1 Samrådshandling

Detaljplan för Knytta 1:7 SMÅHUSBEBYGGELSE öster om Rastenvägen, Östersunds kommun

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Samråd pågår mellan 28 november 2012 – 10 januari 2013 Upprättad av samhällsbyggnad den 23 november 2012

Dnr Ädh 115/2012 Dnr planmodul: P12/0005

2 Samrådshandling

HANDLINGAR De handlingar som ni fått visar ett förslag till de förändringar som föreslås för området. Till förslaget hör: Plankarta med planbestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning Behov av miljöbedömning Fastighetsförteckning Grundkarta PLANPROCESSEN – NORMALT PLANFÖRFARANDE Program, start för planarbetet. Inriktning och omfattningen bestäms. Program kan ersättas av en aktuell översiktsplan. Samråd, myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna sina synpunkter på planförslaget. Granskning planförslaget hålls tillgängligt för granskning. Det är sista tillfället att påverka förslaget. Antagande, miljö- och samhällsnämnden eller kommunfullmäktige antar detaljplanen. Laga kraft, planen vinner laga kraft ungefär en månad efter antagandet om den inte överklagas.

Program Samråd Granskning Antagande Laga kraft Överklagan

här är vi nu

▼

3 Samrådshandling

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING ........................................................ 4

SYFTE OCH HUVUDDRAG.............................................................4 Särskilda frågor för bygglovet.......................................................4

PLANDATA ....................................................................................4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN............................................4

Översiktliga planer........................................................................4 Tillväxtprogram för Östersund.......................................................5 Behov av Miljöbedömning .............................................................5 Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i Miljöbalken, MB ..................5

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR.................................7 Naturmiljö ...................................................................................7 Bebyggelse .................................................................................10 Rekreation och Idrott..................................................................10 Gator och Trafik.........................................................................11 Inverkan på miljön......................................................................12 Teknisk försörjning.....................................................................13 Administrativa frågor .................................................................13

GENOMFÖRANDE........................................................................13 Tidplan ......................................................................................14 Genomförandetid ........................................................................14 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap ......................................14 Avtal..........................................................................................14 Fastighetsrättsliga frågor............................................................14 Tekniska frågor ..........................................................................15

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN .................................................15

4 Samrådshandling

PLANBESKRIVNING En planbeskrivning ska underlätta förståelsen av planförslaget. Det är beskrivning av nuläget, förändringar som föreslås samt konsekvenserna. Planbeskrivningen ska redovisa planens syften, förutsättningar och eventuella avsteg från kommunens översiktsplan eller planprogram.

SYFTE OCH HUVUDDRAG

Fastighetsägaren har ansökt om att en detaljplan upprättas som ger möjlighet att stycka av området för 17 nya bostadstomter samt en tomt för småindustri och hantverk (verksamheten får inte vara störande för omgivningen). Tomterna ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. Viktiga naturvärden inom området undantas från bebyggelse såsom orkidélokaler och ett antal tallar med hög ålder.

Särskilda frågor för bygglovet Hela planbeskrivningen gäller som underlag för bygglovprövning men följande frågor poängteras särskilt, se vidare under respektive rubrik. Verksamheter Störningar

PLANDATA Området ligger beläget i Knytta, öster om Rastenvägen, ca 500 meter från väg nr 592 som leder mot Östersund. Detaljplanen innehåller förutom 18 nya bostadstomter även naturmark för lek och rekreation samt en avskärmande trädridå mot angränsande jordbruksmark. Planområdets totala areal är ca 6,5 ha. Hela planområdet är i enskild ägo.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Översiktliga planer För området gäller översiktsplan för Del av Storsjöbygden antagen av kommunfullmäktige den 30 oktober 2000. Enligt översiktplanen utpekas området som ett tänkbart område för bostäder, service etc.

