2 (38)
Agenda 2030 och RKA:s uppdrag
En agenda för hållbar utveckling FN:s generalförsamling antog resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling den
25 september 2015. Alla 193 medlemsländer i FN har därmed förbundit sig att arbeta för att
uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030
innehåller 17 mål och 169 delmål. På engelska kallas de Global Goals eller SDGs (Sustainable
Development Goals) och i Sverige kallas de Globala målen.
“Denna agenda är en handlingsplan för människorna, planeten och vårt välstånd. Den syftar
också till att befästa världsfreden under ökad frihet. Vi erkänner att avskaffandet av alla former
och dimensioner av fattigdom, inklusive extrem fattigdom, är den största globala utmaningen
och en oundgänglig förutsättning för hållbar utveckling.” – Ingressen i Agenda 20301
Tre viktiga principer i arbetet med att genomföra agendan är att:
Agendan är universell det innebär att den vänder sig till alla världens länder, och alla länder har ett
gemensamt ansvar för genomförandet
Målen är integrerade och odelbara framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås
Ingen ska lämnas utanför genomförandet av agendan måste ske med särskild hänsyn till de människor och
samhällen som har sämst förutsättningar
RKA:s uppdrag inom arbetet med nyckeltal för Agenda 2030 I handlingsplanen för Agenda 2030 för åren 2018–2020 som beslutades av regeringen i juni
2018 ingår åtgärder som ska stödja det regionala och lokala genomförandet2. En av dessa är att
ta fram nyckeltal för Agenda 2030 som kan vara till stöd för arbetet i kommuner och landsting.
RKA fick uppdraget att leda arbetet i samråd med SCB, Agenda 2030-delegationen och ett antal
kommuner och landsting. Nyckeltalen är ett viktigt steg för att Agenda 2030 ska förverkligas i
hela Sverige och publicering av nyckeltalsurvalet sker i Kolada den 25 mars 2019.
1 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling 2 Handlingsplan Agenda 2030, Fi 2018:3, Regeringskansliet
3 (38)
Arbetsprocess Arbetet med att ta fram nyckeltal för de Globala målen har i enlighet med uppdraget utgått från
befintlig statistik. Det betyder att det inte har varit aktuellt att samla in nya uppgifter från
kommuner och regioner. Med beaktande av den korta tid uppdraget löpt under hade det också
varit svårt att hinna samla in ny data. Dock har många nya nyckeltal publicerats i Kolada,
baserat på befintlig statistik som vi har fått tillgång till från flera olika källor.
Hänsyn har tagits till SCB:s val av nationella indikatorer för den internationella rapporteringen
av Agenda 2030, i vissa fall med anpassning av indikatorerna efter den svenska lokala
kontexten. När det gäller redovisningen av nyckeltalen under olika mål, vilket beskrivs senare i
vägledningen, har RKA som regel redovisat dem under samma mål som SCB:s indikatorer.
I processen med att ta fram ett lämpligt nyckeltalsurval har vi hämtat inspiration från
Naturvårdsverkets arbete samt Sveriges miljömål www.sverigesmiljomal.se men också från
Tysklands val av indikatorer för den lokala och regionala nivån inom Agenda 2030.
Förankringen av nyckeltalsurvalet hos kommuner och regioner har varit en viktig del av
uppdraget. För att nyckeltalen ska bidra i kommuners och regioners genomförande av de
Globala målen har RKA haft hjälp av en arbetsgrupp bestående av 28 kommuner och regioner 3.
De aktuella kommunerna och regionerna bjöds in att delta i arbetet mot bakgrund av det stora
intresse och engagemang som de redan visat inom Agenda 2030. Hos flera av dem är det lokala
arbetet långt framskridet när det gäller kopplingen till uppföljning, mål och styrning.
En referensgrupp bestående av representanter från olika organisationer och myndigheter4 har
stöttat RKA:s kansli under hela arbetsprocessen. Deltagarna i referensgruppen företräder olika
områden och kompetenser relevanta inom Agenda 2030.
Utgångspunkter för arbetet med att ta fram nyckeltalsurval Eftersom detta urval är avsett att stimulera arbetet med Agenda 2030 i kommuner och regioner
har en avgränsning gjorts till nyckeltal som avser förhållanden som utgör reella utmaningar i
kommuner, län eller regioner. Agenda 2030 är ett internationellt ramverk för hållbar utveckling
och innehåller därför områden som inte alls eller i mycket begränsad omfattning utgör problem i
Sverige. Det innehåller också ett antal målsättningar som i första hand berör den nationella
nivån. Avgränsningen till problem som är aktuella i Sverige och berör den lokala politiska nivån
innebär att ett antal delmål i Agenda 2030 inte kommer att belysas i urvalet.
Ett hållbart samhälle är en målsättning på systemnivå (samhället, världen). En kommun- eller
regionledning kan i varierande utsträckning bidra till utveckling i viss riktning. För att ge
möjlighet att följa upp organisationens bidrag till systemets hållbarhet har ett antal nyckeltal
som berör kommunernas och regionernas verksamheter valts ut. Samtidigt är olika aspekter av
hållbarhet i hela det lokala systemet en viktig faktor för den strategiska planeringen, så att man
3 Deltagande kommuner och regioner: Ale, Borås, Botkyrka, Finspång, Gislaved, Gotland, Haninge, Heby,
Helsingborg, Huddinge, Kristianstad, Luleå, Malmö, Mark, Nyköping, Piteå, Rättvik, Trelleborg, Umeå, Upplands Väsby, Uppsala, Växjö och Åtvidaberg, Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västernorrland, Västra Götalandsregionen 4 Deltagare i referensgruppen: Finansdepartementet, SKL, Agenda 2030-delegationen, SCB, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet RUS, Svenska FN-förbundet
4 (38)
kan prioritera och agera rätt i den egna verksamheten. För att svara upp mot behovet av en sådan
omvärldsanalys har också nyckeltal som i högre grad beskriver läget i systemet, än den egna
organisationens bidrag, inkluderats. Vår målsättning är alltså att erbjuda nyckeltal både om det
som kommuner och regioner direkt kan påverka, dvs har rådighet över, och det som är svårare
att påverka men viktigt att känna till och ta hänsyn till.
Antalet nyckeltal i urvalet I nyckeltalsurvalet för kommuner och för regioner har vi valt ut ca 50 nyckeltal som grupperas
under de olika målen. Många av nyckeltalen skulle kunna redovisas under flera mål, men vi har
valt att endast redovisa varje nyckeltal under ett mål. Syftet är att begränsa antalet nyckeltal och
därmed underlätta för användaren att få överblick. Om samma nyckeltal redovisas under, låt oss
säga tre olika mål, växer listan snabbt och helhetssynen riskerar att gå förlorad. Att krympa
listan med nyckeltal till färre än ca 50 anser vi inte vara möjligt då dessa är värdefulla för
analysen av Agenda 2030. Inom de Globala målen och Agenda 2030 betonas målens odelbarhet,
det vill säga att alla delar hänger ihop. ”Målen är integrerade och odelbara, vilket betyder att
inget mål kan nås utan framgång inom ett annat – därför behövs alla mål för att agendan ska
kunna uppnås.” 5
Målens odelbarhet är något vi har tagit fasta på i begränsningen av antalet nyckeltal. Hela
nyckeltalsurvalet ska beaktas vid analysen av en kommun eller en region. Här ska inte enskilda
mål eller nyckeltal lyftas ut, syftet är att analysera organisationen utifrån helheten.
Inom Agenda 2030 betonas även att ingen ska lämnas utanför. Där det funnits alternativ har vi
valt de nyckeltal som visar kommunens eller regionens befolkning. Genom att i nyckeltalen
spegla hela befolkningen fångar vi helheten och undviker att någon lämnas utanför. I några fall
har vi valt nyckeltal som gäller en särskild grupp som riskerar att lämnas utanför eller är extra
utsatt (exempelvis en viss åldersgrupp).
Urval för kommun respektive region – eller län Nyckeltalsurvalet skiljer sig åt beroende på om man vill titta på en kommun eller en region. Dels
beror detta på skillnader i uppdragen och vad som är intressant att följa för de olika nivåerna,
dels saknar vissa nyckeltal värden för både kommun och region (eller län). Den 1 januari 2019
blev de sista landstingen regioner. Här kan det vara på sin plats att nämna något om vad
förändringen innebär. Regionernas uppdrag utgörs av hälso- och sjukvård, tandvård, regional
utveckling, kollektivtrafik mm. I och med bildandet av region övertas det regionala
utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Så har det varit i stora delar av landet länge, men från
och med 2019 gäller det för samtliga regioner. I samband med detta har alla landsting bytt namn
och kallar sig nu för region. Det är regionernas uppgift att ta fram en strategi för länets
utveckling och detta görs i samverkan med andra aktörer inom och utanför länet. Varje län utgår
från sina specifika förutsättningar. I urvalet ingår nyckeltal för kommuner och regioner (eller
län). Ett fåtal nyckeltal innehåller fortfarande ordet landsting. Detta beror på att övergången
nationellt från landsting till region trädde i kraft den 1 januari 2019 och i vissa fall tar det en tid
innan nyckeltalet faktiskt återspeglar den regionala nivån. Ett exempel på detta är nyckeltalet
Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag landsting. Här redovisas för 2017
landstingets resultat. Först 2019 är det regionens resultat som fångas i nyckeltalet. Vi har försökt
5 www.globalamalen.se
5 (38)
vara så tydliga som möjligt i nyckeltalsnamn och nyckeltalsbeskrivning för att undvika
sammanblandning under den period då både landsting och region är aktuellt i detta
sammanhang.
