Anna Ericsson och My Högblom
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, HT2015
Kandidatexamen
Handledare: Pardis Momeni
Examinator: Ragnhild Hedman
Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ
vård
En litteraturöversikt
Nurses' experiences in meeting total pain in palliative care
A literature review
1 (34)
Sammanfattning
Bakgrund:
Syfte:
Metod:
Resultat:
Diskussion:
Nyckelord:
Smärta är ett av de vanligaste och mest fruktade symtomen i den palliativa
vården och kan medföra lidande och försämrad livskvalitet hos den döende
människan. Smärtan har flera olika dimensioner och är en subjektiv
upplevelse hos varje enskild individ. Hur sjuksköterskan möter den palliativa
patientens smärta är avgörande för en god vård av patienten vilket ger
möjlighet till en god och värdig död.
Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i
palliativ vård.
Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier varav sju studier
med kvalitativ metod, en studie med kvantitativ metod samt två studier med
mixad metod. De studier som inkluderats i litteraturöversikten har granskats
och godkänts av en etisk kommitté. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl
Complete och MEDLINE full text.
Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter att möta patienter
som upplevde total smärta. Sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande
kunskap och erfarenhet av att möta patienter med total smärta.
Sjuksköterskan arbetade mycket med existentiella samtal.
Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet i att möta existentiella frågor, vilket är
en svår men viktig del i arbetet. Detta diskuteras och förankras i Rosmarie
Rizzo Parses omvårdnadsteori Mänsklig tillblivelse tillsammans med
begreppet vårdande.
Smärta, palliativ vård, sjuksköterska, vårdande, kunskap, Parse
omvårdnadsteori.
2 (34)
Abstract
Background: Pain is one of the most common and feared symptoms in palliative care and
may cause suffering and reduced quality of life of the dying person. The
pain has several different dimensions and is a subjective experience of each
individual. How the nurse meets the palliative patient's pain is essential to
good health of the patient, which allows a good and worthy death.
Aim: The aim was to highlight nurses' experiences in meeting total pain in
palliative care.
Method: The literature review is based on ten scientific studies of which seven
studies with a qualitative approach, a study using quantitative methods and
two studies with mixed method. The studies included in the literature review
has been reviewed and approved by an ethics committee. Searches were
made in the databases MEDLINE and CINAHL Complete full text.
Results:
Discussion:
The results showed that nurses experienced difficulties to meet patients who
experienced total pain. The nurses felt that they had insufficient knowledge
and experience in meeting patients with total pain. The nurse worked much
with existential conversation.
Nurses experienced an uncertainty in the face of existential questions, which
is a difficult but important part of the work. This is discussed and anchored
in Rosemarie Rizzo Parse nursing theory Human becoming along with the
concept of caring.
Keywords: Pain, palliative care, nurse, caring, knowledge, Parse human becoming
theory.
3 (34)
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 3
1 INLEDNING .................................................................................................................................................... 5
2 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 5
2.1 NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PALLIATIV VÅRD ............................................................................. 6
2.2 DIMENSIONER AV SMÄRTA ................................................................................................................ 6
2.2.1 Cancerrelaterad smärta ......................................................................................................... 7
2.3 SMÄRTLINDRING .............................................................................................................................. 8
2.4 SJUKSKÖTERSKANS ANSVARSOMRÅDE I PALLIATIV VÅRD .................................................................... 9
2.5 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................... 9
3 SYFTE ........................................................................................................................................................... 10
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ................................................................................................................. 10
5 METOD ........................................................................................................................................................ 12
5.1 DATAINSAMLING ............................................................................................................................ 12
5.2 URVAL .......................................................................................................................................... 12
5.3 ANALYSMETOD .............................................................................................................................. 13
6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................................................ 13
7 RESULTAT .................................................................................................................................................... 13
7.1 SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAP OCH ERFARENHETER AV ATT MÖTA FYSISK SMÄRTA ............................ 14
7.2 SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHETER AV EXISTENTIELLA SAMTAL ....................................................... 15
7.3 ANDLIGHET, TRO OCH KULTURELLA ASPEKTER ................................................................................. 17
8 DISKUSSION................................................................................................................................................. 18
8.1 METODDISKUSSION ........................................................................................................................ 18
8.2 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................... 19
8.2.1 Vikten av kunskap i mötet med patienten ............................................................................ 20
8.2.2 Vikten av kunskap om fysisk smärtlindring .......................................................................... 21
8.2.3 Vikten av kunskap om existentiella samtal .......................................................................... 21
8.2.4 Vikten av kunskap om andlighet, tro och kulturella aspekter vid smärta ............................. 23
8.3 KLINISKA IMPLIKATIONER ................................................................................................................ 25
8.4 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .............................................................................................. 25
9 SLUTSATS .................................................................................................................................................... 25
4 (34)
REFERENSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 27
BILAGA 1. SÖKMATRIS ................................................................................................................................... 32
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ....................................................................... 33
5 (34)
1 Inledning
Smärta som inte kontrolleras och behandlas anses av många palliativa patienter vara ett av de
mest fruktade symptomen (Creedon & O´Reagan, 2010). Under den verksamhetsförlagda
utbildningen har vi båda haft erfarenheter av patienter som både kroppsligt och verbalt gett
uttryck för sin smärta trots smärtlindring. Patienternas olika uttryck för smärta väckte tankar
och känslor hos oss båda över sjuksköterskors olika incitament att möta palliativa patienter
och den totala smärtan. Som blivande sjuksköterskor är det av stor betydelse för oss att
fördjupa våra kunskaper inom ämnet men också förhoppningsvis påverka den vårdverklighet
vi snart kommer att möta.
2 Bakgrund
Begreppet palliativ beskriver Sandman och Woods (2011) kommer från det latinska ordet
pallium som betyder mantel som är en metafor för att lindra kyla men inte avlägsna den.
Innebörden av vården ska vara att lindra sjukdomens symptom när den inte längre går att
bota. Palliativ vård och palliativ medicin är relativt nyligen implementerade i den svenska
vårdkontexten och innebär vård av döende personer
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2002) definieras palliativ vård som ett
förhållningssätt med syfte att förbättra patienters och närståendes livskvalitet vid livshotande
sjukdom. Stor vikt skall läggas på symptomlindring, teamarbete, kommunikation och
stödjande relation till patient och närstående med mål att främja välbefinnande och värdighet
vid livet slutskede. Ett av de vanligaste symptomen inom palliativ vård är smärta.
International Association for the Study of Pain (Pain term, 1979) definition av smärta ses som
”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med faktiskt eller möjlig
vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada” (s. 421). Sjuksköterskan har ett
professionellt ansvar enligt Pretorius, Searle och Marschall (2015) gällande patientens
smärtlindring. En okontrollerad smärta leder till försämrad livskvalitet hos patienten enligt
Creedon och O´Reagan (2010) som belyser sjuksköterskans behov av kunskap om symptom
och behandlingsmetoder inom den palliativa vården, i syfte att möta smärta och ge en god
smärtlindring. Enligt Fielding, Sanford och Davis (2013) ses smärta som den vanligaste
orsaken till lidande hos cancerpatienter.
6 (34)
2.1 Nationellt vårdprogram för palliativ vård
Regionala cancercentrum i samverkan (2012) beskriver i nationellt vårdprogram för palliativ
vård 2012-2014 den palliativa vårdens ram utifrån ett samarbete med Socialstyrelsens krav på
nationella riktlinjer, definitioner av begrepp, termer, samt kvalitetsindikatorer och vägledning
i den palliativa vården. Döden ses i den palliativa vården som en naturlig del av livet och
vården formas runt patienten och dess anhöriga utan ställningstagande till diagnos, bakgrund,
ålder, etnicitet och helt oberoende av patientens förväntade överlevnadstid. Vården utförs för
att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Programmet utvecklas kontinuerligt för att vara ett stöd
till vårdgivarna och för att de skall kunna ge en god vård under livets sista tid. Nationellt
palliativt vårdprogram 2012-2014 beskriver att palliativ vård har som syfte
att utifrån patientens utsatta situation, lindra symtom och lidande samt att existentiellt stödja
individen i livets slut för att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Enligt Svenska palliativregistret
(2014) registrerades 20 701 cancerdödsfall i Sverige år 2014. I registret visas insamlad data
som belyser att det under år 2014 avled 88 532 personer i Sverige. Av dessa hade 60 353
rapporterats in till palliativregistret. Patienter i palliativ vård bör, oberoende av vilken
vårdgivare och oberoende av var i landet patienten vårdas kunna erbjudas en god palliativ
vård. Svenska palliativregistret kan genom kontinuerlig rapportering från skatteverket räkna
ut andelen avlidna i palliativregistret per län eller folkbokförings kommun.
2.2 Dimensioner av smärta
Den palliativa vården ges till stor del till personer som diagnostiserats med en cancersjukdom
där Total smärta konceptet är ett centralt begrepp. I en studie av Middleton-Green (2008)
framkommer det att Total smärta konceptet beskrevs under det sena 1960 talet av Dame
Cicely Saunders som grundade St Christophers hospice i London. Konceptet Total smärta
innefattar smärtans fyra olika dimensioner fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell
smärta.
Saunders definition av smärta beskriver fyra olika dimensioner vilka är utformade för att
skapa en förståelse för den döende människans upplevelse av smärta (Saunders, Baines &
Dunlop, 1995). Vidare beskriver Eckerdal (2013) fysisk smärta som en stimulering av
nervstrukturer och att upplevelsen av smärta är olika hos varje enskild individ. Psykisk smärta
är individens upplevelse av de psykologiska mekanismer som smärta och sjukdom för med
sig. Den sociala smärtan beskriver individens situation relaterat till de anhöriga och den
tillvaro som blir påverkad av lidande och smärta. Existentiell/andlig smärta kan vara
7 (34)
upplevelser av att personens existens hotas av sjukdom, religiösa frågeställningar samt
plågsamma känslor som kan uppkomma i samband med sjukdom och död. Smärtans olika
dimensioner beskriver Henoch (2013) kan tillsammans eller enskild påverka individens
upplevelse av lidande. Vidare beskrivs att smärta kan likställas med lidande.