5 Samrådshandling

Tillväxtprogram för Östersund Östersunds kommun har ett tillväxtprogram för perioden 2009-2013. Programmet pekar ut några utvecklingsområden som ska skapa tillväxt de närmaste åren. Befolkningen ska öka. Antalet arbetstillfällen ska öka. Vi ska få Fler besökare. För att uppnå målen redovisar tillväxtprogrammet några utvecklingsområden: Bygga fler bostäder För att människor ska vilja bo och verka i Östersund krävs en god infrastruktur med tillgång till attraktiva bostäder. Bostadsmarknaden har under ett antal år varit en trång sektor för den befolkningsmässiga utvecklingen och för att kunna möta den fortsatta urbaniseringen måste fler bostäder byggas. Detta är en förutsättning för att Östersund ska kunna växa och bli mer attraktiv för befintliga och potentiellt nya invånare. En uppgift är att identifiera och skapa förutsättningar även för byggande och boende på landsbygden. Detaljplanen bidrar utifrån ovanstående till en positiv samhällsutveckling ur ett tillväxtperspektiv.

Behov av Miljöbedömning Samhällsbyggnad har gjort en bedömning av planen för att se om dess genomförande kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Slutsatsen är att det inte finns någon risk för betydande miljöpåverkan. Miljö- och samhällsnämnden beslutade den 30 maj 2012, § 189, att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Detta eftersom detaljplanens genomförande inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen bifogas under samrådet.

Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlen i Miljöbalken, MB Här beskrivs detaljplanens förenlighet med kapitlen i Miljöbalken. Kapitel 3 och 4 innehåller riksintressen. Ett riksintresse är ett geografiskt område som är av nationell betydelse. Kapitel 5 innehåller miljökvalitetsnormer och handlar om kvaliteten på utomhusluft, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka något av detta negativt. Riksintressen enligt 3 kap MB Detaljplanen ligger inom område som berörs av följande riksintressen: Riksintresse för kulturmiljövården (Z 25 Storsjöbygden). Värdet består av det öppna jordbrukslandskapet med radbyar och äldre gårdar på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar, medeltida kyrkor och kyrkoruiner. Riksintresse för det rörliga friluftslivet (FZ8 Storsjöbygden). Riksintresset består av den natursköna och variationsrika Storsjöbygden med nära kontakt mellan kalfjäll och rik odlingsbygd samt vida utblickar. Friluftsliv som till exempel fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är av intresse.

6 Samrådshandling

Naturreservat Planområdet angränsar till Fillstabäcken på andra sidan Rastenvägen som ingår i ett naturreservat bestående av ett stycke fin skog, härlig art- och örtrikedom samt Sveriges största och mest välutvecklade kalktuffområde. Naturreservatets märkvärdigaste sevärdhet är den så kallade Övre Fillstatuffen. I omkring 5000 år har vatten från en kalkvattenkälla runnit ut över marken och avsatt kalciumkarbonat som bildat kalktuff. Kalktuffavsättning pågår längs bäcken även nedanför källområdet.

Riksintressen och Natura 2000 enligt 4 kap MB I Europa finns ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden. Nätverket heter Natura 2000. Syftet är att bevara naturtyper och arter för framtida generationer. Varje medlemsland i EU ansvarar för att skydda och vårda sina områden så att naturvärdena bevaras. Fillstabäcken är ett Natura 2000 område. Samtliga Natura 2000-områden är klassade som riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. För varje Natura 2000 område finns det bevarandeplaner. Bevarandeplanerna ligger till grund för eventuell skötsel och är rådgivande vid tillståndsprövningar. I bevarandeplanen anges en del hotbilder mot Fillstabäcken såsom till exempel luftföroreningar och ökat kvävenedfall. Det kan förändra näringsstatus och artsammansättning inom området. Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka något av ovanstående riksintressen negativt.

Naturreservat / Natura 2000

7 Samrådshandling

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller berör i dagsläget endast kommuner med mer än 250 000 invånare. Utomhusluft Ökad bilanvändning leder till ökade emissioner främst globalt genom ökat koldioxidutsläpp. Lokalt medför förändringen inte så stora miljöeffekter eftersom utsläppen av kväveoxider och partiklar beräknas minska under de kommande åren. Trots att trafikarbetet ökar med några procent per år inom kommunen så minskar uppmätta bakgrundshalter av olika luftföroreningar. Det beror bland annat på att fordonsmotorer blir effektivare och har bättre rening samt ökad användning av alternativa bränslen. Mot bakgrund av detta bedöms miljökvalitetsnormen för utomhusluft inte överskridas vid ett genomförande av detaljplanen. Fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormen gäller kvaliteten på fiske- och musselvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla bestånden. I Östersunds kommun berörs Storsjön. Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka Storsjöns vatten på ett negativt sätt.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

Naturmiljö Mark och vegetation Marken inom området sluttar svagt mot Storsjön, ca 5 procent. För att bedöma om området innehåller några naturvärden har en naturvärdes-inventering utförts som underlag till detaljplanen. Vid bedömningen av naturvärden har inte enbart förekomst av sällsynta arter eller biotoper varit vägledande. Faktorer som rekreationsvärde, tillgänglighet, utvecklings- och besökspotential har också vägts in i bedömningen. Större delen av området består av ett äldre och ett nyavverkat kalhygge med få naturvärden. I kvarstående skog finns två områden med fuktigare markförhållanden där orkidén Jungfru Marie nycklar återfinns i påfallande hög densitet; dels längs diket som avgränsar planområdet i söder, och dels i en lövrik, något sumpig glänta. Eftersom orkidén är fridlyst i hela landet är det förbjudet att förstöra lokalen om inte dispens medges från länsstyrelsen. De två större lokalerna med Jungfru Marie nycklar undantas därför helt från exploatering. En försiktig röjning av uppkommande träd rekommenderas. Igenväxning är i längden ett hot mot orkidélokalen. För att bevara fuktförhållandena vid diket bör en bred zon av granskogen lämnas orörd.

8 Samrådshandling

Jungfru Marie nycklar

Inom området finns även ett tiotal tallar i hög medelålder (ca 150 år). Merparten av träden bör betraktas som naturvärdesträd, då en hög ålder börjar ge uttryck i grövre grenverk och en begynnande tät krona. Några träd står invid angöringen till bostadsområdet. Där har även Tibast påträffats i en öppen glänta bakom träddungen. Tallarna får skyddsbestämmelser i detaljplanen, vilket innebär att lov krävs för att få fälla dem. Träden bidrar positivt till områdets karaktär och skapar en estetisk entré till området.

Tibast har påträffats i en öppen glänta med fältskikt av gräs, bakom dungen med äldre

tallar (inventeringspunkt 2). Om tallarna bevaras i grupp kan träden bidra positivt till

områdets karaktär.

För att kompensera förlusten av gräs- och ängsmark som nyttjas av dagfjärilar och insekter i området, rekommenderas att yta av naturmark iordningsställs som äng. Vid infarten till området, innan det planerades, fanns ett omfattande uppslag av sly och lövträd. Fem olika fjärilsarter påträffades under inventeringen av området på en mycket begränsad yta. Det bedöms indikera tämligen goda förhållanden för dagfjärilar då de arter som återfanns normalt är arealkrävande arter. En rik dagfjärilsfauna kan indikera att området hyser en stor variation av andra djur och växter, eftersom fjärilen kräver olika slags miljöer och föda.

9 Samrådshandling

Puktörneblåvinge till vänster och en hona av ängsblåvinge till höger. Båda arterna tillhör

den vanliga gruppen blåvingar (Polyommatini).

Det är viktigt ur boendesynpunkt att bostadsområdet omgärdas av skog. För att skydda en del av skogen till strövområde, lek och rekreation har delar av planområdet reserverats som naturmark. För att tillgodose att dikets karaktär inte ändras drastiskt har en remsa närmast diket också undantagits från bebyggelse. Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning från 1995 (AS 2) som omfattar en del av planområdet visar att marken är användbar för all slags bebyggelse. Området domineras av finkornig morän. Undersökningen är av översiktlig karaktär och bör kompletteras inför byggskedet. Varje fastighetsägare ska därför själv göra en mer detaljerad grundundersökning i samband med byggskedet för att fastställa markens beskaffenhet på platsen och en radonmätning, för att fastställa radonhalten på platsen.