Vissa nyckeltal har värden för både kommuner och regioner eller län i Kolada. För några av
dessa nyckeltal har vi valt att i urvalet för Agenda 2030 endast presentera det ena. Ett exempel
på detta är nyckeltalet Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam. Eftersom trygghet i
närområdet är en fråga för kommunen snarare än regionen har vi valt att visa detta nyckeltal för
kommuner men inte för län i urvalet, trots att data finns för båda i Kolada.
Utgångspunkten är att nyckeltalen redovisas könsuppdelade, till exempel finns skolresultat
uppdelade på flickor och pojkar. Men all statistik är inte könsuppdelad. I vissa fall är det inte
relevant och i andra fall är talen för små för att redovisning per kön ska vara möjlig.
RKA och Kolada
Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA
Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, är en ideell förening som bildades 2006 i
samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vårt uppdrag är att
underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och regioner. RKA ska
även främja jämförelser mellan kommuner och mellan regioner. Som ett led i detta driver och
utvecklar RKA den öppna och kostnadsfria databasen Kolada. Databasen innehåller nyckeltal
för kommuner och regioner och för de verksamheter som de bedriver. I Kolada görs cirka 5 000
nyckeltal tillgängliga för jämförelser och analys. Nyckeltalen uppdateras årligen. Databasen
hittar du här www.kolada.se.
Vad är ett nyckeltal? Kolada bygger på jämförelser. För att möjliggöra jämförelser mellan kommuner och mellan
regioner oavsett storlek behöver det ofta skapas ett nyckeltal. Ett nyckeltal består i regel av en
täljare och en nämnare, dvs två tal som vi dividerar med varandra. Som exempel, i nyckeltalet
Förekomst av diabetes typ 2 divideras antalet fall av diabetes typ 2 med antalet invånare för att
ta hänsyn till att regioner är olika stora. Efter denna division är jämförelser möjliga oavsett hur
stor befolkning regionen har. I nyckeltalsurvalet för Agenda 2030 har vi strävat efter att i första
hand ta med nyckeltal som har en tydlig önskvärd riktning. När det gäller t ex Förekomst av
diabetes typ 2 kan vi alla vara överens om att ett så lågt värde som möjligt är det vi strävar mot,
se Diagram 1.
6 (38)
Diagram 1. Jämförelse mellan regioner, Förekomst av diabetes typ 2, andel (%)
I Koladas visning används färgsättningen rött, gult och grönt för att illustrera hur kommunen
eller regionen ligger till jämfört med andra. I jämförelser mellan kommuner har de 25 % av
kommunerna med sämst resultat fått röd färg, de 25 % av kommunerna med bäst resultat fått
grön färg och de 50 % i mitten har fått gul färg. På samma sätt har regionernas resultat färgats,
men de tre färgerna har 33 % vardera. Färgsättningen bygger fullt ut på en relativ skala där
kommunerna och regionerna rangordnas. Färgsättningen säger således ingenting om värdet är
godkänt eller underkänt utan säger enbart något om läget jämfört med de andra. Det betyder att
en kommun eller region kan ha ett ganska gott resultat på ett visst område, men om alla har goda
resultat kommer ändå de som ligger sämst till att få röd färg. På samma sätt behöver inte ett
grönt resultat betyda att det går att slå sig till ro. Resultaten kanske är bättre jämfört med de
andra men det är fortfarande möjligt att det behövs en resultatförbättring.
RKA använder oftast begreppet nyckeltal när vi pratar om olika mått i databasen. Detta är ett
förenklat sätt att benämna de olika typer av mått som förekommer. Det typiska för ett nyckeltal
är att det är jämförbart med andra som beskrivits ovan. Ett nyckeltal som dessutom har en tydlig
riktning, dvs det är tydligt vad som är önskvärt - ett högt eller lågt värde - kan även kallas för
indikator. I vägledningen använder vi begreppet nyckeltal genomgående.
Årsdata och tidsserier I Kolada publiceras data per helår. Vissa nyckeltal kan ha lång eftersläpning, dvs det senaste året
det finns data för kan ligga två-tre år tillbaka i tiden. Andra nyckeltal kan redan vara
uppdaterade med data för innevarande år. I Kolada publiceras data för det år som uppgifterna
avser och när data saknas för ett visst år i visningen är det fältet i tabellen vitt.
Tidsserierna i Kolada är av olika längd. Det kan exempelvis bero på att tidpunkten när
insamlingen av data påbörjades varierar.
Vad händer efter publiceringen? RKA kommer efter publiceringen av Agenda 2030-nyckeltalen att erbjuda utbildningar till
deltagare från kommuner och regioner som vill använda nyckeltalsurvalet i Kolada och få stöd i
sitt analysarbete. Det kan även bli aktuellt med skräddarsydda utbildningar som vänder sig
direkt till en kommun eller region. Nyckeltalen som nu finns i Agenda 2030-urvalet kommer att
uppdateras kontinuerligt med nya årgångar allteftersom färsk statistik blir tillgänglig.
RKA avser att hålla nyckeltalsurvalet uppdaterat och relevant för kommuners och regioners
genomförande av Agenda 2030.
7 (38)
Nyckeltal för Agenda 2030 i Kolada
I detta avsnitt presenteras nyckeltalen som ingår i urvalet för Agenda 2030 med en kort
beskrivning samt motivering. Ett antal nyckeltal hör hemma under flera mål, men för att
undvika dubblering har vi lagt nyckeltalet under det mål där vi finner att det är mest relevant och
i de allra flesta fall har vi grupperat nyckeltalen under mål på samma sätt som SCB gjort i sin
sammanställning6. Under varje mål finns en tabell med ingående nyckeltal, det ID-nummer de
har i Kolada och här framgår också om nyckeltalet visas för kommun och/eller region. Om ID
saknas i tabellen visas det inte heller för det området. För samlad information om
nyckeltalsnamn, ID-nummer i Kolada och källor se Bilaga 1.
Mål 1 – Ingen fattigdom Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Avskaffa all form av fattigdom överallt
Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet,
makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet, vilket brukar benämnas
multidimensionell fattigdom.7 Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och en hög
levnadsstandard. Inkomstskillnaderna är globalt sett små, men har ökat stadigt sedan 1990-talet
och mer än i något annat OECD-land.8 Inkomstskillnader mellan kvinnor och män är också en
utmaning och nyckeltal som belyser lönegap tas upp under Mål 5 Jämställdhet. I Kolada-
visningen för Mål 1 har vi valt nyckeltal om barns ekonomiska utsatthet eftersom det kan
påverka möjligheterna längre fram i livet. För kommun visar vi andel invånare med långvarigt
ekonomiskt bistånd och för län andel invånare i relativ fattigdom.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) N02904 N02904
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen
N31816
Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%) U01803
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)
Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd. Barn som
lever i ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap löper högre risk än andra att drabbas av
ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet,
6 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 7 www.globalamålen.se, UNDP 8 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen
8 (38)
arbetslöshet och diskriminering vilket också påverkar deras möjligheter längre fram i livet. 9
Kommunen har viss möjlighet att påverka utfallet för nyckeltalet exempelvis genom att arbeta
för att minska antalet invånare som behöver långvarigt ekonomiskt bistånd.
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen
Alla kan någon gång i livet behöva tillfälligt ekonomiskt stöd men gruppen med ett långvarigt
ekonomiskt bistånd (bistånd 10-12 månader under året) har problem att ta sig in på - eller stanna
kvar på - arbetsmarknaden. Här har försörjningsstöd ofta blivit det enda möjliga
försörjningsalternativet under långa perioder, vilket gör detta till en särskilt utsatt grupp. Ett
långvarigt biståndsmottagande innebär både försämrad livskvalitet för individen och ökade
kostnader för kommunen.
Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%)
Ett Eurostat-mått som ofta används för att mäta relativ fattigdom är andelen av befolkningen
som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av den nationella medianinkomsten.
Detta mått används även här och beräknas för invånare mellan 18 och 64 år. Inkomst avser
totalinkomst, dvs. inkomst från förvärvsarbete, pension, kapital, samt transfereringar, exklusive
ekonomiskt bistånd.
Mål 2 – Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.
För att sätta målet Ingen hunger i en svensk kontext har vi fokuserat på de delmål där Sverige
har utmaningar framför sig. Gällande delmålet om felnäring har Sverige sina stora utmaningar
kopplat till fetma. Enligt "Öppna jämförelser folkhälsa 2019" orsakar övervikt och fetma en stor
del av sjukdomsbördan i Sverige och den årliga kostnaden för fetma beräknas till över 70
miljarder kronor. Övervikt och fetma åtföljs av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes,
sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtida död. Fetma utvecklas genom en
kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv. Centralt är vad vi äter och hur fysiskt
aktiva vi är, som mängden av energitäta livsmedel och sötade drycker i förhållande till den
energi vi förbrukar. Andelen vuxna med fetma har tredubblats sedan 1980-talet.
Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder belyses också i
nyckeltalsurvalet. I ekologisk produktion nyttjas naturresurser som energi, mark och vatten på
ett långsiktigt hållbart sätt. Regeringens mål för ekologisk åkermark innebär att 30 procent av
den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030.
Vidare är indikatorn "Ekologiskt odlad åkermark" en av EU:s hållbarhetsindikatorer och
indikatorn svarar direkt mot ett delmål i Agenda 2030.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Invånare med fetma, andel (%) U01411 U01411
Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) N00403 N00403
9 https://blog.unicef.se/2012/08/02/vad-ar-barnfattigdom-i-sverige/
9 (38)
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Invånare med fetma, andel (%)
Nyckeltalet visar hur stor andel av befolkningen som uppger att de har ett BMI på 30 eller högre
i Folkhälsomyndighetens nationella enkät Hälsa på lika villkor. Indikatorn finns med i SCB:s
nationella indikatorlista för Agenda 2030.
Ekologiskt odlad åkermark, andel (%)
Nyckeltalet beräknas genom att areal jordbruksmark som brukas med ekologiska
produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om
ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter divideras med total areal åkermark.
Mål 3 – Hälsa och välbefinnande Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential
och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och
modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar
för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande.10 Utmaningarna på området ligger
för Sverige i att vidta åtgärder för en jämlik hälsa, bland annat för att minska skillnaderna i hälsa
och välbefinnande mellan olika grupper i samhället och förbättra tillgången till sjukvård för alla
som är i behov av det. Ohälsosamma matvanor är vidare en av de största riskfaktorerna för
ohälsa och för tidig död i Sverige. Det finns också särskilda utmaningar när det gäller skillnader
i såväl psykisk som fysisk hälsa mellan olika grupper av befolkningen, främst mellan personer
med olika utbildningsnivå och beroende på kön.11
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Medellivslängd kvinnor, år N00925 N00925
Medellivslängd män, år N00923 N00923
Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, andel (%)
N74811 N74811
Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal per 100 000 inv U20462 U20462
Förekomst av diabetes typ 2, andel (%) N79172
Antibiotikaförsäljning kommun/landsting, recept/1000 inv N00404 N60405
10 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 11 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling, Regeringskansliet
10 (38)
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Medellivslängd kvinnor/män, år
Medellivslängden används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen,
t.ex. vid internationella jämförelser. Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på
mycket lång sikt, och redovisas av SCB som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen
förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera
utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år (trots
att det är medelvärden för flera år).
Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, (%)
Nyckeltalet fångar upp hur stor andel som är långtidssjukskrivna på grund av psykiska
sjukdomar och syndrom av alla som är långtidssjukskrivna och kan ses som ett övergripande
mått på psykisk ohälsa. Andelen långtidssjukskrivna pga psykiska sjukdomar har legat på ca
30 procent under 2000-talet för att från 2010 börja stiga och nu närma sig ca 50 procent. Att
diagnosmönstret förändrats de senaste decennierna innebär inte nödvändigtvis att det
underliggande sjukdomsmönstret förändrats i motsvarande grad. Vad som beror på faktiska
förändringar i folkhälsan och vad som beror på andra faktorer såsom förändringar i
diagnostiseringen och förändringar i synen på olika sjukdomar är en fråga som framtida studier
får försöka besvara. Data avser samtliga folkbokförda i området. För regioner (län) finns en
tidsserie bakåt till 2005 och för kommun f.n. (mars 2019) endast för år 2017. Tidsserien kommer
att kompletteras bakåt i tiden för kommun inom kort.
Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv
Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre
skadar sig. När äldre faller blir konsekvenserna ofta allvarliga och orsakar lång rehabilitering.
Nyckeltalet redovisar det genomsnittliga antalet slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor
under den senaste treårsperioden bland individer 65 år och äldre. Nyckeltalet beräknas
per 100 000 invånare för att kunna jämföras med andra kommuner eller regioner.
Förekomst av diabetes typ 2, andel (%)
Diabetes är en kronisk sjukdom som obehandlad leder till för högt blodsocker och medför ökad
risk för andra sjukdomar. Närmare 500 000 personer i Sverige har diabetes enligt nationella
diabetesregistret (NDR). Av dessa har ca 90 procent diabetes typ 2, medan övriga har diabetes
typ 1. Det finns en rad faktorer som påverkar och arvsanlag spelar stor roll för risken att
utveckla typ 2-diabetes. Andra faktorer är övervikt, en inaktiv livsstil, stress och även hög ålder
då risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar ju äldre du blir.
Antibiotikaförsäljning kommun/landsting, recept/1000 inv
Infektioner orsakade av resistenta bakterier orsakar 500 000 dödsfall årligen. Enligt Läkare utan
gränser beräknas ca. 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner år 2050 om
inga krafttag tas för att motverka denna utveckling. Antibiotikaresistens är ett hälsoproblem som
drabbar alla delar av världen och är ett av de tio globala hälsohot som har pekats ut av WHO
under 2019. Önskvärd riktning för nyckeltalet är att sänka nivåerna, vilket gör att kommuner
och regioner som har låg försäljning får grön färg på värdet i jämförelsen.
11 (38)
Mål 4 – God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
Det globala målet belyser den grundläggande mänskliga rättigheten utbildning. Agenda 2030-
delegationen konstaterar att Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem med avgiftsfri
utbildning, en hög utbildningsnivå och en stark tradition av folkbildning.12 Den svenska skolan
lider dock av bristande likvärdighet mellan skolor, lärarbrist och skillnader i resultat mellan
pojkar och flickor. Utbildningen ska vara likvärdig för alla elever (Skollagen 2010:800), vilket
också knyter an till Mål 10 Minskad ojämlikhet. Det har efterfrågats data kring förekomsten av
undervisning i och elevers kunskaper inom hållbar utveckling, vilket ett par av delmålen tar upp,
men sådan data finns ej.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)
N15428 N60802
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) N15533
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17461
Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%)
N18409
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%) N60800
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)
Andel elever som är behöriga till gymnasiet är ett centralt resultatmått för grundskolan. Måttet
visas här för såväl kommun som region. Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram är
basnivån gällande behörighet, varför den valts här. Perspektivet ”hemkommun” anger att det är
resultatet för alla elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen eller regionen som avses
– oavsett vilka skolor de går i. Det innebär att rådigheten inte är fullständig för kommunen; en
viss andel elever kan ju gå i andra huvudmäns skolor. Utgångspunkten för hela Agenda 2030 är
att ingen ska lämnas utanför vilket motiverar vårt val att ta med resultaten för alla som är
folkbokförda i kommunen, trots att kommunens rådighet inte är fullständig. För den som vill
analysera resultatet vidare kan motsvarande nyckeltal för kommunala skolor användas i Koladas
Fria sökning (ID: N15436). Då kan resultatet även ses på skolenhetsnivå, vilket är en stor fördel
för att kunna analysera avvikelser och arbeta med förbättringar där de är allra mest angelägna.
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%)
Trygghet är en viktig förutsättning för god lärandemiljö vilket motiverar valet av nyckeltalet.
Mobbning är en fråga där det finns önskemål om uppföljning på lokal nivå, dock saknas
12 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen
12 (38)
jämförbar data på kommunnivå. Nyckeltalet som belyser elevers upplevda trygghet i skolan från
Skolinspektionens elevenkät är så nära vi kunnat komma frågan om mobbning. Data finns för
kommuner, inte regioner. Resultaten publiceras vartannat år vilket motsvarar Skolinspektionens
tvåårscykel. Inom loppet av två år har samtliga skolors elever fått besvara enkäten. All data som
samlats in under den tvåårscykeln publiceras på slutåret. På år 2018 har vi således publicerat
data som samlats in 2017–2018 av Skolinspektionen. Data som samlats in från och med 2018 är
könsuppdelad (tidigare har den redovisats som en total). Det innebär att vissa kommuner
kommer att kunna se resultaten som publicerats på år 2018 könsuppdelat – andra inte.
Uppgifterna är även möjliga att bryta ner på enhetsnivå.
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Nyckeltalet visar hur stor andel elever av de som började gymnasiet för fyra år sedan som tagit
examen. Elever som börjat på introduktionsprogram ingår också, vilket är skälet till att examen
efter fyra år (och inte efter tre år) har valts här. För den som börjat på introduktionsprogram är
det svårt att hinna ta examen inom tre år och kommuner med hög andel nyanlända elever på
introduktionsprogram skulle då få begränsade möjligheter till jämförbarhet. Elever som tar
examen från ett yrkesprogram får oftast inte behörighet till studier på högskola och universitet,
men de kan få det om upplägget och sammansättningen av ämnen syftat till sådan behörighet.
För den som tar examen från ett högskoleförberedande program erhålls alltid behörighet till
högskole-/universitetsstudier. Perspektivet är hemkommun, dvs resultat för alla gymnasieelever
som är folkbokförda i kommunen – oavsett var de går i gymnasiet. För den som vill analysera
resultatet vidare kan motsvarande nyckeltal för kommunala gymnasieskolor användas i Koladas
Fria sökning (ID: N17467). Då finns resultatet även på skolenhetsnivå, vilket är en stor fördel
för att kunna analysera avvikelser och arbeta med förbättringar där de är allra mest angelägna.
Det är dock inte alla kommuner som bedriver någon gymnasieverksamhet i egen regi.
Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Välfungerande undervisning i svenska för invandrare (SFI) är väsentligt för etablering i studier
och arbete. Nyckeltalet har även koppling till Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk
tillväxt och Mål 10 Minskad ojämlikhet men presenteras här tillsammans med övriga nyckeltal
för utbildning.
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%)
På länsnivå finns nyckeltalet som anger hur stor andel av befolkningen som har eftergymnasial
utbildning. För såväl social som ekonomisk hållbarhet är befolkningens utbildningsnivå av
betydelse. Utbildningsnivån är starkt kopplad till folkhälsa men redovisas här tillsammans med
övriga utbildningsnyckeltal. Nyckeltalet finns även på kommunnivå i Koladas Fria sökning för
den som vill analysera detta (ID: N01982).
13 (38)
Mål 5 – Jämställdhet Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.
Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Sverige ligger i
framkant i arbetet med jämställdhet och placerar sig, tillsammans med övriga nordiska länder,
konsekvent högt i internationella jämförelser.13 Dock återstår flera utmaningar innan
jämställdhet uppnåtts i Sverige. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att
män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sex riksdagsbundna
delmål finns för det nationella arbetet: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk
jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet,
jämställd hälsa samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
När det gäller mäns våld mot kvinnor finns det statistik om antal anmälningar av
misshandelsbrott mot kvinna där förövaren är i nära relation med offret (ID: N07401). Detta kan
analyseras i Koladas Fria sökning men har inte tagits med i detta nyckeltalsurval pga
svårigheten att säga vad som är önskvärd riktning. I vissa kommuner som idag har väldigt låga
värden är det känt att det finns en dold problematik och att alltför få gör anmälningar. I ett
sådant läge är det önskvärt att få antalet anmälningar att stiga och aktiva insatser görs för att så
ska ske. Samtidigt kan vi aldrig säga att det är bra med många anmälningar; målsättningen är att
mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
En annan jämställdhetsutmaning i Sverige handlar om att kvinnor har lägre löner och pensioner
än män. En faktor som spelar in är graden av heltidsarbetande, och ett nyckeltal som belyser
detta i den egna organisationen finns med i urvalet. Fördelningen av tid spenderad på obetalt
hem- och omsorgsarbete är olika för kvinnor och män. Vi saknar data för obetalt hem- och
omsorgsarbete men har möjlighet att se hur uttaget av föräldrapenning fördelas mellan män och
kvinnor. Ytterligare utmaningar inom Mål 5 Jämställdhet är att det finns hälsoskillnader mellan
kvinnor och män samt kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar. Dessa frågor tas upp under
Mål 3 Hälsa och välbefinnande samt Mål 4 God utbildning för alla.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) N00209 N60077
Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) N00943 N00943
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst (%) N00952 N00952
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda (%)
N00953 N00958
13 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen
14 (38)
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) Nyckeltalet anger hur stor andel av de som är anställda inom kommun och region som är
heltidsarbetande. Det finns även data om andel med heltidsanställning, men för frågan om lön
och pension så är det den faktiska tjänstgöringsgraden som har betydelse. Nyckeltalet kan delas
upp på olika verksamhetsområden så att det exempelvis går att se hur stor andel av kvinnor i
vård- och omsorgsarbete som är heltidsarbetande jämfört med andel män inom området
samhällsbyggnad/infrastruktur. Nyckeltalet anknyter även till Mål 8 Anständiga arbetsvillkor
och ekonomisk tillväxt.
Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) Nyckeltalet beskriver mäns andel av det totala uttaget av dagar med föräldrapeng och omfattar
alla som är folkbokförda i kommunen eller länet, oavsett var de arbetar.
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst (%) Nyckeltalet beräknas utifrån den disponibla mediannettoinkomsten i kommunen eller länet för
män respektive kvinnor. Disponibel nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria
inkomster som förvärvs- och kapitalinkomster och transfereringar minus skatt och övriga
negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ. Inkomster som riktar sig till hela
hushållet, som ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, har i förekommande fall delats upp på de
vuxna i hushållet. Ingen hänsyn har tagits till fördelning mellan yrken eller branscher utan
beskriver den faktiska disponibla mediannettoinkomsten. Vid värdet 100 procent har kvinnor
och män lika stora disponibla mediannettoinkomster. Nyckeltalet avser alla som är 20 år och
äldre och som är folkbokförda i området.
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda (%) Nyckeltalet beräknas på samma sätt som ovanstående, dock avses här personer anställda av
kommun- eller regionorganisationen och deras mediannettoinkomst. Nyckeltalet påverkas dels
av fördelning mellan olika yrkeskategorier, dels av lönesättning.
Mål 6 – Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
Det globala målet handlar om att uppnå allmän tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt
dricksvatten, säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien, förbättra
vattenkvaliteten genom minskade föroreningar, effektivisera vattenanvändningen inom alla
sektorer samt säkerställa hållbara uttag av sötvatten, genomföra en integrerad förvaltning av
vattenresurser och skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen.
I sin rapport till FN 2017 konstaterar regeringen att tillgång till rent vatten och sanitet i stort sett
är tillgodosett för alla invånare i Sverige, men lyfter fram vattenkvalitet och uttag av sötvatten
som utvecklingsområden.
15 (38)
Flera utmaningar finns dock, till exempel i områden där dricksvattenförsörjningen tidvis kan
hotas på grund av låg grundvattennivå. Uttaget av sötvatten som andel av tillgängliga
förnyelsebara vattenresurser är som helhet lågt (1,4 procent år 2010), men regionala data ger en
mer differentierad bild. I det svenska miljömålssystemet visar uppföljningen 2017 av
miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet att det finns behov att öka skyddet av
grundvattenresurserna. Insatser behövs till exempel för att minska föroreningar på grund av
kemikalier, läkemedel och näringsämnen.14
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) N85069
Sjöar med god ekologisk status, andel (%) N85051 N85051
Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) N85052 N85052
Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%)
N85053 N85053
Vattenförbrukning lokaler, kbm/kvm U60471
Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv N85042
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%)
Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde är sedan länge en indikator för det
nationella miljömålet Grundvatten av god kvalitet. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)
ansvarar för den nationella indikatorn.15 Om andel vattenförekomster med god status kan ses
som en indikator för måluppfyllelse avseende god vattenkvalitet i miljön är andel vattentäkter
med vattenskyddsområde ett processmått avseende arbetet med att säkerställa god kvalitet för
dricksvatten.
Med start våren 2018 samlar Länsstyrelsen in en enkät från landets kommuner med uppgifter
om bland annat antal kommunala vattentäkter totalt och antal täkter med vattenskyddsområde.
Resultaten från Länsstyrelsens enkät anses ha högre aktualitet och kommunerna är också
skyldiga att rapportera in data, vilket inte gäller för det vattentäktsregister som SGU har byggt
upp. Av dessa skäl bygger de i Kolada redovisade resultaten på data från Länsstyrelsens enkät.
Nyckeltalet beräknas som andel av samtliga kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde, i
procent. Både aktiva vattentäkter och reservvattentäkter ingår i beräkningen. Ingen hänsyn tas
till mängd vatten som tas från respektive täkt. En invändning mot indikatorn som har kommit
fram under arbetet är att behovet av vattenskyddsområden varierar över landet. Ett motargument
är att behovet i varje kommun inte nödvändigtvis är detsamma över tid. Inrättande av
vattenskyddsområde utgör därmed en framtidssäkring av god dricksvattenkvalitet.
Sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster
För både kommuner och regioner redovisas andel av tre olika vattenförekomster med god status,
sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster, vilket kan ses som en indikator för måluppfyllelse
avseende målet om god vattenkvalitet. I Länsstyrelsens databas VISS (Vatteninformationssystem
Sverige) redovisas en mängd mätresultat från cirka 25 000 vattenförekomster i hela landet. Vi har
14 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling. 15 http://www.sverigesmiljomal.se.
16 (38)
valt att redovisa varje kategori av vattenförekomster för sig för att tydligare visa om och i så fall var
områdets utmaningar ligger. Vattenförekomster som har koppling till flera kommuner eller län ingår
i underlaget för var och en av de kommunerna/länen. Statusklassificeringarna görs över en
sexårsperiod och i Kolada har samma uppgift publicerats för varje år 2010–2016. För nuvarande
mätperiod 2017–2021 återstår en stor del av klassificeringsarbetet. Därför kommer data efter 2016
att dröja.
Sjöar med god ekologisk status, andel (%)
För sjöar avses god ekologisk status och potential.16 Även en klassning av kemisk status görs men
eftersom inte en enda sjö i landet uppnår god kemisk status under perioden 2010–2016 bortses från
detta. Den dåliga kemiska statusen förklaras huvudsakligen av höga halter av kvicksilver och
bromerad difenyleter (ingår i flamskyddsmedel) i hela landet.
Vattendrag med god ekologisk status, andel (%)
För vattendrag avses också bara god ekologisk status och potential, eftersom inte heller ett enda
vattendrag i landet uppnådde godkänd kemisk status under perioden 2010–2016. Den dåliga kemiska
statusen förklaras huvudsakligen av höga halter av kvicksilver och bromerad difenyleter (ingår i
flamskyddsmedel) i hela landet.
Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) Grundvattenförekomster klassas som av god status om både kemisk och kvantitativ status är goda.
