Sophie Helsing Handledare: Claudia Lindén Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Magisteruppsats 30 hp Litteraturvetenskap | Vårterminen 2015
Doktor Moreau och jakten på den etiska figuren Från misslyckat människoskapande till respektfulla relationer med Jacques Derrida, Donna Haraway och H. G. Wells
2
Abstract“DoctorMoreauandTheHuntforTheEthicalFigure.Fromunsuccessfulman-makingtorespectfulrelationswithJacquesDerrida,DonnaHarawayandH.G.Wells”InH.G.Wells’sciencefictionnovel,TheIslandofDoctorMoreau(1896),ascientistonaremoteislandinthePacificOceanattemptstocreatehumansfromanimals.WellsdrawsonCharlesDarwin’stheoriesontheoriginsofspeciesandthedescentofmantocreateahorrorstoryinwhichtheuniquenessofthehumaniscalledintoquestion.Thisstudyusesthenoveltoinvestigatethere-emergentinterestinhuman-animalrelations,withinthenaturalsciencesaswellastheartsandhumanities,inthepasttwentyyears.Inwhatisoftentermed“theAnimalTurn,”theoristssuchasJacquesDerridaandDonnaHaraway,whoareatthecentreofthisstudy,havededicatedasignificantamountoftheirworktotheanimalquestionandinparticulartotheethicsofinter-speciesrelationships.Furthermorethisessaystagestheinteractionoffictionandtheoreticaldiscourseinananalysisthatprobeschallengesinherenttotherelationsofhumanstootherspecies,suchasthepracticeofeatingmeat,thekillingofanimals,andanimalrights.Moreover,itconsidershowthefigureoftheanimalhasbeenusedtodefinethehuman,aswellastodehumanizepeopleinthejustificationofabuseandpersecution.However,human-animalethicsalsohaspositiveconnotations,discussedthroughthefiguresofpositivityandpossibilityinplay,sharing,contactandresponsiveresponsibility.TakingitsinspirationfromKarenBarad’smethodofdiffraction,thisstudyforegroundsnewpattern-makingwhileexploringhowDerrida’sandHaraway’sstrategiesforformulatinganewethicsarepresentintheiruseoftropesandfigures.SammanfattningSciencefiction-romanenTheIslandofDoctorMoreauskrevs1896ochhandlaromhurenvetenskapsmanpåenavlägsenöiStillahavetförsökerskapamänniskoravdjur.FörfattarenH.G.WellsinspireradesavDarwinsteorieromarternasuppkomsttillattskrivaenskräckberättelsedärmänsklighetensunikhetsättsurspel. DenhärstudienanvänderWellstextisyfteattundersökahurrelationenmellanmänniskorochandraarterharkommitattfåettnyttintresseinomenmängdolikavetenskapliga,praktiskaochkonstnärligaämnenislutetav1900-taletochbörjanav2000-talet,någotsomharkommitattkallas”TheAnimalTurn”.IcentrumförstudienåterfinnsteorierformuleradeavfilosofenJacquesDerridaochdenfeministiskavetenskapsteoretikernochbiologenDonnaHaraway.Bådatvåharägnatstordelavsinarespektivearbetenåtdjurfrågan,
3
framföralltmedenträgetintresseförhurettetisktförhållandemellanarterkanseut. Studienlåterromanenochdeteoretiskatexternasamverkaienanalyssomdiskuterarutmaningarimänniska-djur-relationer–somköttätande,dödandeochrättigheter.Människanhartillexempelanväntsigavdjuretförattdefinierasigsommänniska,menocksåförattdehumaniseraandramänniskor,ochdärmedkunnatutnyttjaellervåldförasigpådessamänniskor.Menmänniska-djur-etikenharocksåpositivaaspekter:kontaktöverspråkgränser,atttillsammansutgöravärldsmedborgaresomallabeståravochärberoendeavvarandra,attdelalekocharbete,attseochupptäckadenandre. MedinspirationfrånKarenBaradsanvändningavmetodendiffraktionvilldenhäruppsatsenutforskaDerridasochHarawaysstrategierförattformuleraennyetikgenombruketavfigurerochtroper.
4
Innehållsförteckning
INLEDNING.............................................................................................................5
SYFTE,METODochDISPOSITION............................................................................6Syfte..........................................................................................................................................................................6Metod.......................................................................................................................................................................6Disposition.............................................................................................................................................................8
TIDIGAREFORSKNING............................................................................................9
H.G.WELLSOCHTHEISLANDOFDOCTORMOREAU............................................13Handlingeniromanen...................................................................................................................................14
BLICKEN...............................................................................................................17Ettoptisktexperiment..................................................................................................................................17MellanDarwinochFreud.............................................................................................................................19Enmänniskassjälvbiografi..........................................................................................................................20Filosofenochkatten.......................................................................................................................................21Prendicksmisstag...........................................................................................................................................23Införavgrunden...............................................................................................................................................24
GRÄNSEN.............................................................................................................25TheManWhoHadNowhereToGo.........................................................................................................25Attskiljamänniskornafråndjuren..........................................................................................................27Språket.................................................................................................................................................................30Enhumaniseringsprocess............................................................................................................................32Attprataomdjur.............................................................................................................................................33Limitrophy..........................................................................................................................................................34
DERRIDASGRÄNS.................................................................................................36
TRASSEL...............................................................................................................39Snärjdellerigottsällskap?..........................................................................................................................39Olidligtlidande.................................................................................................................................................42Kandeleka?.......................................................................................................................................................44Moreauochsmärtan......................................................................................................................................46Subjektochobjektilaboratoriet..............................................................................................................48Attjämföralidande.........................................................................................................................................49AreWeNotMen?–Omköttätande..........................................................................................................53Etiskröravidmatbordet..............................................................................................................................56
SVAR/ANSVAR.....................................................................................................58
AVSLUTANDEDIFFRAKTION.................................................................................62
LITTERATURLISTA.................................................................................................65
5
INLEDNING
IromanenTheIslandofDoctorMoreauförsökerenvetenskapsmanskapa
människoravdjur.Hurskaparmanenmänniska?Avdjurvisardetsig.Genom
denvästerländskakulturenshistoriaharmänniskornaanväntsigavdjurföratt
skapadetmänskliga.Medhjälpavdjurhardetmänskligasubjektetdefinierats
ochberättigatsherravälde.SedankomDarwinochsaboteradeettkanske
utmärktfungerandeprojekt.Ochnu,desenastedecennierna,hardetuppståttett
alltstörreintresseförattutmanadenmänskligacentralpositionenochen
önskanomatthittafilosofiskaalternativtilltänkandekringlivochvärde.
TheIslandofDoctorMoreauhandlarocksåomhurdåligtdetgårför
Moreauattgöramänniskoravdjur.Detenamisslyckandetledertilldetandra,
ochävenomenoperationförstverkarlovande,bliraldrigresultatetbeständigt.
Vidennärmaretittpåmänniskoskapandetutanförfiktionenuppdagasocksåatt
inteensallamänniskorgenomhistorienharkvalatinsommänniskor,eller
subjektmedmänskligarättigheter.
ÉlisabethdeFontenayskriveriinledningentillsinbokWithout
OffendingHumans.ACritiqueofAnimalRightsattordethumanassocierasbåde
tillattvara”människa”ochattvara”god”.1Ommänniskanfåttutgöravärldens
centrum,haretikenfåttståförkärnanimänskligheten.Attharättigheterochbli
behandladpåettrespektfulltochgottsättärsammanlänkatmedattvara
människa.Därförkantillexempeldjurrättsaktivisteranklagaslaktindustrinför
attbehandladjurenomänskligt,vilketendastkanvändasemotdjuren.Ominte
djurenuppgraderas,villsäga.Närnuönskanomattomförhandlamänniskans
odiskuterbaracentralpositionuppståttinomvissaakademiska,politiskaoch
kulturellaområden,eftersträvasocksåettetisktresonemangsomkanfungera
utanattexkluderadetsominteärmänskligtochsomintebaseraspåatt
människanärunikochdärmedharunikarättigheter–mänskligarättigheter.En
etiksomheltenkeltärannorlundakonstruerad.Hurskaparmanennyetik?
NågrasomägnatsigåtdettaärJacquesDerridaochDonna
Haraway.Denhäruppsatsenkommeratthandlaomhurdessatvåmänniskori
1deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights(förordet,s.Xi)
6
slutetav1900-taletochbörjanav2000-talettänkerkringmänniskorochandra
arter,vilkastrategierdeharinitieratispaningenefterenannorlunda
konstitueradetik,samthurensciencefiction-romanfrånslutetav1800-talet
kanbidratillattomprövaenhumanistisktförankradetik.
SYFTE,METODochDISPOSITION
Syfte
SyftetmeddenhäruppsatsenärattundersökahurDerridaochHaraway
problematiseratochutvecklatmänniska-djur-relationen.Tillsammansmeden
läsningavromanenTheIslandofDoctorMoreauvilljagtittapåettantalavde
tankefigurersomDerridaochHarawayanväntsigavochlåtamötetmellan
romanochteoridiskuteradensträvanefterennyetiksomdjurstudieruttrycker
ibådeakademiskforskningochpolitisktarbete.Kanmänniskortänkaframenny
etiskfigurattanvändaiförhållandettilldjur,naturochkultur,utanattfalla
tillbakaiantropocentrism?SyftetärocksåattundersökahurDerridasrespektive
HarawaysteorierochH.G.Wellsromankansamverkatillenanalysutanattgöra
enklassiskappliceringavteoripåskönlitteratur.
Metod
Ianalysenkommerjagattanvändamigavdiffraktion,enmetodsomärhämtad
frånDonnaHarawayochKarenBarad.Diffraktionäregentligenettfysikaliskt
fenomensomhandlaromhurvågor(tillexempelljus,ljudellervatten)betersig
vidmötemedhinder.Förenklatkanfenomenetförklarasmedbildenav
vattenvågorsomrörsiggenomensmalöppningienbarriär.Efterpassagen
spidersigvågornaienhalvcirkel.Påsammasättspridersigljusvågorefterett
hinderocksåicirklar,ochdetkandåuppfattassomattljuset”böjer”sigrunt
hindret.Harawayanvändermetodensomettalternativtillmetaforenreflektion
7
somhonanservarabegränsadtillattbarafungeraåterspeglande.Diffraktionhar
däremotförmåganattskapanyamönster.SåhärskriverDonnaHaraway:
Diffractiondoesnotproduce”thesame”displaced,asreflectionandrefractiondo.Diffractionisamappingofinterference,notofreplication,reflection,orreproduction.Adiffractionpatterndoesnotmapwheredifferencesappear,butrathermapswheretheeffectsofdifferencesappear.2
KarenBaradärenfeministisktorienteradfysikersomutvecklatHaraways
användningavdiffraktion.Honskriverattdetfinnsenlånghistoriaavatt
användasynochoptiskafenomeniteorieromkunskap.
Haraway’spointisthatthemethodologyofreflexivitymirrorsthegeometricalopticsofreflection,andthatforalloftherecentemphasisonreflexivityasacriticalmethodofself-positioningitremainscaughtupingeometriesofsameness;bycontrast,diffractionsareattunedtodifferences–differencesthatourknowledge-makingpracticesmakeandtheeffectstheyhaveontheworld.3
SomBaradformulerarsigfinnsdetettuttalatetisktförhållningssätttill
vetenskapochforskninginskrivenredanimetodenochhonpoängterarattdet
handlaromattgöraskillnadivärlden.4
Denhärmetodenpassarmittsyftedåjagärintresseradavatt
undersökahurteoriochfiktiontillsammanskanutvecklaenanalys.Jagärmer
intresseradavattförsökahittanyamönsteränattbekräftaentesellerhitta
analogiermellanskönlitteraturenochdeteoretiskatexterna.Deutvaldatexterna
läsesdärmedgenomvarandraiförhoppningomattteoriochskönlitteraturska
kunnautgöravarandrashinderochdärmedgenereraskillnader.
Figurerochtroperärretoriskabegreppsomåterkommeri
HarawaysochDerridasteorierochsomanvändskreativtochoftajustisyfteatt
hittaennyvägellersomstödförettnytttankesätt.Denmestkändafigurenär
kanskeHarawayscyborgdärmänniska,maskin,verklighetochfantasisamlasi
enmaterial-semiotiskkropp.PåsenareårharHarawayanväntsigavfiguren
2Haraway,DonnaJ.:”ThePromisesofMonsters”,TheHarawayReader(s.70)3Barad,Karen:MeetingtheUniversityHalfway:QuantumPhysicsandtheEntanglementofMatterandMeaning(s.72)4ibid.(s.90)
8
companionspecies.Derridahartillexempelproduceratneologismersomanimot
ochcarnofallogocentrism.Harawayskriversåhäromsittegetarbeteoch
användandeavfigurer:
Figurescollecthopesandfearsandshowpossibilitiesanddangers.Bothimaginaryandmaterial,figuresrootpeoplesinstoriesandlinkthemtohistories.Storiesarealwaysmoregenerous,morecapacious,thanideologies;inthatfactisoneofmystrongesthopes.5[T]hefiguresareatthesametimecreaturesofimaginedpossibilityandcreaturesoffierceandordinaryreality;thedimensionstangleandrequireresponse.6Figurescollectthepeoplethroughtheirinvitationtoinhabitthecorporealstorytoldintheirlineaments.Figuresarenotrepresentationsordidacticillustrations,butrathermaterial-semioticnodesorknotsinwhichdiversebodiesandmeaningscoshapeanother.Forme,figureshavealwaysbeenwherethebiologicalandliteraryorartisticcometogetherwithalloftheforceoflivedreality.Mybodyitselfisjustsuchafigure,literally.7
Figurernaharförmågaatt,somHarawayuttryckerdetovan,knytasamman
fantiserademöjligheterochvardagliga,kroppsligaerfarenheter.Denhär
uppsatsentaruppettantalavdefigurerochtropersomHarawayochDerrida
använtsigavframföralltisinadjurfilosofiskaresonemangochsomstrategier
förattbrytamottidigaretankestrukturer.
Disposition
Förstadelenavuppsatsenpresenteraranalysensutgångspunktsomärdjurets
blickpåmänniskan.Härutgårjagifrånnågotsomjagkallarettoptiskt
experiment–tvåscenerdärdjuretsblickfårenavgöranderoll.Vadhändernär
djurettittarpåmänniskan?Närdiffraktionsmönsterstuderasinomfysikensker
detmedhjälpavettinstrumentsomlåterljuspasseragenomettantalöppningar
5Haraway,DonnaJ.:”Introduction.AKinshipofFeministFigurations”,TheDonnaHarawayReader(s.3)6Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.4)7ibid.
9
(springor)förattsedanföljahurljusetsvågorellerpartiklarformarsig.Itanken
harjagettliknandeinstrumentdärjaglåterdjuretsblickpasseragenomdessa
tvåscenerförattundersökavilketmönstersomuppstår.Iförstadelenplaceras
ocksåTheIslandofDoctorMoreauisinsamtidefterDarwinochdärifrånbörjar
jagutvecklaDerridasidéerkringetik,djurochmänniskosubjekt.Andradelengår
vidaremedDerridasresonemangkringgränsochavgrundformuleratihans
limitrophy,medantredjedelentaruppDonnaHarawayskritikavDerrida.Idel
fyrakommerHarawaysförhållningssätttillrelationermellanarterinmed
begreppsomentanglementochcompanionspecies.Härdiskuterashennesoch
Derridastankarmedfokuspåtvåområden:lidandeochköttätande.Sistadelen
taruppsvar/ansvar.AnalysenförsidialogmedTheIslandofDoctorMoreau,med
utgångspunkteriEdwardPrendick,doktorMoreau,människodjurenoch
Leopardmannen.
Uppsatsenharingetinledandeteorikapitelutanteoriernaär
insprängdaianalysenochpresenterasallteftersomresonemangetläggsfram.
TIDIGAREFORSKNING
Ävenomdjuretredantidigarevaritföremålförvetenskapligastudier,skiljersig
detsomdesenastedecenniernaharkommitattkallasdjurstudier,människa-
djurstudier,kritiskadjurstudierellertheanimalturnfråntidigareforskning
genomattifrågasättaelleromvärderarelationermellanmänniskanochandra
arter.Forskningsfältetutvecklasinomenmängdolikaområden,såsomhistoria,
sociologi,medicin,kriminologi,feministiskastudier,postkolonialastudier,
rasstudier,handikappstudier,ekokritiskastudier,posthumanistiskastudier,
antropologi,konst,biologi,religionochfilosofi,medfleradäribland
litteraturvetenskap.Fältetärtvärdisciplinärtochlånaroftateorierochmetoder
överdeolikafältensgränserelleranvändersigavintersektionellaperspektiv.
2008formadesdenförstaakademiskagruppenfördjurstudieriSverige
beståendeavåttaforskarepåCentrumförGenusstudievidUppsalauniversitet.
10
IsinintroduktiontillUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimal
Studies,(ensamlingtexterfrånCentrumförGenusstudier)listarredaktörenPär
Segerdahltänkbaraanledningartillvarförintressetförattstuderarelationen
människa-djuruppkommitjustnuochutvecklasinomsåmångaolika
akademiskaämnen.Defaktorerhannämnerär:1)socialmedvetenhetom
ekologiskaproblemsomledertillentendensattviljadecentraliseramänniskan;
2)denkulturellavändningeninomhumanioraochsamhällsvetenskapdär
insiktenomattrelationmellanmänniskaochdjurharbetydelseförmenings-
ochidentitetsskapandeochförståelseförvärlden,harfåttstortintresse;3)
uppkomstenavsåkalladScienceandTechnologyStudies,därtraditionell
uppdelningavnaturochkulturifrågasätts;4)biologiforskaresbehovavatt
klargöravadochhurdekanformulerasigkringsinforskning(somdeuppleveri
vissafallanvändsifelsyfte);5)djurrättsrörelsensbehovavkritiskakademisk
forskningkringutnyttjandetavdjur.8
ForskningsprogrammetEnvironmentalHumanitiesCollaboratory
(EHC)vidDepartmentofThematicStudies,LinköpingsUniversitetpresenterar
sinforskningmedattdenhärutvecklingeninteärettval,utanatthotetfrånen
kollapsandemiljögörattvi,somdeformulerardetpåsinhemsida:”harinte
längrelyxenattföreställaossnaturensomavskildfrånkultur”.9Detären
inställningsomkännsigenfrånandraforumförmiljö-ochresursfrågor.Vi–
människorna–harintelängreråd,ellerlyxen,attinbillaossattviärunikaoch
harrättattanvändadjurochnaturtillvåregenförmån.