10 Samrådshandling

Bebyggelse Bostäder Detaljplanen innehåller 17 nya småhustomter. På varje tomt får ett bostadshus och komplementbyggnader uppföras om sammanlagt max 300 kvm byggnadsarea. Bostadshusen får uppföras i högst två våningar. Vind får inte inredas. Friggebod inräknas ej. Verksamheter I detaljplanen skapas även utrymme för en tomt för småindustri och hantverk. Största sammanlagda byggnadsarea är 400 kvm. Verksamheten får inte vara störande för omgivningen. Typiska verksamheter som kan tillåtas är till exempel: bilverkstad (ej lackering), plåtslagning (endast inomhus), gummiverkstad, hantverk, grossist, bageri, charkuteri etc. Verksamheterna ska klara Naturvårdsverkets allmänna råd om externt industribuller (se vidare under avsnitt om Störningar nedan). Offentlig och kommersiell service Närmaste hälsocentral, livsmedelsbutik och kommunala förskolor finns på Frösön. Närmaste kommunala F-5 skola enligt upptagningsadress är Orrvikenskolan. Årskurs 6-9 tillhör Östbergsskolan. Till Frösön är det mellan 7-8 km och till Orrviken är det 10 km. Närmaste fristående F-5 skola finns i Böle. Till Böle byskola är det 2 km. Även närmaste fristående förskola finns i Böle. Kommunens riktlinjer för skolskjuts: Längsta avstånd mellan hem och anvisad skola utan att skolskjuts behöver erbjudas är max 2 km för barn upp till åk 3. För åk 4-6 gäller max 3 km och för åk 7-9 gäller max 4 km. (ej fågelvägen). Vid val av annan skola än anvisad skola (fristående eller kommunal) erhålles skolskjuts med linjetrafik om avståndet till anvisad skola och vald skola faller inom avståndsgränserna.

Rekreation och Idrott Lek och utemiljö Delar av planområdet har reserverats som naturområde och undantagits från bebyggelse för att spara ytor för utevistelse, lek och rekreation. Planområdet angränsar till attraktiva naturmiljöer med stigar för motion och rekreation. Här finns till exempel Fillstabäckens naturreservat och Böleberget som är klassad som stadsnära skog av värde för landskapsbilden. Traktorvägen genom området används idag som ridstig. En gångpassage lämnas i detaljplanen i anslutning till infarten till området för att kunna bibehålla möjligheten att ta sig igenom området och vidare över till andra sidan Rastenvägen för både motionärer och hästar.

11 Samrådshandling

Gator och Trafik

I detaljplanen föreslås en ny anslutning till Rastenvägen. Samhällsbyggnads bedömning är att den nya anslutningen uppfyller Trafikverkets krav på siktsträckor för att kunna angöra Rastenvägen. Rekommenderad siktsträcka vid 70 km/h är 170 meter. Inga hus får uppföras inom siktsträckan. Anslutningen ska utföras med ett vilplan på minst 10 meter i samma nivå som Rastenvägen. Se mer om utformning av gatan nedan i avsnitt om Dagvatten.

Gång, cykel- och kollektivtrafik För att kunna välja kollektivtrafik, gång och cykel är det viktigt att det finns goda förutsättningar att kunna förflytta sig på ett tryggt och trafiksäkert sätt. Ett nytt gångstråk föreslås längs med skogsbrynet i öster ned mot väg 592 via Knytta ga:5 (se översiktskarta). Gångstråket bör förses med belysning ur trygghetsperspektiv. Avstånd till närmaste busshållplats är ca 500 m och finns längs väg 592. Turtätheten är ca en tur per timme på morgonen mot Östersunds centrum och en tur per timme tillbaka till Knytta på kvällen. Räddningstjänst Räddningstjäntens insatstid till området beräknas mellan 10-20 min. Insatstiden motsvarar den tid som förflyter från dess att räddningsstyrkan larmats till dess att räddningsarbete har påbörjats. Elsäkerhet/Strålning Befintlig ledning inom området kommer att vara kvar tills vidare. Ett skyddsavstånd till ledningen har beräknats utifrån elsäkerhetsverkets rekommendationer. Det minsta horisontella säkerhetsavståndet från ledning till närmaste byggnad ska vara minst 5 meter för ledning med en driftspänning under 55 kV inom detaljplanelagt område. Detta avstånd gäller för att människor, byggnader och ledningar inte skall skadas. Befintlig ledning har en kapacitet på 22 kV. Kring kraftledningar uppstår elektriska och magnetiska fält. Storleken på det elektriska fältet beror på ledningens driftspänning (Volt) och avståndet till ledningen. Storleken på det magnetiska fältet beror på den ström (Ampere) som går i ledningen och avståndet till ledningen. Det magnetiska fältet mäts i µT (micro Tesla). Den strålning som befintlig ledning förorsakar bedöms vara så liten att den inte utgör någon risk för människors hälsa varför det inte utgör någon risk att bebygga området i närheten av ledningen.

