diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet · 2015. 5. 4. · samiskans...

Diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet

DO:s rapportserie 2008:2

Diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)DO:s rapportserie 2008:2© DO

Författare: Heidi Pikkarainen och Björn Brodin

Tryck: Lenanders Grafiska ABStockholm 2008

ISBN 978-91-973654-9-9

Innehåll

Inledning 5Bakgrund 5Syfteochfrågeställningar 6Arbetetsgenomförande 7Definitioner 10

DO:s uppdrag 14AnmälningartillDO 15

Historisk bakgrund 17

Nationella minoriters särskilda rättigheter 22Europarådetsramkonvention 22Europarådetsstadgaomlandsdels-ellerminoritetsspråk 24Svensklagstiftningrörandenationellaminoritetersrätttillutbildning 25Skyddmotdiskrimineringochkränkandebehandlinginomutbildningsväsendet 26

Europarådets kritik mot Sverige 27Europarådetsramkonvention 27Europarådetsstadgaomlandsdels-ellerminoritetsspråk 28

Nationella minoriters erfarenheter av diskriminering inom utbildningsväsendet 30Utbildning 31Trakasserier 33Modersmålsundervisning 34Tvåspråkigundervisning 36Tillgångtilllärareochläromedel 37

Sammanfattning och förslag till åtgärder 38Erkännande 39Kunskap 40Delaktighet 40Skolanochförskolan 40DO:sarbete 43

Referenser 45

Inledning

Bakgrund

FöråttaårsedanratificeradeSverigeEuroparådetsramkonventionomskyddförnationellaminoriteterochEuropeiskaspråkstadganomlandsdels-ellerminoritetsspråk.1Isambandmedratificerandeterkändesjudar,romer,samer,sverigefinnarochtornedalingarsomnationellaminoriteterochjiddisch,romanichib(allavarieteter),samiska(nordsamiska,lulesamiskaochsydsamiska),finskaochmeänkielierkändessomminoritetsspråk.2AttförverkligaminoritetersrättighetersåsomdekommertilluttryckiminoritetskonventionernaärendelavSverigesförpliktelserattrespekterademänskligarättigheterna.

NationellaminoriteterochderasspråkharfunnitsihundratalsåriSverige.Minoriteternahardockpåmångasätthaftenunderordnadrollochperiodvishardeöppetmotarbetatsavmajoritetssamhället.Denassimilerings-ochutbildningspolitiksomunderlångtidbedrivitsiSverigeharpåverkatminoriteternaslivsvillkorochderasmöjlighetatttillägnasigsittspråk.3

ImångaskolorinorraSverigeanvändesfinskaochsamiskasomundervisningsspråkidentidigafolkskoleverksamhetenframtillslutetav1800-talet,dåSverigeinfördeekonomisktstödtillenbartsvenskspråkigastatsskolor.4Densåkalladenomadskolanvarframtill1960-taletobligatoriskförrenskötandesamersbarn.5Samiskabarntvingadesunderlångaperioderattlämnafamiljenochkändedenotrygghetdetinnebarattbopåinternat.6Imittenav1900-taletkämpaderomskaföreträdareförattromskabarnskullefåtillgångtillutbildning.Kontinuerligskolgångförhindradesavattromerfördrevsfrånplatstillplats.Förstislutetav

1 Hädanefter kallade ramkonventionen respektive språkstadgan eller om båda avses minoritetskonventionerna.

2 KU:s betänkande 1999/2000:KU6 (2000) Nationella minoriteter i Sverige och Rskr. 1999/2000:69.

3 Se t.ex. Catomeris, Christian (2004), Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna i Hyltenstam, Kenneth, (red) (1999) Sveriges inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv och SOU 2006:19 (2006) Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket.

4 Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Inledning: Ideologi, politik och minoritetsspråk” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv, s. 11.

5 Hyltenstam, Kenneth, Stroud, Christopher och Svonni, Mikael (1999) ”Språkbyte, språkbevarande, revitalisering. Samiskans ställning i svenska sapmi.” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv, s. 65.

6 SOU 2006:19 (2006) Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket, s. 74.

5

1960-taletfickromertillgångtillkontinuerligundervisning.7Sverigesfördapolitikharletttillettförnekandeavdenkulturellaochspråkligamångfaldsomunderårhundradenpräglatlandet.Dennahistoriaharendagsaktuellspegelbild.Endirektkonsekvensavdenfördapolitikenärattmångaavminoritetsspråkenärpåvägattförsvinna.

NationellaminoriteteruttryckerikontaktermedOmbudsmannenmotetniskdiskriminering(DO)attdiskrimineringochkränkningarkoppladetilldenetniskatillhörighetenärendelavvardagen.DetharävenuppmärksammatsavEuroparådetsomkritiserathurSverigeimplementeratEuroparådetsminoritetskonventioner.EnavEuroparådetsskarpastformuleradeanmärkningarrörhurSverigehanteratnationellaminoritetersmöjligheterattfåtillgångtillmodersmålsundervisningochhurbestämmelserinomutbildningsväsendetharutformats.

DOkankonstateraattskolanharensärskildrollisamhället,dådenharettuttalatdemokratisktmål.Iskolansuppdragliggerattskapajämlikavillkor,oavsettkön,etnisktillhörighetochsociokulturellbakgrund.Skolresultatäravgörandeförbarnsmöjligheterattstuderavidarevilketisinturpåverkarderasmöjligheteratttasigutiarbetslivet.Detärallvarligtnärdetiutbildningssystemettillämpasdiskrimineranderutinerochvedertagnaförhållningssättsomutgörhinderförminoritetersmöjligheteratttillägnasigenutbildning.8

MotdenhärbakgrundenharDOsedanhösten2007bedrivitettsärskiltarbeteförattsynliggöranationellaminoriteterserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendet.Idenhärrapportenpresenteraserfarenheternaavdetarbetet.

Syfte och frågeställningar

FörattDOochandraaktörereffektivtskakunnaarbetamedattförebyggaochmotverkadiskrimineringavnationellaminoriteterärdetnödvändigtmedkunskapomvilkauttryckdiskrimineringavnationellaminoriteterkantasig.Ensådanstudieskaparmedvetenhetomsituationenochunderlagförattbedömavilkaåtgärdersombörvidtasförattkommaåtdiskrimineringen.Syftetmeddennarapportärdärförattbidramedkunskapomvilkauttrycksomdiskrimineringkantasigmotnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet,genomattsynliggörajudars,

7 Rodell Olgac, Christina (2005) Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola – Från hot till möjlighet.

8 Se även SOU: 2005:56 (2005) Det blågula glashuset – Strukturell diskriminering i Sverige, s. 209 och SOU 2006:40 (2006) Utbildningens dilemma – Demokratiska ideal och andrafierande praxis, s. 9.

6

samers,sverigefinnars,tornedalingarsochromerserfarenheteravdiskriminering.Ettytterligaresyftemedrapportenärattföreslååtgärderförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet.

Följandetvåfrågeområdenärvägledandeförrapporten.Detförstaområdetfokuserarpåerfarenheteravdiskrimineringsomnationellaminoriteterhar.

Vilkauttryckkandiskrimineringtasigförnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet?

Vilkaföreställningar,strukturerochmönstergårattutrönaurnationellaminoriteterserfarenheterinomutbildningsväsendet?

Detandrafrågeområdetriktarfokusmotvilkaåtgärdersomkrävsförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet.

Vilkaåtgärderkrävsförattkommaåtdiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet?

HurkanDOochandraaktörerarbetaförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet?

Arbetets genomförande

Dennarapportbyggerpådefemnationellaminoriteternaserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendet,såsomdekommittilluttryckiDO:sarbete.Dettaharutgåttfrånminoritetersdelaktighet,vilketäravgrundläggandebetydelseförattarbetetmedattförebyggaochmotverkadiskrimineringskablitrovärdigtbådeblandminoriteternaochimajoritetssamhället.HärharDOföljtdenEuropeiskakommissionenmotrasismochintolerans(ECRI)rekommendationattsynliggöraupplevelseravdiskrimineringochrasismiberördminoritetsgrupp.9Forskningomdiskrimineringvisarattstudieromupplevddiskrimineringgerenbildavdefaktiskaproblemsomminoriteteruppleverikontaktermedmajoritetssamhället.10Detärdockviktigtatthaiåtankeattrapporten,närdenbeskrivernationellaminoriteterserfarenheteravdiskriminering,integöranspråkpåatttecknaenfullständigbildavuttrycksomdiskriminering

9 ECRI (1998), ECRI general policy recommendation nr 4. National surveys on the experience and perception of discrimination and racism from the point of view of potential victims.

10 de los Reyes, Paulina och Wingborg, Mats (2002), Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige – En kunskapsöversikt.

•

•

•

•

7

kantasig,intehellergördenanspråkpåatttecknaomfattningenavdiskrimineringinomutbildningsväsendet.Vidareärdetavviktattframhållaattallaerfarenheteravdiskrimineringintealltiduppfyllerdekriteriersomkrävsförattfastställaattdetharskettdiskrimineringijuridiskmening.

RapportenkommerattliggatillgrundfördenframtidaDiskrimineringsombudsmannensarbeteatttillsammansmedenreferensgruppfinnavägarochstrategierförattmotverkaochförebyggadiskriminering.Idettaavsnittbeskrivsutgångspunkternaförstrateginömsesidigkunskapsutveckling,hurstrategintillämpatsiDO:sarbeteochhurDO:sarbetemednationellaminoritetersrättigheterinomutbildningsväsendetgenomförts.

Strategin ömsesidig kunskapsutveckling

Sedan2002harDOutvecklatenstrategiförattförebyggaochmotverkadiskrimineringavminoritetersomärsärskiltutsattafördiskriminering.BakgrundenärflerastudiersomDOtoginitiativtillochsomvisadeattDO:sdåvarandeverksamhetintenåddedemsomvarmestutsattafördiskrimineringochintehellergavenrättvisandebildavhurdiskrimineringiSverigeserut.11DennabildhaderedanbekräftatsavDO:sRoma-projektsompågickåren2002–2003.12FörattfåinanmälningarfråndemsomärutsattafördiskrimineringkonstateradeDOattmyndighetenaktivtmåstevändasigutåtochnåminoritetermedinformationomlagstiftningochrättigheterochintepassivtväntapåattanmälningarkommerintillmyndigheten.StrateginsomframföralltutveckladesinomramenförRoma-projektetliggeridagtillgrundförDO:sarbetemedminoritetsgrupperförattmotverkaochförebyggadiskriminering.13

Strateginbyggerpåinsiktenattmyndighetenmåstehaendialogmedminoriteterna.Dettaförattderasdelaktighetärnödvändigförmyndighetensarbetemedattmotverkaochförebyggadiskriminering.Dialogensyftartillattminoriteternaskunskapomrättigheterocharbetemotdiskrimineringskaökaochattkunskapomderaslivsvillkoroch

11 Lernestedt, Lennart, Lerwall, Lotta, Pettersson, Tove, Tiensuu, Annika (2004) Genomgång av DO:s individärenden samt förslag till förbättringar.

12 DO (2003) Diskriminering av Romer i Sverige – Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av Romer.

13 De minoritetsgrupper som DO arbetar aktivt med och som myndigheten identifierat som särskilt utsatta för diskriminering är afrosvenskar, nationella minoriteter, urfolk, personer med bakgrund i Mellanöstern, muslimer, kvinnor med utomeuropeisk bakgrund.

8

erfarenheteravdiskrimineringskafördjupasochsynliggörasinomDOochövrigasamhället.Strateginärenviktigkraftförattnåenpositivochlångsiktigförändringochförattminoriteteristörreutsträckningskahävdasinarättigheter.

Enviktigförutsättningförattnationellaminoriteterskafåtillgångtilldetindividskyddsomdiskrimineringslagstiftningengermotbådedirektochindirektdiskrimineringärattanmälningarochmyndighetensövrigaarbetehandläggsmedutgångspunktivadsomkommerframgenomdenömsesidigakunskapsutvecklingen.Utaninsiktochkunskapomnationellaminoriteterssärskildarättigheterkoppladtillderaserfarenheteravdiskrimineringärdetsvårtförmyndighetenattsynliggöradetkomplexaskeendesomkanfinnasiettenskiltdiskrimineringsärende.PåsåsättutredsenskildaärendenmedutgångspunktivadsomkommerframiDO:sdialogmedminoriteter.Strateginbidrarpåsåsätttillkontinuerligmetodutvecklingpåmyndigheten.