Detråderoenighetkringvaddjurstudierär–ifalldeskautgöraen
egendisciplinochvardendisciplinenisåfallbörplaceras.Pådetinternationella
nätverketH-Net(www.h-net.org)hareninternationelldiskussionsgruppsom
rördjurstudierinomhumaniora(https://networks.h-net.org/h-animal)fört
livligadiskussioneromdetta.10KariWeil,som2010publiceradeenutförlig
kartläggningavdjurstudiernasutvecklingitidskriftendifferences,menarattdet
ärbåderelevantochfeltolkatattfrågasigomdjurstudiernaskautformasefter
feministiskastudierelleretniskastudier.Densituationsomhandlatomattge
8Segerdahl,Pär:UndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies(s.2)9www.tema.liu.se/tema-g/Posthuman/environmental-humanities-collaboratory10Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010(s.1)
11
röståtmarginaliseradegrupper(kvinnor,minoriteter)ochgedemstatussom
subjektärsvårappliceratpåobjektsomaldrigkommerattkunnauttryckasig
meddetspråksomändåärnödvändigtförsjälvrepresentation.Weilställer
ocksåfråganomdetbetyderattdjurisåfallförevigtärdömdatillattvara
objekt.11IWeilskartläggningspårarhon”fråganomdjuret”genomtretrenderi
litteraturvetenskapochkritiskteori:denspråkligavändningen,denaffektiva
vändningenochdenetiskavändningen.
HelenaPedersenpåpekarisinrecensionavantologin
Posthumanistiskanyckeltexter(red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&Francis
Lee,Studentlitteratur,2012)attmanintebörblandaihopkritiskadjurstudier
somharsinarötterikritiskteori,konfliktteoriochdenradikala
djurrättsrörelsenmeddetbredaremänniska-djurstudier.Honhänvisartillatt
mångaengageradeikritiskadjur-studiertillexempeltaravståndfrånDonna
Harawaysfilosofi.SomPedersenävenkommenterarirecensionenärdåinte
hellerkritiskadjurstudierförenligamedposthumanismensidéer”om
samkonstituerandeavmänskligaochicke-mänskligasubjekt,utanfokuserarpå
maktanalyser,ideologikritik,ochdenpolitiskaekonominsrolliallaformerav
artöverskridanderelationalitet.”12
EnviktigföreträdarefördekritiskadjurstudiernaärPeterSinger,
enutilitaristisktinriktadfilosof,som1975publiceradebokenAnimalLiberation
därhandriverfråganomdjursrättigheterochblandannatanvändersigav
begreppetspeciesism.Ävenomdenhäruppsatsentillvissdelhandlarom
förhållandetmellandjursrättigheterochposthumanistiskteorikommerjaginte
gåinpåSinger,ellertillexempelTomReagan(somocksåbildatteorikring
djurrätt),utanfårhänvisatillannanlitteratur.TillexempelfinnsNiklas
LindgrenskandidatuppsatsifilosofiMänniskan,djuretochdenmetafysiska
skillnaden–enkritiskjämförelsemellanPeterSingerochJacquesDerrida,
SödertörnsHögskola,Institutionenförkulturochkommunikation,från2012.
UppsatsenjämförDerridaochSingersdjurteorierutifrånbådasinspirationav
JeremyBenthammedfokuspåetik.Syftetmeduppsatsenärattocksåkomma
11Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010(s.2)12Pedersen,Helena:recensionavPosthumanistiskanyckeltexter,red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&FrancisLee,Studentlitteratur,2012,Tidskriftförgenusvetenskapnr1,2013(s.128)
12
medförslagtilletttänkbart”nästasteg”efterdetatt”djuret”återfåtträttentill
liv.
Inomposthumanismenärdjurstudiernacentrala.Eller,somCary
WolfeskriverisinbokWhatisposthumanism?därhanmenarattbåda
rubrikernaanimalstudiesochhuman-animalstudiesärproblematiskadådessa
studieregentligentillhörenbredarekontext.Enlighonomingårdjurstudieri
posthumanismen.Wolfeärettcentraltnamninomdjurstudieroch
posthumanismochharblandannatskrivitbokenAnimalRites.TheAmerican
Culture,theDiscourseofSpecies,andPosthumanistTheory,samtärredaktörför
serienPosthumanitiesvidMinnesotaPresssomgerut6böckeromåret,varav
mångabehandlarämnetdjurstudier.Senasteårenhardetillexempelpublicerat
fleraavböckernasomfigureraridenhäruppsatsen:WhenSpeciesMeetav
DonnaHaraway(2007),AnimalStories.NarratingAcrossSpeciesLinesavSusan
McHuge(2010),HumAnimal:Race,Law,LanguageavKalpanaRahitaSeshadi
(2012)ochWithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRightsavÉlisabeth
deFontenay(2012).
LitteraturvetarenCarrieRohmanskriveratt:”Forthosein
moderniststudies,theanimalproblemtakesonparticularlychargedvalence
sincemodernismcomesontheheelsofDarwin’scatastrophicblowtohuman
privilegevis-à-visthespeciesquestion.”13HonharskrivitbokenStalkingthe
Subject.ModernismandtheAnimal(2009),somjaganvändermigavidenhär
uppsatsendärkapitlet”FacingtheAnimal”ägnasåtTheIslandofDoctorMoreau.
JohnGlendingharocksåskrivitomhurDarwinpåverkat
litteraturen.HansbokTheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.An
EntangledBank(2007)handlaromevolutionstankarnasinverkanpåbrittisk
litteraturislutetavartonhundratalet,ochTheIslandofDoctorMoreauärettav
verkensomavhandlas.
Djurstudiernaärettsnabbtexpanderandefältochunderdenhär
uppsatsenstillblivelseharantaletböcker,artiklarochkonferensersomdyktupp
inomområdetfullkomligtexploderat.Härärtillexempeltvåkommande
händelsersomverkarintressantaförlitteraturvetenskapligforskning:Journalof
LiteraryTheory–nummer2,2015medtemat”CulturalandLiteraryAnimal13Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal.(s.1)
13
Studies”.Däreventuelltdenhärfråganskabehandlas:”Isthe»animalturn«in
culturalandliterarystudiesmerelytobeconceivedasafocusonaparticular
objectofstudyordoesit,especiallyinliterarycriticism,alsoestablishanew
researchparadigmwithadistinctsetofmethodsandtheories?Isthere
somethinglikeananimalistictheoryofliterature?”(http://www.jltonline.de).
PalgraveStudies(Palgrave,Macmillan)ärocksåifärdmedattpubliceraenny
seriesomkommeratttittasärskiltpåinnebördenav”TheAnimalTurn”för
litteraturvetenskapen.
H.G.WELLSOCHTHEISLANDOFDOCTORMOREAU
TheIslandofDoctorMoreaukomutiEngland1896.14Ettpardecenniertidigare
hadeCharlesDarwinpubliceratsinateorieromevolutioniOntheOriginof
SpeciesbyMeansofNaturalSelection,orthePreservationofFavouredRacesinthe
StruggleofLife(1859)ochiTheDescentofMan,andSelectioninRelationtoSex
(1871).Darwinpresenteradehärforskningsomvisadepåattgränsernamellan
arternavarföränderligaochinstabila,samtattävenmänniskanvarenprodukt
avevolutionärutveckling.Denyateoriernahotadegamlavedertagnautsagor
somattmänniskanvarskapadtillGudsavbild,ochutmanadeäven
upplysningensidéerochidealomdetmänskligasubjektetbaseratpåen
inneboendekänslaförresonemangochmoral.MedDarwinsteoretiska
resonemangkundemänniskanförståssomettdjur.
HerbertGeorgeWellshadesjälvstuderatbiologiochefterattha
skrivitläroböckerochendelpopulärvetenskapligatexter,börjadehanförfatta
böckerinomengenrehankallade”scientificromances”.15Wellsexperimenterar
härmedmänniskanurettdarwinistisktperspektiv–människanären
evolutionistiskvarelsesomutvecklatsframtillvaddenäridag,inteskapadtill
Gudsavbildibegynnelsen.“Wellsutgårfrånrönitiden,envärldsbildi
förändring–menhananvänderlitteraturensallamedel,avmångtydighet,ironi
14Förstasvenskaöversättningenpubliceras1976,iöversättningavRolandAdlerberth15Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.05
14
ochsublimabeskrivningarsomärändamålisigsjälva”,skriverOlaLarsmo.16De
förstaromanernavarTheIslandofDoctorMoreau(1896),TheInvisibleMan
(1897)ochTheWaroftheWorlds(1898),verksomWellskalladeför"playful
parables"ochjämfördemed"goodgrippingdreams".17PhilipArmstrongskriver
attTheIslandofDoctorMoreauärWells’svarpåGulliver’sTravelsoch
Frankenstein,tvåavhansfavoritböcker.18
Handlingeniromanen
EdwardPrendickblirefterettskeppsbrottnågonstansutanförChileskustiStilla
havetupplockadavbesättningenpåskeppetIpecacuanha.Därräddashantill
livetavenmanvidnamnMontgomerysomvisarsigvaraläkarepåvägtillen
avlägsenömedettantaldjursomlast.Medsigharhanocksåenbesynnerlig
betjänt–M’Lingvarsuppenbarelseframkallarolustkänslorintebarahos
Prendickutanävenhosdeflestaombord,djursommänniskor.Inteminstden
alkoholiseradekaptenenDavisvisartydligtsinavskyförM’Ling.Närdetblir
dagsförMontgomeryattäntligengåilandpåsinöhardenlynnigekaptenenfått
nogavallasinapassagerareochkastaravPrendickmeddeandra.Påsåvis
kommerdetsigatthanhamnarpådenödärdoktorMoreau,långtifrån
civilisationen,byggtuppettlaboratoriumochägnardagarnaåtsinaexperiment.
PrendickkommersnartihågvarhanhörtnamnetMoreautidigare–
isambandmedenskandaliLondondärdetuppdagadesattdoktornopererade
pålevandedjur,såkalladvivisektion.Enuppfläktochtorteradhundrymdefrån
doktornslabbochutgjordedärmedslutetpåMoreauskarriär.Nubefinnersig
Prendickfastpåenödeötillsammansmeddengränslöseläkaren.Redanförsta
dagenfårhanenhintomattMoreauåterupptagitdeifrågasattametoderna.
Pumansomkommitmedsammaskeppsomhansjälv,vrålarutsinasmärtorfrån
detlaboratoriumsomMoreauförbjuditPrendickattbesöka,ochföljandedag
tyckersigPrendickhörahurenmänniskaskrikerfrånsammaställe.
16Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.0517Jonsson,Emelie:HumanSpeciesandtheGoodGrippingDreamsofH.G.Wells,Style,47(3)(s.295-314)18Armstrong,Philip:WhatAnimalsMeanintheFictionofModernity(s.77)
15
FörattundkommadengalnedoktornflyrPrendickutpåön.Vad
hannutrorförsiggårilabbetärattMoreaudegraderarmänniskortilldjur.Utei
djungelnstöterhannämligenpåenhelförsamlingdjurmänniskor,deformerade
parodieravmänskligavarelser.Medliteolikaresultatkandetala,ochdelever
efternågotsomdekallarLagen–enuppsättningreglersomdetillsammans
mässarikör.DjurmänniskornatarsiganPrendicksomomhanvoreenavdem,
mensnartkommerMoreauochMontgomeryföratthämtahemrymlingen.Efter
enlångjaktlyckasslutligenMoreauövertygaPrendickomattdetärofarligtför
honomattkommatillbakstill”människornas”bostad.Moreauförklararvadhans
passioneradearbeteegentligengårutpå:hanvillskapamänniskoravdjur.
Hittillsharhanintelyckashelt,djurensomhansläpptutpåönäralla
misslyckadeförsök,mennukännerhanatthanärnära.Hanharhöga
förhoppningarpåpuman.
Såfortgårdetbisarralivetpåön.Moreauarbetarintensivtmedsin
pumaochMontgomerydrickerstarkspritochumgåsalltmermedtjänaren
M’Lingochdeandradjuren.Mensnartuppdagasenrebellpåön.
Leopardmannenbrytermotallamänniskodjurenslagar,hanjagarkaniner,äter
kött,gårpåallafyraochkommerintetillmötenaihyddorna.Hanbörjarutgöra
etthotmotdebrittiskamännenochendagstartardeenjaktsomledertillatt
Leopardmannenspårasuppochdödas.DetärPrendick,somvidetttidigare
tillfällejagatsavLeopardmannen,som(motMoreausvilja)skjuterhonom.
Straxdärefterrymmerpumanfrånlaboratorietochnunärmarsig
katastrofen.Moreaugersigutförattfångainpumanigen,meniställetkommer
ryktenfrånmänniskodjurenomattdoktornliggerorörligpåvästrasidanavön.
NärMoreauhittatsdödsuperMontgomerynedsigtillsammansmedM’Lingoch
någratillav”betjänterna”ochnästamorgonåterfinnsävendelivlösa.
Prendickbörjarnudenperiodpåöndärhan,efterettpar
misslyckadeförsökatttasigdärifrån,leverensammedmänniskodjuren.
Moreausskapelserregredieraralltmertilldedjurdeengångitidenvar,de
slutartala,återgårtillattgåpåallafyraochsåvidare.Enavdem,Hundmannen,
sluteruppmedPrendickochblirentrogenkompanjonochförsvarare.
Tillslutkommerdetdärefterlängtadeskeppettillön,somPrendick
såinnerligtdrömtom.Detärenräddningsbåtvarsbesättningärdöd(enavdem
16
ärförbluffandelikenvissrödbrusigkapten)menPrendicktarsigmedbåtens
hjälpivägpåhavet.NärhanplockasuppavenbriggpåvägmotSanFransisco
serhanutsomenvildeochharbefunnitsigbortomcivilisationeninästanettår.
TillbaksiEnglandblirdetomöjligtförPrendickattsemänniskorutanattsedjur
framförsig.Hanstårintelängreutistadenutanflyttartilletthuspålandetdär
hansertillattträffasåfåmänniskorsommöjligt.Sinasistadagarägnarhanåt
läsning,kemiexperimentochåtattstuderastjärnorna.
Thereis,thoughIdonotknowhowthereisorwhythereis,asenseofinfinitepeaceandprotectionintheglitteringhostsofheaven.Thereitmustbe,Ithink,inthevastandeternallawsofmatter,andnotinthedailycaresandsinsandtroublesofmen,thatwhateverismorethananimalwithinusmustfinditssolaceanditshope.Ihope,orIcouldnotlive.Andso,inhopeandsolitude,mystoryends.19
19Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.206)
17
ANALYS
BLICKEN
Depuisletemps,peut-ondirequel’animalnousregarde?
Ettoptisktexperiment
*
EnsenkvällombordpåskeppetIpecacuanhafårEdwardPrendicksynpå
M’Lingsblicksomglimmartilligrönt.”Thethingcametomeasstark
inhumanity.Thatblackfigure,withitseyesoffire,struckdownthroughallmy
adultthoughtsandfeelings,andforamomenttheforgottenhorrorsofchildhood
camebacktomymind.”20Såärförnimmelsenöverlikasnabbtsomdenkomoch
Prendickseråterigenbaraenmörkmansomstårvidrelingenochtittarpå
stjärnorna.Menhändelsenharkallatpånågotidetundermedvetnaochpå
nattendrömmerhan”unpleasantdreams”.Människodjurensansiktenoch
blickaråterkommergenomhelaromanen.Prendickbeskriveromochomigen
hurhanmöterblickarochstuderas,ellerhurhankännerdjurvarelsernasblickar
fasthanintekansedem.Oftabeskrivshändelsernasomobehagliga,eller
obeskrivbara:”Isawonlytheirfaces,yettherewassomethingintheirfaces–I
knewnotwhat–thatgavemeaqueerspasmofdisgust.Ilookedsteadilyat
them,andtheimpressiondidnotpass,thoughIfailedtoseewhathad
20Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.31)
18
occasionedit.”21Djuretsblickverkarpåminnaomnågontingihonomsjälv–som
ettekofråndetförgångnaellersomettobehagligtminnefrånbarndomen.
*
EnvanligdagifilosofenJacquesDerridaslivertapparhansigsjälvmedattfåsyn
påatthanskattserhonom.DetskeribadrummetochDerridaärnaken.Plötsligt
drabbashanavinsiktenattkattenserhonom–naken–ochhanblirgenerad.
SamtidigtskämsDerridaöverattbligenerad,ochinserattfastbådehanoch
kattenärnakna(tvånaknadjur)ärdetegentligenbarahansomärnaken.Enligt
dengenerellauppfattningenomdjurvetkatteninteomattdenärnakenochär
därmedintenaken.”Itdoesn’tfeelitsownnudity.”22Kattensseendeblick
framkallarflerafrågorhosDerrida.Vadärdethangenerasavochinförvem?23
Vemärjagetsomgeneras?Ochframförallt:vadärdetsomstårpåspel?”Whatis
atstakeinthesequestions?”24
***
Denhäranalysenbörjarmedettoptisktexperiment.Djuretsblickskafåpassera
genomettrasteravmänskligmateria.Experimentetsbasutgörsavtvåscener,
denenaurensciencefiction-romanfrånslutetav1800-talet,denandrafrån
verklighetenienparislägenhetnågongångislutetav1900-talet.Människornai
exemplenärdenfiktiveEdwardPrendicksåsomförfattadavH.G.Wells
respektivedennumerabortgångneJacquesDerridatillhörandedenfranska
intellektuellaeliten.Blickarnakommeridetförstaexempletfråntjänaren
M’Ling,somärettavdoktorMoreausförsökattskapaenmänniska;idetandra
exempletfrånDerridaslillatamkatt.
