”Att underkasta sig majoriteten” En kvalitativ studie om föreningslivets påverkan på demokratiska värderingar
Victor Bergström
Handledare: Pär Zetterberg
Uppsala universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Kandidatuppsats, 15hp ht18
Antal ord: 12 005
Antal Sidor: 34
Abstract Many scholars have recognized civic society as a fundamental part to the functioning of democracy. This essay investigates how the civic society works as a school in wich citizens can assimilate democratic virtues. Most studies in this research area have focused on the civic society in more wider terms. Instead, this study mainly explores how sports associations, as a part of the civic society, affect their members’ trust in democracy. This is done through a case study with focus groups, where members from a sport association discuss three specific themes. The main point of the essay is to decribe how associations can create social capital and trust. To some extent, the essay also investigates how the structure of an association can affect its members views in aspects related to democracy. The result shows that members of the sport association in question seem to be affected in democratic ways even though the main purpose of the membership is another. It seems as if membership in an association does not affect the democratic virtues to any particular extent. However, the aspect of being a team member is pointed out to influence the interviewees perception of majority decisions and to create trust in decision making more generally. Therefore, the result of this essay implies that there are some virtues that springs from being a part of a team, rather than being a member of an association.
1. Inledning .............................................................................................................................................. 3
2. Teori och tidigare forskning ................................................................................................................. 5 2.1 Sammanfattning..........................................................................................................................11
3. Metod och material ............................................................................................................................ 12 3.1 Val av fall....................................................................................................................................12
3.2 Tillvägagångssätt........................................................................................................................14
4. Analys ................................................................................................................................................ 18 4.1 Socialt Kapital............................................................................................................................18
4.2 Interna strukturer........................................................................................................................20
4.3 Demokratisk påverkan................................................................................................................23
5. Diskussion .......................................................................................................................................... 28
6. Referenslista ....................................................................................................................................... 32
3
1. Inledning Med det kommunala självstyret så har det civila samhället enligt många en stor betydelse för
demokratin i Sverige, såtillvida att den politiska makten kommer närmare medborgarna. Det
civila samhället fungerar som en mötesplats där medborgare som vanligtvis inte umgås med
varandra knyter kontakter, i en arena där ålder och eventuellt personlighet är sekundära
egenskaper som blir betydelselösa till följd av ett gemensamt intresse. Föreningslivet är en stor
del av det civila samhället och i den här uppsatsen är det idrottsföreningarnas roll som
behandlas. Det finns många idéer om hur det civila samhället verkar för att ge demokratin fäste
som styrelseskick. Idéer och teorier kring hur detta fungerar kommer att presenteras i den här
uppsatsen.
Det civila samhällets påverkan på demokratin är intressant ur många perspektiv. I den svenska
översättningen av Robert D. Putnams studie om medborgarandans rötter i Italien används ett
citat av filosofen David Hume som på många sätt belyser vikten av att människor möts och
samverkar:
”Din säd är mogen i dag, min mognar i morgon. Det lönas sig för oss båda att jag arbetar tillsammans
med dig i dag och att du hjälper mig i morgon. Jag hyser ingen vänskap för dig och vet att du ingen
hyser för mig. Därför kommer jag inte att göra mig någon möda för din skull, och om jag arbetade
tillsammans med dig för min egen skull, i förväntan om en gentjänst, vet jag att jag bleve besviken
och att jag förgäves finge vänta på din tacksamhet. Här lämnar jag dig sålunda att arbeta ensam, och
du behandlar mig på samma sätt. Årstiderna växlar, och vi förlorar båda våra skördar av brist på
ömsesidigt förtroende och trygghet.” (Putnam 1996, 196)
Med det citatet fångas centrala delar upp av vad många anser att civilsamhället spelar för roll i
den demokrati vi lever i. Det ligger till grund för mycket av den forskning som Putnam har
bedrivit vilka är de ledande teorierna i denna uppsats. Det går att tolka citatet som en dystopisk
skildring av vad ett samhälle utan tillit skulle kunna innebära. Tillit kommer att löpa som en
röd tråd genom denna uppsats då det är en av Putnams centrala idéer om hur det civila samhället
påverkar oss människor att verka i demokratisk anda. Syftet med uppsatsen är inte att analysera
politiska åsikter eller direkt politisk påverkan av föreningar och intresseorganisationer inom det
civila samhället. Den handlar istället om hur föreningar skolar medlemmar till att bli
4
demokratiska medborgare med kunskaper och insikter som är värdefulla för den fungerande
demokratins fortlöpande.
Syftet med denna uppsats är därmed att försöka belysa de former av demokratiska värderingar
som föreningslivet1 har möjlighet att ha inverkan på hos individer. De värderingar som är av
vikt för demokratisk skolning och alstrar en förtrogenhet till det demokratiska systemet. Det
kan vara av relevans för studien att definiera vad som menas med demokratiska värderingar.
Uppsatsen avser att studera sådana typer av värderingar som är förenliga med
folksuveränitetsprincipen2, vilken ligger till grund för hur demokratiska värderingar kan förstås.
Vad som påverkar individer att förhålla sig till majoritetens vilja och respektera den samt att
vara öppen för att allas röst är lika mycket värd och att makten utgår från folket är det
fundamentala.
Generellt avser uppsatsen att handla om hur civilsamhället, som här smalnas av till
föreningslivet, kan påverka demokratin. Syftet försöker uppnås genom att inom ramen för en
c-uppsats studera ett representativt fall som prövas gentemot relevanta teorier. Föreningslivet
kommer i denna uppsats företrädas av en idrottsförening som uppfyller vissa kriterier som
redogörs senare.
Syftet med uppsatsen mynnar ut i frågeställningen som formuleras på följande vis: På vilket
sätt kan en idrottsförening påverka en individs demokratiska värderingar?
1 Det som avses med begreppet är främst ideella organisationer som verkar för att bedriva aktiviteter som är politiskt obundna och som är öppna för allmänheten att gå med i. Vad som utmärker föreningslivet och de organisationer som där ingår är den demokratiska uppbyggnad på vilken hela verksamheten vilar. Ett demokratiskt system som innebär att föreningen eller organisationens medlemmar har en möjlighet att påverka styret. Det som främst är relevant för den här uppsatsen är den del av föreningslivet som utgörs av idrottsföreningar 2 Folksuveränitetsprincipen används som fundament för hur demokratiska värderingar här ska förstås eftersom den utgör en del av den svenska grundlagen genom Regeringsformen (1974:152) och således ligger till grund för Sveriges demokratiska system.
5
2. Teori och tidigare forskning Det är lätt att argumentera för att det civila samhället utgör ett fundament i ett demokratiskt
system. Genom det civila samhället byggs broar mellan individer som befinner sig långt ifrån
varandra i det vardagliga livet. Kontakter knyts över generationsgränser och mellan personer
som är bosatta i olika socioekonomiska områden. Den svenska regeringen definierar det civila
samhället som ”en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor
organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen” (Regeringskansliet 2014). Hur
detta påverkar samhället i stort kan givetvis vara varierande och tas i uttryck på olika sätt. De
övergripande teorierna om effekterna som det civila samhället kan tänkas ha, utgörs av ett antal
olika aspekter som den här studien genomgående använder sig av och som kommer att
presenteras här nedan.
Socialt kapital och medborgerliga dygder är exempel på sådana typer av egenskaper som
föreningslivet kan påverka individen genom. Idéerna om det sociala kapitalets inverkan på
människan är relativt många och kan delas in utifrån både statsvetenskapliga och sociologiska
perspektiv. Pierre Bourdieu definierade det sociala kapitalet som summan av storleken på det
sociala nätverk en individ lyckas förvärva (Bourdieu 1999). Den statsvetenskapliga
terminologin kretsar snarare kring Robert D. Putnam som menar att det sociala kapitalets
påverkan går att betrakta som att vikten ligger i de band som knyts mellan individer och den
utveckling som kan ske till följd av den sociala kontakten snarare än likt Bourdieus mening att
det ligger i storleken på nätverken (Putnam 2001).
En förutsättning för en representativ demokrati med folkvalda politiker är att det finns ett
förtroende för de företrädare som röstats fram. Det kan emellertid vara svårt att fastslå hur den
typen av förtroende skapas. En intressant aspekt är huruvida individer som besitter egenskaper
av att lita på andra människor i större utsträckning har förtroende för politiker. Sådan typ av
tillit och förtroende kan ha stora möjligheter att skapas inom det civila samhället genom att
individer är aktiva i föreningslivet. Robert Putnam kallar detta för mellanmänsklig tillit och det
är ett begrepp som är återkommande i denna uppsats (Putnam 2001). Många av dessa idéer är
sprungna ur Alexis de Tocquevilles tidiga reflektion över det brobyggande som sker genom ett
engagemang i organisationer (Tocqueville 1997). Det sociala kapitalets påverkan menar
Putnam är centralt för hur medborgarna förlitar sig, inte bara på de politiska företrädarna i den
representativa demokratin, utan på hela det demokratiska systemet. Genom att tillgodogöra sig
6
den typ av mellanmänsklig tillit som civilsamhället i allmänhet och föreningslivet i synnerhet
genererar, argumenterar han för att detta är en förutsättning för demokratins förankring i ett
samhälle och han menar även att den kunskapen om hur det politiska systemet fungerar är en
av de mest centrala delarna av politiskt deltagande. Det finns i svensk kontext ett visst empiriskt
stöd för sambandet mellan det horisontella förtroende som innebär förtroende och tillit till andra
människor och det vertikala förtroendet som innebär förtroende för riksdag och regering
(Rothstein 2003, 326ff).
