Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Stiftelsen Nordiska museet dnr A 15-547/11, Digisam Dnr RA 06-2013/4851

1

2

1. Myndighetens/institutionens namn:

Stiftelsen Nordiska museet

1.1 Hur ser myndighetens/institutionens explicita uppdrag enligt instruktion,

regleringsbrev etc. ut, i relation till regeringens nationella strategi Digitalt

kulturarv?

Institutioner i form av stiftelser, bolag eller ideella föreningar får inga regleringsbrev för sin

verksamhet. Valet av form för styrning beror bland annat på organisationsform och vilken

roll staten har - till exempel om de har bildat stiftelsen eller bara ger finansiellt bidrag till

verksamheten. Stiftelsen Nordiska museet (grundad 1880), så som eget rättssubjekt och där

staten endast lämnar ett finansiellt bidrag, erhåller på så vis inte regleringsbrev utan ett

regeringsbeslut med riktlinjer för kommande budgetår avseende statens bidrag till stiftelsen.

Riktlinjerna innehåller mål, uppdrag och återrapporteringskrav. I stiftelsens Nordiska

museets riktlinjer från regeringen finns inget som särskilt kopplar till regeringens nationella

strategi Digitalt kulturarv, endast att museet ska öka tillgängligheten till samlingarna.

I Nordiska museets mål och strategier som 2013 fastställdes av nämnden (stiftelsens

styrelse) anges bland annat att museet ska upprätta en långsiktig plan för digitalisering och

tillgänglighet samt lämna förslag till finansiering och att museet ska utnyttja nya tekniska

lösningar och distributionsvägar, där publikens möjligheter till dialog och interaktivitet ökar

samt att databaser (föremålssamlingar, arkiv och bibliotek) och annan infrastruktur som

svarar mot olika forskningsbehov ska stödjas och utvecklas.

1.2. Hur ser samlingarna ut? Vad består de av för slags material?

Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1520-talet fram till nutid. Artur Hazelius

började samla föremål 1872 och nu finns det över 1,5 miljoner föremål i samlingarna vilket

tar ca 25 000 m2 magasinsyta i anspråk – storleken växlar från knappnålar till praktvagnar.

3

Figur 1. Nordiska museet samlingar. Se bilaga för illustration i större format.

Arkivet omfattar drygt 4 700 hyllmeter och innehåller unika samlingar av uppteckningar,

svar på frågelistor, arbetarminnen och andra självbiografier, dagböcker, kassaböcker och

brev. I arkivet ingår även fotografier, filmer och ljudupptagningar. Fotosamlingarna bedöms

innehålla cirka 6 miljoner fotografier.

4

Biblioteket som omfattar cirka 250 000 volymer är ett vetenskapligt specialbibliotek för

svensk kulturhistoria. Samlingen består av böcker, tidskrifter, kataloger, broschyrer och

varukataloger.

Utöver den stora museibyggnaden på Djurgården äger stiftelsen flera kulturhistoriska miljöer

med cirka 460 byggnader på skilda håll; Tyresö slott, Julita gård, Svindersvik och Härkeberga

kaplansgård. Även Villa Lusthusporten, den s.k. Wicanderska villan på Djurgården tillhör

stiftelsen. Stiftelsen äger dessutom cirka 2 200 ha mark och 800 ha fiskevatten. De olika

fastigheterna har i de flesta fall tillförts museet som testamentariska gåvor. Slutligen förvaltar

Nordiska museet levande samlingarna på Julita gård. Där finns bland annat äldre köksväxter

som samlats in från olika delar av Sverige samt en äppelgenbank, en humlegenbank, och en

pion samling, och. Arbetet med att bevara levande samlingar i genbanker bedrivs i samarbete

med det Nationella programmet för odlad mångfald, POM.

1.3. Hur hanteras förhållandet mellan myndighets/institutionsarkiv och

samlingar?

Nordiska museet gör ingen åtskillnad mellan ämbetsarkivet och samlingarna utan all

information hanteras inom ramen för en integrerad infrastruktur.

1.4. När antas planen formellt? När kommer den att revideras?

Stiftelsen Nordiska museet ska, inom ramen för regeringsuppdraget Digit@lt kulturarv, ta

fram en strategi och en plan för museets samlade arbete med digitalisering och

tillgängliggörande av kulturarvsinformation. Målsättningen är att planen ska kunna antas

under hösten 2015 och att den ska revideras vart annat år.

Bilaga 1: Illustration över samlingarna

5

2. Styrning – Med styrning avses här den övergripande strategiska

ledningen av myndighetens/institutionens arbete med digitalisering,

digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvs-

material och kulturarvsinformation – med avseende på bl.a. mål,

struktur och strategiska vägval.

2.1. Planeras utvecklingsinsatser inom området styrning under perioden

fram till och med 2015? Vilka?

Under 2012-13 genomfördes en genomlysning av Nordiska museets interna informations-

strukturer och processer för samlingshantering. Flera förslag lades fram till vad som bör

göras för att förbättra och effektivisera museets infrastruktur för samlingshantering. Ett

fördjupat utredningsarbete har påbörjats och under perioden 2014-2015 är följande insatser

prioriterade:

Utreda möjligheten att bygga upp en generell infrastruktur för museets verksamhet med

digital dokumentation och insamling. Utredningen berör också frågan om hur digitala

samlingsrelaterade dokument och digitalt födda handlingar som t.ex. skannade

arkivhandlingar och information från insamlingar ska kunna administreras, lagras och

distribueras.

Se över processen för hantering av digitala fotografier och skapa förutsättningar för en

väl fungerande infrastruktur där bl.a. hanteringen av originalbilder och förmedlingen av

bilder kan hanteras kopplat till den basinfrastruktur som finns för digital bildhantering i

Primus/Digitalt museum.

Nordiska museet använder olika terminologi och vokabulärer i respektive

informationsdomän och det finns exempelvis flera uppsättningar digitala auktoriteter

för fotografi. Det finns stora vinster för både museet och informationsanvändarna att i

högre grad använda gemensamma resurser för terminologi, plats- och personauktoritet.

KulturIT har utvecklat systemet Kulturnav som kan hantera gemensamma auktoriteter

och som gör det möjligt att koppla ihop objektsdata med auktoritetsbegrepp. Nordiska

museet kommer att integrera Kulturnav i sin verksamhet 2014-2015.

De huvudsakliga målen med de föreslagna insatserna är att Nordiska museets

samlingsinformation på sikt ska kunna hanteras mer integrerat och användaranpassat genom

att skapa förutsättningar för att kunna:

hantera digitala arkivdokument och information sprungna ur dokumentations- och

insamlingsverksamheten

skapa en väl fungerande infrastruktur för hantering och tillhandahållande av digital bild

länka ihop information från flera källor

Det stora utvecklingsarbetet vad gäller styrningen av verksamheten kommer framförallt att

ske inom ramen för avrapporteringen av regeringsuppdraget. Den framtagna strategin och

planen samt riktlinjerna för arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt

tillhandahållande av kulturarvsinformation, kommer att möjliggöra en effektivare och mer

målinriktad styrning och uppföljning av museets verksamhet.

6

Målsättning med den framtagna strategin och planen är, förutom att svara upp mot

regeringsuppdraget, att den ska fungera som ett styrdokument och en vägledning i museets

samlade arbete med att digitalisera och tillhandahålla information om samlingarna. Med stöd

av den framtagna strategin, planen och riktlinjerna har Nordiska museet som mål att

effektivisera och förbättra arbetet med digitalisering, bevarande och tillhandahållande av den

digitala samlingsinformation som museet förvaltar, så att vi kan säkra informationen för

framtiden och därigenom nå fler brukare och fördjupa och förlänga relationerna med de

befintliga.

2.2. Vilka är myndighetens/institutionens mål för digitaliseringsarbetet och

hur relaterar det till visionen för verksamheten?

Nordiska museet har under hösten 2013 tagit beslut om en ny målbild och strategi för

museets verksamhet. Mål och strategi för museet grundar sig på museets värderingar och

knyter an till stiftelsens stadgar. Syftet är att ge riktning och ledning för verksamheten under

de kommande åren, 2015-2025.

I målet ingår framförallt att Nordiska museet ska utveckla sin position som det ledande

svenska kulturhistoriska museet, bevara, tillvarata och tillgängliggöra sina rika och

omfattande samlingar och kulturmiljöer, upptäcka och sprida kunskap av högsta kvalitet och

samtidigt förvalta sitt arv som bildningsbas, kulturmiljö och traditionsbärare samt ha en aktiv

roll i samhället.

Museet har ett nationellt och internationellt ansvar att bevara och tillvarata sina samlingar.

Föremålssamlingar, arkiv, fotosamlingar, bibliotek, kulturmiljöer och trädgårdar är tillgångar

för besökarna. Nordiska museet är en självständig, skapande, kreativ kulturinstitution, ett

museum för alla med ett innehåll som är kunskapsrikt, angeläget och intresseväckande.

Museet ska bidra till bildning och samhällsutveckling genom forsknings- och

kunskapsinformation och kulturella aktiviteter. Mål: ”Känn dig själv” som är museets motto

ska genomsyra verksamheten och ge perspektiv på vad det innebär att vara människa i

Sverige.

Strategier för att nå målen är framförallt att:

anordna utställningar och kulturella aktiviteter och exponera museets samlingar på ett

sätt som är attraktivt för användarna oavsett kön, könsöverskrivande identitet eller

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell

läggning eller ålder

utnyttja nya tekniska lösningar och distributionsvägar, där publikens möjligheter till

dialog och interaktivitet ökar

dra nytta av kunskaper och erfarenheter i det omgivande samhället samt att utveckla

samarbeten med universitet, myndigheter, organisationer och enskilda personer utan att

stiftelsens självständiga ställning äventyras

publicera forskningsresultat, nationellt och internationellt. Databaser

(föremålssamlingar, arkiv och bibliotek) och annan infrastruktur som svarar mot olika

forskningsbehov ska stödjas och utvecklas

upprätta en långsiktig plan för digitalisering och tillgänglighet och lämna förslag till

finansiering

7

Vid sidan av den övergripande strategin har Nordiska museet redan 2010 tagit fram en

strategi och handlingsplan för arbetet med kulturarvsinformation och nya medier.

Målet med strategin "Mot nya medier" är att Nordiska museet ska bli ett av Nordens främsta

museer när det gäller digital kommunikation om kulturhistoria och kulturarv och därigenom

kunna attrahera en ny, större och bredare publik samt etablera ett starkare engagemang och

fördjupa relationerna med strategiska målgrupper. Besökaren ska stå i centrum och

verksamheten ska genomsyras av interaktion, kommunikation och medskapande.

Centralt för strategin är att den omfattar hela verksamhetsfältet från insamling, lagring,

tillhandahållande till användning av kulturarvsinformation. En viktig utgångspunkt är också

att strategin och målbilden drivs från alla delar av organisationen och att Nordiska museet,

parallellt med att museet utvecklar nya metoder och arbetssätt, fortsätter att förädla och

vidareutveckla den publika verksamhet som redan bedrivs på webben och i utställningarna.

Tre områden har lyfts fram som viktiga att fokusera på. Dessa är:

öppenhet, kommunikation och delaktighet

dynamisk och nyskapande användning

väl fungerande basinfrastruktur

2.3. Hur är arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt

tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation

organiserat inom myndigheten/institutionen? Projekt eller linjeverksamhet?

Stor eller liten skala (inom eller utom myndigheten)?

Nordiska museets strategiska och övergripande arbete med digitalisering, digitalt bevarande

och digitalt tillgängliggörande koordineras och leds av avdelningen för nya medier. Det

operativa arbetet genomförs framförallt inom ramen för linjeverksamheten ute på de olika

verksamhetsavdelningarna. För det löpande arbetet med samlingarna inom ramen för

framförallt samlingsförvaltningssystemet Primus och det publika gränssnittet Digitalt

museum finns en databaskoordinator som har till uppgift att samordna arbetet.

Digitalisering: Den största delen av arbetet sker inom ramen för den löpande verksamheten

med förvärv av nya samlingar, kunskapsproduktion, vård av samlingarna etc.

Efterfrågestyrda beställningar ur de ej digitaliserade bildsamlingarna genererar också ett

nytillskott i de digitala samlingarna. Produktionen sker här i liten skala inom framförallt den

egna organisationen. Större produktionsprojekt genomförs som regel som

externfinansierade projekt i samverkan med externa partners. Ett sådant exempel är

Europeana Fashion där delar av digitaliseringen genomförs av externa

digitaliseringscentraler såsom Föremålsvård i Kiruna.

Digital bevarande: I arbetet med att bygga upp och förvalta en väl fungerande infrastruktur

för samlingsförvaltning samverkar Nordiska museet med museer i Norge och Sverige kring

samlingsförvaltningssystemet Primus. På Bibliotekssidan samverkar museet med

företrädare för Libris m.fl. och på arkivsidan med Riksarkivet rörande val av standarder för

lagring och förvaltningen samt distribution av framförallt museets digitala förteckningsarkiv

inom ramen för NAD. Kring samlingsförvaltningssystemet Primus finns referens- och

användargrupper etablerade i vilka Nordiska museet tillsammans med leverantören och

andra museer i Sverige samarbetar kring utveckling och anpassning av systemen. Nordiska

8

museet är också aktivt i arbetet med utvecklingen av K-samsök och anpassning av

samlingssystemet för att dess information ska kunna skördas och indexeras av K-samsök

och därmed indirekt även i Europeana.

Digitalt tillgängliggörande: När det gäller arbetet med tillgängliggörande av samlingarna

sker det inom ramen för ett samlat ekosystem där museets egna samlingssystem

kommunicerar med andras kanaler och tjänster såsom Google, Flickr, Wikipedia etc.

Nordiska museet har ett omfattande samarbete rörande tillgängliggörande av samlingarna

med ett stort antal museer, arkiv och bibliotek både i Sverige och i Norden men också i

Europa. Inom ramen för samarbetet med tillhandahållandet av innehållet i

samlingsförvaltningssystemet Primus, via tjänsten Digitalt museum, ansvarar Nordiska

museet exempelvis för att koordinera och leda det svenska samarbetet med de norska

museerna.

2.4. Finns det en separat strategi för hanteringen av digitalt födda material –

antingen de produceras inom den egna verksamheten eller införlivas med

samlingarna genom förvärv/donation/inleverans?

Det finns ingen separat strategi för hantering av digitalt producerat material vid Nordiska

museet. Museets hållning är inte heller att det ska finnas en sådan utan att den ska utgöra en

del av och integreras med den samlade strategin och planen för hela stiftelsens arbete med

digitalisering, bevarande och tillgängliggörande av de digitala samlingarna.

2.5. Hur många årsverken är idag sysselsatta med digital produktion, digitalt

bevarande och digitalt tillgängliggörande på myndigheten/institutionen?

Hur identifieras och säkras för framtiden den kompetens som krävs för

planens genomförande?

I arbetet med att identifiera antalet årsverken har Nordiska museet utgått från utfallet 2013.

Utfallet har dock justerats något beroende på att en stor satsning på digitalt

tillgängliggörande genomfördes 2013 med anledning av att en ny webbplats

implementerades. Dessutom har vi aldrig tagit med mer än 80 % av en persons tid, även om

personen arbetat heltid med digitala frågor.

Tid för följande arbetsuppgifter har medtagits:

Övergripande:

Strategi och policyarbete gällande digitalt bevarande, digital produktion eller digitalt

tillgängliggörande

Samordning av arbetet med de digitala samlingssystemen

Nätverksarbete och arbetsgrupper gällande dessa frågor

Digitalt bevarande:

Arbete med digital lagring

Egen tid avseende drift, underhåll, utveckling och implementering av uppgraderingar

gällande de digitala samlingssystemen (även sådana system som ligger hos någon

annan)

9

Arbete med den digitala infrastrukturen inom institutionen

Digital produktion:

Digital fotografering/skanning av analogt material i samlingarna

(föremål/arkivalier/foto/bilder/filmer/ljud/böcker/tidskrifter/ byggnader)

Digital dokumentation (fotografering av företeelser/föremål/ utställningar etc.) av såväl

fotografer, magasinpersonal m.fl.

Registrering/förteckning/katalogisering/tilläggskatalogisering i digitala samlingssystem

Digitalt tillgängliggörande:

Urvalsarbete och tillgängliggörande av samlingar på Flickr, Tumblr, Youtube, Instagram,

Google Art m.m.

Produktion av material av och om samlingarna på Wikipedia, museets hemsida m.m.

Planering och utveckling av appar och digitala produktioner i utställningar etc.

Uppgifter vars tid inte har medtagits:

Arbete med sociala medier av typen Twitter, marknadsföring på Facebook etc

Tillgängliggörande av institutionens verksamhet (typ ren program- och utställningsinfo

på hemsida)

Generellt arbete med och på institutionens hemsida

Uppskattningsvis lade Nordiska museet knappt 16 årsverken på detta arbete under 2013.

Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen är integrerat i det kontinuerliga arbetet

med planering och uppföljning.

2.6. Finns formellt antagna kriterier för prioritering av material för

överföring till digitalt format?

Med undantag av den policy för prioritering vid fotografering av sköra material, finns inte

några formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till digitalt

material. Det kommer dock att tas beslut om sådana kriterier inom ramen för arbetet med en

ny strategi och plan. I regeringsuppdraget ingår det att ta fram och fastställa riktlinjer för hur

en prioritering kan ske avseende digitalisering av verksamheter, samlingar och arkiv.

Poängteras kan dock att prioriteringarna redan idag bygger på överväganden vad gäller såväl

bevarandeaspekter som på hur efterfrågan på materialet ser ut ur ett användarperspektiv.

Det som främst styr digitaliseringen är:

efterfrågan

omflyttning av samlingarna

digitalisering som bevarandeåtgärd

riktade projekt med delvis externa bidrag

De externt finansierade satsningarna har varit viktiga för digitaliseringsarbetet, dock krävs

kontinuitet för att tillvarata kompetens och driva arbetet så effektivt som möjligt.

10

2.7. Hur följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt

tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation upp,

kvalitetssäkras och utvärderas?

Idag följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande upp

inom ramen för verksamhetsuppföljningen i samband med tertialgenomgångar och

årsredovisningen. Förutom den löpande uppföljningen genomförs uppföljning av resultat och

måluppfyllelse inom ramen för större produktions- och tillhandahållandeprojekt. En översyn

av uppföljningsarbetet kommer att göras i samband med framtagandet av den nya

digitaliseringsplanen.

2.8. Samarbetar myndigheten strategiskt med andra myndigheter på

området?

Statliga museer

Nordiska museet har huvudansvaret för det samordningsarbete som bedrivs mellan de

museer i Sverige som använder Primus och Digitalt Museum och KulturIT i Norge.

Centralmuseernas samarbetsråd

En representant från museet är sammankallande i Centralmuseernas digitaliseringsgrupp.

Inom ramen för denna grupp tecknades 2012 ett avtal kring gemensam samverkan mellan

centralmuseerna och Wikimedia Sverige.

Riksantikvarieämbetet

Via samarbetet med Riksantikvarieämbetet blir det material som läggs ut på Digitalt Museum

via K-samsök även tillgängligt på den europeiska sökmotorn Europeana.

Riksarkivet

En representant från museet sitter som expert i styrgruppen för Riksarkivets samordnings-

sekretariat för digitalisering (DIGISAM)

Samverkan sker också med Riksarkivet via NAD. Målet är att koppla ihop museets

arkivförteckningar i Visual arkiv med NAD.

Kungliga biblioteket

Samarbete med Kungliga biblioteket sker bland annat via Libris. Museets biblioteks katalog är

åtkomlig på webben via Libris och museets egna system Mikromarc Saga, genom vilket alla

utlån sker.

Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald

Nordiska museet samverkar med Jordbruksverket och Centrum för biologisk mångfald kring

Nationella programmet för odlad mångfald, POM. I arbete ingår bl.a. vidareutveckling och

innehållsregistrering i SESTO (Databasen för informationen kring levande samlingar i

genbank och klonarkiv). Sveriges Riksdag beslutade redan 2000 att POM skulle genomföras

som ett verktyg för att förverkliga Konventionen om biologisk mångfald eller

Riokonventionen.

KulturIT

11

Nordiska museet samverkar tillsammans med Kultur IT i Norge med ett stort antal norska

och svenska museer. Arbetet består främst av förvaltning och utveckling av

samlingsförvaltningssystemet Primus och Digitalt museum. Ett omfattande utvecklingsarbete

pågår också inom ramen för projekten Kulturpunkt och Kulturnav. Kulturpunkt är en generell

plattform för i första hand lagring och distribution av förädlad och paketerad kulturarvs-

information i utställningar och mobila lösningar. Kulturnav är en för kulturarvsinstitutioner

öppen och fri webbplats för att skapa, förvalta och distribuera gemensam semantiskt

anpassad terminologi och auktoriteter. Just nu pågår arbete med att föra över Nationella

fotografregistret (NFR) till Kulturnav, vilket innebär en samverkan med en rad arkiv och

museer.

Stockholms universitet m.fl.

Inom ramen för projektet Europeana Fashion samverkar museet med Centrum för

modevetenskap vid Stockholms Universitet och tjugo av Europas främsta modearkiv och

museer. Målet med Europeana Fashion är att 2015 tillgängliggöra över 700 000

moderelaterade digitala objekt online på portalen www.europeanafashion.eu. Under det

treåriga projektet som startade 2012 kommer Nordiska museet att till portalen bidra med

cirka 54 000 digitala objekt som är relaterade till mode, dräkt, smycken, skor och

accessoarer.

Sveriges hembygdsförbund

Diskussioner förs med Sveriges hembygdsförbund om att börja samverka kring gemensamma

digitala metoder och plattformar när det gäller minnesinsamling.

12

3. Produktion – Med produktion avses här överföring av information,

data eller metadata till (nya) digitala format genom scanning,

avfotografering el dyl.

3.1. Planeras insatser för att öka tempot i produktionen under perioden fram

till och med 2015? Vilka?

Under perioden fram t.o.m. 2015 kommer Nordiska museet att arbeta fram en strategi och en

plan för museets samlade arbete med digitalisering av kulturarvsinformation. Målsättning

med den framtagna strategin och planen är, förutom att svara upp mot regeringsuppdraget,

att den ska fungera som ett styrdokument och en vägledning i museets samlade arbete

med att digitalisera och tillhandahålla information om samlingarna. Inom ramen för arbetet

kommer ett stödsystem för alla som är delaktiga i museets digitaliseringsarbete att tas fram.

Stödet kommer framförallt att bestå av nya riktlinjer och policys. I arbetet med planen ingår

också att ge förslag till olika finansieringsvägar.

Nordiska museet har påbörjat flytten av museets omfångsrika arkiv från externa lokaler till

huvudbyggnaden. Flytten beräknas vara klar under andra halvan av 2015. Målet är att

samlokalisera samlingarna för att därigenom kunna effektivisera verksamheten både vad

gäller förvaltning och tillhandahållandet. Tidsplanen är snäv och därmed är möjligheten till

en ökad digitalisering av arkivmaterial begränsade. I samband med flytten är digitalt

förtecknande av arkivet prioriterat. Ambitionen under 2015 är att söka externa medel för att

under kommande år möjliggöra en mer omfattande digitalisering av arkivsamlingarna. Målet

är också att kunna höja takten genom en fördjupad samverkan med Föremålsvård i Kiruna

och genom att starta upp en verksamhet med den nystartade digitaliseringscentralen IKKE i

Farsta.

Under 2014 pågår en extra satsning på skanning (internt finansierad) och

metadataregistrering (externt finansierad) av fotografier ur samlingarna med dräkt- och

modemotiv för EU-projektet Europeana Fashion. Målet är att innan december 2014 ha

skannat ca 10 000 fotografier.

En satsning pågår med att öka takten vad gäller digitalisering av bilder på föremål ur

samlingarna. Hela föremålssamlingen är digitaliserad och tillgänglig via Primus (100 %) eller

Digitalt museum (63 %), men stora delar av föremålssamlingen saknar fortfarande bilder.

Under 2015 påbörjas planeringsarbetet för att flytta och samordna en del av de textila

dräktsamlingarna. Det rör sig om ca 20 000 objekt som kommer att inventeras och

fotograferas.

När det gäller biblioteket återstår ca 25 000 poster i den gamla bibliotekskortkatalogen som

ännu inte har överförts till Mikromarc Saga och Libris. Målet är att detta arbete ska vara

slutfört 2015.

3.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området produktion under perioden

fram till och med 2015? Vilka?

Se punkt 3.1.

13

3.3. Vilka format &/eller standarder används idag för

Metadatregistrering/katalogisering?

Föremåls- och fotosamlingar: Primus samlingsförvaltningssystem är uppbyggt

kring fältuppsättningar och grundläggande krav från norsk standard enligt Feltkatalogen

(2002). Lagringsmodellen är en anpassning av CIDOC CRM. Vid katalogisering används

klassifikationssystem som NM klass och OCM (Outline), där det är tillämpligt. Tekniska

metadata i digitala fotografier hanteras enligt XMP/ITPC enligt interna rutiner.

Interoperabilitet i XML-format i form av API-representationer i ESE (Europeana Semantic

Elements) och i aggregatorsformat anpassade för Norvegiana (ABM; XML) och K-samsök

(SOCH RDF/XML).

Arkiv: Förvaltningssystem är Visual Arkiv som delvis använder NAD:s elementkatalog som

standard kombinerad med arkivpraxis och struktur inom Visual Arkiv. Interoperabilitet i

XML-format genom export i EAC (Encoded Archival Context) och EAD (Encoded Archival

Description).

Bibliotek: För bibliotekets del använder sig Nordiska museet av samma standarder som alla

andra bibliotek i världen med MARC21(Machine Readable Catalogue, ver. 21) och RDA

(Resource Description and Access).

Gemensam vokabulär- och auktoritetsdata kommer under 2014 att tillgängliggöras via

Kulturnav. Informationen är där uppmappad mot ett urval av etablerade standarder som

CIDOC CRM, EDM, SKOS, FOAF etc. Interoperabilitet: data är direkt accessbara som RDF/XML.

3.4. Avbildning/bildöverföring/OCR-läsning?

Digitalt fotografi: Okomprimerad TIFF 6.0, färgprofil Adobe RGB 1998. Råa bilddata från

skanners/fotosensorer skapas/hanteras i förekommande fall i Adobe DNG-format. Det finns

även exempel på att JPEG används som originalmedia.

Digitala dokument, text: PDF/a-1b

Ljud: - praxis -MP3, WAV

Rörlig bild/film: - praxis -MPEG, MOV

3.5. Påsiktsbild/publik visning?

Digitalt fotografi: JPEG, färgprofil SRGB, uppskärpt för bildskärmsvisning

Digital handling: PDF/a

Rörlig bild/film: - praxis - MPEG-2/MPEG-4

Ljud: - praxis - MP3 (MPEG-1 Audio Layer 3)

3.6. Digital lagring &/eller bevarande?

Långtidsbevarande av digitalt material är ännu inte standardiserat avseende process eller

format. Informationen förvaltas generellt sett i levande verksamhetssystem.

Digitalt fotografi: - praxis - Okomprimerad TIFF 6.0, färgprofil Adobe RGB 1998.

Digital handling, text: - praxis - PDF/a-1b

14

Format för ljud och rörlig bild är inte standardiserade. Där gäller produktionsformatet som

lagringsformat.

Kommentar till 3.1

I Nordiska museets löpande arbete (linjeverksamhet) ingår att digitalt registrera, fotografera

och tillgängliggöra alla nya föremålsförvärv. I samband med utställningar digitaliseras

samtliga utställda föremål ur museets samlingar, likaså i samband med utlån. I samband med

riktade projekt så som inventering och flytt av föremål prioriteras fotografering av de textila

föremålen. De digitala objekten förmedlas via museets digitala kanaler om det inte finns

upphovsrättsliga skäl eller andra skäl som medför att museet anser en spridning olämplig.

Digitalisering av bildsamlingarna i Nordiska museets arkiv sker primärt efterfrågestyrt.

Bilderna skannas och registreras digitalt i samband med externa eller interna beställningar

och förmedlas via museets digitala kanaler. Om det inte finns upphovsrättsliga skäl eller

andra skäl som medför att museet anser en spridning olämplig.

Digitalt producerade bilder som ingår i museets samlingar och skapade av museets fotografer

registreras löpande i databas och förmedlas via museets digitala kanaler till allmänheten om

PuL-lagstiftningen så tillåter.

15

4. Användbarhet – Med användbarhet avses här alla strategier som

kan användas för att göra de digitala materialen maximalt lätta att

hitta och använda.

4.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med användbarhet under

perioden fram till och med 2015? Vilka?

Under ledning av Nordiska museet inledde centralmuseerna ett samarbete med Wikimedia

Sverige 2012. Syftet var att museerna aktivt skulle verka för att producera sakinnehåll inom

museernas ämnesområden på Wikipedia. Under 2014 är ambitionen att stärka samarbetet

mellan centralmuseerna och Wikimedia Sverige genom att utveckla arbetet med att

producera museirelaterad kunskap på Wikipedia och koppla ihop denna med museernas

egna kunskapskällor och samlingsdatabaser. I arbetet ingår också att publicera ett urval av

museernas bildsamlingar på Wikimedia Commons. Wikipedia/Wikmedia Commons kan

därigenom fungera som plattform för att upptäcka och skapa nyfikenhet på museernas

samlingar och verksamhet med en ökad användning som följd.

För att höja tempot i arbetet med öka användbarheten av museets samlingar avser Nordiska

museet framförallt att:

I samverkan med museer i Norge och Sverige vidareutveckla den gemensamma

infrastrukturen för kommunikation och förmedling av samlingarna. I arbetet ingår en

översyn av bildförmedlingen med en effektivisering och ett ökat tillhandahållande av

digitala bilder ur samlingarna som följd.

Publicering av mer material från strategiska projekt i Digitalt museum och

bibliotekssystemet Mikromarc Saga.

Fortsatt implementeringen av ett gemensamt innehållshanteringssystem, CMS,

(Kulturpunkt) för produktion, lagring och tillhandahållande av paketerad och

förädlad information. Kulturpunkt är en generell plattform för utveckling av

berättarinriktat kulturinnehåll anpassad för utställningar och mobila guider. Under

2014-2015 är ambitionen att öppna upp för andra att kunna ta del av

Kulturpunktsinnehållet och knyta den objektsrelaterade informationen i Primus till

berättelserna i Kulturpunkt så att de kan publiceras tillsammans i Digitalt museum.

Prioriterat är också att kvalitets höja och publicera en gemensam och öppen terminologi och

auktoritet med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. Detta sker via

den öppna terminologiplattformen Kulturnav. Listorna publiceras som länkad öppen data

(LOD) i standardiserade format.

Under perioden fram till 2015 prioriterar Nordiska museet framförallt utvecklingsinsatser

inom följande områden:

Bidra till vidareutveckling av Digitalt museum så att tjänsten kan visa upp

objektsrelaterad information tillsammans med den mer berättarorienterade som

registrerats i Kulturpunkt och den konceptuella i Kulturnav

Påbörja och vidareutveckla digital publicering av fulltextsinformation inom ramen för

bibliotekssystemet, då övergången till digital forskningsinformation inom humaniora

kommer att bli allt mer aktuell under de närmaste åren

16

Satsningen på utveckling och implementering av Kulturpunkt i verksamheten. Här ingår

bl.a. vidareutveckling av API:et (gäller även Digitalt museum) och det mobila

gränssnittet samt tillhandahållande av förädlade informationspaket via K-samsök

Satsning på andra kanaler och tjänster såsom Flickr, Wikipedia/Wikimedia Commons

etc.

Samverka för att anpassa den norska insamlingstjänsten Digitalt Fortalt till svenska

förhållanden så att den i en första fas fungerar som plattform för minnesinsamling i

samband med uppropsverksamheten

Implementering av Kulturnav i det löpande registreringsarbetet i Primus så att museet

kan börja erbjuda öppna länkade data för användning och vidareförädling

Slutligen kommer det inom ramen för regeringsuppdraget att tas fram en strategi och plan

för tillhandahållande och användning av museets kulturarvsinformation.

4.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området användbarhet under

perioden fram till och med 2015? Vilka?

Se punkt 4.1

4.3. Hur tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inkl. olika

användargrupper (t ex forskare, barn, unga, personer med

funktionsnedsättning)?

För att nå fler besökare och nya målgrupper publicerar Nordiska museets information och

kunskap inte bara via museets egen webbplats och Digitalt museum, utan också via de stora

aktörernas kanaler och tjänster. En stor fördel är att det där finns väl etablerade

kommunikationsplattformar och att besökarna är mångdubbelt fler vilket leder till att museet

når fler användare och betydligt bredare målgrupper. Avgörande för framgång är dock att

museets egna kanaler fortsätter att vara kunskapsnavet i den samlade

informationsinfrastrukturen.

Sammanlagt använder Nordiska museet ett tiotal globala sociala mediekanaler inklusive

Wikipedia, Wikimedia Commons, Google+, Google Art Project, Youtube, Flickr och Pinterest.

Kanalerna har olika funktioner och syften, och museets insatser varierar.

För att kunna bredda och utveckla användningen av den digitala kulturarvsinformationen

samverkar Nordiska museet här med tänkbara tillämpare och andra minnesinstitutioner för

att göra informationen så tillgänglig och användbar som möjligt.

Experter och forskare får framförallt tillgång till basinformation om samlingarna via

förteckningsarkivet Visual Arkiv, bibliotekssystemet Mikromarc Saga som är sammankopplad

med Libris samt när det gäller föremål och fotografier via Digitalt museum och Primus

För skolan finns mer förädlat och paketerat material tillgängligt via museets webbplats.

Informationen där är ofta kopplad till föremålsinformationen i Digitalt museum.

Museet använder sig också av en generell teknisk innehållsplattform (Kulturpunkt) för att

producera paketerad och berättarorienterat material. För att kommunicera innehållet

gentemot publiken utvecklas specialanpassade gränssnitt eller används den mobila

guidetjänsten som följer med plattformen.

17

För att öka kännedomen om Nordiska museets kunskapsbank och inte minst nå en yngre

målgrupp, kommunicerar museet kunskapsbanken via sociala medier. Inte minst satsningen

på Instagram har visat att museet kan nå och engagera en betydligt yngre publik än den som

besöker museet.

En central och viktig del i informationsförsörjningen är att publicera information ur

samlingarna via de nationella och internationella aggregatorerna såsom K-samsök, NAD,

Libris och Europeana m.fl. På så sätt möjliggör och underlättar museet för alla som vill kunna

återanvända och vidareförädla kulturarvsinformationen i sina egna tillämpningar.

Ett viktigt utvecklingsområde är att bygga upp digitala plattformar och tjänster som kan

underlätta för användarna att bidra med sina egna kunskaper och perspektiv. Via tjänster

såsom Digitalt museum och tematiserade insamlingsbloggar såsom Hårbloggen och Livsbild

har museet gjort det möjligt för användarna att kunna bidra med sina egna kunskaper och

dela dem med andra. Livsbild är t.ex. särskilt inriktad mot funktionsnedsatta och med olika

tekniker anpassad för att de själva ska kunna delge sina livsberättelser utan mellanhand.

Vid digitala produktioner strävar Nordiska museet efter att tillgänglighetsanpassa dessa så

långt som möjligt. I arbetet med utvecklingen av ny webbplats för museet har målet varit att

öka tillgängligheten för funktionsnedsatta. Den nya webbplatsen erbjuder nu talande webb,

teckenspråk och lättläst samt anpassningar för de med nedsatt syn.

Den mobila förmedlingen och kommunikationen blir allt viktigare i takt med att besökarna

använder mobiltelefonen allt mer till att surfa på Internet. Särskilda satsningar har därför

gjorts för att mobilanpassa webbsidor och utveckla appar. Ett exempel är Årets dagar där

man inte bara kan lära sig mer om varför vi firar olika högtider utan även kan interagera

genom att dela med sig av sitt eget firande.

4.4. Hur märks/licensieras digitala material upphovsrättsligt?

Nordiska museet har under ett par år testat och utvärderat användningen av Creative

Commons-licensiering (CC) för uppmärkning av fotografier ur samlingarna och kommit fram

till att det är en väl fungerande licensieringsform.

Mot bakgrund av detta har museet tagit beslut om CC-licensiering av museets fotografier

enligt den modell som finns beskriven nedan. Observera att licensieringsformen enbart

används för museets egenproducerade fotografier och de förvärvade fotografiska samlingar

där museet har rätt att publicera fotografierna på nätet. När det gäller de fotografiska

samlingarna där museet inte har deklarerat rätten till publicering, licensieras fotografierna

inte med CC och publiceras heller inte på nätet.

Nordiska museet kommer att driva frågan om att all licensiering på Digitalt Museum (och

museets övriga webbsidor)skall vara maskinläsbar.

Modell för CC-licensiering av Nordiska museets fotografier och annan digital media:

1. CC-BY-NC-ND (ange upphovsman, ingen kommersiell användning, inga bearbetningar) -

Egenproducerade eller förvärvade fotosamlingar som är upphovsrättsligt skyddade och

där donatorn har överlåtit den ekonomiska rätten till Nordiska museet licensieras med

CC-BY-NC-ND.

2. CC-BY (ange upphovsman) - Upphovsrättsligt skyddade fotografier som publiceras på

andras arenor såsom Wikipedia, Flickr etc licensieras med CC-BY. Fotografierna märkta

18

med CC-BY tillhör en fri bildpool som användarna kan nå via de kanaler och tjänster på

nätet där museet har valt att publicerat fotografierna.

3. Public Domain Mark. Fotografier med utgången upphovsrätt licensieras med Public

Domain märkning.

4. Metadata rörande fotografier licensieras med CC0.

Open Access och CC-licensiering används också för publikationer från biblioteket. Ofta tillåter

denna licensiering kommersiell användning.

Nordiska museet uppmanar alltid användarna att ange källan (Nordiska museet) för att

underlätta för brukarna att veta var samlingarna förvaras samt vad gäller bilder med

utgången upphovsrätt, att alltid ange vem som är upphovsman.

4.5. På vilka sätt stödjer myndigheten tekniskt ökad sökbarhet? Ges digitala

material beständiga identifierare (PID)? Tillgängliggörs material som

länkad öppen data (LOD)?

Biblioteksinformationen vid Nordiska museet är tillgänglig via Libris tekniska infrastruktur

och dess öppna API:er. Identifierare (PID) och länkad öppen data (LOD) ges genom Libris

infrastruktur. Information är tillgänglig via flera API:er (XSearch, OpenSearch, UnAPI, Z39.50

och via feed, Atom, eller via protokollet OAI-PMH). Nordiska museets lokala nya

bibliotekssystem ger också åtkomst via OAI-PMH.

Samlingsinformation som är publicerad publikt genom Digitalt museum är tillgängliga via ett

öppet men autentiserat API (API-nyckel krävs). API:et kan leverera data i XML-format som

ESE(Europeana Semantic Elements) och i ett aggregatorsformat anpassat för Norvegiana

(ABM; XML), den norska kulturarvsinformationsaggregatorn, samt i JSON-format. Det finns

även en OAI-PMH -port som stöder skörd av data i K-samsök (SOCH RDF/XML)-format.

Information från Nordiska museet är i K-samsök tillgänglig via ett publikt men autentiserat

API (API-nyckel krävs) och som länkad öppen data (LOD; RDF/XML eller JSON-LD). Varje

objekt i K-samsök ges en PID i form av en URI.

Arkivinformationen är ännu inte tillgänglig via öppna tekniska gränssnitt.

Förmedlingsinformation i form av Kulturpunkter är tillgängliga via ett öppet men

autentiserat API (API-nyckel krävs) som levererar information i JSON-format.

Terminologi- och auktoritetsdata som exempelvis Nationella fotografregistret görs sökbara

via ett öppet API som levererar information i JSON-format. Kontrollerade termer och

auktoritetsposter ges PID i Kulturnav i form av URI:er. Data är dessutom tillgängliga som

RDF/XML (LOD).

4.6. Hämtas/skördas/levereras data till någon aggregerande publik tjänst?

Samlingsinformation: Publicerad information från museet presenteras tillsammans med

andra organisationers samlingar i Digitalt Museum. Tjänsten kan ses som ett sorts aggregat

bestående av ca 1,1 miljon objekt från 24 organisationer. Information från Nordiska museet

aggregeras via Digitalt Museum till K-samsök genom en OAI-PMH-port och ett urval av

informationen (+40 000 objekt) skördas via K-samsök vidare till Europeana. Ett urval av

samlingsinformation (54 000 objekt) rörande dräkt och mode aggregeras till och berikas i

portalen Europeana Fashion.

19

Biblioteksinformation som hanteras i Libris och aggregeras från Libris vidare i bl.a. Google

Scholar.

Arkivinformation aggregeras inte för närvarande. En anslutning till NAD kommer att

genomföras och Nordiska museet har ansökt om inträde.

20

5. Bevarande – Med bevarande avses här alla insatser som kan göras

för att trygga information, data och metadata för framtiden.

5.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med bevarande under

perioden fram till och med 2015? Vilka?

Nordiska museet arbetar strategiskt och målinriktat för att möjliggöra uppbyggnaden av en

stabil och väl fungerande basinfrastruktur för bevarande av museets kunskapsbank.

Under 2012-13 genomfördes en genomlysning av Nordiska museets interna

informationsstrukturer och processer för samlingshantering. Flera förslag lades fram till vad

som bör göras för att förbättra och effektivisera museets infrastruktur för samlingshantering.

Som ett resultat av utredningen och för att öka tempot i arbetet med bevarandet har det

under 2014 tillsatts ett antal utredningar som har som mål att effektivare förvaltning av

samlingarna samt att göra dem mera tillgängliga och användbara. Utredningarna finns

beskrivna under punkt 2.1 ovan.

Prioriterat under perioden fram t.o.m. 2015 är att se över processen för hantering av digitala

fotografier och skapa förutsättningar för en väl fungerande infrastruktur för bl.a. hanteringen

av originalbilder och förmedlingen av bilder kan hanteras kopplat till den basinfrastruktur

som finns för digital bildhantering i Primus/Digitalt museum.

Museet använder olika terminologi och vokabulärer i respektive informationsdomän och det

finns exempelvis flera uppsättningar av digitala auktoriteter över fotografer. Det finns stora

vinster för både museet och informationsanvändarna att i högre grad använda gemensamma

resurser för terminologi, plats- och personauktoritet. För att möjliggöra ett effektivt

förvaltande och användande av navet kommer Nordiska museet under perioden 2014-2015

att kvalitetssäkra och flytta över viss terminologi från Primus till Kulturnav. Centralt i

utvecklingsarbetet är överflyttningen av informationen i Nationella fotografregistret till

Kulturnav.

Prioriterat är också att utreda möjligheten att bygga upp en generell infrastruktur för

museets verksamhet med digital dokumentation och insamling. Utredningen kommer också

beröra frågan om hur digitala samlingsrelaterade dokument och digitalt födda handlingar

som t.ex. skannade arkivhandlingar och information från insamlingar ska kunna

administreras, lagras och distribueras. Arbetet sker i nära dialog med övriga museer som

använder sig av Primus och som har likartade behov. Bl.a. har Nordiska museet pågående

diskussioner med Norskt Folkemuseum kring den framtida hanteringen av frågelistor och

annan tematisk insamling av icke-materiellt kulturarv.

En viktig bas för det fortsatta arbetet med att effektivisera bevarandet av samlingarna är

självklart också framtagningen av en strategi och plan för digitalisering, digitalt bevarande

och digitalt tillgängliggörande samt riktlinjer för digitalt bevarande. Planen kommer att

utgöra en viktig grund för att kunna bygga upp ett levande system som kan tillmötesgå

kraven på långsiktigt bevarande av innehållet.

5.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området bevarande under perioden

fram till och med 2015? Vilka?

21

Se punkt 5.1

5.3. Finns en strategi för materialets långsiktiga bevarande?

Nordiska museet har komplexa och mångfacetterade samlingar. Förutom mer traditionella

museisamlingar bestående av omfattande volymer av föremål, arkivalier, fotografier och

tryckta publikationer, så har museet levande samlingar och en stor mängd byggnader och

kulturmiljöer. Utmaningen är att kunna förvalta information om dessa i ett gemensamt

digitalt ekosystem där de olika delarna av samlingarna hänger ihop i en levande

förvaltingsmiljö. Strategin är m.a.o. inte att lösa långtidslagringen genom att "ställa av" en

orörd kopia av de digitala samlingarna i ett ”ej levande” slutarkiv utan att bygga upp en

förvaltningsmiljö, där både mellanarkivet vars innehåll hela tiden används i

verksamhetssystemen och slutarkivet som förvaltar den orörda delen av

samlingsinformationen, kan hanteras i ett integrerat och levande system som är gemensamt

för många organisationer.

Observera att en mer samlad och genomarbetad strategi och plan för Nordiska museets

bevarandearbete inklusive policys och riktlinjer kommer att arbetas fram inom ramen för det

regeringsuppdrag som ska avrapporteras till regeringen 2015.

Observera också att för att Nordiska museet ska kunna lösa denna komplexa och mycket

resurskrävande del av samlingsförvaltningen är museet i stort behov av både utökade

resurser och kompetensstöd från omvärlden. Fas 1 i det nationella arbetet med långsiktigt

bevarande bör vara att ta fram en väl fungerande stödverksamhet med riktlinjer och

anvisningar för alla som arbetar med bevarande av samlingsinformation i levande

verksamhetssystem. En rutin för certifiering/godkännande av förvaltningssystemen och

förvaltningsprocesserna från ansvarig arkivmyndighet eller motsvarande skulle förbättra

möjligheten att kunna hantera långsiktigt bevarande i avvaktan på storskaliga nationella

lösningar.

5.4. Finns en teknisk lösning för långsiktigt bevarande?

Nordiska museet använder i praktiken förvaltning av digital information i levande

förvaltningssystem som ett sätt att långsiktigt bevara information. Att kontinuerligt bruka

information och säkerställa att informationen kan användas i systemen i kombination med

migration mellan olika format/bärare (se punkt 5.5) vid behov ger ett långsiktigt bevarande.

5.5. Hur säkras löpande konvertering/migrering/emulering till nya format

och bärare?

Löpande förvaltning sker i respektive beslutat verksamhetssystem. Strategin är att i mån av

resurser formatomvandla material i äldre format och lagra dessa i aktuella format respektive

verksamhetssystem. Inom systemet görs sedan löpande bedömningar kring behovet av

formatomvandling baserat på tillgängliga rekommendationer och föreskrifter.

Det innebär exempelvis att bildfiler förs över från CD-ROM till hårddiskbaserad lagring. Det

finns även ett stort behov av att migrera videofilm (VHS, DVD), ljudband och mikrofilm. Det

finns planer för genomförande av dessa materialkategorier de närmaste åren.

22

Det är önskvärt att bedömningar kring olika formats livslängd och läsbarhet görs centralt i

sektorn eftersom det är svårt för enskilda organisationer att ha kapacitet att göra dessa

bedömningar själv.

5.6. Finns en policy för eventuell gallring av fysiska bärare efter digitalisering

av innehållet?

Nordiska museet förvaltar omfattande och betydelsefulla samlingar som speglar svenskt

arbete och liv från 1520 fram till idag. Det stora värdet i samlingarna är att de till största

delen består av föremål, bilder och dokument i original, som i de flesta fall är helt oersättliga.

Att göra sig av med de fysiska bärarna efter digitalisering kommer aldrig att bli aktuellt och

därför finns det heller inga behov av en sådan policy.

23

6. Vilka material prioriteras högst för digitaliseringsinsatser under

perioden fram till och med 2015? Vilka material är lägst prioriterade

för digitalisering? Varför?

1. I första hand så styr linjeverksamheten prioriteringar av digitaliseringsinsatser.

2. I andra hand så prioriteras efterfrågat material i externa efterfrågestyrda processer

3. I tredje hand så prioriteras inom särskilda satsningar och projekt.

Högst prioriterat är bild på föremål, digitalisering av fotosamlingarna, föremål som ska ställas

ut och nyförvärv samt efterfrågestyrd digitalisering och material sprungna ur

externfinansierade projekt. Textil- och dräktsamlingarna är prioriterade när det gäller

fotografering av det äldre materialet.

Med anledning av arkivflytten så prioriteras i princip ingen digitalisering av material ur

arkivet under perioden. Undantag utgör vissa begränsade insatser kring bildmaterial som är i

dåligt skick eller av andra orsaker i stort behov av digitalisering.

24

7. Hur arbetar myndigheten/institutionen för att på andra sätt, med

digitala verktyg, tillgängliggöra den övriga verksamheten – t ex

konserveringsarbete, utställningar, pedagogiska program etc. – för

publik och användare?

Nordiska museets arbetar aktivt med att göra samlingarna och kunskapen kring dem så

tillgängliga och användbara som möjligt och nya medier används allt mer för att förmedla och

kommunicera innehållet.

Webben och nätanvändandet har radikalt förändrats under de senaste åren och

konsumenterna har förvandlats från passiva mottagare till egna redaktörer, författare och

krönikörer. Dessa nya målgrupper förväntar sig att museernas kanaler och tjänster ska

fungera som interaktiva plattformar för dialog och delaktighet. För att nå dit arbetar

Nordiska museet målinriktat för att anpassa museets tjänster, utbud och arbetssätt så att de

kan möta användarnas behov.

Centralt är att besökaren ska stå i centrum och verksamheten ska genomsyras av interaktion,

kommunikation och medskapande.

En viktig utgångspunkt är också att arbetet drivs från alla delar av organisationen och att

innehållet i samlingsdatabaserna både består av grundläggande basinformation om

samlingarna, övergripande metadata som möjliggör sammanlänkning av informationen och

mer förädlad och paketerad information, sprungen ur den publika verksamheten.

Databaserna är navet i kommunikationen om museets samlingar och används brett av

museets olika funktioner. Nordiska museet registrerar och publicerar aktuella utställningar

på Digitalt Museum och presenterar föremål och foton som är knutna till utställningen men är

även ett verktyg för dokumentation av utställningen och utställningsarbetet. Digitalt

museum/Primus används förutom av samlingsförvaltningen även av värdar, pedagoger,

marknadsförare och producenter.

En konserveringsmodul kommer att lanseras under 2014 och möjliggör då en integration

mellan konservatorernas arbete det övriga arbetet med samlingsinformationen i databasen.

Arbetet med att registrera Nordiska museets byggnader i databasen är påbörjat och är ett

verktyg för både fastighetsunderhåll och byggnadsantikvarier. Denna möjlighet att kunna

knyta ihop föremål, bild och byggnader är särskilt värdefullt ur en förmedlingsaspekt.

På Nordiska museets nya webbplats har det gjorts en särskild satsning på kunskapssidor där

kunskap om aktuella teman presenteras i form av ämnesportaler. Ambitionen är också att

skapa ökad möjlighet till interaktion och medskapande kring de olika kunskapsområdena. Ett

sådant exempel är möjligheten till medskapande och kommunikation om traditioner och

högtider via kunskapssidan och appen Årets dagar. På webbplatsen finns också för skolan

användbara kunskapssidor, specialwebbar och pedagogiska program samlade under en

gemensam ingång för skolan. Allt för att stimulera och underlätta till ökat användande av

museets kunskap och samlingsrelaterade information i undervisningen.