en tidning från rBS nOrdiC regiOn

rbs.com/gbm

Långsiktigt i Schweiz Lån i schweizerfranc är ett intressant alternativ, bland annat för SBAB.Sidan 10

Reseledare bytte sida Gick från kund till utåtriktad bankman inom cash management.Sidan 12

Norden vaknar Hetare obligationsmarknad ställer nya krav på mognad.Sidan 8

Release

Energiföretaget DONG väljer egen emission framför banklån på den nya finansmarknaden. Sidan 3

Medvind för obligationer

Detaljhandelsjätte tryggar importen

Sidan 6

#1 · MARS 2012

Release Nr 1 • Mars 2012 3 2 Release Nr 1 • Mars 2012

Balansräkningen är i fokus i såväl stater, banker som företag. Så även hos RBS och våra kunder.

enligt den justerade strategin för RBS Markets & International Banking som presenterades tidigare i år för-stärks nu vår roll som rådgivare i frågor med koppling till balansräkningens struktur. Däri ingår bland annat också att hitta de bästa finansieringsalternativen och att hantera risker. Båda dessa ämnen berörs flitigt i det här numret av Release, där vi ser flera exempel på hur vi är relevanta för våra kunder inom Debt Capital Markets, finansiering som utgår från skuldsidan i balansräkningen.

ett annat nyckelområde som alltid är viktigt för våra kunder är internationella betalningar. Våra samarbeten där baseras till stor del på att RBS har lokal närvaro i 40 länder, vilket gagnar bankens kunder.

så här i Bokslutstider kan vi se att RBS på internatio-nell nivå utvecklas i linje med den uttalade strategin att skapa stadga i banken. Trots att bland annat problemen i Grekland fick genomslag i form av kraftiga nedskrivningar gjorde ett underliggande positivt resultat att bankens börskurs steg när koncernbokslutet presenterades.

i norden visar rBs också ett starkt resultat. En del av förklaringen ligger i att Norden är en relativt trygg zon i en delvis turbulent världsekonomi. Den positiva utvecklingen har till stor del sin grund i vår inriktning på att samarbeta med de största och mest stabila nordiska företagen och institutionerna. En bank är helt enkelt en spegling av sina kunder!

Starka i Norden

En tidning från RBS Nordic Region till kunder, partner och medarbetare.

Adress: Box 5324 (Strandvägen 1),   102 47 Stockholm

Ansvarig utgivare: Anna Törnerud

Produktion: Kung & Partners

Layout: Säflund Designers

Omslagsfoto: DONG Energy

tryck: Åtta.45, Solna

tidningen kan beställas på • rbs.nordic@rbs.com• tel +46 8 506 197 00

Reinhold GeijerHead of RBS Markets & International Banking Nordic Region

med förnyat fokus på kärn-verksamheten ökar RBS yt-terligare sitt fokus på interna-tionell cash management samt trade finance, det vill säga instrument för att underlätta och minska risken i import- och exporttransaktioner.

Banken befäster sin ställning som en ledande internationell aktör och investerar betydande belopp i

system och produktutveckling inom dessa områden. Satsningarna får även genomslag i den nordiska verksamheten, som har ett heltäckande globalt utbud av tjänster inom internationell cash management och trade finance. Bland kunderna i Norden märks stora företag som Ericsson, A.P. Møller– Mærsk, Orkla och Outokumpu.

i norden arBetar

RBS med lösningar direkt för storföretag, finansiella institutioner och den offentliga sektorn, samt med produktom-rådet strukturerade produkter.

RBS presenterar ofta innovativa lösningar, vilket resulterat i att banken 2011 för fjärde gången utsetts till Best in the Nordic Region av tidningen Structured Products.

Ett aktuellt exempel på innovationskraften är det så kallade retro-funded notes programme som utvecklats av RBS i samarbete med Sparbankerna i Finland.

Satsning på Transaction Services

RBS rankas högst i Norden

regelverket Basel iii ska skapa stabilitet på bankmarknaden. Samtidigt förändras förutsättningarna för finansiering. danska energiföretaget dOng energy är ett exempel på bolag som tänker om.Text: Anneli Kamlin Foto: Håkan Lindgren, DONG Energy

Ericsson är en av kunderna som gör globala transaktioner.