Smärta är en subjektiv upplevelse som enligt Norrbrink och Lundberg (2014) omfattas av
olika typer av smärta, nociceptiv smärta, neuropatisk smärta, viceral smärta och idiopatisk
smärta men definieras också som akut eller kronisk smärta. Den nociceptiva smärtan
uppkommer när smärtreceptorer eller så kallade nociceptorer utsätts för starka stimuli som
indikerar på vävnadsskada eller att hot om detta finns. Neuropatisk smärta orsakas av skada
eller sjukdom i ryggmärgen, hjärnan och perifera nerver. I en studie av Mc Hugh, Miller-
Saultz, Wuhrman och Kosharsky (2012) uppmärksammas att det är vanligt vid
cancersjukdomar med både nociceptiv smärta och neuropatisk smärta, akut och kronisk
tillsammans. Viceral smärta menar Norrbrink och Lundberg (2014) hör till nociceptiv smärta
och kan uppkomma i inre organ och orsaka en mer diffus smärta som i vissa fall kan upplevas
i närliggande områden än den faktiska skadan sitter. Idiopatisk smärta kännetecknar den
smärta som uppkommit av oklar anledning. Idiopatisk smärta utgörs ofta både av psykisk
stress, fysisk skada samt arvsanlag och miljöpåverkan.
2.2.1 Cancerrelaterad smärta
Cancer är en vanlig orsak till smärta inom den palliativa vården enligt Strang (2012). Därför
ses det relevant för sjuksköterskan att känna till och ha kunskap gällande smärta vid
cancersjukdom. Många cancerpatienter upplever smärta, men långt ifrån alla smärttillstånd är
orsakade av den cancerutlösta smärtan. Den cancerutlösta smärtan är vanligast relaterad till
tumörväxt men förekommer även vid sekundära orsaker, som ett nedsatt immunförsvar.
Behandlingsrelaterade orsaker är en vanlig uppkomst till smärta som exempelvis
cytostatikabehandling, strålbehandling, kirurgiska ingrepp och punktioner. Många äldre kan
uppleva svåra smärtor som inte alltid kan kopplas till den cancerutlösta smärtan, utan kan då
istället uppkomma av andra orsaker. Smärta kan vara relaterat till exempelvis ryggvärk,
ledvärk, kärlkrampssmärtor eller osteoporos. Genombrottssmärta är vanligt förekommande
hos många cancerpatienter i alla tider men sedan början på 1990-talet började detta fenomen
att diskuteras som den engelska termen breakthrough pain. Definitionen av fenomenet
genombrottssmärta är ”Ett eller flera tillfälliga smärtgenombrott hos en patient som
huvudsakligen har välkontrollerad smärta (med hjälp av opioider). Genombrottssmärtan
8 (34)
uppkommer oftast akut med en relativt kort varaktighet” (Strang, 2012, s. 91). I en studie av
Portenoy (1990) med patienter som upplevde genombrottssmärta, uppgav patienterna att de i
snitt hade fyra genombrotts episoder av smärta som varade i 30 min per dag. Ungefär häften
av dessa var relaterade till när patienten var i rörelse. En lösning på problemet av
genombrottssmärta har lanserats genom att transmukosalt administrera läkemedel. Att
administrera läkemedel transmukosalt innebär att läkemedlet upptas i munhålan där det
absorberas snabbt till blodomloppet eller att patienten behandlas nasalt då detta ger en
verkande effekt inom 5-10 minuter. Om denna behandlingsmetod ska verka framgångsrik
behöver sjuksköterskor och läkare ha kunskap att urskilja de bakomliggande mekanismer för
att veta vilken typ av smärta som kräver behandling.
2.3 Smärtlindring
Sjuksköterskor i den palliativa vården möter ofta patienter med svåra smärtor och med en
begränsad tid kvar att leva. Utöver okontrollerad smärta menar McHugh et al. (2012) att
många patienter lider av diverse biverkningar eller toxicitet relaterat till ett flertal läkemedel.
McHugh et al. (2012) lyfter WHOs analgetiska smärtstege från 1986 som beskrevs med tre
steg och hade som mål att verka som riktlinjer för sjukvårdspersonal i utvecklingsländer.
Dessa har reviderats och ritats om 2010 med fyra steg. Steg1: Analgetika och NSAID. Steg 2:
Lätta opioider i kombination med analgetika och NSAID. Steg 3: Tunga opioider och
smärtplåster. Steg 4: Nervblockader, epidural, smärtpump eller neuroaxial kemisk neurolys.
Kemisk neurolys innebär att smärtvägarna blir blockerade genom ett kemiskt ämne eller att
extrema temperaturer används. Enligt Bergh (2014) innefattar icke farmakologisk
smärtlindring komplementära och alternativa metoder (KAM). KAM kan exempelvis vara
sjukgymnastik, akupunktur, mjukmassage, musik, taktil massage, avslappning. Mjukmassage
beskriver Seiger Cronfalk (2012) som ett samlingsbegrepp för olika sorters massage som till
exempel att ge mjuka, men fasta strykningar, taktil massage eller cirkelrörelser på huden.
Mjukmassage är en omvårdnadsåtgärd med fokus på mänsklig beröring i syfte att påverka
patientens känsloupplevelser i det limbiska systemet som registrerar trygghet och
välbefinnande. Mjukmassage bidrar till att både sjuka och friska personer erhåller en
existentiell bekräftelse. Beröring inom cancervården belyser Seiger Cronfalk (2012) som en
resurs för att göra oss medvetna om vår egen kropp och identitet. Mjuk massage kan innebära
en meningsfull omvårdnadstrategi då både kvalitativa studier och kvantitativa studier belyser
att effekten av fysisk beröring har stor betydelse för illamåendet och smärtupplevelsen.
9 (34)
Strang (2012) belyser att behandling av smärta inte alltid innebär att patienten blir smärtfri.
Sjuksköterskan bör tillsammans med patienten strukturera upp mål för smärtlindringen utifrån
patientens behov och önskningar. Genom detta är patienten införstådd med vilka behandlings
mål som ligger nära i tiden. Behandlingen bör regelbundet anpassas och förändras efter
patientens smärtupplevelser eller ändrade mål.
Enligt Strangs (2012) målsättningsstege för behandling av smärta delas denna upp i tre steg
där första steget innebär att patienten är smärtfri undernatten med god sömn. Det andra steget
innebär att patienten är smärtfri under dagtid i vila och stillhet. Det tredje steget innebär att
patienten är fri från smärta vid rörelse.
2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde i palliativ vård
Enligt Nationellt vårdprogram för palliativ vård (2012-2014) förväntas sjuksköterskan i sin
profession kunna tillgodose patientens och anhörigas behov av en god palliativ vård. I den
palliativa vården har sjuksköterskan en betydande roll vad gäller patientens symptomlindring
och omvårdnad. Det förutsätter då att sjuksköterskan har förmåga att skapa relationer, vara
kommunikativ och stödjande. Även Friedrichsen (2013) lyfter att sjuksköterskan bör ha
förmåga att vara koordinerande samt tillsammans med andra professioner i teamet arbeta för
att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten. Enligt Nationellt vårdprogram för palliativ
vård (2012-2014) bör sjuksköterskan i sin grundutbildning få goda kunskaper i palliativ vård i
syfte att kunna möta dessa patienter och anhöriga på ett professionellt plan.
De 6 S:en är en modell som bygger på att den palliativa vården skall vara personcentrerad
enligt Ternestedt, Österlind, Henoch och Andershed (2013). Denna modell har utvecklats i
samråd med omvårdnadsforskare och yrkesverksamma sjuksköterskor. De 6 S:n utgår från
människans individuella behov med utgångspunkt från begreppen symtomlindring, självbild,
självbestämmande, sociala relationer, sammanhang och strategier. Utifrån dessa begrepp
som tydligt kan relateras till vårdvetenskapens begrepp, människa, vårdande, hälsa och miljö
kommer begreppet vårdande att förankras och diskuteras i resultatdiskussionen. Enligt
Bergholm (2013) beskrivs det att vårdandet bör ske i fler olika former i samråd med individen
i syfte att uppnå ett uppsatt mål.
2.5 Problemformulering
Palliativ vård har utvecklats till en erkänd vårdfilosofi med mål att lindra patienters lidande
som kan orsakas av smärtans olika dimensioner. På senare år har forskningen gått framåt
10 (34)
gällande ämnet smärta både inom medicinskvetenskap och inom vårdvetenskap. Sverige är
ledande inom forskningen kring palliativ vård, men det finns ännu problem i hur smärta
hanteras och möts av sjuksköterskor i den palliativa vården. Det betyder att mer resurser
behöver satsas för att utveckla sjuksköterskors kunskaper inom ämnet samt hur kunskaperna
kan omsättas i praktiken då smärta är ett mycket komplext ämne. Sjuksköterskan har i sin
profession ett ansvar gentemot patienter som upplever smärta och smärtfrihet är ett viktigt
mål inom den palliativa vården. Okontrollerad smärta leder till försämrad livskvalitet hos
patienten. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård grundas av
dennes olika kunskaper och medvetenhet gällande ämnet. Författarna har en vilja att öka sin
kunskap om sjuksköterskors erfarenhet av att möta döende patienter som upplever total
smärta.
3 Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård.
4 Teoretiska utgångspunkter
Författarna har valt att använda Rosemarie Rizzo Parse teori om mänsklig tillblivelse samt
begreppet vårdande som diskuteras i resultatdiskussionen och förankras till
litteraturöversiktens resultat. I texten beskrivs kortfattat Parses syn på begreppen människa,
vårdande, hälsa och miljö och dess gemensamma samspel och påverkan av varandra.
I mänsklig tillblivelse beskriver Rosemarie Rizzo Parse (1981) att teorin från början fick
namnet Man-living-health: a theory of nursing men att detta ändrades sedan om för att få ett
mer övergripande genusperspektiv. Vidare beskriver Parse (1987) i sin teori att det innebär att
se människan som en odelbar helhet och syftar till att lämna den medicinska synen på
människan. De flesta omvårdnadsteoretiker beskriver Gustin Wiklund och Lindwall (2012)
lyfter aspekter av människan genom exempelvis kropp, själ och ande som exempel Eriksson
(2000). Enligt Parse (1992, 1998) handlar mänsklig tillblivelse om mänsklig utveckling, att
människan är en fri varelse som gör olika val i varje situation baserat på sina levda
erfarenheter. Teorin är omvårdnadsfokuserad och belyser begreppet människa och det
ständiga samspel med sin omgivning. Samspelet kan även förklaras genom begreppet miljö,
då miljön innefattar den sjuka människan samt de människor som ingår i hans eller hennes
omgivning. Detta samspel inom omvårdnaden ses som ett sätt att främja människans känsla
av livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och vad detta innebär kan enbart
11 (34)
definieras av den enskilde individen. Parses (1998) syn på begreppet vårdande innebär att se
hela människan i sin helhet genom den pågående förändringsprocess som sjukdom och död
innebär. Vidare i teorin lyfter Parse betydelsen av kommunikation och existentiella samtal
mellan sjuksköterska och patient då detta kan stödja patienten att hantera sin livssituation.