Medlikamöjligheterochrättighetersomövergripandemålsättningochmedgrundtankenattnationellaminoriteterärnyckelntillpositivaförändringsprocesserärmåletmedarbetetattminoriteternapåsiktistörreutsträckningskautvecklaenegenkapacitetförrådgivningochettaktivtantidiskrimineringsarbete.Strateginsyftarsåledestilllångsiktigaförändringsprocessermedmåletattökaförutsättningarförminoriteternasegenmaktochinflytandeöverdeegnavillkoren.14

Referensgrupp

DOhartillsammansmedenreferensgruppbeståendeavföreträdareförnationellaminoriteteridentifieraterfarenheteravdiskrimineringochskyddetmotdiskriminering.ReferensgruppenbeståravAngelinaTaikon,föreståndareochlärareiRomakulturklass,ElsyLabba,grundskolelärare,verksampåsameskolan,Eva-ChristinaBlind,högstadielärareinordsamiskasomarbetarmedsamiskintegreradundervisning,EskoMelakari,delegationssekreterareiSverigefinländarnasdelegation,MikaelDimitriTaikon,lärareiRomakulturklass,SusanneSznajdermannRytz,sakkunnigijiddischochminoritetsfrågorförJudiskaCentralrådetiSverige,ToreHjort,ordförandeförSverigesTornedalskaRiksförbund–Tornionlaaksolaiset(STR-T).Arbetetmedreferensgruppenharägnatsåtattidentifieraproblemochlösningarförattmotverkaochförebyggadiskrimineringavnationellaminoritetersamtutrönavilkaandraaktörersombörageraförattkommaåtdeproblemsomminoriteterhar

14 Se Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter som poängterar vikten av att nationella minoriteter ska ha inflytande i frågor som berör dem.

9

erfarenhetavinomutbildningsväsendet.Dialogenmedminoriteternaharsåledesframföralltfokuseratpåerfarenheteravdiskrimineringochhurminoritetersrättigheterkränksinomutbildningsväsendet.Detjuridiskaskyddetmotdiskrimineringochnationellaminoriteterssärskildarättigheterhardärförägnatssärskilduppmärksamhet.

ReferensgruppenharävenhaftendialogmedJarmoLainio,professorifinskaspråketpåMälardalensHögskolaochSverigesexpertiEuroparådetsexpertkommitté,ochdocentLeenaHuss,verksampåcentrumförmultietniskforskningvidUppsalaUniversitet.DialogenägnadesåtattrelateradeerfarenhetersomreferensgruppenharietthistorisktperspektivsamtdiskuteravadEuroparådetsminoritetskonventionerfastslårochdenkritiksomriktatsmothurSverigeimplementeratnationellaminoritetersrättigheterinomförskolaochgrundskola.

ParallelltmedarbetetattsynliggöranationellaminoritetersrättigheterinomutbildningsväsendetharDObedrivitettarbetesomfokuseratpådiskrimineringavsamer.DetarbetetharävenbelystsamerserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendetochbeskrivsirapportenDiskrimineringavsamer–samersrättigheterurettdiskrimineringsperspektiv.Rapportensslutsatserbeträffandeutbildningsväsendetpresenterasävenidennarapport.

DOkankonstateraattreferensgruppensarbeteharvaritavcentralbetydelseförattskapalångsiktighetiDO:sarbete.Detgerutrymmefördelaktighet,stärkergruppernaochDOochgeretttrovärdigtverktygförattskapaförändring.InstitutetförmänskligarättighetervidGöteborgsuniversitetharutvärderatDO:sinsatserförattfrämjaömsesidigkunskapsutveckling.Institutetmenarattarbetemedreferensgrupperärettstrategisktsättattmedknapparesursernåutförattflerskafåtillgångtillskyddmotdiskriminering.Metodengerönskadeeffekterochansesvara”positivtochnödvändigtförattmyndighetenskanåuppsattamålochbekräftarrättighetsperspektivetscentralaplatsimyndighetensarbete”.15

Definitioner

Idetföljandebeskrivsdedefinitioner,perspektivochavgränsningarsomgällerförrapporten.DOanvänderienlighetmedramkonventionenendefinitionavnationell minoritetsomomfattaralladeindividersom

15 Gustavsson, Josefine (2007) Extern utvärdering – Effekterna av informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering. s. 67.

10

självaidentifierarsigsomjude,same,sverigefinne,tornedalingochrom.16Samerärävenurfolkochtillerkännsdärmedsärskildarättighetergenomsvensklagochinternationellakonventionerochdeklarationer.17Medminoritetsspråkavsesjiddisch,samiska(nordsamiska,lulesamiskaochsydsamiska),finska,meänkieliochromanichib(allavarieteter).18Medutbildningsväsendetavsesförskolaochgrundskola.Rapportentardärförinteupphursituationenserutföreleversomgårpågymnasiet,högskola,komvuxelleruniversitet.

DO:sarbeteharbådeettindividuelltochettstrukturelltperspektivpådiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendet.Medettindividuellt perspektivmenasattarbetetutgåttfrånnationellaminoriteterserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendet.

Medettstrukturellt perspektivpådiskrimineringkanmanfångahurmajoritetssamhälletpåolikasättsystematisktunderordnarochskaparstigmatiserandeföreställningaravminoriteter”judar”,”samer”,”sverigefinnar”,”tornedalingar”och”romer”.DirektivetförutredningenMakt,integrationochstrukturelldiskrimineringdefinierarbegreppetpåföljandesätt:

”Medstrukturelldiskrimineringpågrundavetniskellerreligiöstillhörighetavses[…]regler,normer,rutiner,vedertagnaförhållningssättochbeteendeniinstitutionerochandrasamhällsstrukturersomutgörhinderförattipraktikenuppnålikarättigheterochmöjligheteroavsettetniskellerreligiöstillhörighet.Sådandiskrimineringkanvarasynligellerdoldochdenkanskeavsiktligtelleroavsiktligt.”19

Individuellochstrukturelldiskrimineringsättsfördennarapportsvidkommandeiettspråkvetenskapligtsammanhang.Dethandlaromattsynliggörahurolikafaktorerkansamspelaochförstärkavarandraochdärigenominverkapåettspråksmöjligheterattutvecklasochöverleva.SpråkprofessornKennethHyltenstammenarattbegreppetminoritetsspråkkansesurtvåaspekter.Detkansessomettspråksomtalasavett”mindretal”ellersomettspråksomharen”underordnad”ställningisamhället.Densistnämndaaspektenharattgöramedmaktrelationerochresursfördelningmellanolikagrupperisamhället.Språksomtalasi

16 Se artikel 3 i Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter som fastslår att ”var och en som tillhör en nationell minoritet skall ha rätt att fritt välja att behandlas eller inte behandlas som sådan och ingen nackdel skall följa av detta val eller av utövandet av de rättigheter som är förbundna med detta val”.

17 Se DO (2008) Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv.

18 Prop. 1998/99:143 (1999) Nationella minoriteter i Sverige s. 32–35 där regeringen redovisar kriterier för varför de fem minoriteterna och deras språk är att betrakta som nationella minoriteter.

19 Dir. 2004:54 (2004) Makt, integration och strukturell diskriminering.

11

dominerandegrupperfårlättendominerandeställningochunderordnadegruppersspråkfårenlågstatus,vilketenligtHyltenstamkanskeibådemajoritetensochminoritetensögon.20

Detfinnsflerastudiersompekarpåattdetinteärovanligtattminoritetersomlevtimajoritetssamhälleharövergettsittegetspråkochiställetbörjattalamajoritetsspråket.21Dettaärsärskiltvanligtomminoriteternautsattsförettstarktassimilerings-ellerlikriktningstryckfrånmajoritetenssida.Dettakallasförspråkbytesprocessochär,enligtforskarepåområdet,enprocessdärettspråkstegvisförlorarfunktioner,talareochuttrycksmedel.22Enlångtgångenspråkbytesprocesskanledatillattettspråkdör.23

Mångasomtalarnationellaminoritetsspråkäridaginneienspråkbytesprocesssomärolikalångtgången.Forskaremenarattdetärmöjligtattvändadennaspråkbytesprocessblandannatgenomaktivaåtgärderfrånsamhälletssidaochenstarkmedvetenhetsamtviljaattbevaradetegnaspråketochkulturenhosminoriteternasjälva.Hyltenstammedflerapoängterardockviktenavattförståvarförenspråkbytesprocessskerochmenarattenenskildpersonsmöjligheterattpåverkaskeendetirealitetenärytterstbegränsad.Forskningvisarattspråkbytesprocessenframföralltskerutanfördenenskildaindividenskontrollochprocessenberorpåheladensamhällssituationsomföreligger.24

Somtolkningsramfördennarapportharperspektivenindividuellochstrukturelldiskrimineringflerafördelar.Desynliggörrutinmässigaaktivitetersomgynnarenvissgruppsintressenochvilkastrukturersompåverkarolikagruppersöver-ochunderordningochpåsåsättläggerhinderförindividerslikarättigheterochmöjligheter,oavsettbakgrund.

20 Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Inledning: Ideologi, politik och minoritetsspråk” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv s. 25 f.

21 Se t.ex. Huss, Leena, Wande, Erling (2006) ”Emancipation i vardande? Drag i tornedalingars och sverigefinnars språkpolitiska utveckling.” i Junila; Marianne och Westin, Charles (red) Mellan majoriteter och minoriteter – Om migration, makt och mening, s. 229–267; Runblom, Harald och Tydén, Mattias (1990) ”Judar” i Svanberg, Ingvar och Runblom Harald (red) Det mångkulturella Sverige – En handbok om etniska grupper och minoriteter, s. 189–201.


23 Lainio, Jarmo (1999) ”Språk, genetik och geografi – om kontinuitetsproblematiken och debatten om finska som minoritetsspråk” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv s. 165 och 191 samt Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Svenskan i minoritetsspråksperspektiv” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv, s. 234.

24 Se t.ex. Hyltenstam, Kennet (red) (1999) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.

12

Genomattsättaindividuellochstrukturelldiskrimineringiettspråkvetenskapligtsammanhangsynliggörsdetkomplexasamspelsomfinnsmellanfaktorerpåsamhälls-ochgruppnivåochhurdessapåverkarettspråksmöjligheterattutvecklasochöverleva.

13

DO:s uppdragDefemnationellaminoriteternaomfattasavdensvenskadiskrimineringslagstiftningenochharsärskildarättigheterienlighetmednationelllagstiftningochinternationellrätt.IdettakapitelredogörsförDO:suppdragochdeanmälningarsomkommitintillmyndighetensedanår2000.

DOärenstatligmyndighetsomhariuppdragattarbetamedattförebyggaochmotverkadiskrimineringsomharsambandmedetnisktillhörighet,religionellerannantrosuppfattning.SkyddetmotdiskrimineringinnefattarbådedirektochindirektdiskrimineringochtillgrundförDO:sverksamhetliggernationelllagstiftning,EG-rättochinternationellakonventioner.Denationellalagarnaskyddarmotdiskrimineringiarbetslivet,förskola,grundskolaochvidhögreutbildningarsamtinomblandannatsocialförsäkringssystemet,hälso-ochsjukvårdochallkommersiellverksamhetsåsomhandelochbostadsmarknaden.Meddirektdiskrimineringmenasattenenskildpersonmissgynnasiförhållandetillenannanpersonijämförbarsituationomsärbehandlingenharettsambandmeddenetniskatillhörigheten.Indirektdiskrimineringinnebärattenenskildpersonmissgynnasgenomtillämpningavbestämmelserellerkriteriersomvidenförstaanblickframstårsomneutralamensomipraktikensärskiltmissgynnarpersonermedvissetnisktillhörighet.Skyddetomfattarävenförbudmottrakasserierochmotattgeinstruktionerattdiskriminera.

Skyddetfördenenskildesrättigheterhardesenasteårenstärktsiochmednydiskrimineringslagstiftningsomträddeikraftår2003.DärigenomharDOfåttstörremöjligheterattverkaförattenskildaindividerkanutövadessarättigheter.Sedanår2006finnsensärskildlag(2006:67)somförbjuderdiskrimineringochannankränkandebehandlingavbarnochelever.Lagenåläggerdessutomskolanattaktivtfrämjaallaeleverslikarättighetersamtattförebyggaochförhindratrakasserierpågrundavblandannatetnisktillhörighet.

EncentralverksamhetiDO:sarbeteäratttaemotochutredaanmälningaromdiskrimineringfrånenskildapersoner.DOarbetarförattdensomdiskrimineratsskafåupprättelse,iförstahandgenomfrivilligaöverenskommelser.OmdettaintelyckasharDObefogenhetattväckatalanidomstolfördenenskildesräkning.Myndighetenutövardessutomtillsynöverarbetsgivares,högskolorsochskolorsarbeteförattfrämjalikarättigheterochförebyggaetniskochreligiösdiskriminering.IenlighetmedEG-direktivetomgenomförandetavprincipenomlikabehandlingavpersoneroavsettraselleretnisktillhörighet,framställerDOävenrapporteromochlämnarrekommendationerifrågoromhurmankanmotverkaoch

14

förebyggadiskriminering.25SammantagetsyftarDO:solikastrategierocharbetssätttillattformaettsamhällesombyggerpåprincipenomallaslikavärdeochrättigheteroavsettetnisktillhörighetellerreligionochattbidratillensamhällsförändringidenriktningen.

Centraltiarbetetmedattvärnadefemnationellaminoriteternasmänskligarättigheterärfråganomdiskriminering.Dettakommertilluttryckienradinternationellakonventionerochdeklarationersomåläggerstaterbådeattvidtaåtgärderförattskyddanationellaminoritetermotdiskrimineringochförattfrämjalikarättigheterinomallasamhällsområden.Desärskildarättighetersomnationellaminoritetertillerkännsiinternationellrättochnationelllagstiftningskadärförnärmastsessomåtgärdersomsyftartillattipraktikengaranteradenationellaminoriteternalikarättigheterochmöjligheteriförhållandetillmajoritetsbefolkningen.

MeddessautgångspunkterblirDOutifrånsittuppdragennyckelaktöriarbetetmedattgaranteraochstärkanationellaminoritetersmänskligarättigheter.

Anmälningar till DO

EnviktigdelavDO:sverksamhetärattutredaanmälningarfrånkvinnorochmänometniskdiskriminering.Studiervisardockattbenägenhetenattanmäladiskrimineringtillmyndighetenärlåg,varförmörkertaletärstort.26

Sedanår2000harmyndighetenfåttinett30-talanmälningarfrånsamer.Deharideflestafallgälltbristerkoppladetillsamersspråkligarättigheter.Detharrörtbristerimodersmålsundervisningiförskolaochskolaochavsaknadavinformationpåsamiskahosmyndigheter.DOharävenfåttinanmälningarsomröretableringavsamiskaförskolor.27

Betydligtfleranmälningarharkommitfrånromer.28DOfårsedanår200130till40anmälningarperår.Nästanhälftenavdessagällernekattillträde

25 Rådets direktiv (2000) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Nr L 180, 19/07/2000, s. 0022–0026.

26 Se t.ex. Lange, Anders (1999) Invandrare om diskriminering. En enkät och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Lernestedt, Lennart, Lerwall, Lotta, Pettersson, Tove, Tiensuu, Annika (2004) Genomgång av DO:s individärenden samt förslag till förbättringar.

27 Se t.ex. DO, Dnr 373-2000, 340-2000, 782-2001, 96-2002, 1183-2003, 1197-2003, 81-2008, och 283-2008.

28 Sedan år 2001 arbetar myndigheten aktivt med att förebygga och motverka diskriminering av romer, vilket är skälet till att det kommer fler anmälningar från romer.

15

tilloffentligalokalersåsomaffärer,restaurangerochhotell.Ungefär15procentavanmälningarnafrånromerrörrätttillbostad.Anmälningarsomhandlaromhandläggningochbemötandeinomsocialtjänstenutgörennästanlikastorandelsominkomnabostadsärenden.Ettfåtalavdeinkomnaanmälningarnarörromskabarnsvillkoriskolan,blandannattrakasserier.Fråganhargälltomskolanvidtagittillräckligaåtgärderförattkommaåtdeetniskatrakasseriernaefteratthändelsenkommittillskolanskännedom.Andraanmälningarhargälltetniskatrakasserierochdiskriminerandebehandlingavskolpersonalochkommun.29

Frånsverigefinnarharsedanår2000inkommitrunt120anmälningar.Avdessaharettfåtalanmälningarrörtspråkligarättighetersomspråkförbudpåarbetsplats30ochåldringsvårdpåfinska31.DOharmedanledningavenanmälanomspråkförbudpåarbetsplatstagitinitiativtilletttillsynsärende.DetgälldeUppsalakommunsomhadeettkollektivavtalsomkundetolkassomettförbudatttalaannatspråkänsvenskapåarbetet.Detdrabbadeblandannatdensverigefinskaminoritetsgruppen.DOframfördetillkommunenattettsådantförbudochavtalkanstridamotdiskrimineringslagstiftningen,bådevadgällerindividersrättigheterochkravetpåförebyggandearbeteisyfteattmotverkadiskrimineringpåarbetsplatsen.DOklargjordeävenattnationellaminoritetersrättigheterärendelavSverigesförpliktelserattrespekterademänskligarättigheternaochattdiskrimineringinnefattarbådegodtyckligsärbehandlingochunderlåtenhetattrespekterarättentillsärbehandling.Kommunenochdenfackligaorganisationenskrevettnyttkollektivavtal.

Frånjudar32ochtornedalingar33harenstakaanmälningarsomrörutbildningssituationenkommittillmyndigheten.

IDO:sdialogmedreferensgruppenharantaletanmälningarochanmälningsbenägenhetendiskuterats.Diskussionernaharhandlatomminoriteterslågaförtroendeförmyndigheterochrädslaförattenanmälanmotskolakanbidratillökadutsatthetförbarnet.Detärmotdennabakgrund,medminoriteterserfarenheteravmyndigheterochupplevelseravhurskolanbehandlarochbehandlatminoriteter,sommörkertaletskasesochbörförstås.Tillbildenhörävenforskningsomvisarattbenägenhetenattanmäladiskrimineringiallmänhetärlåg.

29 Se t.ex. DO, Dnr 879-2003 och 1109-2007.

30 Se t.ex DO, Dnr 551-2003, 745-2005, 528-2006, 529-2006 och 530-2006.

31 Se t.ex. DO, Dnr 685-2006.

32 Se t.ex. DO, Dnr 1249-2002, 1489-2006 och 1293-2008.

33 Se t.ex. DO, Dnr 224-2001, 14-2004, 969-2007 och 1536-2007.

16

Historisk bakgrundFöratteffektivtkunnaförebyggaochmotverkadiskrimineringavnationellaminoriteterinomutbildningsväsendetärdetnödvändigtattförståuttrycksomdiskrimineringtagitsigmotminoriteteriSverigeshistoria.KunskapenomnationellaminoritetershistoriaiSverigeärbegränsad,kunskapsluckornaärstora.

Idettakapitelgörsenöversiktliggenomgångavdensvenskastatensutbildnings-ochassimileringspolitikfrån1800-talettillidag.GenomgångengörinteanspråkpåattgeenfullständigbildavnationellaminoriteterssituationiSverige,utangernågraexempelpåhurdenstatligapolitikenpåverkatnationellaminoriteterslivsvillkorochdärmedderasmöjligheterattfåtillgångtillutbildning.

EnkunskapsöversiktutgivenavSkolverketskildrarhurskolanfungerat.Skolanharintebaravariteninstitutionförkunskapsinhämtningutanocksåeninstitutionsomskapatochupprätthållitskillnadermellanelevermedolikabakgrunder.

”Denskolhistoriskaforskningentydliggörhurelevernafostradestillsinaförutseddaplatseriettköns-klassochetnicitetsstruktureratmönster.Kunskapsinnehåll,färdigheterochsocialiseringvartydligtochmedvetetrelateradtillköns-ochklassfaktorer.Tydligaskillnaderiskolornasinnehållochmetoderillustrerarskolsystemetsfunktionattskapaochupprätthålladet[…]ojämställdasamhället.”34

ProfessornKennethHyltenstambeskriverhurdenstatligapolitikenfrånslutetav1800-taletframtill1970-taletgrundadesigiettnationalistisktsynsättochutgickfrånmajoritetensintressen.DettaleddetillenförnekelseavdenspråkligaochkulturellamångfaldsomiårhundradensattsinprägelpåSverige.1950-och60-talensarbetskraftsinvandringaktualiseradedockkonsekvensernaavdenfördapolitikenochdetblevtydligtattenpolitikbyggdpåspråkligochkulturellhomogenitetvarkenspegladeellermöttedebehovsomfanns.Samtidigtbörjademerpluralistiskatankegångargörasiggällandeinternationelltdärvärdetavkulturellochspråkligmångfaldframhävdes,menarHyltenstam.Dessatankegångarochdenökadeinvandringenleddetillattdenstatligapolitikenändraderiktningpå1970-talet.Detinfördesblandannathemspråksundervisninginomramenförolikatvåspråkigamodeller,tolkserviceochstödförkulturellaaktiviteterpåandraspråkänsvenska.Jiddisch,finska,meänkieli,samiskaochromanichibomfattadesidennapolitikutifrånattdevarandraspråk

34 Tallberg Broma, Ingegerd, Rubenstein Reich, Lena, Hägerström, Jeanette (2002) Likvärdighet i en skola för alla – Historisk bakgrund och kritisk granskning s.105.

17

änsvenska.DetgjordesdockingasärskildainsatserfördessaspråkochkulturersomunderårhundradenfunnitsiSverige.Avståndetmellandennyahemspråksundervisningenochettgenomförandeavdenvardockredanfrånbörjanstortochblevännustörreiochmed1980-och90-talensdecentraliseringarochekonomiskanedskärningar.Hyltenstammenarattgapetmellanlagstiftningenochgenomförandetpekarpåattdenationalistisktbaseradeidéernafortfarandeärrådandeidensvenskastatensutbildnings-ochspråkpolitik.35

ExempelpåhurskolsystemetisegregativtsyftesorteratbarnietniskagrupperärdetskolsystemsområddeinorraSverigefrånslutetav1800-talettill1960-talet.Islutetav1800-taletochenbitinpå1900-taletficksamiskabarngåilappfolkskolan,somskullemotsvaradenallmännafolkskolan.Lappfolkskolanvarfemårigochundervisningsspråketvarfinskaochsamiska,varfördenvaröppenävenförfinskaochtornedalskabarn.Denvarinriktadpåmajoritetenskulturellaochreligiösavärderingar.Tankenvarattsamiskaochfinskaskulleanvändassomhjälpspråk,tillsbarnenlärtsigsvenskatillräckligtbra.36

Underperioden1913framtill1940-taletdå”lapp-ska-vara-lapp”-idéernahärskadeersatteslappfolkskolanmednomadskolan,somvarobligatoriskförrenskötandesamersbarn.37ForskarenEllacarinBlind,somharintervjuatsameromderaserfarenheteravattvistasinomadskolan,konstateraratttrotsattnomadskolanvarenskolaförsamiskabarnsåvarintedetsamiskaspråketellerkulturenendelavdenordinarieverksamheten.Skolanförmedlade,enligtEllacarinBlind,ennegativbildavdetsamiskaspråket.Mångasamiskabarnhadesamiskasommodersmålnärdebörjadeskolan,meneftersombarnenintehadekontaktmedsinaföräldrarunderstoradelaravåret,förloradedespråket.38

Särskildakåtortogsframförundervisningochinternatvistelse.Kåtornabyggdesiträmedgolvavtorvochrisochutrustadesmedrenhudarochfällar.Detangivnasyftetmedkåtornavarattbarneninteskullefå

35 Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Inledning: Ideologi, politik och minoritetsspråk” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv s. 11 ff.


37 DO (2008) Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv och Mörkenstam, Ulf (1999) Om ”Lapparnes privilegier” – Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997.

38 SOU 2006:19, Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket, Bilaga 7 ”Att förlora sitt språk – Samers berättelser om nomadskoletiden”.

18

smakförvanligahus.Kåtornavardragigaochmångabarnblevsjuka.Detfinnsävenuppgifteromattbarndogpågrundavdesanitäraomständigheterna.39Detärförst1964somrenskötandesamerintelängrevarskyldigaattskickasinabarntillnomadskolan.40Samtidigtöppnadesnomadskolanförallasamiskabarn,samiskablevettobligatorisktämneochfickomfattahögsttvåveckotimmaroch9-årigskolpliktinfördes.1981ersattesnomadskolanmedsameskolan.41

Ettexempelpåenbestämmelsesomsyftadetillspråkligassimileringärdetstatsbidragtillskolorsominfördesislutetav1800-talet.Detvarvillkorattillattendastsvenskafickanvändassomundervisningsspråkochgälldebådepålektionernaochpårasterna.Detvarförstislutetav1950-taletsomSkolöverstyrelsenutfärdadebeskedomattdetintefickförekommaförbudmotattelevertalartillexempelfinskaellersamiskapårasterna.42

Somexempelpåbeslutsompåverkatminoritetersmöjligheterattdeltapådenpolitiskaarenankannämnasattickebofastasamerfickrösträttförst1911.43Ettannatexempelärvillkoretattmanmåstevarafolkbokfördienvisskommunförattrösta,vilketförhindratromerattfåröstkort.Romersfastabosättningharomöjliggjortsavhemortsreglerochlokalaordningsreglersomfastslogattkommunerkundefördrivaromerfrånplatstillplats.Påsåsätthindradesävenromskabarnstillgångtillkontinuerligskola.Detärförstislutetav1960-taletsomromskabarnfårtillgångtillskolan.

ChristinaRodellOlgacbeskriverisinavhandlingdenromskaminoritetensrelationtillmajoritetssamhälletsskolasedanmittenav1900-taletochframtillidag.Olgacharintervjuatromeromderasskolgångundertidenfrån1970tillår2000.Detärtydligtattöppetrasistiskaföreställningaromromerharpräglatderasskolgångochbidragittillenoviljamotskolansominstitution.Mångavittnaromattdeharerfarenheteravkränkningarsomärkoppladetillderasetniskatillhörighet.Ingenavdeintervjuadeharupplevtattderasromskakulturspeglatssomentillgångiskolan.Eftersomderas

39 Catomeris, Christian (2002), Det ohyggliga arvet s. 211 ff.

40 Catomeris, Christian (2002) Det ohyggliga arvet, s. 211 ff.

41 Samiska barn kan få utbildning med samisk inriktning i sameskolan. Utbildningen motsvarar grundskolans första sex år.

42 Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Begreppen språk och dialekt – Om meänkielis utveckling till eget språk.” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv, s. 127.