Experimentetgårtillpåföljandesätt:Detsåkalladedjuretserpådenså
kallademänniskan.Vadhändernu?
21Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.40)22Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.5)23ibid.(s.4)24ibid.(s.11.)
19
MellanDarwinochFreud
CarrieRohmanskriveriStalkingtheSubjectatt:”Prendickseemstorecollect
M’Lingsdisquietingfacethroughanunconscioussourcethatischronologically
anterior.”25DenkänslaavigenkänningsomPrendickuppleversägerdockmer
omhonomänomdjuretmenarhon,”[…]becauseitindicateshisown
evolutionarykinshipwithanimality.”26Rohmanmenarattutvecklingenavden
freudianskapsykoanalysenärettlogisktsvarpåhotetfrånevolutionsteorin.H.
G.Wellsärenligthenneenavdeförstamodernistiskaförfattarnasomtydligt
problematiserardetmänskligasubjektetsstabilitetochhonplacerarTheIsland
ofDoctorMoreaumittemellanDarwinochFreud.
Historicallythen,wemightsaythatDarwinismreleasesthespecterofanimalityforBritishmodernists,whilepsychoanalysisattemptstocaptureandtameit.Freudoffersa”cure”foranimality’spresenceinthehumanpsyche.Infact,modernistliteratureoftenenactsthisdialecticbetweenDarwinismandpsychoanalysis,whichhelpstoexplainthecentralityofthehuman/animaldichotomyinliteratureoftheperiod.27
Rohmanskriverocksåomhurdjurochdjuriskhetframtillmittenav1800-talet
varitettvälfungerandeverktygattanvändaiskapandetochdefinierandetav
mänsklighet.FörupplysningsfilosofenRenéDescartesvardjurmaskinerutan
själochspråk,motsatsentilldenfria,rationellaochbesjälademänniskan.Det
kartesianskasubjektetexisterardärmedienberoendeställningtillobjektet.I
ochmedattDarwinsteorieromevolutionblirkändahotasupplysningens
subjekt,somalltsåbyggerpåettförträngandeavdenegnadjuriskheten.
”Darwin’sinsistencethatdifferencesbetweenhumansandotheranimalsare
differencesofdegreeratherthankindradicallyproblematizedthetraditional
25Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal(s.67)26ibid.27ibid.(s.63)
20
humanistabjectionofanimality,particularlyinitspurifiedEnlightenment
form.”28
Enmänniskassjälvbiografi
EdwardPrendickärförutomhuvudpersoniTheIslandofDoctorMoreauockså
enbrittiskmedborgaresomärutbildadibiologipåTheRoyalCollegeofScience.
DärharhanstuderatförbiologenochevolutionistenHuxley.Detvillsäga
densammeTomasHuxleysomförutomattvaravänochanhängaretillCharles
DarwinocksåvareninflytelserikläraretillH.G.Wellssjälv.29Förläsaren
presenterasPrendickiettintroduktionskapitel,innansjälva
berättelsen/vittnesmålettarvid.DärärdetsyskonbarnetCharlesEdward
Prendicksombeskriversinfarbrorsom”aprivategentleman”sommedall
säkerhetrestemedskeppetLadyVainfrånCallaoochansågsdrunknadinnan
hanmystisktdökuppnästanettårsenare.Vadsomhändeunderdentidenhar
Prendickdenäldretecknatnedochlämnateftersig.Brorsonenkanintebekräfta
händelsernaiglappetmellanförsvinnandetochåterfinnandet,menhankan
intygavissafaktaangåendeskepp,tidpunktochplatsersomramarin
farbrodernsredogörelse.
DetlillaförordetutgörentypavdeklarationsomenligtBoelWestinär
vanligtförekommandeifiktivasjälvbiografier,särskiltnärdepåståsvaraskrivna
avettdjurellerettting.HonskriverisinessäDjurisktskrivandeomhuren
försäkranominnehålletsautenticitetoftaåterfinnsiinledningsordellertiteltill
djuriskasjälvbiografiersomtillexempelE.T.A.HoffmannsKattenMurrstankar
omlivet,(menäveniäventyrsromanersomDanielDefoesRobinsonCrusoe).
”Förutsättningenärnaturligtvisattdeinomfiktionenuppfattasellerläsessom
omdetdjuriskajagetärförfattaren.”30Enöverenskommelseupprättasmed
läsaren:såhärsägerviattdetgicktill.
H.G.Wells,denegentligeförfattaren,väljeralltsånärhanskriverThe
IslandofDoctorMoreauattanvändasigavettgreppsomoftaanvändsföratt28Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.Modernismandtheanimal(s.65)29Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.40)30Westin,Boel:”Djurisktskrivande”,urOrdensnegativ,tillAndersOlsson(s.402)
21
övertygaläsarenomattettdjurhållitipennan(medutrymmeförattallaförstår
attdetändåinteliggertillså),tillenberättelsesomskakommaattägnasigåtatt
ifrågasättadenpåståddeförfattarens(Prendicks)mänsklighet.
JacquesDerridahöll1997entiotimmarlångföreläsningsomhankallade
L’animalautobiographique(Detsjälvbiografiskadjuret).Föreläsningenfinns
publiceradsomL’animalquidoncjesuis(påengelska:TheAnimalThatTherefore
IAm)ochdetärdentextensomframföralltharbidragitmedDerridastankarom
djurtilldenhäruppsatsen.
Filosofenochkatten
ScenenibadrummetmedJacquesDerridaochhanskattharfåttblisymbolför
förstamötetmellanfilosofochdjuri(kontinental-)filosofinshistoria,ochhar
behandlatsbådeavDerridasjälvochavandrasomenskapelseberättelse.
(Derridaskriverdockatthanförsökerundvikaattgöradentillenurscen.)Aldrig
förrharfilosofinerkäntettdjursomnågonsommedsinblickkanseochgenera
enmänniska.Derridakritiserarsinaföregångare–enhelepoksfilosofer–från
Aristoteles,Descartes,HegelochHeidegger,tillLacanochLévinasförattintepå
allvarhaundersöktmöjlighetenattdjurkanse.”Theexperienceoftheseeing
animal,oftheanimalthatlooksatthem,hasnotbeentakenintoaccountinthe
philosophicalortheoreticalarchitectureoftheirdiscourse.Insumtheyhave
denieditasmuchasmisunderstoodit.”31
Derridasägerattdjuretfinnsföreoss,efteross,blandoss,omkringoss.
Därförkandetstuderas–vikansedet.Mendetsomvikallardjurkanocksåse
oss,ochdetärnågotsomfilosofinharglömt,ellerännutroligare:detärnågot
somglömtsmedberäkning.32Varförhardetvaritsåviktigtattglömmaattdjuret
kansemänniskan?SkammensomDerridauppleveröverattstånakeninförsin
katt,ärocksåtillvissdelfilosofihistoriensskamögamotögameddetmedvetet
bortglömdadjuretsseendeblick.
EmmanuelLévinasärenligtDerridaden1900-talstänkaresomvaritmest
engageradietikfrågan,mensomändåistortuteslötdjuretursinetikfilosofi,
31Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.14)32ibid.(s.11)
22
vilketförvånarDerrida.”Thissilenceseemstomehere,atleastfromthepointof
viewthatcountsforus,moresignificantthanallthedifferencesthatmight
separateLévinasfromDescartesandfromKantonthequestiononthesubject,of
ethics,andoftheperson.”33
HosLévinasföregåsmötetmeddenandreavnågontinghankallar
Ansiktet.EnförenkladförklaringärattAnsiktetärdethosdenandresom
hindrarmigfrånattdöda.Ansiktetärettetisktimperativsomkallarpåmitt
ansvarinfördenandretrotsattjag(ännu)intevetnågotomvårrelation.Lévinas
menadeattdjurinteharettAnsikte,ochhanutmanadealdrigdentanken.”[T]his
subjectofethics,theface,remainsfirstofallafraternalandhumanface.”34Detta
kritiserarDerridasomtyckerattLévinasställerdjuretutanfördetetiska
kretsloppet.FramföralltriktarDerridasinkritikmotattLévinas,enfilosofsom
varitsåbesattavtankenpådenandre,nu(utanattegentligenundersökasaken)
intebryrsigommöjlighetenattdjuretskullekunnavaraenandre.
Citatetibörjanavdethärkapitlet–”Depuisletemps,peut-ondireque
l’animalnousregard?”–ärhämtaturDerridasTheAnimalThatThereforeIAm
(L’animalquidoncjesuis)ochharidenengelskautgåvanöversattstill”Sinceso
longago,canwesaythattheanimalhasbeenlookingatus?”,menmedenfotnot
däröversättarenförtydligarattpåfranskaharmeningendubbelbetydelse.
”Nousregard”betyderbåde”seross”och”angåross”.35Djuretsomserossangår
oss.Varför?Därförattdetärdenandre,sägerDerrida,eller(somsåoftaien
derrideanskdubbelmening)därförattdetärdetandradjuret.36
DetandradjuretärenkattsomserDerridanakenochdetangår
honom.Hanunderstrykerattdethandlaromenverkligkatt–detärinteen
allegoriförallvärldenskatter,intehellerenrepresentantförmytologins,
religionensochlitteraturenskatter–utanenverkliglitenkatthonasomtittarpå
sinnaknahusse(ochhansnaknakön).
IfIsay”itisarealcat”thatseesmenaked,thisisinordertomarkitsunsubstitutablesingularity.[…I]tcomestomeasthisirreplaceablelivingbeingthatonedayentersmyspace,
33Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.106)34Ibid.35Ibid.(s.3)36Ibid.
23
intothisplacewhereitcanencounterme,seeme,evenseemenaked.Nothingcaneverrobmeofthecertaintythatwhatwehavehereisanexistencethatrefusestobeconceptualized.37
Mötetibadrummet,såsomDerridaberättaromhurdetsker,ärendirekt
utmaningavLévinasinställningtillattAnsiktetenbartskullefungeraimänskliga
relationer.Menfortfarandeärdjuretsblicknågotannatänmötetmeden
människasblick,ävenförDerrida.DjuretärintebaraenandramedettAnsikte,
detärenheltochhålletandra.
Prendicksmisstag
TillskillnadfrånDerridasomhelatidenärmedvetenomatthanharenkattisitt
hem,tardetlitetidförPrendickattpåriktigtkommaunderfundmedatt
varelsernaruntomkringhonominteärvanligamänochkvinnor,varkenbritter
ellerlokalbefolkning.VidetttillfällestirrarPrendickpådebesynnerligatjänarna
somomgerMoreauochMontgomery,mendetslårhonomattdetkanske
uppfattassomoförskämt.
AsIstaredatthem,theymetmygaze,andthenfirstoneandthenanotherturnedawayfrommydirectstareandlookedatmeinanodd,furtivemanner.ItoccurredtomethatIwasperhapsannoyingthem,andIturnedmyattentiontotheislandwewereapproaching.38
Prendickstirrarpåettociviliseratsätt,ellerpåettbarnsvis,menkorrigerarsitt
beteende.Generashanavsittofinasätt?Avattblipåkommenmedattvara
ouppfostrad?Ellergenerashanavatthansernågontingsomhanintebordese?
DetverkarsomomPrendickkansedetdjuriskaiderasblickar.Hanavslöjar
dem,mensamtidigtavslöjarhansigsjälv.Prendickserochkännerigendet
djuriskadärförattdetocksåfinnsinomhonom.Samtidigttrorhansigseatt
människodjurenserhonomupptäckadetochdärmedavslöjashan.Han(troratt
37Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.9)38Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.41)
24
han)blirseddnaken.PrendickskulleprecissomDerridakunnafrågasigvaddet
ärhangenerasavochinförvem.VemärPrendickidennastund?
Menåterigen:medanDerridavetattdetärenkattsomtittarpå
honom,trorPrendickattdethandlarommänniskor.Ibörjanavromanenförstår
hannämligenännuinteattdeärdjur,utantillskriverdemenmänskligblick.När
Prendickserattdjurenpåönserhonom,tänkerhanverkligenattdeserhonom,
medmänniskansblickochalltvaddeninnebär.Prendicktrorattdjurär
människa.EttmisstagsomförflyttardjurentillenplatsdärdeenligtLévinas
aldrigskullekunnavara:denandresplats,denplatsdärAnsiktetärmöjligt.
Införavgrunden
PåvarsittsätterkännerDerridaochPrendickdjuretsblick.Deneneavmissnöje
medenhelgenerationsfilosofer,ochdenandraavdetmänskligamisstagetatt
tillskrivamänniskanalltingsmått.Samtidigtärdetibådafallenberättelserom
någotannatänbaraetterkännande.Dethandlaromblickarsomklärav,
generar,kastarbakåtitiden,framkallarmardrömmar,framkallarfrågor.
[S]eeingoneselfseennakedunderagazebehindwhichthereremainsabottomlessness,atthesametimeinnocentandcruelperhaps,perhapssensitiveandimpassive,goodandbad,uninterpretable,unreadable,undecidable,abyssalandsecret.39
ÄvenomPrendickintevetattM’Lingegentligenärettomopereratdjur,såvet
hansförfattaredet.Wellshar,precissomDerrida,enagendamedsinberättelse:
attutmanasynenpåarternaochderasförhållandetillvarandra.Framförallt
människanssynpåsigsjälvtillsammansmeddeandraarterna.Underdjurets
blickpåmänniskanuppstårettmönsterdärmänniskansgränsträderfram.I
nakenhetensomframkallasavdjuretsblickskriverDerridaatthanär”somett
barnredoförapokalypsen”.40
Aswitheverybottomlessgaze,aswiththeeyesoftheother,thegazecalled“animal”offerstomysight
39Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.12)40Ibid.
25
theabyssallimitofthehuman:theinhumanortheahuman,theendsofman,thatistosay,thebordercrossingfromwhichvantagemandarestoannouncehimselftohimself,therebycallinghimselfbythenamethathebelieveshegiveshimself.41
Vadstårpåspelhär?Prendickmöterblickenavenokändvarelse,ien
främmandeochotryggmiljödärhanslivstårpåspel.Derridadäremotmöter
blickenavenliten,gulligochvälbekantkatt(enfamiljemedlem)ientryggoch
välbekantmiljö.PrendickochvarelsernapådoktorMoreausöärpåhittade.
Derridaskattärenverkligkatt.Trotssåolikafaktorersomomgärdardessatvå
mötenberättarbådascenernaidethärexperimentetomsammasak,omdet
dramatiskaögonblicketnärdjuretsblicksättermänniskaniobalans.Endast
ödesmättadeordkanåtergeupplevelsen:apokalypsochavgrund,barndom,
nakenhetochbottenlöshet.
Ärdetsanningellerdikt?Finnsdetenavgrund?Ärdenbottenlös?Ochvadär
detisåfallsompågåridendäravgrunden?
GRÄNSEN
Abroadeninggapofgreenwaterappearedunderme,andI
pushedbackwithallmystrengthtoavoidfalling
headlong.42
TheManWhoHadNowhereToGo
ITheIslandofDoctorMoreaufinnsmångaavgrunderattfallai.Förettögonblick
svävarEdwardPrendicköverdetgrönavattnetmellanskeppetIpecacuanhaoch
denlillaskeppsbåtensomskataMontgomeryochdjureniland.Scenenutspelar
41Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.12)42Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.37)
26
signärdekommitframtillMoreausöochdetplötsligtvisarsigattkaptenDavis
intelängretänkerlåtaPrendickvarakvarsompassagerare:”Overboard
with’em!We’llhaveacleanshipsoonofthewholebilin’of’em.[…]Thisship
ain’tforbeastsandcannibals,andworsethanbeasts,anymore.”43MenMoreau
vägraratttaemotPrendickpåön.Ovälkommenombordochovälkommeniland
hamnarhanåteridenlillaräddningsflottesomhanfyradagartidigareräddats
uppur.Flytandemellantvåvärldarmennekadtillträdetillbådaguppar
Prendicksaktauttillhavsmotenganskasäkerdöd.Mentillslutförbarmarsig
öbornaochännuengångräddasPrendick.Baraförattsnartigenkastasmellan
olikatillhörigheter.UnderistortsetthelaberättelsenbefinnersigPrendickiett
slagsgränsland.EttgränslanddärintebaraPrendicksplatsochrättighetatt
befinnasigifrågasätts,utanävenhansrättighetattöverhuvudtagetfålevaoch
överleva(inteminstavhonomsjälv,dåhanvidfleratillfällenfunderarpå
självmordsomutväg).
Enannansituationiromanensombeskriverettliknandedilemma
ärM’Lingsvistelsepåskeppet.Hanharbeordratsattvarauppepådäck
tillsammansmed(deandra)djuren.Mendjurenhyseraggmothonomochbeter
sigoroligtnärhanärnärvarande.Hundarnaskällerochförsökergesigpå
honom.SåvidtillfällesmiterM’Lingivägförattfålitelugnochro.Vilketbara
varartillskaptenenellerMontgomeryhittarhonomochkörupphonomigen.
M’Lingsbesvärligapositionhandlaromatthaninteaccepteras,varkenavdjuren
ellermänniskorna.Hemmapåönärdetannorlunda.DärärM’Linguppskattad
somtjänareochhanharMontgomerysförtroende.Islutetavbokenkommerhan
tillochmedattfåbliMontgomerysdryckeskamrat.Menhär,påskeppet,råder
andralagar.Härärhanintetillräckligtmänskligförattfåboblandmänniskorna,
menintehellertillräckligtdjuriskförattdeandrabestarnaskaacceptera
honom.EnligtWellsblirbådemänniskorochdjurobehagligatillmodsav
M’Lingsuppenbarelse.(Kanskepåminnerhanävendjuren,påsammasättsom
Prendick,omattdeärvarelseravevolutionen?Enhundärintebaraenhund.
EllermöjligenväckerM’Lingenaningomattdetkanfinnasspåravmänniskai
djurenvilketgördempanikslagna…)Hursomhelst:attintekunnakategoriseras
somvarkenmänniskaellerdjurärettlivfylltavhotochhat.43Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.34,s.35)
27
Attskiljamänniskornafråndjuren
Människanhartillskrivitsigsjälvettantalegenskaperochförmågorsom(andra)
djurharpåståttssakna,tillexempelförmåganatttala,ljuga,tänkalogiskt,känna
medlidande,haettmedvetandeomsinegenexistens,kunnatänkainiframtiden,
varamedvetenomsinegendöd,hatråkigt,etc.Framföralltförmågantillspråk
ochtalärochharvaritenavdeviktigastegrundbultarnaikonstruktionenavdet
mänskliga.
ÅterberättandetavhändelsernaiTheIslandofDoctorMoreaugörsi
entonavresonemangochlogisktförnuft.IPrendicksberättelseframställerhan
sigsjälvpåsåsättattläsarenserframförsigenmanivuxenålder,
hemmahörandeidenvästerländskakulturen,utbildad,uppfostradochvanvid
sinarättigheter(ellerprivilegier).Enpersonsomundernormalaomständigheter
skullebehandlassomenbrittiskgentleman.Menistortsettingenbehandlar
Prendicksomensådanidenhärboken(undantagetHundmannensomblirhans
följeslagareislutet).Iställetunderminerashelatidennågonslagssjälvklarheti
Prendicksvara.RättighetersomförmodligenvaritodiskutablahemmaiLondon
ifrågasättsnuhelatiden,exempelvisrörelsefrihet;förmågaattinhämta
informationomläget;ochrättighetattsjälvbestämmatillhörighetochidentitet.
Ävenrättenattlevaifrågasätts(delsavomständigheterellerfarligasituationer,
delsavhotfrånandravarelser,menävenhotfrånhonomsjälvdåhanfunderar
påsjälvmordsomproblemlösning).FråndetattPrendicköverlever
skeppsbrottetidentifierarochbehandlaromgivningenhonomsomkannibal,
barn,djurellervansinnig.
KaptenDavissomtarhonomombordpåIpecacuanhaharhelatidenett
iskalltföraktfördenkannibalhanärövertygadomattPrendickär.I
räddningsbåtensomhanhittadeshalvdödfannsnämligenspåravblod,meninga
medpassagerare.Prendickförklararomständigheternamedattävenom
uppslagettillattlåtaoffraenavdetreöverlevarnaibåtenvisstkomupp,såvar
detettbråkomvemsomskulleätassomfickdetvåandrapassagerarnaatt
ramlaurbåten.DetendavittnettillhändelsenärdockPrendicksjälvochDavis
28
harsinbildklarförsig.SomkannibalärPrendickdegraderadfrånmänniskatill
odjur,ävenenligtdenråbarkadeochalkoholiseradekaptenensmåttstock.
MontgomeryochMoreaubehandlarPrendicksomettbarn.Hanmåste
hållasutanförhemlighetenomvadsomskerpåön(eftersomdeintetroratthan
kanhanteradeninformationen)ochdematarhonom,låserinhonomochhämtar
hemhonomnärhanrymthemifrån.ViddettillfällenärPrendickolydigttagitsig
iniMoreauslaboratoriumochhittatdentorteradepuman,lyfterMoreauhonom
tillbakatillrummet:”HeliftedmeasthoughIwasalittlechild.”44NärMoreau
förklararsinverksamhetpåönförPrendickärdetmedenlärareston–somom
hantaladetillnågonsomännuintekommitsålångtiutvecklingenochvarsfasa
införvivisektionbaraärbarnslig.”Atleastsparemethoseyouthfulhorrors.
Montgomeryusedtobejustthesame.Youadmititisthepuma.Nowbequiet
whileIreeloffmypsychologicallecturetoyou.”45
TillochmedmänniskodjurenpåönharsvårtattkategoriserarPrendick
somnågon”master”.Detrorheltenkeltatthanärenavdemochinteensnärhan
ärförseddmedpiskaochrevolververkarPrendickkunnaövertygademomatt
hanärnågotannatän”tillverkad”iMoreauslaboratorium.
”Washenotmade?”saidtheApeMan.”Hesaid–hesaidhewasmade.””Yesterdayhebledandwept,”saidtheSatyr.”Youneverbleednorweep.TheMasterdoesnotbleednorweep.””Hehasfivefingers;heisafive-manlikeme,”saidtheApeMan.”Hesaysnothing,”saidtheSatyr.”Menhavevoices.”46
NärPrendickslutligenåtervändertillsin”egen”världochberättarom
händelsernahanvaritmedom,blirhanbetraktadsomgalen.Förattundvikaatt
blibehandladsomsinnessjuklåterPrendickbliattberättaomsinaupplevelser
ochsimulerarenminnesförlust.IochmedattPrendicköverleverskeppsbrottet
ärdetsomomhanförflyttastillenplatsdärhanintelängrelyckasframställasig
självsomettresonerandelogisktmänniskosubjekt.
44Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.78)45Ibid.(s.108)46Ibid.(s.135)
29
Detärintebaradjursomexkluderasfrånattvarafullvärdiga
subjekt.Barn,kvinnor,olikaminoritetsgrupperoch,somfilosofenMatthew
Calarcouttryckerdet:”andotherOtherwhoaretakentobelackinginoneor
anotherofthebasictraitsofsubjectivity”.47Attvaraföddtillartenmänniskager
inteautomatisktmänskligarättigheter.Detgår,precissomförPrendick,att
degraderastillkannibal,galen,barnellerdjur.
Derridaställerfråganomhuruvidadesomkallarsigmänniskorhar
rättatttillskrivasigsjälvaenradegenskaperochutmärkandedragsomocksåär
koppladetillmakt(språk,förnuft,sorg,kultur,teknik,lögnetc.)ochsamtidigt
förnekadjuretalladessaegenskaper.VaddethandlaromförDerridaäralltså
intebaraattmänniskanförnekardjurentillträdetilldessaegenskaper,utanatt
människansamtidigtgersigrättenatttillskrivademsigsjälv.”Italsomeans
askingwhetherwhatcallsitselfhumanhastherightrigorouslytoattributeto
man,whichmeansthereforetoattributetohimself,whatherefusestheanimal,
andwhetherhecanneverpossessthepure,rigorous,indivisibleconcept,assuch,
ofthatattribution.”48
CalarcomenarilikhetmedDerridaattdefinitionenavmänniskaellerdjur
ärotjänlig:”Thehuman-animaldistinctionissoclumsyandawkward,solacking
inrigorthatonewonderswhatpossibleuseitwouldhaveforphilosophers,who
sooftenpridethemselvesontherigoroftheirconcepts.”49Hanmenaratt
distinktionenheltbordeslopas,elleriallafallanvändasmedavsevärd
försiktighetochmisstänksamhet.50Fråganomvargränsenmellanmänniskaoch
djurgår,ochifalldenskadefinierasochbevaraselleromdenskaskrotas,känns
igenfrånandraresonemang,tillexempelinomfeminismen.Ärdetviktigtatt
bevaraellerbrytauppkategorinkvinna?Börkategorinmänniskadefinieraseller
dekonstrueras?
47Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.131)48Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.135)49Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.143)50Ibid.
30
Språket
”Thesethings–theseanimalstalk!”utbristerPrendicknärMoreauförsöker
övertygahonomomattvarelsernahanträffatpåönärdjur,intemänniskor.51
FleragångeranvänderPrendicktaletsomettslagsförsöktillattbevisavadsom
ärmänniskaellerdjur.SomvidförstamötetmedApmannen:”Hewasaman,
then–atleast,asmuchofamanasMontgomery’sattendant–forhecould
talk.”52Sammametodanvänderävenmänniskodjuren,tillexempelnärdeklurar
påvemellervadPrendickärochifrågasätterhanstystnad(seovan),ochföratt
definierasigsjälvasommänniskor.
Inteminstframgårdeti”sägandetavLagen”–enslagsmuntligritual
därmänniskodjurentalsjungandeupprepar”Lagen”.Lageninnehållerallade
förbudsomdoktorMoreauharförsöktpräntainisinavarelser.Förbuden
upprätthållerdetsomaccepterassommänskligtochfördriverdetdjuriska.
”NottogoonallFours;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottosuckupDrink;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottoeatFleshnorFish;thatistheLaw.ArewenotMen?””NottoclawBarkofTrees;thatistheLaw.ArewenotMen?”53
CarrieRohmanskriverattvadMoreaugörärattgesigdirektpådenobalansi
detmänskligasubjektetsomaldrigundkommerdetanimaliska.”Inotherwords,
Moreau’sscienceisdesperatetoexterminateanimalitybycreatingandpolicing
theboundariesofrationalisthumanism.”54Menvarjestrofsomavslutasmed
mantrat”ArewenotMen?”,ärocksåformuleradsomenfråga.Somomden
öppnadeförettnekandesvar.Somomdetfannseninbyggdtveksamheti
konstruktionen.KanskeenväguturLagen?
IbokenHumAnimal:Race,Law,LanguageharKalpanaRahitaSeshadri
skrivitomspråketsrolliavhumanisering.Därmenarhonattspråketheltenkelt
harentekniksomärverkningsfullförattkunnaexkluderagrupper.“Howis
51Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.111)52Ibid.(s.85)53Ibid.(s.93)54Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.ModernismandtheAnimal(s.70)
31
language,astheuniquepropertyofthehumanbeing,deployedasamodalityof
animalization,desubjectification,racism,andsoon?Simply,itentails
technologiesthatservetodenyandexcludetheotherfromtheuseoflanguage
andtherebytorenderthisotherintoabrute.”55
DensominteverkaröverdrivetimponeradavspråketärMoreausjälv.
VidsamtaletmedPrendicksägerMoreaumerellermindremedenaxelryckning
attdenstoraskillnadenmellanapaochmänniskaärstruphuvudet”inthe
incapacitytoframedelicatelydifferentsound-symbolsbywhichthoughtcould
besustained”,ochattmöjligheternamedvivisektionintestannarendastvid
fysiskaförvandlingar.56”Apigmaybeeducated.Thementalstructureiseven
lessdeterminatethanthebodily.”57Inästansammaandetagsomhanförklarar
språketsfunktionsägerhanocksåattvaletattarbetamedjustdenmänskliga
formenändåvarenslump–hanhadelikagärnakunnatgjortfårtilllamoreller
lamortillfår.Moreauslikgiltighetinfördenmänskligaformenochdetmänskliga
språket/taletäröverraskande,ochdetkommerattbådeutvecklasoch
komplicerassenareidiskussionenmedPrendicknärhanresonerarkring
smärta,somjagtarupplitesenareiuppsatsen.
ÄvenomMoreausägersighatappatintressetfördemänniskodjur
hansläpperutpåön–misslyckadeprojektsomhanintekanseutanattmåilla–
ochnämnerLagenmedföraktfullton,måstehanändåvaragagnadavattLagen
upprätthålls.Heltuppenbartäriallafallatthanintevillattmänniskodjurenska
förståvadhantalaromnärhanskaförklaraförPrendickattdeinteär
degraderademänniskorutanom-opereradedjur.Prendickharflyttutihavetdär
hanhotarmedattdränkasigefteratthatrottsigseenlevandedissekerad
människailaboratoriet(egentligenpuman)ochfruktaratthansjälvskabli
doktornsnästaoffer.Moreau,Montgomeryochallamänniskodjurenstårpåland
ochförattkunnatalafrittanvändersigMoreauavlatin:”Hinonsunthomines,
suntanimaliaquinoshabermus…vivisected.”58Allapåstrandensomintekan
latinexkluderaseffektivtfrånatttadelavdeninformationen.
55Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language(s.12)56Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.112)57Ibid.(s.111)58Ibid.(s.104)Översättning:”Deärintemänniskor,deärdjursomvihar…vivsected.”
32
Enhumaniseringsprocess
DoktorMoreauvillgöramänniskoravdjur.Ovanharvisettnågraavdekriterier
somböruppfyllasförattenlevandevarelseskabetraktassommänniska.
FörutomrättuppsättningDNA–vilketMoreaumöjligenärinneochlaborerar
medidjurkropparna,ävenomforskningenännuintekommitdithänpå
Moreaus/Wellstid–ärförmågatilltalochattkunnalärasigettmänskligtspråk
betydelsefullthär.(PåMoreausö,ochfördendelenimångafilmertillverkadei
Hollywood,ärdetspråketengelska.)Vidarebörenmänniskakunnatrycka
undan(iallafalldelarav)detanimaliskaochkunnabaserasinahandlingarpå
förnuft,inteinstinkt.Moreausträvarocksåmycketefterattskapaenkroppsom
gårupprättochläggerstorviktvidattvarelsenskaanvändasinahänder,till
exempelsomhjälpmedelförattätaochdricka(iställetförattätadirektmed
munnen).
AttMoreaugerdjurenettmänskligtspråkskullekunnaläsassomatthan
erkännerdemsompotentiellasubjekt,atthananserattdjureninomsigbären
möjlighetattutveckladekvalitetersomkrävsförattåtnjutadetmänskliga
subjektetsrespektochprivilegier.Medettparenklaingreppblirapanochgrisen
talandeochkanskebevisardetattdealltidvarittänkande.
Mendenpåtvingadespråkligagåvankanocksåvaraettövergreppmot
varelserna.MedvåldforcerarMoreaumänskligtspråkochmänskliga
egenskaperpådjuren.”Ahumanizingprocess.”59Humaniseringsprocessenäratt
likställamedsammaövergreppsomtillexempelDerridaochdeFontenayanser
attdjurrättskämpargörmotdjurnärdeförsökerbevisaattdjurenbörharätttill
mänskligarättigheternabaseratpåattdjurenuppfyllermångaavdekravsom
ställsförattkvalificerassommänniska.
HäransluterCalarcotillDerridaochdeFontanaysståndpunktochmenar
attdjurrättsaktivisterochdjurrättsteoretikersomanvändersigavklassisk
humanistiskochantropocentriskakriterierförattargumenteraförochsäkra
djursrättigheterellerförsvarademfrånattlida,gördetgenomattanvända
59H.G.Wells:TheIslandofDoctorMoreau(s.104)
33
sammakriteriersomhistorisktberättigattillvåldmotdjuren.60Hanrefererartill
Derridavadgällerattanvändaredanexisteranderamverk(etiskt,politiskt,
juridiskt)idjurrättenstjänst,någotDerridakallarfören”förödande
motsägelse”.61
Derridapåminnerocksåomattprecissomattmångadjurfortsätteratt
uteslutasfrånlagligtskydd,finnsdetävenmångamänskligasubjektsominte
erkäntssomsubjektochdärmedråkatutförsammatypavvåldsomriktasmot
djur.62
Attprataomdjur
Denmestanvändatermeninomdjurstudierförlevandevarelsersominteär
människorär”icke-mänskligadjur”.Iensfärdärspråkettillskrivitsstor
betydelse,ärdetgivetvisbetydelsefulltnärdetvisarsigattdetsaknasordföratt
prataommänniskorochdjur.”Icke-mänskligadjur”visarförvissopåatt
människanocksåärettdjur,menattdetsamtidigtfinnsnågotmänskligtsomde
andravarelsernasaknar.Termenutmanarintedenantropocentriska
världsuppfattningendådenärennegationsombefästermaktförhållandet
mellanmänniskorochdjur:djuretärdensominteärmänniska.
Derridauttryckersigstarktkringanvändandetavordet”djur”:”The
animalisaword,itisanappellationthatmenhaveinstituted,anametheyhave
giventhemselvestherightandtheauthoritytogivetothelivingother.”63Att
samlasåmångaolikalevandevarelserunderettochsammaord–”djur”–är
enligtDerridaettmaktövergreppfrånmänniskan.Hanmenarattävennär
människantalaromsigsjälvsomettdjur,ställsmänniskanimotsatsförhållande
tillallaandradjur.Somomattallaandradjurarterskulleutgöraenhomogen
grupp,somutgörnegationenavdetmänskliga.Attsåvittskildaartersomvalar,
schimpanser,amöbor,sparvarochhundarbuntasihopanserDerridavaraen
våldshandlingfrånmänniskanssida.Därförharhanuppfunnitdetnyaordet
60Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.128)61Ibid.62Ibid.(s.131)63Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.23)
34
animotförattgörasynligtattdjurenärmånga(ordetanimauxbetyderdjuri
pluralpåfranskaochuttalaspåsammasättsomanimot),samtattnamnetvi
människorgertilldjurenbaraärettord(motpåfranskabetyderord).64Djuretär
inteettdjur,ochgränsenmellandjurochmänniskaärinteengräns.
Limitrophy
LimitrophyärDerridasfigurförhurgränslandetmellanmänniskaochandra
arterfungerarochopererar.Därfinnsinteengränssomdefinierarvardet
mänskligaslutar,utantvärtomärdetenpågåendeprocessdärsjälvatankenpå
engränsverkarsomfödaförbådeskapandetochraserandetavdetmänskliga
ochdetdjuriska.Ettavdestoraproblemenmedmänniska-djur-kategoriernaär
förDerridajustattdeutesluterdistinktionertillallaandrasortersliv,allade
artersomfinnsinordnadeunder”djur”.Påsammasättsomenhundäretticke-
mänskligtdjurärdetocksåetticke-fågligtdjurochetticke-ormigtdjur,osv.Det
handlarinteommänniskanpåenasidangränsenochdjuretpådenandra.
DetärlättatttolkahelaPrendicksvistelsepåMoreausösomettenda
stortlimitroptäventyr.InteminstikapitletnärhantrorattMoreauopererarpå
människorochflyrutinaturenförattundgåattbliutsattfördoktornstortyr.
HungernharhärförtPrendicksammanmeddjurvarelsernasomtagitmed
honomtillhyddornaochmaten.Hanharblivitutfordradochförenstundvarit
enavdem.MensåkommerMoreauochMontgomeryförattfångainrymlingen
ochdeuppmanardjurvarelsernatillattdelta.Jaktengårgenomsnårig
vegetation,trädväxter,vassochsockerrör.Plötsligtdykerettoväntatstupupp
ochPrendickfallernedibråddjupet.