Begreppet hälsa innebär inte motsatsen till sjukdom enligt Parse (1987) utan att detta är en
process som ständigt pågår och förändras efter människan och dess omgivning. Människan
skapar en samexistens med andra människor som leder till meningsskapande processer som
kan tillgodose människans olika dimensioner. Enligt Parse (1981) har sjuksköterskans ett
ansvar i att med sann närvaro och mod vägleda människor till att göra välbetänkt val i
förändringsprocesser och lyfta dess möjligheter. Med dessa förändringar menas också att
sjuksköterskan bör behärska den konst som det innebär att möta och vara lyhörd inför
patientens sinnesstämning.
Som tidigare beskrivet belyser Parse (1981) samspelande relationer mellan sjuksköterska
och patient vilket även kännetecknas i begreppet vårdande. Dahlberg och Segesten (2010)
belyser också begreppet vårdande som innebär att sjuksköterskan genom sin kunskap och
följsamhet för patientens livsvärld kan öppna upp för en god vård och vårdande samtal.
Sjuksköterskans vårdande innebär total närvaro i mötet med patienten som kan möjliggöra en
djupare förståelse för hur patienten upplever sin sjukdom. Vårdandet bör främja patientens
förmåga att skapa mening, hälsa och välbefinnande trots sjukdom.
Enligt Parse (2007) är teorin genomgående av tre huvudprinciper som är strukturera
mening, gestalta rytmiska relationsmönster och gemensamt gränsöverskridande. Strukturera
mening innebär att människan väljer innebörden av den totala situation som hon eller han
befinner sig i. Den sjuka människan kan uttrycka sig genom ord eller tystnad för hur hon eller
han hanterar sin situation. Hur människan strukturerar det som för henne innebär mening hör
ihop med det som hon värderar högt. Gestalta rytmiska relationsmönster innebär samskapande
mellan sjuksköterska och patient då sjuksköterskan ständigt finns närvarande med vilja och
mod i patientens förändringsprocess. Gränsöverskridande handlar om hur patienten förhåller
sig till sin tillvaro och hur hon ställer sig till nya möjligheter. Parse (1992) menar att de val
som människan gör pågår ständigt och hör till den mänsklig tillblivelseprocess där människan
utifrån sina val formar sig själv.
12 (34)
5 Metod
Författarna har genomfört en litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2015a) vilket innebär en
sammanställning av vårdvetenskapliga studier inom det aktuella ämnet.
5.1 Datainsamling
Datainsamlingen delades upp i två faser enlig Östlunds metod (2015), en inledande
informationssökning och den egentliga informationssökningen. Den första inledande fasen låg
till grund för sökningen. Författarna utforskade kunskapsområdet genom relevanta sökord för
att få en överblick gällande litteraturöversiktens valda område. I den andra fasen, den
egentliga informationssökningen valdes relevanta vetenskapliga studier ut inom det valda
området genom att läsa artiklarnas sammanfattning. Sökningarna gjordes främst från
databasen Cinahl Complete som är en omfattande källa med tillgång till fulltextstudier inom
vårdvetenskap och hälsa. Ytterligare sökningar gjordes i databasen MEDLINE with full text
som innehåller studier inom medicin, omvårdnad och odontologi. Sökningar genomfördes
med ord som pain, painrelief, nurses experiences, palliative nursing, final days, care, assess,
breaktrough cancer pain, nursing, existential care, in palliative care, nursing dying, palliative
care, nurses experience. Författarna ansåg att sökorden som inkluderar delar av smärtans
olika dimensioner var relevanta för att svara på litteraturöversiktens syfte. Sökorden
kombinerades för att få träffar på relevanta vetenskapliga studier för litteraturöversikten (se
bilaga 1).
5.2 Urval
En begränsning utfördes gällande årtal där studier från 2000 till år 2015 inkluderades. Detta
för att hitta relevant data, då författarna önskar att uppmärksamma ny aktuell forskning inom
området. Litteraturöversikten utfördes i två steg. I steg ett skapades en överblick av studierna
som valts ut och sammanfattningen lästes med ett öppet förhållningssätt. I steg två
avgränsades urvalet av studierna med relevanta sökord och årtal. Efter dessa två steg
granskades kvaliteten på studierna för att sedan inkluderas eller exkluderas i
litteraturöversikten. Studierna granskades enligt Fribergs metod (2015a) med hjälp av frågor
om hur studiens syften var klart och tydligt och hur resultatet svarar på litteraturöversiktens
syfte. Nio studier är från år 2012 -2015 och en artikel från år 2007. Samtliga artiklar är
vetenskapligt granskade. De valda sökorden kombinerades med and enligt boolesksök logik
13 (34)
för att bestämma sökordens samband med varandra (Östlund, 2015). Det innebär att
sökningarna genererade i ett större antal träffar, vilket ledde fram till ett stort utbud av
vetenskapliga studier som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat.
Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier (se bilaga 2).
5.3 Analysmetod
Genom upprepad noggrann analys enligt Fribergs metod (2015b) har författarna delat, jämfört
och sammanställt innehållet i de valda artiklarna. Sammanställning gjordes för att hitta
betydande teman som svarar på litteraturöversiktens syfte samt för att urskilja likheter och
skillnader i de olika studiernas resultat. Författarna utförde en noggrann granskning av
artiklarna och har läst dem upprepade gånger, både i engelskspråkig version för att sedan ha
använt översättningsprogram från engelska till svenska som stöd, detta för att minska risken
för feltolkningar i analysskedet. Efter analysen diskuterades artiklarna mellan författarna för
att skapa en förståelse för hur artiklarna tolkats. Teman skapades genom en skriftlig
sammanställning utifrån resultatets likheter och skillnader. Genom dessa teman fick
författarna en tydligare överblick.
6 Forskningsetiska överväganden
Enligt CODEX regler och riktlinjer för forskning (2015) har forskaren ett ansvar gällande den
information som framkommer i studien samt att se till de involverade människornas
välbefinnande. För att denna litteraturöversikt skall kunna tillskrivas ett trovärdigt och
vetenskapligt värde har författarna som Wallengren och Henricsson (2013) beskriver endast
valt studier som är godkända av en etisk kommitté.
Författarnas förförståelse har från start varit att sjuksköterskor möter smärta på olika sätt
beroende på erfarenheter och kunskaper. Författarna har försökt ha ett objektivt
förhållningssätt genom hela arbetet, trots att författarna är medvetna om att det kan vara svårt
att se bortom den personliga förförståelsen.
7 Resultat
Efter att båda författarna har gjort noggrann granskning, diskuterat och sammanställt
studiernas resultat framkom tre teman som var sjuksköterskors kunskap och erfarenheter av
14 (34)
att möta fysisk smärta, sjuksköterskors erfarenheter av existentiella samtal samt andlighet, tro
och kulturella aspekter.
7.1 Sjuksköterskors kunskap och erfarenheter av att möta fysisk smärta
I studierna av Browall, Henoch, Melin-Johansson, Strang och Danielson (2014), Evans och
Hallett (2007) samt Strang, Henoch, Danielsson och Melin-Johansson (2013) påverkade
patientens kroppsliga symptom patienten negativt som helhet då det är en ständig påminnelse
om att kroppen är sjuk och människan inom en snar framtid upphör att existera.
I studier utförda av Al Khalaileh och Al Qadire (2012) samt Seyedfatemi, Borimnejad,
Hamooleh och Tahmasebi (2014) framkom det att sjuksköterskorna hade en rädsla för att
patienterna till följd av smärtlindring skall bli beroende av opioider. Anledningen till rädslan
kunde enligt Al Khalaileh och Al Qadire (2012) bero på att sjuksköterskorna trodde att opioid
användning kunde hindra andra symptom från att visa sig men även att sjuksköterskorna
saknade viktig kunskap gällande smärtlindring.
I en intervjustudie om iranska sjuksköterskors uppfattning av den palliativa vården
gällande patienter med cancersmärta belyser Seyedfatemi et al. (2014) att sjuksköterskorna
informerade patienten om riskerna med att ta opioider. Samtidigt framkom det i studien att
sjuksköterskorna försökte råda patienten till att avstå opioider, så gavs det ändå rutinmässiga
injektioner av smärtlindrande opioider var fjärde timme. I studien framkom det även att
patienter uttryckte sin oro till sjuksköterskor angående den minskade tillgången till
smärtlindring och en rädsla att inte kunna få den smärtlindring de behövde, då de blivit
utskrivna från sjukhuset. I studier utförda av Browall et al. (2014), Keall, Clayton och Butow
(2014), Evans och Hallett (2007), Giske och Cone (2015), Keall et al. (2014), Seyedfatemi et
al. (2014), Strang et al. (2013), Soden et al. (2013) samt Wengström et al. (2013) framkom det
att sjuksköterskor som hade stor erfarenhet av den palliativa vården och som även fått
utbildning gällande smärta och smärtlindring visade på en djupare kunskap och en förståelse
för den svåra smärta patienten upplevde. Det framkom även att sjuksköterskan dessutom
kunde avgöra vilken typ av smärtlindring eller behandling som patienten var i behov av.
Kunskapsnivåerna hos sjuksköterskor visade sig vara olika beroende på utbildning och
erfarenhet enligt studierna utförda av Wengström et al. (2014) och Soden et al. (2013) och att
detta låg till grund för hur sjuksköterskor hanterade patienters smärta. Enligt studien av Soden
et al. (2013) önskade sjuksköterskorna trots lång erfarenhet inom vården mer kunskap
gällande hur de skulle kunna hantera den genombrytande cancersmärtan.
15 (34)
I studien av Wengström et al. (2014) visades det hur sjuksköterskor hanterade
cancersmärta samt att de hade svårigheter i att bedöma skillnaden på bakomliggande orsaker
till smärta eller om smärtgenombrott var relaterat till eventuell cancerdiagnos. I studierna
Browall et al. (2014) samt Evans och Hallett (2007) lyftes att sjuksköterskor i första hand
borde kontrollera den fysiska smärtan för att sedan lindra de andra olika dimensionerna
smärta.
