Naturligt hög arbetslöshet? - om sambandet mellan politik
och jämviktsarbetslöshet
Göran ZettergrenChefsekonom, TCO
IMF/ILO: “The Challenges of Growth, Employment and Social Cohesion”
Discussion paper, October 2010
• Expansionary fiscal/monetary policy• Long-term / structural unemployment • Wage moderation• Subsidized employment • Unemployment benefits• Employment protection
http://www.osloconference2010.org/discussionpaper.pdf
Arbetslösheten i Sverige
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 20100
2
4
6
8
10
12
14
Den nationalekonomiska standardmodellen
• Arbetslösheten bestäms av reallönen• Jämviktsarbetslöshet bestäms av ”lönedrivande”
strukturella faktorer:– Arbetslöshetsersättning– Skattekil– Anställningsskydd– Organisationsgrad– Lönebildning
• Efterfrågan, investeringar, kapitalstock, priser har ingen betydelse för jämviktsarbetslösheten
Ersättningsgrad och sysselsättningsgrad
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 201070
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
40
44
48
52
56
60
64
68
72
76
80
84
88
92
96
100
Sysselsättningsgrad
Potentiell sysselsättningsgrad
Ersättningsgrad
En särskild teori för skandinaver?CESifo Working Paper No. 3068
Why do Scandinavians Work?
AbstractRecent debates have suggested that taxation is very detrimental to labour force participationand employment. However, some countries - notably the Scandinavian - stand out ascontradictions to this view since they have managed to sustain high labour force participationrate despite high tax rates and a generous social safety net. This either refutes the standardincentive argument or leave the Scandinavian countries as a puzzle. This paper argues thatboth the standard view and the Scandinavian experience can be reconciled when taking intoaccount both the pecuniary and non-pecuniary incentives build into the social safety net. Thesocial safety net in the Scandinavian countries is at the same time both generous andemployment conditioned. It is shown that these conditionalities can make high labour forceparticipation consistent with a high marginal effective taxation of labour, and that it on themargin lowers the marginal costs of public funds. Such employment conditionalities make itpossible to achieve distributional objectives without jeopardizing the incentive structure.
JEL-Code: J01.Keywords: tax incentives, labour supply, activation.
Torben M. AndersenSchool of Economics and ManagementAarhus [email protected]
Persistens / hysteresis
• Tillfälliga störningar ger upphov till varaktiga effekter på arbetslösheten– Oljeprischocker– Penningpolitik
• Långtidsarbetslösa blir strukturellt arbetslösa– Den arbetslöse förlorar yrkeskompetens – Den arbetslöse förlorar motivation att söka jobb– Arbetsgivarna väljer bort ”sämre” sökande– Sysselsatta driver upp lönen så att arbetslösa inte får
jobb (insider / outsider)
Jobbannons i USA (Sony Ericsson)
Arbetsgivares inställning till att nyanställa olika kategorier av arbetssökande
Sjukskrivna från annat arbete
Långtidsarbetslösa
Äldre än 55 år
Småbarnsmammor
Småbarnspappor
Utlandsfödda utom Europa
Utlandsfödda inom Europa
Yngre än 30 år
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Negativa / mycket negativa Positiva / mycket positiva
Ball’s indikator för jämviktsarbetslösheten
• Lönedrivande strukturella faktorer:– Höjd a-kassa –>– Minskat arbetsutbud –>– Stigande löner (inflation) –>– Ökad arbetslöshet
• Persistens:– Efterfrågestörning (penningpolitisk åtstramning) –>– Fallande löner (inflation) –>– Ökad arbetslöshet
Arbetslöshet och inflation
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
ArbetslöshetInflation (KPI)
Penningpolitiken
• Fast växelkurs 1982-92– Den sista devalveringen– Avregleringar av kredit- och valutamarknader– Ingen stabiliseringspolitik
• Inflationsmål 1993-– Växelkursen– Penningpolitikens effekter– Resursutnyttjandet– Inflationstrycket
Riksbankens världsbild 1994
• Penningpolitiken hade (på sin höjd) bara kortsiktiga effekter på BNP och arbetslöshet
• Förväntad penningpolitik påverkade bara inflationen
• Arbetslöshet orsakades av för hög reallön pga. av stela priser och löner
• Varaktig arbetslöshet orsakas av strukturella problem på arbetsmarknaden
Nominell och real växelkurs
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 201075
80
85
90
95
100
105
110
115
120
125
130
135
140
145
150
Nominell effektiv växelkurs (TCW)
Real effektiv växelkurs (TCW)
Monetary Conditions IndexRäntans och växelkursens effekt på efterfrågan
Ur Inflationsrapporten, oktober 1994
Produktionsgapet (HP-filter)
Ur Inflationsrapporten, oktober 1994
Riksbankens inflationsprognoser
Jan/94 Jul/94 Dec/94 Jun/95 Dec/95 Jun/96 Dec/96 Jun/97 Dec/97 Jun/98 Dec/98 Jun/99 Dec/99 Jun/00 Dec/00-1
0
1
2
3
4
5
Hushållens inflationsförväntningar och inflationen (KPI / KPIF)
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Inflationsförväntningar (HIP)
KPIF
KPI
Riksbankens styrränta
19931993
19941994
19951995
19961996
19971997
19981998
19991999
20002000
20012001
20022002
20032003
20042004
20052005
20062006
20072007
20082008
20092009
20102010
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Lämplig penningpolitikTaylor-regler
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009-10
-5
0
5
10
15
20
Re-poräntaRodebuschMankiwTaylor
Riksbankens bedömning av effekten av en räntehöjning (RAMSES-modellen)
• 1 p.e. räntehöjning under ett kvartal ger 0,44 p.e. lägre tillväxt 2-3 kvartal senare (PPR 07:1)
• 1 p.e. högre ränta under ett år ger 0,63 p.e. lägre BNP samma år.