19

föräldraroftastintegåttiskolan,vardemångagångerintemedvetnaomvadskolplikteninnebar.Avintervjuernaframgårävenattdetendamedletsomromskaföräldrarhaftattskyddasinabarnfrånrasistiskapåhoppochattfaraillavaratthållabarnenhemmafrånskolan.Dettaharsammantagetbidragittillattskolgångenförromskabarnvaritbristfällig.44

BehandlingenavnationellaminoriteteriSverigeharävenpåandrasättpräglatsavförföljelseochutsatthet.Sverigeblevdetförstalandetivärldensom1921inrättadeettstatligtrasbiologisktinstitutunderledningavHermanLundborg.Rasbiologiutveckladesunder1800-taletochkomialltstörreutsträckningattutgöragrundförenraspolitikdärsteriliseringaravblandannatromerochsameringicksomenuttaladstrategi.Långtinpå1960-taletvarläkardiagnosen”tattarblod”anledningtillsterilisering.45Ävensverigefinnar,tornedalingarochjudarutsattesförrasbiologiskastudier.Medhjälpavmätningar,fotograferingarochblodproverkundedetrasbiologiskainstitutetpresenterastudiersommenadeattrasblandningarinverkarnegativtpåmänniskansutveckling.46

Judiskacentralrådetharienstudiebeskrivitjiddischförutsättningarattlevavidareochutvecklas.DetärpåtagligtattdenjudiskakulturenochspråketjiddischhaftenundanskymdrolliSverige.MångajudarbeskriverdenkränkningochdenförlustsomdetinnebäratthablivitberövadsittspråkochsinkulturgenomdenassimileringspolitiksombedrivitsiSverige.Fleraharerfarenhetavdenobligatoriskamorgonsamlingen,sominnebärattknäppasinahänderochbeicke-judiskaböner,attvisauppintygförattfåledigtunderjudiskahelger,attgåhempålunchrastenförattätaenmåltidsomärkoscher.47

DenöversiktligagenomgångenavnationellaminoritetershistoriaiSverigevisarattdeharvaritutsattaförstatligtsanktioneraddiskrimineringochassimileringstryckfrånmajoritetssamhället.Diskrimineringochförföljelseinomsåvälutbildningsväsendetsomidetövrigasamhälletharvaritåterkommandeinslagiminoriteternasliv.IDO:sdialogmednationellaminoriteterharutbildnings-ochassimileringspolitikenägnatssärskilduppmärksamhet.NationellaminoriteteruttryckerattSverigesfördapolitikpåverkatderassjälvbild.Mångauttryckerdenkränkningdetinnebärattintefåhävdasinidentitetochatthablivitberövadsittmodersmål.

44 Rodell Olgac, Christina (2005) Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola – Från hot till möjlighet.

45 Lindquist, Bosse (1991) Förädlade svenskar, se särskilt s. 106 och 136.

46 Catomeris, Christian (2002) Det ohyggliga arvet.

47 Sznajderman-Rytz, Susanne (2007) Jiddisch – Ett språk utan land med hemvist i Sverige. Åtgärder för att stärka och utveckla jiddisch år 2007, s. 5.

20

Minoriteternauttryckerattendamöjlighetenattbliaccepteradisamhälletharvaritattundertryckasinetniskatillhörighetochiställetanpassasigtillmajoritetssamhället.48

48 Se även SOU 2006:19 (2006) Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket, s. 74 ff.

21

Nationella minoriteters särskilda rättigheterRatificerandetavEuroparådetsminoritetskonventioneräretttydligtavståndstagandefråntidigareassimileringstankegångar.Konventionernaslårfastattundertecknandeparterskahöjastatusenpåminoriteternasspråkochkulturochskyddaminoriteternamotallaåtgärdersomsyftartillassimilering.49Idetföljandepresenterasdeutökaderättighetersomjudar,samer,sverigefinnar,tornedalingarochromerhariegenskapavnationellminoritet.DettaavsnittsyftartillattbelysavaddefolkrättsligaåtagandenainnebärförSverigesnationellaminoritetersrättigheterinomutbildningsväsendet.

Internationellaorganisationer,somFNochEuroparådet,harsedan1950-taletpåtalatbehovetavatttryggaminoritetersrättigheterochhardärförutarbetatkonventioner,deklarationerochrekommendationer.SpråkstadgarnochramkonventionenharutarbetatsinomEuroparådetochbyggerpåinsiktenattdetfinnsettstortantalminoriteteriEuropasomlevtiområdetsedanlångtidochsomharettegetspråkochenegenkultur.50Europarådetsminoritetskonventionergerettkulturelltochspråkligtskyddförnationellaminoriteterochminoritetsspråkideländersomratificeratdem.Sverigeratificeradedessaår2000ochärsedandessfolkrättsligtskyldigtattföljadeåtagandensomSverigehargentemotdeminoritetersomerkäntssomnationellaminoriteter.

Europarådets ramkonvention

Iramkonventionensinledningkonstaterasatt

”...ettpluralistisktochisannmeningdemokratisktsamhälleinteendastbörrespekteradenetniska,kulturella,språkligaochreligiösaidentitetenförvarjepersonsomtillhörennationellminoritetutanävenskapalämpligaförutsättningarförattgöradetmöjligtattuttrycka,bevaraochutveckladennaidentitet.”

Iramkonventionensdel1(art1–3)slåsgrundläggandeutgångspunkterfastfördessinnehållochtillämpning.Detkonstaterasattskyddetavnationellaminoriteterutgörenintegreraddelavdetinternationellaskyddetavmänskligarättigheter,attvarjepersonsomtillhörennationellminoritetsjälvfårväljahuruvidamanvillbehandlassomensådan,samtatträttigheternaikonventionernafårutövasenskiltochigemenskapmedandra.

49 Prop. 1998/99:143 (1999) Nationella minoriteter i Sverige s. 11ff. Se även särskilt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, artikel 5.

50 Prop. 1998/99:143 (1999) Nationella minoriteter i Sverige, s. 9.

22

Iramkonventionensdel2(art4–19)återfinnsmersubstantiellarättigheternärdetgällerskyddetavnationellaminoriteter.Rättenattintediskriminerasbetonassärskilt.Vidareskastatenvidtalämpligaåtgärderförattfrämjafullständigocheffektivjämlikhetmellanpersonersomtillhörnationellaminoriteterochdesomtillhörmajoritetsbefolkningen,vilketskautläsassomkravpåpositivsärbehandlingidefrågordärdetinteråderjämlikhetmellangrupperna.Detslåsävenfastattstatenskafrämjaförutsättningarförpersonersomtillhörnationellaminoriteterattbehållaochutvecklasinkultur.Åtgärderochmetodersomsyftartillattmotderasviljaassimilerapersonersomtillhörnationellaminoriteterförbjuds.Iställetskastatenuppmuntratoleransochmellankulturelldialogsamtfrämjaömsesidigrespektochförståelsemellaninvånareoavsettursprung.Dettabetonassärskiltinomutbildning,kulturochmassmedia.

Språkligarättigheterärcentralaikonventionen.Blandannatstadgasattnationellaminoriteterharrättattanvändasinaspråkprivatochioffentligasammanhangochattdeundervissaförutsättningarskagesmöjlighetattanvändaminoritetsspråkenikontaktermedmyndigheter.

Närdetkommertillutbildningfastslåsdetsärskiltattnationellaminoriteterharenrättattlärasigsittminoritetsspråkochattstaternaharenmotsvarandeskyldighetatterbjudaundervisningimodersmåletellerundervisningpåmodersmålet.Vidareskastatervidtaåtgärdersomfrämjarkunskaperomdenationellaminoriteternailandet,möjlighettilllärarutbildningpåområdet,likamöjligheterförpersonertillhörandedenationellaminoriteternaattfåtillträdetillutbildningpåallanivåersamtminoriteternasrättattinrättaegnaprivatautbildningsinstanser.

Iramkonventionensdel3(art20–23)finnsbestämmelsersomknyteranderättighetersomfastslåsikonventionentillbådenationellochinternationelllagstiftning.DetkonstaterasblandannatattingetikonventionenskakunnatolkassåattdetgernågonrättattutförahandlingarsomstridermotgrundläggandefolkrättsligaprincipersamtattramkonventionensrättigheterunderordnasEuropakonventionennärdetgällertolkningavmotsvarandeprincipersomåterfinnsidenna.

Idel4avramkonventionenslåsfastvilkaprocedurersomgällerförövervakningavkonventionen.StatersomundertecknatkonventionenskavarttredjeårlämnaenrapporttillEuroparådetomfrågorsomrörgenomförandetavkonventionen.Statertarnormaltframrapportenisamrådmedminoriteterna,enarbetsgångsomEuroparådetstarktrekommenderar.Övervakningsprocessen,somsättsigångnärrapportenfrånstatenharpresenteratsförEuroparådetsexpertkommitté,skerisamrådmedfrivilligorganisationerochföreträdareförminoriteterna.Expertkommitténlämnarpågrundvalavvadsomframkommeravövervakningsprocessen

23

enrapporttillministerkommittén.Ministerkommitténläggerframrekommendationertillregeringenidestatersomratificeratkonventionen.Rekommendationernaärdetmestauktoritativainstrumentetikonventionen.

Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk

IinledningentillEuroparådetsstadgaomlandsdels-ellerminoritetsspråkslåsblandannatfastatt

”…värnandetomhistoriskalandsdels-ochminoritetsspråkiEuropa,avvilkasomligahotarattsmåningomutslockna,bidrartillattupprätthållaochutvecklaEuropaskulturellarikedomochtraditioner,[…]ochrättenattlandsdels-ellerminoritetsspråkidetprivataochoffentligalivetärenomistligrättighetsomstämmeröverensomprincipernaiFörentanationernasinternationellakonventionommedborgerligaochpolitiskarättigheterochmedandaniEuroparådetskonventionangåendeskyddfördemänskligarättigheternaochdegrundläggandefriheterna.”

Stadganbeståravfemdelar.Denförstataruppdefinitioneravcentralabegrepp,vilketblandannatinkluderarvadsommenasmedlandsdels-ellerminoritetsspråk.Språkendelasinitvåkategorier,delsregionalaspråk,vilkaharenstarkterritoriellkoppling,delsterritorielltobundnaspråk,därenkopplingtillettspecifiktområdeinomenstatintekanpåvisas.Vilkaspråksomskabetraktassomminoritetsspråkdefinierasinte,utanöverlämnasåtrespektivestatattbestämma.Stadgansandradelbestårbaraavartikel7ochdenlistarenradmålochprincipersomstatenåtarsigattföljavidenratificering.Dessainnefattarblandannatattstaterskamotverkaochförebyggadiskrimineringiförhållandetillanvändandetavminoritetsspråkochbyggauppenlegalochadministrativstruktursomerkännerochrespekterarminoritetsspråken.Vidareinnehållerartikelnettstyckesombetonarsamrådochinflytandefördenationellaminoritetersomomfattasavstadgan.

”Vidfastläggandeavsinpolitikifrågaomlandsdels-ellerminoritetsspråkskallparternatahänsyntilldebehovochönskemålsomuttrycksavdegruppersomanvändersådanaspråk.Deuppmuntrasattimånavbehovupprättaorganförattgerådtillmyndigheternaiallafrågorsomsammanhängermedlandsdels-ellerminoritetsspråk.”

Stadganstredjedelbeståravettantalprincipersomtillträdandestaterkangöraetturvalavatttillträda.Idessförstaartikelfastslåsviktenavundervisning.Artikelntaruppprinciperförundervisningpåochiminoritetsspråkisågottsomallaformeravoffentligskolundervisning.Stadgantarocksåuppåtgärdersomsyftartillattundervisningihistoriaochkulturskarelateratilllandetsminoritetsspråkochattlärarutbildningskatillhandahållas.

24

Stadgansfjärdedelbeskriverdetrapportsystemsomrörstadgansefterlevnadochsombeskrivitspåsidan23.

Svensk lagstiftning rörande nationella minoriteters rätt till utbildning

IsambandmedattSverigeratificerademinoritetskonventionernainfördestvånyalagarsomgerenutökadrättattanvändasamiska,finskaochmeänkieliioffentligasammanhang.Någramotsvarandelagarochrättigheterfinnsinteröranderomanichibochjiddisch.

Dedelaravkonventionsåtagandenasomrörutbildningsfrågoransågsistoradelarredanvararegleradeidesvenskaskolförfattningarna.Endastifrågaomförskolaochomatteleverskahakunskapomnationellaminoriteterochminoritetsspråkenansågsnyregleringnödvändig.51

Rätt till minoritetsspråk inom vissa geografiska områden

Dennuvarandesvenskaminoritetslagstiftningenäruppbyggdkringmodellenattdetskafinnasgeografisktavgränsadeområdendärskyddetochstödetförminoriteternaärstarkare.Tankenmedsärskildaspråkrättigheterinomettsåkallatförvaltningsområdeärattenminoritetochdessspråkärkoncentreradtillettvisstgeografisktområde.52Inomförvaltningsområdenaharnationellaminoriteterblandannatutökaderättigheterattanvändaminoritetsspråkenikontaktermedmyndigheterochdomstolarochfåvisssamhällsservicepådessaminoritetsspråk.DetsamiskaförvaltningsområdetbeståravArjeplog,Gällivare,JokkmokkochKirunakommuner.FörvaltningsområdetförfinskaochmeänkieliutgörsavGällivare,Haparanda,Kiruna,PajalaochÖvertorneåkommuner.

Ifrågaomutbildningharsamiska,sverigefinskaochtornedalskabarninomförvaltningsområdenarätttillförskoleverksamhetdärhelaellerdelaravverksamhetenbedrivspåsamiska,finskarespektivemeänkieli.