I studien av Browall et al. (2014) belystes att sjuksköterskorna hade möjlighet att stödja
patienternas i den psykologiska, andliga och existentiella smärtan först när patiens fysiska
symptom var under kontroll. Enligt Evans och Hallett (2007) framkom det att många
cancerpatienter har eller går igenom mycket svåra fysiska smärtor. I och med detta är det av
yttersta vikt att sjuksköterskan möjliggör så att den fysiska smärtan blir kontrollerad. När den
fysiska smärtan är kontrollerad och lindrad kan det även öppna upp en medvetenhet hos
patienten där många känslor kan komma att göra sig påminda. Det kunde i sin tur hota det
lugn som patienten uppnått av en god fysisk smärtlindring. Ett holistiskt förhållningssätt inom
den palliativa vården bidrar till att patienten upplever välbefinnande, trygghet och ro.
Kommunikation och vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska var av stor vikt för
att möjliggöra en god vård och god smärtlindring av de olika dimensionerna enligt studierna
av Browall et al. (2014), Keall et al. (2014) och Strang et al. (2014). I studien av Browall et
al. (2014) belystes situationer där sjuksköterskor i möte med patienter och deras smärta
upplevde en känsla av maktlöshet då smärtlindringen inte hade önskad effekt, trots
smärtlindrande åtgärder. En god samverkan mellan sjuksköterskor och läkare samt andra
professioner skulle innebära möjlighet för fler människor att bli smärtlindrande. Att
sjuksköterskor lyssnade på patientens egna berättelser av hur hon eller han upplevde sin
smärta. Det aktiva lyssnandet uppfattades som lindrande för patienten enligt sjuksköterskorna.
7.2 Sjuksköterskans erfarenheter av existentiella samtal
Det framkom i studier av Browall et al. (2014), Keall, et al. (2014) och Strang et al. (2013)
hur viktigt det var för sjuksköterskan att ha kunskap och känna sig trygg gällande existentiella
samtal med den palliativa patienten. I studien av Strang et al. (2013) framkom det att
sjuksköterskan vid bristande kunskaper och erfarenheter undvek djupare konversationer samt
att sjuksköterskan ofta jämförde sina kunskaper med en kurators. Genom att hela vårdteamets
kunskaper tillämpades ökade möjligheterna för att patientens behov tillgodosågs. Det kunde
16 (34)
innebära att patienten var i behov av existentiella samtal tillsammans med en präst eller
kurator som arbetade inom teamet.
I studierna Browall et al. (2014), Keall et al. (2014), Strang et al. (2013) och Zheng et al.
(2015) uttryckte sjuksköterskor svårigheter i att möta existentiella frågor och känslor kring
patientens hotade existens. Svårigheterna berodde på sjuksköterskors bristande kunskaper i
kommunikationsfärdigheter eller bristande självförtroende och erfarenheter av denna typ av
frågor. Både studien Browall et al. (2014) och Strang et al. (2014) belystes att
sjuksköterskorna i den palliativa vården kände sig hedrade och utvalda när patienter valde att
föra existentiella samtal tillsammans med dem.
I Strang et al. (2014) studie framkom det att sjuksköterskorna kände att de hade ett
meningsfullt arbete. Dessa existentiella samtal och möten med döende människor resulterade i
att sjuksköterskorna kände en tacksamhet över sitt liv och inte längre klagade över småsaker,
samtidigt som sjuksköterskorna beskrev att de existentiella samtalen kunde vara en tung del i
arbetet och att detta tog hårt på deras krafter. Existentiella samtal kunde resultera i att
sjuksköterskor kände sig ångestfyllda och kraftlösa. Detta visades tydligt då sjuksköterskor
identifierade sig själva med patienterna och satte sig in i den döende patienten situation. När
dessa tankar blev för påträngande och störande upplevde sjuksköterskorna sig överväldigade
av känslorna och var tvungna att begränsa sina tankar och känslor för att orka med.
I studien av Browall et al. (2014) beskrev sjuksköterskor känslor som maktlöshet,
otillräcklighet och en osäkerhet till hur de skulle förhålla sig till döden. Studien av Keall et al.
(2014) belyste en tung och svår existentiell och andlig oro inom den palliativa vården då
patienten inte är psykiskt redo för döden, vilket resulterade i smärta och nöd hos såväl patient,
anhöriga och hos sjuksköterskan. Det framkom även att sjuksköterskors delaktighet i djupa
konversationer ansågs vara en viktig del av arbetet i den palliativa vården. Dock erkände
sjuksköterskor att det fanns en underliggande rädsla för att väcka obehagskänslor hos
patienterna. Obehagskänslor upplevdes som svårt för sjuksköterskor att bemöta på grund av
otillräckliga kunskaper. När sjuksköterskor upplevde dessa svårigheter i samtal erbjöds
patienterna samtalsstöd tillsammans med psykoterapeuter inom teamet. Sjuksköterskorna i
studien av Keall et al. (2014) belyste även de hur viktigt det var att ha kunskap och erfarenhet
om existentiell smärta för att kunna stödja och lindra denna smärta hos patienten. Ökad
trygghet och förmåga att lindra existentiell smärta kunde uppnås av utökad erfarenhet av
djupa samtal. I studierna av Clayton och Butow (2014), Keall et al. (2014) och Strang et al.
(2013) belyste sjuksköterskan att tidsbrist utgör ett hinder för en god lindrande vård.
Sjuksköterskor inom hemsjukvården upplevde att bärandet av mobiltelefon inom arbetet
17 (34)
kunde utgöra ett hinder enligt Strang et al. (2014) då sjuksköterskan borde vara tillgänglig per
telefon i sitt arbete inom hemsjukvården kunde detta avbryta djupa och viktiga samtal mellan
patienten och sjuksköterskan som skulle kunna lindra patientens upplevelse av smärta.
7.3 Andlighet, tro och kulturella aspekter
I studien av Browall et al. (2014) fanns det inga exakta definitioner med hänsyn till andliga
behov vid andlig smärta då människor har olika tolkningar av denna typ av aspekt. När en
människa står inför döden belyste studien av Evans och Hallett (2007) att den andliga
dimensionen av smärta kom att stå i fokus då många människor söker svar inom sig själva om
vad som var meningen med livet. En av sjuksköterskans uppgifter i studierna Browall et al.
(2014) samt Evans och Hallett (2007) var att lindra patientens fysiska symtom och möjliggöra
ett inre lugn för patienten genom ett holistiskt vårdande. Holistiskt vårdande innebär att se
hela människans behov av lindring. Att lindra en människas smärta och lidande kunde enligt
studien av Browall et al. (2014) innebära att sjuksköterskor ingår i samtal med patienten som
genom öppna frågor eller fritt få berätta om upplevelsen av sin sjukdom eller livsvärld.
Sjuksköterskorna ansåg att det var svårt att bemöta frågor som handlade om patientens skuld,
smärta och sorg över att livet var orättvist, eller vad som händer när personen dör. Dessa
samtal låg ofta till grund för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient.
I studien av Keall et al. (2014) erkände sjuksköterskor en rädsla över att förolämpa
patienters andliga, kulturella och trosuppfattning som skulle kunna bidra till patientens
välbefinnande detta på grund av sjuksköterskors bristande kunskaper i ämnet. En kristen
sjuksköterska erkände att hon upplevde en trygghet i att möta patienter med samma tro som
hon själv. Enligt sjuksköterskor i studien Al Khalaileh och Al Qadire (2012) kunde
sjuksköterskors kulturella skillnader påverka vården genom olika barriärer, både inom den
egna kulturen och mellan olika kulturer kan dessa skillnader utgöra hinder för en vårdande
relation mellan sjuksköterska och patient.
Kinesiska sjuksköterskor talade aldrig om döden med sina patienter enligt studien av
Zheng, Guo, Dong och Owens (2015) då döden anses som väldigt tabubelagd inom den
kinesiska kulturen. De kinesiska sjuksköterskorna ansåg att den palliativa vården innebar att
ha patientfamiljen i fokus och sjuksköterskan frågar familjen om patientens önskningar och
inte patienten själv. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att dö en “god död” med
värdigheten i behåll. Vilket innebar en uppmuntran till patienten att fortsätta kämpa och sa att
de skulle bli friska, trots att patienterna endast hade dagar kvar att leva. Sjuksköterskorna
18 (34)
medgav att de kände sig förvirrade i detta sätt att vårda sina patienter men att de hade en
önskan i att patientens familj informerade patienten om dennes kommande död då de ansåg att
de har rätt till denna vetskap. I en studie som belyste hur sjuksköterskor tillämpar andlig vård
i Norge av Giske och Cone (2015) beskrevs att de norska sjuksköterskorna såg den andliga
smärtan och tron som något mycket privat och känsligt ämne. Andlig smärta innebar då en
stor utmaning och en process i flera steg för sjuksköterskan i sin profession på bästa sätt
kunna möta patientens behov. I studien visade det sig även hur viktigt det var att
sjuksköterskan kunde hantera det andliga samtalet genom följsamhet, att vara tyst, stanna upp
och ställa frågor på rätt ställen och på det rätta sättet.
8 Diskussion
Diskussionen kommer att delas upp i metoddiskussionen samt resultatdiskussion enligt
Henricsons (2012) beskrivning. Utifrån ett kritiskt förhållningssätt diskuteras
litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen kommer även att diskuteras
och förankras utifrån teoretisk referensram samt begreppet vårdande.
8.1 Metoddiskussion
En svårighet i processen var att finna relevant material som underlag då det framkom att
mycket av den forskning som finns tillgänglig har haft ett medicinskt fokus där exempelvis
läkemedelsbehandlingar har berörts. Forskning med fokus på läkemedelsbehandlingar var
något som författarna inte kunnat inkludera då litteraturöversikten ska utgöras av en
vårdvetenskaplig grund och inte alls inneha medicinskvetenskapligt fokus. Hälften av våra
sökningar har inte inkluderat nyckelordet smärta. Detta är vi medvetna om kan uppfattas som
en svaghet men då vi eftersträvade studier som belyser sjuksköterskans perspektiv visade det
sig att bredare sökningar gav relevanta träffar som passade vårt syfte. Ursprungligen har
studiens syfte handlat om smärtlindring, men då träffarna till stor del handlade om fysisk
smärta och farmakologisk forskning så bytte författarna syfte från sjuksköterskors
erfarenheter av smärtlindring i palliativ vård till att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att
möta total smärta i palliativ vård. Detta kan ses som en styrka då författarna menar att
sjuksköterskors sätt att möta smärta har påverkan på patientens smärtupplevelse. Är
sjuksköterskor inte lyhörda och förmår att möta patienternas behov kan detta resultera i att
patienten lider, i en eller flera av smärtans dimensioner.
19 (34)
Litteraturöversiktens resultat baseras på tio studier varav sju kvalitativa artiklar, en
kvantitativ studie samt två studier med mixad metod. Författarna valde studier efter huruvida
de svarade på litteraturöversiktens syfte. Vid djupare analys av studierna framgick det att
dessa var genomförda efter olika metoder. Detta påverkade inte författarnas val av artiklar.
Enligt Danielsson (2012) innebär kvalitativa studier ett mer beskrivande utförande i form av
intervjuer eller egna berättelser som stärker och svarar på litteraturöversiktens syfte. Smärta är
en subjektiv upplevelse som kan beskrivas tydligt genom intervjuer och berättelser. Henricson
(2013) beskriver att kvantitativa studier kan med fördel användas då dessa inger en ökad
trovärdighet för litteraturöversiktens resultat. Dock kan det i denna litteraturöversikt innebära
en svaghet då endast en kvantitativ studie har används. Enligt Borglin (2012) beskrivs att
mixad metod innebär att studierna är komplementära då dessa är genomförda med en
kvantitativ numerisk metod som representerar all statistisk data, samt en kvalitativ
beskrivande metod. Denna metod kan styrka trovärdigheten i litteraturöversiktens resultat,
men också för att användandet av båda metoder till stor del kan eliminera varje metods
begränsningar samtidigt som metodernas styrkor kvarstår.
Författarna ville i huvudsak utgå från studier genomförda i Sverige för att belysa den
vårdkontext som de själva kommer att ingå i. Dock fanns inte tillräckligt med material som
belyste sjuksköterskors perspektiv. Författarna valde då att inkludera artiklar där studier har
genomförts bland annat i Sverige, England, Australien, Norge, Iran, och Jordanien men
majoriteten av studierna är från Europa. Sverige utvecklas ständigt till ett mer mångkulturellt
samhälle vilket då innebär att även hälso- och sjukvården bör speglas av detta. Ökad kunskap
och förståelse om olika kulturer kan innebära att vården blir likvärdig för alla individer. Den
geografiska spridningen av de studier som utgör litteraturöversiktens resultat kan innebära
både en styrka och svaghet för litteraturöversiktens resultat, då den palliativa vården ser olika
ut beroende på var i världen den utförs. Samarbetet mellan författarna har fungerat bra under
arbetets gång. De gånger författarna har haft olika åsikter gällande litteraturöversikten har
dessa diskuterats och genom kompromisser har då författarna kommit fram till nya lösningar
för arbetet. Det goda samarbetet se som en styrka för litteraturöversikten.
8.2 Resultatdiskussion
Enligt Henricssons (2012) beskrivning utgörs resultatdiskussionen av utvalda delar från
resultatet och förankras nedan i den teoretiska referensramen. Författarna har valt att diskutera
sjuksköterskors kunskaper om total smärta i olika vårdsituationer. Vilket diskuteras under
20 (34)
rubrikerna: vikten av kunskap i mötet med patienten, vikten av kunskap om fysisk
smärtlindring, vikten av kunskap om existentiella samtal och vikten av kunskap om andlighet,
tro och kulturella aspekter vid smärta då de utgör litteraturöversiktens resultat. Den teoretiska
referensramen utgörs av Rosmarie Rizzo Parses teori om mänsklig tillblivelse samt begreppet
vårdande.
8.2.1 Vikten av kunskap i mötet med patienten
Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor ofta upplever sig ha otillräckliga
kunskaper i att möta patienter med total smärta. Enligt en rapport från Socialstyrelsen
gällande den palliativa vårdens utveckling (2006) framkom det att kompetensutveckling är
mycket viktigt för dem som arbetar inom den palliativa vården, då sjuksköterskan i sin
utbildning endast erhåller grundläggande kunskaper i palliativ vård. Kompetensutveckling ses
även som en viktig kvalitetsfaktor i den palliativa vården. Hur stor del i
sjuksköterskeutbildningen som utgörs av palliativ vård varierar stort mellan de olika
högskolorna och lärosätena. Ett område som ses med hög prioritet gällande
kompetensutveckling inom den palliativa vården är just bemötande. I litteraturöversiktens
resultat framkom det att sjuksköterskors kunskaper i att möta patienter är en stor och viktig
del då mötet kan utgöra grunden för den framtida vården med patienten, vilket får stöd av
Socialstyrelsen rapport från (2006). Detta styrker även Lavoie, Bloundeau, och De Koninck
(2008) som menar att sjuksköterskor har ett ansvar vid varje nytt möte med patienten.
Sjuksköterskan kan med total närvaro och aktivt lyssnande få en djupare förståelse och
kunskap om hur patienten upplever sin egen situation. Enligt studien av Johansson och
Lindahl (2011) lyfter sjuksköterskorna att varje nytt möte är unikt och strävar efter att detta
tydligt ska framgå i vården med patienten genom att aktiv lyssna på patientens egen berättelse
om sin situation och vad denna innebär för honom eller henne. Sjuksköterskans fokus bör
ligga på omvårdnad menar Parse (1981) då vårdandet utgörs av ständigt samspel mellan
människan och sin omgivning, som i denna kontext innebär sjuksköterskan. Enligt begreppet
vårdande och den palliativa vården innebär det i sjuksköterskans roll att vara lyhörd för
patientens vilja och förmåga att uttrycka sina smärtor om sin situation, samtidigt som
sjuksköterskan bör respektera patientens behov av reflektion och tystnad.
21 (34)
8.2.2 Vikten av kunskap om fysisk smärtlindring
I litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskors kunskap gällande smärtlindring är av
stor vikt. Detta stödjer Fielding et al. (2013) som menar att sjuksköterskors som arbetar i den
palliativa vården och vårdar individer med cancer har en viktig roll, då cancer är globalt
ökande relaterat till den ökade levnadslängden. Genom ökade kunskaper kan alla
sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården möta och lindra smärta.
Med ökade kunskaper och erfarenheter hos sjuksköterskor i att möta patienter med smärta
kan fler patienter få stöd och hjälp att förmedla sina önskningar och behov. Detta innebär en
ökad känsla av mening och möjligheter till att leva livet fullt ut tills döden inträffar.
Sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård bör finnas närvarande för patienten för att vara
ett stöd genom att följa med under sjukdomsprocessen. Den palliativa vården innebär att
målet med vården inte längre är att bota utan att lindra de symptom som är en följd av
sjukdomen. Vad som lindrar är unikt för varje enskild individ och bara denne själv vet vad
detta innebär. Litteraturöversiktens resultat lyfter att sjuksköterskans uppgift innebär att vårda
patienten utifrån ett holistiskt vårdande. Detta stöds av Nunn (2014) som beskriver att det
holistiska vårdandet är nyckeln i den palliativa vården och utgörs av fokus på patientens
symptomkontroll, psykologiska, sociala och andliga/existentiella smärta. Holistiskt vårdande
menar Parse (1992) utgörs av koncepten person, hälsa och omgivning, tillsammans bildar
dessa en helhet. Då dessa delar har stor påverkan på helheten innebär det att sjuksköterskan
bör se till de olika delarnas behov av lindring för att maximera smärtfrihet och
välbefinnande.
I litteraturöversiktens resultat visas även att sjuksköterskor erkänner svårigheter i att
bemästra den fysiska dimensionen av smärta. Studien utförd av Nunn (2014) stödjer
litteraturöversiktens resultat då det vidare beskrivs det att symptom är subjektiva och
individuella där det inte finns någon dos som passar alla vilket innebär att sjuksköterskors
lyhördhet för hur patienten beskriver sina symptom är avgörande gällande patientens
smärtbehandling. Begreppet vårdandet innebär att sjuksköterskan med sin närvaro följer och
stödjer patienten till hälsa smärtfrihet och välbefinnande. Vårdandet innebär att om patientens
fysiska smärta lindras kan det även bidra till att patienten upplever ett inre lugn.
8.2.3 Vikten av kunskap om existentiella samtal
Resultatet belyste hur sjuksköterskors kunskap gällande kommunikation var avgörande för
vårdrelationen samt för hur de olika dimensionerna av smärta kunde bemästras. Dessutom
22 (34)
visades sjuksköterskors svårigheter att möta patienter med existentiell smärta då detta väckte
tankar och känslor om död hos dem själva. Studierna av Johansson och Lindahl (2011),
Lavoie, et al. (2008) samt Tornöe, Danbolt, Kvigne och Sörlie (2015) stödjer resultatet i hur
sjuksköterskors upplevde svårigheter i att möta den existentiella smärtan och de känslor det
för med sig. I studien Tornöe et al. (2015) beskrevs att det troligtvis var sjuksköterskornas
ålder och livserfarenhet som ligger till grund för hur pass sjuksköterskor vågade möta den
existentiella smärtan. Äldre sjuksköterskor beskrevs ha lättare att hantera patienters andliga
och existentiella smärta och ångest än yngre sjuksköterskor.
I studien av Lavoie, Bloundeau och De Koninck (2008) beskrevs hur sjuksköterskor
upplevde lidande vid nära vård av en döende patient som upplevde smärta, ångest, oro och
lidande. Vidare i studien beskrevs hur viktigt det var att sjuksköterskan kunde distansera sig
från patienterna för att orka med sitt arbete. Detta bekräftar studien av Johansson och Lindahl
(2011) som lyfte att existentiella tankar om sjuksköterskans egna död och hur hon eller han
själv skulle reagera öppnar upp en medvetenhet om hur skört livet är och kunde påverka den
egna privata sfären. Sjuksköterskor upplevde inte bara en professionell osäkerhet gällande de
existentiella samtalen utan detta påverkade även den privata identiteten och det kunde vara
svårt för sjuksköterskan att hantera. Det är av stor vikt att sjuksköterskan i sin profession
känner en trygghet i att möta existentiell smärta genom frågor och samtal. I och med detta är
det viktigt att sjuksköterskan har funderat och reflekterat över dessa frågor både i sin
profession och i sitt privatliv för att möjliggöra denna trygghet.