12 Samrådshandling

Störningar Trafikbuller Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder för att klara en god boendemiljö: • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Kommunen har ett ansvar för att riktvärdena inte överskrids vid planläggning. Samhällsbyggnad har därför beräknat trafikbullret från Rastenvägen och kommit fram till att inga bostäder får uppföras närmare vägen än 35 meter för att klara ovanstående riktvärden. Beräkningsunderlaget är hämtat från Trafikverket. Verksamheter För tillkommande verksamheter ska naturvårdsverkets råd och riktlinjer för externt industribuller nedan tillämpas (1978:5)

Ekvivalent ljudnivå Högsta ljudnivå Användning helgfri månd-fred kl 07-18

kväll kl 18-22 samt lördag, söndag, helgdag kl 07-18 helgdagsaftnar kl 14-18

natt kl 22-07

Momentana ljud kl 22-07

Bostäder 50 45 40 55 Boverket har tagit fram riktvärden för skyddsavstånd till olika verksamheter med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. För att kunna integrera verksamheter i bostadsområden kan ett visst skyddsavstånd krävas mellan verksamhet och bostäder. I detaljplanen har det tagits hänsyn till detta och byggrätterna har preciserats så att ett avstånd skapas till närmaste bostad. Jordbruk För att minska risken för störningar från intilliggande jordbruksmark i form av buller från traktorer, damm och lukt har en skogsridå sparats närmast odlingsmarken.

Inverkan på miljön

Här behandlas miljökonsekvenser som inte uppnår nivån betydande miljöpåverkan. När det blir fler bostäder i området kommer det leda till en viss ökad biltrafik längs Rastenvägen. Ökning blir dock marginell i förhållande till den totala trafikmängden och bedöms inte påverka nuvarande bullervärden. Ökningen blir knappt mätbar. Antalet fordons-rörelser blir något fler, särskilt morgnar och kvällar, men det bedöms inte påverka luftföroreningar mer än marginellt, liksom damm.

13 Samrådshandling

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Området ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. Närmaste anslutningspunkt är vid väg nr 592. Tryckstegring kan behövas för de högst belägna tomterna. Dagvatten Dagvatten ska i första hand tas om hand lokalt på de egna fastigheterna. Vid byggandet av den nya lokalgatan ska hänsyn tas till dagvattenfrågan. Diken bör anordnas som tar om hand dagvattnet som bildas från gatan så att vattnet inte rinner ut på angränsande tomter, utan leds bort från området, så att det inte blir översvämningsproblem. Värme och kyla Enskild uppvärmning. El Befintlig luftledningstransformator räcker till en utbyggnad av området enligt uppgift från Jämtkraft. Eventuellt kan ytterligare en ledningsstolpe behövas. Området kommer att elektrifieras i etapper allt eftersom det byggs ut. Jämtkraft undersöker just nu möjligheten att elektrifiera området via nedgrävd kabel längs Rastenvägen eftersom området även ska försörjas med optofiber. Då kan befintlig ledning inom området plockas ned. Avfall Hämtning av hushållsavfall kommer att ske med sidlastande sopbil från respektive fastighet för att kunna uppfylla tillgänglighetskraven enligt Boverkets byggregler om ett maximalt avstånd på 50 meter från entrén. Råd och anvisningar avseende utformning av vägar och vändzoner finns i Avfalls Sveriges Handbok för Avfallsutrymmen (rapport 2009). Närmaste återvinningsstationer för glas, metall etcetera finns på Frösön vid K-Marknad eller i Valla Centrum.