Vattenförbrukning i lokaler, kbm/kvm
Sedan ett antal år tillbaka redovisar regionerna några nyckeltal avseende regionägda lokaler. Ett
av nyckeltalen avser vattenförbrukningen, som redovisas i kubikmeter per kvadratmeter
lokalyta.
Data för vattenförbrukning inom de kommunala verksamheterna saknas i nuläget.
Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv
Användningen av sötvatten i Sverige är inte ett problem på nationell nivå då den ställs mot
tillgången, men lokalt kan problem uppstå periodvis.17 En växande befolkning och ökande
variationer till följd av klimatförändringarna bidrar till att vattenanvändningen är viktig att följa.
SCB publicerar sedan 1990 vattenanvändning i kubikmeter per län. Data tas fram vart femte år. I
Kolada redovisas vattenanvändningen i kubikmeter per invånare, baserat på senaste
mätresultatet och senaste årets befolkning. Den totala vattenanvändningen kan också delas upp
på sektorerna hushåll, industri, jordbruk och övrigt. I absoluta tal – kubikmeter – förklaras de
stora variationerna i vattenanvändningen mellan länen i huvudsak av industrins
vattenanvändning. Relativt sett finns stora skillnader över landet också inom övriga sektorer,
men volymerna är betydligt mindre än inom industrin. I nuläget finns data endast på länsnivå,
men på sikt kan ett uppdrag som SMHI har fått leda till att vattenanvändning kan tas fram också
på kommunnivå.
16 Mer information om statistiken finns på viss.lansstyrelsen.se. 17 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling.
17 (38)
Mål 7 – Hållbar energi för alla Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
En stor andel av utsläppen av växthusgaser kommer från det sätt vi utvinner, omvandlar och
använder fossil energi på. Men förnybara energilösningar blir billigare, mer effektiva och
tillförlitliga för varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi
säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.18
Global tillgång till modern och förnybar energi, och rena bränslen är en förutsättning för att
kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag såsom fattigdom,
livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, rent vatten, hälsa och inkluderande ekonomisk
tillväxt.19
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund N45933
Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska området, andel (%)
N45929 N45929
Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA U60495
Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv
N45905 N45905
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund
En välfungerande elförsörjning är betydelsefull för både den enskilde och för samhällets
funktion och dess utveckling. Beroendet av tillförlitlig elförsörjning ökar i takt med att
samhället blir mer och mer högteknologiskt. Samtliga delar av samhället påverkas av elavbrott.
Det kan handla om allt från att elförsörjningen i hemmet slutar fungera till förlorade intäkter på
flera miljoner kronor för stora industrier. Samhällsviktiga funktioner påverkas också av
elavbrott, och även om till exempel sjukhus ofta har reservkraft medför elavbrott alltid en ökad
sårbarhet. Flyg-, väg- och järnvägstransporter kan drabbas av störningar bland annat genom att
ledningsfunktionerna kan gå ner vid elavbrott. Dessa avbrott kan ge mycket höga indirekta
kostnader, till exempel genom att personer inte kan ta sig till sina arbeten. För individen kan
elavbrott under vintern innebära att hemmet blir nedkylt samt att vatten- och värmeledningar
riskerar att frysa och skadas. Vid längre elavbrott kan även matvaror i kyl och frys förstöras och
vattenförsörjningen riskerar att sluta fungera.20 Nyckeltalet visar den genomsnittliga
avbrottstiden per kund i kommunen, för aviserade och oaviserade avbrott som är längre än 3
minuter under mätåret.
18 Www.globalamålen.se, UNDP 19 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 20 Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2017 Statistik och analys av elavbrott
18 (38)
Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska området, andel (%)
Genom att producera fjärrvärme på ett värmeverk går det att på ett effektivt sätt producera
värme till användarna. Här har vi valt att lyfta fram förnybar fjärrvärmeproduktion. Nyckeltalet
anger andel producerad fjärrvärme som producerats med förnybart bränsle. Exempel på
förnybara bränsletyper är etanol, rapsolja, trädbränsle, flis, pellets, biogas.
Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA
Lägre energianvändning innebär både minskad miljöpåverkan och lägre kostnader. Nyckeltalet
visar på den totala energianvändningen i regionernas verksamhetslokaler, dvs el, värme och kyla
som används under året. Detta divideras sedan med bruksarean (BRA) för att få ut
energianvändningen per kvadratmeter.
Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv
Sverige, ett land med kallt klimat och relativ hög andel energiintensiv industri, har sedan 1970-
talet haft en energianvändning som inte förändrats nämnvärt trots att folkmängden ökat liksom
den ekonomiska aktiviteten. Detta har varit möjligt genom ökad effektivitet och bättre
utnyttjande av resurser och arbetet måste fortsätta för att vi i framtiden ska nå våra uppsatta
miljömål. Nyckeltalet visar hur mycket energi som används per invånare.
Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
Det globala målet inkluderar delmål om ekonomisk tillväxt per capita och per sysselsatt, en
politik som stödjer produktiv verksamhet och förbättrar resurseffektiviteten, full och produktiv
sysselsättning för alla med en trygg och säker arbetsmiljö, främjande av en hållbar turism och
god tillgång till finansiella tjänster. I rapporten till FN skriver regeringen21:
Sverige har flera utmaningar framför sig. Till dessa hör till exempel att minska skillnader och
klyftor på arbetsmarknaden, inklusive skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Personer med
en funktionsnedsättning, nyanlända, utomeuropeiskt födda samt vissa äldre och unga har i
större utsträckning än andra svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. De kvinnor och
män som saknar en fullständig gymnasieutbildning har vidare en större risk att drabbas av
långtidsarbetslöshet, oavsett bakgrund och övriga förutsättningar.
Här berörs flera av Agenda 2030:s målområden. Invånarnas utbildningsnivå redovisar vi med
nyckeltal under Mål 4 God utbildning för alla och inkomstskillnader mellan kvinnor och män
under Mål 5 Jämställdhet.
21 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling
19 (38)
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv N03700 N03700
Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. N00955 N00955
Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) N02906 U60700
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv
På nationell nivå brukar det ekonomiska värdet av all produktion kallas bruttonationalprodukt
(BNP). I bruttoregionalprodukten (BRP), som sedan några år publiceras av SCB för både
kommuner och län, anges värdet av all produktion som sker inom kommunen eller länet.
Skillnader i BRP per invånare kommer att spegla flera faktorer. En är åldersfördelningen i
kommunen eller länet, eftersom det i huvudsak är personer mellan 20 och 65 år som bidrar i den
del av den produktiva verksamheten som kan mätas i nationalräkenskaperna. Andra faktorer
som påverkar är sysselsättningsgraden – andel av de i arbetsför ålder som har en anställning
eller bedriver näringsverksamhet – och hur stort produktionsvärde varje sysselsatt åstadkommer.
I Kolada redovisas BRP i löpande pris. För att beräkna ekonomisk tillväxt måste en omräkning
göras till fasta priser. Huvudsyftet med Kolada är dock inte att beräkna ekonomisk tillväxt, utan
att möjliggöra jämförelser mellan olika delar av landet, varför löpande pris fyller sitt syfte.
Utöver BRP per invånare redovisas också BRP per sysselsatt i Kolada.
Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av befolkningen
Arbetslöshet under kortare perioder är för de flesta inget större problem, men långvarig
arbetslöshet leder ofta till svåra ekonomiska och sociala problem. I arbetsmarknadsstatistiken
publiceras ofta långtidsarbetslöshet som andelen av de arbetslösa som har varit
långtidsarbetslösa. Ett problem med att redovisa andel av de arbetslösa som varit
långtidsarbetslösa är att en kommun eller ett län med väldigt låg total arbetslöshet och
jämförelsevis få långtidsarbetslösa kan få en hög andel långtidsarbetslösa. Genom att istället
redovisa antal långtidsarbetslösa som andel av befolkningen i arbetsför ålder erhålls en indikator
som på ett mer rättvisande sätt belyser frågan om i vilken utsträckning långtidsarbetslösheten är
ett problem. Med långtidsarbetslös menas i nyckeltalet att ha varit öppet arbetslös eller i
program med aktivitetsstöd i minst sex månader under året. Det är i första hand kommunerna
som har en viss rådighet över långtidsarbetslösheten, genom sitt ansvar för försörjningsstöd och
sin möjlighet att bedriva arbetsmarknadsverksamhet, men mer indirekt också regionerna när det
handlar om regional tillväxt, pendlingsmöjligheter och kollektivtrafik.
Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%)
Unga invånare som varken arbetar eller studerar ses som ett särskilt problem och fångas med
måttet som ofta benämns ”UVAS” – unga som varken arbetar eller studerar. Kommuner har ett
stort inflytande över utfallet genom ansvaret för grund- och gymnasieutbildningen samt det
kommunala aktivitetsansvaret till och med nitton års ålder.
20 (38)
Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.