I studien av Henoch, Danielsson, Strang, Browall och Melin-Johansson (2013) stöds
litteraturöversiktens resultat, då det bekräftas att sjuksköterskor som fått träning och
utbildning gällande att möta patienters existentiella frågor och samtal kände sig tryggare i att
hantera dessa. Djupa och svåra frågor var en viktig del av sjuksköterskans arbete inom den
palliativa vården. Författarna av litteraturöversikten anser att det är av största vikt att
sjuksköterskan i den palliativa vården bör ha tillgång till träning och utbildning gällande
existentiell smärta, existentiella frågor och i samtalsträning, såväl i grund utbildningen och
under sin tid ute i arbetslivet. Sjuksköterskan genom samtal kan få tillgång till patientens
livsvärld och utifrån det få möjlighet att ge en god vård. I studierna Browall et al. (2014),
Keall et al. (2014), Strang et al. (2013) samt Zheng et al. (2013) beskrevs det att när
människan får besked om en obotlig sjukdom som kommer leda till döden, så uppkommer det
ofta existentiell smärta som leder till existentiella frågor.
Kommunikation och existentiella samtal mellan sjuksköterska och patient menar Parse
1992) kan stödja patienten till att göra val som främjar hans eller hennes hälsoprocesser.
23 (34)
Genom kommunikation och existentiella samtal kan sjuksköterskans närvarande stödja
patienten i att göra aktiva val gällande hanteringen av sin livssituation. Sjuksköterskor i
resultatet upplevde ofta osäkerhet i hur de skulle bemöta existentiell smärta och frågor som
bland annat kan handla om skuld och mening, detta var relaterat till upplevelse av
sjuksköterskors otillräckliga kunskaper i samtalsteknik.
Författarna av litteraturöversikten har i sin sjuksköterskeutbildning erhållit kunskaper
genom samtalsträning för att kunna möta denna typ av samtal. Författarna tror att
samtalsträning är av stor betydelse i framtida möten och samtal med patienter i det kommande
yrkesutövandet. I studien av Henoch et al. (2013) framkommer kunskapens och erfarenhetens
betydelse gällande existentiella samtal av sjuksköterskor som arbetar med cancer patienter. I
en rapport gällande den palliativa vårdens utveckling från socialstyrelsen (2006) har
kommittén om vård i livets slut lagt fram förslag på kompetensutveckling. Rapporten berör
personal som arbetar inom den palliativa vården och handlar just om existentiella frågor.
Detta ger stöd i hur viktigt det är för sjuksköterskan att kunna hantera och möta de palliativa
patienternas behov av stöd i form av existentiella samtal. I rapporten från socialstyrelsen
(2006) framkommer det att sjuksköterskans bristande kunskaper gällande samtalsstöd leder
till att en stor del av patienternas smärta och att existentiella frågor inte synliggörs.
Sjuksköterskorna visar på ett ökat självförtroende i existentiella samtal efter dem erhållit
kunskap och övning i att möta existentiell smärta.
I Parses teori (1981) och begreppet vårdande innebär det i sjuksköterskans roll att vara
lyhörd för patientens vilja och förmåga att uttrycka sina känslor om sin situation och
respektera patientens behov av reflektion och tystnad. Samtal mellan sjuksköterskan och
patienten har som mål genom öppna frågor som “Hur är den här situationen för dig?” eller
“Vad betyder denna sjukdom för dig?” att se patienten ur dennes perspektiv för att möjliggöra
en djupare förståelse för dennes livsvärld. Sjuksköterskans uppdrag i att vårda, innebär ett
stort fokus på patienten och en vilja att förstå hur hälsa, sjukdom och lidande påverkar varje
enskild patient för att stödja och stärka patientens hälsoprocess.
8.2.4 Vikten av kunskap om andlighet, tro och kulturella aspekter vid smärta
Enligt Högskoleverket (HSV, 2007) finns ett centralt mål uppsatt att utifrån
sjuksköterskeutbildningen huvudområde som är just omvårdnad, öka kunskapen och forma
vårdandet utifrån patienten oberoende av kulturell tillhörighet. I litteraturöversiktens resultat
framkom att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att möta palliativa patienter med smärta
som har en annan tro och kultur än vad de själva är vana vid. Detta stöds i studien av Tornöe
24 (34)
et al. (2015) där sjuksköterskorna upplevde mötet med patienter från andra kulturer och annan
tro än de själva som svåra, då smärta uttrycks på olika sätt inom olika kulturella tillhörigheter
och religioner. De norska sjuksköterskorna i studien beskrev sig själva som ickereligiösa,
vidare beskrev sjuksköterskorna att andlighet inte nödvändigtvis behöver handla om religion
utan något som anses vara viktigt och betydelsefullt för varje enskild individ. Religiösa och
existentiella frågor ansåg sjuksköterskorna vara väldigt personliga och bad därför patienten
om lov att få ställa en personlig fråga innan dessa frågor ställdes till patienten. I studien
beskrev sjuksköterskan svårigheter med när patienten uttryckte att sjukdom och smärta var
guds verk som bestraffning av de synder som begåtts. Det framkom även att det kunde vara
aktuellt för sjuksköterskan att delta i böner i syfte om att erhålla patientens förtroende. Trots
att sjuksköterskan hade förklarat för patienten att hon inte var troende ansåg sjuksköterskan
att hennes deltagande upplevdes som positivt då detta förtroende kunde bidra till att patienten
öppnade upp sina tankar och ökade möjligheterna för sjuksköterskan att lindra patientens
smärta och lidande. Sjuksköterskorna ansåg att försöka lindra patienters andliga och
existentiella smärta och lidande var en mycket komplex och svår utmaning. Vilket påverkades
av patientens familjeliv, sociala nätverk, patientens fysiska och psykiska status, andliga
religiösa och existentiella trosuppfattning, samt patienters förmåga att kommunicera.
Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och en medvetenhet gällande olika
kulturer och religiösa traditioner, detta för att kunna ge en god vård (Socialstyrelsen, 2006).
Smärta kan upplevas på olika sätt, där kultur, tro och religiösa traditioner kan vara av
betydelse för hur den palliativa patienten uttrycker och upplever smärtans olika dimensioner.
Sjuksköterskan bör ha reflekterat över sin egen förförståelse och hur hon eller han ställer sig
privat gällande den palliativa vården och dess olika ställningstaganden. Detta för att kunna
möta patienter med smärta från olika kulturer och religioner på ett professionellt plan och
utifrån det ge en god vård.
I begreppet vårdande beskriver Dahlberg och Segesten (2010) att sjuksköterskan bör
använda sina kunskaper och erfarenheter i mötet med varje patient och anpassa vårdandet till
den rådande situationen. Sjuksköterskan bör också vara medveten om sin förförståelse och
genom ett öppet och följsamt sätt förhålla sig till vad som patienten anser som viktigt i sin
vård, detta för att patienten skall kunna uppnå mening, hälsa, livskvalitet.
25 (34)
8.3 Kliniska implikationer
I resultatet framkom det att sjuksköterskor var i behov av ökad smärtutbildning samt klinisk
träning i bedömning av de olika smärttyperna för att på bästa sätt kunna möta patienter som
uttrycker total smärta. Genom ökat stöd och vägledning på arbetsplatsen i form av
handledning och reflektion kan men medvetenhet öppnas upp gällande smärtans olika
dimensioner och ökade kunskaper erhållas genom utbildning. Tidigare erfarenheter av denna
typ av möten samt sjuksköterskors egna tankar och reflektion kring sjukdom och död hade
stor betydelse för visat självförtroende i frågan. En ökad utbildning i kommunikation och
samtalsfärdigheter behövs även, då sjuksköterskorna belyste att kommunikation och
existentiella samtal med patienten utgjorde grunden för vårdkvaliteten.
8.4 Förslag till fortsatt forskning
Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatt forskning inom samtalsmetodik och
kommunikation inom vårdkontext, då detta är av stor betydelse för hur sjuksköterskor
bemästrar att ingå i svåra samtal med patient och anhöriga. Författarna av denna
litteraturöversikt anser, baserat utifrån resultatet att ytterligare forskning gällande ämnet total
smärta är nödvändigt för att utöka den palliativa vårdkvaliteten i stort, men också att fortsatt
forskning kring sjuksköterskors sätt att möta total smärta av stor vikt då det fanns relativt lite
forskning om hur sjuksköterskor möter den totala smärtan. Denna forskning skulle kunna
bidra till att fler patienter upplever mindre smärta, ångest och mindre lidande vid livets slut. I
framtiden hoppas författarna att forskning om total smärta kan komma att bidra till
utformningen av en utbildningsdel om total smärta i sjuksköterskeutbildningen.
9 Slutsats
Resultatet av litteraturöversikten visar tydligt att sjuksköterskor upplever svårigheter att
hantera de tunga frågor och känsloyttringar som patienter ger uttryck för. Trots dessa
svårigheter uppgav sjuksköterskor att existentiella samtal är och en stor och viktig del i det
dagliga arbetet. Bristande kunskaper och erfarenheter om total smärta och sjuksköterskors
egna tankar kring sjukdom och död utgör självförtroende och mod som krävs för att vara
närvarande då patienten har fysisk smärta, psykisk smärta, social smärta och
existentiell/andlig smärta.
26 (34)
Litteraturöversiktens resultat lyfter att sjuksköterskor bör inneha en förmåga att vara
närvarande i dessa svåra möten med patienter och anhöriga, samtidigt som vårdrelationen bör
innehålla en distans mellan sjuksköterskan och patienten för att hålla relationen rent
professionell. Detta tydliggör att sjuksköterskans uppgift dels grundas på utbildning och
kunskap men även hur sjuksköterskan omsätter sina kunskaper i det kliniska arbetet.
I resultatet beskriver sjuksköterskor att kunskapsbrist och bristande erfarenheter gällande
existentiella frågor låg till grund för hur sjuksköterskor hanterade mötet med patienten. Det
framkommer även att det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse för
patienters olika andliga, tros- och kulturella tillhörighet, då smärta kan uttryckas på olika sätt
beroende på patienters olika kultur. Sjuksköterskor beskriver en rädsla för att väcka
obehagskänslor och tankar hos patienten som sedan inte kan besvaras direkt av
sjuksköterskan.
