Revisionsrapport
Övergripande granskning av internkontroll för år 2011
Ekerö kommun
April 2012
Micaela Hedin
Certifierad kommunal revisor
Samir SandbergRevisionskonsult
Revisionsrapport
Övergripande granskning av internkontroll för år 2011
Ekerö kommun
Certifierad kommunal revisor
Övergripande granskning av intern
2012-04-03
____________________________________
Micaela Hedin
____________________________________
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ................................
2 Inledning................................
2.1 Uppdrag................................
2.2 Bakgrund ................................
2.3 Revisionsfrågor
2.4 Avgränsning................................
2.5 Metod................................
3 Sammanfattande kommentarer och bedömning
3.1 Styrning och uppföljning
3.2 System för intern kontroll
3.2.1 Granskning av rutiner och verifiering inom särskilt identifierade områden
3.3 Nämndernas resultat
3.4 Rättvisande räkenskaper
4 Iakttagelser per styrelse/nämnd
0
Innehållsförteckning
................................................................................................
................................................................................................
................................................................................................
................................................................................................
Revisionsfrågor................................................................................................
................................................................................................
................................................................................................
Sammanfattande kommentarer och bedömning................................
Styrning och uppföljning................................................................
System för intern kontroll ................................................................
Granskning av rutiner och verifiering inom särskilt identifierade områden
Nämndernas resultat................................................................
Rättvisande räkenskaper................................................................
Iakttagelser per styrelse/nämnd................................................................
............................................ 1
........................................................3
...................................................3
.................................................3
........................................3
.............................................4
.......................................................4
........................................................... 5
......................................................... 5
....................................................... 5
Granskning av rutiner och verifiering inom särskilt identifierade områden ...6
............................................................... 7
.........................................................8
....................................................9
1 Sammanfattning
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om den interna kontrollen hos
Kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig.
Revisorerna har under en följd av år genomfört ett årligt intern kontrollprojekt.
inriktning har förändrats över tiden i takt med att nämndernas arbete med intern
styrning och kontroll har utvecklats. De senaste åren har projektet inriktats mot att
granska och bedöma nämndernas arbete utifrån ett bredare perspektiv. Gransknin
den interna kontrollen sker utifrån ett perspektiv där såväl styrning och uppföljning av
verksamhet och ekonomi, system för intern kontroll samt nämndernas ekonomiska och
verksamhetsmässiga resultat innefattas.
Revisorernas sammanfattande uppfatt
arbete med intern kontroll under senare år utvecklats i flera avseenden såväl avseende
verksamhetsstyrning (målstyrning), ekonomistyrning och systematik i kontrollarbetet.
Även under 2011 har arbetet gått framåt
Resultatet av tidigare revisionsgranskningar samt brister som i olika sammanhang
identifierats av kommunen själv visar på behovet av en kontinuerlig uppföljning och
utveckling av den interna kontrollen. Enligt vår bedömning ligger det inom
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt att löpande följa nämndernas arbete med intern
kontroll. Det är även rimligt att Kommunstyrelsen årligen förslagsvis i samband med
årsredovisningen redovisar sin syn på det samlade kontrollsystemet i kommunen.
Respektive nämnd bör även å
kontrollen är tillräcklig inom nämndens ansvars
Den sammanfattande bedömningen
arbete med intern kontroll under 2011 vilket innebär att det sakn
riktlinjer för hur kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har
kommunledningen under 2011 lagt fast hur a
kommunen som helhet vilket vi bedömer är positivt.
sammanfattande bedömning kring styrkor och svagheter avseende Kommunstyrelsens
och nämndernas interna styrning och kontroll.
1
Sammanfattning
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om den interna kontrollen hos
Kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig.
Revisorerna har under en följd av år genomfört ett årligt intern kontrollprojekt.
inriktning har förändrats över tiden i takt med att nämndernas arbete med intern
styrning och kontroll har utvecklats. De senaste åren har projektet inriktats mot att
granska och bedöma nämndernas arbete utifrån ett bredare perspektiv. Gransknin
den interna kontrollen sker utifrån ett perspektiv där såväl styrning och uppföljning av
verksamhet och ekonomi, system för intern kontroll samt nämndernas ekonomiska och
mässiga resultat innefattas.
Revisorernas sammanfattande uppfattning är att Kommunstyrelsens och nämndernas
arbete med intern kontroll under senare år utvecklats i flera avseenden såväl avseende
verksamhetsstyrning (målstyrning), ekonomistyrning och systematik i kontrollarbetet.
Även under 2011 har arbetet gått framåt .
Resultatet av tidigare revisionsgranskningar samt brister som i olika sammanhang
identifierats av kommunen själv visar på behovet av en kontinuerlig uppföljning och
utveckling av den interna kontrollen. Enligt vår bedömning ligger det inom
sens uppsiktsplikt att löpande följa nämndernas arbete med intern
kontroll. Det är även rimligt att Kommunstyrelsen årligen förslagsvis i samband med
årsredovisningen redovisar sin syn på det samlade kontrollsystemet i kommunen.
Respektive nämnd bör även årligen behandla och ta ställning till om den interna
kontrollen är tillräcklig inom nämndens ansvarsområde.
nde bedömningen är att kommunen saknat ett samlat system för sitt
arbete med intern kontroll under 2011 vilket innebär att det saknas övergripande
riktlinjer för hur kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har
kommunledningen under 2011 lagt fast hur arbetet med intern kontroll
kommunen som helhet vilket vi bedömer är positivt. Nedan redovisas vår
mmanfattande bedömning kring styrkor och svagheter avseende Kommunstyrelsens
och nämndernas interna styrning och kontroll.
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om den interna kontrollen hos
Revisorerna har under en följd av år genomfört ett årligt intern kontrollprojekt. Projektets
inriktning har förändrats över tiden i takt med att nämndernas arbete med intern
styrning och kontroll har utvecklats. De senaste åren har projektet inriktats mot att
granska och bedöma nämndernas arbete utifrån ett bredare perspektiv. Granskningen av
den interna kontrollen sker utifrån ett perspektiv där såväl styrning och uppföljning av
verksamhet och ekonomi, system för intern kontroll samt nämndernas ekonomiska och
ning är att Kommunstyrelsens och nämndernas
arbete med intern kontroll under senare år utvecklats i flera avseenden såväl avseende
verksamhetsstyrning (målstyrning), ekonomistyrning och systematik i kontrollarbetet.
Resultatet av tidigare revisionsgranskningar samt brister som i olika sammanhang
identifierats av kommunen själv visar på behovet av en kontinuerlig uppföljning och
utveckling av den interna kontrollen. Enligt vår bedömning ligger det inom
sens uppsiktsplikt att löpande följa nämndernas arbete med intern
kontroll. Det är även rimligt att Kommunstyrelsen årligen förslagsvis i samband med
årsredovisningen redovisar sin syn på det samlade kontrollsystemet i kommunen.
rligen behandla och ta ställning till om den interna
är att kommunen saknat ett samlat system för sitt
as övergripande
riktlinjer för hur kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har
rbetet med intern kontroll skall organiseras i
Nedan redovisas vår
mmanfattande bedömning kring styrkor och svagheter avseende Kommunstyrelsens
Flera nämnder saknar
och riskanalyser samt kontroll och uppföljning
(internkontrollplaner).
