kvantitativa artiklar än kvalitativa.
Författarna valde att rikta syftet till både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter eftersom
de anser att kunskap är något man får redan under studietiden och utifrån sin kunskap så
skapar man sina attityder, åsikter och eventuella fördomar.
Forsberg och Wengström (2008, s 125) skriver att forskning är en färskvara och ska av den
anledningen helst inte vara mer än 5 år gammal för att tas med i en studie. På grund av detta
försökte författarna att bara inkludera artiklar som varit skrivna på 2000-talet men för att
kunna ha en chans till att få ihop tillräckligt med material så sänktes kraven och därför har
artiklar från början av 1990-talet också inkluderats i studien. Dessa artiklar bedömdes dock
vara relevanta för syftet och vara av god kvalitet och innehållet stämde väl överens med flera
övriga studier som är gjorda under de senaste fyra åren och därför inkluderades dessa studier
trots sin ålder.
En styrka med studien är att de inkluderade studierna är utförda i flera olika länder vilket ger
en större bredd av studien. Att studien innehåller både kvantitativa och kvalitativa studier kan
också anses vara en styrka då även det ger en bra bredd till studien vilket är positivt då
studiens resultat kan vara användbart i fler sammanhang.
17
Slutsats/konklusion
Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter på olika platser i världen visar stora
kunskapsbrister gällande hiv/aids och många har negativa attityder till att vårda denna
patientgrupp. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner rädsla och det har visat sig att
de tror att ökade kunskaper och utbildning skulle minska denna rädsla och förbättra deras
attityder vilket i sin tur skulle kunna förbättra vården till patienter med hiv/aids.
Författarna anser att för att öka vårdkvaliteten till dessa patienter så bör kommuner och
landsting världen över satsa på mer utbildning om hiv/aids till såväl sjuksköterskor som
sjuksköterskestudenter. För att kunna förhindra att nyfärdiga sjuksköterskor kommer ut i
arbetslivet med negativa attityder till denna patientgrupp så kanske sjuksköterskeutbildningen
behöver uppdateras för som det ser ut i dagens läge så kommer smittspridningen av hiv/aids
troligtvis inte minska.
18
Referenser
* Bektas, H-A., & Kulakac, Ö. (2007). Knowledge and attitudes of nursing students toward
patients living with hiv/aids (PLHIV): A Turkish perspective. AIDS care, 19(7), 888-894.
* Breault, A-J., & Polifroni, C. (1991). Caring for people with aids: nurses’ attitudes and
feelings. Journal of Advanced Nursing, 17, 21-27.
* Chen, W-T., & Han, M. (2010). Knowledge, attitudes, perceived vulnerability of Chinese
nurses and their preferences for caring for hiv-positive individuals: a cross-sectional survey.
Journal of Clinical Nursing, 19, 3227-3234.
* Chen, W-T., Han, M., & Holzemer, W. (2004). Nurses’ knowledge, attitudes, and practice
related to hiv transmission in Northeastern China. Aids Patient Care and STDs, 18(7),417-
422.
* Delobelle, P., Rawlinson, J-L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, A-M. (2009).
Hiv/aids knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa.
Journal of Advanced Nursing 65(5), 1061–1073.
Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Groft J., & Robinson Vollman, A. 2007. Seeking serenity: Living with HIV/AIDS in rural
Western Canada. Rural and Remote Health, 7(677), 1-11.
International Council of Nurses. (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Geneva.
Lekas, H-M., Siegel, K., & Leider, J. (2011). Felt and enacted stigma among hiv/hcv-
coinfected adults: the impact of stigma layering. Qualitative Health Research, 21(9), 1205-
1219.
Li, Y., Scott, C-S., & Li, L. (2006). Chinese nursing students’ hiv/aids knowledge, attitudes,
and practice intentions. Applied Nursing Research, 21, 147– 152.
* Mahat, G., & Sanzero Eller, L. (2009). Hiv/aids and universal precautions: knowledge and
attitudes of Nepalese nursing students. Journal of Advanced Nursing, 65(9), 1907–1915.
McCann, T., & Sharkey, R-J. (1997). Educational intervention with international nurses and
changes in knowledge, attitudes and willingness to provide care to patients with hiv/aids.
Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273.
19
* Mockiene, V., Suominen, T., Välimäki, M., Razbadauskas, A., Caplinskas, S., &
Martinkenas, A. (2010). Nurses' willingness to take care of people living with human
immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome (hiv/aids) — does a teaching
intervention make a difference? Nurse Education Today, 31, 617-622.