Intressanta och relevanta teorier för denna studie är i vilken utsträckning det kan vara av värde
att dela upp sociala kontakter utifrån det sociala kapitalet som presenterades tidigare. En aspekt
som är intressant att undersöka är Putnams uppdelning av sociala kontakter. Han skriver i den
Ensamme bowlaren om två olika typer av individer: machers och schmoozers. En macher
definierar Putnam på följande vis
”En macher följer med i dagshändelserna, går i kyrkan och på föreningsmöten, erbjuder sina tjänster,
skänker till välgörande ändamål, deltar i samhällsprojekt, lämnar blod, läser tidningen, håller
anföranden, följer med i politiken och går på offentliga möten. Om man sysslar med någon av dessa
aktiviteter ökar sannolikheten kraftigt för att man sysslar även med de andra”
(Putnam 2001, 97f)
Det kan alltså sammanfattas som en socialt aktiv individ med kontakter av en formell karaktär
där motsatsen schmoozer är individer som knyter mer informella kontakter, detta genom att
exempelvis agera värdar för middagsbjudningar eller genom röra sig ute i krogmiljöer och
sociala samband som är mindre ändamålsstyrda (Ibid). Med det som bakgrund är det intressant
att undersöka i vilken utsträckning aktiva i en idrottsförening anser sig knyta kontakter av
formell eller informell karaktär samt huruvida aktiviteter inom ramen för en macher kan
påverka att man ägnar sig åt någon annan av dessa aktiviteter likväl. Där finns dock i viss
utsträckning bakomliggande förklaringar till dessa två typer av sociala samhörigheter som
Putnam hänvisar till. Utbildningsnivå och inkomst är exempel på två kännetecken för en individ
som rör sig i de mer formella miljöerna medan det är vanligt bland ensamstående att ägna sig
åt informell social samvaro. Att gå in djupare på dessa typer av sociala band är egentligen inte
nödvändigt för uppsatsen eftersom det relevanta blir att åskådliggöra dessa egenskaper för att
jämföra med karaktärsdragen hos respondenterna som presenteras senare, för att se vilken form
av sociala sammanhang man anser sig vara del av. Detta eftersom Putnam resonerar i termer av
7
att formella sociala aktiviteter bäddar för engagemang inom andra formella sociala aktiviteter
där politiskt deltagande och medborgarengagemang intuitivt bör kategoriseras in.
Bo Rothstein hävdar att frågan om det sociala kapitalet föder medborgarengagemang är ett
rundresonemang. Med det menar han att det likaväl kan vara en människas benägenhet till
medborgarengagemang som får en att vilja engagera sig i föreningar (Putnam 2001). Således
är det en relevant beröringspunkt för uppsatsen att försöka behandla i vilken ände av de olika
formerna av engagemang som studiens respondenter tror sig vara stöpta i. I Ensamma bowlaren
görs en studie av det amerikanska samhället, vissa röster har höjts emot att den typen av studie
han gör ska vara applicerbar på det svenska samhället eftersom en föreningskris likt den i det
amerikanska samhället som Putnam studerar inte infinner sig inom det svenska föreningslivet
(Rothstein & Kumlin 2001). Bo Rothstein bestrider till viss del den vikt som Putnam lägger på
skapandet av formella och informella kontakter som ett fundament för det sociala kapitalet. Han
menar istället att tilltro till politiska institutioner är vad som skapar det sociala kapitalet. Det
förtroendet kan tolkas som att det är en tillit till exempelvis myndigheter som ligger till grund
för skapandet av den mellanmänskliga tilliten och inte de sociala band som knyts mellan
individer i civilsamhället (Ibid).
I demokratiutredningen (SOU 1999:84) om civilsamhället diskuterar Lars Trägårdh huruvida
man bör undvika att gällande civilsamhället göra en allt för stor ansats i det idéhistoriska
eftersom det kan bli diffust vad man menar och vad man mäter från, som han uttrycker sig,
Ciceros tid och framåt (Ibid, 15). Därav anser jag att det kan vara av värde att avstå från de
tidiga idéhistoriska teorierna som berör det civila samhället. Trägårdh menar att det snarare blir
en historia om begreppet civilsamhället snarare än dess innebörd (Ibid, 14). Däremot är en
intressant koppling till de tidiga filosofernas idéer om samhällskontraktet. John Lockes idé om
ett samhällskontrakt grundat i individens vilja att ingå ett kollektiv styrt av en stat med
möjlighet att avsätta dess representanter (Locke 1976). Ur denna idé kan paralleller dras till
Putnams tankar om socialt kapital som nämndes tidigare. Det sociala kapitalet som skapar den
mellanmänskliga tilliten utgör ett fundament på vilket John Lockes, men även många andra
kontraktsteoretikers samhällskontrakt vilar och är därmed även en bidragare till demokratisk
konsolidering. För uppsatsen kan det vara av värde att sammankoppla det civila samhället med
8
demokratisk konsolidering3 och enligt Linz & Stepan är det civila samhället en av fem
förutsättningar för att konsolidering ska kunna ske och då intuitivt vidmakthållas (Linz &
Stepan 1996, 7f).
I demokratiutredningen framför Lars Trägårdh åsikter om att Putnams teori att socialt kapital
genererar ”mer demokrati” kan upplevas aningen kraftlös eftersom han tycker att begreppet
framställs diffust (SOU 1999:84, 19). Det är en återkommande syn på Putnams försök att
kategorisera in människor och deras färdigheter utifrån det sociala kapitalet eftersom
innebörden av begreppet kan vara svårtolkad.
Ytterligare aspekter av föreningslivets påverkan på demokratin går att finna i hur de interna
strukturerna kan vara faktorer för demokratisk påverkan på individer. Putnam drar paralleller
mellan idrott och politik där han menar att medborgare ”…som varken känner till spelets regler
eller spelarna kommer att bry sig om hur matchen går” (Putnam 2001, 37). Således är det
rimligt att hävda att det inte enbart handlar om kunskap om det politiska systemet utan det
kanske mest centrala är människors intresse för politik. Det är svårt att förvärva kunskap om
något som man finner ointressant. Därför är det lätt att argumentera för att politiskt intresse hos
medborgarna är av stor vikt för demokratin, det är rimligt att anta att en individ som är
intresserad av politik i större utsträckning gör välgrundade demokratiska val. Det finns ett
positivt statistiskt samband mellan förtroende för andra människor och intresse för politik. Här
är det dock svårt att med klarhet fastslå att sambandet inte är det omvända (Rothstein 2003,
329). Därav blir det intressant att försöka sammankoppla detta med interndemokratiska system
inom en förening för att se ifall det kan ha någon påverkan på både förståelse samt intresse för
politik och då främst demokrati.
Hur föreningslivet skapar förutsättningar för en sådan typ av skolning skriver statsvetaren Mark
E. Warren om i Democracy & Association där han formulerar "tre allmänna sätt i vilka
föreningar kan ge effekter som potentiellt är demokratiska,” vilka kan sammanfattas på följande
vis 1) Föreningar kan bidra till att bilda, förankra och stödja de demokratiska medborgarnas
förmågor. Föreningslivet fyller helt enkelt en funktion av att skapa en viss typ av förståelse och
3 Med demokratisk konsolidering menas att det ska infinna sig en tro från både makten och folket att demokrati är ett styrelseskick andra icke-demokratiska alternativ. Det är det sista ledet i den demokratiska transitationen och spelar en betydande roll för att ett land ska bevara sin demokrati (Diamond 1999, 65-70).
9
kunskap om ett demokratiskt samhälle. Warren väljer att kalla dessa typer av effekter för
”develop autonomous judgments”. 2) Föreningar kan bidra till att skapa en typ av allmän
uppfattning hos medborgarna som han menar kan möjliggöra att demokratiska röster höjs. Detta
skapar enligt Warren en politisk autonomi och han väljer att hänvisa till dessa effekter som
”public sphere effects”. 3) Föreningar kan bidra till institutionella förhållanden och arenor som
stöder, uttrycker och aktualiserar individuell och politisk autonomi, vilket kan ses som att den
politiska arenan som möjliggörs via föreningslivets innehåll skapar förutsättningar för att
producera politiska åsikter samt att uttrycka sådana (Warren 2001, 61).
De går att till viss del härleda till Robert Dahls idealtypiska kriterier för demokrati. Om det i
civilsamhället skapas värderingar som gynnar den liberala demokratin samt kunskaper om hur
den fungerar så går det att argumentera för att det skapar goda förutsättningar för legitimiteten
inom en demokrati. Robert Dahls kända kriterier för vad som krävs av en idealtypisk demokrati
innehåller idén om att upplyst förståelse spelar en central roll (Dahl 1991, 111f). Hur man ska
förstå innebörden av vad upplyst förståelse faktiskt betyder kan det emellertid råda delade
meningar om men jag väljer här att utgå från tolkningen av upplyst förståelse som ett sätt att
besitta kunskaper om hur det politiska systemet fungerar och i vilka delar av en demokrati som
medborgare kan vara med och påverka. En annan tolkning av kriteriet skulle istället kunna vara
att medborgare behöver ha kunskaper om det sakpolitiska vilket givetvis också är relevant men
som inte berör denna typ av studie i samma utsträckning. Således kan föreningslivet spela en
stor roll för den demokratiska legitimiteten genom att fungera som en skola i vilken medborgare
kan tillgodogöra sig kunskap om och förståelse för demokrati och beslutsfattande genom dess
interna strukturer.