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation,
extern representation samt kurs och konferens
dessa konton behöver stärkas. Vår bedömning är att a
förtydliga de formella kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering
sker enligt god redovisningssed för dessa konton.
Mål har fastställts på
redovisningen av måluppfyl
förbättrats och utvecklats
Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande
Utvecklade verksamhetsplaner finns i olika former hos alla
Kopplingen till Kommunfullmäktiges övergripande mål
verksamhet
fastställt ett aktuellt attestreglemente med riktlinjer.
Flera nämnder saknar fortfarande ett systematiskt arbete med väsentlighets
och riskanalyser samt kontroll och uppföljning av den interna kontrollen
(internkontrollplaner).
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation,
xtern representation samt kurs och konferens att den interna kontrollen för
dessa konton behöver stärkas. Vår bedömning är att alla nämnder behöver
förtydliga de formella kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering
sker enligt god redovisningssed för dessa konton.
Mål har fastställts på övergripande nivå och på nämndsniv
redovisningen av måluppfyllelse i nämndernas verksamhetsberättelser
och utvecklats, liksom redovisningen av prestationer och volymer
Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande
ecklade verksamhetsplaner finns i olika former hos alla
Kopplingen till Kommunfullmäktiges övergripande mål
verksamhetsplanerna för 2011. Kommunen har under 2011 uppdaterat och
fastställt ett aktuellt attestreglemente med riktlinjer.
2
ett systematiskt arbete med väsentlighets-
av den interna kontrollen
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation,
att den interna kontrollen för
lla nämnder behöver
förtydliga de formella kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering
på nämndsnivå. Tydligheten i
lelse i nämndernas verksamhetsberättelser har
, liksom redovisningen av prestationer och volymer.
ecklade verksamhetsplaner finns i olika former hos alla nämnder
Kopplingen till Kommunfullmäktiges övergripande mål har kommenterats i
splanerna för 2011. Kommunen har under 2011 uppdaterat och
2 Inledning
2.1 Uppdrag
De förtroendevalda revisorerna i kommune
interna kontrollen inom Kommunstyrelsen och nämnderna.
för granskningen är kommunens pågående arbete med att utveckla målstyrningen såväl
som nämndernas system för styrning och uppföljning
former av prestations- och volymtal.
Granskningen sker inom ramen för det årliga projektet kring intern kontroll inom
Kommunstyrelsen och nämnderna, i enlighet med kommunallagens intentioner kring god
ekonomisk hushållning. Resultatet av granskningen kan även komma att ligga till grund
för beslut om fördjupade granskningsprojekt framdeles inom avgränsade områden.
2.2 Bakgrund
Av kommunallagens 9 kap 9 § framgår bland annat att revisorerna skall pröva om den
interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Nämndernas ansvar i detta
arbete framgår av kommunallagen 6 kap 7 § i vilken det stadgas att nämnderna skall se
till att den interna kontrollen är tillräcklig.
Intern kontroll är ett verktyg med väsentlig betydelse för såväl den politiska ledningen
som förvaltningen. Kontrollsystemen bidrar till att säkra att beslut vilar på korrekta
underlag. De bidrar också till s
gångar. Därigenom kan konstateras att intern kontroll både säkrar en effektiv förvaltning
och minimerar risken för allvarliga fel.
2.3 Revisionsfrågor
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om
Kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig.
Följande frågeställningar har legat till grund för granskningen:
- Hur arbetar nämnderna med styrning och uppföljning av ekonomi, verksamhetoch kvalitet?
- Vad har nämnderna för syste- I vilken mån har Kommunfullmäktiges och nämndernas mål förverkligats med
avseende på ekonomiskt resultat, prestationer, kvalitet och särskilda uppdrag?- Hur arbetar nämnderna med löpande redovisning?
De förtroendevalda revisorerna i kommunen har gett PwC uppdraget
interna kontrollen inom Kommunstyrelsen och nämnderna. En väsentlig utgångspunkt
för granskningen är kommunens pågående arbete med att utveckla målstyrningen såväl
som nämndernas system för styrning och uppföljning av verksamheten genom olika
och volymtal.
Granskningen sker inom ramen för det årliga projektet kring intern kontroll inom
Kommunstyrelsen och nämnderna, i enlighet med kommunallagens intentioner kring god
ekonomisk hushållning. Resultatet av granskningen kan även komma att ligga till grund
slut om fördjupade granskningsprojekt framdeles inom avgränsade områden.
Av kommunallagens 9 kap 9 § framgår bland annat att revisorerna skall pröva om den
interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Nämndernas ansvar i detta
arbete framgår av kommunallagen 6 kap 7 § i vilken det stadgas att nämnderna skall se
ll att den interna kontrollen är tillräcklig.
Intern kontroll är ett verktyg med väsentlig betydelse för såväl den politiska ledningen
som förvaltningen. Kontrollsystemen bidrar till att säkra att beslut vilar på korrekta
underlag. De bidrar också till skyddet mot förlust eller förstörelse av kommunens till
gångar. Därigenom kan konstateras att intern kontroll både säkrar en effektiv förvaltning
och minimerar risken för allvarliga fel.
Revisionsfrågor
Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om den interna kontrollen hos
Kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig.
Följande frågeställningar har legat till grund för granskningen:
Hur arbetar nämnderna med styrning och uppföljning av ekonomi, verksamhet
Vad har nämnderna för system för intern kontroll?I vilken mån har Kommunfullmäktiges och nämndernas mål förverkligats medavseende på ekonomiskt resultat, prestationer, kvalitet och särskilda uppdrag?Hur arbetar nämnderna med löpande redovisning?
3
et att granska den
En väsentlig utgångspunkt
för granskningen är kommunens pågående arbete med att utveckla målstyrningen såväl
av verksamheten genom olika
Granskningen sker inom ramen för det årliga projektet kring intern kontroll inom
Kommunstyrelsen och nämnderna, i enlighet med kommunallagens intentioner kring god
ekonomisk hushållning. Resultatet av granskningen kan även komma att ligga till grund
slut om fördjupade granskningsprojekt framdeles inom avgränsade områden.
Av kommunallagens 9 kap 9 § framgår bland annat att revisorerna skall pröva om den
interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Nämndernas ansvar i detta
arbete framgår av kommunallagen 6 kap 7 § i vilken det stadgas att nämnderna skall se
Intern kontroll är ett verktyg med väsentlig betydelse för såväl den politiska ledningen
som förvaltningen. Kontrollsystemen bidrar till att säkra att beslut vilar på korrekta
kyddet mot förlust eller förstörelse av kommunens till-
gångar. Därigenom kan konstateras att intern kontroll både säkrar en effektiv förvaltning
den interna kontrollen hos
Hur arbetar nämnderna med styrning och uppföljning av ekonomi, verksamhet
I vilken mån har Kommunfullmäktiges och nämndernas mål förverkligats medavseende på ekonomiskt resultat, prestationer, kvalitet och särskilda uppdrag?
2.4 Avgränsning
Granskningen omfattar
Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Miljönämnden, Kultur
fritidsnämnden, Tekniska nämnden
Kommunstyrelsen ligger fokus på Kommunstyrelsen
Granskning av rutiner och verifiering
Förtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga poster Kundfakturering och betalningsbevakning
2.5 Metod
Granskningen har främst skett genom studier av
verksamhetsplaner, delårsbokslut och årsredovisning och andra fo
dokument för 2011.