Release

››

FOTO

: ERI

CSS

ON

Bankerna ska ta mindre risker och banksystemet göras stabilare. Det är syftet med förslaget i den så

kallade Baselkommitténs förslag till nytt regelverk, kallat Basel III, som innebär höjda krav på bankernas kapitaltäckning.

– Det är inte bindande regler, men de förväntas tillämpas genom lokal lagstiftning i stor utsträckning världen över, säger Jonathan Chese-brough, Head of Risk & Accounting

Advisory vid RBS i London.– Ju fler länder som genomför

detta, desto mer rättvis blir konkur-renssituationen globalt sett.

I Europa förväntas en del av reglerna träda i kraft den 1 januari 2013. Därefter följer en stegvis process fram till ett fullständigt genomförande den 1 januari 2019.

Alla delar av Basel III är inte utformade än. Jonathan Chesebrough uppmuntrar aktörer på finansmark-naderna att följa processen och ta vara på möjligheterna att påverka den.

Klart är att införandet av Basel III kommer att få stor betydelse för bankerna och därmed för deras kunder.

Stabil plattform– Den här lösningen har

inte funnits tidigare. Den innebär att lokala banker kan sälja strukturerade produkter som emitterats av RBS, och samtidigt erhålla långsiktig upplåning, säger Emilia Partanen vid RBS i London.

– Attraktionskraften i produkten ökar genom att kapitalrisken ligger kvar hos den aktör som slutkunden känner bäst och är tryggast med, det vill säga den lokala banken. I traditionella lösningar ligger all kreditrisk mot den som emitterar den strukturerade produkten, men här är risken fördelad mellan den lokala banken och optionsutställaren, RBS.

”Ju fler länder som genomför detta, desto mer rättvis blir konkurrenssituationen globalt sett”

Release Nr 1 • Mars 2012 5 4 Release Nr 1 • Mars 2012

Två områden som påverkas är möjlig-heterna till risksäkring och villkoren för banklån.

– för företagen är det viktigt att ana-lysera hur förändringarna påverkar just dem och vilka aspekter av de nya reglerna som är viktigast.

Kostnaderna för vissa typer av prissäkringar väntas öka, eftersom bankerna ändrar sitt sätt att beräkna motpartsrisker.

– Det kan innebära att man behöver lägga om sin strategi för finansiering, till exempel med tanke på valutainrikt-ning. Det kan bli billigare att finansiera sig direkt i rätt valuta i stället för att senare genomföra en swap, säger Jonathan Chesebrough.

– Rent allmänt blir påverkan blir störst på längre säkringskontrakt.

Paradoxalt nog kan Basel III, som skapas för att minska riskerna i det finansiella systemet, bidra till att företagen drar ned på sina säkringar och därmed höja risknivån.

Nya upplägg blir också aktuella när det

gäller att strukturera sin finansiering.– Från bankernas sida kan vi visa på

alternativa lösningar som sänker kostna-derna, som till exempel upphävnings-klausuler , säger Jonathan Chesebrough.

Att finansiera sig genom banklån

DONG Energy:”Bra att diversifiera sig”

››

det danska energiföretaget dOng energy ser de ökande restriktionerna för bankfinansiering som ett motiv att rikta intresset mot företagsobligationer. de lånade nyligen upp 750 miljoner brittiska pund den vägen.

– Att ge ut företagsobligationer är billigare än att låna i bank, eftersom bankerna möts av allt fler restriktioner. När regelverket inom Basel III genom-förs förstärks den utvecklingen säger Morten Hultberg Buchgreitz, Senior Vice President på DONG Energy, Group Treasurer och Head of IR.

– Bankfinansiering blir mer kompli-cerad och dyr att genomföra. I den situationen är det bra att kunna diversifiera finansieringen genom

att ge ut egna obligationer.

den oBligation som nyligen gavs ut av DONG Energy togs mycket väl emot av markna-den och genere-rade 750 miljoner pund till företaget.

– Vår verksamhet i Storbritannien växer och vi har gjort stora investe-ringar där, framför allt i vindkraftpar-ker. Därför var det naturligt för oss att söka finansiering i brittiska pund, säger Morten Hultberg Buchgreitz.

Storbritannien ligger i ett av Europas blåsigaste områden och är

högintressant för DONG Energy, som satsar stort på vindkraft.

– Att investerarna valde oss förklaras delvis med att vi är framgångsrika inom ren energi, som är ett område med goda framtidsutsikter. Vi arbetar också på en marknad där intäktsutvecklingen är reglerad, vilket skapar stabilitet. Att vi ägs till 76 procent av danska staten och verkar i nordvästra Europa, som är relativt förskonat från den nuvarande krisen, bidrar också positivt till intresset.

villkoren för oBligationen blev att-raktiva 20 års finansiering till 4,875 procents ränta. Den övertecknades tre gånger. 88 procent köptes av brit-tiska investerare, resten till aktörer i

Morten Hultberg Buchgreitz lånade i pund.

DONG Energy satsar stort på vindkraft i Storbritannien.

Schweiz, Tyskland och övriga Europa. 63 procent av det investerade kapitalet kom från pensionsfonder.

RBS agerade Bookrunner i transak-tionen tillsammans med två andra banker.

– Vi har samarbetat med RBS i många år och har goda erfarenheter av detta. RBS fanns också med i den grupp av banker som förra året stöttade oss med en kreditfacilitet på 1,3 miljarder euro. Det är denna bankgruppering som vi har vänt oss till igen, säger Morten Hultberg Buchgreitz.

någon speciell road show till investe-rare har inte genomförts inför emissio-nen av obligationen.

– Vi satsar i stället på att kontinuer-ligt uppdatera investerare genom löpande road shows, säger Morten Hultberg Buchgreitz.

Patrik Hammar på RBS i Stockholm beskriver bankens roll i transaktionen som en hovmästares.

– Att ge ut en obligation är en riskfylld affär. Om det går snett skadar det utgivarens trovärdighet. Vi erbju-

der en meny med olika alternativ i alla steg av processen med att ge ut obligationen och erbjuder rekommen-dationer bland alla ”rätter”. Vid sidan av själva valet av finansieringsform gäller det bland annat val av valuta, investerarbas, tidpunkt för utgivning och löptid, säger han.

Från emittentens sida är det viktigt att

ha upparbetade relationer med rätt bank, så att man kan planera processen i god tid innan man vill att finansieringen ska vara klar, påpekar Patrik Hammar.

– RBS är en av de ledande bankerna för den här typen av transaktioner på obligationsmarknaden, inte minst när det gäller obligationer i just brittiska pund. ✕

väntas bli både svårare och dyrare i takt med att Basel III-reglerna införs.

– det kommer att bidra till ökad aktivitet på marknaden för företagsobligationer, en utveckling som redan startat. I slutet av 2011 var obligationsmarknaden mycket stark, säger Nicholas Bamber, Head of Investment Grade Corporate Bond Origination & Private Placements på RBS.

i europa finns en tradition av att bank-finansiering dominerar hos företagen. Relationen mellan lån och företags-obligationer har typiskt sett varit 70/30. I USA gäller det omvända förhållandet.

– Vi står inför ett naturligt skifte mot en ökad andel företagsobligationer. Det nya regelverket väntas leda till att vi får en situation med hälften lån och

hälften obligationer i Europa, säger Nicholas Bamber.

En konsekvens av att andelen obliga-tioner ökar är att kunskapskraven höjs.

– Obligationer är mer komplexa instrument som kräver analys och försiktighet både från emittenter och investerare.

företag med en stark balansräkning blir de mest attraktiva för investerarna.

– Men även företag som inte hör

till de allra största blir nu aktuella på obligationsmarknaden, säger Nicholas Bamber.

Att kunna presentera sin verksamhet blir avgörande.

– Det gäller att vara beredd att formulera vad som är speciellt med det egna företaget och att exponera sig på alla relevanta marknader. Förberedel-serna är viktiga.

en aspekt att överväga är vilken valuta-marknad emissionen ska ske på: euro, US-dollar, pund, schweizerfranc, kronor etc. En annan är vilka investe-rare man ska vända sig till.

– En marknad som växer snabbt och absolut erbjuder nya möjligheter är Kina. Att ge ut obligationer i renminbi blir allt intressantare för företag i Europa, säger Nicholas Bamber. ✕

”Från bankernas sida kan vi visa på alternativa lösningar som sänker kostnaderna.”