Det kan även vara av vikt att kontrollera för hur föreningar behandlar Dahls kriterium om
kontroll över dagordningen som ett sätt att ha inflytande i det interndemokratiska systemet inom
föreningen (Dahl 1991, 112-114). Det i sin tur, om vi väljer att tolka upplyst förståelse som en
kunskap om det politiska systemet, kan vara en bidragare till en ökad sådan typ av förståelse.
Att använda sig av denna typ av teorier i studien är både relevant och intressant på så sätt att
det är tätt sammankopplat med hur det går att använda sig av det interna demokratiska systemet
inom föreningen för att utveckla sina kunskaper och förmågor i det större demokratiska
systemet utanför föreningens gränser, som medborgare i en stat som vilar på folksuveräniteten.
Det kan både vara svårt och upplevas aningen invecklat att använda sig av Dahls kriterier för
att försöka kontrollera en förenings interna demokrati samt hur den indirekt utbildar
10
medlemmarna men det finns ändå en viss relevans i det. Med allt detta sammantaget skulle ett
antagande kunna vara att föreningslivet, förutsatt ovanstående, även kan påverka Dahls
kriterium om att en viktig del för den idealtypiska demokratin är att medborgarna aktivt deltar
i politiken som då rent hypotetiskt i viss mån skulle kunna vara en följd av föreningslivet.
Det går att dra vissa idéhistoriska paralleller till Jean Jaques Rousseaus tankar om
folksuveränitetsprincipen som en idé sprungen ur allmänviljan som summan av allmänhetens
sammanlagda vilja (Rousseau 2009). Dessa idéer genomsyrar stora delar av den demokratiska
modell vi känner i Sverige och kan påverkas av i vilken utsträckning föreningslivet har
inflytande på sina medlemmar. Det är ett sätt på vilken man kan förstå Warren angående hur
den allmänna uppfattningen kan skapas och det han kallar för ”public sphere effects”, att
föreningslivet bidrar till att påverka sådana typer av sammanvävda uppfattningar om hur
samhället ser ut samt eventuellt hur det bör se ut. Detta skulle emellertid kunna påverka
individers preferenser att stämma överens med varandras och således till viss del sudda ut de
personliga åsikterna (Sunstein 1991). Samtidigt är det svårt att göra en för stor generalisering
eftersom det kan vara så att vissa grupper är betydligt bättre på att knyta sociala band än andra
(Warren 2001).
Centrala aspekter för bildandet av demokratiska värderingar är politisk kunskap och civila
dygder. Tänkbara möjligheter till att förvärva politiska kunskaper kan ske genom att det i
föreningslivet skapas färdigheter som en effekt av att konflikthantering och problem måste
lösas internt. Sådana processer kan vara av vikt för alstrandet av politiska kunskaper och civila
dygder (Warren 2001, 144ff). Det skulle sålunda gå att förvärva medborgerliga dygder vilka
gynnar den demokratiska processen genom att vara aktiv i föreningslivet. Det kan även handla
om rent tekniska kunskaper om hur man organiserar sig eller hur man genomför ett möte, vilket
kan separeras från de värderingar som tidigare presenterats om exempelvis att det är tilliten som
blir påverkad eller kunskapen om systemet (Fung 2003). Därav finns det en viss relevans för
uppsatsen att undersöka hur den aktuella föreningen arbetar med konflikthantering och vilka
betydelsefulla samt relevanta lärdomar som kan tänkas infinna sig gällande de medborgerliga
dygderna som potentiellt uppstår. En möjlig påverkan på den aspekten skulle då kunna vara
individers samverkan med andra individer som inte är medlemmar av samma förening, vilket
kan öka kompromissviljan (Zetterberg 2004).
11
Sammanfattningsvis finns det några begrepp som är viktiga att ta med sig för att förstå
uppsatsen vidare: socialt kapital, mellanmänsklig tillit, aktivt deltagande & upplyst förståelse;
förståelse för det demokratiska systemet.
2.1 Sammanfattning De teorier och den tidigare forskning som nu har presenterats indikerar att det för demokratin
finns relevanta värden som produceras inom föreningslivet. Det sociala kapitalets påverkan som
ett led i den mellanmänskliga tillitens påverkan på förtroendet för dels andra medborgare i
demokratin men så även politiskt valda företrädare är av stor vikt, samtidigt som olika typer av
relationer kan ha en stor påverkan på vilken typ av individ det är som engagerar sig i både
föreningar och andra offentliga sammanhang. Ytterligare relevans finns i tankarna om att det
inom en förening, som är uppbyggd på demokratiska premisser, genereras kunskap om den
demokratiska beslutsprocessen genom de interna strukturerna vilket emellertid kan anses
intuitivt men ändå väsentlig för uppsatsen. Utifrån detta tenderar föreningslivet att demokratiskt
påverka dess medlemmar genom sociala och strukturella aspekter. Återigen går det att resonera
i termer av att det likväl kan vara så att kunskap om demokrati och beslutsprocesser är dygder
som kan ligga till grund för en individs föreningsengagemang. Av den anledningen är valet av
idrottsföreningar som motiveras i nästa kapitel ett sätt att försöka, åtminstone till viss del, ta sig
runt den problematiken med det rundresonemang som Rothstein påpekar.
Med den bakgrund som tydligt indikerar att civilsamhället i allmänhet fostrar demokratiska
medborgare blir den intressanta frågan för den här uppsatsen att försöka ta reda på mer ingående
hur det ser ut i praktiken. De värden som kan tänkas sippra ner i föreningar som har en påverkan
på demokratisk fostran är vad som är föremål för den här studien. Det är viktigt att förstå att de
främsta egenskaperna som en förening har för att bidra till ovan nämnda fostran är att det inom
ramen för en föreningsverksamhet skapas utrymme till det eventuella demokratiska fostrandet.
Det är utrymmet och den arena som skapas som här är det unika. Hur detta görs mätbart kommer
att presenteras i nästa del utifrån de teorier som presenterats här i teorikapitlet.
12
3. Metod och material Undersökningen beskriver på vilket sätt föreningslivet bidrar till att skola dess medlemmar till
demokratiskt dygdiga medborgare. De värderingar som kan tänkas sippra ner genom
organisationen och i så fall hur är det intressanta. Genom att undersöka vilka påverkansfaktorer
föreningar kan tänkas ha för att eventuellt bekräfta hypotesen om att en sådan fostran sker har
studien för avsikt att undersöka. Den teoretiska bakgrunden kommer att ligga till grund för den
fallstudie som utförts genom två fokusgrupper med medlemmar i föreningen, som presenteras
i nästa avsnitt, samt en intervju med samma förenings ordförande. Jag använder även
föreningens stadgar för att dels jämföra med den tidigare forskningen men även för att jämföra
med resultatet av fokusgrupperna samt intervjun. Detta för att eventuellt förstärka bilden av i
vilken utsträckning föreningen arbetar med demokratiska värderingar samt hur den försöker
påverka sina medlemmar att verka för demokrati. Det behandlas genom en mindre kvalitativ
textanalys av föreningens värdegrundsarbete, stadgar samt tidigare mötesprotokoll.
Anledningen till valet av kvalitativ textanalys är att det kan finnas vissa subtila uttryck för
arbetet med demokrati och dess innebörd samt att det i sådana här typer av texter kan framgå
vilken påverkan medlemmar i föreningen kan tänkas haft (Esaiasson et al. 2017). För att
förtydliga kan ett sådant exempel vara medlemsinitiativ som tagits upp på dagordningen vid ett
årsmöte eller liknande.
3.1 Val av fall Det finns enligt Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse för 2017 Idrotten i siffror ca 20
000 idrottsföreningar i Sverige där knappt 2,5 miljoner människor är medlemmar
(Riksidrottsförbundet 2017). Föreningen som har valts är belägen en bit utanför Uppsala. Det
är en förening med flertalet idrottssektioner som sträcker sig långt över åldrarna. Valet föll på
den föreningen för dess storlek som kan anses vara, regionalt sett, strax över medelstor med
varierade åldrar på medlemmarna. Närheten mellan stad och landsbygd är också en faktor för
valet av förening eftersom det ges en möjlighet att få ta del av medlemmar med olika
bostadsorter som inte enbart skiljer sig genom stadsdel utan som fångar in eventuella
distinktioner mellan stad och landsbygd. Det har dock inte att gjorts någon ingående avstämning
med medlemmarna angående deras bostads- eller uppväxtort, således blir det en eventuell faktor
som kan spela in hos de respondenter som medverkade i studien. Med det sagt är studien inte
irrelevant av den aspekten eftersom idén handlar om att försöka applicera de teorier som finns
angående föreningslivets utbildande funktion på ett specifikt fall. Det intressanta finns i att
13
föreningens medlemmar är aktiva av helt andra anledningar än politiska. Den intresseväckande
aspekten blir vilka egenskaper och lärdomar medlemmarna av föreningen kan ta till sig som
inte varit deras huvudsyfte att ta till sig från början. Det går att förstå som ett sätt att förvärva
värderingar som ”kommer på köpet” parallellt med den aktivitet som bedrivs och som varit
anledningen till att engagera sig i föreningen. Därför är valet av just en idrottsförening som
bedriver lagidrott motiverat med att medlemmarna är aktiva för att idrotta gemensamt, det är
rimligt att anta att de flesta ser det som det primära målet med att vara aktiva inom föreningen
snarare än att vilja ingå i en typ av demokratisk gemenskap.