Under granskningen har intervjuer
och ekonomichef. Materialinsamling och avstäm
sekreterare och redovisningsenheten.
Inom ramen för granskningsprojektet har revisorerna även under revisionsår 2011/2012
träffat Kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Vid träffarna har revisorerna informerat
om Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar samt
granskning av den intern
Avgränsning
samtliga nämnder och styrelser, det vill säga K
snämnden, Socialnämnden, Miljönämnden, Kultur
, Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden. Vad gäller
Kommunstyrelsen ligger fokus på Kommunstyrelsen som helhet samt
Granskning av rutiner och verifiering har skett inom följande områden:
Förtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga posterKundfakturering och betalningsbevakning
Granskningen har främst skett genom studier av nämndsprotokoll, budget och
verksamhetsplaner, delårsbokslut och årsredovisning och andra formella styrande
Under granskningen har intervjuer och avstämningar genomförts med nämndsansvariga
. Materialinsamling och avstämningar har gjorts med hjälp av nämnd
och redovisningsenheten.
Inom ramen för granskningsprojektet har revisorerna även under revisionsår 2011/2012
träffat Kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Vid träffarna har revisorerna informerat
nstyrelsens och nämndernas ansvar samt revisorernas iakttagelser
interna kontrollen.
4
samtliga nämnder och styrelser, det vill säga Kommunstyrelsen,
snämnden, Socialnämnden, Miljönämnden, Kultur- och
och Byggnadsnämnden. Vad gäller
et samt resultatenheterna.
inom följande områden:
nämndsprotokoll, budget och
rmella styrande
genomförts med nämndsansvariga
ningar har gjorts med hjälp av nämnd-
Inom ramen för granskningsprojektet har revisorerna även under revisionsår 2011/2012
träffat Kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Vid träffarna har revisorerna informerat
iakttagelser vid
3 Sammanfattande
Nedan redovisar vi vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen med avseende
på styrning och uppföljn
rättvisande räkenskaper.
3.1 Styrning och uppföljning
Vi bedömer att system för uppföljning av ekonomi, prestationer och kvalitet finns
etablerade inom samtliga nämnder.
kring verksamhetsstyrningen. Fastställda planer för uppföljning och utvärdering finns
hos Barn- och utbildning
strukturerat med uppföljning på olika sätt
Vi bedömer vidare att nämnderna har fortsatt attverksamhetsuppföljningenarbete att fastställa nämnden ansvar och roll har pågått under året.
3.2 System för intern kontroll
Det är respektive nämnd/styrelses ansvar att säkerställa att den interna kontrollen inom
nämnden är tillräcklig. För att i praktiken ta detta ansvar krävs att nämnden fattar beslut
om hur den interna kontrollen inom sitt ansvarsområde skall utformas och genomföras.
Det krävs ett aktivt beslutsfattande och en kontinuerlig uppföljning. Kommunstyrelsen
bör utifrån sin ledande och samordnande roll ta ansvar för att ett samlat system för intern
kontroll finns etablerat i kommunen samt löpande följa upp statusen på den interna
kontrollen. Vår bedömning är att kommunen saknat ett samlat system för sitt arbete med
intern kontroll under 2011 vilket innebär att det saknas övergripande riktlinjer för hur
kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har kommunledningen under
2011 lagt fast hur arbetet med intern kontroll
januari 2012 har ett förslag i ledningsgruppen presenterats att införa övergripande
riktlinjer för det interna kontrollarbetet
intern kontrollreglemente antas i kommunfullmäktige under 2012. Reglementet tydiggör
ansvar och roller och innebär att kommunstyrelsen tar ett helhetsansvar för kommunens
arbete med intern kontroll och leder arbetet med att utveckla den interna ko
tillsammans med övriga nämnder.
Av granskningen framgår att
kommunövergripande gemensamt och strukturerat sätt. T ex gör miljönämnden
kontroller av ärendebalans, handläggningstider, inkommande ärenden/postlista mm. Vi
bedömer att nämndsansvariga upplever förslag
Sammanfattande kommentarer och bedömning
Nedan redovisar vi vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen med avseende
på styrning och uppföljning, system för intern kontroll, nämndernas resultat samt
rättvisande räkenskaper.
Styrning och uppföljning
ystem för uppföljning av ekonomi, prestationer och kvalitet finns
ablerade inom samtliga nämnder. Inom flertalet nämnder pågår et
kring verksamhetsstyrningen. Fastställda planer för uppföljning och utvärdering finns
tbildningsnämnden samt Socialnämnden. Övriga nämnder arbetar
strukturerat med uppföljning på olika sätt.
nämnderna har fortsatt att utveckla målstyrningen ochverksamhetsuppföljningen under 2011. Tekniska nämnden inrättades 1 april 2011. Ettarbete att fastställa nämnden ansvar och roll har pågått under året.
System för intern kontroll
mnd/styrelses ansvar att säkerställa att den interna kontrollen inom
nämnden är tillräcklig. För att i praktiken ta detta ansvar krävs att nämnden fattar beslut
om hur den interna kontrollen inom sitt ansvarsområde skall utformas och genomföras.
ett aktivt beslutsfattande och en kontinuerlig uppföljning. Kommunstyrelsen
bör utifrån sin ledande och samordnande roll ta ansvar för att ett samlat system för intern
kontroll finns etablerat i kommunen samt löpande följa upp statusen på den interna
Vår bedömning är att kommunen saknat ett samlat system för sitt arbete med
intern kontroll under 2011 vilket innebär att det saknas övergripande riktlinjer för hur
kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har kommunledningen under
rbetet med intern kontroll skall organiseras i kommunen som helhet. I
januari 2012 har ett förslag i ledningsgruppen presenterats att införa övergripande
för det interna kontrollarbetet. Enligt vår bedömning är att det är positiv
intern kontrollreglemente antas i kommunfullmäktige under 2012. Reglementet tydiggör
ansvar och roller och innebär att kommunstyrelsen tar ett helhetsansvar för kommunens
arbete med intern kontroll och leder arbetet med att utveckla den interna ko
tillsammans med övriga nämnder.