Nicholas Bamber (tv) och Jonathan Chesebroughförbereder för Basel III.

Release Nr 1 • Mars 2012 7 6 Release Nr 1 • Mars 2012

Gränslös handelremburser är en viktig del i affärsverksamheten för importerande företag som danmarks största detaljhandelskedja dansk Supermarked. i många länder får företaget bättre priser med remburs, och i vissa länder är det till och med ett lagkrav.

R emburser har använts i flera hundra år för att underlätta betalningar i internationell handel. När

den globala finanskrisen bröt ut 2008 hade remburserna dock börjat förlora något av sin traditionella status som det primära finansieringsinstrumentet vid affärer med främst Fjärran Östern.

– några företag försökte handla direkt med varandra, utan att ha bankerna som mellanhand. Men när krisen kom fick många lära sig läxan att inte ta för

stora risker, säger Gulraj Behl, rem-bursexpert hos RBS i London.

– I och med krisen ökade använd-ningen av remburser. Den viktigaste anledningen är att rembursen gör det möjligt att göra affärer överallt, till och med i länder man inte har någon kunskap om eller några kontakter i, utan de risker detta annars skulle innebära. Det är därför som bruket av remburser sannolikt kommer att fortsätta öka i takt med den växande globala ekonomin.

En remburs är ett avtal där en bank,

den utställande banken, å sin kunds vägnar ger en annan bank, den avise-rande banken, i uppdrag att betala säljaren, den så kallade beneficienten.

den öppnande Banken öppnar rembursen på uppdrag av sin kund. Den öppnande banken åtar sig att betala beneficienten mot dokument som presenteras under rembursen. Beneficienten är normalt säljaren av varor eller tjänster. I princip ersätter den öppnande banken sin kund som betalningsansvarig.

Remburser används för att säkra

Text: Helene Murdoch Foto: Håkan Lindgren

Dansk Supermarkeds import kommer till 20 procent från Fjärran Östern, där det flesta affärer genomförs med remburs.

betalning vid internationella transak-tioner. Där internationella affärer påverkas av faktorer som avstånd, länders olika lagar och svårighet att personligen känna motparten fungerar rembursen som en försäkring för både köpare och säljare.

i affärer där remburs används fungerar banken som en oberoende part mellan köparen och säljaren. Banken agerar också för köparens räkning (applikan-ten) genom att säkerställa att leveran-tören inte får betalt förrän banken fått bekräftelse på att varorna har skeppats.

– Runt 90 – 95 procent av våra affärer i Fjärran Östern genomförs med remburs, delvis av historiska och kulturella skäl, men främst därför att remburserna är en försäkring både för oss och för företagen vi handlar med, säger Vagn Kirkelund, importchef hos Dansk Supermarked.

som ägare till flera butikskedjor med runt 43 000 anställda, 1 300 butiker i fem länder och en omsättning motsva-rande 66 miljarder danska kronor är Dansk Supermarked Danmarks största detaljhandelsföretag. De är också lan-dets snabbast växande detaljhandels-företag. Företaget startade som Jysk Supermarked, men namnet ändrades till Dansk Supermarked när de gick ihop med A.P. Møller -Mærsk Group

1964. I butikerna säljs både mat och andra varor som kläder, skor, elektro-nik, leksaker och sportartiklar – där främst de senare importeras från Fjärr-ran Östern.

År 2005 var Dansk Supermarked på jakt efter en ny bankpartner för sin rembursaffär.

– vi ägnade sex månader åt att utvärdera olika alternativ och bestämde oss till slut för RBS. Ett av de viktigaste skälen var deras tradingplattform MaxTrad, som fungerar mycket bra med våra in-terna system. RBS lyssnade på oss, och kunde med kreativt tänkande anpassa systemet för att passa våra behov, säger Vagn Kirkelund.

Remburser har traditionellt innebu-rit hantering av en stor mängd doku-ment. Säljaren måste kanske leverera varorna till ett rederi för att uppfylla kraven i rembursen. När detta är gjort erhåller säljaren dokument som bevisar att han har levererat. För att betala under en remburs granskar bankerna

de dokument som visar att säljaren har uppfyllt sina åtaganden. Dokumenten hanteras och granskas av alla inblan-dade – säljare och köpare samt deras respektive banker.

– trenden är att mer och mer av denna process automatiseras. Med MaxTrad kan Danske Supermarked, i det här fallet, följa dokumentens väg genom processen – och också öppna och ta emot nya remburser när behov uppstår, förklarar Gulraj Behl.

Vagn Kirkelund menar att även om IT-plattformen var ett starkt argument för att välja RBS, så är det goda och starka personliga förhållandet mellan Dansk Supermarked och banken lika viktigt.

– vi har daglig kontakt med bankens grupp i Hamburg och träffar dem två gånger om året för att utvärdera och diskutera möjligheter till förbättringar. Vi samarbetar också med bankens kontor i Köpenhamn och i Indien, där mycket av dokumenthanteringen och granskningen sker, säger han.

Framöver tror Gulraj Behl på en ökande andel elektronisk granskning av dokument. Vagn Kirkelund håller med.

– Vi står inför en uppgradering av våra interna system så att vi kan hantera en ökad automatisering, säger han. ✕

”Vi ägnade sex måna-der åt att utvärdera olika alternativ och bestämde oss till slut för RBS”

– Remburser gör det möjligt att göra affärer överallt, till och med i länder man inte har någon kunskap om, säger Gulraj Behl.

Release Nr 1 • Mars 2012 9 8 Release Nr 1 • Mars 2012

”pilotsalt” var öknamnet på me-taamfetamin under andra världskriget. “Banksalt” kanske man kalla Europeiska Centralbankens lån som nyligen nått ut till det europeiska banksystemet.

Möjligen kan man ifrågasätta spridandet av en drog som ger:

”Eufori, aggressivitet, upplevelse av maktfullkomlighet och oövervinnlighet.“

Men i krig och kärlek är allt tillåtet. Liksom för centralbanker, tycks det.

Bakgrunden är denna: I december erbjöd ECB bankerna att låna obegrän-sade belopp till 1 procent på tre år. Lånen gick åt som smör i solsken.

Det är en djärv strategi. Oroande många av Europas banker har svårt att hitta finansiering. Och ännu mer oroande många länder har svårt att göra det.

Så hur skulle det vara att låta banker på avgrundens rand köpa obligationer från stater på avgrundens rand och använda obligationerna som säkerhet för treåriga lån hos en centralbank som ännu inte riktigt står på avgrundens rand?

ECB verkar ha hittat receptet för tre lyckliga år. Eller inte. Om säkerheterna minskar i värde kan det bli problematiskt att betala tillbaka de hundratals miljarderna.

Den medicinska experisen säger:”Exempel på avvänjningssymptom

är trötthet, depression och sinnes-rörelse.Utdragen användning är starkt korrelerad till självmord och våld.”

Så hur kommer detta att sluta? Som det brukar: Med dödsfall, återfall eller, under lyckliga omständigheter, en nykter och för evigt drogfri framtid. ✕

På avgrundens rand

Ref lektionerPär Magnusson Chefsekonom, RBS Norden

FOTO

: HEI

NZ

AN

GER

MAY

R

Text: Anneli Kamlin Illustration: Tobias Flygar

Intresset för företagsobligationer i nordiska valutor ökar.

– I USA är det mycket vanligare att företag finansierar

sig via obligationer än i Europa. Här i Sverige börjar emittenter, mellanhän-der och investerare öppna sig för detta alternativ, säger Daniel Barr.

Han är till vardags verksam vid riksgälden, men har också nyligen skrivit en rapport om den svenska obligationsmarknaden på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Bakgrunden är bland annat att de hårdare kapitaltäck-ningsreglerna för banker förväntas hämma kapitaltillförseln till företagen. Att låna upp genom att ge ut företags-obligationer blir då intressantare.

– Den svenska företagsobligations-marknaden kännetecknas dock än så länge av dålig genomlysning, begränsad likviditet och höga transaktionskostna-der, säger Daniel Barr.

Han tror inte på några snabba förändringar.

– Det vore önskvärt om hela denna marknad tog ett kraftigt språng framåt, men troligen sker det stegvis.

den svenska företagsobligationsmark-nad som ändå existerar har traditionellt bestått av stora kända emittenter i kategorin ”investment grade”, det vill säga företag med kreditbetyget BBB eller bättre, ofta statligt ägda. Övriga utgivares obligationer klassas som ”high yield”, eftersom de måste erbjuda högre avkastning.

– Det är inte många svenska företag som är investment grade. Till och med de flesta på börslistan tillhör high

yield- kategorin. De stora investerarna är restriktiva med att investera i obligationer från dessa bolag, säger Daniel Barr.

– Men företagsobligationer, även high yield, borde egentligen vara

intressanta för till exempel försäkringsbolagen. De behöver placeringsalternativ till stats- och bostadsobligationer, som ger dålig avkastning, och till den osäkra aktiemarknaden.

i rapporten föreslås åtgärder som kan öka dynamiken på den svenska företagsobliga-tionsmarknaden. Dit hör olika insatser för marknads-vård samt en ökad genomlysning av prisbilden, så att investerare kan följa värdet på obligationerna.

– Det finns farhågor om att bättre genomlysning skulle göra det svårare att sälja och köpa obligationerna, men

för att stötta sina kunder i norden har rBS i Stockholm ökat kapaciteten när det gäller hantering av företags-obligationer.

– Det är ett prioriterat område för oss, säger Olof Manner, chef för den skandinaviska räntehandeln hos RBS och en av dem som intervjuats av Daniel Barr till studien om den svenska företagsobligationsmarknaden.

– Antalet företagsobligationer ökar i Norden. Det finns intresserade investe-rare, inte bara på hemmaplan utan även i andra länder. Här har RBS en fördel av sitt stora internationella distributionsnät.

RBS ligger högt på listorna över internationella banker som arrang-erar flest obligationslån i nordiska valutor, särskilt när det gäller svenska kronor.

olof manners råd till företag som har behov av finansiering är att ”kratta i manegen” när det gäller företagsobligationer, det vill säga förbereda sig och ha beredskap för förändringar.

– Under 2012 förfaller många befintliga obligationslån, vilket väcker behov av förnyad finansie-ring. Det är också allmänt skakigt på

den nordiska marknaden för företagsobligationer blir allt intressantare. Samtidigt behöver marknaden utvecklas för att bli effektivare och fylla sin funktion.

finansmarknader-na. Samtidigt påverkas företa-gens möjligheter att få banklån av skärpta kapital-täckningsregler för bankerna. Att låna upp i euro är inte alltid ett bra alternativ, eftersom

beloppsgränserna där är höga.Hans syn på marknaden för före-

tagsobligationer stämmer dock väl överens med Daniel Barrs.

– Den är omogen och trögrörlig. Vägen är lång från styrelsebeslutet att ge ut en obligation till färdig finansiering.

en ökad genomlysning kan

tvärtom öka intresset bland investerare och

emittenter och öka likviditeten.

Att marknaden för företagsobliga-tioner ännu inte utvecklats så mycket i Norden beror delvis på traditioner när det gäller förhållandet mellan banker och företag, menar Olof Manner.

–  Bankerna har haft starka relationer till företagen. Det finns en historia av täta relationer som skapat företags-sfärer kring bankerna, vilket i sin tur gjort att banklånen dominerat.

Särskilda krav på kunskap ställs även när det gäller företagsobligationer.

– Varje affär med företagsobliga-tioner är företagsspecifik, vilket kräver kunskaper och analyser. Med detta följer också en del kostnader, säger Olof Manner. ✕

”Bra att vara beredd”

Olof Manner prioriterar företags-obligationer.

Daniel Barr vill se bättre marknadsvård. De emitterande företagen rekommenderas

att satsa på marknadsföring.– Lika mycket kraft behöver läggas

på obligationsinvesterare och kredit-analytiker som på aktieägare och aktieanalytiker, säger Daniel Barr. ✕

Nordiskt i fokus

Release Nr 1 • Mars 2012 11 10 Release Nr 1 • Mars 2012

Text: Anneli Kamlin Foto: Håkan Lindgren

V i vill ha tillgång till så många lånealternativ som möjligt. Att ge ut företagso-bligationer i Schweiz är ett

sätt att diversifiera oss, säger Christer Löfdahl, finansdirektör på SBAB.När SBAB i november lånade upp 150 miljoner schweiziska franc var det första gången på flera månader som en företagsobligation av det här slaget emitterades av någon aktör på denna marknad.

– Det är ju en svår situation rent allmänt och kapitalmarknaden är trög. Institutionerna har blivit försiktigare med att låna ut pengar. SBAB har dock fördel av att ha ett starkt namn i Schweiz, säger Christer Löfdahl.

Banken klassas av de schweiziska inves-terarna som statlig aktör.

– Den statusen skulle vi ha kvar även om svenska staten skulle minska sitt ägande till 51 procent. En försäljning av

SBAB har diskuterats några gånger de senaste åren, vilket skapat en del osäkerhet rent allmänt vid vår upplå-ning, även om vi inte märkt av att villkoren försämrats. Nu är vi dock sedan i mars 2011 borttagna från regeringens säljlista.

SBAB:s upplåning består till hälften ungefär av svenska kronor. Det aktuella lånet i Schweiz utgör en liten andel och hämtas från en liten marknad.

– Men det är klart intressant som en del av vår diversifiering. Schweiz är ett oerhört stabilt land och investerarna där gillar andra stabila länder, dit Sverige räknas, säger Christer Löfdahl, som själv tidigare har bott många år i Schweiz.

Emissionen av det schweiziska obligationslånet organiserades av RBS.

– Det är en viktig partner för oss. Vi är särskilt nöjda med hur banken koordinerar insatserna mellan sina medarbetare i Stockholm, London och Zürich, säger Christer Löfdahl.

På plats på RBS i Schweiz finns Patrick Raeber.

– Schweizare och svenskar har en hel del gemensamt, vilket är en stor fördel. I det här fallet identifierade vi en liten grupp investerare som var relevanta för SBAB. I täten fanns en grupp av försäkringsbolag, berättar han.

schweiz har en tradition av låga räntor och långa löptider. I det här fallet är räntan 2 procent och löptiden sju år. Totalt deltog 28 investerare, samtliga från Schweiz. Upplägget omfattar även en swap till svenska kronor eftersom SBAB, i likhet med de flesta nordiska emittenter, har begränsad användning för schweiziska franc.

– Att ge ut obligationer i Schweiz är inte minst ett värdefullt alternativ till upplåning i euro. För euroobligationer krävs ofta en volym på över 300 miljoner, säger Patrick Raeber.

Den schweiziska obligationsmarkna-den har hittills främst varit tillgänglig för institutionella aktörer.

– Men vi ser en potential här även för nordiska storföretag, säger Patrick Raeber.

Han framhåller också att emittenter av obligationer behöver vara aktiva.

– Det krävs en öppenhet för nya lösningar och marknader.

Även Christer Löfdahl på SBAB konstaterar att jakten på bra tillgångar ökar och ställer nya krav.

– Hos oss satsar vi därför allt mer på investerarrelationer. Det räcker inte med att enbart handlarna har kontakter med marknaden. ✕

Starka i SchweizLägre räntor, längre löptider och mindre volymer karaktäriserar obligationsmarknaden i schweizerfranc. för SBAB är Schweiz ett viktigt komplement.

– Schweiz är ett oerhört stabilt land och investerarna där gillar andra stabila länder, dit Sverige räknas, säger Christer Löfdahl, finansdirektör på SBAB.

”Det krävs en öppenhet för nya lösningar och marknader”

Eurolösningför TeliaSoneraDet nordiska telekomföretaget TeliaSonera har framgångsrikt givit ut årets första 12-åriga företagsobli-gation i Europa. Obligationen är på 750 miljoner euro. Intresset var stort och lånet övertecknades 5,7 gånger. Löptiden är 12 år och kupongräntan 3,625 procent.

– Det är en bekräftelse på att efterfrågan är stor på obligationer från säkra emittenter i regioner som inte är utsatta för ekonomisk turbulens, säger Tom Bennet på RBS, ansvarig för corporates på RBS i Norden.

Senast TeliaSonera genomförde en eurotransaktion var i september 2011, då med en obligation på 500 miljoner euro till 4,0 procents kupong och en löptid på 10,5 år.

– Samtliga villkor är alltså bättre för företaget denna gång: större belopp, längre löptid och lägre kostnad. Marknadsläget är mycket bra, säger Tom Bennet.

För TeliaSonera medför emissionen

att deras portfölj av obligationer med olika löptid kompletteras och diversi-fieras.

– Vi är mycket nöjda med det starka förtroendet för TeliaSonera som marknaden har visat. Förtroendet återspeglas i den långa löptiden, den kraftiga överteckningen, diversifie-ringen av investerare samt den låga räntan, säger Agneta Wallmark, TeliaSoneras Group Treasurer.

Brittiska och tyska investerare dominerade emissionen och stod för 28 respektive 26 procent av beloppet. Därefter följde franska och holländska investerare, med 13 respektive 11 procent.

– Storleken och kvaliteten på orderboken speglar investerarnas stora intresse för företagsobligationer som ökar deras egen avkastning. Engagemanget gäller framför allt stabila aktörer med starka varumär-ken och långa löptider, säger Tom Bennet. ✕

Övertecknat för TeliaSonera.

FOTO

: TEL

IASO

NER

A

En bra dag innehåller många kundkontakter. Internmöten är den utåtriktade Håkan Bergqvist inte lika road av:

– Det är affärerna som driver mig. Det handlar om att bygga långsiktiga relatio-ner. När vi börjar samarbeta med en kund, blir det ofta långvarigt, ingen byter bank eller banklösningar över en natt.

Han vet vad han talar om, för han kommer från kundsidan. Efter studierna i internationell ekonomi hade Håkan Bergqvist först tänkt sig en karriär vid UD. Han talar engelska, franska, spanska, italienska och ryska. Men sommarjobb och ett sabbatsår som reseledare, bland annat i franska Alperna, ledde till positionen som treasurer hos arbetsgiva-ren, Fritidsresor.

Med en karriär som gått via resebranschen och ericsson är Håkan Bergqvist ingen typisk bankman, men nu arbetar han på Cash Management Sales vid rBS i Stockholm.

– Det var långt före euron, så min uppgift var att säkra ett tjugotal valutor – allt från drachmer till pesetas – för att kunna betala flyg och hotell.

Det blev nio år på Fritidsresor och två år som ekonomichef på Stockholms

Vattenfestival, innan Håkan Bergqvist blev rekryterad till Ericsson.

– jag var Bland annat två år i Singapore, därefter blev det Sony Ericsson. Det var där jag började fundera på att ”byta sida”. Jag hade ständig kontakt med banker, som kund. Nu ville jag prova på att vara leverantör.

År 2005 började han på Cash Manage-ment Sales vid dåvarande ABN Amro, som två år senare förvärvades av RBS. Till kunderna hör främst de stora nordiska börsbolagen.

– cash management är ryggraden i relationen med våra kunder. Vi hjälper dem att hitta lösningar för sin verksam-het utanför Norden och då inom vårt egna globala nätverk. Ofta handlar det om att bygga ihop olika lösningar som förenklar vardagen och ger bättre över-blick. Till exempel olika former av cash pool-lösningar, där man samlar ihop sin totala likviditet på ett enda ställe, pengar som tidigare varit spridda i olika länder och i olika valutor.

Språkkunskaperna kommer väl till pass:

– Det är en dörröppnare överallt. Jag har även med Finland att göra, så det blir gärna någon enstaka fras på finska också.

Privat är Håkan Bergqvist en sportig man. Han cyklar till jobbet i stort sett året om och ägnar sin fritid åt löpning och skidåkning. Han tycker också om att laga mat:

– Favoriten just nu är wallenbergare. ✕

”Cash management är ryggraden i relationen med våra kunder”

Medarbetarporträtt: Håkan Bergqvist

The Royal Bank of ScotlandBox 5324 102 47 Stockholm

På visitkortet: Cash Management Sales.

familj: Fru Yvonne, tre barn.

Bor: Radhus på Lidingö.

På vintern: Skidor – på längden och utför.

På sommaren: Springer och åker båt i Stockholms skärgård.

gillar även: Att resa, laga mat och gå på kalas, ”helst de som slutar med dans”.

Biten av: Wordfeud, ”har 14 spel på gång”.

i KOrtHet

Håkan Bergqvist

Text: Tove Gyllenstierna Foto: Håkan Lindgren