Rätt till undervisning i och på sitt språk

Rätttillundervisningiminoritetsspråkärinteknutentillvissageografiskaområden,utangaranterasgenommodersmålsundervisningenigrundskolan.Skyldighetförskolanatterbjudasådanundervisningregleras

51 Prop. 1998/99:143 (1999) Nationella minoriteter i Sverige, s. 58–59.

52 Det finns två lagar som fastslår rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175 och 1999:1176).

25

i2kap.9–14§§grundskoleförordningen.Enelevharrätttillundervisningimodersmålomenellerbådavårdnadshavareharannatspråkänsvenskasommodersmålochomelevenhargrundläggandekunskaperispråket.53Enkommunäremellertidskyldigattanordnamodersmålsundervisningiettspråkendastomdetfinnsenlämpliglärare.

Äveniförskolanfinnsenskyldighetatterbjudamodersmålsstöd.Enligt1998årsläroplanförförskolanskaförskolanbidratillattbarnsomtillhörnationellaminoriteterfårstödiattutvecklaenflerkulturelltillhörighet.Förskolanskamedverkatillattbarnmedannatmodersmålänsvenskafårmöjlighetattutvecklabådedetsvenskaspråketochsittmodersmål.

Tvåspråkigundervisningfåranordnasendastföreleveriårskurserna1–6somharettannatspråkänsvenskasomdagligtumgängesspråkmedenellerbådavårdnadshavarna,enligt2kap.7§grundskoleförordningen.Förelevermedfinskasomumgängesspråkfårsådanundervisninganordnasäveniårskurs7–9.Enkommunfårdockanordnaförsöksverksamhetmedtvåspråkigundervisningävenförandraeleveränfinskaiårskurserna7–9.54

Samiskabarnfårenligt8kap.3§skollagenfullgörasinskolpliktunderårskurserna1–6isameskolan.Försameskolangällerattundervisningskagespåsvenskaochsamiskaochattämnetsamiskaskaförekommaisamtligaårskurser,se3kap.2§SameF.

Skydd mot diskriminering och kränkande behandling inom utbildningsväsendet

RamkonventionensbestämmelseromjämlikhetochskyddmotdiskrimineringärimplementeradeiSverigevadgällerskolangenomLag(2006:67)omförbudmotdiskrimineringochannankränkandebehandlingavbarnochelever.Lagenomfattardärförbarnocheleversomtillhördenationellaminoriteternaochderasutbildningssituationochrätttillolikautbildningsinsatsersommodersmålsundervisning.

Lagengerettskyddmotdiskriminering,trakasserierochannankränkandebehandlingfrånskolanssidaochåläggerskolanattarbetaförattförebyggatrakasserierochannankränkandebehandling.Lagengerocksåskolanenskyldighetattbedrivaettarbeteförattfrämjabarnsocheleverslikarättigheter.

53 DO välkomnar den nyligen genomförda förändringen där kriteriet dagligt umgängesspråk tagits bort, samt kravet på minsta elevantal för sverigefinska och judiska elever. För fristående skolor gäller samma skyldighet att tillhandahålla modersmålsundervisning på samma sätt som en kommun är skyldig att tillhandahålla sådan undervisning.

54 Förordningen om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan (2003:306).

26

Europarådets kritik mot SverigeStatersomundertecknatEuroparådetsminoritetskonventionerskavarttredjeårlämnarapportertillEuroparådetomfrågorsomrörgenomförandetavkonventionerna.ÖvervakningenutförsavEuroparådetsexpertkommittéersomgranskarstaternasrapporter.DärefterframställerexpertkommittéernarapportertillEuroparådetsministerkommittésompågrundvalavvadsomframkommeravrapporternaframställerrekommendationertillrespektivestat.

Europarådets ramkonvention

SverigeharlämnattvårapportertillEuroparådetomhurSverigetillämpatramkonventionen.DensenasterapportenharvaritföremålförgranskningochEuroparådetsexpertkommittélämnadeden8november2007sinandrarapportrörandeSverigestillämpningavbestämmelsernairamkonventionen.55Rapportenpekarpåenradbristernärdetgällerminoriteternasmöjlighetertillutbildning.

ExpertkommitténvälkomnarSkolverketsgranskningavhurnationellaminoriteterframställsiläromedelochattdetfinnsenwebbsidaförmodersmål,menkonstaterarattdenkritiksomframfördesidenförraövervakningsrundanfortfarandeärgiltig.56

KommitténframhållerattrelevantamyndigheterbörfinnavägarförattkommaåtdenbildavnationellaminoriteternaskulturochhistoriasomfinnsiläroböckerochsomSkolverketsgranskningvisarpå.Detkräverenligtkommitténettnärasamarbetemellannationellaminoriteterochskolväsendet.57BristenpåläraresombehärskarminoritetsspråkidentifierasavkommitténsomettstortproblemförSverige.Kommitténvälkomnarregeringensinitiativattfåtillståndenplanföratterbjudauniversitetsutbildningförlärareiminoritetsspråk,menefterlyserkonkretaresultat.Bristenpålärareiminoritetsspråkenromanichibochsydsamiskaärenligtkommitténsynnerligenallvarligochkräverkraftfullaochskyndsammainsatser.

55 Nästa rapport till Europarådet rörande tillämpning av ramkonventionen kommer Sverige att lämna i juni 2011.

56 Council of Europe (2007) Advisory committee on the framework convention for the protection of national minorities (2007) Second opinion on Sweden on 8 November 2007. punkt 21–22.

57 Council of Europe (2007) Advisory committee on the framework convention for the protection of national minorities (2007) Second opinion on Sweden on 8 November 2007. punkt 119.

27

Expertkommitténnoterarattdetfinnsentydligefterfråganpåtvåspråkigundervisningblanddenationellaminoriteterna.VidarekonstaterarkommitténattfriskolornahaftencentralrolliatterbjudaundervisningpåminoritetsspråkenochuppmuntrarSverigeattytterligarestödjainitiativpåområdet.Sverigebör,enligtkommittén,övervägainförandetavenlagstadgadskyldighetattanordnatvåspråkigundervisning.

Kommitténnoterarvidareattjudiskaskolandefinieratssomenkonfessionellskola,utanattjudiskaföreträdarehaftmöjlighetattdeltaibeslutsprocessen.Enligtkommitténärbeslutetolyckligt.Kommitténföreslårattsvenskamyndigheterskyndsamtvidtaråtgärderförattjudiskarepresentanterskadeltaibeslutsomrörskolanochbeaktaattbeslutsomfattasinteärdiskriminerande.

Kommitténägnarsärskilduppmärksamhetåtromskabarnsvillkoriskolan.Kommitténvälkomnarattfråganomromskabarnsskolgångharuppmärksammats,menefterlyserkonkretaresultatsominnebärenreellförbättringförromskabarnssituationiskolan.Kommitténframhållerviktenavytterligareåtgärdersomförsäkrarromskabarnsmöjlighetertillenutbildningsomärfrifråntrakasserierochsomrespekterarromerochderaskultur.

Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk

SverigeharlämnattrerapportertillEuroparådetrörandetillämpningavspråkstadgan.Densenasterapporten,somöverlämnadestillEuroparådetioktober2007,ärnuföremålförgranskningavexpertkommittén.Ministerkommitténkommersedan,under2009,attförtredjegångenlämnarekommendationertillregeringenangåendeSverigestillämpningavspråkstadgan.NärEuroparådet2006lämnadesinandrarapportrörandeSverigestillämpningavbestämmelsernaistadgankonstateradesenradbristerochlämnadeenradrekommendationerpååtgärdersomSverigebörgenomföra.

MinisterkommitténpåtalarviktenavattSverigeskaparenspecifiklagstiftningtillskyddfördefemminoritetsspråkenochattSverigeinrättarettorgansomfårtilluppgiftattövervakadennalagstiftning.Kommitténbetonarsärskiltviktenavattutvidgaförvaltningsområdenaförfinskaochsamiska.

MinisterkommitténunderstrykervidareattSverigebörvidtaåtgärderförattstärkatillgångentillutbildningiochpåminoritetsspråken.Kommitténpoängterarattdetbehövertillförasresurserochvidtasåtgärderförattundanröjadestrukturellahindersomfinnsidag.Förattkommaåtdetta

28

krävslångsiktigastrategierförattlösabristpålärareochbristpåtillgångtillhögstadieutbildningpåminoritetsspråken,menarministerkommittén.

Ministerkommitténägnarsärskilduppmärksamhetåtbarnsmöjligheterattfåmodersmålsundervisningpåminoritetsspråk.DetframhållsattsåvälkvalitetsomtillgångtillmodersmålsundervisningmåsteförbättrassamtattSverigebörvidtasärskildaåtgärderförattjudiska,samiska,sverigefinska,tornedalskaochromskabarnskallkunnaerbjudastvåspråkigautbildningar.

MinisterkommitténframhållervidareattSverigebörvidtaåtgärderförattfrämjaanvändandetavfinska,meänkieliochsamiskaikontaktmedförvaltningsmyndigheterochdomstolarinomförvaltningsområdena.58

58 Council of Europe (2006) Recommendation of the Committee of Ministers Council of Europe on the application of the Charter by Sweden.

29

Nationella minoriteters erfarenheter av diskriminering inom utbildningsväsendetSkolanharensärskildrollochettsärskiltansvarisamhället.Under1900-taletssenarehälftharskolanurskiltssombådeverktygochmedeliambitionenattavskaffasocialaklyftor.Närdengemensammagrundskolaninfördesibörjanav1960-taletvarvisionenattdenskullevaraenplatsdärallaeleveroavsettbakgrundskulleerbjudassammamöjlighetertillutbildningochfortsattastudier.

Enillustrationavskolanssärskildauppdragfinnsiförskolansochgrundskolansläroplanersomangerattskolanärenplatsdärbarnoavsettbakgrundskaerbjudaslikvärdigutbildning.Skolanskagrundaspåochutformasiöverensstämmelsemedgrundläggandedemokratiskavärderingar.59Devärdensomskolan,enligt1994årsläroplan,skagestaltaochförmedlaär”människolivetsokränkbarhet,individensfrihetochintegritet,allamänniskorslikavärde,jämställdhetmellankvinnorochmän,samtsolidaritetmedsvagaochutsatta”.60Vidareangerläroplanenmålsomangerinriktningenpåskolansarbete.Skolanskasträvaefterattvarjeelevska”visarespektfördenenskildaindividenochidetvardagligaarbetetutgåfrånettdemokratisktförhållningssätt”.61Eftergenomgångengrundskolaskavarjeelevha”kunskaperomdenationellaminoriteternaskultur,språk,religionochhistoria”.62

TrotsuttaladeintentioneromattarbetautifrånengemensamvärdegrundochsomtillvaratarelevernaskunskaperocherfarenhetervisarforskningochDO:sdialogmednationellaminoriteterattdetärmajoritetssamhälletsuppfattningarsomvägertyngstiskolvärlden.Idettakapitelbeskrivsjudars,samers,sverigefinnars,tornedalingarsochromerserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendetsåsomdekommittilluttryckiDO:sdialogmedminoriteter.Detärviktigtattframhållaattdefemminoritetsgruppernaärsinsemellanolikaochharolikaförutsättningarnärdetgällerattbevaraochutvecklasittspråk.Idetföljandepresenterasgemensammaerfarenheterfråndefemminoriteterna,menävenspecifikaerfarenheterförnågonellernågraavminoriteterna.

59 Lpo 94 (1994) 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 1 Skolans värdegrund och uppdrag.

60 Lpo 94 (1994) 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 1 Skolans värdegrund och uppdrag.

61 Lpo 94 (1994) 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 2.1 Normer och värden.

62 Lpo 94 (1994) 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 2.2 Kunskaper.

30

UtbildningHurutbildningenärutformadäravcentralbetydelseförminoriteternasspråksochkulturersöverlevnadiSverige.Forskningpekarpåattomminoriteternasmöjligheterattöverföraspråkentillnästagenerationintesäkerställs,kanspråkenkommaattdöut.Detkanintenogbetonasattskolansochförskolansrollochverksamhetkanvaraavavgörandebetydelseförenskildasmöjligheteratttillägnasigminoritetsspråketochkulturen.IDO:sdialogmednationellaminoriteterframgårattmångaharerfarenhetavattkommunerharbristandekunskapomnationellaminoriteterochderättighetersomminoriteternaharienlighetmedminoritetskonventionerna.DettabekräftasienrapportfrånSkolverketsomkonstaterarattkunskapomnationellaminoritetersrättigheterärliten,ochdärförfinnsingetarbetesomutgårfrånnationellaminoriteterssärskildarättigheter.63

IDO:sdialogmedminoriteterärdetpåtagligtattdeharerfarenheteravattskolanintebidrartillattstärkaderasidentitet,språkellerkultur.Barnfårytterstsällansinegenidentitet,kulturellersittspråkbekräftadeiundervisningssammanhang.DettaillustrerasävenienrapportfrånSkolverketsomanalyseraretturvalavläroböckerigrund-ochgymnasieskolanmedavseendenpåom,hurochivilkenomfattningdeavvikerfrånläroplanernasvärdegrund.Irapportenkonstaterasattmångaläroböckerkanupplevassomkränkandeellerdiskriminerandeavelevermedminoritetsbakgrund.64Degranskadeböckernaisamhällskunskapochhistoriaäralltförkortfattade,varfördeinteförmårgeutrymmeförnyanseringellerproblematiseringavtillexempelsamerssituationiSverige.Undersökningenpekarävenpåattböckernagerenskevbildavnuvarandeförhållanden.Tillexempelnämnsjudarvidfleratillfälleniläroböckerna,menendastisambandmedförföljelseochmassmord.Judiskabidragtillkulturochvetenskapnämnsytterstsällan.Romers,sverigefinnarsellertornedalingarssituation,kulturellerspråkbehandlasintealls.65ForskarenHaraldRunholmsomgenomförtläroboksgranskningenåtSkolverketframhållerattgrundskolansböcker”inteleverupptilldekravsomfinnsigrundskolanskursplanfördesamhällsorienterandeämnena”.66

63 Skolverket (2005) De nationella minoriteternas utbildningssituation, Rapport 2005:272.

64 Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läromedel s. 45.