Av granskningen framgår att alla nämnderna gör interna kontroller men inte på ett
kommunövergripande gemensamt och strukturerat sätt. T ex gör miljönämnden
kontroller av ärendebalans, handläggningstider, inkommande ärenden/postlista mm. Vi
bedömer att nämndsansvariga upplever förslaget att införa övergripande riktlinjer som
5
bedömning
Nedan redovisar vi vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen med avseende
ing, system för intern kontroll, nämndernas resultat samt
ystem för uppföljning av ekonomi, prestationer och kvalitet finns
ett utvecklingsarbete
kring verksamhetsstyrningen. Fastställda planer för uppföljning och utvärdering finns
. Övriga nämnder arbetar
utveckla målstyrningen ochTekniska nämnden inrättades 1 april 2011. Ett
mnd/styrelses ansvar att säkerställa att den interna kontrollen inom
nämnden är tillräcklig. För att i praktiken ta detta ansvar krävs att nämnden fattar beslut
om hur den interna kontrollen inom sitt ansvarsområde skall utformas och genomföras.
ett aktivt beslutsfattande och en kontinuerlig uppföljning. Kommunstyrelsen
bör utifrån sin ledande och samordnande roll ta ansvar för att ett samlat system för intern
kontroll finns etablerat i kommunen samt löpande följa upp statusen på den interna
Vår bedömning är att kommunen saknat ett samlat system för sitt arbete med
intern kontroll under 2011 vilket innebär att det saknas övergripande riktlinjer för hur
kommunen skall arbeta med den interna kontrollen. Dock har kommunledningen under
skall organiseras i kommunen som helhet. I
januari 2012 har ett förslag i ledningsgruppen presenterats att införa övergripande
. Enligt vår bedömning är att det är positivt om ett
intern kontrollreglemente antas i kommunfullmäktige under 2012. Reglementet tydiggör
ansvar och roller och innebär att kommunstyrelsen tar ett helhetsansvar för kommunens
arbete med intern kontroll och leder arbetet med att utveckla den interna kontrollen
alla nämnderna gör interna kontroller men inte på ett
kommunövergripande gemensamt och strukturerat sätt. T ex gör miljönämnden
kontroller av ärendebalans, handläggningstider, inkommande ärenden/postlista mm. Vi
et att införa övergripande riktlinjer som
positivt. Enligt vår bedömni
dokumenterat sina interna kontrollmål i interna kontrollplaner som de sedan följt upp på
ett systematiskt sätt.
Byggnadsnämndens internkontrollplan 2011 omfattar kontroller av ärendebalans/
bygglov, avgiftsuttag, remisser, delegationer och modell för arbetsmiljöarbetet. Alla
kontroller har utförts under året. Avvikelser har rapporterats till nämnden gällande rätt
taxa och remisser i tid.
Socialnämndens internkontrollplan innehåller områdena dokumentation,
handläggningstid, vård/behandlingsplaner/genomförandeplaner, familjehemsvård,
attestförteckning och delegationsbeslut.
Vi bedömer att inom övriga nämnder finns självfallet inslag
uppföljning av system, rutiner etc om än inte på ett systematiskt sätt.
införandet av övergripande riktlinjer av intern kontroll kommer nämndernas bedömning
av risk få en enhetlig utgångspunkt för
Vi rekommenderar att Kommunstyrelsen och nämnderna varje år genomför
väsentlighets- och riskanalyser till grund för arbetet med intern kontroll. Det är väsentligt
för kvaliteten på arbetet med intern kontroll att riskanalyser som i
för den enskilda nämnden och beaktar dess särskilda förutsättningar utarbetas.
3.2.1 Granskning av rutin
Revisorerna valde i sin väsentlighetsförtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga poster och kundfakturering ochbetalningsbevakning. Inom ramen för årets granskning av intern kontroll har igranskningsintervjuer även kontrollfrågor genomfört om inom dessa områden.
3.2.1.1 Förtroendekänsli
Resor och representation
Våra iakttagelser utifrån intervjuer, genomgång av rutiner, styrdokument och stickprov är
att det finns på nämndansvarignivå en tillfredsställande kunskap om innehållet i
attestreglementet om resor, representation och hur attest av dessa ska ske. Det finns även
dokumenterade riktlinjer för kontering av resor och representation på intranätet.
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation, e
representation samt kurs och konferens
behöver stärkas. Vår bedömning är att alla nämnder behöver förtydliga de formella
kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering sker enligt god redovisningssed
för dessa konton.
dömning är det främst Socialnämnden och Byggnadsnämnden
dokumenterat sina interna kontrollmål i interna kontrollplaner som de sedan följt upp på
internkontrollplan 2011 omfattar kontroller av ärendebalans/
bygglov, avgiftsuttag, remisser, delegationer och modell för arbetsmiljöarbetet. Alla
kontroller har utförts under året. Avvikelser har rapporterats till nämnden gällande rätt
Socialnämndens internkontrollplan innehåller områdena dokumentation,
handläggningstid, vård/behandlingsplaner/genomförandeplaner, familjehemsvård,
attestförteckning och delegationsbeslut.
nom övriga nämnder finns självfallet inslag av riskanalyser samt
uppföljning av system, rutiner etc om än inte på ett systematiskt sätt.
införandet av övergripande riktlinjer av intern kontroll kommer nämndernas bedömning
lig utgångspunkt för arbetet med risk- och väsentlighetsanalyser.
Vi rekommenderar att Kommunstyrelsen och nämnderna varje år genomför
och riskanalyser till grund för arbetet med intern kontroll. Det är väsentligt
för kvaliteten på arbetet med intern kontroll att riskanalyser som i hög grad är specifika
för den enskilda nämnden och beaktar dess särskilda förutsättningar utarbetas.
Granskning av rutiner och verifiering inom särskilt identifierade områden
Revisorerna valde i sin väsentlighets- och riskanalys att särskilt granska områdförtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga poster och kundfakturering ochbetalningsbevakning. Inom ramen för årets granskning av intern kontroll har igranskningsintervjuer även kontrollfrågor genomfört om inom dessa områden.
Förtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga poster
Resor och representation
Våra iakttagelser utifrån intervjuer, genomgång av rutiner, styrdokument och stickprov är
att det finns på nämndansvarignivå en tillfredsställande kunskap om innehållet i
om resor, representation och hur attest av dessa ska ske. Det finns även
dokumenterade riktlinjer för kontering av resor och representation på intranätet.
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation, e
samt kurs och konferens att den interna kontrollen för dessa konton
behöver stärkas. Vår bedömning är att alla nämnder behöver förtydliga de formella
kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering sker enligt god redovisningssed
6
Socialnämnden och Byggnadsnämnden som
dokumenterat sina interna kontrollmål i interna kontrollplaner som de sedan följt upp på
internkontrollplan 2011 omfattar kontroller av ärendebalans/
bygglov, avgiftsuttag, remisser, delegationer och modell för arbetsmiljöarbetet. Alla
kontroller har utförts under året. Avvikelser har rapporterats till nämnden gällande rätt
Socialnämndens internkontrollplan innehåller områdena dokumentation,
handläggningstid, vård/behandlingsplaner/genomförandeplaner, familjehemsvård,
av riskanalyser samt
uppföljning av system, rutiner etc om än inte på ett systematiskt sätt. I samband med
införandet av övergripande riktlinjer av intern kontroll kommer nämndernas bedömning
äsentlighetsanalyser.
Vi rekommenderar att Kommunstyrelsen och nämnderna varje år genomför
och riskanalyser till grund för arbetet med intern kontroll. Det är väsentligt
hög grad är specifika
för den enskilda nämnden och beaktar dess särskilda förutsättningar utarbetas.
er och verifiering inom särskilt identifierade områden
och riskanalys att särskilt granska områdenaförtroendekänsligt beteende och förtroendekänsliga poster och kundfakturering ochbetalningsbevakning. Inom ramen för årets granskning av intern kontroll har igranskningsintervjuer även kontrollfrågor genomfört om inom dessa områden.
gt beteende och förtroendekänsliga poster
Våra iakttagelser utifrån intervjuer, genomgång av rutiner, styrdokument och stickprov är
att det finns på nämndansvarignivå en tillfredsställande kunskap om innehållet i
om resor, representation och hur attest av dessa ska ske. Det finns även
dokumenterade riktlinjer för kontering av resor och representation på intranätet.
Vi bedömer utifrån stickprov av underlag för konton gällande representation, extern
att den interna kontrollen för dessa konton
behöver stärkas. Vår bedömning är att alla nämnder behöver förtydliga de formella
kraven på underlagen och säkerställa att rätt kontering sker enligt god redovisningssed
Bisyssla
Vår iakttagelse är att det inte finns några riktlinjer gällande bisyssla. Vi bedömer att
kommunen bör se över behovet av att informera och fastställa riktlinjer för bisyssla för
kommunens medarbetare.
3.2.1.2 Kundfakturering och betalningsbevakning
I vår granskning kan vi konstatera att arespektive förvaltning. Bevakning av osköter hela bevakningen från påminnelse till eventuell inkassofakturor eller betalningar ansvarar normalt respektive förvaltning för att ta tillbakafakturorna.
Vi bedömer att kommunen har rutiner för betalningsbevakning. I och med attkundfakturahanteringen är decentraliserad behövs en fördjupad genomgång aoch rutiner fungerar tillfredsställande vilket bedöms kunna genomföras i en framtidagranskning.
3.3 Nämndernas resultat
Störst överskott mot budget redovisar Barn
Kommunstyrelsen redovisar ett över
Byggnadsnämnden redovisar den lägsta avvikelsen mot budget.
Nämnd/styrelse
Resultat (mnkr)
Kommunfullmäktige fastställde i oktober 2011 sju verksamhetsmål
Mål 1. Grundskola
Mål 2. Äldre i kommunen
Mål 3. Service och bemötande
Mål 4. Valfrihet
Mål 5. Hållbar utveckling
Mål 6. Samhällsutveckling
1 Inklusive VA och Renhållning med resultat om
under tre år avsatta 30 mnkr för extra satsning på
inte i budget varför underskott mot budget blir högre.
2Inklusive Bostadsanpassning med ett resultat om +0,5 mnkr
Vår iakttagelse är att det inte finns några riktlinjer gällande bisyssla. Vi bedömer att
kommunen bör se över behovet av att informera och fastställa riktlinjer för bisyssla för
kommunens medarbetare.
Kundfakturering och betalningsbevakning
vår granskning kan vi konstatera att ansvar för att skapa kundfakturor ligger hosrvaltning. Bevakning av obetalda fakturor överlåts till ett extern
sköter hela bevakningen från påminnelse till eventuell inkassohanteringfakturor eller betalningar ansvarar normalt respektive förvaltning för att ta tillbaka
Vi bedömer att kommunen har rutiner för betalningsbevakning. I och med attkundfakturahanteringen är decentraliserad behövs en fördjupad genomgång aoch rutiner fungerar tillfredsställande vilket bedöms kunna genomföras i en framtida
Nämndernas resultat
Störst överskott mot budget redovisar Barn- och utbildningsnämnden (+ 7,8 mnkr).
yrelsen redovisar ett överskott mot budget. Miljönämnden och
Byggnadsnämnden redovisar den lägsta avvikelsen mot budget.
BUN KF SN MN TN
+7,8 +0,7 +0,2 +0,1 -16,1
Kommunfullmäktige fastställde i oktober 2011 sju verksamhetsmål för Ekerö kommun
Mål 2. Äldre i kommunen
Mål 3. Service och bemötande
Mål 5. Hållbar utveckling
Mål 6. Samhällsutveckling
Inklusive VA och Renhållning med resultat om -2,2 mnkr respektive +1,3 mnkr. Inklusive 10,8 mnkr av de
under tre år avsatta 30 mnkr för extra satsning på underhåll enligt Kommunfullmäktiges beslut. De ingår
inte i budget varför underskott mot budget blir högre.
Inklusive Bostadsanpassning med ett resultat om +0,5 mnkr
7
Vår iakttagelse är att det inte finns några riktlinjer gällande bisyssla. Vi bedömer att
kommunen bör se över behovet av att informera och fastställa riktlinjer för bisyssla för
fakturor ligger hosbetalda fakturor överlåts till ett externt företag som
hantering. Vid felaktigafakturor eller betalningar ansvarar normalt respektive förvaltning för att ta tillbaka
Vi bedömer att kommunen har rutiner för betalningsbevakning. I och med attkundfakturahanteringen är decentraliserad behövs en fördjupad genomgång av att systemoch rutiner fungerar tillfredsställande vilket bedöms kunna genomföras i en framtida
och utbildningsnämnden (+ 7,8 mnkr).
budget. Miljönämnden och
TN1 KS BN2
16,1 +9,1 +/- 0
för Ekerö kommun:
. Inklusive 10,8 mnkr av de
underhåll enligt Kommunfullmäktiges beslut. De ingår
Mål 7. Ekonomi
Vi bedömer att nämnderna har i sina verksamhetsberättelser i möjligaste mån följt u
nya målen. Måluppfyllelsen hos nämnderna varierar
följts upp i verksamhetsberättelserna.
3.4 Rättvisande räkenskaper
Under året genomförda periodiseringskontroller visar att periodiseringar sker i enlighet
med god redovisningssed och kommunens anvisningar. Underlag till balansräkningens
poster finns i tillräcklig omfattning både avseende delårsbokslut och bokslut
Utifrån genomförd granskning bedömer vi att Kommunstyrelsens och nämndernas
delårsrapporter och årsredovi
Vi bedömer att nämnderna har i sina verksamhetsberättelser i möjligaste mån följt u
Måluppfyllelsen hos nämnderna varierar. Nämnderna har även egna mål som
följts upp i verksamhetsberättelserna.
Rättvisande räkenskaper
Under året genomförda periodiseringskontroller visar att periodiseringar sker i enlighet
visningssed och kommunens anvisningar. Underlag till balansräkningens
poster finns i tillräcklig omfattning både avseende delårsbokslut och bokslut
Utifrån genomförd granskning bedömer vi att Kommunstyrelsens och nämndernas
årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.
8
Vi bedömer att nämnderna har i sina verksamhetsberättelser i möjligaste mån följt upp de
. Nämnderna har även egna mål som
Under året genomförda periodiseringskontroller visar att periodiseringar sker i enlighet
visningssed och kommunens anvisningar. Underlag till balansräkningens
poster finns i tillräcklig omfattning både avseende delårsbokslut och bokslut.
Utifrån genomförd granskning bedömer vi att Kommunstyrelsens och nämndernas
4 Iakttagelser per styrelse/nämnd
Revisionsfråga Barn- ochutbildnings-nämnden
Kultur- ochfritidsnämnden
Finns system förstyrning och uppföljningav ekonomi, verksamhetoch kvalitet?
Verksamhetsplan finns för2011 med budget samtnämndens utvecklings-områden. Mål utifrånkommunens övergripandemål samt nämndens egnamål redovisas i bilaga.
Plan för uppföljning ochutvärdering finns iVerksamhetsplan/budget2011.
Verksamhetsplan finnsför 2011 samt enövergripandekulturstrategi.
9
Iakttagelser per styrelse/nämnd
Styrning och uppföljning
Socialnämnden Miljönämnden Tekniskanämnden
Kommunstyrelsen
Verksamhetsplan finns Verksamhetsplaninnehåller budget, mål2010-2015 och tydligkoppling till KF mål samtmålindikatorer iverksamhetsberättelsen.