27 (34)
Referensförteckning
Referenser markerade med * innebär att studien ingår i litteraturöversiktens resultat.
*Al Khalaileh, M., & Al Qadine, M. (2012). Barriers to cancer pain management: Jordanian
nurses perspectives. International Journal of Palliative Nursing, 18(11), 535-540.
Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Bergh, I. (2014). Smärta. I A- K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadensgrunder: Hälsa
och ohälsa (s.421-436). Lund: Studentlitteratur.
Bergholm, I. (2013). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I I. Bergholm
& L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik (s.47-
61). Lund: Studentlitteratur.
Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Fån ide´ till examination inom omvårdnad (s.269-286). Lund:
Studentlitteratur.
*Browall, M., Henoch, I., Melin-Johansson, C., Strang, S., & Danielsson, E. (2014).
Existential encounters: Nurses´ descriptions of critical incidents in end of life cancer
care. European Journal of Oncology Nursing, 18(6), 636-644. Hämtad från databasen
Cinahl Complete.
CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2015). Hämtad från CODEX. 2015.11.28
http://codex.vr.se/forsknongsmanniska.shtml
Creedon, R., & O´Reagan, P. (2010). Palliative care, pain control and nurse prescribing.
Nurse Prescribing, 8(6), 257-264. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Vårdande som främjar hälsa och välbefinnande. Hälsa
och vårdande i teori och praxis (s.181-240). Stockholm: Natur och kultur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehålls analys. I M. Henricsson. (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från ide´ till examination (s. 329-342). Lund: Studentlitteratur.
Eckerdal, G. (2013). Sluten palliativ vård och hospice. I P. Strang & B. Beck- Friis (Red.),
Palliativ medicin och vård (s. 162-178). Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2000). Hälsans idé. Stockholm: Liber
28 (34)
*Evans, M J., & Hallett, C. (2007). Living with dying: A hermeneutic phenomenological
study of the work of hospice nurses. Journal of Clinical Nursing, (16), 742-751.
doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01620.x
Fielding, F., Sanford M, T., & Davis P, D. (2013). Achieving effective control in cancerpain
review of current guidelines. International Journal of Palliative Nursing, 19(12),
584-591. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Friedrichsen, M. (2013). Sjuksköterskans roll: Anpassning och balans. I P. Strang & B.
Beck Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (s. 366-372). Stockholm: Liber.
Friberg, F. (2015a). Att bidra till evidensbaseradomvårdnad med grund i analys av
kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2015b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s.133-143). Lund:
Studentlitteratur.
*Giske, T., & Cone H, P. (2015). Discerning the healing path- how nurses assist spirituality in
diverse health care settings. Journal of Clinical Nursing, (24), 2926-2935.
doi:10.1111/jocn.12907
Gustin Wiklund, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
Henoch, I. (2013). Den totala smärtan. I B. Andershed., B-M, Ternestedt & C, Håkansson
(Red.), Palliativ vård: Begrepp och perspektiv i teori och praktik (s.129-136). Lund:
Studentlitteratur.
Henoch, I., Danielsson, E., Strang, S., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2013). Training
intervention for health care staff of existential support to patients with cancer: a
randomized, controlled study. Journal of Pain and Symptom Management,
46(6), 785-794. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Henricsson, M. (2012). Diskussion. I M, Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från ide´ till examination inom omvårdnad (s.471-478). Lund: Studentlitteratur.
Högskoleverket. (2007). Utvärderingar av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska
universitet och högskolor. Del:1 Den nationella bilden. Rapport 2007:23 R.
Stockholm: Högskoleverket.
29 (34)
Johansson, K., & Lindahl, B. (2011). Moving between rooms - moving between life and
death: Nurses´experience of caring for teminally ill patients in hospitals. Journal of
Clinical Nursing, (21), 2034-2043. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x
*Keall, R., Clayton, J M., & Butow, P. (2014). How do Australian palliative nurses adress
existential and spiritual concerns? Facilitors, barriers and strategies. Journal of
Clinical Nursing, (23), 3197-3205. doi:10.1111/jocn.12566
Lavoie, M., Bloundeau, D., & De Koninck, T. (2008). The dying person: A existential being
until the end of life. Nursing Philosophy, 9, 89-97. Hämtad från databasen Cinahl
Complete.
Regionala cancercentrum i samverkan (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård
2012-2014. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan.
Nunn, C. (2014). It´s not just about pain: Symptom management in palliative care. Nurse
Prescribing, 12(7), 338-344. Hämtad från Cinahl Complete.
Norrbrink, C., & Lundberg, T. (2014) Klassifikation av smärta. I C. Norrbrink & T.
Lundeberg (Red.), Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv (s.51-77). Lund:
Studentlitteratur.
Mc Hugh, E M., Miller-Saultz, D., Wuhrman, E., & Kosharsky, B. (2012). Interventional pain
management in the palliative care patient. International Journal of Palliative Nursing,
18(9), 426-433. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Middleton-Green, L. (2008). Managing total pain at the end of life: A case study analysis.
Nursing standard, 23(6), 41-46. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Pain terms: a list with definitions and notes on usage. Recommended by the IASP
subcommittee on Taxonomy. (1979). Pain, 6(3), 249 Hämtad från databasen Pubmed.
Parse, R.R. (1981). Man-living-health: A theory of nursing. New York: Wiley.
Parse, R, R. (1987). Man - living - health a theory of nursing. I R. R. Parse (Ed.),
science: Major paradigms, theories and critique (s.159-180). Philadelphia: W.B.
30 (34)
Parse, R, R. (1992). Human becoming: Parse´s theory of nursing. Nursing Science
Quarterly, 5, (s.35-42).
Parse, R. R (1998). The human becoming school of thought: A perspective for nurses and
other health professionals. Thousand Oaks: Sage.
Parse, R. R (2007). A humanbecoming perspective on quality of life. Nursing Science
Quarterly, 20, 217.
Portenoy, R K., & Hagen, N A . (1990). Breakthrough pain: Definition, prevalence and
characteristics. Pain 41(3), 273-281. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Pretorius, A., Searle, J., & Marshall, B. (2015). Barriers and enablers to emergency
department nurses management of patients´pain. Pain Managements Nursing, 16(3),
372-379. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Saunders, C., Bains, M., & Dunlop, R. (1995). Living with dying: A guide to palliative care.
(3rd ed.). Oxford: Oxford Medical Publications.
Sandman, L., & Woods, S. (2011). Introduktion. I L. Sandman & S. Woods (Red.). God
palliativ vård: Etiska och filosofiska aspekter (s. 9-26). Lund: Studentlitteratur.
Seiger Cronfalk, B. (2012). Massage och beröring i palliativ vård. I P Strang & B, Beck-Friis
(Red.), Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber.
*Seyedfatemi, N., Borimnejad, L., Mardani Hamooleh, M., & Tahmasebi, M. (2014).
Iranian nurses perceptions of palliative care for patients with cancer pain.
International Journal of Palliative Nursing, 20(2), 69-74. Hämtad från
databasen Cinahl Complete.
Socialstyrelsen, (2006). Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i
landsting och kommuner. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se
*Soden, K., Ali, S., Alloway, L., Barclay, D., Barker, S., Bird, L… Perkins P. (2013).
How do nurses in specialist palliative care assess and manage breakthrough
cancer pain? A multicenter study. International Journal of Palliative Nursing,
19(11), 528-534. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Strang, P. (2012). Cancerrelaterad smärta: Onkologiska och palliativa aspekter. Lund:
Studentlitteratur.
31 (34)
Strang, P. (2013). Läkemedelsbehandling vid smärta. I P. Strang (Red.), Palliativ medicin och
vård (s.190-196). Stockholm: Liber.
*Strang, S., Henoch, I., Danielsson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014).
Communication about existential issues with patients close to death - nurses
reflections on content, process and meaning. Psycho-Oncology, (23), 562-568.
doi:10.1002/pon.3456
Svenska palliativregistret. (2014). Statistik hämtad från www.palliativ.se
Ternestedt, B. M., Österlind, J., Henoch, I., & Andershed, B. (2013). De 6 S:n: En modell för
personcentrerad palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.
Tornöe, K, A., Danbolt, L, J., Kvigne, K., & Sörlie, V. (2015). The challenge of consolation:
Nurses experience for spiritual and existential care for the dying- a phenomenological
hermeneutical study. BMC Nursing 14(62), 1-12.doi:10.1186/s12912-015-0114-6
Wallengren, C., & Henricsson, M. (2013) Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod. Från ide till
examination inom omvårdnad (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
*Wengström, Y., Rundström, C., Geerling, J., Pappa, T., Wiesse, I., Williams, S. C...
Rustoen, T. (2013). The management of breakthrough cancer pain - educational needs
a European nursing survey. European Journal of Cancer Care, 23, 121-
128.doi:10.1111/ecc.12118
World Health Organisation, Definition of Palliativ Care. (2nd ed). National cancer control
programmes; policies managerial guidelines. 2002. Geneve; World Health
Organisation.
World Health Organisation. (2015). WHO:s Cancer pain ladder. Hämtad från
VärldsHälsoOrganisationen. http:/www.who.int/cancer/palliative/painladder/en/
*Zheng, R-S., Gua, Q-H., Dong, F-Q., & Owens, G. (2015). Chinese oncology nurses`
experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative
study. International Journal of Nursing Studies, 52, 288-296. Hämtad från databasen
Cinahl Complete.
Östlundh,L. (2015). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
32 (34)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Valda artiklar till
resultat, se bilaga 2.
Cinahl Complete
2015-11-05
Pain, nurses,
experience,
palliative nursing
90 Peer reviewed 2000-2015 14 9 4
Artikel nr: 7
Artikel nr: 6
Artikel nr: 2
Artikel nr: 1
Cinahl Complete
2015-11-06
Final days, care,
nurses experience
25 Peer reviewed 2000-2015
4 1 1
Artikel nr:10
Cinahl Complete 2015-11-09
Assess, break
through cancer pain
36 Peer reviewed 2000-2015
3 3 1
Artikel nr: 9
Cinahl Complete 2015-11-13
Pain relief, nurses
experience palliative
care
18 Peer reviewed 2000-2015
2 2 1
Artikel nr:3
Cinahl Complete 2015-11-13
Nurses experience,
existential care, in
palliative care
31 Peer reviewed 2000-2015
10 4 2
Artikel nr: 4
Artikel nr: 5
MEDLINE with full text 2015-11-13
Nursing dying
palliative care
nurses experience
109 Peer reviewed 2000-2015
6 2 1
Artikel nr: 8
33 (34)
Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land,
tidskrift
syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
1
Al Khalaileh, M., & Al
Qadire, M.