• 1995: reporäntan 8,5%8,5 * 0, 63 = 5,4
• 5,4% lägre BNP 1995 (1,2% 1999)
Var lönerna för höga?
• Lägre löner riskerar att förvärra djupa lågkonjunkturer.
• Arbetskostnadsandelen föll 10 p.e. 1991-95. Trots det steg arbetslösheten fram till 1997.
• 1996-2001 steg arbetskostnadsandel nästan lika mycket. Trots det halverades arbetslösheten 1997-2001.
• Styrräntan halverades 1996.
Arbetskostnadsandel, reporänta och arbetslöshet
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
44
46
48
50
52
54
56
58
60
62
64
LöneandelReporäntaArbetslöshet
Varför gick det så fel?
• Den penningpolitiska strategin från 1982• Bristande erfarenhet av rörlig växelkurs• Nationalekonomiska teorier• En nedgång utan motstycke i historien
Lärdomar av 90-talskrisen
• Penningpolitiken har betydande reala effekter.• En längre tids stram penningpolitik får
bestående effekter på arbetslösheten.• Det svenska utanförskapet skapades av en
missriktad penningpolitik på 80- och 90-talet.• En bättre utformad penningpolitik kan bidra
till att varaktigt minska arbetslösheten.
Den europeiska krisen 2008-
• Global finanskris med ursprung i USA.• Dålig reglering / övervakning av finanssektorn.• För svaga offentliga finanser.
• Efterfrågedynamik i eurozonen– Lågkonjunktur i Tyskland– Överhettning i Irland / Spanien
• Intressant utveckling av jämviktsarbetslösheten i eurozonen
OECD:s uppskattningar av jämviktsarbetslösheten (2010)
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 20110
2
4
6
8
10
12
14
16
Denmark Finland Ireland Italy Netherlands Spain Sweden
Policy-förslag
• Inflationsmål kompletteras med ett sysselsättningsmål
• Preciserat av Riksbanken• Utvärderat av finansutskottet och allmänheten
SLUT
Amerikansk realränta
1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010-4
-2
0
2
4
6
8
10 Real 10-årsränta Real 3-månadersränta
Scania Lastvagnar
Mar/04 Mar/05 Mar/06 Mar/07 Mar/08 Mar/09 Mar/100
5,000
10,000
15,000
20,000
25,000
30,000
35,000
40,000
0.000
0.200
0.400
0.600
0.800
1.000
1.200
1.400
1.600
Order bookings, trucksTrucks deliveredNumber of employees "Productivity" - 98 %
Den svenska 10-årsräntan och den svenska 3-månadersräntan
+ den tyska avkastningskurvans lutning
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 20002
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Sweden, 10 Year
Germany 10y + 3m (SE-DE)
Sysselsättningsgrad efter utbildning 2000-2008
Slova
k Rep
ublic
Hungary
Poland
Czech Rep
ublic
Belgium
Turke
yIta
ly
German
y
Austria
Canad
aSp
ain
United St
ates
Finlan
d
Irelan
dFra
nce
Greece
Chile
Netherl
ands
Luxe
mbourg
Australi
a
Mexico
Denmark
Norway
United Kingd
om
Switz
erlan
dKorea
Swed
enJap
an
New Ze
aland
Portuga
l
Icelan
d30
40
50
60
70
80
90
100
PrimarySecondaryTertiary
Arbetslöshet och ersättningsgrad
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20100
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
Arbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet (KI)
Ersättningsgrad
Ersättningsgrad och löneandel
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 201050
52
54
56
58
60
62
64
66
68
70
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
Löneandel
Ersättningsgrad
Effekten av reformer på arbetsmarknaden
Björklund, m.fl. ”Arbetsmarknaden”(2000), sid. 96
”Det är viktigt att komma ihåg att efterfrågan på arbetskraft är en härledd efterfrågan. Efterfrågan på varor och tjänster styr efterfrågan på arbetskraft. […] Minskar den totala efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin,… så minskar också efterfrågan på arbetskraft. Det är vad som händer i en konjunkturnedgång.”
Nationalekonomi
• Penningpolitiken ”neutral” på lång sikt
• Arbetslöshet beror på för hög reallön
• Rationella förväntningar
• Real Business Cycle Theory