Ihadfallenintoaprecipitousravine,rockyandthorny,fullofhazymistthatdriftedaboutmeinwisps,andwithanarrowstreamlet,fromwhichthismistcame,meanderingdownthecenter.[…]Presentlytheravinegrewnarrowerforaspace,andcarelesslyIsteppedintothesteam.Ijumpedoutagainprettyquickly,forthewaterwasalmostboiling.Inoticedtootherewassulfurousscum
64Vadskulleanimotblipåsvenska?Djord,kanske.
35
driftinguponitscoilingwater.Almostimmediatelycameaturnintheravineandtheindistinctbluehorizon.Thenearerseawasflashingthesunfromamyriadfacets.Isawmydeathbeforeme.65
Derridafrågarsig:”Whataretheedgesofalimitthatgrowsandmultipliesby
feedingonanabyss?66Prendickbefinnersigpårättplatsförattkunna
undersökadet,snavandeochsnubblande,idimmaochsvavelos,medleraupptill
knänaochandanihalsen.Hanärjagadavbådemänniskorochdjur,uppochned
förkanternapådenravinsomutgörenallegoriföravgrunden.Därserhansin
egendödframförsigochintressantnogbytshansfokusfråndetvisuellatilldet
audiellanärhankommitnedtillbotteniravinen.Hanstannarochlyssnar.Han
hörnågrasmåinsektersomhopparibuskarna,hundskalllångbort,tjatter,
ljudetavpiskanochröster.Luftenärstilla.”Forawhilethechasewasover.”67
Detäridegrekiskaordentrephō,trophēochtrophossomDerrida
finneralltsombehövsförattprataom”detsjälvbiografiskadjuret”ochmed
vilkahanbyggersingränsfilosofi.Trephōbetyderattföda,tahandomochisin
förstabokstavligabetydelsehandlardetomförvandlinggenomatttjockna–
sammaprocesssomnärmankärnarsmör.68VilketärexaktvadDerridaärute
efter–engränssomändrarform,utvidgas,tjocknar,vikersigochmultipliceras.
Limitrophyisthereforemysubject.Notjustbecauseitwillconcernwhatsproutsorgrowsatthelimit,aroundthelimit,bymaintainingthelimit,butalsowhatfeedsthelimit,generatesit,raisesit,andcomplicatesit.69
Trophē–trofé–handlaromtriumfochbyte.(Jagåterkommertilldenhär
betydelsensenareiuppsatsenikapitletomköttätande.)Trophospekarpåattdet
handlaromenfigur,limitrophyärentropövergränslandetmänniska/djursom
innehållerbådeenspråkligplacering(iochmedursprungetidetgrekiskaordet)
ochenrörelsemellandeolikabetydelsernaavtrephō,trophos,trophēkopplade
tillgränsen.
65Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.99)66Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.31)67Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.99)68Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.29)69Ibid.
36
DERRIDASGRÄNS
Andwhenyougazelongintoanabysstheabyssalsogazesintoyou.F.Nietzsche,BeyondGoodandEvil(1886)
MatthewCalarcoskriverattDerridaskanskeallramestradikalastråki
tänkandetomdjurärisinsträvanefterattformuleraettalternativtontologiskt
koncepttilldjurliv,ochdärhankritiserardentradition(inomfilosofin)som
ihärdigtförsöktsuddautskillnadernamellanolikaformeravdjurliv.70Med
figurernaanimotochlimitrophyförsökerDerridaattskapaenanti-
antropocentriskbild.”Derridasuggeststhatontheothersideofthehuman,we
donotfindagroupofbeingsthatshareacommon”animality”buta
heterogeneousseriesofbeingsandrelationships.”71Medlimitrophybetonar
ocksåDerridaattdetintepånågotsätthandlaromattupplösagränsernamellan
människaochdjurellerutplånaskillnadernamellanarterna.FilosofenKelly
Oliverbeskriverdetsåhär:”Hedoesnotwanttocollapsethemanintoanimal,or
viceversa,becausedoingsowouldmeandisavowingthedifferencesbetween
them.”Derridamenarattvadsomfinnsmellan”oss”somkallarossmänniskor
och”dem”somvikallardjurändåärensprickaochenavgrund,ochdetkaninte
ignoreras.
MendetärocksåjusthärsomCalarcotyckersighittaunderlagtill
Derridastillkortakommande,nämligenattDerridainteärbereddattlämna
människa-djur-distinktionen.SåhäruttryckersigDerridakringattifrågasätta
avgrundenmellanmänniskaochdjur:
TosupposethatI,oranyoneelseforthatmatter,couldignorethatrupture,indeedthatabyss,wouldmeanfirstofallblindingoneselftosomuchcontraryevidence;and,asfarasmyownmodestcaseis
70Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.141)71Ibid.
37
concerned,itwouldmeanforgettingallthesignsthatIhavemanagedtogive,tirelessly,ofmyattentiontodifference,todifferences,toheterogeneitiesandabyssalrupturesasagainstthehomogeneousandthecontinuous.Ihavethusneverbelievedinsomehomogeneouscontinuitybetweenwhatcallsitselfmanandwhathecallstheanimal.Iamnotabouttobegintodosonow.Thatwouldbeworsethansleepwalking,itwouldsimplybetooasinine[bête].Tosupposesuchastupidmemorylapseortotaketotasksuchanaivemisapprehensionofthisabyssalrupturewouldmean,moreseriouslystill,venturingtosayalmostanythingatallforthecause,forwhatevercauseorinterestthatnolongerhadanythingtodowithwhatweclaimedtowanttotalkabout.72[…]Thereisnointeresttobefoundindebatingsomethinglikeadiscontinuity,rupture,orevenabyssbetweenthosewhocallthemselvesmenandwhatso-calledmen,thosewhonamethemselvesmen,calltheanimal.73*Soitwillinnowaymeanquestioning,eventheslightest,thelimitthatwehavehadastomachfulof,thelimitbetweenManwithacapitalMandAnimalwithcapitalA.74
FörCalarcoärdetettmysteriumvarförDerridavillhänvisatillattdetfinns”så
mycketbevis”förrupturenelleravgrundenmellanmänniskaochdjur,menatt
dessabevisaldrigpresenteras.75HanundrarocksåvarförinteDerridavilllåta
människoringåidenmångfaldavlivochrelationersomDerridaerbjuder
animot.Genomattenvisasmedattbehålla(omänomarbetad)gränsenmellan
djurochmänniskaanserCalarcoattDerridagörettmisstagochföreslårenegen
lösningbortom”philosophicaldualism,biologisticcontinuism,andDerrida’s
72Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.30)73Ibid.74Ibid.(s.29)75Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.142,s.146)
38
deconstructiveapproach”76.NämligenattföljanågotsomDonnaHaraway
presenteratredanpå1980-taletisintextACyborgManifesto.Därskriverhonatt
”manypeoplenolongerfeeltheneedforsuchaseparation”ochsyftardåpåatt
gränsenmellanmänniskaochdjurredanharrämnatochattingenlängreislutet
av1900-taletkanhittanågotövertygandesättattåterinstalleraden.77Calarcos
förslaggårutpåattviheltenkeltskalåtamänniska-djur-distinktionenvaraoch
iställetuppfinnanyakonceptochpraktiker.78Därmedharhanpekatutvårväg
motDonnaHaraway.
IbokenWhenSpeciesMeetanvändersigHarawayblandannatav
justDerridasgränssomutgångspunkt,inspirationochhävstångförattutveckla
nyakonceptochpraktiker.Såhärskriverhonomhurhontyckersigseatt
Derridastopparsittegetresonemang:
Hecamerighttotheedgeofrespect,ofthemovetorespecere,butthewassidetrackedbyhistextualcanonofWesternphilosophyandliteratureandbyhisownlinkedworriesaboutbeingnakedinfrontofhiscat.79
HarawaygerDerridaflerapluspoäng:hanförstodattverkligadjursertillbakapå
verkligamänskligavarelser;hanförstod(iscenenmedkatten)atthanbefannsig
inärvaronavnågon,somintevarenmaskin;hanhakadeinteuppsigpå
huruvidakattenkundeprataellerinte,utanfokuseradepåfråganomvadsom
menasmedsvarochhurmanskiljersvarfrånreaktion.Hanföllintehellerifällan
attlåtasubalterntalagenomatt”gedjurenettspråk”eller”getillbakaspråket”.
Men,skriverHaraway,Derridaövervägdeintehellerpåallvarnågonalternativ
formavengagemang–”onethatriskedknowingsomethingmoreaboutcatsand
howtolookback,perhapsevenscientifically,biologically,andthereforealso
philosophicallyandintimately.”80
BådeHarawayochCalarcojämförDerridamedDerrida.Deharhöga
tankaromhonomochvetvilkenkapacitethanharsomfilosof.Därförärockså
76Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida.(s.149)77Ibid.78Ibid.79Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.20)80Ibid.
39
derasbesvikelsedestostörre,närdeuppleveratthanhämmarsigsjälvochinte
ifrågasättermedsammanitsomhangöriandrafilosofiskafrågor.Haraway
anklagarhonomförattiställetförnyfikenhetägnasigåtnakenhet.
ÄvenKellyOliverharupptäcktdetförbryllandeiDerridas
engagemangilimitrophyoch”conceptuallimitsandthelimitsofconcepts”som
honanserståristarkkontrasttillatthanfortfarandeseren”renhet”iettantal
konceptsåsomgästfrihet,förlåtelseochgåvan.81IHaraways,CalarcosochOlivers
kritikavDerridaekarDerridaskritikavLévinasbegränsningar.Förattcitera
Derridasjälv,somhanuttrycktedetjustgällandeLévinas:”Oneunderstandsa
philosopheronlybyheedingcloselywhathemeanstodemonstrate,andin
realityfailstodemonstrate,concerningthelimitbetweenhumanandanimal.”82
TRASSEL
Whyshoulditbeunbearabletotolerateasentencelike“wearealreadytransgenic”or,theopposite,towonder“inwhatwaydoesitcomfortorreassureustothinkthatwearealreadytransgenic”?
AvitaRonell
Snärjdellerigottsällskap?
DonnaHarawayärprecissomDerridaintresseradavattunderminerabinära
kategoriersommänniska/djur,natur/kultur,vild/domesticerad,vilkahon
hänvisartillsom”theGreatDivides”83.Honvillvisapåhurartertillsammans
81Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowtheyTeachUstoBeHuman(s.97)82Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.106)83TermenGreatDivideskommerfrånBrunoLatour.Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.3)
40
utgörenkompliceradvävavtilltrassladelivdärlikvärdigavärldsmedborgare
formarvadhonkallarnaturkulturen.
Ilovethefactthatthathumangenomescanbefoundinonlyabout10percentofallthecellsthatoccupythemundanespaceIcallmybody;theother90percentofthecellsarefilledwiththegenomesofbacteria,fungi,protists,andsuch,someofwhichplayinasymphonynecessarytomybeingaliveatall,andsomewhicharehitchingarideanddoingtherestofme,ofus,noharm.Iamvastlyoutnumberedbytinycompanions;betterput,Ibecomeanadulthumanbeingincompanywiththesetinymessmates.Tobeoneisalwaystobecomewithmany.84
Harawaybetonarocksåstarktatthoninteanserattnaturenärskapadav
människan–såsompostmodernismenobserveratden–utanärmedkonstruerad
avmänniskorochicke-människor.85
EntanglementärettåterkommandeordiHarawaysvokabulär.Till
svenskaöversättsordetmed1intrasslande;hoptrasslande;tilltrasslande2
trassel;härva;oreda;virrvarr;trassligförbindelse(situation),komplikation,
förveckling3hinder;snara,snärjandeförsåt.86IJohnGlendeningsbokThe
EvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBankägnasett
avsnittåtordetentangled–dessuppkomstochhurordetsbetydelseförändrats
överåren.GlendeningsutgångspunktärDarwinstextomtheentangledbanksom
utgördetavslutandestycketiTheOriginofSpecies.
Itisinterestingtocontemplateanentangledbank,clothedwithmanyplantsofmanykinds,withbirdssingingonthebushes,withvariousinsectsflittingabout,andwithwormscrawlingthroughthedampearth,andtoreflectthattheseelaboratelyconstructedforms,sodifferentfromeachother,anddependentoneachotherinsocomplexamanner,haveallbeenproducedbylawsactingaroundus.87
NärGlendeningkonsulterarTheOxfordEnglishDictionaryfårhanframattordet
entagledbörjadeanvändasislutetav1600-taletsomenutvecklingavtanglesom
84Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.3-4)85Haraway,DonnaJ.:”ThePromisesofMonsters”,TheHarawayReader(s.66)86NorstedtsengelskaordbokPro2.087Darwin,Charles:TheOriginofSpeciesbyMeansofNaturalSelectionorThePreservationofFavouredRacesintheStruggleforLife(s.446)
41
sedan1400-taletanväntsförattbeskrivahurnågotsnärjsmedsvårighet.Under
1600-taletkomordetsinnebördattutvecklasochäveninnefattabetydelsen
sammanflätning,komplikationochförvirring.(Isvensköversättningharan
entangledbankblivittillensnårbevuxenstrand.88Översättningrymmerintepå
långavägardenmångtydighetsomfinnsidetengelskaordet,ochsomjag
förmodargörHarawaysåintresseradavattanvändasigavtermen.)AttDarwin
använderentangledpåettsåpositivtsättsomhangörisintextverkarhöratill
ovanlighetenfortfarandeimittenav1800-talet;ordetbarvanligenmedsigen
negativklangochassocieradesmedoredaochtillfångatagande.Särskilti
sammanhangavsocialamellanmänskligarelationerkomordetattassocieras
mednågotnegativt.89NärDonnaHarawayanvändersigaventanglementärdet
påsammasättsomGlendeningtolkarDarwinstext–somenpositividéom
dynamiskinteraktion.MenGlendeningtyckersigävensehurDarwinidethär
sistastycketförträngersådantsomocksåhörtilllivetpådensnårbevuxna
stranden:slump,konkurrens,dödochförintelse.
Byelidingelementsofapparentdisorder,especiallymoraldisorder,theentangledbankreleases”entangled”fromitsnegativesuggestionsofentrapmentandconfusion,allowingittorepresentaninnocuousnetworkofinterdependencies.Leftout,forthemoment,isthethreatofphysical,social,andmoralchaosthatlateVictorianreadersoftenperceivedasthedominantsignificanceoftheOriginandDarwinism.90
EntanglementutgörenavdeviktigasteutgångspunkternaiHarawaysteorier,
ochhonharingetbehovavatt(somGlendeninguppleverattDarwingjorde)
läggatillrättaellerputsafasadenpådennaturkultursomutgörhennesversion
av”densnårbevuxnastranden”.
HärharHarawayskapatenfigursomhonkallarcompanionspecies.
Påsvenskaöversättstermentillsällskapsarterellerförbundnaarter(densenare
ärToraHolmbergsöversättning),ochinbegriperbetydligtflervarelserände
88Darwin,Charles:OmarternasuppkomstgenomnaturligturvalellerDebästutrustaderasernasbeståndikampenförtillvaron(s.372).89Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.9)90Ibid.(s.13)
42
vanligasällskapsdjurensomkanhittasimänniskansnärhet.91Sällskapsarterär
allaarterochkandärmedvaraävenväxterochandraorganismer,svampar,
bakterieretc.Äventingkanutgöraensällskapsart,tillexempelenkrycka.Med
figurensällskapsartervillHarawayvisaattallaarterärvaddeärförattde
utvecklatstillsammansmedandraarter.Viärallasammanflätade
världsmedborgareochjagetbestårhelatidenavfleraolikaarterirelationtill
andraarter.
Companionspeciesisapermanentlyundecideablecategory,acategory-in-questionthatinsistsontherelationasthesmallestunitofbeingandofanalysis.[…]Underthematerial-semioticsignofcompanionspecies,Iaminterestedintheonticsandanticsofsignificantotherness,intheongoingmakingofthepartnersthroughthemakingitself,inthemakingofbodiedlivesinthegame.Partnersdonotpre-existtheirrelating;thepartnersarepreciselywhatcomesoutoftheinter-andintra-reactingoffleshly,significant,semiotic-materialbeing.92
Sällskapsarterochensammanflätad,komplexvävavartersomständigtäriett
blivande,ochdärblivandetalltidskerisamverkanmedmångaartersamtidigt,
äralltsåHarawayskoncept.ÄrdettatillräckligtförattkompletteraDerridadär
hontyckeratthanmisslyckasmedattkommamedenalternativformav
engagemang?FörattundersökadettaskaHarawaysochDerridasteorierfå
konfronterasmedtvåkonkretaproblempåMoreausö:lidandeochköttätande.
Olidligtlidande
GenomväggarnatillMoreauslaboratoriumhörPrendickintillsittrumhur
pumanplågas.”Asharp,hoarsecryofanimalpaincamefromtheenclosure
behindus.”93UtanatthabesöktlabbetharPrendickviddethärlagetändålistat
utungefärvadsompågårdär.Hanharkäntigendenantiseptiskaluktenfrånett
operationsrumochhanharkopplatihopMoreausnamnmeddenökände91Redmalm,David:”Detbinärasmagi:Omdenbinärakategoriseringensprinciperochomhusdjuretsomdetantibinärastankefigur”,LinköpingUniversityElectronicPress(s.35)92Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.165)93Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.57)
43
Londonläkaresomdrevsilandsflyktnärdetavslöjandesatthanägnadesigåt
vivisektion,detvillsägadissekeringpålevandedjur.TrotsattMoreauintevill
invigaPrendickiönsallahemligheterochdärförförbjudithonomattanvända
dörrensomledermotinnergårdenochlaboratoriet(”Ourlittleestablishment
herecontainsasecretorso,itisakindofBluebeard’sChamber,infact.”94),kan
hanintehindraljudenfrånattavslöjavilketödepumangåtttillmötes.Julängre
eftermiddagenliderdestomer”irriterande”uppleverPrendickpumansylanden,
ochtillslutdriveroljudethonomuturhuset.Ja,fördetärfaktisktljudetsom
driverhonomurhuset,ochintesjälvahändelserna:
Itwasasifallthepainintheworldhadfoundavoice.YethadIknownsuchpainwasinthenextroom,andhaditbeendumb,Ibelieve–Ihavethoughtsince–Icouldhavestooditwellenough.Itiswhensufferingfindsavoiceandsetsournervesquiveringthatthispitycomestroublingus.95
RöstenlyckasberöraPrendicksåpassmycketatthankännerettstortobehag,
ochhankännertillslutatthanintestårutmedattstannakvariljudetsnärhet,
menhankanfortfarandekategoriseraskrikensomettdjursläteochverkar
därmedkunnaaccepteraattMoreauutsätterdetförsmärta.
Nästadagharpumansröstförändratssåpassmycketav
behandlingenattPrendickintelängrekankännaigendensomettdjursläte,utan
trorattskrikenkommerfrånenmänniska.Nublirocksåhansreaktionhelt
annorlunda.
Isatasiffrozeninmyattitude.Thoughitwasfaintandlow,itmovedmemoreprofoundlythanallthatIhadhithertoheardoftheabominationsbehindthewall.96
Hantapparförmåganattresoneralogisktochreagerarstarkt,instinktivtoch
okontrollerat.MontgomerykanintestoppaPrendickfrånattrusauppochöppna
dörrensomledermotlaboratoriet,denförbjudnadörren.Denotäckasynenav
enrödochsårigkroppuppspändvidenram,utgöregentligeningetbevisföratt
denskulletillhöraenmänniska,menPrendickssinneärettkaosavfarhågor:
94Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.48)95Ibid.(s.59)96Ibid.(s.77-78)
44
”Coulditbepossible,Ithought,thatsuchthingasthevivisectionofmenwas
possible?”97TankenpåattMoreauskulleexperimenterapåmänniskokropparär
outhärdligtskrämmandeochgörPrendickpanikslagen.Dethandlarintelängre
omettobehagutannuocksåometthotmothonomsjälv.Denhärgången
promenerarhaninteivägfrånproblemetsomdageninnan,utanflyrhalsöver
huvudutinaturen.
Djursochmänniskorslidandeharuppenbarligenväldigtolika
betydelserförPrendick.Medandenenatypenavsmärtaskullegåanifallden
intelätsåförskräckligtmycketärdenandratypenavsmärtaettoövervinnerligt
stressmoment.MänniskanPrendickreagerarstarkarepånärenannan
människasutsättsförsmärtaännärettdjurfårutståsammalidande.Detvå
scenernautmanarocksåuppdelningenidjuriskochmänskligsmärta.Prendick
verkarhaenidéomattdjurssmärtainteangårhonom.Stämmerdetverkligen?
Vilkenbetydelseharandrassmärtaföross?
Kandeleka?
Detvåsenasteårhundradenaharinneburitenvändningiförhållandetmellan
människorochdjur,menarDerrida.Förhållandenaochgrundförutsättningarna
församlevnadivärldenharradikaltförändratsiochmedutvecklingoch
framsteginomkunskaperizoologi,etnologi,biologiochgenetik.Kunskapersom
visatsigvaraoskiljaktigafrånteknikeriattinterveneraisammaområdesomde
undersöker,detvillsägadjuretsliv.Dettaharletttillattmänniskanharkunnat
utvecklajordbrukochkontrollavdjurhållning:industrialiseringav
köttproduktion,artificiellinsemineringienormskala,alltdjärvare
genmanipulationetc.Alltisyfteattfrämjamänniskansvälbefinnande,ochi
proportionersomärhistorisktojämförbara.98Ungefärsamtidigtsomdenhär
utvecklingenpåbörjadestogävenfrågeställningenkringdjuretennyinriktning.
DetärJeremyBenthamsomiIntroductiontothePrinciplesofMoralsand
Legislation(skrevs1780,publicerades1789)förflyttarfråganomdjuretfrån
97Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.79)98Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.25)
45
”Kanderesonera?”eller”Kandetala?”till”Kandelida?”.Derridamenarattså
fortdenfråganäretableradförändrasallt.
Itnolongersimplyconcernsthelogos,thedispositionandwholeconfigurationofthelogos,havingitornot,nordoesitconcern,moreradically,adynamisorhexis,thishavingormannerofbeing,thishabitusthatonecallsafacultyor”capability”,thiscan-haveorthepoweronepossesses(asinthepowertoreason,tospeak,andeverythingthatthatimplies).99
FörDerridablirlidandetvägenuturlogocentrismeneftersomdetärnågot
människordelarmeddjur.IDerridasläsningavBenthamfinnsettliteannat
fokusänhostillexempeldenutilitaristisktorienteradePeterSinger,somockså
användersigavBenthamsomutgångspunktisindjurrättsfilosofi.Matthew
Calarcoskriversåhär:”Ratherthanexamininganimal’scapacitytofeelpleasure
andpainortheirhavingpreferencesforcertainstatesofaffairsoverothers,
DerridausesBentham’squestiontobroachtheissueoftheembodiedexposure
ofanimals,theirfinitudeandvulnerability.”100Andrafilosofer(tillexempel
DanielDennett)hävdarattdetfinnsenskillnadmellanförmåganattkänna
smärtaochattkunnalida,ochattlidandetäruniktmänskligt,menförDerridaär
huvudsakenattdjurochmänniskordelardetfaktumattdeinneborkropparsom
ärsårbaraochdödliga.Någotsomalltsåinteäruniktförmänniskan,mensomär
avgörandeförvarelsensliv.CalarcomenarattdethosDerridaintehandlarom
attkunnabevisaattdjurkankännasmärtaochattsedanpåvisahurtungtdet
vägermoraliskt,utanomnågotmycketmergrundläggande,nämligen”an
interruptiveencounterwithanimalsufferingthatcallsforandprovokes
thought.”101Djurslidande–denförkroppsligasårbarheten–harkapacitetatt
beröraochstöramänniskor.FörDerridaharlidandetellersårbarhetenen
meningsfullförmåga–denkangeuppsåttillmedlidandeellerutgöraen
möjlighettillettetisktmötemellandjurochmänniska.
Harawayskriverattävenomhonintepånågotsättvillförneka
viktenavfråganomdjurslidande,såtrorhon(tillskillnadfrånDerrida)inteatt
99Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.103)100Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida(s.117)101Ibid.
46
detärdenavgörandefrågansomkanomkullkastasakernasordningochlovaen
”autre-mondialisation”.102Honserstörrepotentialfördetlöftetifrågorsom
”Kandjurleka?”eller”Kandjurarbeta?”Honärintehellerheltnöjdmedhur
Derridalåterlidandetutgöradenförstaochavgörandefråganomdjuret.Hon
anserattdetärfelavhonomattbeskrivalidandetsomhelafrågannärdet,enligt
henne,barautgörendelavdenbehövligaomformuleringen.”103Honförklarar
detgenomatttaupphurDerridalänkarlidandettillenpassivmöjlighet:”Being
abletosufferisnolongerapower;itisapossibilitywithoutpower,apossibility
oftheimpossible.”104.Derridapresenterardödlighetsomdetmestradikalasättet
atttänkavårgemensammaändlighetmenHarawayhävdarattdödlighetinte
baraärkopplattilllidande.”Capability(play)andincapability(suffering)are
bothallaboutmortalityandfinitude.”105Harawaysägerattfråganomlidande
leddeDerridatill”thevirtueofpity”,enupptäckthoninteallsvillförminska,
mensamtidigtställerhonfråganomintearbeteochlekharlångtmycketstörre
potentialänmedlidandeattöppnauppförömsesidighetochengagemang.106
Moreauochsmärtan
FördoktorMoreauärdenfysiskasmärtanenonödigförmåga.Detäriallafallen
teorihanförsökerdrivainförPrendick.Efterattsåsmåningomhaövertygat
honomomattkroppenilaboratorietverkligenärenpumaochinteenmänniska,
ägnarMoreauenstundavsinvärdefullatidtillattförklarasittarbete.Detgåri
allsinenkelhetutpåatthanopererarpålevandedjurförattskapamänniskor.
Prendickharsvårtförattförståmeningenmedprojektetochönskarattdet
skullefinnasenförklaringsomkanförsvaraattMoreauutsätterdjurenför
smärta.Ettgottsyfteskulleislutändankunnaförsvaralidandet.”Whereisyour
justificationforinflictingallthispain?Theonlythingthatcouldexcuse
vivisectiontomewouldbesomeapplication–”.107MoreauanklagarPrendickför
102Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.22)103Ibid.(s.310,n27)104Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.28)105Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.311,n27)106Ibid.(s.22)107Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.113)
47
attintehaettsinnetillräckligtöppetförvetenskap,ochmenarattdetärframför
alltifråganomsmärtasomdetvåskiljersigåt:
Solongasvisibleoraudiblepainturnsyousick,aslongasyourownpainsdriveyou,solongaspainunderliesyourpropositionsaboutsin,solong,Itellyou,youareananimal,thinkingalittlelessobscurelywhatananimalfeels.108
Moreauutvecklarsittresonemangtillattsmärtahörihopmedevolutionen.Ju
intelligentaremänniskanblir,destobättreblirdenpåatttahandomsigsjälvoch
behöverdärmedintenågot”spö”föratthållasigfrånfara.”Ineveryetheardofa
uselessthingthatwasnotgroundoutofexistencebyevolutionsoonerorlater.
Didyou?Andpaingetsneedless.”109Moreaustickersedanenknivraktisitteget
ben–sombevisförattdetintefinnssmärtnerveröveralltikroppen.”The
capacityforpainisnotneededinthemuscle.[…]Alllivingfleshisnotpainful,
norisallthenerve,norevenallsensorynerve.”110Förmåganattupplevasmärta
(ochattlåtasigstyrasavrädslaförden)ärdetsomgörmänniskandjurisk,enligt
Moreau.Detvärdesommänniskansätterpånjutningochlidandeär”themarkof
thebeast”,detsomavslöjarmänniskansursprung.”Painandpleasure–theyare
forus,onlysolongaswewriggleinthedust…”111
Moreausresonemangärdockförvirrandeochmotsägelsefullt.Han
sägeråenasidanattväxterochlägreutveckladedjurintekännersmärta,menå
andrasidansägerhanattjumermänniskanutvecklas,destomindrekommer
behovetavsmärtaattbehövasikroppen.Detärsomomevolutionengickåttvå
hållsamtidigt.Somsåmycketannatiromanenvisarresonemangetpåenfigur
somkomplicerarochutmanarursprung,kronologiochevolutionärprogress.
Moreauverkardessutomsjälvganskabekvämmedatt
människodjurensomsläpptsutpåönfortfarandefruktar”TheHouseofPain”
ochbäralltidpiskanärhanrörsiginaturenförattbibehållarespektoch
auktoritet.Detverkaralltsåinteheltoviktigtattarbetetilaboratoriet–
”humaniseringsprocessen”–harinslagavfysisksmärta.Fördetärvälintebara
enekonomiskfrågavarförMoreauinteanvändernågonformavbedövningvid
108Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.113)109Ibid.(s.114)110Ibid.111Ibid.(s.115)
48
sinaoperationer?Ienavdemerpassioneradepassagernaavsittsamtalmed
PrendickhängersigMoreauåtattgeuttryckförsittskapandesdrivkraftoch
önskan:”EachtimeIdipalivingcreatureintothebathofburningpain,Isay,
ThistimeIwillburnoutalltheanimal,thistimeIwillmakearationalcreatureof
myown.”112
Subjektochobjektilaboratoriet
MenhurfungeraregentligenarbetetiMoreauslabb?ÄvenomMoreaudelarmed
sigavsinfilosofiochsinpassion,ärvialdrignärvarandeunderoperationerna.
Detendasomläckerutärljudochvissdoft.Förattfålitemerinsikti
laboratoriemiljönskavidärförgöraettstudiebesökiettannatlabb.
NärsociologenToraHolmbergvillegöraettforskningsprojektom
försöksdjurtoghonentvåveckorskursiförsöksdjursvetenskap.Syftetvaratt
skaffasigdenkunskaphonbehövdeförattfåtillträdetilllaboratorierna,vilket
varnödvändigtförprojektet.Underkursenfickdeltagarnalärasigattfåen
känslafördjuretochlärasigatthanteradetpårättsätt,detvillsägahurmani
minstamöjligamånstressadedjuret.Holmbergbeskrivereftermiddagarnai
labbetpåföljandesätt:
WhathappenedwasthatIwasverystressed,andsotherattaughtme,respondingtomyfumblehandlingandprotestedbytryingtogetdown.Whentryingthesamethingwithalittlewhitelaboratorymouse,itwasevenmoredifficult.Igottheadvicefromtheinstructortoputthemousedown,takeadeepbreathandwalkaroundthebenchbeforeIgaveitanothertry.AndsoIdid,andslowly,Iandthemousebecameaccustomedtoeachother.113
DärpålärsigHolmbergattsövadjuretochtablodprover.Avslutningsvisdödar
hondenlillamusen,förattkunnafågodkäntpåkursen.Honrättfärdigar
dödandetinförsigsjälvmedattmusenskullehablivitdödadändå(avnågon
annan),attdenvaruppföddförattanvändasiundervisningssyften,samtattden
redanvar”nästandöd”iochmedattdenvarnedsövd.112Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.120)113Holmberg,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl(s.71)
49
Syftetmedattfåförsöksdjurenattmåbrahörihopmedattdeska
kunnapresterasåbraommöjligt.Enstressadmusgerintesammaresultatsom
enlugnmus,tillexempel.Forskningsresultatetärheltenkeltkopplattillhur
försöksdjuretslivär.FörattåtergåtillhurHarawayvillställafrågornaKande
arbeta?/Kandeleka?föreenfrågasomKandelida?fårdettaennyrelevansi
laboratoriet.Harawaymenarattmänniskorochdjurilaboratorierutgörbåde
subjektochobjektförvarandraienpågående”intra-action”.114
Laboratoriemänniskanmåstevaraintresseradavattlyssnatillmusen,
samarbetaochmötaden,somHolmberglärsigpåsinkurs.”Ifthisstructureof
material-semioticrelatingbreaksdownorisnotpermittedtobeborn,then
nothingbutobjectificationandrepressionremains.”115
Angåendehuruvidadetärrättellerfelmeddjurexperimentkaninte
Harawaysvarapå.Därbefinnerviossiettnätdärenmängdolikarelationerger
lidandetfleradimensioner:djuret,ettsjuktbarn,ekonomi,industri,etc.
Djurförsökkanvaranödvändiga,ellergoda,sägerHaraway,”butitcannever
”legitimate”arelationtothesufferinginpurelyregulatoryordisengagedand
unaffectedways.”116
Attjämföralidande
Ettrelativtvanligtsättattbeskrivahurfruktansvärtnågotvaritärattjämföra
människorslidandemeddjurs:”deslaktadessomdjur”,”dehållsinstängdasom
boskap”,etc.IJ.M.CoetzeeskortromanElizabethCostellogörsigromanens
huvudpersonytterstopopulärgenomattvändapådenjämförelsen.Viden
föreläsningpådet(fiktiva)universitetetAppletonjämförhonslaktdjurs
situationmeddetyskanazisternasutrotningsläger.Honbörjarjustmedden
ovannämndajämförelsen:”ThecrimeoftheThirdReich,saysthevoiceof
accusation,wastotreatpeoplelikeanimals.”117FortsättningenpåCostellos
114Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.70)Termenintra-actionärinspireradavKarenBarad115Ibid.116Ibid.(s.72)117Coetzee,J.M.:ElizabethCostello(s.65)
50
föreläsningpåminnerossomDerridasbeskrivningavvändningeniindustrioch
djurhållningsomskett:
’Letmesayitopenly:wearesurroundedbyanenterpriseofdegradation,crueltyandkillingwhichrivalsanythingthattheThirdReichwascapableof,indeeddwarfsit,inthatoursisanenterprisewithoutend,self-regenerating,bringingrabbits,rats,poultry,livestockceaselesslyintotheworldforthepurposeofkillingthem.118
Avslutningsvisgörhonenmycketgrovjämförelsemellanslaktdjurensöde,som
ändåharenbetydelseförmänniskor–dedörföratttjänaoss,ochmänniskornai
utrotningslägrensöde:
’Andtosplithairs,toclaimthatthereisnocomparison,thatTreblinkawassotospeakametaphysicalenterprisededicatedtonothingbutdeathandannihiliationwhilethemeatindustryisultimatelydevotedtolife(onceitsvictimsaredead,afterallitdoesnotburnthemtoashorburythembutonthecontrarycutsthemupandrefrigeratesandpacksthemsothattheycanbeconsumedinthecomfortofourhomes)isaslittleconsolationtothosevictimsasitwouldhavebeen–pardonthetastelessnessofthefollowing–toaskthedeadofTreblinkatoexcusetheirkillersbecausetheirbodyfatwasneededtomakesoapandtheirhairtostuffmattresseswith.119
Derridadrarfaktisktdenhärjämförelsenytterligareettstegnärhanisitt
resonemangkringattjämföramänniskansvåldmotdjurochfolkmordockså
drarenparallelltillutrotningslägrenunderandravärldskriget:poneraatt
nazisternaiställetförattutrotajudarmedflera,föddeuppdemimängderföratt
sedanlåtademmötahelvetetilägrenochslutligendödadem.120
ÄvenHarawayssättattbeskrivalaboratoriedjurensom
medarbetareilabbetharkritiserats.Tillexempelnärhonskriveromoncomouse
isinessä”FemaleMan©_Meets_OncoMouse™”.Oncomouseärenmussomär
specielltframavladförattfungerasomförsöksdjuriforskningkringbröstcancer.
HarawaygörenjämförelsemeddenlillamusenochJesus,somoffrarsigför
118Coetzee,J.M.:ElizabethCostello(s.65)119Ibid.(s.66)120Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.26)
51
människornaochsombådeofferochsyndabockfårbäramänniskornas
lidande.121MenHarawaysacceptansavdjurförsök(ochjakt,köttätande,
lydnadsträningetc)ärkombineratmedentankeommedvetenheten,ansvaroch
respekt:
Theanimalsinlabs,includingtheoncomice,haveface;theyaresomebodyaswellassomething,justaswehumansarebothsubjectandobjectallthetime.Tobeinresponsetothatistorecognizeco-presenceinrelationsofuseandthereforetorememberthatnobalancesheetofbenefitandcostwillsuffice.Imay(ormaynot)havegoodreasonstokill,ortomake,oncomice,butIdonothavethemajestyReasonandthesolaceofSacrifice.Idonothavesufficientreason,onlytheriskofdoingsomethingwickedbecauseitmayalsobegoodinthecontextofmundanereasons.122
Relationenärintesymmetriskochdetgåraldrigattvaraheltsäkerpåifalldet
somhänder(ilabbet,påjaktenosv)ärrätt.Detkanvarabådegottochont
samtidigt.
ToraHolmbergskriverocksåomjämförelsenavlidande,ochidethär
fallet,jämförelsenavdödande.ParallelltmedkursenstårHolmberginförett
privatdilemma–henneskärahundIgorärsjukochmåsteantingengenomgå
svåraoperationerelleravlivas.DetslutarmedattIgorskafåsomnainpå
djursjukhuset.Erfarenheternaavattlåtaavlivasinkärahundochattsjälvavliva
denanonymamusenilabbetgavinsiktiattdödandeavdjurkanvara
ansvarsfulltellerslösaktigt,ellerbådeoch.
Whencomparingmyfeelingsforthemouse’sdeathandthoseIhadformydog,itbecomesclearhowthejustifications,inbothcases,operateastoolstomakemeasahumanactorwiththepowertodecideoverlifeanddeath,blameless.123
ÄvenHarawayprataromdetfaktumattdjurfödsuppavmänniskorförspecifika
syften,tillexempelköttproduktionellerföratttjänailaboratorium.Syftetärofta
121Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.76)122Ibid.123Holmberg,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl(s.72)
52
attdjurenskadöislutändan,ochdesomskadödademärsammamänniskor
somföttuppdem.Somoncomouse,tillexempel.
LidandetpåMoreausöhörframföralltihopmedmänniskoblivandet
ochdetsompågåriMoreauslaboratorium.MenPrendickobserveraräven
människodjurenslivefterattdesläpptsutpåönsomdjuptplågsammaisitt
förvirradetillståndmellanmänniskaochdjur.
Poorbrutes!IbegantoseethevileraspectofMoreau’scruelty.IhadnotthoughtbeforeofthepainandtroublethatcametothesepoorvictimsaftertheyhadpassedfromMoreu’shands.Ihadshiveredonlyatthedaysofactualtormentintheenclosure.Butnowthatseemedtobethelesserpart.Beforetheyhadbeenbeast,theirinstinctsfitlyadaptedtotheirsurroundings,andhappyaslivingthingsmaybe.Nowtheystumbledinshacklesofhumanity,livedinafearthatneverdied,frettedbyalawtheycouldnotunderstand;theirmock-humanexistencebeganinagony,wasonelonginternalstruggle,onelongdreadofMoreau–andforwhat?Itwasthewantonnessthatstirredme.124
AttPrendickharsvårtattaccepteraMoreausarbeteochhurhanutsätterdjuren
förlidande,handlaromdethansersomgodtycklighetiprojektet.Lidandethar
ingenmening.DärmedutvecklarhanenaversionmotMoreauochjulängretiden
gårdestomerillatyckerhanomdoktorn.”HadMoreauhadanyintelligible
objectIcouldhavesympathizedatleastalittlewithhim.Iamnotsosqueamish
aboutpainasthat.Icouldhaveforgivenhimalittleevenhadhismotivebeen
hate.Buthewassoirresponsible,soutterlycareless.”125Prendicksrädslaför
människodjurenupphörhär,meniställetutvecklarhanenskräckförMoreau
ochhansgalna,planlösaexperiment.
EttdragsomPrendickobserverarhosMoreau,ochsomhanmenar
driverhonomärfaktisktenavdeförmågorsomjagskullesägaattHaraway
framhållersomendygd,nämligennyfikenhet.KanskeärdetsåattMoreauhar
flerlikhetermedHarawayännågonannanidenhäruppsatsen.MenHaraway
kompletterar(precissomifalletmedattaccepteradjurförsök)sinnyfikenhet
medomtanke.
124Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.149-150)125Ibid.
53
Moreausäger:”TothisdayIhavenevertroubledabouttheethicsofthe
matter.ThestudyoftheNaturemakesamanatlastasremorselessasNature.”126
Harawaysäger:”Howdoesoneknowifadogormouseisinpain?An
objectiveanswertothatsortofquestioncanactuallybefoundifone(a)is
curiousand(b)alsocares.”127
AreWeNotMen?–Omköttätande
EttavförbudenpåDoktorMoreausöärattinteätakött.Detärinskrivetiden
Lagsommänniskodjurenleverunder,ochöverträdelsebestraffashårt.Densom
inteföljerLagenmåsteåtervändatill”TheHouseofPain”förkorrigering.Detvill
säga,”djuren”fårinteätaköttmedanMoreau,MontgomeryochPrendickäter
köttutanrestriktioner.FörMontgomeryärdettillochmedsåviktigtmedkött
atthanharinförskaffatettfemton-tjugotalkaninerpåsinhandelsresa,somhan
släpperutochuppmanarattförökasig:”Increaseandmultiply,myfriends”128.
Samtidigtmässarmänniskodjurenihyddornaomatt”NottoeatFleshorFish;
thatistheLaw.ArewenotMen?”129
Harawayskriverattingetsamhällefungerarutanmatellerutanatt
ätatillsammans.”Thisisnotamoralpoint,butafactual,semiotic,andmaterial
onethathasconsequences.”130HonpåminnerocksåomattDerridasagtatt
“ingenäternågonsinheltförsigsjälv”.131Allamåsteätaförattöverlevamendet
finnsingetsättattätaochintedöda,enligtHaraway,ochdettainkluderarsåväl
vegetarianersomveganer.
Multispecieshumanandnonhumanwaysoflivinganddyingareatstakeinpracticesofeating.[…]Ineatingwearemostinsidethedifferentialrelationalitiesthatmakesuswhoandwhatweareandthatmaterializewhatwemustdoifresponseandregardaretohaveanymeaningpersonallyandpolitically.132
126Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.115)127Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.337,n27)128Ibid.(s.46)129Ibid.(s.91)130Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.294)131Ibid.132Ibid.(s.295)
54
NärMoreautillämparköttförbudblandsinadjurhandlardetomattsäkrasitt
egetödefrånatthamnapåmiddagsbordet.Attdjurenkanundertryckasina
animaliskadrifterochunderordnasigLagenborgarförMoreausöverlevnadoch
frihet.GenomattverbaltformuleraLagenomattinteätaköttdefinierarsig
människodjurensommänniskordärförattdeinteäterkött.Underförståttfinns
envärderingomattmänsklighetäråtråvärt,mensamtidigtutgörLagenettbevis
omattönsriktigamänniskorvarkenbehöverlagellerförbudmotattätakött.
Baradeindividersomharalltförnäratilldetdjuriskabehöverkontrolleras.133
Köttförbudethandlarocksåomattvisavemsombestämmerpåön.
Vemsomätervem.Derridakopplarköttätandetilldenmaktordninghankallar
förcarnofallogocentrism,därhanteoretiserardetvästerländskasubjektetsom
förnuftsstyrt,manligt–ochköttätande.Carnofallogocentrismenbetonar
förbudetattdödaochätaenannanmänniskasamtidigtsomdenpåbjuderatt
dödaochäta(elleroffra)andradjur.ÉlisabethdeFontenayskriveromhur
rättenattdödaochätadjurärsammanlänkatmedsubjektet:”[A]virileschema
ofauthorityandautonomy,freedomgrantedmanratherthanwoman,and
womanratherthananimal,theadultratherthanthechild,forthismasteryand
possessionofnatureimpliestheacceptanceofsacrificeandeatingflesh.”134I
intervjun”EatingWell”från1991reflekterarDerridaöverhuruvidaenstatschef
skullekunnakommatillmaktenochvarauttaladvegetarian.”Thechief(chef)
mustbeaneaterofflesh”.135FörattupprätthållamaktordningenpåMoreausö
ärköttätandetlikaviktigtsomförbudetmotattätaköttochsomönshärskare
måsteMoreau,MontgomeryochPrendickvaraköttätare.
MenätandetärförDerridaintebaradetbokstavligainmundigandet
avnäringutanocksådesymboliskaakteravatttainochsmältasymboler,språk
ochsocialakoder.EnligtDerridahandlarallavårarelationer(bokstavligteller
symboliskt)omattassimileradenandre.”Welearnlanguagebyassimilating
words,andweunderstandothersandcommunicatewiththembyassimilating
133Orättvistnogslårocksåförbudetmotköttätandeojämnt.VissaavarternasomMoreaulaboreratmedäruppenbaraköttätareochmåstehasvårtattöverlevapådenvegetariskadieten,medanförbudetinteinnebärnågonuppoffringallsförandra.134deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights(s.14)135Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.102)
55
traditionsandvalues,andsoforth.”136KellyOliverutforskardensymboliskaoch
ätandeaspektenavDerridaslimitrophymedutgångspunktidubbeltydigheten
somordettrophe/trophybär.Ordetpekarbådepåattföda,genäringochpåtrofé
ellerbyte(tillförskansatijaktellerkrig).137”Dowekillandeattheotherfor
thropheandnourishment,orfortrophy,sport,andtriumph?Isourrelationships
withtheotherandwithothersnourishing,orisitadisplayofpowerand
question?”frågarOliver.138Derridassvarärattdetintegårattsepareradem
totaltochattdetalltidfinnsriskförsammanblandningellerattdetena
förvandlastilldetandra.Detgårintehellerattvaraheltsäkerpåvadsomärvad.
”Wecannotalwaysdistinguishbetweennourishmentandtrophy[.]”139
TidigareiuppsatsenvarjaginnepåattLagensommänniskodjuren
mässarocksåärformuleradsomenfråga–”ArewenotMen?”.Attformuleraen
lagsomenfrågalederomedelbarttillnyafrågor:Varförärlagenformuleradsom
enfråga?Bordeinteenlagvaraenuppmaning,ettimperativ?Hurpåverkas
djurensavattmatasmedenfrågeställningiställetförettpåstående?Och,som
jagnämndetidigare,betyderfråganattdetfinnsenväguturLagen?Gårdethelt
enkeltattsvaranej?
UtifrånDerridasteorieromcarnofallogcentrism(maktordningdär
köttätandetharenbetydelsefullposition)ochlimitrophy(ätandeigränslandet
människa/djur,somöverlevnad,symboliskassimileringochtrofé),gårdetatt
påståattLagensform–denverbalaupprepningenochattdenärformulerad
somenfråga–tillsammansmedförbudetmotattätaköttsamverkartillatt
skapaenfiguravmotstånd.Ettmöjligtmotståndmotdetmänskligauppstår
genomsägandetavLagen.Figurensomframträderäreninverteradfigurav
carnofallogcentrismensomförvandlarköttätarentillenrebellsomutmanar
Lagenochordningen.NärLeopardmannendödarkaniner,äterköttochdricker
vattenmedmunnenanvänderhansigavfrågeställningeniLagen.”Arewenot
men?”Nej,svararLeopardmannengenomattpraktiseraköttätande,(någotsom
påönärmänniskornasprivilegium).Handykerintehelleruppnärdeandra
136Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.104)137Ibid.(s.126)138Ibid.139Ibid.(s.3)
56
människodjurensamlasförattmässaihyddorna.LeopardmannentarinteLagen
isinmun,ochhanäterintemeddeandra.
Etiskröravidmatbordet
Detäromöjligtattskiljaätandefråndödande,menarHaraway,mendetbetyder
inteattdödandeochätandehursomhelstärokej.
Hurskamanätadå?
Ständigtuppmärksamt,svararDerrida,eftersomdetintegåratt
medsäkerhetvetavadsomärontellergott–ochförattdetärviktigtattinteen
gångförallafastställadetta,utanständigtifrågasättagränsen.140
Harawayharenkom-igånglistafördensomvillpraktisera
ansvarsfullhetochgeuppmänskligexceptionalism:
Dethandlaromattbeblandasigmedochtilldelasigenrollbland
vissatyperavlivochinteandra”intheneversettledbiopoliticsofentangled
species”,menundvikaattgöranågotavföljandetredrag:”(1)beingself-certain;
(2)relegatingthosewhoeatdifferentlytoasubclassofvermin,the
underpriviledged,ortheunenlightened;and(3)givinguponknowingmore,
includingscientifically,andfeelingmore,includingscientifically,abouthowto
eatwell–together.”141
KöttätandetgenomsyrarhelaTheIslandofDoctorMoreau.Texten
flätarsammanochkomplicerardöd,överlevnad,kannibalism,mänsklighet,
djuriskhetochmoral.TillexempeliromanensbörjandärMontgomerytarhand
omPrendickpåImpecacuanha.HanmatarPrendickmed”somescarletstuff,
iced”samtidigtsomhanlagarlammochärhungrigtnyfikenpåattfåhöraom
hurhanspatientkomattbliensamkvariräddningsbåten.Insprängti
konversationenhörsdjurlätennågonstansifrån.
”Youwerenearlydead,”saidmyinterlocutor.”Itwasa
verynearthingindeed.ButI’veputsomestuffintoyounow.Noticeyourarm’ssore?Injections.You’vebeeninsensiblefornearlythirtyhours.”
140Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTechUstoBeHuman(s.127)141Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.294)
57
Ithoughtslowly.Iwasdistractednowbytheyelpingofanumberofdogs. ”AmIeligibleforsolidfood?”Iasked. ”Thankstome,”hesaid.”Evennowthemuttonisboiling.” ”Yes,”Isaid,withassurance;”Icouldeatsomemutton.” ”But,”saidhe,withamomentaryhesitation,”youknowI’mdyingtohearofhowyoucametobealoneintheboat.” IthoughtIdetectedacertainsuspicioninhiseyes. ”Damnthathowling!”Hesuddenlyleftthecabin,andIheardhiminviolent
controversywithsomeone,whoseemedtotalkgibberishinresponsetohim.Themattersoundedasthoughitendedinblows,butinthatIthoughtmyearsweremistaken.Thenheshoutedatthedogsandreturnedtothecabin.”Well?”saidhe,inthedoorway.”Youwerejustbeginning
totellme.”142”[…]ButImustlookupthatassofacookandseewhathe’s
doingtoyourmutton.”Thegrowlingoverheadwasrenewed,sosuddenlyand
withsomuchangerthatitstartledme.”What’sthat?”Icalledafterhim,butthedoorhadclosed.Hecamebackagainwiththeboiledmutton,andIwasso
excitedbytheappetizingsmellofitthatIforgotthenoiseofthebeastforthwith.143
Enliknandescenlitesenareiromanenharsammastruktur.Detärnär
MontgomeryätertillsammansmedPrendickförstadagenpåön.Denhärgången
ärdetPrendicksomförsökerfrågautMontgomeryomM’Lingochdeandra
underligamännensomomgerdemochuppträdersombetjänterellerarbetare.
Prendickundrarvilkenrasdetillhör,ochfrågarvarförM’Lingharspetsiga
hårigaöron.Samtidigthörspumansplågadeskrikfrånlaboratoriet.Middagen
pågåruppblandadmedanimalisktlidande,Montgomerysspritdrickandeoch
Prendicksenvisautfrågning.
Harawaykallarsällskapsarternavidmiddagsbordetförmessmates.
Därförattdetblirrörigtavattätatillsammans.Ochförattallasitterisammabåt.
FörattavslutaköttätandetåtervändervitillscenenmedDerridaoch
katten.DärfinnsocksåenaspektavtrophynärDerridasersigsjälvsomettbytei
kattensögon.Kattentittarpåhansblottadekönochplötsligtärbådekastration
142Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.15-16)143Ibid.(s.17)
58
ochköttätandesattispel.Ifantasinförvandlardjuretsblickdenmanliga
filosofentillenmåltid.Derridaskriver:
Ashamedofwhatandnakedbeforewhom?Whyletoneselfbeovercomewithshame?Andwhythisshamethatblushesforbeingashamed?Especially,Ishouldmakeclear,ifthecatobservesmefrontallynaked,facetoface,andifIamnakedfacedwiththecat’seyeslookingatmefromheadtotoe,asitwerejusttosee,nothesitatingtoconcentrateitsvision–inordertosee,withaviewtoseeing–inthedirectionofmysex.Tosee,withoutgoingtosee,withouttouchingyet,andwithoutbiting,althoughthatthreatremainsonitslipsoronthetiponthetongue.144
Hotetsomlurarpåkattensläpparäralltsåintebaraetthotomkastreringeller
degraderingtillföda,utanocksåetthotomattdjuretskaöppnamunnenoch
säganågot.Eller(ännuvärre?)öppnamunnenochintesäganågonting.
SVAR/ANSVAR
DERRIDA:Andsaytheanimalresponded?
HARAWAY:Andsaythephilosopherresponded?
LEOPARDMAN:No.
EngångitidensaRenéDescartesattdjurintekansvara.Dekanbarareagera.
FörDescartesvardjuretenmaskinutanspråkochutansvar.NärDerridaoch
Harawaynulåterdjuretsedemochangådemärsvaretenavdeallraviktigaste
komponenternaibådasfilosofi.Vadärettsvar?frågarsigDerrida.”Thesaid
questionofthesaidanimalinitsentiretycomesdowntoknowingnotwhether
144Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.4)
59
theanimalspeaksbutwhetheronecanknowwhatrespondmeans.”145Kanske
kanintemänniskorhellersvara.Kanskehandlarsvaretegentligenomvilka
förväntningarpådenandresomstårivägenförettetisktmöte.Enosmickrande
tolkningärattdensjälvupptagnamänniskanuppleverdetsomattdjuret
förvägrarhenneettsvar.Derridaundrarävenomdetinteärsåattmänniskan
kanskealltidvaritmerintresseradavattdenberövatsettsvarfråndjuret,änatt
människanberövatdjuretettspråk.146
EnavdemestintressantascenernaiTheIslandofDoctorMoreauär
närLeopardmannenkonfronterasavPrendickmedfrågan”Whoareyou?”Detär
dendärdagennärPrendickharsmititivägutpåönförattundkommapumans
skrik.Hanvandrarruntidjungelnochkommersåsmåningompå
Leopardmannensomstårpåallafyraochdrickervattenmedmunnen.Prendick
harännuintelärtsigomLagen,menharändåsvårtattsmältavarfören
människaskullegåpåallafyraochdrickasomettdjur.Litesenaresamma
eftermiddagstöterLeopardmannenochPrendickpåvarandraigen.Enslags
koreografiutkristalliserasblandväxligheten.
Then,suddenlytraversingalittleglade,Isawwithanunpleasantstarttwoclumsylegsamongthetrees,walkingwithnoiselessfootstepsparallelwithmycourse,andperhapsthirtyyardsawayfromme.Theheadandupperbodywerehiddenbyatangleofcreeper.Istoppedabruptly,hopingthecreaturedidnotseeme.ThefeetstoppedasIdid.147
Leopardmannenförsvinnersåinidetgröna,menPrendickkännerhansnärvaro
ochföljerhonominibuskarna.Påtjugometersavståndmötsde.
LeopardmannenstårmedryggenmotPrendick,menharvridithuvudetöver
axeln.Prendickstirrarhonomstadigtiögonenochfrågar:”Whoareyou?”Innan
Leopardmannenvänderomochsätteriväggenomundervegetationenkommer
ettsvar:”No.”
Leopardmannensvararförvisso,menvadförslagssvarärdet?–
Vemärdu?–Nej.DetärenprotestmotLagendärLeopardmannenhärsvararpå
145Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.8)146Ibid.(s.53)147Wells,H.G.:TheIslandofDoctorMoreau(s.66)
60
frågan”AreWenotMen?Leopardmannenärrebellensomgörmotståndmotatt
kategoriserassommänniskaellerdjur,somgörmotståndmotattdefinieras.
Leopardmannenssvarärocksåenvägranattsvaraochenprotestmotenfråga
somärfelställd.Prendickbordeiställetfrågatsigsjälv:”Vemärjag?”eller,som
Derrida,”WhoamItherefore?WhoisitthatIam(following)?”148Därförattbåde
mötetidjungelnochsvarethandlaromvemsomföljervem.Vemvarhärförst
ochvemkomefter?
Derridafrågarsig:WhoamI(following)?Påfranskaärdettvå
frågorisamma:Quisuis-je?(Vemärjag)ochQuisuis-je?(Vemföljerjag).Viddet
härlagetenbekantstrategiförhurDerridaarbetarförattförhindrastelnande
betydelserochskaparörlighetinombegrepp.Hanplacerarbetydelsernapåflera
ställensamtidigtsåattspänningendäremellangerupphovtilldestabilisering
ochdekonstruktion.Detbliromöjligtattbestämmabegreppetsexaktaläge,
vilketsamtidigtmöjliggörutgångspunktenförenrespektfullrelation.Ettläge
sompåminnerommötetmedLévinas’Ansikte.
DavidRedmalmskriverattHarawayadopterarLévinaskoppling
mellanorden”svar”och”ansvar”,ochdärifrånocksåutvecklardemtill
neologismenresponse-abilitysomvisarpåförmåganattsvarapåettansvarsfullt
sätt.149Svarochansvarärdärförframföralltsvarpåhurlevatillsammansiden
snårigasandbankdärviallavärldsmedborgareärförenade,ochhurförhållasig
tillproblemsomattviätervarandraochutsättervarandraförlidande.Inomoch
mellanarterna.
SvaretgårsomenrödtrådgenomHarawaysvärld.Honpresenterar
sinafigurer(cyborgen,oncomusen,sällskapsarterna)därdesammantrasslade
dimensionernakräversvar.Ochdetärbra!Attrelationerochsituationerkräver
svarbetyderattdärkanenannanvärlduppstå,enligtHaraway.Honpresenterar
komplicerade,kladdiga,problematiskaproblemsomattdetintegårattätautan
attdöda,därenensidigellerenkellösningintefinnstillhands,mendärdet
respektfullaochansvarsfullasvaretalltidharenplats.Honsägerattmänniskor
måstelärasigattdödaansvarsfullt.Ochlärasigattblidödadeansvarsfullt,
148Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm(s.6)149Redmalm,David:”In-Your-Face-Ethics:PhenomenologyoftheFaceandSocialPsychologicalAnimalStudies”,kapiteliUndisciplinedAnimals,red.PärSegerdahl(s.96)
61
”yearningforthecapacitytorespondandtorecognizeresponse,alwayswith
reasonsbutknowingtherewillneverbesufficientreason.150
Enplatsdärförmågaattsvaraansvarsfulltställspåspelärdenplats
därarternamötsochsamverkar.Harawaykallardetförettkontaktfält(contact
zone),entermsomhonplockatuppfrånsinakolonialaochpostkolonialastudier.
DetärMaryPrattsomibokenImperialEyesharutvecklatdenlingvistiska
termenkontaktspråktillattanvändasföranalysavmötenmellanolikakulturer
därdeinvolveradeintekanvarandrasspråk.Kontaktspråkrefererartill
”improvisedlanguagesthatdevelopamongspeakersofdifferentnative
languageswhoneedtocommunicatewitheachotherconsistently”.151Pratts
vidareutvecklingavtermenstämmervälöverensmedHarawayssynpåhurinte
baraolikamänniskokulturerfungerartillsammans,utanävenolikaarter–det
betonarhursubjektskapasirelationtillandragenomgemensamnärvaro,
interaktionochsammankoppladförståelse,oftamed”radicallyasymmetrical
relationsofpower”.152Harawayapplicerartankenomkontaktfältpåsinegen
relationmedhundenCayenneochderasgemensammaagilityträning.”Cayenne
andIdefinitelyhavedifferentnativelanguages,andmuchasIrejectoverdoing
theanalogyofcolonizationtodomestication,Iknowverywellhowmuchcontrol
ofCayenne’slifeanddeathIholdinmyinepthands.”153Tillsakenhöratt
kontaktfältocksåärenagilitytermfördenplattasomåterfinnsföreochefter
vissahinderochsomhundenmåstenuddamedminstentassförattintefå
poängavdrag.Förattlyckasmeddet(ochövrigamomentiagility)krävs
kommunikationpåhögnivåmellanarterna,samthårtgemensamtarbete.
KontaktfältetskullekunnavaraHarawayssvarpåDerridasfråga
omVadärettsvar?GenomhalvadenhäruppsatsenharHarawayfåttspela
rollensomdensomärlitemissnöjdmedDerridaochalltidvillatthanskaha
kommitlitelängreisitttänkande.Detskahonfågöraengångtillnärviförsista
gångenåtervändertilldetdärbadrummetiParis.DetärdärsomHaraway
uppleverattDerridagörmissenmedattinteöverväganågonalternativformav
engagemangtillkatten.Hangördetchockerandemisstagetattintevaranyfiken
150Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.81)151Ibid.(s.216)152Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.216)153Ibid.
62
påvadkatteneventuelltskullekunnagöra,känna,tänka”orperhapsmaking
availabletohim”genomatttittatillbaka.154Menobserveraattsyftetinteäratt
speglaossikattensblick!Viärintehärförattbekräftavadenmänniskaäreller
vaddjurenkanläramänniskorna.Attsetillbaka,sägerHaraway,handlaromatt
seigen,respecere,somlederosstillrespekt.”Toholdinregard,torespond,to
lookbackreciprocally,tonotice,topayattention,tohavecourteousregardfor,
toesteem:allofthatastiedtopolitegreeting,toconstitutingthepolis,where
andwhenspeciesmeet.”155DetärdärförsomHarawaynuutmanarDerrida(och
kommandegenerationersfilosofer)medenparafraspåDerridasegenutmaning
(somkanskeframföralltriktadestilldeföregåendegenerationernasfilosofer):
Andsaythephilosopherresponded?156
AVSLUTANDEDIFFRAKTION
Idenhäruppsatsenhardeolikatextarterna(skönlitteratur,teori,dokumentära
händelser)fåttfungerasomsällskapstexter(companiontexts).Iblandhar
texternavaritnärasammanlästa,iblandfåttexisteraparallellt,sidavidsida
(före,efter).Intentionenharvaritattlåtatexternapådetsättetbelysa,
problematiseraellerutgörahinderförvarandramedönskanomattnyamönster
skullekunnauppstå.
HärträderTheIslandofDoctorMoreauframsomeninverteradfigur
avcompanionspecies.AlltdetkaosochdenförvirringWellspresenterarsomen
skräckhistoria,framståriHarawaysberättelsesomnågotheltvardagligtochlite
småttfantastiskt.Iställetförbrittiskavetenskapsmänochmonsterhandlardet
ommedelåldersakademiskakvinnorochderashundarsomtränaragility,eller
forskareochråttorsomarbetartillsammansiexperimentlaboratorier.Somnär
Darwinförflyttadebetydelsenaventanglementfrånnegativttillpositivtoch
beskrevsinsandbanksomenpositividéomdynamiskinteraktion.157Haraway
154Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.20)155Ibid.(s.19)156Ibid.157Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank(s.9)
63
presenterarsinafigurer(cyborgen,oncomusen,sällskapsarterna)därde
sammantrassladedimensionernakräversvar/ansvar.Ochdetärnågotbra.Att
relationerochsituationerkräversvarbetyderattdärkanenannanvärlduppstå,
enligtHaraway.
Menhurmycketavdetsomsagtsidenhäruppsatsen,ideböckerjag
lästellernågontingöverhuvudtagetidensåkallademänniska-djurforskningen
bryteregentligenradikaltmeddenhumanistiskatraditionen?Närtillexempel
KellyOliverochKalpanaRahitaSeshadriskriveromdjuretärdetförattdet
(precissomDerridasa)angåross.Bådatvåmenarattifrågasättandetav
relationenmänniska/djurhörihopmedifrågasättandetavnormersomhar
betydelseförmänniskor.Oliverskriveromhurdevästerländskamännisko-och
djurkonceptenbärmedsigkonsekvensersomärdödligaförbådedjurochen
mängdgrupperavmänniskor.”Withoutinterrogatingtheman/animal
oppositiononthesymbolicandimaginarylevels,wecanonlyscratchthesurface
inunderstandingexploitationandgenocideofpeopleandanimals.”158Seshadris
insiktärliknande:“Perhapsitistimetoacknowledgethatwecannotdoanything
atallabouttheappallingwayshumanbeingstreatotherhumanbeingsor
animalswithoutrethinkingandrenewingournorms,presuppositions,platitude,
andmoralswithregardtolifeandwhatisliving.”159
Mångaärinnerligtintresseradeavattåterproblematisera,tänkaom
ochförnya,mendetärenlångsamprocess.Derridaharsagtatt:”Forthe
moment[…]weoughttolimitourselvestoworkingouttherulesoflaw[droit]
suchastheyexist.Butitwilleventuallybenecessarytoreconsiderthehistoryof
thislawandtounderstandthatalthoughanimalscannotbeplacedunder
conceptslikecitizen,consciousnesslinkedwithspeech…etc.,theyarenotforall
thatwithouta’right’.Itistheveryconceptofrightthatwillhavetobe
’rethought’.”160Självakonceptetförrättigheterbehövertänkasom.Menunder
tiden,framtilldessattmänniska-djur-kategoriernakanomformuleraseller
återformuleras,verkardetsomattdetsomansesmesteffektivtfördjursrätttill
158Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman(s.19)159Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language(s.11)160Wolfe,Cary:WhatisPosthumanism?(s.137)
64
livochmindrelidandeärattfortsättaattuppgraderademtillbegripliga
individermed(vissa)rättigheter.
H.D.WellsskriverTheIslandofDoctorMoreauislutetav1800-talet
ochtänkersiginidetotänkbara:attbyggaomdjurtillmänniskor.Detlåter
knäppt,mendetgåratttänka.Baradrygthundraårsenarebefinnersig
verklighetensdjurilaboratoriertillsammansmedmänniskorförattav
djurmaterialtaframkroppsdelartillmänniskor.Denbioteknologiska
utvecklingenharföljtifantasinsspår.Förutsättningarnaharalltidfunnitsdär,
någotsomMoreauvissteutanattbehövabevis.
KarenBaradskriveribokenMeetingTheUniverseHalfway.Quantum
physicsandentanglementofmatterandmeaningomhurhonendagefterattha
givitenföreläsningfårföljamedochtittaiettSTM,ettsveptunnelmikroskop.
Mikroskopetvarenstorupptäcktnärdetutveckladespå80-taletiochmedatt
detmöjliggjordeseendetavatomer.Detsomdittillsendasthadeexisterati
teorinkundenubevittnasmedögat.
Theexperiencewassosublimethatitsentchillsthroughmybody[…].HowmanytimeshadIrecountedformystudentstheevidencefortheexistenceofatoms?Andtheretheywere–justtherightsizeandgroupedinahexagonalstructurewiththeinteratomicspacingsaspredictedbytheory.161
NärDerridaochHarawayarbetarmedattdelsbegripasinomvärldochdels
kommameduppslagpåhurvärlden(enligtdem)skullefungerabättreanvänder
desigavmetoderdärordochmeningarbildarkreationersomförenarfantasi
medintellektuellutmaningochetiskavärderingar.Genomattproduceradessa
tankefigurersomdestabiliserarenrådandenormframträdermönstretaven
annanvärld.Figurer,troper,neologismerochmaterial-semiotiskalitterära
knutarharförmåganochkänslighetatt,somHarawayuttryckerdet,koppla
sammanfantiserademöjlighetermedvardagligrealitet,ochkandärmedutgöra
kraftfullaverktyg.162Tänkandetochkreativiteteniutvecklandetavtankefigurer
161Barad,Karen:TheUniverseHalfway.Quantumphysicsandentanglementofmatterandmeaning(s.39)162Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet(s.4)
65
ståriomedelbarrelationtilldenmateriellaochpolitiskaverkligheten–figuren
födsmedenuppgift:attförändravärlden.
66
LITTERATURBöckerArmstrong,Philip:WhatAnimalsMeanintheFictionofModernity,Routledge,London,2007Barad,Karen:MeetingtheUniversityHalfway:QuantumPhysicsandtheEntanglementofMatterandMeaning,DukeUniversityPress,Durham&London,2007Calarco,Matthew:Zoographies.TheQuestionoftheAnimalfromHeideggertoDerrida,ColombiaUniversityPress,NewYork,Chichester,NewSussex,2008Coetzee,J.M.:TheLivesofAnimals,red.AmyGutman,PrincetonUniversityPress,NewJersey,1999Darwin,Charles:OmarternasuppkomstgenomnaturligturvalellerDebästrustaderasernasbeståndikampenförtillvaron,övers.RolandAdlerberth,Natur&Kultur,Falun,2010Darwin,Charles:TheOriginofSpeciesbyMeansofNaturalSelectionorThePreservationofFavouredRacesintheStruggleforLife,TheWorksofCharlesDarwin,volume16,ed.PaulH.Barrett&R.B.Freeman,NewYorkUniversityPress,1988deFontenay,Élisabeth:WithoutOffendingHumans.ACritiqueofAnimalRights,övers.WillBishop,UniversityPressofMinnesota,Minneapolis,2012Derrida,Jacques:TheAnimalThatThereforeIAm,red.Marie-LouiseMallet;övers.DavidWills,FordhamUniversityPress,2008Glendening,John:TheEvolutionaryImaginationinLate-VictorianNovels.AnEntangledBank,Ashgate,Padstow(2007)Haraway,DonnaJ.:TheHarawayReader,Routlegde,NewYork,2004Haraway,DonnaJ.:WhenSpeciesMeet,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2008Holmgren,Tora:”DeadMouseWalking”,kapiteliUndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,red.PärSegerdahl,2011Oliver,Kelly:AnimalLessons.HowTheyTeachUstoBeHuman,ColombiaUniversityPress,NewYork,2009
67
Redmalm,David:”In-Your-Face-Ethics:PhenomenologyoftheFaceandSocialPsychologicalAnimalStudies”,kapiteliUndisciplinedAnimals,red.PärSegerdahl,2011Rohman,Carrie:StalkingtheSubject.ModernismandtheAnimal,ColombiaUniversityPress,NewYork,2009Seshadri,KalpanaRahita:HumAnimal.Race,Law,Language,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2012Segerdahl,Pär(red):UndisciplinedAnimals.InvitationstoAnimalStudies,CambridgeScholarsPublishing,NewcastleuponTyne,2011Wells,HerbertGeorge:TheIslandofDoctorMoreau,SignetClassics,2005Westin,Boel:”Djurisktskrivande”,Ordensnegativ:tillAndersOlsson,2009Wolfe,Cary:WhatIsPosthumanism?,UniversityofMinnesotaPress,Minneapolis,2010Artiklar:Larsmo,Ola:”Rymdinvasionvidköksbordet”,DagensNyheter,2005.07.05Pedersen,Helena:recensionavPosthumanistiskanyckeltexter,red.CeciliaÅsberg,MartinHultman&FrancisLee,Studentlitteratur,2012,Tidskriftförgenusvetenskapnr1,2013Weil,Kari:”AReportontheAnimalTurn”,differences,2010Jonsson,Emelie:”HumanSpeciesandtheGoodGrippingDreamsofH.G.Wells”(Style,47(3)s.295-314)
Länkar:
Redmalm,David:”Detbinärasmagi:Omdenbinärakategoriseringensprinciperochomhusdjuretsomdetantibinärastankefigur”,LinköpingUniversityElectronicPressatwww.ep.liu.se/ecp/040/
www.tema.liu.se/tema-g/Posthuman/environmental-humanities-collaboratory