* Mullins, I-L. (2009). How caring for persons with hiv/aids affects rural nurses.
Issues in Mental Health Nursing, 30, 311–319.
Nationalencyklopedin. (u.å). Attityd.
Hämtad 28 februari, 2012, från http://www.ne.se/lang/attityd
Pickles, D., King, L., & Belan, I. (2009). Attitudes of nursing students towards caring for
people with hiv/aids: thematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 65(11), 2262–
2273.
* Pickles, D., King, L., & Belan, I. (2011). Undergraduate nursing student's attitudes towards
caring for people with HIV/AIDS. Nurse Education Today, 32, 15-20.
* Qu, B., Zhang, Y., Guo, H., & Sun, G. (2010). Relationship between hiv/aids knowledge
and attitude among student nurses: a structural equation model. Aids Patient Care and STDs,
1, 59-63.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Hämtad 28 februari, 2012, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-
763/?bet=1982:763.
* Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Blek-
Vehkaluoto, M., & Välimäki, M. (2009). Nurses’ knowledge and attitudes to hiv/aids—An
international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International Journal of
Nursing Practice, 16, 138-147.
Suominen, T., Koponen, N., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Kisper-Hint, I-R., Vänskä,
M-L., & Välimäki, M. (2007). Nursing students’ attitudes towards hiv/aids patients in
Finland, Estonia and Lithuania. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 282-289.
Tierney, A-J. (1994). Hiv/aids – knowledge, attitudes and education of nurses: a review of the
research. Journal of Clinical Nursing, 4, 13-21.
* Walusimbi, M., & Okonsky, J-G. (2004). Knowledge and attitude of nurses caring for
patients with hiv/aids in Uganda. Applied Nursing Research, 17(2), 92-99.
World health organization. Hiv/aids.
Hämtad 15 februari, 2012, från http://www.who.int/gho/hiv/en/index.html
* Wissen, K., & Siebers, R. (1992). Nurses’ attitudes and concerns pertaining to hiv and aids.
Journal of Advanced Nursing, 18, 912-917.
* Wissen, K., & Woodman, K. (1994). Nurses' attitudes and concerns to hiv/aids: a focus
group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147.
* Artiklar som ingår i resultatet.
Bilaga 1 - granskningsmall
Artikelgranskning (Inspirerad av Hellzén, Johanson & Pejlert för urval i SBU-rapport (1999).
Artikel nr:…………. Granskare:………
Författare:……………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………
Titel:……………………………………………………………………………………
Årtal:………..Tidskrift:……………………………………………………………
Land där studien utfördes: ………………
Typ av studie: Original □ Review □ Annan □
Kvantitativ □ Kvalitativ □
Område:
1……………………………………. □
2…………………………………….. □
3…………………………………….. □
4…………………………………….. □
Kvalitetsbedömning: Hög (I) □ Medel (II) □ Låg (III) □
Kommentar:…………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………….
Fortsatt bedömning: Ja □ Nej □
Motivering:……………………………………………………………………………
KVALITETSBEDÖMNING
Frågeställning/hypotes:………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
Typ av studie
Kvalitativ: Deskriptiv □ Intervention □
Annan □
Kvantitativ: Retrospektiv □ Prospektiv □
Randomiserad □ Kontrollerad □
Intervention □ Annan □
Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):……….. Bortfall (N)
Tidpunkt för studiens genomförande?...................... Studiens längd
Beaktas: Könsskillnader? Ja □ Nej □ Åldersaspekter? Ja □ Nej □
Kvalitativa studier
Tydlig avgränsning/Problemformulering? Ja Nej
Är perspektiv/kontext presenterade? Ja Nej
Finns ett etiskt resonemang? Ja Nej
Urval relevant? Ja Nej
Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja Nej
Är metoden tydligt beskriven? Ja Nej
Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? Ja Nej
Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i
överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja Nej
Kvantitativa studier
Urval: Förfarandet beskrivet Ja □ Nej □
Representativt Ja □ Nej □
Kontext Ja □ Nej □
Bortfall: Analysen beskriven Ja □ Nej □
Storleken beskriven Ja □ Nej □
Interventionen beskriven Ja □ Nej □
Adekvat statistisk metod Ja □ Nej □
Vilken statistisk metod är använd?
…………………………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………
Etiskt resonemang Ja □ Nej □
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten -valida Ja □ Nej □
-reliabla Ja □ Nej □
Är resultatet generaliserbart? Ja □ Nej □
Huvudfynd:
…………………………………………………………………………………………
Omarbetad utifrån SBU-granskningsmall Hellzén, O., & Pejlert, A .(1999)
Bilaga 2 – Tabell över inkluderade artiklar i studien
Tabell 2
Författare
Årtal
Land
Studiens syfte
Design/
intervention/
instrument
Deltagare/
(bortfall)
Analys-
metod
Huvudresultat Kvalitet
Bektas &
Kulakac.
(2007)
Turkiet
Att bedöma
turkiska sjuk-
sköterske-
studenters
kunskaper
och attityder
till hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Kontrollerad
tvärsnitts-
studie med
frågeformlär.
Kvalitativ
metod.
Deskriptiv
design.
N=227
(N=72)
ANOVA
t-test,
Mann-
Whitney
U-test,
Kruskal-
Wallis-
test,
Induktiv
innehålls
-analys.
Studenterna var
mer villiga att
vårda patienter
som inte smittats
via i.v missbruk.
Vissa var rädda
för att själva bli
smittade och ville
inte vara nära
dem. Hälften av
studenterna kände
medlidande och
empati och var
positiv till att ge
vård.
Hög
Breault &
Polifroni
(1991) USA
Att undersöka
sjuk-
sköterskors
känslor och
attityder till
att vårda
patienter med
aids.
Kvalitativ
metod.
Deskriptiv.
N=16
(N=0)
Fenomen
-ologisk
metod.
6 teman
identifierades i
studien, rädsla,
ilska, sympati,
trötthet,
hjälplöshet och
självförbättring.
Medel
Chen & Han.
(2010) Kina
Att utvärdera
sjuk-
sköterskors
kunskaper
och attityder
till patienter
med hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Beskrivande
tvärsnitts-
studie. Fråge-
formulär.
N=177
(N=9)
Cron-
bachs
alfa-test.
Sjuksköterskorna
i studien visade
brist på kunskap
och var oroliga
för att vårda
patienter som
skulle kunna ha
hiv/aids utan att
sjuksköterskorna
visste om det.
Medel
Chen et al.
(2004)
Kina
Att beskriva
vad sjuk-
sköterskor vet
om hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Deskriptiv
kontrollerad
tvärsnitts-
studie.
N=177
(N=9)
Cron-
bachs
alfa-test
och
CDC.
Hälften av
deltagarna var
oroliga för att
själv smittas och
de försökte
undvika kontakt
med
hiv/aidspatienter.
Medel
Vissa deltagare
visste inte vad
som orsakade
sjukdomen eller
hur den spreds.
Delobelle et
al. (2009)
Sydafrika
Att undersöka
sjuk-
sköterskors
kunskaper,
attityder och
uppfattningar
om hiv/aids
på
landsbygden.
Kvantitativ
metod.
Tvärsnitts-
studie.
Kvalitativ
metod. Djup-
intervjuer och
frågeformulär
.
N=140
(N=94)
Chi2-
test,
ANOVA
T-test,
innehålls
-analys.
Sjuksköterskorna
visade mestadels
positiva attityder
till personer med
hiv/aids men
kände rädsla,
frustration,
empati, sympati
och brist på
utbildning och
säkerhet. Arbetet
påverkade även
deras privatliv.
Medel
Mahat &
Eller (2009)
USA
Att undersöka
nepalesiska
sjuk-
sköterske-
studenters
kunskaper
och attityder
om hiv/aids
och
försiktighets-
åtgärder
såsom
kondom-
användning.
Kvantitativ
metod.
Kontrollerad
tvärsnitts-
studie. Fråge-
formulär.
N=127
(N=0)
Beskriva
-nde
statistik,
Chi2-
test,
ANOVA
Levene-
test,
Pearsons
produkt,
Cron-
bachs
alfa-test,
Studenterna hade
dåliga kunskaper
och negativa
attityder till
personer med
hiv/aids oavsett
utbildningsnivå.
Hög
Mockiene et
al. (2010)
Finland &
Litauen
Att beskriva
effekterna av
ett
utbildnings-
program för
sjuk-
sköterskor
gällande
viljan att
vårda
hivpositiva.
Kvantitativ
metod.
Random-
iserad
kontrollerad
longitudinell
intervention.
Fråge-
formulär.
N=206
(N=34)
Beskriva
-nde
analys,
ANOVA
, T-test,
Mann-
Whitney-
test,
Kruskal-
Wallis-
test och
Cron-
bachs
alfa-test.
