-
1
Socialhgskolan Examensarbete fr filosofie master (30hp) VT 2010
Integration, kulturkompetens och socialt arbete
- En studie av hur invandrarsocialarbetare reflekterar ver integration och kulturkompetens i arbetet med invandrarklienter
Frfattare: Sook-Hee Kim Handledare: Anders Neergaard
-
2
Abstract Author: Sook-Hee Kim
Title: Integration, cultural competence and social work A study of how immigrant social workers reflect on
integration and cultural competence in their work with immigrant clients. (Translated title)
Supervisor: Anders Neergaard
Assessor: Katarina Jacobsson
The purpose of this study is to investigate and analyze terms such as integration, culture and cultural
competence in relation to Social Work and Social Workers with migrant background. By Social Workers with
migrant background, I mean persons who are born outside Sweden and who have immigrated to Sweden. I am
interested to know how this group of people experiences and understands their cultural orientation when
working with clients of foreign origins. It is also interesting to investigate how this group perceives obstacles for
foreign nationals integration processes within the Swedish community. It is also interesting to investigate how
this group of foreign nationals perceives and applies ethnic sensitive social work in their job assignments.
I am focusing on the following questions in my study:
- How do Social Workers with migrant background perceive the term cultural competence?
- How do Social Workers with migrant background perceive the Swedish communitys views of ethnic
minority groups culture?
- What roll does Ethnic Sensitivity play for Social Workers with migrant background in their work with
clients of foreign origins?
My methodological approach of this study is a reflective interpretation and a critical analysis. The theories I
use to analyze my empirical data focus on the social construction of the other and the ethnic sensitive
perspective. The study is methodologically carried out through qualitative interviews. The empirical material is
based on interviews with 12 respondents.
The main conclusion of the study based on the accounts of the interviewees is that integration (as a mutual
process) in Sweden for people of foreign background (immigrants) will not be solved to the extent that they are
defined as the others and win which social work practices either aim at assimilation or exclusion. This process
of othering (racialisation) entails, according to the interviewed migrant social workers, a social construction of
the Swedish community through a white, homogeneous and Eurocentric ideology. This type of thinking by
making a distinction between us and them often leads to a stereotypical ethnicity and culture which is
questioned when defining cultural identity. A secondary conclusion is that migrant social workers are caught in
a position of in between, in which they perceive themselves as used by Swedish social work as a mediator in
enforcing a one way integration, at the same time as they see themselves as better capable of dealing with
migrant clients through culturally competence and ethnic sensitive social work.
Key words: integration, ethnicity, culture, cultural competence and ethnic sensitive social work
-
3
INNEHLLSFRTECKNING Frord....5 1. INLEDNING6 1.1 Problemformulering.....6 1.2 Syfte och frgestllningar9 1.3 Avgrnsning10 2. BEGREPPSFRKLARINGAR............................11 Integration.....11 Etnicitet.............11 Kultur............12 Kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete..13 3. TIDIGARE FORSKNING.............14 3.1 Forskning om integration. .14 Assimilationsmodellen eller mngkulturella modellen?.....................................15 3.2 Forskning om kulturkompetens i socialt arbete.19 Kulturell sensitivitet som professionskunskap................19 Etnocentrism/ En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse.20 En essentialistisk kulturuppfattning....................21 Den kontextuella kulturfrstelsen......................22 4. TEORETISKA PERSPEKTIV.............23 4.1 Ett vi och dem perspektiv23 4.1.1 Andrafiering23 4.1.2 Rasifiering25 4.2 Etniskt sensitivt socialt arbete28 5. METOD...........31 5.1 Kvalitativ metod.....31 5.1.1 Hermeneutiska forskningsstrategier............31 5.2 Intervjumetod.32 5.3 Urval av intervjupersoner33 5.4 Intervjugenomfrande............34 5.5Analysmetod34 5.6 Etiska perspektiv.35 6. ANALYS AV EMPIRIN.............35 6.1 Kulturkompetens 36 6.1.1 Definition av kulturkompetens.36 6.1.2 Hur beskriver invandrarsocialarbetare majoritetssamhllets syn p minoritetskulturer?.40 - Etnisk stereotypifiering ..40 - Etnocentrism/ En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse 42 6.2 Etniskt sensitivt socialt arbete.....44 6.2.1 Betydelse av socialarbetares bakgrund: r det special kunskap eller dubbla roller?44 6.2.2 Finns arbetsmodell och specifika insatser som respekterar invandrarklienters kultur?
-
4
.47 7. AVSLUTANDE DISKUSSION53 7.1 Ngra reflektioner fr framtida studier..55
Referenser...........57 Bilaga...62
-
5
Frord Jag vill frst och frmst tacka mina intervjupersoner fr deras medverkan, fr deras vnlighet
och fr att de ville dela sina personliga erfarenheter och uppfattningar med mig. Jag har lrt
mig mycket genom dessa mten. Tack fr er tid och ert engagemang!
Jag vill ven rikta ett stort tack till min handledare Anders Neergaard som hjlpte mig med
mnga goda rd och std. Jag ska aldrig glmma nr du sa till mig under handledning: du
har en fantastisk referenslista s du kan koppla vilken litteratur som helst nr du analyserar
dina interpersoners utsagor. D tnkte jag att jag har lst mycket och har gett mycket min
energi fr detta arbete. Tack fr ditt std och ditt ljusare humr!
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Katarina Jacobsson som hjlpte mig med ett kritiska
och konstruktiva rd nr jag var frvirrad med detta krngliga arbete och min dliga svenska.
Jag ska aldrig glmma nr du sa till mig: jag gillar ett enkelt sprk och ven om detta r
barnsligt. D tnkte jag att jag kan uttrycka vad som helst, inte bara uttrycka min sikt med
krngligt sprk som r baserad p litteratur. Tack fr dina rd!
Tack alla!
En solig frmiddag i augusti 2010
Sook-Hee
-
6
1. INLEDNING Jag r intresserad av socialt arbete med klienter som har invandrarbakgrund. Situationen fr
personer med invandrarbakgrund knnetecknas av en betydligt hgre grad av
marginalisering, sociala problem och arbetslshet jmfrt med personer med svensk
bakgrund. Forskning kring situationen fr personer med invandrar- och flyktingbakgrund
visar att den hr marginaliseringen ofta sker med referens till kultur och etnicitet (lund
1997) eller andrafiering och rasifiering (de los Reyes & Kamali 2005). Det svenska samhllet
r i dag ett multietniskt och multikulturellt samhlle. Men fler och fler sfrer i samhllet har
ftt en etnisk segregerad karaktr. Exempelvis i omrden som boende, arbete och makt
srskiljs invandrare och svenskar. Dessa sociala orttvisor frklaras ofta med hjlp av
kulturell olikhet och etnicitet (Sandberg 2005, jfr Prez 2009). Debatten om invandrares
bristande integration frklaras ocks med hjlp av kulturell olikhet och etnicitet. Etnicitet
anvnds liktydigt med kultur och p detta stt frstrks kopplingen mellan invandrare och
problem. Detta menas att problem som kan sgas vara sociala eller strukturella frklaras med
hjlp av kultur nr det gller invandrare (Sandberg 2005, jfr Alinia 2004). Sandberg
(2005:71) beskriver att detta fokus p kultur har uteslutit en diskussion om rasism och
diskriminering som en viktig frga i dagens svenska samhlle. Genom att tala om
invandrares bristande integration med hjlp av frklaringar som kulturell olikhet, dljs ett
etnifierat och rasifierat samhllssystem, menar Sandberg. Sdan kulturell frstelse och
sdant etnifierat och rasifierat samhllssystem grundar sig i hur man ser p etnicitet och dess
kultur (Sandberg 2005).
Ett etnifierat och rasifierat samhllssystem pverkar ocks indirekt socialt arbete nr
socialarbetare arbetar med invandrarklienter. Socialt arbete r en myndighetsutvning som
pverkas av dagens socialpolitik; integrationspolitik (i vilken grad integrationspolitik r en
del av socialpolitik kan diskuteras) och dess system. Integrationspolitik pverkar srskilt
offentliga verksamheter som inom vilka t.ex. socialarbetare arbetar med invandrarklienter.
Integrationspolitik och dess samhllssystem pverkar ocks socialarbetares roll i de offentliga
verksamheterna. Drfr r jag intresserad av att nrma mig dessa komplexa frgor, mer
konkret hur integration, kultur och kulturkompetens bddas in i det sociala arbetets praktik,
sedd utifrn uppfattningar och erfarenheter hos socialarbetare med invandrarbakgrund.
1.1 Problemformulering
-
7
Inom forskning om multietniskt och multikulturellt socialt arbete kan etnicitet ses som en bas
fr den sociala och kulturella verkligheten. Hr vill jag frst och frmst diskutera begreppet
etnicitet med olika aspekter i relation till kultur och ras fr att frklara varfr etnicitet r en
viktig frga i samband med ett multietniskt och multikulturellt samhlle. Begreppet har enligt
Aleksandra lund (2000:29) fram till idag behllit sin ursprungliga konnotation som gllande
kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus eller migranter. Men lund sger att
begreppet etnicitet utvecklades och etnicitetsbegreppets nya betydelse frbinds med globala
ekonomiska och politiska processer och spnningar som vxer fram inom ramen fr anti-
kolonial kamp, migration och invandring. lund ppekar srskilt att etnicitet kom att i
kande grad omfatta sociala och kulturella relationer mellan majoritet och minoritet. I
samband med lunds frklaringar av etnicitet anvnder jag ordet minoritet och majoritet i
denna uppsats. Nr jag anvnder ordet minoritet, menar jag grupper med minoritetsstatus
eller migranter. Nr jag anvnder ordet majoritet, menar jag grupper med majoritetsstatus,
dvs. den dominerande gruppen som relaterar till majoritetssamhllet. Inom forskning om
etnicitet prglas etnicitet av ojmlika samspel mellan det dominerande majoritetssamhllet
och migranter (Olsson 2000; lund 2000). lund (2000:28) beskriver att Sverige idag r ett
uttalat mngetniskt samhlle eftersom svenskarna (liksom invandrade nya svenskar) r
mnniskor med sammansatta identiteter som speglar inflytelser frn flera olika sociala och
kulturella tillhrigheter. Men lund pekar p att det svenska samhllet hller p att indelas
efter etniska linjer nr det gller boende, arbete och makt (Ibid.). lund betonar dessutom att
social ojmlikhet frsts allt oftare i termer av kulturell olikhet och kultur frbinds med
etnicitet (Ibid.).
Integration r ett komplicerat och mngtydigt begrepp som tolkas, frsts och anvnds p
mnga olika stt (Thomassen 2006:179). Inom forskning om integration kritiseras tendensen
att anvnda integrationsbegreppet synonymt med assimilationsbegreppet (Ahmadi &
Lnnback 2005; Borjas 1990; Payne 2002). En anledning till kritiken r att man lgger i det
assimilatoriska integrationsbegreppet intentionen, d man talar om att t.ex. invandrare ska
anpassa sig till majoritetssamhllet (Barot et al. 1999; Kamali 2002; Mkitalo & Slj 2004).