Verksamhetsberättelseninnehåller målindikatorermed möjlighet att mätaoch utvärdera målen somfinns i verksamhets-berättelsen.
Nämnden har under 2011fortsatt att fastställt sinarutiner för styrning ochuppföljning i ettledningssystem.Systemet omfattarverksamhet och kvalitetsamt ekonomi. I systemetregleras även bl aansvarsfördelning ochkvalitetssäkring. Ettarbete med att revideranya och gamla rutiner hargenomförts under året.
Plan för uppföljning ochutvärdering finns iverksamhetsplanen.
Nämnden har enverksamhetsplan/tillsynsplan för2011.
Tidigare hadenämnden endast entillsynsplan men för2011 tog enverksamhetsplanfram utifrån denkommun-gemensammamallen medenhetliga rubriker.
Tekniska nämnden ären ny nämnd from2011-04-01.
Det finnsheltäckande struktur för målm.m. för Kommunstyrelsensom nämnd ej heller fullt utför produktionsområdena.Styrande för produktionenär de överenskommelsersom finns med beställarnämnderna. Produktionsområdehetsplan
Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden
Det finns för 2011 ingenheltäckande struktur för målm.m. för Kommunstyrelsensom nämnd ej heller fullt utför produktionsområdena.Styrande för produktionenär de överenskommelsersom finns med beställar-nämnderna. Produktions-områderna har verksam-hetsplaner.
Verksamhetsplan finns förnämndens alla verksamheter. Iverksamhetsplan 2011 finnsinriktningsmål och effektmål.
Har nämnden enkontinuerlig ochsystematisk uppföljning?
Nämnden rapporterarekonomi samt till stor delprestationer och kvalitet(ex. kvalitetsrapporter,meritvärden och månads-rapporter ekonomi) viddelårs- och årsbokslutsamt september.
Uppföljning av ekonomi,prestationer och kvalitetgörs kvartalsvis, samt viddelårs- och årsbokslut.Det finns ett tydligtuppföljning ochanalysfokus och att bl afölja upp kvalitetsaspekteri verksamheten t exdrogförebyggandeenkät/Länet,språkutveckling iförskoleklass och uppåt.
10
Kf tog nya mål för 2012 ioktober 2011.Verksamhetsberättelseninnehåller både enuppföljning av målen iverksamhetsplanen för2011 (d v s målen förSocialtjänsten) menockså vad gäller de nyamål som fastställdes avkommunfullmäktige ioktober 2011.
Uppföljning av ekonomi,prestationer och kvalitetgörs kvartalsvis, samt vid
och årsbokslut.
analysfokus och att bl afölja upp kvalitetsaspekter
förskoleklass och uppåt.
Rapportering av ekonomioch verksamhet sker iverksamhetsredovisningper mars, aug, sep ochdec. Nämnden följermånadsvis ekonomin viaresultatindikatorer.Ledningssystemet byggerpå uppföljning avverksamhet, ekonomi ochkvalitet.
Uppföljning av målsker vid varjetertial. Uppföljningav tillsynsplan ochekonomi skermånatligen.
Uppföljning avverksamhet ochekonomi skermånatligen och viddel- och helår.Prestationer följs uppöversiktigt under åretvia indikatorer.Prognos lämnas påövergripande nivåoch även ettdriftresultat lämnasvid uppföljningarna.Investeringar följsupp för:- tekniskaverksamheten- VA/Avlopp-Renhållning
Redovisning avprestationer och volymersker till nämnd månadsvisKommunstyrelsen harbedömt att det finns ettutvecklingsområdegällande uppföljning, analysoch utvärdering ochkommer därför ha dettasom ettför 2012.
Redovisning avprestationer och volymersker till nämnd månadsvis.Kommunstyrelsen harbedömt att det finns ettutvecklingsområdegällande uppföljning, analysoch utvärdering ochkommer därför ha dettasom ett prioriterat områdeför 2012.
Uppföljning av ekonomi ochärendebalans sker månatligen.Detaljplaner och måluppföljningsker per tertial.
Revisionsfråga Kontrollmål Barn ochutbildnings-nämnden
Kultur- ochfritids-nämnden
Organisation, ansvaroch befogenheter
Nämnd harfastställt enändamålsenligorganisation medtydlig förankring avansvar ochbefogenheter
Aktuelltreglemente finnsjanuari 2011 somreglerarnämndensansvar ochuppgifter.Beträffandeansvar ochbefogenheter senedan.
Aktuellt reglementefinns from januari2011 som reglerarnämndens ansvaroch uppgifter.
Administrativa kontrolleroch rutiner
Nämnd hardokumenterad ochaktuelldelegationsordning
Delegations-ordning ärfastställd 2011-01-17 .
Delegationsordningär fastställd2011.
Väsentlighets- ochriskanalys (VoR)
Nämnd genomförårligen en VoRanalys för attidentifiera hotavseende ekonomi,måluppfyllelsesamt regel-efterlevnad
Delvis. Vissriskbedömningsker iverksamhetsplanen 2011 främstavseendevolymrisker.Fastställdaindikatorer är iviss månframtagna ur ettriskperspektiv.
Ett dokumentbenämnt strategiskplan, riskanalys ochintern kontroll förKultur- ochfritidsnämndenfinns framtagen.
11
System för intern kontroll
och
nämnden
Socialnämnden Miljönämnden Tekniskanämnden
Kommunstyrelsen
Aktuellt reglementejanuari
som reglerarnämndens ansvaroch uppgifter.
Aktuellt reglementefinns som reglerarnämndens ansvaroch uppgifter.Beträffande ansvaroch befogenheter senedan.
Aktuellt reglementefinns from 2010som reglerarnämndens ansvaroch uppgifter.
Aktuellt reglementefinns från 2011-03-29.
Aktuellt reglemente finns(2011ansvar och uppgifter.
Attestreglemuppdaterats under 2011
Delegationsordningär fastställd under
Delegationsordningär fastställd 2009-03-25.Nydelegationsordning ärinte fasställd under2011. Mål attfastställa en ny under2012.
Delegationsordningreviderades senast2011-10-26.
Delegationsordningfastställdes 2011-04-28.
Delegationsordning ärfastställd 2011
Ett dokumentbenämnt strategiskplan, riskanalys ochintern kontroll för
ochfritidsnämndenfinns framtagen.
Väsentlighets- ochriskanalys ärgenomförd inför2011. Riskbedömningvad gällermåluppfyllelseredovisas i budget2011.
Ingendokumenteradväsentlighets- ochriskanalys ärgenomförd inför2011.
Ingen dokumenteradväsentlighet- ochriskanalys ärgenomförd för 2011.
Ingen väsentlighetsriska2011. Under 2012 har manför avsikt att ta fram engemensam modell för arbetetmed intern kontroll ikommunen.
Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden
Aktuellt reglemente finns(2011-06-07) som regleraransvar och uppgifter.
Attestreglementet haruppdaterats under 2011.
Aktuellt reglemente finns2011som reglerar nämndensansvar och uppgifter. Densenaste uppdateringen skedde idecember 2011.
Delegationsordning ärfastställd 2011-06-07.
Uppdaterad delegationsordningär fastställd 2011-04-13.
Ingen väsentlighets- ochriskanalys genomförd inför2011. Under 2012 har manför avsikt att ta fram engemensam modell för arbetetmed intern kontroll ikommunen.