65 Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läromedel s. 22 f.

66 Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läromedel s. 23.

31

DetärDO:suppfattningattundervisningomochmednationellaminoriteteromderaskulturochspråkkanbidratillattstärkaminoriteternasspråkochställning.Kunskapsomförmedlasiläromedelochundervisningssammanhangkansägasspeglavadsomansesvaralämpligkunskapattlärauttillbarn.DetkanintenogbetonasattläromedelmåstevisapåennyanseradbildavminoriteternashistoriaochsituationiSverige.Ensådanundervisningkanbidratillattstärkaminoriteternasställningochpåsåsättbidratillattmotverkaochförebyggadiskrimineringavminoriteternabådeiundervisningssammanhangochidetövrigasamhället.

Iförarbetenatilllag(2006:67)omförbudmotdiskrimineringochkränkandebehandlingaveleverkonstaterasattdetäravstorbetydelseatt

”...läroböckernaochandraläromedelsomärproduceradeförundervisninginteärföråldradeochspriderfördomarochförlegadeföreställningarochhärigenomstridermotgrundläggandeochdemokratiskavärderingarsamtFN:skonventionerommänskligarättigheter.”67

AttiundervisningssammanhanganvändasigavlitteratursominnehållergrovageneraliseringarellergerennegativbeskrivningavnationellaminoriteterssituationiSverigekaninteansesfrämjaeleverslikamöjligheter.Riskenfinnsattskolansåsomläromedlenärutformadeidagförmedlarochbidrartillattskapaförenkladeochstereotypaföreställningaromnationellaminoriteter.Sådanlitteraturriskerarocksåattmedföraattbarnsomtillhörnationellaminoriteteruppleversigkränktaochdärmedintekanellervilltillägnasigundervisningensinnehåll,vilketkanpåverkabarnsstudieresultat.

Användandetavläroböckermedkränkandeinnehållkanledatilltrakasserierilagensmeningochresulteraiskadeståndsskyldighet.Dettaberorheltpåhurdenundervisandelärarenhanterarmaterialetiförhållandetilleleverna.68Enskolasomanvändersigavlitteratursomkanuppfattassomkränkandeiförhållandetillnationellaminoriteterbördärförbytautsådanlitteratursomendelavarbetetförattfrämjalikarättigheterochförebyggadiskrimineringochtrakasserier.Omskolanfårvetskapomattenelevupplevtsigtrakasseradpågrundavlitteratursomharanväntsiskolundervisningenharskolanenskyldighetattutredaomständigheterna

67 Prop. 2005/06:38 (2006) Trygghet, respekt och ansvar – Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever s. 68, som beskriver utgångspunkterna för Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

68 Jfr. HomO:s faktablad Kränkande kurslitteratur i högskolans undervisning. Se även Prop 2007/08:95 (2008) Ett starkare skydd mot diskriminering s. 196 där det står: ”att material med delvis föråldrat innehåll används kan normalt inte anses som diskriminerande, men generellt kan det vara önskvärt att utbildningsanordnare söker undvika sådant material vars användande kan uppfattas innebära trakasserier eller annan diskriminering”.

32

ochiförekommandefallvidtadeåtgärdersomskäligenkankrävasförattförhindrafortsattatrakasserier.

Trakasserier

IDO:sdialogmednationellaminoriteterframkommerattjudiska,samiska,sverigefinska,tornedalskaochromskabarnharerfarenhetavtrakasserier,somärkoppladetillderasetniskatillhörighet.Deharutsattsfördettaavbådeandraeleverochlärare.Trakasserierärettbegreppsomavserettkränkandeuppträdandesomharsambandmednågonavdiskrimineringsgrundernakön,etnisktillhörighet,religionellerannantrosuppfattning,sexuellläggningellerfunktionshinder.69Dettakommertilluttryckgenomglåpordsom”lappjävel”,”zigenarunge”,”judeunge”och”finnjävel”ochandranedlåtandetillmälen.Ettexempelpåhurtrakasserierkankommatilluttryckiklassrumärtvåflickorsomskrev”jude”ienpojkesnackemedrödpenna.70

Ettannatexempelärensamiskkvinnasomberättathurhennessonmisshandladesiskolanavtreandrapojkarsomskrek”lappjävel”och”dödalappjäveln”.Misshandelnvarsåpassallvarligatthanfickförastillsjukhus.Mammanharframförtattrektornbagatelliserathändelsenochatthonuppleverattskolanintevidtogåtgärderförattförhindraliknandehändelseriframtiden.71

DOfinnerienbedömningavanmälanometniskdiskrimineringmotVetlandakommunattkommunenellerskolanintevidtagittillräckligaåtgärderförattkommaåtdeetniskatrakasseriersomtvåromskabarnutsattsför.Föräldrarnaharåtskilligagångerpratatmedrektornomattbarnenutsattsförrasistiskauttalandeniskolan.Barnenharbådefysisktochverbalttrakasseratsochdiskrimineratsutanattskolanvidtagitåtgärder.Vidarehardetyngstabarnetutsattsföretniskdiskrimineringgenomatthamissgynnatsavskolanspersonalisambandmedutvecklingssamtal.Barnethadeutvecklingssamtalmedlärare,utanattvårdnadshavarevarmed.72

EnannanerfarenhetsomkommerframiDO:sdialogärattromskaföräldrarintealltidinformerarskolanomattderasbarnärromeroch

69 Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § och Prop. 2005/06:38 (2006) Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, s. 81.

70 DO, Dnr 1293-2006.

71 DO (2008) Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv s. 28.

72 DO, Dnr 1109-2007.

33

talarnågonvarietetavromanichib.IställethardetillexempeluppgettattdekommerfrånPolenochbegärmodersmålsundervisningipolska.Orsakentillattromskaföräldrarintealltiduppgersinromskaidentitetärerfarenheteravdiskrimineringochderasistiskaattitydersomromeroftamöter.73IenundersökningsomDOlåtitgenomförauppgav40procentattmaninteäröppenmedsinromskaidentitetiskolan.74Genomattromskaföräldrardöljersinabarnsromskaidentitet,skyddarföräldrarnademmotförväntadetniskdiskriminering.DettaäretttydligtexempelpådetsomHyltenstammenarnärhanbeskriverhurmajoritetensnegativasynpådettasätt”spilleröver”påminoritetensmöjligheterattutvecklaochbevarasittegetspråkochkultur.75

Detharävenframkommitattjudiskaföräldrarisamtalmedskolanblivittillsagdaattbarneninteskabäradavidsstjärnanmedhänvisningtillattdetkanskapaproblemmedetniskdiskrimineringförbarneniskolan.Enannanerfarenhetärattjudiska,samiska,sverigefinska,tornedalskaochromskabarnavlärareochannanskolpersonalharblivittillsagdaattintepratasittminoritetsspråkiexempelvisskolmatsalochpåraster.Dettastridermotsyftetmedminoritetskonventionernasomgerutökadrättattioffentligasammanhanganvändaminoritetsspråk.

Modersmålsundervisning

Judar,samer,sverigefinnar,tornedalingarochromeruppleverattkommunerintebeaktarderasrätttillmodersmålsundervisningsåsomdenkommertilluttryckiminoritetskonventionerna.Minoriteternauppleverävenattvissakommunertillochmedöppetmotarbetarmöjlighetertillmodersmålsundervisning.Detärtydligtattimångafallberorettbarnsmöjlighettillmodersmålsundervisningpåföräldrarsengagemangochkunskapomderasrättighetersomnationellminoritet.

Mångaföräldrarharerfarenhetavattdesjälvamåsteordnamodersmålslärareiminoritetsspråket.Närföräldrarvälharfåtttagpålärareharkommunerhävdatattdenavföräldrarnaföreslagnalärareninteuppfyllergrundskoleförordningenskravpåattvaraen”lämpliglärare”.Enannanerfarenhetärattkommunerinteerbjudermodersmålsundervisning

73 DO, (2003) Diskriminering av Romer i Sverige, Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av Romer.

74 DO (2003) Diskriminering av Romer i Sverige, Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av Romer.

75 Hyltenstam, Kenneth (1999) ”Inledning: Ideologi, politik och minoritetsspråk” i Hyltenstam, Kenneth (red) Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv, s. 11ff.

34

pågrundavavsaknadavlämpliglärare,trotsattkommuneninteaktivtsöktenläraregenomattexempelvisutannonseraensådantjänst.76

Minoriteternaharävenerfarenheteravbristerimodersmålsundervisningen.Deuppleverattdenimångafallsättspåundantag.Lösningarnaäroftakortsiktigaochostrukturerade.DOharfåttinenanmälanmotenskolagällandemodersmålsundervisningisydsamiskasomillustrerardeförhållandensomnationellaminoriteterpåtalatiDO:sdialogmedminoriteterna.Undervisningenägerrumienannanskolavarförföräldrarnaskjutsarbarnentillskolan.Ingenskolskjutsanordnasavkommunen.Lektionerägeriblandrumikorridorernadåeleverochlärarelåstsutefrånklassrummenpågrundavattmodersmålslärarensaknatnycklar.Skolböckerharivissafalluteblivitochiandrafallblivitförsenade.Lektionernaägerrumunder40minuterefterskoltidpåfredagseftermiddagarnaochandralärareharfleragångerskyndatpålektionerna,förattkunnalåsaskolanochgåhemfördagen.Närföräldrarnapåtalatsituationenförrektornhardeintefåttnågotsvar.77

RätttillundervisningisittmodersmålsomfinnsuttrycktiRamkonventionenochspråkstadgangaranterassomtidigarenämntsiSverigegenomgrundskoleförordningen.Desvenskareglernakringmodersmålsundervisningärutformadesomenskyldighetattanordnautbildningochintesomenrättighetförnationellaminoriteter.Ettproblemmedutformningenavdesvenskareglernaärattdenationellaminoriteternasmöjligheterattutkrävasinrättighetärmycketbegränsade.Någonsanktionsmöjlighetfinnsintehellerkoppladdirekttillgrundskoleförordningenidetfallenkommuninteerbjuderundervisningienlighetmedförordningen.

Ytterligareettproblemärattgrundskoleförordningenkopplarskyldighetenattanordnamodersmålsundervisningtillvissaförutsättningar:delsatteleverskaha”grundläggandekunskaper”isittmodersmål,delsattdetfinns”lämpliglärare”.Dessakravärproblematiskautifrånattfleraavminoritetsspråkenendastharfåtalareochattminoritetsskyddetiinternationellrättsyftartillattbevara,utvecklaochstärkaminoritetsspråken,ävendesomhållerpåattdöut.Dessutomharkravetpålämpliglärareavkommunertolkatssomettkravpåbehöriglärare,vilketnaturligtvisärsvårtelleromöjligtatthittanärfåtalarefinnsavettspråkochnärhögskoleutbildningiettspråksaknas.Isammanhangetärnaturligtvisocksåviktigtattminnasattdennuvarandesituationen

76 Se t.ex. DO, Dnr 1109-2007.

77 DO, Dnr 81-2008.

35

förminoritetsspråkenochderastalareharsinorsakihistoriskaassimileringsambitionerochdiskriminering.78

EuroparådetsexpertkommittéochEuroparådetsministerkommittéharriktatkritikmotSverigeifrågaomundervisningenidenationellaminoritetsspråken,bådevadgällertillgångtillochkvalitetenpåsådanundervisning.DesvenskareglernakringmodersmålsundervisningenochtillämpningenavdemärenligtDOettstrukturelltproblemsomförsvårarochhindrareleversomtillhördenationellaminoriteternaattfåtillgångtillderättigheterdetillerkännsiinternationellrätt.DetkanutifråndettaifrågasättasomSverigeleverupptillsinainternationellaskyldighetervadgällerdenationellaminoriteternasspråkligarättigheter.

DethariDO:sarbeteocksåframkommitattkommunerintehelleralltidanordnarmodersmålsundervisningiminoritetsspråkenienlighetmedgrundskoleförordningen.Attinteerbjudaeleversomtillhördenationellaminoriteternadenmodersmålsundervisningsomenkommunharskyldighetatterbjudaskulleundervissaförutsättningarkunnavaradiskrimineringochledatillskadeståndsskyldighetenligtdiskrimineringslagstiftningen.

Tvåspråkig undervisning

Forskningvisarattspråketärettviktigtverktygförbarnetsmöjlighetertillinlärningochundervisningpåmodersmålpåverkarbarnetsmöjligheteratttillägnasigmajoritetsspråket.Detkonstaterasattbarnocheleversomgesmöjlighetattutvecklasittmodersmålharlättareattutvecklasinkognitivaförmågaochattlärasigytterligarespråk.79

Tvåspråkigundervisningpåminoritetsspråkförekommerisameskolan,desverigefinskaskolorna,judiskaskolan,romskakulturklassenochandrakvarvarandetvåspråkigaklasserikommunalregi.IDO:sdialogmedminoriteternaefterlysesettökatstödfrånsamhälletssidaförattstärkamöjligheternaattfåtillgångtillsådanundervisning.Detärpåtagligtattdetfinnsdåligaförutsättningarattfåtillgångtilltvåspråkigundervisning.Kommunernasaknarincitamentattanordnatvåspråkigundervisning.Dessutomefterfrågasinsatserförkompetensutvecklingavlärare,menävenförattutökamöjligheternatilllärarutbildningförtvåspråkigundervisning.

78 Se avsnittet om Historisk bakgrund s. 17.

79 SOU 2006:19 (2006) Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket, s. 323.

36

Tillgång till lärare och läromedel

IDO:sdialogmednationellaminoriteterframgåratttillgångpålärareförminoritetsspråkenärettproblemsomivissutsträckningserolikautförminoritetsgrupperna.Dettaärsärskiltproblematiskt,eftersombristpålärareinnebärattkommunerintebehövererbjudaundervisningpåmodersmålet,enligtgrundskoleförordningen2kap.9–14§§.Samtidigtfinnsdet,vilketredanframhållits,erfarenheteravattkommunerinteansträngersigförattundersökaomdetfinnslämpliglärareatttillgågenomatttillexempelutannonseratjänstsommodersmålslärare.80

Skolverketangerienrapportstatistiköverhurmångamodersmålsläraresomfannsår2005.Detframgårattantaletmodersmålslärareintemotsvararantaleteleversomärberättigadetillundervisningiminoritetsspråk.Tillexempelangesattdetendastfannsfemtonlärareiromanichib.Dennasiffrakanjämförasmedattdetrapporteradeantaletberättigadeelevertillundervisningiromanichibivarieteternakaléochlovari/kelderashvar1208.81

IDO:sdialogmedminoritetsgrupperharsynenpåmodersmålsundervisningdiskuteratsochkopplatstillhurattraktivtdetärattvaralärareimodersmål.Detbetraktassomettarbetesomharlågstatusochendelvismarginaliseradrolliförhållandetillövrigalärareigrundskolor.Vidarefinnsenbristpåläromedeliochpådenationellaminoritetsspråken,varfördetinteärovanligtattläraremåsteskapaegetundervisningsmaterial.82Förmångamodersmålsläraregällerävenotryggaanställningsvillkor.Fråndenromskaminoritetsgruppenhardessutomfråganomkravetattvarabehöriglärareensärskildproblematiksomkräversärskildalösningar.Fåromerhargåttutgymnasieskolanochfåromerharsåledesformellbehörighetattverkasommodersmålslärare.Tillproblembildenhördessutomattdetintefinnsnågonhögskoleutbildningiromanichib.

Somframgårärsituationenförjudiska,romska,samiska,sverigefinskaochtornedalskabarnsmöjligheterattfåtillägnasigminoritetsspråketavhängigtenradstrukturellaproblemsompåverkarbarnsmöjligheterattutvecklaochbevaraspråketochpåsåsättderasmöjligheteratthävdadeikonventionenangivnarättigheternaförattspråketskavaraennaturligdelavsamhället.DettaharävenuppmärksammatsavEuroparådetsomriktatskarpkritikmothurSverigeleverupptillkonventionerna.

80 Se t.ex. DO, Dnr 1109-2007.

81 Skolverket (2005) De nationella minoriteternas utbildningssituation 272:2005, s. 49–50.

82 SOU 2006:19 (2006) Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket, s. 336 f.

37

Sammanfattning och förslag till åtgärderSyftetmeddennarapportärattbidramedkunskapomnationellaminoriteterssituationinomutbildningsväsendetidaggenomattsynliggöraderaserfarenheteravdiskrimineringinomutbildningsväsendetsamtföreslååtgärderförattförebyggaochmotverkadiskriminering.TankenärattrapportenskatjänasomettunderlagfördenkommandeDiskrimineringsombudsmannensochandraaktörersfortsattaarbeteförattförebyggaochmotverkadiskriminering.

Denöversiktligabeskrivningenavdenassimilerings-ochutbildningspolitiksombedrivitsiSverigeillustrerarhurregelverkochnormerpåolikasättbegränsatochhindratminoriteterfrånattåtnjutasinarättigheter.Majoritetssamhälletharpåolikasättsystematisktunderordnatochskapatenutbildningspolitiksomstigmatiseratminoriteter.Språkförbudochsegregeradeskolformerhardirektpåverkatnationellaminoritetersskolgång.1900-taletsrasbiologiochandrarasistiskastrukturerharpåolikasättpåverkatmajoritetssamhälletsuppfattningaromochhandlingarmotminoriteter.Forskningensochmyndighetersuppenbarakränkningar,såsomsteriliseringar,skeddemedutgångspunktirasistiskaföreställningaromminoriteterssärskildaegenskaperochlevnadssätt.Politikenharpåverkatminoritetersmöjligheteratthävdasittspråkochsinkultur.Närproblemformuleratsochlösningarföreslagitsharminoriteternaintevaritdelaktigaellerhaftinflytandeifrågorsomberörtdem.Enkonsekvensavdettaärattmångajudar,samer,sverigefinnar,tornedalingarochromerförloratsittspråkochaldrigfåttlärasigjiddish,samiska,finska,meänkieliellerromanichib.Somframgåravrapportenbefinnersigmångaavspråkenienspråkbytesprocess.

IDO:sdialogmedminoriteterframgårattdenfördapolitikenharpåverkatminoriteternassjälvbildochmångaharerfarenhetavattintevaradelaktigaisamhället.TrotsattSverigeratificeratEuroparådetsminoritetskonventionerochdärmedåtagitsigattfrämjanationellaminoritetersmänskligarättigheter,visardennarapportattdetalltjämtfinnsdiskriminerandestrukturersompåverkarminoritetersmöjligheterattfåsinarättighetertillgodosedda.

NationellaminoriteterserfarenhetavdiskrimineringvisarattdetmåstetillytterligareåtgärderförattSverigeskalevaupptilldeinternationellaåtagandena.DettabekräftasävenavEuroparådetsomkritiserathurSverigeefterleverkonventionerna.DOanserattkritikenmåstetaspåallvarochresulteraikonkretaåtgärderochbättreimplementeringavminoritetskonventionerna.Idetföljandepresenterasenradförslagsomsyftartillattförbättrautbildningssituationenförnationellaminoriteter.Någraavförslagenärintedirektkoppladetillutbildningssituationen,men

38

påverkarnationellaminoritetersmöjligheteratthävdasinarättigheter.Dithördeförslagsompresenterasunderdetreföljanderubrikerna:erkännande,kunskapochdelaktighet.

Erkännande

SverigehargenomattratificeraEuroparådetsminoritetskonventioneråtagitsigspecifikaskyldighetergentemotnationellaminoriteter.SomratificerandestatärSverigeskyldigtattverkaförattderättighetersomfastslåsikonventionernakommernationellaminoritetertilldel.

IpropositionenNationellaminoriteteriSverigeangerregeringenattdeåtgärdersombehövdesförattSverigeskullekunnaratificerakonventionernaochförslagenskullesessomettförstastegmotensamladminoritetspolitik.83DOmenarattdetbehövsettnästastegförattSverigeskalevaupptillintentionernaiminoritetskonventionerna.

DOmenarävenattSverigebörhaenhögreambitionsnivåidessafrågor.Europarådetharsärskiltuppmärksammatattförvaltningsområdenabörutvidgasochattdetutanförförvaltningsområdetsaknaslagarsomreglerarminoritetersspråkligarättigheter.VidaremenarEuroparådetattdetbörinrättasettorgansomövervakarochföljerupphurSverigeleverupptillminoritetskonventionerna.DOföreslårdärför:

attregeringentarinitiativtillåtgärdersominnebärattambitionsnivånförminoritetspolitikenhöjsavsevärtochattSverigesäkerställernationellaminoritetersrättigheter.

attregeringengerGrundlagsutredningenetttilläggsdirektivisyfteattutredahurdenationellaminoriteternaochdesärskildarättigheternakangesettstarkaregrundlagsskydd.

attregeringentarinitiativtillenlagomnationellaminoriteterochminoritetsspråkisyfteattsäkerställaminoritetersmänskligarättigheterienlighetmedminoritetskonventionerna.

attregeringentarinitiativtillentillsynsmyndighetsomhariuppgiftattövervakaSverigesefterlevnadavminoritetskonventionernaochandrainternationelladokumentsomrörnationellaminoriteter.Iuppdragetböräveningåattverkaförökadkunskapomnationellaminoritetersrättigheter.Dettaförattdetbehövsmerkunskapomnationellaminoriteterssituationochrättighetersamtentydligarestyrningochövervakningavgenomförandetavnationellaminoritetersrättigheter.

83 Prop. 1998/99: 143 (1999) Nationella minoriteter i Sverige. s. 30.

•

•

•

•

39

Kunskap

DOkankonstateraattbristenpåforskningochstatistikärettproblemnärmanskautvärderaefterlevnadavreglersomskasäkerställanationellaminoritetersrättigheterochföljauppförändringarsomskerövertid.DOförslårdärför:

attregeringenförattökakunskapenomnationellaminoriteterssituationiSverigeavsättermedelförforskningomjudars,samers,sverigefinnars,tornedalingarsochromerssituationochdåsärskiltförekomstenavdiskrimineringinomolikasamhällsområden.

Delaktighet

DOanserdetviktigtattnationellaminoritetersmöjlighettillreelldelaktighetochinflytandeisamhälletsäkerställs.Myndigheter,särskiltstatligaochkommunala,harenviktigrollochettstortansvarförattSverigefullföljersinaåtagandenommänskligarättigheter.Kommunersvararidagförenstordelavdesamhällsuppgiftersomdirektberörenskildamedborgare,ochenradavdessauppgifterharstorbetydelseförförverkligandetavnationellaminoritetersmänskligarättigheter.

MotbakgrundavdeproblemsomidentifieratsiDO:sarbetemednationellaminoritetersrättigheterföreslårDO:

attregeringenochberördamyndigheteridialogmednationellaminoritetersäkerställerjudars,samers,sverigefinnars,tornedalingars,ochromersdelaktighetochreellainflytandeifrågorsomberördemienlighetmedvadminoritetskonventionernaföreskriver.

attregeringenserövermöjligheternatillsåvälekonomisktsommetodisktstödförnationellaminoritetersegenaktivitetocharbetemotdiskrimineringochförmänskligarättigheter.

attregeringenisamarbetemednationellaminoriteterriktarinformations-ochutbildningsinsatsertilllänsstyrelserochkommuneromjudars,samers,sverigefinnars,tornedalingarsochromerssituationochmänskligarättigheter.

Skolan och förskolan

Diskriminerandestruktureriskolanpåverkarbarnsskolresultatochfårdärmedkonsekvenserförderasmöjlighetertillvidarestudier,vilketisinturpåverkarderasmöjligheteratttasigutiarbetslivet.

•

•

•

•

40

Iskolansuppdragliggeratterbjudaenlikvärdigutbildning,utifråndeolikabehovochförutsättningarsomvarjeflickaochpojkehar.Detärallvarligtnärdetiutbildningssystemetfinnsstrukturellahindersommotverkarnationellaminoritetersrättigheter.Detäruppenbartattdetiförskolaochskolakrävsåtgärderförattkommaåtdetta.Hurresurserfördelas,menävenenfrånvaroavsatsningar,kanvarauttryckförstrukturelldiskriminering.

Detärpåtagligtattdeutökaderättighetersomsverigefinska,tornedalskaochsamiskabarnhariförskolanochsomgällerinomförvaltningsområdenaintealltidkommerdessabarntilldel.Mångasverigefinnar,tornedalingarochsamerbordessutomutanförförvaltningsområdena,vilketmedförattmångabarninteomfattasavdespråkligarättighetersomgälleridessaområden.Vidareomfattasinteromanichibochjiddischavdessarättigheterdådebetraktassomicketerritoriellaspråk.DOkankonstateraattminoritetsspråkenjiddischochromanichiböverhuvudtagetinteharägnatsdetstatligaengagemangsomspråkenförtjänarochäribehovav.DOföreslårdärför:

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattgenomföradeförslagsompresenterasiutredningarnaRättentillmittspråk–Förstärktminoritetsskydd(SOU2005:40)ochAttåtertamittspråk–Åtgärderförattstärkadetsamiskaspråket(SOU2006:19).

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattistörreutsträckningknytaspråkligarättighetertillviktigasamhällsfunktioner.84

attregeringentarinitiativtillåtgärdersomsyftartillattbrytaspråkbytesprocessenförromanichibochjiddisch.

Judiska,samiska,sverigefinska,tornedalskaochromskabarnocheleverharerfarenheteravattskolanintebidrartillattstärkaderasidentitet.Vidarehardeerfarenheteravattutsättasföretniskatrakasserierochdiskriminering.DOföreslårdärför:

attregeringengerSkolverketiuppdragattidialogmednationellaminoritetersärskiltarbetamedattmotverkaochförebyggadiskrimineringinomutbildningsväsendet.

attskolorsomendelavsittplanmässigaarbeteförattfrämjabarnsocheleverslikarättigheterochförebyggadiskrimineringochtrakasserierinventerarkurslitteraturenochgranskarhurutbildningenförochomnationellaminoritetersker.

84 Se vidare DO:s remissvar, Dnr 375-2008.

•

•

•

•

•

41

Språkbytesprocessenfördenationellaminoritetsspråkenmåstebrytas.Förattspråkenskabevarasochutvecklaskrävsskyndsammaåtgärder.Detkaninteuteslutasattskolorsochkommunershanteringavmodersmålsundervisningochmodersmålslärarnasojämlikapositioniförhållandetillandralärareiskolanåterspeglasibarnensuppfattningomsittmodersmålochsinkultur.Modersmålsundervisningärenavfleraviktigaåtgärderifrämjandetavdenationellaminoritetsspråken.Bristenpålärareidessaspråkärettstortstrukturelltproblemsommåstelösasförattsäkerställaspråkensfortlevnadochutveckling.Ettannathinderärdenkunskapskolanförmedlaromnationellaminoriteterochderasrättigheter.DOföreslårdärför:

attHögskoleverketutrederhurmankansäkerställaattlärareinomramenförlärarutbildningenfårkunskapomnationellaminoritetersspråk,kulturochmänskligarättigheter.

attregeringengerHögskoleverketiuppdragattstimuleratillgångtillflerlärareidenationellaminoritetsspråkengenomatttillexempelseöverantagningskriteriernatilllärarutbildningar.

attregeringentarinitiativtillåtgärderförattgaranteraundervisningiochpådenationellaminoritetsspråkengenomattfrämjautbildningavlärareidessaspråk.

attregeringengerSkolverketiuppdragatttillsammansmeddenationellaminoriteternautarbetakriterierförframtagandeavläromedeliochpådenationellaminoritetsspråken.

attregeringengerSkolinspektioneniuppdragattidialogmednationellaminoritetersäkerställerattskolorisinverksamhetspeglarnationellaminoritetersspråkochkultur.

attregeringengerSkolinspektioneniuppdragattisinordinarieverksamhettillsehurnationellaminoritetersutökaderättigheterefterlevs.

Avgrundskoleförordningenframgårattdetintefinnsnågrasanktionsmöjligheterdirektkoppladetillgrundskoleförordningen,vilketförsvårarnationellaminoritetersmöjligheterattutkrävasinaspråkligarättigheter.DOföreslårdärför:

attreglernakringmodersmålsundervisningförändrassåatträttentillundervisningidenationellaminoritetsspråkeneffektivtkanutkrävasochattkraftfullasanktionerkopplastillkommunersunderlåtenhetatterbjudamodersmålsundervisning.

Avgrundskoleförordningenframgårattenkommunärskyldigattanordnamodersmålsundervisninginationellaminoritetsspråkendastomdet

•

•

•

•

•

•

•

42

finnsenlämpliglärare.MotbakgrundavdenproblematiksombeskrivsirapportenföreslårDO:

attgrundskoleförordningenskravpå”lämpliglärare”slopasienlighetmeddetförslagsomfinnsiAttåtertamittspråk-Åtgärderförattstärkadetsamiskaspråket(SOU2006:19)ochattdetföreskrivsenskyldighetförkommunernaattanordnamodersmålsundervisning.Omdetintefinnsenlärareskaelevenerbjudasdistansundervisningtillsensådanhittats.

Fleraavminoritetsspråkenharpågrundavdenfördaassimilerings-ochutbildningspolitikenfåvuxnaspråkbäraresomkanföraspråkenvidare.DOanserdärförattgrundskoleförordningenskravpåattelevenskahagrundläggandekunskaperidenationellaminoritetsspråkenförattfåmodersmålsundervisningskaslopas,ochattenregelinförssomgördetmöjligtföreleverattlärasigspråken.DOföreslårdärför:

attgrundskoleförordningenskravpå”grundläggandekunskaper”slopasienlighetmeddetförslagsomfinnsiRättentillmittspråk–Förstärktminoritetsskydd(SOU2005:40).Dettaförattjudiska,romska,samiska,sverigefinskaochtornedalskabarnocheleverskagesmöjlighetattlärasigminoritetsspråkeninomramenförskolansverksamhet.

FörattkommaåtsituationendärmångabarnochföräldrarfråndenationellaminoriteternaintekännertillsinaspråkligarättigheterföreslårDO:

attkommuneråläggsattisambandmedinskrivningiförskoleklassellernärelevskrivsinigrundskolainformeraromrätttillmodersmålochefterfrågarvilkabarnocheleversomönskarmodersmålsundervisning.

Förattbrytaspråkbytesprocessenbehövsåtgärdersomtillförsäkrarnationellaminoritetertvåspråkigundervisning.EnerfarenhetavDO:sarbeteärattfåkommuneranordnarsådan.Ettskälkanvaraattdetsaknassåvälincitamentsomresurserförkommuneratttillhandahållatvåspråkigundervisning.DOföreslårdärför:

attregeringenvidtaråtgärdersomsyftartillattsäkerställanationellaminoritetersmöjligheterattväljatvåspråkigundervisning.

DO:s arbete

MedlikamöjligheterochrättighetersomövergripandemålsättningochmedgrundtankenattnationellaminoritetersjälvaärennyckeltillpositivaförändringsprocessersyftarDO:sarbetetillattminoriteternapåsiktskautvecklaenegenkapacitetförrådgivningochettaktivtarbetemotdiskriminering.FörattnåmålsättningenärdetviktigtattDO,ochdenkommandeDiskrimineringsombudsmannen,fortsätterattarbetautifrån

•

•

•

•

43

strateginömsesidigkunskapsutveckling.Idettaarbeteärdetviktigtattföljandebeaktas.Genomdialogenskapasenlegitimitetochenlångsiktighetiarbetet.DOföreslår:

attdenkommandeDiskrimineringsombudsmannentillvaratarnationellaminoriteterserfarenheteravdiskrimineringgenomfortsattdialogmedföreträdareförnationellaminoriteter.

Detärviktigtattnationellaminoritetersjälvaochsåmångaaktörersommöjligtarbetarförattförebyggaochmotverkadiskriminering.FörattstärkanationellaminoritetersmöjlighettillegenmaktföreslårDO:

attdenkommandeDiskrimineringsombudsmannenbidrartillenutvecklingsomökarnationellaminoriteternaskunskapommänskligarättigheterocharbetemotdiskrimineringgenomattblandannatutbildautbildare.

attdenkommandeDiskrimineringsombudsmannensammanställerochutvecklarenhandbokiarbetetförmänskligarättighetersomkananvändasavnationellaminoriteterförfortsattsjälvständigtarbete.

Detsaknaskunskapochensamladbildavnationellaminoriteterslivsvillkor.Genomforskningsinriktadeinsatserkanenmerheltäckandebildavhurnationellaminoriteteruppleverdiskrimineringochrasismskapas.DärförföreslårDO:

attdenkommandeDiskrimineringsombudsmannensärskiltbelyseromkvinnorochmänfråndenationellaminoriteternaharolikaerfarenheteravdiskriminering.

attdenkommandeDiskrimineringsombudsmannenbidrartillensamhällsförändringgenomattdrivarättsutvecklingenpådetnationellaminoritetsområdetframåt.

•

•

•

•

•

44

ReferenserCatomeris,Christian(2004)Det ohyggliga arvet: Sverige och främlingen genom tiderna.Stockholm.Ordfront.ISBB978-91-7324-996-6.

CouncilofEurope(2006)Recommendation of the Committee of Ministers Council of Europe on the application of the Charter by Sweden.

CouncilofEurope(2007)Advisory committee on the framework convention for the protection of national minorities (2007) Second opinion on Sweden on 8 November 2007.

delosReyes,PaulinaochWingborg,Mats(2002),Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige – en kunskapsöversikt.Norrköping.Integrationsverket.Integrationsverketsrapportserienr2002:12.ISSN1404-5370.

Dir2004:54(2004)Makt, integration och strukturell diskriminering.

DO(2003)Diskriminering av romer i Sverige – Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer.

DO(2008)Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv.Stockholm.Ombudsmannenmotetniskdiskriminering.DO:srapportserienr2008:1ISBN978-91-973654-4-4.

ECRI(1998)ECRI general policy recommendation nr 4. National surveys on the experience and perception of discrimination and racism from the point of view of potential victims.Strasbourg.EuropeanCommissionagainstRacismandIntolerance.

Europarådetsramkonventionomskyddförnationellaminoriteter.

Gustavsson,Josefine(2007)Effekterna av informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering.ExternutvärderingutfördavInstitutetförstudietavmänskligarättigheter,Göteborgsuniversitet.

HomO(2006)Kränkande kurslitteratur i högskolans undervisning.

Huss,LeenaochWande,Erling(2006)”Emancipationivardande?Dragitornedalingarsochsverigefinnarsspråkpolitiskautveckling.”iJunila,MarianneochWestin,Charles(red)Mellan majoriteter och minoriteter – Om migration, makt och mening.

Hyltenstam,Kenneth(red)(1999)Sveriges sju inhemska minoritetsspråk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

Hyltenstam,Kenneth(1999)”Begreppenspråkochdialekt–Ommeänkielisutvecklingtillegetspråk.”iHyltenstam,Kenneth(red)Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

45

Hyltenstam,Kenneth(1999)”Inledning:Ideologi,politikochminoritetsspråk”iHyltenstam,Kenneth(red)Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

Hyltenstam,Kenneth(1999)”Svenskaniminoritetsspråksperspektiv”iHyltenstam,Kenneth(red)Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

Hyltenstam,Kenneth,Stroud,ChristopherochSvonni,Mikael(1999)”Språkbyte,språkbevarande,revitalisering.Samiskansställningisvenskasapmi.”iHyltenstam,Kenneth(red)Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

KU:sbetänkande1999/2000:KU6(2000)BetänkandeNationellaminoriteteriSverige.

Lainio,Jarmo(1999)”Språk,genetikochgeografi–omkontinuitetsproblematikenochdebattenomfinskasomminoritetsspråk”iHyltenstam,Kenneth(red)Sveriges sju inhemska språk – Ett minoritetsspråksperspektiv.Lund.Studentlitteratur.ISBN91-44-00777-9.

Lange,Anders(1999)Invandrare om diskriminering. En enkät och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO).Stockholm.Centrumförinvandrarforskning(CEIFO).

Lernestedt,Lennart,Lerwall,Lotta,Pettersson,Tove,Tiensuu,Annika(2004)Genomgång av DO:s individärenden samt förslag till förbättringar.

Lindquist,Bosse(1991)Förädlade svenskar.Falun.AlfabetaBokförlagAB.ISBN9177122968.

Mörkenstam,Ulf(1999)Om ”Lapparnes privilegier”. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997.Stockholm.Stockholmsuniversitet,Stockholmstudiesinpoliticsno.67.ISSN0346-6620.

Prop.1998/99:143(1999)Nationella minoriteter i Sverige.

Prop.2005/06:38(2006)Trygghet, respekt och ansvar – Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Prop2007/08:95(2008)Ett starkare skydd mot diskriminering.

RodellOlgac,Christina(2005)Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola – från hot till möjlighet.Stockholm.HLSFörlag.ISBN13:978-91-7656-613-8.

Rskr.1999/2000:69

46

Runblom,HaraldochTydén,Mattias(1990)”Judar”iSvanberg,IngvarochRunblomHarald(red)Det mångkulturella Sverige – En handbok om etniska grupper och minoritete.

Rådetsdirektiv(2000)Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Nr L 180, 19/07/2000.

Skolverket(2002)Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning.Stockholm:Skolverket.02:777.ISSN1651-3460.

Skolverket(2005)De nationella minoriteternas utbildningssituation.Stockholm.Skolverket.272-2005.ISSN1103-2421.

Skolverket(2006)I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läromedel.Stockholm.Skolverket.285:2006.ISSN1103-2421.

SOU2005:56Det blågula glashuset – Strukturell diskriminering i Sverige.BetänkandeavUtredningenomstrukturelldiskrimineringpågrundavetniskellerreligiösdiskriminering.Stockholm.Fritzesoffentligapublikationer.ISSN0375-250X.

SOU2006:19Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket.SlutbetänkandeavUtredningenomfinskaochsydsamiskaspråken.Stockholm.Fritzesoffentligapublikationer.ISSN0375-250X.

SOU2006:40Utbildningens dilemma – Demokratiska ideal och andrafierande praxis.RapportavUtredningenommakt,integrationochstrukturelldiskriminering.Stockholm.Fritzesoffentligapublikationer.ISSN0375-250X.

Sznajderman-Rytz,Susanne(2007)Jiddisch – Ett språk utan land med hemvist i Sverige. Åtgärder för att stärka och utveckla jiddisch år 2007(opublicerat).

47

ISBN 978-91-973654-9-9 ww

w.d

o.se

diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet · 2015. 5. 4. · samiskans...

Documents