En alltmer urbaniserad värld ställer högre krav på hållbar industriell produktion, allmän tillgång
till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga, hållbara och moderna energitjänster samt hållbara
transportsystem.22
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 N07900
Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI U07451
Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) N07418 N07418
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%)
God infrastruktur för kommunikation så som bredband har i studier visat ge positiva effekter på
ekonomiskt tillväxt, sysselsättning m.m.23 Till skillnad från andra typer av infrastruktur varierar
utbyggnaden av bredband ganska kraftigt mellan olika delar av landet, vilket motiverar valet av
nyckeltal. Nyckeltalet visar andelen hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI
Nyckeltalet är hämtat från en öppen jämförelse (ÖJ) som visar hur företagarna ser på
myndighetsutövningen i kommunen. Om myndighetsutövningen upplevs som rättvis och
effektiv av företagarna samtidigt som det finns en ömsesidig respekt för varandras roller
kommer ett förtroende att etableras mellan företagare och tjänstemän, vilket kan bidra till ett
gott företagsklimat.
Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%)
En förutsättning för att kollektivtrafiken ska användas i så hög grad som möjligt är att den finns
inom ett rimligt avstånd. I den globala indikatorn har 500 meter förslagits som tröskel för vad
som räknas som ”Convention access” och därför har detta avstånd valts i nyckeltalet.
Nyckeltalet visar hur stor andel av invånarna som bor i ett kollektivtrafiknära läge dvs inom
500 meter från en trafikerad hållplats eller station. Trafikerad hållplats betyder minst en avgång
per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Sträckan 500 meter beräknas fågelvägen.
Nyckeltalet är även relevant under Mål 11 Hållbara städer och samhällen.
22 https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf 23 https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/pm/2015/sammanfattning-nytta-bredband-2015.pdf
21 (38)
Mål 10 – Minskad ojämlikhet Minska ojämlikheten inom och mellan länder.
Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen. Lokalt finns dock stora variationer. Ett
jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av
kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Ginikoefficient, index N00956 N00956
Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) U01413 U01413
Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)
N00973
Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)
U28532
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Ginikoefficient, index
Ginikoefficienten är ett index för ekonomisk (o)jämlikhet inom ett geografiskt område.
Ginikoefficienten kan ta ett värde mellan noll och ett. Noll innebär att alla individer har exakt
lika stora inkomster (dvs total jämlikhet) medan ett innebär total ojämlikhet. Måttet i urvalet
bygger på sammanräknad förvärvsinkomst för den vuxna befolkningen. Ginikoefficienten
räknas ut med hjälp av en så kallad Lorenz-kurva. En Lorenz-kurva visar hur stor andel av ett
områdes totala inkomst som en viss andel av befolkningen har, då befolkningen rangordnas efter
inkomst. Ginikoefficienten är lika med utrymmet mellan den diagonala linjen och Lorenz-
kurvan, delat med hela utrymmet under den diagonala linjen. Om alla har lika hög inkomst
kommer Lorenz-kurvan att följa diagonallinjen i diagrammet och Ginikoefficienten blir noll.
Om en enda individ har hela inkomsten blir Lorenz-kurvan ett bakvänt ”L” (blå linje i
diagrammet nedan) och Ginikoefficienten blir då ett.
22 (38)
Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%)
Människor med högre tillit till andra är mer benägna att delta i sociala aktiviteter medan låg tillit
i flera studier visat sig ha samband med både fysisk och psykisk ohälsa samt ökad dödlighet.24
Nyckeltalet finns för kommun och region och bygger på Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på
lika villkor.
Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)
Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder. Uppdraget innebär insatser
under högst två år som innehåller svenska för invandrare, samhällsorientering och
arbetsförberedande insatser.
Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)
Jämlikhet bygger på allas lika rättigheter och rätten till självbestämmande är en självklarhet för
alla. Personer som får insatser i form av daglig verksamhet enligt LSS25 har ofta någon form av
autism och/eller kognitiv funktionsnedsättning och kan ibland ha svårare att hävda sitt
självbestämmande. Nyckeltalet visar resultat från en brukarundersökning som SKL och RKA
erbjuder kommuner att genomföra och där ca hälften av landets kommuner deltog år 2018.
24 https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojfolkhalsa/avsaknadavtillittillandra 25 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
23 (38)
Mål 11 – Hållbara städer och samhällen Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens
befolkning bor idag i urbana områden och år 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer
går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Hållbar
stadsutveckling omfattar byggande och planering av bostäder och offentliga platser såsom
parker och torg men också t.ex. transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering.
Stadsutvecklingen kräver samarbete mellan sektorer och styrning på flera nivåer (nationell,
regional, kommunal och lokal nivå), inklusive dialog med medborgare och näringsliv. Hänsyn
ska också tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.26
Nyckeltal som redovisar utsläpp (emissioner) till luft visar på luftföroreningar som är viktiga att
minska för att vi ska nå våra nationella och regionala miljökvalitetsmål.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Demografisk försörjningskvot N00927 N00927
Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) N07907 N07907
Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, antal kg/ inv N85047 N85047
Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv N85048 N85048
Resor med kollektivtrafik, resor/inv N60404
Förnybara drivmedel kollektivtrafik buss, andel (%) U85426
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Demografisk försörjningskvot
Antalet äldre ökar. I den senaste befolkningsframskrivningen från SCB beräknas att
åldersgruppen 65 år och äldre ökar med 773 000 personer under 2013–2040. Detta kan jämföras
med en total befolkningstillväxt på 1 448 000 personer för samma period. Över hälften av den
förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler
uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och
institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre
kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg. Att det finns fler
äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På
samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i
skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde
skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte
utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.27 Nyckeltalet demografisk försörjningskvot visar
26 https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf 27 https://www.regeringen.se/contentassets/15c00134b8b4439185d351b14765da2a/demografins-regionala-utmaningar-sou-2015101
24 (38)
antal personer utanför arbetsför ålder (dvs åldrarna 0-19 år och 65+) som varje person i arbetsför
ålder (dvs 20-64 år) ska försörja.
Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%)
Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att
negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat
också påverkas negativt.28 Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två
personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller
sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det
betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en
tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2.
Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, antal kg/inv
NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av
NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av
motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid
energiproduktion. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och
bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning
av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan. Data hämtas
från Nationella emissionsdatabasen och visar utsläpp från samtliga sektorer inom det
geografiska området. Nyckeltalet kan också delas upp i exempelvis industri och transporter.
Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom), kg/inv
Måttet PM2.5 anger vikten av små partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer i luften
(PM står för particulate matter). Dessa partiklar uppstår främst vid förbränning, men också
genom vägslitage och partiklar från däck och bromsar. Små partiklar i luften leder till stora
hälsoproblem. Data hämtas från Nationella emissionsdatabasen och visar utsläpp från samtliga
sektorer inom det geografiska området. Nyckeltalet kan delas upp på olika sektorer.
Resor med kollektivtrafik, resor/inv
Ur såväl miljösynpunkt som framkomlighetssynpunkt spelar kollektivtrafiken en stor roll för
hållbara städer. Nyckeltalet mäter antal påstigningar i regional kollektivtrafik med buss, tåg,
sjöfart, tunnelbana eller spårvagn och visar på kollektivtrafikens attraktivitet inom det
geografiska området. Attraktiviteten för kollektivtrafiken bestäms av utbud, pris,
marknadsföring och information om utbudet samt försäljningskanaler för färdbevis.
Nyckeltalet är även relevant under Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.
Kollektivtrafik förnybara drivmedel buss, andel (%)
Transporternas klimatpåverkan och ekonomiska effekt beror inte bara på hur stor andel av
befolkningen som använder den, utan även vilken typ av energi som används och var den
kommer från. Genom att använda förnybara bränslen kan utsläppen inom transportsektorn
minskas. Nyckeltalet är även relevant under Mål 9 Hållbar industri, innovationer och
infrastruktur.
28 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-i-storstadsregionerna.pdf
25 (38)
Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat
det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Hållbar
konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom
ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning,
förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion
av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och
människors hälsa. Vi har haft svårt att fånga nyckeltal för hållbar konsumtion och produktion på
kommun- och länsnivå. Exempelvis har möjligheten att följa matsvinn efterfrågats från många
håll men vi har inte kunnat finna sådan data att presentera. Här har vi istället fokuserat på en
konsekvens av vår konsumtion, nämligen mängden avfall som produceras. Avfallstrappan, eller
”avfallshierarkin”, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur
avfallet ska tas om hand.29 Avfallstrappan har fem nivåer: minimera, återanvända, återvinna,
utvinna energi och deponera. Här har vi valt nyckeltal som relaterar till det första och tredje
steget i avfallstrappan.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person U07801 U07801
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)
U07414 U07414
Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel (%) U07514 U60494
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Insamlat hushållsavfall totalt kommun, kg/person
Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så
lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion. Målet
är att minimera mängden avfall och vi följer det med nyckeltalet Insamlat hushållsavfall totalt i
kilo per invånare. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-
/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet
genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i
kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer
korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra
kommuner. Önskvärd riktning är att mängden ska sjunka och låga värden får grön färg i
visningen.
29 Se https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/
26 (38)
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)
Det huvudsakliga syftet med biologisk återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för
att på så sätt sluta kretsloppet. Avfallstrappan nämner att allt avfall i så hög grad som möjligt
ska återanvändas och återvinnas för att spara naturresurser. Tidningar och förpackningar kan
t.ex. användas som råvara vid produktion av nytt papper och nya förpackningar. Ofta räknas
också användning av brännbart avfall för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande
kombikraftverk som materialåtervinning. Målet för indikatorn "Hushållsavfall som samlats in
för materialåtervinning", som även finns med i SCB:s indikatorlista för Agenda 2030, är därmed
så höga värden som möjligt.
Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel (%)
Syftet med nyckeltalet är att visa på kommunens och regionens arbete med miljöhänsyn.
Regeringen har exempelvis som mål att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen
ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030. Nyckeltalet finns även med i SCB:s
nationella indikatorlista för Agenda 2030. Målet är så höga värden som möjligt.
Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av
växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global
uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem,
havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för
naturkatastrofer.30
För att Sverige ska kunna bekämpa klimatförändringarna behöver alla samarbeta och den
regionala och lokala nivån har en avgörande roll. Nyckeltalen som har valts ut mäter utsläpp av
växthusgaser, andelar miljöbilar i den egna organisationen samt körsträcka med bil. Utsläpp av
kväveoxider och PM2.5 redovisas under Mål 11 Hållbara städer och samhällen.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv N00401 N00401
Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) U00437
Miljöbilar i det geografiska området, andel (%) N07400 N07400
Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv U07917 U07917
30 www.globalamålen.se, UNDP
27 (38)
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Utsläpp till luft av växthusgaser inom kommunens/länets gränser, ton CO2-ekv/inv
Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt.31 Det här nyckeltalet visar
utsläpp av koldioxid i ton koldioxidekvivalenter per invånare som sker inom kommunens och
länets gränser. Uppgifterna är hämtade från nationella emissionsdatabasen RUS (Regional
utveckling och samverkan i miljömålssystemet) och går att dela upp på olika områden såsom
uppvärmning, industri, transporter, jordbruk m.m. Utsläppen för Sverige har fördelats över
landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km2. Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik
och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter.
Denna geografiska fördelning innebär att de nationella totalutsläppen bryts ner och fördelas på
regional och lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning omfattar en geografisk
begränsning av var utsläppen sker (till exempel vägnät) och statistik på regional nivå (till
exempel trafikflöden, fordonstyper, kallstartsandel) och innebär vissa osäkerheter.32
Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%)
Det vore önskvärt att mäta fordonsparken utifrån fossiloberoende men i dagsläget saknas
nationell definition av vad det är. Olika aktörer använder olika definitioner. Därför har vi istället
valt ett mått för miljöbilar, vilket för fordon införskaffade efter 1 juli 2018 innebär
klimatbonusbilar. Bilar registrerade före den 1 januari 2013 ska uppfylla kriterierna för MB2007
och bilar registrerade 1 januari 2013 eller senare ska uppfylla kriterierna för MB2013. I
nyckeltalet ingår också fordon som leasats av kommunorganisationen.
Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området (%)
Detta nyckeltal visar andelen miljöbilar i trafik av det totala antalet bilar i trafik. Måttet avser
bilar som vid tiden för registrering uppfyllde kraven för miljöbil enligt då gällande kriterier.
Detta innebär att bilar registrerade före den 1 januari 2013 ska uppfylla kriterierna för MB2007
och bilar registrerade 1 januari 2013 eller senare ska uppfylla kriterierna för MB2013. Från
1 juli 2018 avser uppgiften klimatbonusbilar.
Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv
Hur många mil invånarna i den egna kommunen eller regionen reser med bil varierar över
landet. Faktorer som påverkar körsträckan är hur väl utbyggd kollektivtrafiken är, hur
pendlingsmönster ser ut men även av resvanor mm. För att nå klimatlagens (2017:720) mål har
Trafikverket tagit fram ett klimatscenario som säger att vi måste minska biltrafiken i kilometer
med 10-20 procent per capita. För att få ett mått på körsträckan i den egna befolkningen har vi
tagit med ett nyckeltal som baseras på total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i
det geografiska området och sedan dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området.
Nyckeltalet avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting
om var körsträckan har tillryggalagts. Höga värden ges röd färg i Kolada eftersom målsättningen
är att körsträckan ska minska per invånare. Nyckeltalet kan brytas ned och visar då
Genomsnittlig körsträcka med mil per bil.
31 Sveriges miljömål 32 Nationella emissionsdatabasen
28 (38)
Mål 14 – Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den
marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är
avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av
klimatförändringarna. Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som
drabbar våra hav idag. 33 Utsläpp av kväve och fosfor samt marint skräp och plast i havet är
påtagliga problem i Sverige. Övergödning och utbredning av syrefria bottnar är vidare stora
problem i Östersjön. Övergödning är också ett stort problem i Västerhavet.34
Det är inte möjligt att överskatta havens betydelse för människans fortlevnad. Men när det
kommer till nyckeltal, uppföljning och rådighet är det svårt att hitta data på kommunal och
regional nivå. Mikroplaster är ett område som vi gärna hade fångat, men för närvarande saknas
nationell definition för vad som är mikroplaster, vilka som är skadliga och hur mätningen på
mer regelbunden basis ska skötas35.
Knappt två tredjedelar av länen angränsar till hav. För att få ett mått på hur länens arbete inom
det marina skyddet utvecklas har vi valt att här ta med nyckeltalet Marint skyddad havsareal.
Det finns tillgänglig statistik nationellt om punktutsläpp av kväve och fosfor till hav men vi har
inom ramen för detta uppdrag inte lyckats sammanställa det till region- eller kommunnivå.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Marint skyddad havsareal, andel (%) N85040
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Marint skyddad havsareal, andel (%)
Nyckeltalet beskriver den andel av den totala havsarealen i länet som har skyddats med specifikt
marint syfte. Det innebär att det som ingår är marina nationalparker och naturreservat samt
Marina Natura 2000-områden (utpekade marina habitat). Areal i ekonomisk zon, dvs områden
utanför gränsen för Sveriges territorium, inkluderas inte. Inom nätverket av marina naturreservat
ryms en mängd olika arter och livsmiljöer.
33 www.globalamålen.se, UNDP 34 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling 35 Mikroplaster Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige, Naturvårdsverket, 2017
29 (38)
Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Att tillgodose
mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den
biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande ekosystemtjänster är en avgörande
utmaning för vår överlevnad. Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg
utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och
avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters
överlevnad.36
Att hitta jämförbar data på kommun- eller länsnivå kring biologisk mångfald har varit svårt.
Inom målområde 15 har vi valt att ta med hur stor andel av kommunens eller länets totala areal
som är skyddad. Arbetet med naturskydd leds av Naturvårdsverket och länsstyrelserna i
samverkan med kommuner m fl. Det är miljöbalken som ger verktyg för arbetet med att skydda
områden. Enligt Naturvårdsverket har ca 13 procent av landytan i Sverige skyddats i någon form
(nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, Natura 2000-
områden, våtmarker skyddade enligt våtmarkskonventionen, naturvårdsavtal med stöd av
jordabalken). 37 Skyddet omfattar olika naturtyper såsom land, hav och inlandsvatten och i
Koladas Agenda 2030-visning presenteras nyckeltalet för Skyddad natur totalt, med möjlighet
att se de olika delarna (för vägledning se punkt 7 i avsnittet ”Så här hittar du nyckeltalen för
Agenda 2030 i Kolada”) .
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Skyddad natur totalt, andel (%) N85054 N85054
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Skyddad natur totalt, andel (%)
Nyckeltalet visar hur stor andel skyddad natur det finns totalt i det geografiska området
(kommunen eller länet). Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat,
naturvårdsområden och biotopskyddsområde.
Nyckeltalet går att dela upp i de underliggande delarna; land, hav och inlandsvatten. I
landarealen ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp
till max några 10-tal kvadratmeter stora. Inlandsvatten avser sjöar och vattendrag som är större
än så.
36 www.globalamålen.se, UNDP 37 www.naturvårdsverket.se
30 (38)
Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling.
Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri
från konflikter, korruption och våld.
Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)
Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval/landstingsval, andel (%)
N05831 N65831
Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) U01420
Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv N07403 N07403
Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%)
N65900
Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun/landsting, (%)
N03102 N63016
Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:
Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval/landstingsval, andel (%)
En demokrati bygger på att människor engagerar sig och uttrycker sina åsikter. Ett lågt
valdeltagande i ett visst valdistrikt innebär lägre grad av representation från det valdistriktet och
lägre grad av aktivt socialt deltagande i samhällslivet. Nyckeltalet kan avvika stort från det
genomsnittliga valdeltagandet i kommunal- eller landstingsvalet och på så vis ge viktig
information om olikheter i området och väcka frågor om orsakerna. Nyckeltalet visas för
kommun och avser då val till kommunfullmäktige samt för region för val till
landstingsfullmäktige. Samma värde publiceras för valåret och de därpå följande tre åren.
Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%)
Om grupper av invånare i rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, avstår att
gå ut ensam försvinner deras frihet att leva det liv de önskar. Det är i större utsträckning kvinnor
än män som avstår från att gå ut ensamma. Det är också vanligare bland äldre och bland
personer med förgymnasial utbildningsnivå att avstå från att gå ut ensam. Nyckeltalet bygger på
Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor.
Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv
Det första delmålet inom Mål 16 är att avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld
överallt. Därför har nyckeltalet Anmälda våldsbrott tagits med i urvalet. Målet är att
våldsbrotten ska minska och det är den riktning nyckeltalet ges i denna visning, dvs de områden
som har det högsta antalet anmälda våldsbrott per invånare kommer att ges röd färg i visningen.
31 (38)
Nyckeltalet visar anmälda våldsbrott vilket inte enbart återspeglar den faktiska brottsligheten
utan även benägenheten att polisanmäla. Jämförelser bör därför tolkas med viss försiktighet.
Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%)
Förtroendevalda som utsätts för trakasserier, hot eller våld är ett allvarligt hot mot vår
demokrati. Av sekretesskäl kan inte kommunnivån redovisas för sig utan i detta nyckeltal slås
förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige ihop och nyckeltalet visas för region.
Årets resultat som andel av skatter och generella statsbidrag, (%)
En hållbar utveckling med effektiva institutioner – vilket är ett av delmålen – kräver ekonomisk
hållbarhet. För kommuner och regioner innebär den demografiska utvecklingen under
kommande år att stora insatser för att effektivisera verksamheterna kommer att behövas.38
Redan 2018 märks en ökning av antalet kommuner som hade ett negativt resultat i relation till
intäkter från skatter och generella statsbidrag. År 2017 var antalet kommuner som hade ett
negativt resultat 20 stycken, men 2018 var antalet närmare 70.
Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Inom målområde 17 har vi inte kunnat hitta några nyckeltal på lokal nivå som belyser frågan.
Information om olika typer av partnerskap har efterfrågats inom arbetsgrupp och referensgrupp
men sådan statistik har vi inte tillgång till för kommuner och regioner.
38 Ekonomirapporten 2018, SKL
32 (38)
Länkar I kansliets arbete med nyckeltalsurvalen har stora mängder rapporter och webbsidor varit viktiga
underlag. Här följer länkar till de underlagen vi hänvisar till i denna vägledning för den som vill
fördjupa sig vidare.
Agenda 2030
https://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/bilaga-
3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling
I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen
http://mb.cision.com/Public/221/2278604/969a712edba366db.pdf
Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017
https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x
41br1701.pdf
Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar
utveckling, Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/49f006/contentassets/f883444856cd40838e69a22d5da2beed/sverige-
och-agenda-2030--rapport-till-fns-politiska-hognivaforum-2017-om-hallbar-utveckling.pdf
Sveriges miljömål
http://www.sverigesmiljomal.se/fordjupad-utvardering-2019/
Naturvårdsverket
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-
omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/
Ekonomirapporten, SKL, 2018
https://skl.se/download/18.28a68ed6167c0a9a9d611fe4/1545312813660/Ekonomirapporten-
december-2018.pdf
Nationella emissionsdatabasen
http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/metod--och-
kvalitetsbeskrivning/Pages/default.aspx
Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2017 Statistik och analys av elavbrott
https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202018/Ei_R2018_1
6.pdf
33 (38)
Så här hittar du nyckeltalen för Agenda 2030 i Kolada
1. Via din webbläsare gå till www.kolada.se och skriv in din kommun/region i fältet. Du som
arbetar utifrån ett länsperspektiv men vill se resultaten för kommunerna i länet väljer en
kommun i länet (t ex residensstaden). Följ stegen nedan och i steg 4 förklaras hur du får fram
länets kommuner i visningen.
2. Du kommer direkt till visningen av Agenda 2030-nyckeltalen
3. För att göra jämförelser mellan kommuner eller mellan regioner ta fram ett jämförelsediagram
genom att använda stapel-ikonen till höger om det nyckeltal du vill se jämförelsen för, se röd
markering i steg 2 ovan.
34 (38)
Den kommun/region du valt markeras med en blå pil i jämförelsediagrammet. Färgsättningen i
Kolada bygger på en relativ skala som används i Öppna jämförelser. Vid jämförelser mellan
kommuner har de 25 % av kommunerna med sämst resultat fått röd färg, de 25 % av
kommunerna med bäst resultat fått grön färg och de 50 % i mitten har fått gul färg. På samma
sätt har regionernas resultat färgats, men de tre färgerna har 33 % vardera. Färgerna säger
ingenting om ett värde är godkänt eller ej, endast hur det förhåller sig relativt de andras värden.
4. Byt jämförelsegrupp via rullisten, markerad med röd ring i diagrammet i steg 3. Du som
arbetar utifrån ett länsperspektiv men vill se resultaten för kommunerna i länet, välj ditt län i
rullisten. Då visas resultaten för länets kommuner i diagrammet.
35 (38)
5. Trenddiagram hittar du via trend-ikonen till höger om nyckeltalet, se röd markering i
diagrammet i steg 2 ovan.
6. För många nyckeltal finns uppgifterna könsuppdelade. För att få fram könsuppdelad statistik
kryssa i check-boxen ovanför nyckeltalslistan.
7. Vissa nyckeltal kan ha andra nyckeltal hierarkiskt ordnade under sig. Då hittar du delarna
genom att trycka på den lilla pilen i vänstermarginalen vid nyckeltalet, se markering i bilden
ovan.
8. Om du vill ha mer information om nyckeltalet, t ex källa och nyckeltals-ID, peka då på den
lilla i-ikonen till höger om nyckeltalet. Nyckeltalsinformationen kommer då upp i en ruta på
skärmen.
36 (38)
9. Du kan exportera nyckeltalen till Excel genom att använda ikonen som finns vid rubrikraden,
strax ovanför tabellen.
10. Skriv ut det du ser på skärmen eller spara som en pdf genom att använda skriv-ut-ikonen
som du hittar till höger, högst upp på sidan.
11. Högst upp till höger på alla sidor i Kolada finns ett frågetecken. Klicka på det för hjälp
(instruktioner, bilder, filmer).
12. Vill du ha mer hjälp att hitta nyckeltal och analysera? Kontakta RKA!
37 (38)
Bilaga 1
Mål NyckeltalKommun
(ID)
Region
(ID)Källa
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) N02904 N02904 SCB
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd,
andel (%) av befolkningenN31816
Socialstyrelsen
och SCB
Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%) U01803 SCB
Invånare med fetma, andel (%) U01411 U01411Folkhälso-
myndigheten
Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) N00403 N00403 Jordbruksverket
Medellivslängd kvinnor, år N00925 N00925 SCB
Medellivslängd män, år N00923 N00923 SCB
Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt
beteendestörningar, andel (%)N74811 N74811
Försäkrings-
kassan
Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv U20462 U20462 Socialstyrelsen
Förekomst av diabetes typ 2, andel (%) N79172Nationella
diabetesregistr.
Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv N00404 N60405Socialstyrelsen
och SCB
Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun,
andel (%)N15428 N60802
SCB och
Skolverket
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) N15533 Skolinspektionen
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17461 SCB
Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av
nybörjare två år tidigare, andel (%) N18409 SCB
Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%) N60800 SCB
Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) N00209 N60077 SKL
Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) N00943 N00943Försäkrings-
kassan
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns
mediannettoinkomst, andel (%)N00952 N00952 SCB
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns
mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda, andel (%)N00953 N00958 SCB
Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) N85069 Länsstyrelsen
Sjöar med god ekologisk status, andel (%) N85051 N85051VISS,
Länsstyrelserna
Vattendrag med god ekologisk statust, andel (%) N85052 N85052VISS,
Länsstyrelserna
Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status,
andel (%)N85053 N85053
VISS,
Länsstyrelserna
Vattenförbrukning lokaler, kbm/kvm U60471Egna uppgifter i
landstinget
Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv N85042 SCB
Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI),
minuter/kundN45933
Energimarknads-
inspektionen
Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk
inom det geografiska området, andel (%)N45929 N45929
Energimyndig-
heten och SCB
Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA U60495Egna uppgifter i
landstinget
Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området,
MWh/invN45905 N45905
Energimyndig-
heten och SCB
7
1
2
3
4
5
6
38 (38)
Mål NyckeltalKommun
(ID)
Region
(ID)Källa
Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv N03700 N03700 SCB
Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. N00955 N00955Arbetsförmed-
lingen och SCB
Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel (%) N02906 U60700 SCB
Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 N07900Post- och
telestyrelsen
Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI U07451 SKL
Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) N07418 N07418 SCB
Ginikoefficient, index N00956 N00956 SCB
Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) U01413 U01413Folkhälso-
myndigheten
Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera
(status efter 90 dagar), andel (%)N00973 SCB
Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma
om saker som är viktiga, andel (%)U28532 SKL
Demografisk försörjningskvot N00927 N00927 SCB
Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) N07907 N07907 SCB
Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg/inv N85047 N85047
Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv N85048 N85048
Resor med kollektivtrafik, resor/inv N60404 Trafa
Förnybara drivmedel kollektivtrafik buss, andel (%) U85426
Miljö- och
fordonsdata-
basen Frida
Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person U07801 U07801 Avfall Sverige
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl.
biologisk behandling, andel (%)U07414 U07414 Avfall Sverige
Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel
(%)U07514 U60494
Ekomatcentrum,
Egna uppg. i
landstinget
Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv N00401 N00401
Nationella
emissions-
databasen
Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) U00437Miljöfordon
Sverige (MFS)
Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området,
(%)N07400 N07400 SCB
Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv U07917 U07917 Trafa
14 Marint skyddad havsareal, andel (%) N85040 SCB
15 Skyddad natur totalt, andel (%) N85054 N85054 SCB
Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel
(%)N05831 N65831
Valmyndigheten
och SCB
Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) U01420Folkhälso-
myndigheten
Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv N07403 N07403 BRÅ och SCB
Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige
som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%) N65900 BRÅ
Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag
kommun/landsting, (%)N03102 N63016 SCB
SMED via SMHI
och Nationella
emissions-
databasen11
12
13
16
8
9
10