Nr det gller integration i ett kulturellt sammanhang (t.ex. kulturell integration),
problematiseras det assimilatoriska integrationsbegreppet ocks i samband med
frestllningen om minoritetskultur som utgr frn kulturessentialism (Eriksson-Zetterquist &
Styhre 2007; Lewis 2000). Kulturessentialisterna menar dock att majoritetskulturen r det
enda legitima koherenta system som mste bevaras och alla andra kulturella enheter br
anpassa sig till det nya vrdlandets kultur. Detta synstt ligger till grund fr
-
8
assimilationsfresprkarna (Kamali 2002:3334). Enligt flera forskare grs detta
kulturessentialistiska tnkande genom att legitimera ett kulturellt srartstnkande dr
personer med invandrarbakgrund kulturaliseras genom att frestllas tillhra sregna
kulturella system och reduceras till brare av vissa kulturella egenskaper. Detta
kulturessentialistiska tnkande skapar drmed en kulturell ordning i samhllet och detta
kopplas till kulturrasism som utgr frn idn att mnniskor kan delas in i essentiellt
annorlunda kulturer och att kultur bestmmer vilka vrderingar och beteenden en person har
(Kamali et al. 2006, jfr Alinia 2004). Med kulturrasism menas hr att anvndandet av
begreppet kultur leder till samma skillnadsskapande som tidigare anvndning av begreppet
ras gjorde (Sandberg 2005:74, se ven Mattsson 2001:42-43). Detta synstt ligger till grund
fr ett vi och dom tnkande som bygger p idn om att de Andras kultur r
underlgsen. Ahmadi & Lnnback (2005) kritiserar det hr kulturessentialistiska synstt och
de ppekar vikten av mer kunskap om andra kulturer fr att frst invandrare. De menar att
kulturessentialistiskt tnkande r ett exempel p saknaden av kulturkompetens fr
socialarbetare. Det vill sga att socialtjnstens misslyckanden i mtet med invandrarklienter
kan frklaras med en brist p kulturkompetens. Detta synstt ska jag frklara mer i kapitlet
tidigare forskning nr jag presenterar kritik mot kulturessentialism.
Jag har hittills frskt frklara varfr etnicitet och kultur r viktiga frklaringsfaktorer
fr att frst integrationsfrgan i dagens samhlle. Jag anser drmed att dessa faktorer r
viktiga element i samband med problemlsning inom socialt arbete nr socialarbetare arbetar
med invandrarklienter. Jag har ocks frskt frklara varfr problem uppstr nr
integrationsbegreppet anvnds synonymt med assimilationsbegreppet nr det gller
invandrare och deras integration till majoritetssamhllet. Dremot argumenterar forskare
inom socialt arbete fr att man br diskutera ett etniskt och kulturellt sensitivt socialt arbete
som ett alternativ fr invandrares integration till majoritetssamhllet (jfr Dominelli 2008;
Lewis 2000). Detta sammanhnger med nya krav p det traditionella sociala arbetet (Kamali
2002). Masoud Kamali (2002:45) pekar ocks p att etniskt sensitivt socialt arbete r en
viktig del av utvecklingsarbetet i mnga vsterlndska samhllen. Detta stller strre krav p
socialarbetarna att arbeta med klienter med invandrarbakgrund. I vsterlndska samhllen
riskerar socialt arbete som grundas i majoritetssamhllets struktur och dess myndighetskultur
att bli ineffektivt i kontakter med en del klienter frn invandrargrupper, sger Kamali.
Dessutom aktualiserar kommunikationssvrigheter mellan den monokulturella
socialtjnsten och den heterogena klientgruppen vikten av kulturkompetens hos
socialarbetare p kommunernas socialtjnst. Enligt Kamali (2002) har socialtjnsten bland
-
9
annat anstllt socialarbetare med invandrarbakgrund fr att kunna mta klientgruppens
mngsidiga och fr socialsekreterarna ibland obegripliga problem. Detta hoppades man
skulle leda till ett effektivare arbetsstt med bttre resultat gentemot invandrarklienter (jfr
ven Lewis 2000). Samtidigt diskuteras frdelar och nackdelar nr det gller anstllningen av
socialarbetare med invandrarbakgrund. Frdelen r att det r lmpligt att anstlla
socialarbetare med invandrarbakgrund fr informationsinsamling, tolkning och hantering av
invandrarklienters sociala problem och deras specifika behov. Nackdelen r att om
invandrarklienterna trffar enbart socialarbetare med invandrarbakgrund, blir det en
frstrkning av markrer om etniska grupper till fljd av etnisk tillhrighet (Lewis 2000).
ven invandrarsocialarbetares roller diskuteras nr det gller hur de hanterar
invandrarklienternas sociala problem i samband med myndighetsutvning inom socialt
arbete. ven om de har kulturkompetens, nr de hanterar invandrarklienternas sociala
problem uppstr ett problem som kan relatera till vad som kan uppfattas som en paradox
inom socialt arbete. ena sidan om alltfr stor vikt lggs vid etnicitet och kultur kan
invandrarklienternas sociala problem bortfrklaras med hnvisning till kulturella problem.
andra sidan om invandrarklienternas srskilda behov bortses frn antas detta bero p ett
kulturessentialistiskt synstt inom sociala myndigheter. I detta sammanhang diskuteras ven
invandrarsocialarbetares dubbla roller, eftersom de str mitt i mellan myndighetens krav och
invandrarklientens krav. Drfr vill jag underska hur invandrarsocialarbetare uppfattar
kulturkompetens i sin yrkesutvning och vilka faktorer de lyfter fram nr det gller
invandrarklienters specifika problem och deras specifika behov och vilka faktorer de lyfter
fram nr det gller svrigheterna fr invandrares integration till majoritetssamhllet. Min
studie kan ses som ett bidrag till den vergripande frgestllningen om det gr ngon skillnad
med socialarbetare med invandrarbakgrund.
1.2 Syfte och frgestllningar Mitt syfte r att underska hur socialarbetare med invandrarbakgrund reflekterar ver
begreppen integration, kultur och kulturkompetens i sitt arbete.
Socialarbetare med invandrarbakgrund innebr utlandsfdda invandrare som kommer
frn olika lnder. Jag r intresserad av hur denna grupp upplever och uppfattar sin
kulturkompetens nr de arbetar med invandrarklienter. Jag avser ocks att underska hur
denna grupp beskriver det svenska samhllets syn p invandrarkultur och vilka faktorer de
-
10
beskriver nr det gller hinder fr integration i det svenska samhllet. Jag ska ocks
underska hur denna grupp uppfattar ett etniskt sensitivt socialt arbete i sin yrkesutvning.
Mina frgestllningar r: - Hur uppfattar socialarbetare med invandrarbakgrund begreppet kulturkompetens?
- Hur beskriver de det svenska samhllets syn p invandrarkultur?
- Vad innebr etniskt sensitivt socialt arbete fr socialarbetare med invandrarbakgrund i deras
arbete med invandrarklienter?
1.3 Avgrnsning En viktig avgrnsning r mitt urval av intervjupersoner. Jag har valt mina intervjupersoner
som r socialarbetare med invandrarbakgrund. Som jag tidigare nmnt har svrigheterna
mellan socialtjnsten och invandrarklienter aktualiserat vikten av kulturkompetens hos
socialsekreterare p kommunernas socialtjnst. Dessutom har de komplexa problem som kan
uppst i dessa klienters kontakt med socialtjnsten aktualiserat frgan om socialarbetarnas
roll i arbetet med invandrarklienter. Socialtjnsten i mnga vsterlndska samhllen mter
samma problematik och frsker att anpassa sitt arbete till dagens pluralistiska och
mngetniska samhllen (Kamali 2002:51; Payne 2006:131132). Skillnader i klienters och
socialarbetares etniska och kulturella bakgrund ses av en del forskare som en frklaring till
det sociala arbetets svrigheter med att ge invandrarklienterna en bra service (Dominelli
1998; Kamali 2002:52). Drfr vill jag underska, som jag tidigare nmnt, hur socialarbetare
med invandrarbakgrund uppfattar kulturkompetens i sin yrkesutvning och vilka faktorer de
lyfter fram nr det gller invandrarklienters specifika problem och vilka faktorer de lyfter
fram nr det gller svrigheterna fr invandrare och deras integration till majoritetssamhllet.
En annan anledning till mitt urval r att invandrarsocialarbetare ocks har erfarenheter av att
integreras i majoritetssamhllet, samma som fr invandrarklienter. Dessa socialarbetare r
ocks uppvxta i en annan kultur n majoritetskulturen, samma som fr invandrarklienter. S
d tycker jag att det r lmpligt att underska socialarbetare med invandrarbakgrund fr att
belysa mitt forskningsmne.
En annan viktig avgrnsning r att jag studerar invandrarsocialarbetares syn p
majoritetssamhllet i relation till invandrare. Jag studerar inte majoritetssamhllet direkt. Det
innebr att mina konklusioner innebr en berttelse om det svenska samhllet och socialt
arbete utifrn analys av en specifik grupp socialarbetares berttelser i relation till relevant
forskning.
-
11
2. BEGREPPSFRKLARINGAR I detta kapitel kommer jag att frklara begreppen integration, etnicitet, kultur,
kulturkompetens och etniskt sensitivt arbete som relaterar till mitt forskningsmne. Dessa
begrepp r komplicerade och vittomspnnande, men jag kommer hr att fokusera frmst p
dessa begrepp i relation till mitt forskningsmne.
Integration Integration r ett komplicerat och mngtydigt begrepp som kan tolkas och anvndas p olika
stt. Det kan ocks finnas flera stt att definiera begreppet p, men inom begreppet finns ett
assimilatoriskt inslag, t.ex. invandrare br anpassa sig till majoritetssamhllet. Enligt de los
Reyes & Kamali (2005) r sdant integrationstnkande baserad p ett vi och dem
perspektiv, dvs. en uppdelning mellan ett verlgset vi och ett underordnat dem. Sdant
integrationstnkande konstruerar och reproducerar etniska minoriteters ojmlika
levnadsvillkor i samhllets organisering, strukturella ramar och institutionaliserade praktik
(de los Reyes 2006). I anvndning av begreppet integration p aggregerad niv skiljer Osmar
Aytar (2007) mellan tre inriktningar, nmligen mngkulturell, segregatorisk och
assimilatorisk med ambition att ge en mer nyanserad bild av integration. I denna uppsats
fokuserar jag p ett assimilatoriskt inslag nr jag anvnder begreppet integration i samband
med invandrarsocialarbetares syn p majoritetssamhllets integrationstnkande i relation till
invandrare och dess kultur.
Etnicitet Enligt Soydan (1999) definieras etnicitet som den kollektiva identitet som r gemensam fr
en etnisk grupp. Etnicitetsbegreppet r komplicerat. Det r svrfngat eftersom fenomenet r
svrt att fnga i praktiken (se ven Wikstrm 2009). lund (2000:29) frklarar dessutom att
det grekiska ordet Ethnicos som betecknade utanfrstende mnniskor eller kulturella
frmlingar, idag menas det kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus, lgre klass
eller just migrant. I detta sammanhang nmner lund begreppet de Andra som r
utanfrstende och tillhrande non-mainstream culture.
Enligt Olsson (2000) och lund (2000) innefattar begreppet etnicitet sociala och kulturella
relationer mellan majoritetsgrupper och minoritetsgrupper. Hur en grupp r majoritet eller
minoritet definieras av det sociala systemet. Inom samhllet finns normer som definierar
majoriteten, och utifrn det benmner de avvikande som minoritet (lund 2000). Drfr kan
-
12
etniciteten ha en grundlggande betydelse fr frstelsen av mnskliga relationer, och det
tenderar att dela in mnskligheten i vi och dem (Olsson 2000). Detta kan ocks
underltta fr frstelsen av hur problem i samhllet kan uppst, som t.ex. rasism och
diskriminering. I samband med begreppet etnicitet fokuserar jag p hur
invandrarsocialarbetare reflekterar ver ett vi och dom- tnkande och hur de reflekterar
ver nr de blir definierade som de Andra.
Kultur Kultur och etnicitet r begrepp som ofta blandas samman och kan vara svra att skilja t.
Vissa talar om kultur som ngot starkt sammanlnkat med etnicitet, andra ser kultur som en
social konstruktion och ngot man vljer utifrn den kontext man befinner sig i (jfr Kamali
2002; Hall 2002a; Wikstrm 2009). Kamali (2002) menar att kultur r kontextbunden och
hela tiden skapas och terskapas genom mnniskornas sociala samspel. Enligt Kamali
tenderar ofta den vsterlndska kulturen ses som modern och idealisk, och
immigrantgruppernas kultur betraktas som avvikande traditionellt bunden och statisk. Men
Kamali hvdar att det r direkt felaktigt att exempelvis beskriva den kurdiska kulturen i
singulr form och tillskriva den vissa egenskaper som frutstts delas av alla kurder. Jag
terkommer till Kamalis resonemang nr jag presenterar kritik mot kulturessentialism i
kapitlet tidigare forskning.
Fr att kunna svara p varfr frstelse av invandrades kultur r viktigt inom socialt
arbete, br vi uppmrksamma flera olika perspektiv p kultur nr det gller socialt arbete,
integration och invandrare. Devore & Schlesinger (1999:26) definierar kultur ssom: culture
is a commonly used concept that is difficult to define. It revolves around the fact that human
groups differ in the way they structure their behavior, in their world view, in their
perspectives on the rhythms and patterns of life, and in their concept of the essential nature of
the human condition. Devore och Schlesinger fokuserar p flera olika perspektiv nr det
gller frklaringen av kultur i relation till en grupp mnniskors beteende, deras livsstil, osv. I
sammanhanget r begreppet kultur en viktig faktor nr det gller problemlsning inom
omrden som har med migration och etnicitet att gra.
Stuart Hall (2002a) frklarar ocks begreppet kultur i relation till identitet, etnicitet och
ras och han har bidragit till en ny syn p kultur i komplext interrelaterade kontext. Nutidens
forskning uppmrksammar nya kulturella ramar fr framvxten av identiteter och etniciteter
och drmed fokuserar forskningen p politisk marginalisering och diskriminering av
-
13
invandrare och etniska minoriteter i multietniska urbana kontexter. Utifrn Halls resonemang
om kultur fokuserar jag i denna uppsats p hur invandrarsocialarbetare reflekterar ver
svenska samhllets syn p invandrare och dess kultur som kan relatera till hinder fr
invandrares integration till det svenska samhllet.
Kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete Att ha kulturell kompetens innebr att man r uppmrksam p kulturens betydelse fr den
person man mter, och att man r medveten om att detta kan ta sig uttryck i olika syn p bde
problem och lsningar (Ahmadi & Lnnback 2005). I mtet med klienten br socialarbetaren
ha frmga att anpassa praktiken s att insatserna tar hnsyn till individens specifika behov
(Skytte & Montesino 2006). Det r viktigt att undvika stereotyper om etnisk minoritet. Drfr
ingr i kulturell kompetens kunskap om vad diskriminering, rasism och marginalisering kan
innebra (Ahmadi & Lnnback 2005). Camilla Nordberg (2008) betonar ocks vikten av
kunskap och kompetens av kulturellt erknnande eller kulturell sensitivitet fr socialarbetare i
arbetet med etniska minoriteter. Nordberg sger att man mste ha en flexibel syn p kulturen
och man mste utg frn klienternas kulturer. Nordbergs resonemang om synen p kulturen r
en viktig utgngspunkt nr socialarbetare arbetar med etniska minoriteter. Det finns en diskussion om avsaknaden av kulturkompetens i det sociala arbetets praktik.
Flera forskare ifrgastter socialarbetares syn p minoriteter och dess kultur eftersom deras
syn p minoritetskultur hnger samman med en assimilatorisk kulturuppfattning (Dominelli
2008; Lewis 2000). Problematiken av en sdan assimilatorisk kulturuppfattning r ofta
sammankopplad med etnocentrism, som bygger p en vrldsbild baserad p kulturell
homogenitet uppfattad frn majoritetssamhllet. Forskarna ifrgastter en sdan
assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse eftersom de anser att socialtjnstens misslyckande i
arbetet med invandrarklienter r p grund av en sdan kulturfrstelse av socialarbetare nr
det gller syn p minoriteter och dess kultur i det sociala arbetets praktik (Dominelli 1998;
Kamali 2002; Sandberg 2005; Skytte & Montesino 2006).
Valtonen (2008: 32) betonar en flexibel syn p etniska minoriteters kultur och beskriver
etniskt sensitivt arbete ssom: ethnic-sensitive and culturally competent social works contain
awareness of ones own cultural limitations, openness to cultural difference, respect for the
beliefs and behaviours of different client groups and colleagues of other ethnocultural
backgrounds. Det finns inom socialt arbete en kritisk tradition som argumenterar mot det
traditionella sociala arbetet och menar att det r diskriminerande mot etniska minoriteter p
-
14
grund av dess majoritetsperspektiv (Kamali 2002; Ahmadi & Lnnback 2005). Om socialt
arbete kan ses som en problemlsande aktivitet, br socialarbetare ta hnsyn till problem hos
svl den enskilde klienten, samt frgor p ett vergripande strukturellt plan (Lewis 2000;
Gutirrez 1999; Dhooper & Moore 2001). I detta sammanhang spelar etnicitet en viktig roll
fr svl uppkomsten av olika livsproblem som fr att f perspektiv att lsa problem. Detta
synstt bidrar i sin tur till utgngspunkten fr utformningen av modellen fr etniskt sensitivt
socialt arbete (Gutirrez 1999). En annan frga man kan stlla sig r hur avsaknaden av etnisk
sensitivitet i samhllet pverkar utvecklingen av vr socialpolitik (Devore 1999; Kamali
2002). S det finns ett antal nya perspektiv som det sociala arbetets praktik mste beakta.
Avslutningsvis vill jag uppmrksamma lsaren p att i en del litteratur grs det ingen
tskillnad mellan begreppen kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete. Jag menar att
kulturell kompetens och etniskt sensitivt arbete r begrepp som ofta blandas samman och kan
vara svra att skilja t. Men jag anvnder begreppen kulturell kompetens och etniskt sensitivt
arbete i enlighet med Valtonens (2008) diskussion om kulturell kompetens och etniskt
sensitivt arbete.
3. TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel kommer jag redovisa tidigare forskning som handlar om integration och
kulturkompetens i socialt arbete. Det finns flera olika studier om mitt forskningsmne men
jag kommer hr att fokusera frmst p dessa studiers gemensamma och kompletterande drag.
Dessutom anser jag att det r viktigt att redogra fr vad kulturkompetens i socialt arbete
innebr. I denna diskussion kommer jag ocks att g in p den diskussion som har funnits
kring begreppen kultur och kulturkompetens i socialt arbete bland forskare, sociologer och
som ven har reflekterats i politiken och samhllsdiskursen i vrigt.
3.1 Forskning om integration Jag r intresserad av hur socialarbetare med invandrarbakgrund reflekterar ver
majoritetssamhllets syn p integration i relation till invandrare och dess kultur. Drfr vill
jag i detta avsnitt fokusera p vad kulturell integration innebr utifrn vad jag menar r den
dominerande integrationsforskningen. Jag anvnder mig av uttrycket dominerande perspektiv
fr att representera den forskning som tenderar att se majoritetssamhllets syn p integration
som en envgsprocess vilket innebr att det fr effekten av en kulturassimilatorisk praktik.
Enklast uttryck r det de Andra skall integreras i samhllet vilket ofta fljs av en id om
-
15
att hjlpa de Andra att integrera sig (Kamali et al. 2006). Hr blir sledes integration en
envgsprocess. Den hr synen p integration r mycket vanlig inom
arbetsmarknadsekonomisk forskning om invandrare (se t.ex. Mattsson 2001 fr en
diskussion), men ven inom delar av forskningen i socialt arbete (se t.ex. Gustafsson et al.
1990; Gustafsson & sterberg 2004; Franzn 2004, jfr Alinia 2004 fr en diskussion). Det
finns dock betydligt mindre forskning med explicit fokus p invandrare inom socialt arbete
utan det blir ofta i form av en implicit berttelse dr integration blir till en envgsprocess och
drigenom till ngot snarlikt assimilation. I det hr sammanhanget finns ven en
kulturaliserande diskurs som markerar hur de Andra r. Ett varande som ofta framstll som
ofrnderligt och som mindre vrt (Alinia 2004; Wikstrm 2007, fr en kritik se Mattsson
2001). Jag menar att ven om nuvarande integrationspolitik nmner en mngkulturell modell
(som antogs 1975 av riksdagen) riktlinjer om en samlad invandrarpolitik med jmlikhet,
valfrihet och samverkan som har integrationspolitiska ml, r integrationspolitikens
bakomliggande intention assimilation som r en dominerande politisk ideologi som likstller
integration med assimilation (Kamali et al. 2006, jfr Sandberg 2005). Den forskning jag
synliggr och som inspirerat mig fokuserar p bakomliggande integrationspolitikens intention
och kritiserar den mngkulturella modellen eftersom forskarna tycker att den mngkulturella
modellen r liksom assimilationsmodellen (jfr Kamali et al. 2006; Alinia 2004). Denna
integrationspolitikens avsikt r relaterad till frgan om avsaknaden av kulturkompetens i det
sociala arbetets praktik som jag ska redovisa i nsta avsnitt.
Assimilationsmodellen eller mngkulturella modellen?
I avhandlingen Mngfaldens organisering Om integration, organisationer och interetniska
relationer i Sverige beskriver Aytar (2007) anvndning av begreppet integration i olika
sammanhang. Studien bygger p kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Enligt Aytar
har anvndning av integration i helt olika sammanhang lett till att kaoset kring detta begrepp
har kat. Integrationsbegreppet diskuteras i samband med invandring, ras och etniska
relationer och det blir ett teoretiskt och empiriskt kaos. Han beskriver ven att skillnader av
begreppets anvndning i bde uppfattningar och tillmpningar fortfarande r ett faktum och
drfr rder tvetydigheter om olika sociala fenomen inom integrationsomrdet. Han pekar
ocks p att man har anvnt integration ven i assimilationsperioder i mnga lnder. Drfr
har det funnits uppfattningar som kritiserat de dominerande politiska ideologier i de flesta
europeiska invandringslnder, liksom den dominerande invandringsforskning som tenderar
att jmstlla integration med assimilation.
-
16
Greta Sandberg (2005:14-15) har studerat invandrarpolitik och beskriver en strikt
kulturpolitisk frga i sin forskning Institutionella praktiker och den Andre En studie om
ungdomar med utlndsk bakgrund och mtet med vlfrdsstatliga institutioner i Sverige.
Enligt Sandberg antogs 1975 av riksdagen riktlinjer om en samlad invandrarpolitik (med
jmlikhet, valfrihet och samverkan som har integrationspolitiska ml). Man tog d klart
avstnd frn assimilationstanken men enligt Sandberg lmnade frgan om kultur i diffust
definierade ordalag. Enligt Sandberg bland annat diskuterades kulturbegreppet som under 70-
talet hade frsttts relativt snvt och statiskt. Men frn att ha varit en strikt kulturpolitisk
frga blev kultur en frga om social anpassning och man brjade hr ocks tala om
kulturkollisioner. Frn att kultur p 70-talet mer handlade om ngot man som individ skulle
knna frihet att vlja att behlla eller ndra blev kultur ngot som avvek frn det svenska,
avvikelser som inte sllan definierades i problematiska termer.
I likhet med Sandbergs resonemang om en strikt kulturpolitik, beskriver flera forskare i
statens offentliga utredning Integrationens svarta bok Agenda fr jmlikhet och social
sammanhllning ett kulturellt srartstnkande som genomsyrade bde integrationstnkande
och integrationspolitiken i brjan av 1970-talet (Kamali et al. 2006). Utredningen bygger p
kvalitativa intervjuer och samtal med personer som har invandrarbakgrund. Forskarna
betonar i studien att den dominerande frestllningen i det kulturella srartstnkandet var att
invandrarna kommer frn kulturer som p ett vsentligt stt skiljer sig frn den svenska
kulturen. Forskarna hvdar ven att kulturen kom att bli ett redskap fr beskrivningen samt
frklaringen av skillnaderna. ven socioekonomiska ojmlikheter frklarades av essentiella
kulturella skillnader. Att tillhra andra kulturer blev likstllt med att ha underskott som
mste anpassa sig till majoritetskultur. Detta tankestt kom att dominera
integrationstnkandet, vilket r hgst nrvarande i dagens ider om kulturell mngfald och
ett mngkulturellt samhlle (Ibid.). Det vill sga att vi har i Sverige trots den mngkulturella
modellen ett relativt segregerat samhlle dr assimilationsperspektivet rder nr man hyllar
kulturell homogenitet och skillnader upplevs som ngonting negativt som br tas bort.
Mikael Lorentzen (2008) ifrgastter assimilationism som en form av multikulturalism i
sin avhandling Multikulturella visioner Hedersrelaterat vld och socialt arbete i medierna.
Det empiriska materialet fr denna studie bestr av tidningsartiklar i form av pdf- och
wordfiler, erhllna ur databaser Mediearkivet vid Vxj universitetsbibliotek under februari
mnad 2007. Studien bygger p kvantitativ bearbetning fr att upptcka mnster kring
forskningsmnet i tidningsmaterialet. En del av denna studie har arbetat med frgan hur man
skall frhlla sig nr skilda kulturer i en demokratisk stat inte godtar normer om allas lika
-
17
vrde. Diskussionen om utsatta invandrarflickor och invandrarkvinnor i vissa
minoritetsgrupper och deras situation i vsterlndska samhllen har visat sig vara ett
framtrdande omrde att behandla. Lorentzen lyfter fram frgor som berr samexistensen av
vrderingar i ett samhlle som tycks ha kommit i strid. Enligt Lorentzen r
vrderingskonflikterna som kommer i dagen knutna till skilda mnniskosyner och
familjeideal. Det gller allts hur en samhllsgemenskap frhller sig till grupper som inte
delar viktiga vrderingar, enligt Lorentzen. Han beskriver assimilationism som en form av
multikulturalism. Han lyfter fram ett negativt resultat av assimilationism eftersom den vilar
p en vertygelse om att starka gemensamma moraliska bindningar och grundvrderingar r
frutsttningen fr sammanhllning i ett samhlle. Han betonar att utifrn detta perspektiv
negligeras gruppens betydelse i stor utstrckning eftersom samhllet ses som en helhet och
dr av fljer att banden till samhllet som helhet r starka, medan gruppsammanhllningar r
svaga . Han betonar ven att utifrn assimilationism hyllar man kulturell homogenitet och
skillnader upplevs som ngonting som minimeras. Han pekar ocks p att utifrn
assimilationism frsvinner den sociala gruppen (t.ex. minoritetsgruppen) in i den sociala
helheten (t.ex. majoritetssamhllet). I detta sammanhang fungerar inte assimilationism som
en form av multikulturalism nr det gller frgan om samexistensen av olika grupper och
deras vrderingar i ett samhlle, sger han.
I samband med kulturell homogenitet, ifrgastter Kamali (1999:78-80) i sin forskning
Varken familjen eller samhllet En studie av invandrarungdomars attityder till det svenska
samhllet kulturell integration som har en assimilatorisk intention i begreppet. Kulturell
integration omfattar enligt Kamali integration p niv med majoritetsbefolkningen bland
annat med hnsyn till aspekter som normer och moral. lund (2000) ifrgastter ocks sdant
majoritetssamhlles normalitetsprincip som betyder att majoritetssamhllets norm stts som
mtt fr det som avviker i sin artikel Etnicitetens mngfald och mngfaldens etnicitet. lund
problematiserar den hr normalitetsprincipen eftersom den r relaterad till etnocentrism
som kopplas till maktrelationer i en global kontext. Etnocentrism kan enligt Minoo Alinia
(2004:180-184) anvndas fr att markera grnsdragningen mellan minoritets- och
majoritetsgrupper. Etniska grupper kan ven anvndas fr att markera grnsdragningen
mellan ett frestllt vi och de Andra (Eriksson et al. 2002).
Alinia (2004:179-185) beskriver hur kulturella grnser mellan svensk och annan
kultur som konstrueras av majoritetssamhllet pverkar invandrares identitet och hur dessa
pverkar skapandet av de Andra och erknnandet av tillhrigheten i sin avhandling Spaces
of Diasporas Kurdish identities, experiences of otherness and politics of belonging. Alinia
-
18
beskriver ven hur svenska media representerar invandrares kulturer som outvecklade och
omoderna. Alinia pekar p att detta r ett bidrag till skapandet av de Andra och kultur blir i
det hr sammanhanget en enda frklaring till annorlundahet. Det r intressant att notera hr
Hanna Wikstrms (2007: 23-34) frga i sin avhandling (O)mjliga positioner Familjer frn
Iran & postkoloniala reflektioner hur de Andra placerar (positionerar sig) i
majoritetssamhllet i samband med kulturella grnser, eftersom de kulturella grnserna
pverkar de Andras positioner i majoritetssamhllet. Wikstrm pekar p att de Andra kan
placera antingen mitt i mellan eller bortom tv olika kulturer i frhllande till positioner fr
de Andra i majoritetssamhllet. Men samtidigt ifrgastter Wikstrm orden mellan eller
bortom de tv olika kulturerna, om den Andre sger att denne ocks r modern mnniska
och har modern kultur. D blir det paradoxalt nog att detta mellan eller bortom som gr
det mjligt att tala om den (o)mjliga positionen fr den Andre. Den Andre blir med
Wikstrms ord den upplyste Andre eller den moderne orientalen. I detta sammanhang
kan den upplyste Andre inte hitta en plats mellan eller bortom de tv olika kulturerna,
eftersom det r ett sammanhang konstruerat utifrn en frnvaro av den polaritet (t.ex. den
tudelade bilden av Europa/ Vst som det moderna; och Iran/ st som det traditionella) som
konstrueras av majoritetssamhllet.
Hr kan man observera en intressant faktor, nr det gller maktfrhllande mellan
grupper med olika etniska kulturella bakgrund. Den intressanta faktorn r
majoritetssamhllets syn p minoritetskultur som kopplats till kulturell hegemoni (Hall
2002a). Hall (2002a:258261) beskriver kulturell hegemoni i sin bok Representation:
Cultural Representations and Signifying Practice. Han problematiserar kulturell hegemoni
eftersom den r strukturerad utifrn etnocentrism som ett stt att ordna vrlden i en rad
olika dikotomier, ssom vi - de Andra", civilisation - barbari, vit - svart och verordnad -
underordnad. I samband med etnocentrism blir Halls resonemang om kulturell hegemoni
en intressant faktor nr man ser hur etnocentrism relateras till maktrelationer i en global
kontext.
Sammanfattningsvis i samband med diskussionen om kulturell integration eller kulturell
homogenitet, lyfter refererad forskning fram problemen nr integration jmstlls med
assimilation. Denna frga kan svaras med ett vi och dem perspektiv i
integrationstnkandet som jag ska presentera i kapitlet teoretiska perspektiv, dvs. en
utgngspunkt som majoritetssamhllets syn p minoriteter och dess kultur.
-
19
3.2 Forskning om kulturkompetens i socialt arbete Kulturell sensitivitet som professionskunskap
Nr det gller diskussion om socialt arbete och etniska minoriteter, lyfter Nordberg (2008)
fram i sin artikel Socialt arbete och etnicitet vikten av tankarna om erknnandet av
medborgares olikhet. Hon diskuterar vilken kompetens eller kunskap som socialarbetare
behver i arbetet med invandrarklienter och etniska minoriteter. Hon diskuterar ocks vilka
tgrder som majoritetssamhllet behver vidta fr att inkludera invandrare och etniska
minoriteter som fullvrdiga medborgare. Hon ppekar att det sociala arbetets
professionskunskap innefattar kulturell sensitivitet. Men hon frgar sig hur beaktas kultur i
det sociala arbetet. Enligt Nordberg r den etablerade frstelsen av kultur ofta kopplat till
tanken om en fast uppsttning ider, normer och traditioner som ofrndrade frs vidare till
nya generationer en statisk uppfattning. Kultur br enligt Nordberg istllet frsts som
social handling och fr en mer dynamisk och frnderlig karaktr. Kultur handlar om ider
och erfarenheter och dessa uttrycks p skilda stt. Kultur r hr en del av det sociala livet och
skapas genom aktiva handlingar och i motsttningar mellan mnniskor. Drfr genomsyras
de olika kulturella normerna och vrderingar i det sociala arbetets praktik och drfr behvs
en srskild god praktik i arbetet med invandrare och etniska minoriteter. Annars finns en risk
att det frstrker ett vi och dom- tnkande och att sociala problem ges kulturella
frklaringar vilket gr utanfrskapet svrt att pverka, sger Nordberg.
I likhet med Nordbergs resonemang om kulturell sensitivitet som professionskunskap
beskriver Gail Lewis (2000) etnisk absolutism (ethnic absolutism) i sin forskning Race,
Gender, Social Welfare Encounters in a Postcolonial Society. Studien bygger p kvalitativa
intervjuer och samtal med socialarbetare. Lewis ifrgastter etnisk absolutism som innebr att
etniska grupper och deras kultur tillskrivs singulr form och vissa egenskaper i samband med
socialt arbete, samhllets organisering och institutionaliserade praktik. Lewis vill ppeka i
samband med etnisk absolutism hur majoritetssamhllets princip gestaltar sig i
vlfrdsorganisationen och dess praktik, och hur etnisk absolutism som bygger p idn om
det homogena samhllet reproduceras i en organisation i samband med kultur. Enligt Lewis
problematiseras etnisk absolutism eftersom den leder till restriktion av socialt arbete i
praktiken och den leder till att etnicitet blir fixerad i en kategori, t.ex. de Andra (the others).
Fr att undvika etnisk absolutism, som att etnicitet blir fixerad i en kategori, nmner
Nordberg (2008) begreppet kulturellt medborgarskap (cultural citizenship). Enligt
Nordberg distanserar kulturellt medborgarskap inte invandrare och minoritetskultur frn
-
20
majoritetskulturen, vilket sker inom ramen fr mngkulturalism, utan handlar om delaktighet
i det gemensamma. I relation till kulturellt medborgarskap citerar hon Nick Stevensons
resonemang som handlar om cultural citizenship.
Wecanonlypromotedialogueinconditionswherewehavebeguntorealisetheculturalcomplexityofdifferentpositionsandviewpoints.Thisrequiresnotonlythatweempowerminoritieswithinpublicconversations,butthatwealsoseektounderstandthesocialprocessesthathavehistoricallypromptedsomeviewsoverothers.Therecoveryoftheotherandwiderquestionsofjusticeremainessentialtoinclusiveformsofcitizenship.Thekeywordhereisrespect,nottolerance.Torespecttheothersupposesalevelofengagementthatgoesbeyondmutualindifference(Stevenson2003:152153).
Nr det gller diskussion om avsaknaden av kulturkompetens i socialt arbete, ifrgastter
flera forskare en assimilatorisk kulturfrstelse av socialarbetare. Forskarna ifrgastter
denna kulturfrstelse eftersom de anser att socialtjnstens misslyckande i arbetet med
invandrarklienter r p grund av denna assimilatoriska kulturuppfattning som bygger p
kulturell homogenitet av majoritetssamhllet. Problematiken av sdana assimilatoriska
kulturuppfattning kan sammankopplas med etnocentrism (Dominelli 1998; Kamali 2002;
Sandberg 2005; Skytte & Montesino 2006).
- Etnocentrism: En assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse
I boken kulturkompetens i socialt arbete har Kamali (2002) studerat det traditionella sociala
arbetets metod. Studien bygger p kvalitativa intervjuer och samtal med socialarbetare och
invandrarklienter. Han ppekar i sin bok att det traditionella sociala arbetet utgr frn
metoder som anpassade efter den majoritetsbefolknings behov och har dremot haft svrt att
mta behoven hos minoriteten. Han ifrgastter ett sdant traditionellt socialt arbete eftersom
detta synstt utgr frn en assimilatorisk kulturfrstelse fr andras kulturer. Han sger att
stereotypa frestllningar om minoritetskultur r exemplar p en assimilatorisk karaktr av
kulturfrstelse.
Lena Dominelli (1998:48) beskriver i sin artikel Multiculturalism, anti-racism and social
work in Europe assimilation i samband med multikulturalism, rasism och socialt arbete. Hon
problematiserar assimilationsbegreppet eftersom det innehller majoritetssamhllets
maktposition i olika sammanhang. Hon problematiserar srskilt majoritetssamhllets premiss
i ett kulturellt sammanhang, dvs. den dominerande kulturen r verlgsen (the dominant
-
21
culture is superior) som bekrftas av den vita kulturens verlgsenhet (a supremacy of
white culture). Eftersom i ett majoritetssamhlles premiss redan innehller ett assimilatoriskt
syfte, d mste underordnade minoritetsgruppers kultur smltas in i majoritetssamhllets
kultur, drmed blir maktfrhllandet mellan grupperna ojmn. Hon frklarar ett sdant
maktfrhllande s.k. zero-sum, dvs. there is a winner and a loser. Hon vill visa ett
ojmnt maktfrhllande mellan grupperna genom att lna Parsons term s.k. zero-sum.
Dominelli (1998) beskriver dessutom att ven om socialarbetare deltar i ett etniskt
program i multikulturella sammanhang, blir det a superficial acceptance of difference
eftersom ett ojmnt maktfrhllande mellan majoritets- och minoritetsgrupper redan r en
premiss i olika sammanhang.
- En essentialistisk kulturuppfattning
Kamali (2002) beskriver kulturell homogenitet som baseras p majoritetssamhllets
dualistiska tnkestt. Han beskriver ven att problematiken av kulturell homogenitet
sammankopplas med en essentialistisk kulturuppfattning. Kulturessentialisterna ser kulturer
som homogena koherenta system som starkt skiljer sig frn varandra och som r ofrenliga.
De betraktar allts den enskilda kulturen som avgrnsad och homogen. Detta synstt opererar
med en essentialistisk kulturuppfattning. Han ppekar att begreppet frmling r ett bra
exempel p en essentialistisk kulturuppfattning som har genomsyrat det vsterlndska
dualistiska tnkandet, t.ex. vi i vst r rationella, de i st r irrationella; vi r moderna,
de r traditionella. Frmling tolkas dessutom utifrn en kulturell kontext som kulturella
frmlingar idag som r kulturellt frmmande grupper med minoritetsstatus eller migrant.
Skytte & Montesino (2006) beskriver i artikeln kulturella perspektiv inom socialt arbete
problematiken av socialarbetares essentialistiska uppfattning om minoriteter och dess kultur.
De menar att socialarbetares essentialistiska uppfattning problematiseras nr en
minoritetsmedborgare inte betraktas som en specifik individ utan enbart som
kulturrepresentant, och allt det som personen gr frklaras drmed med hnvisning till hans
eller hennes kultur. De sger att ett allvarigt problem uppstr nr detta synstt frknippas
med socialt arbete. T.ex. nr socialarbetare analyserar orsakerna till en
majoritetsmedborgares avvikelse, utgr man frn ett idealt stt p den konkreta medborgarens
situation, men om medborgaren har invandrarbakgrund eller etnisk minoritetsbakgrund
frklaras medborgarens sociala avvikelse som ett resultat av etniska och kulturella
tillhrighet. Detta r inom socialt arbete ett allvarigt problem, eftersom det medfr att
socialarbetaren i sitt skande efter en kulturell frklaring inte uppnr ngon strre frstelse
-
22
fr klientens situation och sociala problem, utan flyttar fokus frn den konkreta situationen
och de sociala problemen till klientens kultur. Dessutom kan sdana kulturella frklaringar
leda till en frstelse som frhindrar mjligheten till en seris analys av sociala problem,
drmed ocks mjligheten till konstruktiva sociala insatser.
- Den kontextuella kulturfrstelsen
Kulturell homogenitet som majoritetssamhllets intention nr det gller invandrares
integration till majoritetssamhllet r relaterad till hur majoritetssamhllet konstruerar och
tolkar minoriteter och dess kultur. Detta kallar enligt konstruktionisterna en kontextuell
kulturfrstelse om minoritetskultur. Inom den kontextuella kulturfrstelsen talar man om
att grnser mellan olika sociokulturellt definierade grupper r socialt konstruerade (Graninger
2000; Johansson 2000). Utifrn detta synstt r etnicitet allts en social konstruktion.
Etnicitet produceras under specifika sociala och politiska omstndigheter. Mnniskor skapar,
tolkar och frndrar sina kulturella och etniska identifikationer i samspel med andra och i
frhllande till de sociala sammanhang de ingr i. Utifrn detta synstt definieras etniska
grupper och etniska grnser av de grupper som sjlva r involverade i etniska relationer, vare
sig de tillhr majoritets- eller minoritetsgruppen. Kulturkonflikter, diskriminering och rasism,
liksom alla de problem som kan uppst i multietniska samhllen, skapas mellan majoritets-
och minoritetsgruppen (Fook 1999; Guibernau & Rex 2001).
Med detta synstt kan vi inom socialt arbete bli mer medvetna om att mycket av det som
upplevs som specifika kulturdrag har utvecklats. Drmed sger Skytte & Montesino (2006)
att ett problem uppstr, nr det gller motstridiga hnsyn, dvs. vad jmlik behandling och
erknnande av det specifika gller. Eftersom den kontextuella kulturfrstelsen understryker
att det r problematiskt att blanda in den enskilde medborgarens kultur eller etnicitet i
analysen av sociala problem.
I samband med ojmlik behandling av minoritetsgrupper inom socialt arbete beskriver
Dominelli (1998) en rasistisk karaktr inom socialt arbete som kan relatera till maktposition
av majoritetsgrupper. Hon beskriver att ven om socialarbetares analytiska frmga och
kritiska bedmning av klienternas problem r viktiga aspekter inom socialt arbete, blundar
vita socialarbetare fr sdana aspekter nr det gller invandrarklienters problem som kan
relateras till deras kultur. Hon beskriver att detta r antingen, vita socialarbetares rdsla att
bli kallad rasist om de analyserar minoriteters sociala och kulturella problem utifrn deras
kulturella identifikationer som baseras p en stereotypifierande bedmning om minoriteters
kultur, eller de har ingen frmga att analysera minoriteters kulturrelaterade problem. Detta
-
23
r ett allvarligt problem inom socialt arbete och detta r dessutom en paradox av
multikulturalism ven om vi numera lever i ett samhlle dr mngfalden r synlig i
individernas vardagsliv.
Sammanfattningsvis som tidigare forskning har visat att ven om kulturkompetens av
socialarbetare har aktualiserat i samband med arbetet med invandrarklienter, r
problematiken socialarbetares kulturuppfattning om minoritetskultur som bygger p en
monokulturell linje, dvs. kulturell homogenitet och saknaden av kulturkompetens nr det
gller hur socialarbetare frstr och tolkar minoritetskultur. I detta sammanhang kan man
frga sig vilken teoretisk utgngspunkt som kan anvndas fr att frst majoritetssamhllets
syn p minoriteter och dess kultur. I min studie av socialarbetare med invandrarbakgrund
anser jag att ett vi och dem perspektiv r anvndbar fr att frst hur majoritetssamhllet
uppfattar och konstruerar etnicitet och hur majoritetssamhllet skapar en grnsdragning
gllande minoritetskulturer. Jag anser ocks att ett annat perspektiv som etniskt sensitivt socialt arbete r anvndbar fr att frndra socialarbetares missuppfattning om
minoritetskulturer och fr att skapa frndringsarbete nr det gller socialt arbetet med
invandrarklienter.
4. TEORETISKA PERSPEKTIV I detta kapitel kommer jag att redogra fr de teoretiska perspektiv som utgjort inspiration
och utgngspunkt i analysen av min empiri. Perspektiven jag utgr frn r ett vi och dem
perspektiv (t.ex. andrafiering och rasifiering) samt etniskt sensitivt socialt arbete nr det
gller etnicitet i organisationer. Jag menar att perspektiven som jag valt utifrn mitt syfte och
frgestllningar kan tjna som en grund fr en frstelse fr mina intervjupersoners
erfarenheter och uppfattningar av integration, kulturkompetens och socialt arbete. Jag har valt
dessa teoretiska perspektiv efter en grundlig genomgng av dagens ledande forskning om mitt
forskningsmne.
4.1 Ett vi och dem perspektiv 4.1.1 Andrafiering
Vi och dem som ett perspektiv innebr anvndandet och skapandet av vissa kategorier
eller frestllningar om etnicitet i den sociala verkligheten (Stier 2008). Kategorin
invandrare skapas och konstrueras genom en social konstruktionsprocess (Torres 2008).
Frestllningen om de Andra skapas genom en social konstruktionsprocess, nmligen de
-
24
som tillhr en annan kultur n majoritetskultur (Eriksson-Zetterquist & Styhre 2007). Jag r
intresserad av att anvnda mig av dessa teoretiska influenser fr att frst grupperings- och
differentieringsprocesser, gllande konstruktioner och frestllningar av
kategoriseringskriterier till grupper vi och de Andra, dvs. hur en social
konstruktionsprocess, en andrafiering uppkommer. Begreppet andrafiering betecknar just
den process som konstruerar de Andra som annorlunda och underlgsna. Att konstrueras
som de Andra r alltid kopplat till en position av underordning eftersom det r baserat p
frestllningar om ras eller etnicitet (Kamali et al. 2006:45).
Enligt lund (1997:9-12) finns det frestllningar om vad som r svenskt och icke-
svenskt och vad som r normalt och onormalt inom svenska vlfrdsorganisationer. Detta r
en grund fr att utveckla bilden av de Andra som kulturellt annorlunda och icke-
svenskar. Sdana normalitetsfrestllningar bygger p en konstruktion av de annorlunda
som mindre vrda. lund pekar p att nr det gller problemet med bristande integration,
frklarar svenska socialarbetare detta med invandrargruppers problematiska kultur, dvs.
invandrares annorlunda familjestrukturer. lund menar att invandrare ses ofta som brare av
kultur inom de svenska lokala vlfrdsinstitutionerna.
I likhet med lunds resonemang om svenska samhllets syn p invandrare och dess
kultur, sger Sandberg (2005:75) att pongterandet av skilda kulturer inom det sociala arbetet
fr en bieffekt. Utifrn detta synstt frklaras invandrares problem med etnisk tillhrighet och
kulturell bakgrund och drmed individualiseras problem som borde hrledas till strukturella
orsaksmekanismer som segregation och diskriminering. Vi fr en uppdelning, en
dikotomisering av det svenska som normalt och det Andra som annorlunda, frmmande
och icke-svenskt, sger Sandberg. Invandrares kultur uppfattas som tyngda av traditioner,
traditioner som blir orsaken till brister i social kompetens som drmed antas leda till
svrigheter att komma in p den svenska arbetsmarknaden.
Nr det gller integration i ett kulturellt sammanhang (t.ex. kulturell integration), kan
man ocks uppmrksamma hur socialarbetare i svenska vlfrdsorganisationer konstruerar
invandrare och invandrarkultur. Kulturell integration kan frklaras av en modell som opererar
med en assimilatorisk karaktr av kulturfrstelse (Dominelli 1998; Wikstrm 2009; lund
2000). Det vill sga att kulturell integration syftar till en monokulturell linje eller en kulturell
homogenitet av det svenska samhllet (Kamali 1999, jfr Magnusson Turner 2008).
Exempelvis finns det en diskussion kring en kulturell homogenitet i samband med socialt
arbete. Jonsson (2005) refererar till Kamali som hvdar att det finns en assimilatorisk kraft
inom socialt arbete. Enligt Kamali verkstller socialarbetare den monokulturella linjen och
-
25
arbetar fr att individerna ska frenas i det normala samhllet som normala individer med en
normal livsstil p majoritetssamhllets premisser. Det vill sga att den assimilatoriska kraften
finns i vlfrdsorganisationernas och dess anstlldas arbete. Detta r med andra ord den
verordnade samhllsstrukturen har en assimilatorisk kraft. Jonsson refererar Kamalis artikel
The role of educational institutions in the clientization of immigrants: the Swedish case, dr
Kamali skriver om hur svenska vlfrdsorganisationer klientifierar invandrare i Sverige.
Kamali beskriver i den artikel det svenska sociala arbetet och dess utbildningar som prglat
av den amerikanska traditionen av case work. Case work r individuellt orienterad och
dess fokus r att leda individen mot det som betraktas som ett normalt i liv i det normala
samhllet. Jonsson talar i samband med Kamalis resonemang om klientfiering hur individers
identiteter kan riskera att konstrueras i ett samspel med vlfrdsorganisationen och dess
aktrer. Det handlar inte om passivisering, vilket man ibland menar med klientgrelse, utan
det handlar om att man konstruerar bilder av mnniskor som klienter och att dessa kan vara
med i konstruktionen av problemtyngda identiteter, sger Jonsson (2005). Hr kan man
uppmrksamma hur invandrarklienter konstrueras genom organisationens
andrafieringsprocesser som syftar till en kulturell homogenitet i det sociala arbetets praktik.
Jag kommer att analysera mitt empiriska material utifrn andrafiering som analytiskt
begrepp, dvs. en social konstruktion av de Andra (Mulinari 2007; lund 1997, 2000). Jag
kommer att analysera ocks ngra viktiga begrepp t.ex. kultur och ras utifrn den
konstruktionen eftersom dessa begrepp r viktiga faktorer fr att frst konstruktionen av de
Andra (Fook 2002; Hall 2002a). Etnicitet r en viktig del av sjlvfrstelsen fr individer
och grupper, men i de flesta sammanhang identifieras den via den sociala konstruktionen av
de Andra, dr etnicitet skapas genom identifikation av en majoritetens uppfattning (lund
2000). Detta synstt pverkas ocks nr det gller etnisk kultur (Guibernau & Rex 2001;
Lewis 2000). Exempelvis nr det gller socialt arbete med invandrare eller etniska
minoriteter, i olika sammanhang tnker socialarbetare ofta p invandrarklienters situation i
kulturella termer, dvs. ett perspektiv som haft stort inflytande inom socialt arbete (Skytte &
Montesino 2006). Med detta synstt kan vi inom socialt arbete bli medvetna om att mycket av
det som upplevs som specifika kulturdrag har utvecklats i samspel med det konkreta
lokalsamhlle som mnniskorna i frga ingr i, vilket exempelvis kan gller invandrare och
flyktingar (Ibid.).
4.1.2 Rasifiering
-
26
I samband med en social konstruktionsprocess av de Andra som r baserad p
frestllningar om ras, r jag intresserad av att anvnda mig av rasifiering som begrepp i
analysen av min empiri. Rasifiering syftar p frestllningar och handlingar som utgr frn
att skillnader mellan mnniskor kan hrledas frn utseendemssiga egenskaper eller nationellt
ursprung (Kamali et al. 2006:46; Mulinari 2007:75-76). Forskare som Molina (2008) och
Hall (2002a) lyfter fram rasismens specifika betydelse i skapandet av relationer av ver- och
underordning genom att anvnda rasifiering. Enligt Molina (2005:95) r
rasifieringsprocesser associerade till en essentialistisk mnniskosyn som legitimerar den
sociala rangordningen utifrn en frestllning om mnniskors vsenskilda och ofrnderliga
olikheter utifrn kulturella och utseendemssiga tillskrivningar.
I likhet med Molinas resonemang om rasifiering pekar lund (1997:10-11) p att
rasifiering r en process som skapar ett motsatsfrhllande mellan vi och de Andra.
lund anser att rasifiering tydligt synliggrs nr etnicitet i samhllets institutioner beskrivs i
termer av traditionstyngda och frmmande invandrarkulturer. Detta betyder att den
Andre i relation till oss skapas medvetet. Detta betyder dessutom att skapandet av den
Andre till fljd av rasifiering antas det finnas skillnader och markrer och drmed uppstr
grnser fr vad den Andre kan bli. Detta har som fljd att den symboliska markeringen av
olikheten blir ett faktum som frhindrar dem att vara likvrdiga oss, enligt lund.
Med andra ord r rasifiering enligt Molina (2008:58-60) de processor som medfr att
mnniskor i ett visst sammanhang tnker och handlar utifrn idn om ras. Detta betyder att
vi alla kategoriserar och konstruerar utifrn idn om ras. Detta innebr att ras r en social
konstruktion. Ras har ven anvnts i samband med en viktig rasistiskt ideologi, dvs.
kulturrasism (se ven Hall 2002a; Mattsson 2001). Molina refererar till internationella studier
(t.ex. Gilroy och Smith) som visar att ras betraktas som ett kulturellt fenomen, som gjort
ras synonymt med etnicitet. Det vill sga att kulturrasism har hmtat frn rasistiska
ideologier bland annat frestllningar om kulturella skillnader mellan etniska grupper.
Drmed r det viktigt att frst kulturrasism som ideologisk ram som en produkt av
invecklade sociala och kulturella relationer mellan ver- och underordnade grupper.
Exempelvis r idn om den vita mannens verlgsenhet (a supremacy of white people) i
ett kulturellt sammanhang alltjmt aktuell fr frstelsen av dagens rasistiska ideologier, inte
minst i Sverige (Molina 2008). Molina sger dessutom att kulturen r inte enbart socialt
byggd uttryckt, utan den fr ocks konkreta uttryck i samhllets organisationsmnster.
Kulturen r dels sttet p vilket en grupps sociala relationer r strukturerade och utformade
och dels det stt p vilket dessa former upplevs, uppfattas och tolkas (Ibid.). Drmed
-
27
innefattar kulturer ocks maktfrhllanden som speglas i mnster fr dominans och
underordning, sger Molina.
I samband med kulturrasism som Molina uttrycker ovan, diskuterar Dominelli (1998:41)
rasism som frknippas med maktposition av majoritetssamhllet i individuell, institutionell
och kulturella niver. Dominelli beskriver hur socialt arbete i Europa har frknippat i
individuellt, institutionellt och kulturellt sammanhang i samband med rasifierade identitet
(racialised identit). Dominelli lyfter fram fler olika problem nr socialarbetare arbetar med
en traditionell metod som relaterar till socialt arbetes kontrollfunktion som kan ses som en
effekt av rasism, eftersom den traditionella metoden av socialt arbete frknippas med den
vita mannens verlgsenhet. Dominelli frklarar varfr problemet uppstr i samband med
interventionen av socialt arbete om man definierar socialt arbete p ett traditionellt stt,
eftersom socialarbetare inte kan leverera effektiva lsningar till sina invandrarklienter nr det
gller dessa klienters specifika behov i olika sammanhang. Dominelli menar att socialt arbete
fokuserar p kontroll av invandrarklienterna, och p s stt r det svrt att identifiera dessa
invandrarklienters specifika behov i olika sammanhang.
Ett annat problem uppstr nr socialt arbete frknippas med rasism p individuell,
institutionell och kulturell niv och nr de tre niverna av rasism interrelateras till varandra.
Dominelli (1998:44) fokuserar p hur minoritetsgruppen har frknippats med en rasifierad
andrafierings process (the racialised othering process) som syftar till utestngning av
minoritetsgruppen eftersom den inte tillhr majoritetssamhllet och de r outsiders. Detta
r enligt Dominelli rasism eftersom rasism syftar till utestngandet av de Andra.
Minoritetsgruppens beteende och deras kulturella vrderingar mste kontrolleras och
legitimeras av socialt arbetes kontrollfunktion som prglas av majoritetssamhllets
identitetspolitik. Socialtjnsten mste i detta sammanhang bekrftas av majoritetssamhllets
identitetspolitik och socialt arbetes intervention mste knyta till socialt arbetes
kontrollfunktion nr socialarbetare arbetar med minoriteter. P s stt blir minoriteter de
Andra genom en rasifierad andrafierings process och de blir objekt i det sociala arbetets
praktik.
Sammanfattningsvis leder ett vi och dem perspektiv till en systematisk ver- och
underordning mellan vita svenskar och rasifierade mnniskor, frmst invandrare (Molina
2006; Rbergh et al. 2007). Det vill sga att ett vi och dem perspektiv r relaterad till ett
system av privilegier som baseras p frestllningar om ras och som ger mnniskor
definierade som vita en verordnad position i samhllet. Ett sdant tnkande reproducerar
drmed de Andras underlgsenhet (Fook 2002). P s stt vidmakthlls
-
28
majoritetssamhllets maktposition och deras maktutvande r relaterad till invandrares
ojmlika livsvillkor i samhllets organisering och institutionaliserade praktik (de los Reyes
2006). I detta sammanhang kan vi frst varfr ett vi och dem perspektiv leder till
problem, eftersom ett vi och dem perspektiv leder till ojmlika livsvillkor fr
invandrare.
Exempelvis nr vi relaterar begreppen andrafiering och rasifiering till det sociala arbetets
praktik, understryker begreppen att det r problematiskt att blanda in den enskilde klientens
kultur eller etnicitet i analysen av sociala problem. Men nr det gller det konkreta sociala
arbetet, kan vervganden kring etnicitet eller kultur vara relevanta, eftersom utformandet av
de konkreta sociala insatserna gentemot en klient tar utgngspunkten utifrn den konkreta
klientens frstelse av sin egen situation och nskeml fr framtiden (Skytte & Montesino
2006). Om en specifik klients behov inte tas som en utgngspunkt i den sociala praktiken
(utan dess tillskrivna egenskaper), uppstr ett problem nr det gller jmlik behandling i det
sociala arbetet. Fr att diskutera vad jmlik behandling r och fr att lsa integrationsfrgan
finns ett annat alternativ. Forskning har bland annat lyft fram betydelsen av ett etniskt
sensitivt socialt arbete nr det gller socialt arbete med invandrarklienter.
4.2 Etniskt sensitivt socialt arbete Inom forskning om etnicitet diskuterar flera forskare etnisk medvetenhet fr socialt arbete.
Forskaren Lorraine M Gutirrez (1999) sger i sin artikel etnisk medvetenhet fr social
rttvisa att socialarbetare mste frga sig om de skall fokusera p social kontroll eller p
social rttvisa i en alltmer multikulturell vrld. Gutirrez sger vidare att socialarbetare har i
mycket mindre utstrckning uppmrksammat frgor om diskriminering, rasism, fattigdom
och frtryck. Socialarbetare har drfr misslyckats med att mta de behov som etniska
minoriteter har. Fr att svara upp mot dessa krvs att det tillmpas ett tvrkulturellt
frhllningsstt i den sociala praktiken, dvs. frn etnocentriskt perspektiv till etnisk
medvetenhet, framhller Gutirrez. Som exempel p denna typ av etnisk medvetenhet hos
socialarbetaren nmner Gutirrez fljande: Kunskap om den betydelse som den etniska
tillhrigheten har i klientens vardagsliv, frmgan att kommunicera med personer frn andra
kulturer och att ha en icke-dmande attityd. Att utveckla etnisk sensitivitet och
kulturkompetens r en pgende process under socialarbetarens livslnga karrir, betonar
Gutirrez (1999).
-
29
Kamali (2002) skriver ocks att i den nya mngkulturella verkligheten behver
socialarbetaren utveckla en relation med sina klienter som r baserad p msesidigt
frtroende. Men om klienter har en annan kulturell bakgrund n socialarbetaren, kan det vara
svrt att skapa ett sdant frtroende eftersom socialarbetarna hamnar i en situation som r
typisk fr existensen av det kulturella gapet. Klienterna hamnar i en situation som liknar
den asymmetri som ofta uppstr genom klasskillnader inom socialt arbete. Hr har begreppet
klass just med social rangordning att gra eftersom teorier om (gapet mellan)
samhllsklasser (t.ex. socialarbetare eller klienter) hnvisar till system av social rangordning
och maktfrdelning (Wikstrm 2009; Mattsson 2010). Som speciellt etnologer/antropologer
tydliggjort s kan klasskultur utgra en central maktrelation (Ambjrnsson 2004). Drtill
samverkar enligt Wikstrm (2009:43) etnicitet med klass i s hg grad att man kan tala om
etnifierad klassning eller klassad etnifiering (jfr de los Reyes 2006). Ett uttalande om
etnifierad klassning eller klassad etnifiering kan ocks visa maktfrhllanden mellan
samhllsklasser, dvs. srskiljande mellan olika grupper som socialarbetare eller klienter. Nr
dessa maktrelationer vxer fram i det sociala arbetet r det mjligt att klienterna blir antingen
mycket reserverade och restriktiva, eller inte visar ngot frtroende fr socialarbetarna. Detta
gr att socialarbetarnas goda intentioner inte ger ngot resultat och de blir mer och mer
frustrerade. Detta kan i sin tur leda till att socialarbetare som inte frmr frst klienterna,
hnvisar till kulturella skillnader och lmnar problematiken orrd, sger Kamali (2002).
I parallell med Kamalis resonemang understryker Nordberg (2008) kunskap och
kompetens av kulturellt erknnande eller kulturell sensitivitet fr socialarbetare i arbetet med
invandrare och etniska minoriteter. Enligt Nordberg kan kulturellt erknnande inte handla om
kategorisering utan det handlar om sensitivitet fr den enskilda klientens konkreta
livshistoria, aktuella livssituation och nskeml fr framtiden. Detta r kunskaper man inte
kan hmta frn kulturexperter utan frn samtal med enskilda klienter. Socialt arbete med
etniska minoriteter handlar drfr inte om srskilda kulturella kunskaper utan om analytisk
kompetens gllande klienters aktuella sociala kontext.
I samband med analytisk kompetens gllande klienters aktuella sociala kontext betonar
Lewis (2000:103) behov av policydokument (the social services policy) fr arbetet med
etniska minoriteter utifrn etnisk sensitivitet som motverkar rasism. Lewis beskriver de
konkreta elementen i policydokument i samband med etniskt sensitivt socialt arbete p
fljande stt.
Recognitionandvalorizationofthemultiracial/multiculturalcompositionoftheCity,
-
30
Oppositiontoallformsofracismandcommitmenttothepromotionofracialequalityandjustice,Aresponsibilitytoprovideculturallyappropriateandsensitiveservicestoallresidentswhoneedthem,withinavailableresources,AresponsibilitytoimplementtheCouncilsequalopportunitiesinemploymentpolicy(Lewis2000:103)
Etnisk sensitivitet innebr dessutom att socialarbetare br jobba med den institutionella
strukturen som bevarar ett arbetsstt som tillhandahller social service av olika slag (Devore
1999; Gutirrez 1999; Dhooper & Moore 2001). Om socialarbetare verkligen vill frndra
situationen fr mnniskor med invandrarbakgrund eller etnisk minoritet, s mste
socialarbetare fundera i andra tankebanor: p vilket stt kan socialarbetare bidra till social
rttvisa? (Gutirrez 1999). Och just social rttvisa r den mest betydelsefulla komponenten
nr det gller etnisk medvetenhet. Det vill sga att ett etniskt medvetet perspektiv ger
organisationen ett dynamiskt tankestt och bidrar till att den blir mer representativ och bttre
svarar mot behoven i samhllet. Det gller att tillfra socialbyrn en etnisk komponent i
sttet att tnka, besluta och handla.
Dominelli (2008:76) betonar ocks etnisk medvetenhet och kulturkompetens, nr hon
diskuterar anti-rasistiskt socialt arbete i samband med rasism i Europa. Enligt Dominelli r
ras och rasism avgrande och problematiska faktorer i socialt arbete nr socialarbetare
arbetar med minoriteter och nr socialt arbetes fokus ligger i minoriteters integration.
Dominelli problematiserar integrationsbegreppet nr integrationens syfte ligger i minoriteters
assimilation till majoritetssamhllet. Dominelli frklarar varfr problemet uppstr nr man
anvnder en sdan assimilatorisk strategi i socialt arbete p fljande stt.
AssimilationstrategiesarticulatedaroundYoudontbelonghereorBecomelikeus
discoursesrequireblackpeopletoacceptwhitenormsasthestandardsformeasuring
organizationandbehaviour.Thesebenchmarksprivilegethedominantgroups
characteristicsaboveallothers.//Assimilationistapproachesracialisebiological
phenotypesandfixoressentialiseraceintheproces.//Thus,assimilationdoesnot
concedeequality,nomatterhowsuccessfullyblackpeopleconformtoexpectations,and
privilegesadominantgroupscharacteristicsaboveallothers(Dominelli2008:54).
Det menas att om integrationens bakomliggande syfte ligger i en sdan assimilatorisk
strategi, uppstr problem eftersom majoritetssamhllet inte accepterar minoriteters normer
-
31
och vrderingar och detta syfte relaterar till majoritetssamhllets rastnkande eller rasism
som baseras p rasifierade hierarkier (racialised hierarchies) (Ibid.:53). Rasifierade
hierarkier produceras av genom att majoritetssamhllet bedmer minoriteters normer utifrn
deras kulturella normer och drmed kopplas rasifierade hierarkier till utestngning av de
rasifierade andra (racialised other) som betecknar minoriteter (Ibid.:180).
Men om socialt arbetes syfte ligger i minoriteters integration till majoritetssamhllet,
mste socialarbetare beakta minoritetsgruppers olikheter i samband med deras normer och
vrderingar i det sociala arbetets praktik. I detta sammanhang mste man utveckla anti-
rasistiskt socialt arbete . Anti-rasistiskt socialt arbete inkluderar social rttvisa i samband
med ett multikulturellt och mngetniskt samhlle och inkluderar ocks olika etniska kulturer
p samma niv och fokuserar p etnisk medvetenhet och kulturkompetens nr det gller hur
socialt arbete med minoritetsgrupper genomfrs (Ibid.:76). Det hr perspektivet kommer jag
att frska anvnda i analysen av min empiri.
5. METOD 5.1 Kvalitativ metod Min ambition med metodval och frhllningsstt till min studie r att driva en form av
reflekterande forskning. Jag har inspirerats av Tim Mays (2001:63) diskussion kring
reflektion och forskning. Den reflekterande forskningen r att man r medveten om bland
annat forskarens roll, samhllet och forskningstraditioner som i sin tur pverkar ens
forskning. Forskarens roll medfr krav p medvetenhet om de antaganden i teorier,
begrnsningar och mjligheter som ligger i den samhllsvetenskapliga forskningen.
Forskarens roll medfr ocks ett krav p en medvetenhet som gr att man kan reflektera ver
dessa frhllanden p ett produktivt stt och n fram till adekvata handlingar. Forskaren
behver drmed vara medveten om hur tolkningarna i relation till bland annat den politiska,
sociala och teoretiska bakgrunden pverkar ens frfrstelse och tolkningar (Alvesson &
Skldberg 1994). Sdana resonemang indikerar att min metod frmst r en kvalitativ metod.
Det r allts en mngfacetterad hermeneutik som ska vgleda mig igenom
forskningsprocessen.
5.1.1 Hermeneutiska forskningsstrategier
Enligt Alvesson & Krreman (2004:97) r en djupgende tendens inom modern
samhllsvetenskap den allt intensivare fokuseringen p sprket. Det vill sga att forskare
-
32
pstr att samhllen, sociala institutioner, identiteter och till och med kulturer kan betraktas
som diskursivt konstruerade textsamlingar. En sdan sprklig vndning har ocks satt sin
prgel p teoretiseringen kring samhlleliga frgor. I till exempel Foucaults syn p makt
betraktas diskurser som en central form fr utvning av makt (Alvesson & Krreman 2004;
Fook 2002). Hr betraktas sprket som ett empiriskt fenomen som framtrder i till exempel
de redogrelser som mnniskor presenterar i olika sociala sammanhang. Det vill sga att all
sprkanvndning har en produktiv, interaktiv och kontextberoende karaktr och det betraktas
som ett centralt faktum (Alvesson & Krreman 2004:104). Detta r ett intressant perspektiv
nr det gller att sprket r en central faktor. I min analys frsker jag fokusera p sprket
och den mening som sprket frmedlar, s.k. hermeneutik, eftersom hermeneutik kan ses som
en kvalitativ metod som strvar mot tolkning och frstelse av sprket (Levin 2008:38). Jag
ska frska att skapa en meningsfull tolkning av min empiri.
5.2 Intervjumetod Jag har valt att utfra semistrukturerade intervjuer. En frdel med semistrukturerade
intervjuer r att det finns utrymme fr att f igng en dialog mellan intervjuaren och
intervjupersonen ven om frgorna r strukturerade. Denna form av intervju r strukturerad
genom att intervjuaren sjlv har tnkt ut alla omrden som skall behandlas under intervjun
och konkretiserar dem i ett antal frgor. Det innebr att intervjuaren ven i detta fall utgr
frn sina frgor men att det nd finns mjlighet fr den som blir intervjuad att lyfta fram sitt
perspektiv (Aspers 2007:137).
En annan anledning till ett sdant intervjumetodval r att i semistrukturerade intervjuer
brukar frgorna vara specificerade, men intervjuaren har betydligt strre frihet att frdjupa
svaren p ett stt som kraven p standardisering och jmfrbarhet inte tillter (May 2001).
Information om lder, kn och yrke kan man f fram genom standardiserade frgor. Men
kvalitativ information om det underskta mnet kan intervjuaren dremot f fram genom att
frska frtydliga och utveckla de svar som ges. Detta ger intervjuaren strre mjlighet att
frdjupa svaren och g in i en dialog med den som intervjuas. Det vill sga att frgorna var
semistrukturerade genom en tematiskt uppbyggd intervjuguide som tillt frdjupningar och
diskussioner av de frgor som togs upp. Intervjuaren har dessutom ett visst mtt av
handlingsutrymme vid de semistrukturerade metoderna, samtidigt som intervjuaren mste
frst bde intervjuns innehll och kontext (Ibid.). Drfr vill jag sjlv utfra
semistrukturerade intervjuer.
-
33
5.3 Urval av intervjupersoner Jag har intervjuat tolv personer som r socionomer som arbetar med etniska minoriteter inom
en offentlig verksamhet. Jag har avgrnsat underskningsomrdet till ett invandrarttt omrde
i sdra delen av Sverige. Anledningen till att jag har valt ett sdant omrde r att en relativt
stor grupp invandrarfamiljer boende i invandrartta frorter r idag lngvarigt beroende av
socialtjnsten fr sin livsfring i Sverige (Socialstyrelsen 2010). Samtidigt fr att belysa vad
som r ett etniskt sensitivt arbete, r det lmpligt att underska verksamheter dr
socialarbetare arbetar med invandrarklienter. Mina intervjupersoner r ocks personer med
invandrarbakgrund. Urvalet av intervjupersoner pverkar en avgrande del av min
underskning. Detta krver att valet grs planmssigt utifrn vissa formulerade kriterier som
jag tidigare har nmnt. Dessutom har jag satt upp konkreta kriterier innan jag pbrjat
intervjuarbetet. Socialarbetare med invandrarbakgrund menas hr att de skulle vara
utlandsfdda invandrare och komma frn olika lnder. De skulle ha invandrat till Sverige i
vre tonren eller som vuxna och de skulle ha minst eftergymnasial utbildning och jobb i
Sverige. Anledningen till att jag har valt dessa kriterier r att i allmnhet tillhr de som har
hgskoleutbildning och arbete en etablerad grupp i det svenska samhllet. Jag r intresserad
av hur denna grupp upplever och uppfattar mitt mne ssom integration, kulturkompetens och
socialt arbete. Jag har anvnt mig av s.k. snbollsselektion, dr jag lter intervjupersoner introducera
mig fr andra intervjupersoner (Aspers 2007:91). Frdelen med snbollsselektion gr det
lttare fr mig fr att komma i kontakt med socialarbetare som har invandrarbakgrund. Men
nackdelen med snbollsselektion r att intervjupersonerna kan bli en relativt homogen grupp.
En annan nackdel r att det alltid finns en risk fr att jag har en monolitisk frstelse eller en
deterministisk frstelse om intervjupersonernas utsagor utifrn min egen position, jag sjlv
r invandrare (Mulinari 2005:117). S jag har frskt reflektera ver den hr risken fr att
frhindra att min studie grundats i brist p analytisk reflektion av de komplexa begreppen nr
det gller integration, kultur och etniskt sensitivt socialt arbete.
Jag har valt att kalla mina intervjupersoner fr Amanda, Azam, Benjamin, Elisabet, Elsa,
Louise, Monika, Nadja, Natalia, Olivia, Sabina, Viola fr att skydda deras identitet.
Mina intervjupersoner r:
Intervjuperson 1 (Amanda): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 2 (Azam): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 3 (Benjamin): Behandlingsassistent, personlig intervju.
-
34
Intervjuperson 4 (Elisabet): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 5 (Elsa): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 6 (Louise): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 7 (Monica): Behandlingsassistent, personlig intervju.
Intervjuperson 8 (Nadja): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 9 (Natalia): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 10 (Olivia): Behandlingsassistent, personlig intervju.
Intervjuperson 11 (Sabina): Socialsekreterare, personlig intervju.
Intervjuperson 12 (Viola): Socialsekreterare, personlig intervju.
5.4 Intervjugenomfrande Tv av intervjuerna har genomfrts hemma hos intervjupersonerna och tio av intervjuerna har
genomfrts p deras arbetsplatser. Alla intervjupersoner godknde att jag spelade in samtalet
p band. Detta underlttade fr mig d jag kunde koncentrera mig p samtalet. Att vara
intervjuare och sjlv invandrare har fr min del ven underlttat arbetet, eftersom jag kunde
frst deras nuvarande situation utifrn liknande upplevelser (en frstelse, vilket jag
kommenterade ovan, ocks har sina problem och alltid br behandlas frsiktigt). Samtidigt
mrkte jag att jag hade svrt att stta grnser fr att hindra mina personliga subjektiva
bedmningar omkring mitt mne. Drfr har jag frskt utva David Silvermans (2006)
intervjuteknik, t.ex. att lta intervjupersonens tankestt styra samtalet. Det vill sga att man
lter den intervjuades logik och tankestt styra samtalet och man lter intervjupersonens
associationer styra dialogen ven om intervjuaren kan styra samtalet s r det den
intervjuades logik som br st i centrum. P s stt har jag frskt fokusera p intervjun och
jag har ocks frskt samla in all information som senare ska analyseras. P s stt har jag
inte missat frgorna som str i intervjuguiden.
5.5 Analysmetod Jag har valt att tolka och analysera intervjumaterialet utifrn den metod Kvale (1997)