Valet av fall är således gjort utifrån två principer. Den första är att studien som sagt avser att
undersöka idrottsföreningar i och med att dessa är skapade av anledningar som inte har med
politiska intressen att göra. De är skapade av främst en anledning och det är att bedriva
organiserad idrottsverksamhet för människor i olika åldrar och med olika bakgrunder. Den
andra principen är helt enkelt att detta är att betrakta som en typisk svensk idrottsförening som
för studien utgör ett representativt fall och innehar de karaktärsdrag som är generella för
idrottsföreningar överlag och som är relevanta för att den här typen av studie. Det går givetvis
att diskutera huruvida det är ett fall som kan representera andra men de huvuddrag som jag
finner intressanta och som jag har haft i beaktande i valet av fall är tre huvudsakliga egenskaper
som är önskvärda hos föreningen: 1) De bedriver idrottslig verksamhet. 2) De har ett
medlemsantal som inte enbart är koncentrerade till en mindre ort. 3) De har ett strategiskt arbete
utstakat av syfte och mål i sin verksamhet.
Anledningen till dessa kriterier för en förening är främst för att möjliggöra en eventuell
generalisering eftersom det kan anses som vanligt förekommande egenskaper hos en förening
som bedriver en uppstyrd verksamhet och med ett huvudsyfte som inte grundar sig i så många
andra intressen än det idrottsliga. Det är relevant att återigen poängtera att valet av en
idrottsförening handlar om de underliggande eller sekundära effekterna av medlemskapet, de
effekter som kan utgöras av att man blir påverkad av värderingar på ett plan man eventuellt inte
reflekterar över. Att medlemsantalet inte enbart ska vara koncentrerat till en mindre ort betyder
inte tanken är en stor variation bland medlemmarnas bakgrunder. Det är rimligt att anta att
många föreningar har en relativt enhetlig skara medlemmar men inte överdriven åt något av
hållen.
14
Det kan även utgöra ett representativt fall utifrån premissen det svenska föreningslivet inte är
helt frånkopplat från staten utan att det är tätt sammanlänkat genom bidragsgivande som
potentiellt homogeniserar föreningars strukturer (Wallman Lundåsen & Trägårdh 2016, 7).
3.2 Tillvägagångssätt Fokusgrupperna utformas i enlighet med Esaiasson et al. där frågor formuleras genom en
tematisk struktur som bygger på det den tidigare forskningen. Det är av vikt att frågorna är
formulerade på så vis att de går att svara öppet på samt möjliggöra en diskussion mellan
deltagarna. En viktig del i en fokusgrupp är att nå fram med frågorna på ett enkelt sätt för att
försöka minimera det aktiva styrandet från den som intervjuar, vilket är en fördel för den typen
av gruppintervju (Esaiasson et al. 2017, 330).
I fokusgrupperna ingår aktiva medlemmar inom den valda föreningen som utövar idrott.
Anledningen till att fokusgrupper har genomförts är för att det som ska undersökas på sätt och
vis är underliggande värderingar som deltagarna möjligtvis inte har reflekterat över i en så stor
utsträckning. Därav kan fokusgrupper fungera som ett sätt för deltagarna att hjälpa varandra att
tänka igenom hur de möjligtvis kan vara påverkade av föreningens demokratiarbete. Esaiasson
et al. skriver att fokusgrupper ”skapar i en ideal situation grogrund för fler impulser och
reflektioner tack vare den inbördes dynamiken” (Ibid). Frågorna som respondenterna i
fokusgrupperna svarar på bygger främst på hur de upplever sig påverkade av föreningen samt
hur de upplever sig kunna påverka. Exempelvis har frågor ställts rörande i vilken utsträckning
man tror sig ha möjlighet till kontroll över dagordningen, men även hur man hanterar interna
konflikter och vilka typer av relationer man anser sig ha till andra medlemmar. De är utformade
för att skapa en närhet till de indikatorer som är författade utifrån teorikapitlet och som avser
skapa en struktur i försöket att mäta de upplevelser som respondenterna har.
Fokusgrupperna utformas genom att medlemmar från olika lag inom föreningen i grupp får
diskutera frågor rörande utvalda aspekter av föreningens verksamhet som kommer presenteras
här nedan. Sammansättningen konstrueras främst utifrån principen av att det är av vikt att fånga
upp ett relativt stort åldersspann vilket också lyckats genom en variation på uppskattningsvis
15
femton år. Respondenterna är medlemmar i ett av föreningens fotbollslag för herrar4 och är
slumpmässigt utvalda genom att var tredje person som kom ut från ett omklädningsrum
tillfrågades att delta, ingen svarade nej på frågan. Det framgick även att utbildningsnivån hos
medlemmarna som ingår i fokusgrupperna är varierande där vissa studerar eftergymnasialt,
vissa har studerat eftergymnasialt, vissa studerar på gymnasiet och vissa saknar eftergymnasial
utbildning. Tanken har hela tiden varit att undersöka hur det ser ut hos vuxna människor, därför
har medlemmarnas ålder varit en faktor. Anledningen till valet av vuxna människor, som här
får definieras som personer över arton år, grundas främst på att det eventuellt möjliggör en
större reflektion över politik och demokrati om respondenten har rösträtt.
En intervju genomförs även med föreningens ordförande där lite större vikt läggs på de
interndemokratiska aspekterna. Syftet med intervjun är att skapa en bredare uppfattning om hur
föreningar arbetar med demokrati samt att för att skapa ytterligare en synvinkel vilken
fokusgrupperna kan ställas gentemot och jämföras med. Upplägget för intervjun har vissa drag
av att vara en informantundersökning eftersom den är genomförd med en ordförande som till
viss del informerar om hur saker och ting ser ut rent strukturellt. Däremot är det
intervjupersonens egna upplevelser som är det mest centrala och således bör det vara rimligt att
kalla den för en respondentundersökning (Esaiasson et al. 2017, 235f). Intervjufrågorna är på
sätt och vis formulerade i stil med frågorna till fokusgruppen fast utifrån omvänt perspektiv.
Här kan det handla om underliggande värderingar som genereras av arbete som kanske inte
uttalat är tänkt att direkt påverka medlemmarna och därför är det viktigt att skapa en situation
som möjliggör reflektion, om avsikten är att få en bild som inte enbart bygger på det faktiska
uttalade arbetet inom föreningen.
För att göra den här typen av undersökning behöver teorierna brytas ner till mätbara indikatorer.
Jag har valt att utgå från hur det sociala kapitalet påverkar den mellanmänskliga tilliten samt
hur det går att utifrån de idealtypiska kriterierna för en demokrati undersöka faktorer som
påverkar kunskapen om och förståelsen för den demokratiska process som är relevanta i det här
avseendet. De medborgerliga dygder som genereras av processer inom en förening med dess
interna strukturer är också aspekter som inkluderas i det frågebatteri som utformades inför
4 Ett försök har gjorts att genomföra fokusgrupper med samma förenings fotbollslag för damer för att belysa eventuella skillnader mellan kön men de gick inte genomföra av praktiska skäl.
16
intervjuerna. Mätbarheten för de här indikatorerna ligger i tolkningen av de svar som
framkommer när frågorna ställs och utgörs av en samlad bedömning.
För att tydliggöra är det tre aspekter av karaktärsdrag som kan infinna sig i en förening som jag
väljer att operationalisera genom tabell 1 nedan. Valet av dessa grundar sig i att det inom ramen
för dessa egenskaper, som en typisk förening intuitivt besitter, skapas möjligheter till att
påverka sina medlemmar i enlighet med utvalda delar av den teoretiska anknytningen.
Dessa indikatorer tar avstamp i teorikapitlet där indikatorerna kring producerande av socialt
kapital är hämtade från Putnam och teorin om att den mellanmänskliga tilliten är central i det
sociala kapitalets påverkan på demokratin. Det är även relevant utifrån Putnam att kontrollera
hur man ser på sina relationer utifrån ett formellt eller informellt perspektiv. Indikatorerna för
interna strukturer bygger främst på hur det är möjligt att applicera Robert Dahls idealtypiska
demokratikriterier i form av upplyst förståelse och aktivt deltagande på den interndemokratiska
strukturen. De grundar sig även i Warrens idé om hur intern konflikthantering fungerar som ett
sätt att producera värden av vikt för demokratisk fostran. Den demokratiska påverkan på
medlemmarna tar främst avstamp i Warrens tre allmänna sätt som föreningar kan påverka sina
medlemmar att handla demokratiskt utifrån: att skapa en större förståelse för och kunskap om
demokrati, att skapa ett större utrymme för att höja demokratiska röster samt att skapa en arena
där politisk autonomi kan aktualiseras och uttryckas.
Tabell 1. Aspekter av karaktärsdrag
Karaktärsdrag Indikatorer
Producerande av Påverkan på det sociala livet
socialt kapital Vilka typer av relationer skapas
Påverkan på förtroendet för andra människor
Interna strukturer Möjligheter till att påverka föreningen
Möjligheter till insyn i beslutsfattandet
Effekter av konflikthantering
Demokratisk påverkan Hur påverkas förståelsen för politik
på medlemmarna Påverkan på politiskt förtroende
Utrymme till politisk självständighet
17
Det intressanta för studien ligger i huruvida det råder konsensus kring i vilken utsträckning man
upplever sig påverkad av föreningens arbete eller om det finns en distinktion i svaren. Av
praktiska skäl om utrymmet kommer jag inte att presentera hela det frågebatteri som förberetts
här, istället operationaliseras karaktärsdragen i föreningen genom dessa indikatorer som
sedermera utgör ett ramverk för utformandet av en intervjuguide.
Genom att presentera dessa görs ett försök att synliggöra att distinktionen mellan teoretisk
definition och operationella indikatorer inte bör vara föremål för en diskussion om
validitetsproblematik (Esaiasson et al. 2017, 58).