Barriers to cancer
pain management:
Jordanian nurses
perspectives.
2012, Jordanien.
International Journal
of Palliative Nursing.
Att identifiera hinder för
cancer smärtlindring:
Jordanska sjuksköterskors
perspektiv.
Metod: Kvantitativ Urval: 96 sjuksköterskor
från onkologiavdelningar i
Amman.
Datainsamling: Enkäter
Analys: SPSS version 17.
Beskrivande statistik, t-test.
Sjuksköterskorna trodde att
smärtlindring orsakade beroende hos
patienten samt att smärtlindringen
kunde blockera ny smärta från att bli
upptäckt. Undersökningen visade att
sjuksköterskor hade en negativ
inställning till cancersmärta och att
bristande kunskaper bidrog till sämre
smärtlindring.
.
2
Browall, M., Henoch, I.,
Melin-Johansson, C.,
Strang, S., & Danielson, E.
Existential
encounters:
Nurses
descriptions of
critical incidents
in end of life
cancer care.
2014, Sverige.
European Journal of
Oncology Nursing.
Existentiella möten och
sjuksköterskors
beskrivning av kritiska
händelser i slutet av livet
inom cancervård.
Metod: Kvalitativ
Urval: 102 legitimerade
sjuksköterskor från olika
vårdavdelningar.
Datainsamling: Kritisk
Incident Teknik (CIT), med
frågor till stöd för
berättelserna.
Analy: Kvalitativ innehålls
analys.
Två huvud teman: att möta patienter
med existentiella problem, upplevelsen
av att möta existentiell smärta.
Sjuksköterskor upplevde en känsla av
maktlöshet i mötet med döende
patienter. Smärtan hos döende personer
berörde sjuksköterskor djupt och bidrog
till känslor av otillräcklighet.
Sjuksköterskan vågade även möta
patientens emotioner och lyssnade
aktivt på patienten.
34 (34)
Författare
Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
3
Evans, M J., & Hallett, C. Living with
dying: A
hermeneutic
phenomenological
study of the work
of hospice nurses.
2007, England.
Journal of Clinical
Nursing.
Att utforska och förstå hur
sjuksköterskor på hospice
bidrar till en vård som
leder till ett ökat
välbefinnande för
patienten
Metod: Kvalitativ.
Urval: 15 sjuksköterskor
från ett hospice i England.
Datainsamling:
Konversationsintervjuer och
semistrukturerade intervjuer
Analys: Fenomenologisk
analys genomfördes genom
Colazzi och van Manens
analysmetod.
Sjuksköterskor belyste hur viktigt det är
att patienten upplevde sig smärtfri och
att smärtfrihet var ett mål för
patienternas välbefinnande. ”Peace and
ease” var sjuksköterskornas vårdfilosofi
som innebar ett holistiskt synsätt där
innebörden var att se till patientens
upplevelse av totalt välbefinnande.
4
Giske, T., & Cone, H P.
Discerning the
healing path -
how nurses assist
spirituality in
diverse health
care setting.
2015, Norge. Journal
of Clinical Nursing.
Att undersöka hur
sjuksköterskor förstår
andlig vård, och undersöka
vilka erfarenheter de har
av den andliga vården
olika vårdmiljöer.
Metod: Kvalitativ
Urval: 22 sjuksköterskor
från Norge.
Datainsamling: fokus
grupps intervjuer.
Analys: Manuell öppen
avkodning.
Sjuksköterskans största oro var hur hon
eller han kunde möta smärta och
assistera patienten till lindring.
Sjuksköterskan kände en oro över vad
patienten upplevde och hur de på bästa
sätt kunde finna en väg till lindring.
5
Keall, R., Clayton, J M., &
Butow, P.
How do
Australian
palliative care
nurses address
existential and
spiritual
concerns?
Facilitators,
barriers and
strategies.
2014, Australien.
Journal of Clinical
Nursing.
Att undersöka vilka
barriärer och strategier
som australiska palliativ
sjuksköterskor identifierar
i den existentiella och
andliga vården, för
patienter som lever med
livsbegränsande
sjukdomar
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: 20 sjuksköterskor
inom den palliativa vården i
Australien. Tolv av
sjuksköterskorna hade
religiös eller andlig tro.
Datainsamling: Semi
strukturerade intervjuer, med
öppna frågor.
Analys: Induktiv ansats.
Sjuksköterskorna identifierade faktorer
som påverkade den andliga smärtan och
dess omvårdnad. Möjligheter påvisades,
så som vårdrelation, kunskap och
erfarenhet. Barriärer påvisades, så som
tidsbrist och oidentifierade symtom.
Sjuksköterskorna blev hjälpta av olika
strategier, som t ex sätta upp realistiska
mål och utföra
omvårdnadsdokumentation.
35 (34)
Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
6
Seyedfatemi, N.,
Borimnejad, L., Hamooleh
Mardani, M., &
Tahmasebi, M.
Iranian nurses´
perceptions of
palliative care for
patients with
cancer pain.
2014, Iran.
International Journal
of Palliative Nursing.
Att identifiera iranska
sjuksköterskors
uppfattning av palliativ
vård för patienter med
cancer smärta.
Metod: Kvalitativ
Urval: 15 sjuksköterskor, 11
kvinnor och fyra män i
åldern 26 till 49 år, med fyra
till 18 års
arbetslivserfarenhet.
Datainsamling:
Semistrukturerade
individuella intervjuer.
Analys: Innehålls analys.
Resultatet visar på hur sjuksköterskor
hanterar av den fysiska smärtan hos
patienten och hur viktigt det är med
kommunikation för en god palliativ
medicinering. Det behövs ett stödjande
beteende och ångest lindring i vården
kring patienter med cancer smärta.
7
Soden, K., Ali, S., Alloway,
L., Barclay, D., Baker, S.,
Bird, L., Hall, L., &
Perkins, P.
How do nurses in
specialist
palliative care
assess and
manage
breakthrough
cancer pain? A
multicenter study.
2013, England,
International Journal
of Palliative Nursing.
Att få en bättre förståelse
för hur sjuksköterskor
inom palliativ specialist
vård hanterar
genombrytande cancer
smärta.
Metod: Två stegs studie-
Mixad metod.
Urval: 104 sjuksköterskor
som arbetade inom den
specialiserade palliativa
vården och som arbetat i
minst sex månader.
Datainsamling: Steg 1,
Kvalitativ metod:
Semistrukturerade
intervjuer. Steg 2,
Kvantitativ metod: Fråge
formulär.
Analys: Dubbelkontrollerad
innehålls analys.
Resultatet visar att majoriteten av
sjuksköterskorna inom den slutna
palliativa vården önskade mer
utbildning om hur de skulle hantera
genombrytande cancersmärta.
Sjuksköterskorna upplevde att
patienternas cancersmärtor var möjliga
att hantera och bemästra många gånger.
8
Strang, S., Henoch, I.
Danielsson, Browall, M., &
Communication,
about existential
issues with
patients close to
2014, Sverige,
Psycho-Oncology.
Att beskriva
sjuksköterskors
reflektioner om
existentiella frågor i
Metod: Kvalitativ
Urval: 98 svenska
sjuksköterskor från palliativa
vårdformer och cancer
Resultatet visade på hur den
existentiella smärtan möts genom,
existentiella samtal. Sjuksköterskor
ansåg samtalen som en mycket viktig
36 (34)
Melin-Johansson, C.
death- nurses´
reflections on
content, process
and meaning.
kommunikation med
döende patienter.
avdelningar.
Datainsamling: Reflektions
sessioner.
Analys: Kvalitativ innehålls
analys som avkodades till
teman.
del i deras arbete.
Processen av existentiella samtal där
sjuksköterskan bör öppna upp för
samtal, bör vara ödmjuk och
bekräftande med både ord och tystnad.
De existentiella samtalen var för
sjuksköterskan hedrande men också
betungande.
Författare
Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
9
Wengström, Y.,
Rundström, C., Geerling,
J., Pappa, T., Weisse, I.,
Williams, S. C., Zavratnik,
B., & Rustoen, T.
The management
of breakthrough
cancer pain -
educational needs
a European
nursing survey.
2013, Sverige,
European Journal of
Cancer Care.
Att undersöka hur
sjuksköterskor hanterar
cancer genombrottssmärta,
vilka mätinstrument
används och hur trygg
sjuksköterskan känner sig
att stödja patienten samt
sjuksköterskornas
medicinska medvetenhet.
Metod: Mixad metod.
Urval: 1241 Sjuksköterskor
från tolv Europeiska länder.
Datainsamling: Nätbaserat
frågeformulär samt telefon
intervjuer.
Analys: Kvantitativ del,
SPSS version 16, kors
tabulationsanalys och chi
square analys. Kvantitativ
del, beskrivande
innehållsanalys.
Resultatet visade att sjuksköterskor med
längre erfarenhet och utbildning inom
genombrottssmärta använde en mer
heltäckande definition av
genombrottsmärta vid cancer.
Sjuksköterskor med längre erfarenhet
visade mer självförtroende i att stötta
patienten. Det visade sig även att det
fanns brister i definitionen av
genombrottssmärta vid cancer och att
det i sin tur resulterade i sämre
smärtlindring hos patienten.
37 (34)
10
Zheng, R-S., Guo, Q-H.,
Dong, F-Q., & Owens, G.
Chinese oncology
nurses’
experience on
caring for dying
patients who are
on.
2015, Kina
International Journal
of Nursing Studies
Att förstå kinesiska cancer
sjuksköterskors
upplevelser att vårda
döende patienter under
deras sista dagar i livet.
Metod: Kvalitativ
Urval: 28 sjuksköterskor
deltog i studien.
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Analys: Tematisk analys,
med Colaizzi´s analysmetod.
Resultatet visar på hur sjuksköterskor
möter och vårdar patienter med cancer
smärta samt hur sjuksköterskor möter
familjemedlemmar. Hur kulturella
aspekter påverkar sjuksköterskors sätt
att kommunicera och möta andlig och
existentiell smärta.