Interventionen
hade inte någon
större inverkan på
sjuksköterskornas
vilja att vårda
patienter med
hiv/aids eftersom
de redan innan
hade en hög vilja.
Hög
Mullins
(2009) USA
Att undersöka
sjuk-
sköterskors
erfarenheter
av att vårda
patienter med
hiv/aids på
landsbygden.
Kvalitativ
metod.
Deskriptiv.
N=76
(N=128)
Innehålls
-analys
Sjuksköterskorna
uttryckte rädsla,
krävande arbete,
sociala aspekter
och
utbildningsbehov
i sitt arbete med
hiv/aidspatienter.
Medel
Pickles et al.
(2011)
Australien
Att undersöka
australienska
sjuksköterske
-studenters
attityder till
att vårda
patienter med
hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Kontrollerad
tvärsnitts-
studie.
Fråge-
formulär.
N=418
(N=22)
T-test,
ANOVA
, F-test
och
Scheffe-
test.
Studenterna i
studien hade
mestadels positiva
attityder och 4,3
% hade negativa
attityder till att
vårda
hiv/aidspatienter.
Hög
Qu et al.
(2010) Kina
Att utforska
förhållandet
mellan sjuk-
sköterske-
elevers
kunskaper
och attityder
till hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Tvärsnitts-
studie. Fråge-
formulär.
N=528
(N=14)
Cron-
bachs-
test,
Bartletts-
test.
Kunskaper och
attityder kring
hiv/aids kunde
mätas med sju
underliggande
kategorier,
förebyggande
kunskap, kunskap
om smittvägar,
specialitet
kunskap, kunskap
om icke
smittvägar,
positiv attityd till
hiv/aids, negativ
inställning till
hiv/aids och
yrkesmässig
attityd. Det visade
sig att sambandet
mellan dessa
kategorier hade
en betydande
effekt på
arbetsplatsen.
Hög
Suominen et
al. (2009)
Finland,
Estland &
Litauen
Att beskriva
och jämföra
sjuk-
sköterskors
kunskaper
och attityder
till patienter
med hiv/aids i
Finland,
Kvantitativ
metod.
Kontrollerad
tvärsnitts-
studie. Fråge-
formulär.
N=681
(N=152)
Beskriva
-nde
statistik,
Chi2-
test,
Likert
skala, T-
test,
Mann-
Sjuksköterskorna
hade en
genomsnittlig
kunskap om
hiv/aids och
variationen
mellan länderna
var betydande. De
finländska
Hög
Estland och
Litauen.
Whitney
U-test,
ANOVA
Kruskal-
Wallis-
test och
Spear-
mans-
test.
sjuksköterskorna
hade mest
kunskap och de
litauiska minst.
Utbildning visade
en svag positiv
effekt på attityder.
Walusimbi &
Okonsky.
(2004)
Uganda
Att studera
sjuk-
sköterskors
kunskaper
och attityder
till att vårda
patienter med
hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Deskriptiv
tvärsnitts-
studie.
N=477
(N=80)
Spear-
manstest,
t-test,
Cron-
bachs
alfa-test
Sjuksköterskorna
var rädda för att
själva smittas av
hiv/aids. De ville
ha mer kunskap
och
sjuksköterskor
med stor kunskap
var mindre rädda
för att smittas.
Medel
Wissen &
Siebers
(1992) Nya
Zeeland
Att identifiera
sjuk-
sköterskors
attityder och
oro till att
vårda
personer med
hiv/aids.
Kvantitativ
metod.
Pilotstudie.
Fråge-
formulär.
N=286
(N=276)
Stats
view och
ANOVA
Hälften av
deltagarna
behandlade alla
kroppsvätskor
som potentiellt
hiv/aidssmittade
och bar alltid
handskar.
Medel
Wissen &
Woodman
(1994)
Nya Zeeland
Att ytterligare
identifiera
sjuk-
sköterskors
attityder till
vård av
människor
med hiv/aids.
Kvalitativ
metod.
Induktiv
metod med
grupp-
intervjuer.
N=29
Kvali-
tativ
analys-
metod.
Sjuksköterskorna
upplevde att det
fanns en brist på
information kring
hiv/aids. De
kände oro när det
vårdade smittade
patienter och ville
ha mer utbildning.
Attityderna
varierade och
berodde på både
personliga
erfarenheter och
kunskaper om
hiv/aids.
Medel