Det finns alltid ett reliabilitetsproblem vid kvalitativa studier som bygger på intervjuer och
fokusgrupper, med reliabilitet avses frånvaro av osystematiska fel (Ibid, 64). Det kan lätt uppstå
situationer där eventuella följdfrågor skiljer sig åt från intervju till intervju, eller i mitt fall från
fokusgrupp till fokusgrupp. Denna problematik har uppstått även i min undersökning vilket gör
det svårt att argumentera för att reliabiliteten på något vis är så pass hög som är önskvärt. Dock
bör den inte betraktas som låg eftersom intervjuerna har utgått från samma, på förhand,
uppställda ramverk vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter i
fokusgrupperna. Det går givetvis att argumentera för att resultatet i denna undersökning hade
kunnat bli annorlunda med andra respondenter men det är snarare en fråga om urval. Faktorer
som jag upplever kan spela in är att människor är annorlunda och vissa är exempelvis av naturen
mer tystlåtna än andra. En övergripande uppfattning är ändå att den här uppsatsen mäter sådant
som den avser att mäta och det som den påstår sig mäta.
Den kvalitativa textanalysen som genomförs är även den i enlighet med Esaiasson et al. som
skriver att ”vissa passager i texten anses viktigare än andra” (Ibid, 211). Även om textanalysen
i denna studie inte är så omfattande så motiveras den kvalitativa textanalysen av det faktum att
underliggande påverkansformer som medlemmarna i föreningen kan tänkas ha, så som
exempelvis kontroll över dagordningen, är komplexa och tolkningsbara.
18
4. Analys Det som presenteras här är material som kommer från de fokusgrupper som är genomförda med
medlemmar i föreningen och den samtalsintervju som är gjord med samma förenings
ordförande. Materialet delas upp i tre olika teoretiskt motiverade teman utifrån vilka samtalen
är utformade. Temana utgörs av hur det sociala kapitalet kan tänkas vara påverkat av att vara
föreningsaktiv, hur strukturer och påverkansformer ser ut inom föreningen samt hur de två
temana potentiellt kan ha påverkat det tredje temat som utgörs av synen på hur politisk påverkan
kan ske. Med politisk påverkan så avses då främst demokratisk påverkan på medlemmarna
snarare än sakpolitisk, det vill säga hur värderingar kan få fäste. Med tanke på samtalens
omfång så kommer inte allt att presenteras här utan istället presenteras utdrag från främst de
svar som kan anses vara typiska, givetvis kommer även svar som avviker från det typiska också
att presenteras samt diskuteras senare. Citaten som väljs ut är tänkta att visa på de signifikativa
dragen som kom igen i båda fokusgrupperna. Det ska även påpekas att inget av citaten från
fokusgrupperna kommer från samma person.
4.1 Socialt Kapital Utifrån indikatorerna som är utformade för det sociala kapitalet som ett karaktärsdrag berörs
ett flertal. Hur det sociala livet påverkas av att vara en del av föreningen är den som det läggs
mest tid till att diskutera generellt i fokusgrupperna. Där konstaterar man främst att det sociala
livet påverkas av det åldersspann som kan infinnas sig. Det diskuteras även om hur förtroendet
för andra människor kan utvecklas och i viss mån ökas. Mindre vikt läggs på hur man uppfattar
sina relationer utifrån huruvida de är formella eller informella. Det kan eventuellt bero på att
den är för teoretiskt utformad i grunden. Samtidigt ligger nog den största begränsningen i att
det i viss mån blir en fråga om ja eller nej.
I stora drag verkar man vara överens om att det inom föreningen knyts sociala band som inte
hade existerat om det inte vore för den gemensamma verksamhet man är en del av. Det verkar
som att många upplever att den främsta sociala utväxlingen som är unik för denna arena är den
som sträcker sig över generationsgränserna. Detta delvis på grund av att det inom verksamheten
finns allt från pensionärer som har vissa ansvarsområden till barn som idrottar men kanske
framförallt genom att man ingår i ett herr- eller damlag där det kan finnas ett åldersspann på
över tjugo år. På frågan om hur man upplever att det sociala livet utanför föreningen är påverkat
kommer ett intressant svar som stärker denna bild.
19
Det sociala livet blir extremt påverkat skulle jag säga. Framförallt så får man lära sig att ålder
verkligen inte har någon betydelse för vänskaper, utan fotbollen hade umgängeskretsen förmodligen
varit mer homogen och kretsat kring folk i ens egen ålder. Jag som 22 åring skulle kunna hänga en
kväll med någon av 40 åringarna, det hade ju aldrig hänt annars. Vad kul att du frågade ändå, det
här är inte något som jag faktiskt reflekterar över så ofta men det är ju egentligen rätt sjukt.
Detta sammantaget med ett annat svar som anspelar på att det även handlar om möten mellan
socioekonomiska grupper som annars inte mötts, ”Det största så sociala med att vara med i ett
fotbollslag är att man träffar så många från olika sociala bakgrunder, det kan nog absolut vara
bra mot segregation och så.” Båda svaren är intressanta för uppsatsen eftersom de går i linje
med de teorier som ser civilsamhället som något unikt. De svaren tycks även tala för den
gemensamma uppfattningen om hur man ser på just den aspekten. Det är ingen som inte väljer
att lyfta fram åldern som den största sociala variationen mot ett hypotetiskt socialt liv där
föreningen inte hade varit en del. Samtidigt är det intressant, och möjligtvis intuitivt, att det
verkar vara de sociala aspekterna av föreningslivet som är de centrala för hur man upplever sig
formad och påverkad, snarare än de inre strukturerna och det direkta arbete som läggs ner på
att försöka påverka.
Föreningens ordförande är inne på samma spår som medlemmarna angående
generationsöverskridande möten men ser även att det kan vara ett problem att göra utrymme
för den typen av möten mellan föreningsmedlemmar som inte är aktiva i lagidrotten på samma
sätt. ”Ett gemensamt mål och en gemensam värdegrund är ju det centrala i en förening. Det
påverkar nog den sociala hälsan väldigt mycket om man inte har den typen av gemenskap. Det
är även en viktig del att mötas över generationsgränserna, samtidigt som det kan vara en av
utmaningarna att skapa den bryggan över generationerna.” Med det sagt så blir det viktigt, för
att förstå rätt, att till viss del skilja på att vara en föreningsmedlem och att vara lagidrottare. Det
behöver inte nödvändigtvis vara föreningsverksamheten som är kärnan utan det kan eventuellt
vara lagidrottandet som är det relevanta. Vidare så framkom det att man överlag ser sina
relationer inom föreningen som informella, familjära och vänskapliga men någon
vidareutveckling av de svaren var svår att nå då det verkade vara ett självklart svar som ingen
hade någon invändning på annat än att man ansåg sig ha formella relationer med vissa inom
föreningens ledning. Som en följd av detta var det svårt att försöka mäta
medborgarengagemanget som Putnam menar har en direkt koppling med formella och
20
informella relationer eftersom svaren respondenterna hade inte överhuvudtaget följde något
mönster.
Samtidigt påstår sig majoriteten lita på andra människor i stor utsträckning vilket är relevant
utifrån Putnams teorier om att den mellanmänskliga tilliten kan skapa ett politiskt förtroende
men vidare diskussion om det kommer senare. Här menar flertalet respondenter att det främst
handlar om att det är lagidrottandet och inte föreningslivet i sig som är det viktiga. Generellt så
påpekar många vikten av majoritetsbesluten som presenterades i förra avsnittet som en central
del för tilliten. Man menar att tilliten i lagidrott skapas genom att gemensamt fatta beslut och
underkasta sig varandras vilja samtidigt som man har ett gemensamt mål att sträva mot. Vissa
resonerar i termer av att det likväl kan vara personlighetsdrag hos lagidrottare generellt. Det
blir särskilt intressant eftersom det är den direkta kritik som Rothstein riktar mot Putnam om
att föreningslivet föder en mellanmänsklig tillit, att det likväl kan vara så att mer sociala
individer söker sig till föreningslivet snarare än att föreningslivet skapar sociala individer.
Det framkommer även att påverkansformer på gemenskap och tillit är det ideella arbetet som
många lägger ner för att skapa ekonomiska förutsättningar för föreningen att bedriva sin
verksamhet, sådant som kan handla om försäljning av varor eller att agera parkeringsvakter vid
olika sammankomster. Det är dock svårare att argumentera för att det ska vara unika former av
möten eftersom det snarare kan liknas vid en arbetsplats. Därför är det möjligt att det bidrar till
helhetsbilden av hur föreningsverksamhet kan skapa sociala band men det är svårt att peka ut
det som en enskild faktor som skapar dessa möten eftersom det sker på så många andra håll i
vardagen oavsett ifall en individ är föreningsaktiv eller ej.
4.2 Interna strukturer Föreningen uttrycker i sina stadgar att man avser att verka i demokratisk anda. Detta formuleras
genom fyra viktiga meningar under rubriken mål och inriktning, 1) ”Idrott skall inriktas på att
utveckla individen positivt i såväl fysiskt eller psykiskt som socialt och kulturellt avseende.” 2)
”idrott skall utformas och organiseras så att den i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge
varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens värderingar.” 3) ”Idrott skall
organiseras enligt demokratiska principer, varvid individuellt inflytande och ansvarstagande
eftersträvas i gemensamma angelägenheter.” 4) ”Idrott skall verka som internationellt
kontaktmedel och respektera alla människors lika värde.”
21
Dessa mål är i stora drag förenliga med delar av de teoretiska anknytningar som gjordes i
tidigare kapitel. Utifrån dessa mål är det intressant att se i vilken utsträckning som
medlemmarna känner av den här typen av arbete som man från föreningens sida avser bedriva,
ett arbete som utifrån stadgarna får bedömas som tydligt. De tyder på att tolerans är något som
är viktigt för föreningen samtidigt som man vill utveckla människor i en gemenskap som bygger
på demokrati och social tolerans. Det är nog rimligt att anta att dessa mål och inriktningar är
signifikativa för en vanlig medelstor idrottsförening som har en utstakad plan för sin
verksamhet. Därav har jag valt att lyfta frågor kring dessa värderingar, som jag tror är relativt
generella, till fokusgrupperna. Det finns en intressant aspekt i huruvida denna typ av
värderingsarbete är slentrianmässigt utförd eller ifall den faktiskt når medlemmarna och
exempelvis påverkar deras intresse för samhällsfrågor eller ställningstaganden av olika slag.
Genom att undersöka föreningsstrukturer går det att få en känsla av vilken form av rent teknisk
skolning som kan framträda.
Samtliga indikatorer under interna strukturer berörs i viss mån av respondenterna, störst vikt
läggs på möjligheterna till att påverka föreningen samt konflikthanteringen. Det uppstod vissa
problem med bedömningen av insynen vilket kan ha berott på att även den möjligen var en lite
för teoretisk indikator. Med för teoretisk menas att det kring en sådan typ av indikator kan vara
svår att formulera frågor som är på rätt nivå för att komma åt det som avses undersöka. Likväl
så gick det relativt bra att löpande försöka bringa klarhet i frågorna som besvarades på ett sätt
som under omständigheterna med visst missförstånd för bedömas som godkänt.
En konsensus verkar råda kring att det inom föreningen finns goda möjligheter att vara med
och påverka i vilken riktning den bör röra sig. Vad som däremot verkar framstå som ett, till viss
del, smärre problematiskt strukturellt problem är transparensen i verksamheten där det i den
interdemokratiska processen upplevs som svårt att veta var man ska vända sig med sina
eventuella åsikter. I en av fokusgrupperna säger en respondent följande angående det.
Jag tror absolut det finns goda möjligheter att påverka föreningen. Det handlar nog mest om vilja, vill man så är det klart att det går, alla medlemmar är väl välkomna på årsmöte och har väl möjlighet att rösta vid det. Problemet om man vill försöka påverka ligger väl snarare i att man inte riktigt vet vem man ska vända sig till om det är något. Inte för att jag har försökt eller så…men samtidigt skulle det väl inte vara så svårt att ta reda på. Jag tror att rätt många har åsikter men det sitter långt inne att faktiskt göra någonting åt det man vill förändra.
22
Det framkommer även en viss besvikelse kring att man som medlem i en av föreningens
sektioner saknar en direktkommunikation med styrelsen om ifall man har något relevant som
skulle kunna lyftas på ett styrelsemöte. Hur det är ett problem skulle kanske snarare handla om
förståelsen för föreningsstrukturen snarare än strukturen i sig eftersom det inte nödvändigtvis
begränsar möjligheten till att påverka. Större vikt behöver inte läggas vid det utan det är snarare
en brygga till det som framkom vid intervjun med föreningens ordförande om att uppdraget att
berätta om klubbens värderingar “vad som gäller” ligger hos sektionerna och ledarna. Således
finns det såklart en viss risk att transparensen påverkas negativt i och med det extra ledet av
information och det skapar ett utrymme till tvetydighet eller utebliven information om vilka
möjligheter som eventuellt finns till att föra fram specifika punkter till dagordningen. Detta är
mest ett sätt att försöka ge en bakgrund till hur interna strukturer kan se ut inom en förening
och bör inte analyseras i för stor utsträckning.
Det framkommer andra aspekter som är mer relevanta från intervjun där ett exempel är att ett
problem med de interndemokratiska strukturerna inom just en idrottsförening är det faktum att
de, kanske av förklarliga skäl, påverkas av en viss elitism. Vissa beteenden kan premieras
eftersom det i sammanhanget är av status att vara bra på idrott. Det är givetvis något som man
bör ha i beaktning när man intervjuar medlemmar av en idrottsförening. Samtidigt så menar
ordförande angående transparensen i den interndemokratiska strukturen att de stora utmaningar
som föreningar generellt har är att det inte finns något större intresse för att vara med och
påverka vad som händer inom föreningen. ”De som är engagerade är alltid samma människor.
Det är ju alltid samma personer som exempelvis är klassföräldrar som engagerar sig i
föreningen…” Det finns alltså ett litet missnöje mot att intresset för att vara med och påverka
är lågt och det verkar vara ett lågt deltagande vid föreningens årsmöten som kan anses som den
största möjligheten att vara med och påverka beslut.
Den bilden skiljer sig med andra ord inte så mycket från medlemmarnas syn om att det är en
fråga om intresse, vilket också stärks av föreningens senaste årsmötesprotokoll som visar att
inga motioner inkommit till mötet. Vad som emellertid skiljer sig till viss del är transparensen
i systemet vilket flera medlemmar påpekat som ett smärre problem. Samtidigt är det viktigt att
komma ihåg att samma medlemmar påpekat precis som det tidigare citatet att problemet även
där kan ligga i viljan och drivet till att påverka och till att ta reda på var och av vilka beslut
fattas.
23
Det en finns tydlig strategi från ordförandes sida om att konflikter inom föreningen löses bäst
på så nära håll som möjligt. Det är en uppfattning som verkar delas av respondenterna i
fokusgrupperna. Det mest intressanta svaret utifrån idén om att konflikthantering kan skapa
demokratiska värderingar framkom på frågan om hur effekterna av konflikthanteringen kan se
ut. En av respondenterna hävdade att lösa konflikter var ett sätt att dra lärdomar om att
underkasta sig majoritetsbeslut.
Man kan aldrig göra alla nöjda men så länge majoriteten är nöjd så kommer det ändå finnas en
uppfattning om att sättet man gör saker på är ok. Jag tror faktiskt att jag på riktigt är mer benägen
att acceptera majoriteten tack vare lagidrott. Låter det konstigt? Det är ju ändå en situation som
uppstår relativt ofta för oss inom laget, att vi ska fatta gemensamma beslut.
Skulle du fråga både Putnam och Warren så skulle inget av det låta konstigt utan snarare rimligt.
Speciellt intressant blir det eftersom grunden i att idrotta kan antas ligga i antingen ett intresse
för en specifik sport eller i viljan att motionera. Således lyfts en ganska intressant sida av
idrottandet fram med de demokratiska strukturer och majoritetsbeslutens påverkan som
sekundära egenskaper. Samtidigt som detta inte uteslutande är en aspekt av lagidrott utan
kanske snarare är något generellt för större sammansättningar av individer med gemensamma
mål. Föreningens ordförande menar precis samma sak att det viktigaste som en förening kan
bidra med är den gemenskapen och känslan av tillhörighet som kan vara viktig. Vilket kommer
att beröras mer i senare del.
4.3 Demokratisk påverkan I fokusgrupperna framgår det tydligt att de flesta av respondenterna upplever sig påverkade av
den typen av ovanstående arbete som föreningen indirekt bedriver genom sin strukturella
uppbyggnad och även av de relationer som skapas inom föreningen. Utifrån de två
karaktärsdragen av föreningsverksamhet blir det vidare intressant hur det kan mynna ut i
ytterligare demokratiska aspekter. Likt tidigare nämnda karaktärsdrag har även indikatorerna
som presenteras i tabell 1 inom ramen för den demokratiska påverkan också berörts i olika stor
utsträckning. Hur förståelsen för politik och det politiska förtroendet ser ut är så nära besläktat
att de två indikatorerna av naturliga skäl behandlats mest i samband med varandra. Det framgår
relativt tydligt att de som upplever sig ha en god politisk förståelse även intar en mer
framhävande position i diskussionerna kring hypoteser om hur man tror att andra påverkas att
delta mer politiskt. Tanken var att respondenterna främst skulle reflektera över sin egen
24
situation, vilket också det skedde. Även här har det utformats en för teoretisk indikator o form
av hur utrymme till politisk självständighet kan tänkas ges.
Vid frågan om hur de upplever sig påverkade av vad som sker i klubben och ifall de tror att de
tar med sig värderingar från idrotten utanför den kommer ett svar som är signifikativt för den
enhällighet som verkar råda kring svaret på den frågan och som har löpt som en röd tråd genom
alla teman som behandlats i fokusgrupperna.
Jag tror att respekten för majoritetens vilja ökar väldigt mycket av att vara med i ett lag och en
förening. Det tar jag nog absolut med mig utanför fotbollen, att respektera andras vilja. Man kanske
kan säga att man lär sig att underkasta sig majoriteten. Det blir en helt annan sak än exempelvis det
värdegrundsarbete som man har varit med om i skolan. Det kanske säger mycket om mig men jag
tror att värdegrundsarbete, eller vad man ska kalla det, och sånt har lättare att nå fram i den här
miljön.
Speciellt intressant blir det då i och med reflekterandet över att det finns värdegrundsarbeten
som inte är unika för föreningen i synnerhet, eller föreningar generellt, utan att man har upplevt
det på annat håll men inte tagit till sig det alls i lika stor utsträckning som nu. Samtidigt så bör
det nämnas att enhälligheten inte är en konsensus till hundra procent utan såklart finns det
individer i grupperna som inte delar den bilden i samma utsträckning utan som känner sig
påverkade av andra faktorer än bara föreningens arbete, så som exempelvis skola eller
arbetsplats.
Det diskuteras även i fokusgrupperna kring hur man upplever sig påverkad rent politiskt av att
vara en del av en förening. Det råder då lite delade meningar om i vilken utsträckning man bör
dra de parallellerna. Vissa menar att det förmodligen är så att det ökar ens förståelse för
demokrati som koncept samtidigt som man anser att det inte har att göra med hur föreningen är
strukturerad rent interndemokratiskt. Nästan ingen verkar tycka sig ha dragit lärdomar från hur
demokratin inom föreningen ser ut, utan det verkar framförallt handla om att den främsta
aspekten är de gemensamma beslut som behöver fattas inom ett lag. Den respekten sådana
beslut kräver är vad man upplever sig påverkad av. Helt i enlighet med det tidigare citatet om
att man har lättare för att respektera och underkasta sig demokratiskt fattade beslut.
25
Ordföranden framhäver andra aspekter i hur demokratisk påverkan skulle kunna ske genom
föreningsengagemanget. Intervjun kommer fram till att de mest centrala delarna är den
gemenskap som uppstår.
Delaktigheten och gemenskapen har vi i föreningslivet. En stor anledning till att det ser ut som det
gör i politiken är nog för att folk inte känner sig delaktiga i samhället. Folk känner att man inte kan
vara med och påverka. Frågan är ju om kraften framåt finns i idrottsföreningar, vi ser ju överallt att
folk bli mindre och mindre engagerade.
Givetvis är det en intressant hypotes om hur delaktighet skulle kunna påverka människors rena
politiska åsikter. Det går att dra paralleller till citatet från David Hume i inledningen av
uppsatsen som bygger på att tilliten och gemenskapen är två så pass viktiga saker inom det
demokratiska samhället, även om citatet inte främst berörde missnöjesröster inom politik utan
om att lita på varandras hjälp. Det går att diskutera huruvida det krävs ett citat från en 1700-
talsfilosof för att konstatera att gemenskap och delaktighet är viktigt för människor. Särskilt
intressant blir det dock om föreningslivet genererar den kraften av att engagera människor till
att känna sig delaktiga i samhället i stort. För att göra den undersökningen skulle man behöva
jämföra aktiva med icke-aktiva vilket inte skulle vara inom ramen för en kandidatuppsats utan
snarare föremål för vidare forskning.
Det diskuteras även i fokusgrupperna om det politiska förtroendet vilket får antas vara den
kanske mest centrala delen av en representativ demokrati. Även fast de här fokusgrupperna
genomfördes under hösten 2018 i ett osäkert parlamentariskt läge så utrycktes inget misstroende
för politiker, annat än lite skämtsamt, utan det som främst konstaterades var att ”politikerna är
framröstade av en anledning”. Några drar även paralleller till egna interna strukturer inom laget
och föreningen som menar på att ”vi har också representanter framröstade inom laget som ska
föra vår talan gentemot alla över oss i föreningen, precis på samma sätt som det funkar på
arbetsplatser med fackliga representanter”. Man resonerar i termer av att det finns en hierarkisk
uppbyggnad var man vänder sig med sina åsikter för att det ska finnas någon form av uppstyrd
tillvägagång i hur det framförs. Jag kan emellertid tycka att det är en lite väl enkel koppling att
försöka sig på men det går ändå att argumentera för att det tyder på att interna demokratiska
strukturer har en god möjlighet att påverka individers förtroende för att låta sig representeras
av andra människor, vilket då skulle kunna skapa större möjligheter för den representativa
demokratins fortlöpande. Det är åtminstone möjligt att detta sker i en betydligt större
26
utsträckning än vad respondenterna själva reflekterar över eftersom de flesta ser sig opåverkade
av den interna föreningsstrukturen. Återigen blir det då nödvändigt att poängtera
distinktionerna mellan att vara föreningsaktiv och att vara en del av ett lag. Det skulle i så fall
vara helt i enlighet med det civila samhällets eventuella betydelse för den demokratiska
konsolideringen om det skulle visa sig att medlemmarnas politiska förtroende påverkas av att
verka föreningsaktiva.
Ett möjligt perspektiv är att koka ner detta avsnitt till Mark E. Warrens idé om att föreningslivet
skapar en politisk autonomi genom att utgöra ett nödvändigt utrymme för att aktualisera en
politisk självständighet. En faktor inom ramen för det utrymmet som Warren talar om skulle
kunna vara vikten av majoritetsbeslutandet som varit närvarande hela tiden. En vidare effekt av
det som flertalet respondenter har påpekat är en upplevelse av att man lär sig att lyssna på andras
åsikter och att sondera bland dem. En respondent påpekar vikten av att botanisera bland åsikter.
Jag känner mig väldigt säker på att en effekt av den här verksamheten är, som vi sa tidigare, att
gemensamt fattade beslut påverkar en väldigt mycket. Något jag dock skulle vilja trycka på ganska
mycket är att jag känner att jag blir mer trygg i mig själv när jag måste lära mig att lyssna på andras
åsikter. Eller, jag blir trygg i mitt egna beslut på något vis… Vissa upplever säkert tvärtom att det
är jobbigt att behöva fatta beslut och gör som alla andra bara. Men så känner inte jag. Nu kanske det
låter larvigt men det är ju ändå rätt ofta såna här situationer uppstår, vi kan ju ses 4–5 gånger i veckan
liksom.
Detta är en intressant reflektion som poängterar den egna rollen. Om en effekt av att lära sig
lyssna på andra människor är att man blir tryggare i sitt eget beslutsfattande vilket i sin tur ökar
självbestämmandet så finns det många, för demokratin, intressanta aspekter av föreningslivet.
Inte bara nödvändigtvis av händelsekedjans utlopp utan för alla dess delar. Det är rimligt att
anta att det inte bara är tryggheten i det egna beslutsfattandet som är nödvändigt utan lika
nödvändigt för demokratin är i så fall egenskapen av att lyssna och ta in andra åsikter. Ett
problem som flera påpekar i samband med detta och som tidigare presenterats i ett citat av
ordföranden är de facto att idrottsföreningar tenderar premiera beteenden som för idrotten är
nödvändiga men som för de demokratiska aspekterna är raka motsatsen. Beteenden som
premieras av den anledning att en individ har goda färdigheter inom idrotten vilket skapar en
liten värdekonflikt eftersom många menar att det är lättare att i beslutssituationer antingen få
ett större utrymme till att framföra sin åsikt eller att helt enkelt få en tyngre röst. Flertalet
menade också här att det inte nödvändigtvis behöver vara så som ordföranden menade att det
27
är idrottsliga färdigheter som skapar en sån ställning utan att det även kan vara en effekt av att
en individ helt enkelt har en stark person som har lätt för att få sin vilja igenom. Oavsett går det
inte att förkasta idéen om att föreningslivet skulle utgöra en arena som skapar politisk autonomi.
Trots detta som bakgrund så var det svårt att få välgrundade svar på hur man såg på sitt politiska
deltagande som ett resultat av att vara föreningsaktiv. Återigen var det lätt att hamna i ett
rundresonemang där man har svårt att se vilken del av en som föder vilket engagemang men
majoriteten trodde sig ändå vara påverkade på så vis att de blivit mer självbestämmande utifrån
logiken i citatet ovan. De som menade motsatsen resonerade i termer av att de i grunden var
lagidrottare för att de är sociala människor och kopplade sitt samhällsintresse till att de var just
sociala varelser. De flesta påstod sig vara relativt politiskt intresserade eller deltagande.
Samtidigt bör man förstå att denna fråga berördes på ett tämligen subjektivt plan så det är svårt
att göra stora generaliseringar eftersom alla respondenter var i relativt olika åldrar samt med
olika utbildningsbakgrund, vilket skulle kunna påverka synen på vad politiskt deltagande
innebär. Politiskt deltagande som begrepp hade behövt operationaliserats bättre inför
fokusgrupperna. Det gjordes det inte eftersom det snarare handlade om en följdfråga på tidigare
ämnen. Oavsett så menade de flesta att de åtminstone var engagerade i vad som händer i
samhället. Alla hade röstat i det senaste valet och det var ingen som påstod sig vara grundlös i
sitt val av parti. Ingen av respondenterna var däremot engagerad i den mån av att vara medlem
i ett parti.
28
5. Diskussion Det sociala kapitalets påverkan präglas av en distinktion som har belysts genom uppsatsen och
som återigen kan belysas - problemet med att dra ett likhetstecken mellan en föreningsaktiv och
en lagmedlem. Det skulle kunna föda frågan hur det är möjligt att jämföra idrottsföreningar
med varandra. Om det relevanta för hur det sociala livet påverkas främst ligger i lagidrotten
och dess struktur präglad av att underkasta sig majoriteten så skulle individuella idrotter, som
även bedrivs i föreningsverksamhet, inte ha lika stora möjligheter till att ha den här typen av
social påverkan på individer. Här verkar det till viss del finnas en lucka i den tidigare
forskningen som skulle kunna vara föremål för vidareutveckling.
Broarna och relationerna poängteras av respondenterna som de viktigaste aspekterna av hur det
sociala livet påverkas. Det framstår i analysen som tämligen uppenbart att det sociala kapitalet
som genereras av att vara föreningsaktiv är påtagligt och att det påverkar individer att dels öka
förståelsen för andra människor samt även respekten och tilliten. Att försöka sig på en större
diskussion om hur olika typer av relationer i enlighet med Putnams formella och informella
varianter påverkar individer kan bli svårt. Detta eftersom det är en så subjektiv bedömning av
vad en relation innebär så att det uppstår problem i försöket att se samband med olika
relationsformer. Det skulle krävas ett större omfång för att ge sig på en utvecklad studie kring
det.
Analysen visar relativt tydligt på att de respondenter som ingått på flera sätt är påverkade av
det föreningsengagemang som de har. Främst de delar av föreningslivet som påverkar det
sociala livet. Däremot så tenderar teorierna om den skolning som kan ske genom interna
strukturer inte riktigt infinna sig i den utsträckning som litteraturen antyder. Det skulle kunna
vara så att möjligheterna för att en sådan skolning ska kunna ske, där medlemmar anammar
demokratiska värderingar till följd av den uppbyggda strukturen, begränsas av bristande
kunskaper om hur strukturerna ser ut. Putnams citat tidigare om att en spelare inte skulle bry
sig om hur matchen går om den inte känner till spelets regler eller spelarna blir därför relevant
även detta avseende.
Det framgick i analysen att ingen motion hade lagts fram vid föreningens senaste årsmöte, vilket
man inte bör dra så stora växlar utav. Det ska finnas i åtanke att det enbart är det senaste
årsmötet som är kontrollerat och därför bör ingen större slutsats kring det dras. Däremot så
29
skulle det kunna gå i linje med tankarna om att det saknas kunskap om hur en förening är
uppbyggd, att det saknas kunskap om hur man använder sig av det interndemokratiska systemet
om situationen är som sådan att man som medlem har åsikter. Det går såklart även att diskutera
Dahls demokratikriterier här och mena att detta är en brist på upplyst förståelse men det är en
koppling som jag tror att man ska passa sig för. Tanken är inte att försöka göra en utvärdering
av hur den interna demokratin i den valda föreningen ser ut utan det intressanta ligger i de
värderingar som strukturerna kan bidra till att påverka. Med det som bakgrund blir det därför
svårt att hävda att de interna strukturerna enskilt i det här fallet genererar några vidare
demokratiska värderingar eller kunskaper.
Både det sociala kapitalet samt de interna strukturerna vävs samman genom att undersöka hur
upplevelsen av demokratisk påverkan ser ut. Det är många faktorer som hänger ihop där det
kanske mest centrala är likheterna i respondenternas syn på att de interna strukturerna inte
påverkar så mycket, samtidigt som man hävdar att liknande strukturer inom ett lag är det som
påverkar mest. Tydligt blir då att man inte ser sin roll i det större perspektivet inom föreningen
men ändå lyckas man dra paralleller mellan lagidrotten och samhället i stort. Man tror att om
man utsätts för att fatta majoritetsbeslut så leder det till ett större förtroende samt en större
respekt för systemet. Det går till viss del i linje med att det sociala kapitalet leder till ett större
förtroende för politiken men inte, i just denna aspekt, på det sätt som Putnam avsett.
Vad som däremot mycket tyder på är att föreningslivet skapar en arena för politiskt självständigt
tänk, man ser hur den egna rollen utvecklas i och med att man exponeras för beslutsfattande.
Det går därför att hävda att Warrens idé om föreningslivet som ett sätt att skapa utrymme för
politisk autonomi i det här fallet har ganska goda belägg för att realiseras. Det tenderar att
åtminstone till viss del att infinna sig någonting likt det han menar, däremot är det svårt att
hävda att föreningslivet generar politiska åsikter som han säger. Det skulle krävas en annan typ
av studie för att kontrollera sådana aspekter. Det som framstod som mest intressant i detta
avseende är synen på att exempelvis sådant som värdegrundsarbete inom en förening har
möjlighet att få bättre fäste än samma typ av arbete från en skola. Det kan säkerligen förklaras
på olika sätt men ett rimligt antagande skulle kunna vara intresset av att inte göra sig ovän med
människor som man valt att spendera tid med frivilligt. Att föreningsverksamheten inte är
påtvingad på samma sätt som det går att hävda att skolan är skapar nog stora möjligheter för
verksamheten att påverka sina medlemmar i ganska hög utsträckning.
30
Samtidigt kan det vara rimligt att diskutera huruvida det finns risk för att respondenterna i viss
mån överdriver sina upplevelser om hur de är påverkade. Det finns alltid en möjlighet att en
respondent i ett sådant här läge vill försöka behaga intervjuaren med synpunkter.
Majoritetsbeslutandet som var den mest återkommande faktorn skulle kunna vara föremål för
en diskussion om överdrift eftersom det rimligtvis inte är första gången respondenterna utsätts
för något sådant. Däremot kom det igen i båda fokusgrupperna som en så central del av vad alla
upplevde. Det skulle möjligtvis kunna vara så att likt citatet om värdegrundsarbetets påverkan
i en förening kontra en skola, kanske även beslutsfattandet får bättre fäste hos en individ som
befinner sig i en frivillig miljö. Det skulle då eventuellt även kunna gå o linje med att man blir
mer trygg i sitt beslutsfattande som en respondent menade var en viktig del av hela processen.
Det går att hävda att den rimligaste slutsatsen att dra från detta är att det sociala kapitalet spelar
en stor roll för hur idrottsföreningar kan påverka dess medlemmars demokratiska värderingar.
Det sammantaget med det utrymme, den arena, som skapas är av stor vikt för hur man kan
tillgodose sig kunskaper om demokratiska strukturer samt förtroende för dem.
Sammanfattningsvis så går det att påstå att individer som väljer att engagera sig i
föreningsverksamhet tenderar att bygga upp ett relativt stort socialt kapital som, för demokratin,
positivt påverkar förtroendet för andra människor. Samtidigt kan man dra slutsatsen att den
arena som föreningslivet utgör skapar förutsättningar för politisk autonomi, så även om det
handlar om idrottsföreningar. Således går det att konstatera att det som tenderar att ha störst
effekter på medlemmar av en idrottsförening är att det skapas socialt kapital och en demokratisk
påverkan genom förståelse och förtroende för politik. Däremot så verkar de interna strukturerna
inom en förening inte ha en lika stor påverkan på dess medlemmar.
Till sist så vill jag belysa möjligheterna till att generalisera resultatet av denna studie. Det finns
ca 20 000 idrottsföreningar i Sverige som bedriver verksamheter som förmodligen har många
likheter, om än i stora drag. Föreningar generellt kan se ut på extremt många olika sätt, därav
var en av anledningarna till valet av idrottsföreningar rent praktisk, för att smalna av men också
för att möjliggöra generalisering. Att med säkerhet argumentera för att resultatet som
presenterats tidigare ska vara generaliserbart krävs det en mer omfattande studie. Det är lätt att
tänka att resultatet här bara antyder hur det ser ut i ett specifikt fall, vilket det till viss del gör.
Det hade varit önskvärt att även genomföra fokusgrupper med ett damlag för att eventuellt
belysa skillnader i kulturer. Däremot om det är så att det svenska föreningslivet rent generellt
31
inte är helt separerat från staten utan erhåller bidrag därifrån utifrån uppställda krav, är det
rimligt att anta att den svenska föreningsstrukturen tenderar att vara relativt homogen och
således finns goda möjligheter att hävda att ett fall likt detta har goda belägg för att representera
den typiska svenska idrottsföreningen.
32
6. Referenslista Bourdieu, Pierre; Gimdal, Gustaf & Jordebrandt, Stefan. (1999) Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Dahl, Robert Alan. (1991) Democracy and its critics. 12. uppl. New Haven: Yale University Press Diamond, Larry Jay. (1999) Developing democracy: toward consolidation. Baltimore: Johns Hopkins University Press Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oskarsson, Henrik; Towns, Ann & Wägnerud, Lena. (2017) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Fung, Archon.( 2003) Associations and democracy: Between theories, hopes, and realities. Annual Review of Sociology; Palo Alto. 29:515–539 Holmberg, Sören (ed). (2001) Land, du välsignade? SOM-undersökningen 2000 Göteborg: SOM-Institutet Linz, Juan J & Stepan, Alfred C. (1996) Problems of democratic transition and consolidation: southern Europe, South America, and post-communist Europé. Baltimore: Johns Hopkins University Press Locke, John. (1976) The second treatise of government: (an essay concerning the true original, extent and end of civil government) and A letter concerning toleration. Oxford: Blackwell Putnam, Robert D & Eklöf, Margareta. (1996) Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle) Putnam, Robert D & Eklöf, Margareta. (2001) Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag. Regeringskansliet: Civila samhället. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet/ [Hämtad: 29.11.2018] Riksidrottsförbundet. (2017) Idrotten i siffror Rothstein, Bo. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag Rousseau, Jean-Jacques; Heed, Sven Åke & Stolpe, Jan. (2009) Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder. Stockholm: Natur & kultur SFS 1998:204. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. Sunstein, Cass R. (1991) Preferences and Politics. I Philosophy & Public Affairs 20/1:3–34
33
Tocqueville, Alexis de & Rosenberg, Ervin. (1997) Om demokratin i Amerika. Bok 2. Stockholm: Atlantis Trägårdh, Lars. (1999) Det civila samhället som analytiskt begrepp och politisk slogan. I Amnå, Erik. (ed.), Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VIII, SOU 1999:84. Fakta Info Direkt Wallman Lundåsen, Susanne & Trägårdh, Lars. (2016) Civilsamhälle, social sammanhållning och tillit: Rapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Stockholms stad Warren, Mark. (2001) Democracy and association. Princeton: Princeton University Press Zetterberg, Pär. (2004) Vägen in? Om etniska föreningar som "skolor i demokrati". i Bengtsson, Bo (ed), Föreningsliv, makt och integration: rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram, Justitiedepartementet, Ds 2004:49. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer