dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

15
Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Upload: lewis

Post on 24-Feb-2016

49 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård . Kulturmiljögruppen. Tomas Thuresson/Linda Eriksson - Skogsindustrierna Viktoria Hallberg - Sveriges Hembygdsförbund Leif Gren – Riksantikvarieämbetet Torbjörn Åhman - Holmen Skog Martin Schmalholz - Stora Enso Klara Helstad – Södra - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Page 2: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Kulturmiljögruppen

• Tomas Thuresson/Linda Eriksson - Skogsindustrierna• Viktoria Hallberg - Sveriges Hembygdsförbund• Leif Gren – Riksantikvarieämbetet• Torbjörn Åhman - Holmen Skog• Martin Schmalholz - Stora Enso• Klara Helstad – Södra• Claes Ström - Länsstyrelsen Västra Götaland• Mattias Persson och Göran Lundh (Skogsstyrelsen)

Page 3: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Kulturminneslagen

Skogsvårdslagen

Page 4: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Skaderisker/riskmoment• Föryngringsav

verkning och gallring

• Markberedning• GROT-uttag

och ev. stubbskörd

• Plantering

Page 5: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Page 6: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Page 7: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Page 8: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Prioritering

En ofta återkommande fråga är om alla forn- och kulturlämningar måste sparas. • Är alla lika viktiga? • Kan vi prioritera och i så fall hur och

vad? • Vem ska prioritera?

Page 9: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Kulturstubbar

Page 10: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Page 11: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Generella målbilder – allmänna punkter• Kompetens hos de inblandade i de olika stegen i processen. Tillräckliga och relevanta grundkunskaper ska finnas hos alla anställda med ansvar för hänsyn till kulturmiljön. Tillgång till fördjupad kunskap bör finnas inom respektive organisation (gäller framför allt de större organisationerna).• Bra och uppdaterat kartmaterial och teknik, tillförlitliga koordinater.• Användning av kulturstubbar.• Markägare/ombud ska se till att information från myndigheterna vidarebefordras till

egen personal eller entreprenörer. Maskinförare i samtliga led får tydlig information om de kulturmiljöer som berörs och vilka villkor som gäller.

• Avvikelser återkopplas till uppdragsgivaren.• Bra samordning mellan myndigheter. Tydliga kontaktvägar in till myndigheterna.• Gemensam och enhetlig terminologi i beslut, meddelande eller råd liksom enhetlighet i skyddsavstånd till lämningar.• Myndigheter ges rimliga förutsättningar för att kunna ge den rådgivning som behövs

eller efterfrågas. Resurserna prioriteras till fältbesök istället för att lägga tid på beslutsunderlag för objekt som bedöms vara godkända.• Tillgång till fördjupade kurser/utbildningar riktade till skogsbruket och berörda myndigheter.• Vid tveksamheter ska Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen kontaktas.

Page 12: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Generella målbilder – planering

• Kontrollera om det finns registrerade lämningar i FMIS eller Skogens pärlor. Informationen ska sedan finnas med i avverkningsanmälan och traktdirektiv. Använd gärna äldre kartmaterial för att identifiera områden eller nyttja lokalkunskap (hembygdsföreningar eller liknande).• Gör fältplaneringen i god tid innan avverkning. Var uppmärksam på eventuella lämningar som inte är registrerade. Fältplanera när det är barmark. Då syns lämningarna bättre.• Om avverkningen sker vintertid bör lämningarna alltid markeras. • Planera basvägsdragning och andra körstråk med hänsyn till kulturlämningar så att

risk för sönderkörning minimeras.• Planera avverkningen till när det är bra bärighet (tjäle eller torrt).• Planera för manuell utfällning vid känsliga miljöer, t.ex. gravar.• Bestäm återbeskogningsplan och ange typ av markberedning anpassad till objektet,

t.ex. för vilken lämningstyp det är lämpligast att använda sig av inversmarkberedning, riktad eller kranspetsmonterad markberedning.

Page 13: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Generella målbilder – avverkn./skotn.

Avverkning• Kör inte på lämningarna.• Risa ev. körvägar över yttäckande lämningar för god bärighet (exempel röjningsröseområde).• Täck inte över lämningarna med ris.• Dra inte träd över lämningar. Träden kan skada lämningen, t.ex. rubba stenar.• Lämna inte träd på eller intill lämningar. Rotvältor kan skada.• Gör kulturstubbar vid punkt- och linjeobjekt.• Placera GROT-högar på säkert avstånd från kulturlämning för att minimera risk för

sönderkörning vid GROT-skotning.Skotning• Anpassa last och körning efter markförhållandena.• Risa körvägar för bättre bärighet.• Ta bort riset från lämningarna efter avslutat arbete.

Page 14: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård

Generella målbilder – övriga delar

Markberedning• Markbered inte så att lämningar skadas.• Yngre/sentida fossila åkrar klassade som kulturlämningar kan markberedas med

skonsamma metoder men eventuella odlingsrösen får inte skadas.Plantering• Plantera inte i eller på lämningarna eller så nära att rötter kan komma att påverka

lämningen.Röjning• Röj bort träd och buskar som växer på lämningar.• Röj fram och markera äldre vägar, stigar och leder.• Vid röjning och gallring hålls synliga lämningar fria från ris, buskar och träd.

Page 15: Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård