Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet
- Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten
Centralisering vs decentraliseringKungamakt vs oligarki vs folkmaktPolitisk vs ekonomisk maktBeroende vs oberoende av omvärldenKonfliktdemokrati vs
konsensusdemokrati
Sveriges styrelseskick: en exposé 1520-1920
1521-1721: Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad
1721-1810: Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad
1809-1920: Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati. Den moderna demokratin formas
Sveriges demokratisering: fyra faser
1. 1809 års konstitution och 1800-talets reformer
2. Kampen om den allmänna rösträtten
3. Parlamentarismens seger
4. Demokratins konsolidering
1. 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen Kompromiss mellan viljan att begränsa
kungamakt och inte göra den för svag Verkställande makt: kungen i samråd med
statsråd Lagstiftande makt: delas mellan kung och
riksdag Konstitutionsutskottet skapas Dömande makt: Högsta domstolen
1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket
Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt
1840 års departementalreform1866: avskaffandet av ståndsriksdagenTullstriden: parlamentet stärker sin
position
Rösträttsfrågan: spelplanen och argument Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad
rösträtt, bara för män och åldersgräns Argument för allmän rösträtt:
Mänsklig rättighet Uppfostran Försvarsargument
Argument emot: Inget ”property”, inget ansvar Rädsla för ”pöbelvälde”
Tiden …- Europeisk demokratisering-Urbanisering-Folkrörelserna växer-Bildningen sprids
Rösträttsfrågan: en kompromissartad process
Vänstern (liberaler och socialdemokrater)
…vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem
Högern & kungamakten
… vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem
Rösträttsfrågan: utfallet
Allmän rösträtt till riksdagen för män införs 1907-1909,
Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem
= Utfallet delvis alltså en kompromiss
Parlamentarismens eller maktdelning? Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande
och dömande makt åtskilda Parlamentarism: Regeringen beroende av
parlamentets stöd eller acceptens
1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet
Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen Samtidigt hotades monarkins existens av
vänsterpartierna krav på republik
Motstånd mot parlamentarismen
Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning
Pansarbåtsinsamlingen Bondetåget och borggårdstalet där kungen
tar strid i försvarsfrågan Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering
tillträder
Parlamentarismens seger
Första världskriget: politisk och ekonomisk kris
Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918)
Stor oro för upplopp och tom revolution Kungen accepterar den parlamentariska principen
vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 Kvinnlig rösträtt införs 1919
Förklaringar till demokratiseringen
Strukturella förklaringar Socioekonomiska faktorer Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution,
krigsrisk) Socialt kapital
Aktörsinriktade förklaringar Vikten av starka folkrörelser Drivande entreprenörer (Staaf) Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)
Demokratin och det turbulenta 1920- och1930-talen
Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism
Börskrasch och depression Oro på den svenska arbetsmarknaden:
Ådalen 1931 Starka motsättningar mellan
socialdemokrater och kommunister
Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse
Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och
finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik
(bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik
Det politiska systemets stabilisering: Saltsjöbadsavtal
SaltsjöbadsavtaletLO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknadenInstitutioner för att hantera konflikterBåda parter vill undvika statlig inblandning
Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen”
Kom ihåg!
Sverige demokratiseras i europeisk anda och samtid Kungamakt med tydlig nationell identitet Sen o snabb industrialisering Parlamentarism > Maktdelning Konsolidering av demokratin
Inklusion Regional likhet Arbetsmarknadspolitik Välfärdsstaten växer fram
23-04-24