Administrativa frågor Utökad lovplikt gäller för fällning av skyddade tallar.

GENOMFÖRANDE En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärderna som behövs för att detaljplanen ska kunna bli verklighet. Beskrivningen ska även redovisa vem som vidtar åtgärden och när de ska vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen egen rättsverkan.

14 Samrådshandling

Tidplan Detaljplanen samrådsbehandlas under december 2012. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse innan beslut om granskning kan tas av miljö- och samhällsnämnden, tidigast vid sammanträdet i februari 2013. Granskning kan därefter ske under mars månad och detaljplanen antas av nämnden tidigast i april 2013. Detaljplanen vinner laga kraft tidigast tre veckor efter antagandebeslutet.

Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vunnit laga kraft. Ändring av detaljplanen får ske under genomförandetiden för att införa fastighetsindelningsbestämmelser.

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen ska inte vara huvudman för allmän plats då detta område ägs av en enskild exploatör och området ligger utanför kommunens verksamhetsområde. Exploatören ansvarar för genomförandet av detaljplanen och tar initiativ till erforderliga lantmäteriförättningar och iordningsställande av gata och gångstråk. Knytta 1:7 kommer att äga naturmarken, även om denna inrättas som gemensamhetsanläggning (se nedan). Teknisk förvaltning / Vatten Östersund är huvudman för allmänna vatten- och avloppsledningar vid väg nr 592. Jämtkraft AB ansvarar för elledningar inom planområdet.

Avtal Tillstånd krävs från Trafikverket enligt 43§ Väglagen för att få utföra en väganslutning. I vissa fall kan det även krävas att ett avtal tecknas med Trafikverket för att få tillgång till själva vägområdet för att utföra åtgärden. Avtalet reglerar då kostnader och ansvar.

Fastighetsrättsliga frågor De nya tomtplatserna kan avstyckas till nya fastigheter, vilket exploatören i så fall ansöker om och bekostar. En gemensamhetsanläggning ska bildas för vatten- och avloppsledningar inom planområdet och fram till anslutningspunkten vid väg nr 592. Anläggningen behöver troligen innehålla tryckstegringsstation. En gemensamhetsanläggning ska även bildas för lokalgatan där samtliga tomtplatser inom planområdet ska ingå. Anläggningen kan även innefatta naturmarken om denna bedöms vara av väsentlig betydelse för de nya fastigheterna. Exploatören ska ansöka om anläggningsförättning för att bilda dessa gemensamhetsanläggningar.

15 Samrådshandling

Knytta 1:28 - 1:30 kommer att få en ökad gångtrafik över sin gemensamma infart Knytta ga:5 när det nya gångstråket från det nya planområdet ska anslutas till Knytta ga:5. Fastigheterna i det nya planområdet bör därvid få andel i ga:5. Planområdet korsas av en samfälld väg Knytta s:3, som blev utlagd vid laga skifte 1843. Vägen finns inte på marken idag och används inte och kan därför genom fastighetsreglering överföras till Knytta 1:7 innan avstyckning sker av nya fastigheter. Ägaren till Knytta 1:7 ska ansöka om detta. Inom området finns en ledningsrätt för kraftledning för starkström. Inga förändringar föreslås i dagsläget avseende ledningsrätten.

Tekniska frågor Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund har ställt krav på att en brandpost anordnas vid infartsvägen till området.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Albin Månsson, naturvårdsbiolog. avd Miljö & Hälsa, har tagit fram naturvärdesinventeringen som ligger till grund för delar av detaljplanens innehåll. Johan Persson, miljöskyddsinspektör, avd Miljö & Hälsa, har beräknat buller och skyddsavstånd och varit delaktig i framtagandet av planbestämmelser för tomten närmast Rastenvägen. Tom Brantheim, lantmätare, avd Kart och Lantmäteri, har varit delaktig i beskrivningen av genomförandefrågorna. Detta innebär dock inte att villkoren i fastighetsbildningslagen och anläggningslagen är prövade. Östersund den 23 november 2012 Siv Reuterswärd Carina Andersson Stadsarkitekt Planingenjör