En väsentlighets- och riskanalysgenomförd inför 2011.
Uppföljning och åtgärder- intern kontrollplan(eller motsvarande)
Nämndenfastställer årligenen plan för att följaden internakontrollen inomverksamheten
Det finns ingeninternkontrollplan.
Det finns ingenintern kontrollplanse ovan.
Granskning internkontroll 2011
Kontrollmål
Förtroendekänsligtbeteende ochförtroendekänsligaposter har beaktatsi risk- ochväsentlighetsanalyssamtinternkontrollplan?
Inom nämndensverksamhet finnsen medvetenhetom riskområdent ex underlag förutbetalningar förgymnasieelever.Det finns enkunskap omrisker gällandeförtroendekänsliga poster. Politikeroch tjänstemäneftersträvar attefterleva deallmännariktlinjerna iattestreglementet
Det finns enkunskap om riskergällandeförtroendekänsligaposter. Politiker ochtjänstemäneftersträvar attefterleva deallmännariktlinjerna iattestreglementetsom avser lön, inoch utbetalningar tex reseräkningar,ersättningaregna utlägg,representation mm.
12
Det finns ingenintern kontrollplan,
Internkontroll planfastställd för 2011.Uppföljning av IK-plan 2011 ärgenomförd.
Det finns ingenintern kontrollplan,men tillsynsplan.Anser sig ha höggrad av internkontroll vad gällermyndighets-utövning och lägregrad av internkontroll vad gällernämndens övrigaverksamhets-områden.Kontrollergenomförs bl a avärendebalans,handläggningstider,delegationsbeslut,inkommandeärenden/postlista.
Det finns ingeninternkontrollplan för2011. Nämnden hardiskuterat riskområden.Ett riskområde som äridentifierat är underhållav fastigheter.Nämnden tänker under2012 ta fram enunderhållsplan.
Det finnsvissa delar av produktionen,men dessa tas inte upp tillbeslut i styrelsen.
Ekonomienheten genomförvissa kontroller, dessa ärdock inte fastställda i någonplan.- kontroll genomförts av
avtalstrohetsom resulterat i enåtgärdsplan.
- en genomgång avbehörigheter skettgällande attest .
Det finns enkunskap om risker
förtroendekänsligaposter. Politiker ochtjänstemäneftersträvar attefterleva de
riktlinjerna imentet
som avser lön, in-och utbetalningar tex reseräkningar,ersättningar föregna utlägg,representation mm.
Det finns en kunskapom risker gällandeförtroendekänsligaposter. Politiker ochtjänstemäneftersträvar attefterleva de allmännariktlinjerna iattestreglementetsom avser lön, in-och utbetalningar t exreseräkningar,ersättningar för egnautlägg, representationmm. I bedömningenav risk ochväsentlighet ochbeslut av
Inom nämndensverksamhet finnsen medvetenhet omriskområdengällande etik, mutoroch korruption t exför tillsynsärenden.Det finns enkunskap om riskergällandeförtroendekänsligaposter. Politiker ochtjänstemäneftersträvar attefterleva deallmännariktlinjerna iattestreglementet
Inom nämndensverksamhet finns enmedvetenhet omriskområden gällandeetik, mutor ochkorruption t ex vidupphandlingar eller vidrepresentation.På tjänstemannanivåhar diskussioner förtsom beteende ochattityder för attförebygga oetiskahandlingar. Politikeroch tjänstemäneftersträvar att efterlevade allmänna riktlinjernai attestreglementet som
Det finns inga riktlinjer tagnaför bisyssla i kommunen.HRgöra en översyn avkommungemensamma rutinerför bisyssla.Ekonomienheten genomförårligen kontroller gällanderesor och representation.
Kommunen genomför ettgenomgripandevärdegrundsarbete som harfortsatt under 2011. Dettainnebär att attityder ochbeteende bl a gällandeförtroendekänsliga posterdiskuteras på olika nivåer i
Det finns internkontrollplaner ivissa delar av produktionen,men dessa tas inte upp tillbeslut i styrelsen.
Ekonomienheten genomförvissa kontroller, dessa ärdock inte fastställda i någonplan. Under 2011 har bl a :
kontroll genomförts avavtalstrohet och leverantörersom resulterat i enåtgärdsplan.en genomgång avbehörigheter skettgällande attest .
Internkontroll plan fastställd för2011. Uppföljning av IK-plan2011 är genomförd.
Kontroll av ärendebalanser harutförts.
Kontroll av att rätt taxa har tagitsut i samband med lov, med engranskning av 10% av beslutenhar utförts.
Kontroll av att inkomnaansökningar om lov remitteras itid har utförts.
Kontroll av attdelegationsordning följs genomkontroll av slumpmässigt utvaldadelegationsbeslut har utförts.
Kontroll om en årlig genomgångmed personalen gällandearbetsmiljöarbete (SAM) harutförts.
Det finns inga riktlinjer tagnaför bisyssla i kommunen.HR-enheten har diskuterat attgöra en översyn av
mmungemensamma rutinerför bisyssla.Ekonomienheten genomförårligen kontroller gällanderesor och representation.
Kommunen genomför ettgenomgripandevärdegrundsarbete som harfortsatt under 2011. Dettainnebär att attityder ochbeteende bl a gällandeförtroendekänsliga posterdiskuteras på olika nivåer i
Det finns en kunskap om riskergällande förtroendekänsligaposter i nämnden. Politiker ochtjänstemän eftersträvar attefterleva de allmänna riktlinjernai attestreglementet som avserlön, in- och utbetalningar t exreseräkningar, ersättningar föregna utlägg, representation mm.På tjänstemannanivå harhänsyn tagits till risker bl amutor och jäv vid fördelning avarbetsuppgifter . T ex hanterarinte bygglovshandläggarebygglov i ett område därhanteraren har sin bostad
som avser lön,in- ochutbetalningar t exreseräkningar,ersättningar föregna utlägg,representationmm.
13
kontrollområden ingåräven kontroll av vadavseende bl aattestrutiner/faktura-hantering/inköp,beslutsfattande imyndighetsutövningetc.
som avser lön, in-och utbetalningar tex reseräkningar,ersättningar föregna utlägg,representation mm.
avser lön, in- ochutbetalningar t exreseräkningar,ersättningar för egnautlägg, representationmm.
organisationen.organisationen.
Revisionsfråga Kontrollmål Barn ochutbildnings-nämnden
Kulturfritids
Ekonomiskt resultat Nämnden/styrelsenuppnår ettekonomiskt resultatsom överensstämmermed KF:s mål.
Nämnden redovisar ettpositivt resultat om 7,8mnkr. Stort positivt utfallför grundskolan.
ett positivt resultat om0
Prestationer Nämnden/styrelsenhar utfört deprestationer somfinns fastställda ibudget 2011.
Volymtal redovisas i etteget avsnitt och kommen-teras i anslutning tilltydliga tabeller för om-sorg, skola och gymna-sium.
Prestationvolymer redovisastabeller
Kvalitet Nämnden/styrelsenuppnår ettkvalitetsmässigtresultat somöverensstämmer medfastställd budget2011.
Nämnden har antagitkvalitetsmål och arbetaraktivt med kvalitet inomsin verksamhet bl a medVåga- Visa.
Nämnden har antagitkvalitetsmål te xoch ungdomar hartillgång till kulturellverksamhet med högkvalitet och ett brettutbud av idrott ochfysiska aktivteter.Målet är intemed bedöms vara påväg att uppnås.
14
Nämndernas resultat
Kultur- ochfritidsnämnden
Social-nämnden
Miljönämnden Tekniskanämnden
Nämnden redovisarett positivt resultat om0,7 mnkr.
Nämndensredovisar ettpositivt resultatom 0,2 mnkr.
Nämnden redovisar ettpositivt resultat på 0,05mnkr.
Nämnden redovisar ettnegativt resultat om16,1 mnkr.Varav 10,8 mnkr enligtKF beslut om extrasatsning på underhåll.
Prestationer ochvolymer redovisas itabeller.
Prestationer ochvolymtalredovisas i etteget avsnitt ochkommenteras ianslutning tilltydliga tabeller.
Prestationer ochvolymer redovisas itabell i bilaga tillverksamhets-berättelsen.
Prestationer ochvolymer redovisas itabell i bilaga tillverksamhets-berättelsen.
Nämnden har antagitkvalitetsmål te x Barnoch ungdomar hartillgång till kulturellverksamhet med högkvalitet och ett brettutbud av idrott ochfysiska aktivteter.Målet är inte uppnåttmed bedöms vara påväg att uppnås.
Nämnden harantagitkvalitetsmål t exhandläggningstidper ärende förserviceinsatsmed förenkladbiståndshandläggning. Uppföljningav målet visar attdengenomsnittligahandläggningstiden var 40 minuterper ärende (attjämföras med4,5-5 timmarinnan det
Nämnden harkvalitetsmål t ex omhandläggningstider.
Nämnden harkvalitetsmål t exbesvarande av tillnämnden inkomnaärenden inom 3arbetsdagar med
utpekad handläggare
Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden
Nämnden redovisar ettnegativt resultat om
Varav 10,8 mnkr enligtKF beslut om extrasatsning på underhåll.
Kommunstyrelsen visarett positivt resultat om 9.1mnkr.
Nämnden visar ettnollresultat.
Prestationer ochredovisas i
Redovisning påövergripande nivåavseendeKommunstyrelsensverksamheter sker i års-redovisningen
Redovisning avmåluppfyllelse förprestationer finns inteför de fastställdamålen iverksamhetsplan utantill de avkommunfullmäktigesfastställda målen i okt2011.
kvalitetsmål t exbesvarande av till
inkomna
arbetsdagar med
handläggare.
Se ovan. Redovisning avmåluppfyllelse ärtydligt. De internakontrollmålen ärexempel påkvalitetsmål, dvs kortahandlägganingstider,rätt avgift för bygglovmm
Måluppfyllelse Nämnden/styrelsenhar uppnått de avKommunfullmäktigeoch av nämndenfastställda målen
Av kommunfullmäktigesverksamhetsmål berörsnämnden av måletgrundskola, service ochbemötande, valfrihet,hållbar utveckling,samhällsutveckling ochekonomi.En beskrivning av hurnämnden arbetar föruppfyllelse av målenpresenteras iverksamhetsberättelsen.
Inom barn ochutbildningsnämndensområde haruppföljningsbara ochmätbara mål formuleratsmed utgångspunkt frånkommunfullmäktiges målatt Ekerö ska vara en avlandets bästaskolkommuner mätt igenomsnittligt meritvärdeför skolår 9 . För vart ochett av målen harindikatorer föruppföljningen angetts.
Målens nyckeltal ärtydliga och uppföljnings-bara.
Avkommunfullmäktigesverksamhetsmålberörs nämnden avmålet grundskola,service ochbemötande, valfrihet,hållbar utsamhällsutveckling.En beskrivning av hurnämnden arbetar föruppfyllelse av målenpresenteras iverksamhetsberättelsen.
Nämnden har antagitfem egnaövergripande mål.Redovisningen iverksamhetsberättelsen utgår från dessa.Av kulturnämndensmål bedöms 3 intehelt uppnått men påväg och 2 ej uppnåttmen påbörjat.
15
förenkladeförfarandetinfördes 2010).
Avkommunfullmäktigesverksamhetsmålberörs nämnden avmålet grundskola,service ochbemötande, valfrihet,hållbar utveckling ochsamhällsutveckling.En beskrivning av hurnämnden arbetar föruppfyllelse av målenpresenteras iverksamhetsberättelsen.
Nämnden har antagitfem egnaövergripande mål.Redovisningen iverksamhetsberättelsen utgår från dessa.Av kulturnämndensmål bedöms 3 intehelt uppnått men påväg och 2 ej uppnåttmen påbörjat.
Tre avkommunfullmäktiges verksamhets-mål berörSocialnämnden -äldre ikommunen,service ochbemötande ochvalfrihet.Socialnämndenhar under åretarbetat i riktningmålen.Genomfördaaktiviteter ochindikatorerredovisas iverksamhetsberättelsen.Kommunfullmäktige har fastställtsex mål försocialtjänstenvilka gäller sedan2010.Måluppfyllelsenför målen försocialtjänstenbedöms för femav de sex målen ien fyragradigskala vara 2 ”intehelt uppnått/är påväg” och för ettvara nivå 3 ”ejuppnått menpåbörjat” .
Avkommunfullmäktigesverksamhetsmål harnämnden redovisatmåluppfyllelse förmålen service ochbemötande, hållbarutveckling ochekonomi. Nämndensegna mål har i de flestafall antingen uppnåttseller har närapåuppnåtts.
Nämnden arbetavidare med en egenmålbeskrivning och ettförslag till beslut omTekniska nämndenmål under 2012.Gällandekommunfullmäktigesverksamhets mål omservice ochbemötande, hållbarutveckling ochekonomi bedömernämnden att de intehar uppnått målenmen att de är på väg.
arbetarvidare med en egenmålbeskrivning och ett
beslut omTekniska nämnden
2.
kommunfullmäktigesverksamhets mål om
bemötande, hållbar
ekonomi bedömernämnden att de intehar uppnått målenmen att de är på väg.
Kommunledningskontoretlämnar enverksamhetsberättelsemed uppföljning avkommunfullmäktigesverksamhetsmål.
Nämnden beskriverönskad måluppfyllelseav de avkommunfullmäktigeantagna målen omservice ochbemötande, hållbarutveckling ochekonomi. Nämndenhar även egna måldär måluppfyllelse ärredovisad iverksamhets-berättelsen.
Revisionsfråga Kontrollmål Barn ochutbildnings-nämnden
Kulturfritids
Delår/årsbokslut Bedömsdelårsrapport 2011vara i allt väsentligträttvisande?
Ja. Ja.
Delår/årsbokslut Bedöms årsbokslut2011 vara i alltväsentligträttvisande?
Ja. Ja.
Löpande redovisning Sker entillfredsställandeperiodisering av denlöpanderedovisningen?
Ja. Ja.
16
Rättvisande räkenskaper
Kultur- ochfritidsnämnden
Socialnämnden Miljönämnden Tekniskanämnden
Ja. Ja. Ja.
Ja. Ja. Ja.
Ja. Ja. Ja.
Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden
Ja. Ja.
Ja. Ja.
Ja. Ja.