Detaljplan för ny infart till Bettorps industriområde från Munkatorps trafik- plats (Olaus Petri 3:84) i Olaus Petri församling Örebro kommun Handläggare: Ulf Nykvist, planchef ulf.nykvist@orebro.se

Planbeskrivning 2011-05-30 Bn 2213/2009 Antagandehandling

PLANOMRÅDE

RV50

BETTORP

E18, E20

mailto:ulf.nykvist@orebro.se

2

Detaljplan för ny infart till Bettorps industriområde från Munkatorps trafik- plats (Olaus Petri 3:84) i Olaus Petri församling Örebro kommun Örebro Stadsbyggnad 2011-05-30 PLANBESKRIVNING med miljökonsekvenser Handlingar Planhandlingen omfattar plankarta i skala 1:2000 med bestämmelser samt denna be-skrivning, fastighetsförteckning och samrådsredogörelse. Syfte Syftet med planläggningen är att möjliggöra ny infart från motorvägen via en lokal-gata och Glanshammarsvägen till Bettorps industriområde samt byggnation av lager, kontor eller industrier viss skrymmande handel och bostäder. Området anpassas till naturen så att motionsspåren kan följa den höglänta terrängen. Bostäder föreslås i enlighet med gällande översiktsplan för att binda samman Bettorp och Pettersberg på ett bättre sätt. Läge Planområdet är beläget i anslutning till Bettorps industriområde norr om E18/E20, öster om riksväg 60 och söder om Bettorps bostadsområde. Området avses i över-siktsplanen nås bekvämt från Munkatorps trafikplats via den i framtiden förlängda Skottvägen. Nu nås området endast från väster via Karosserigatan och Bettorpsgatan. Tidigare ställningstagande Översiktsplan 2010-03-24 anger utbyggnadsområde verksamheter, utbyggnadsom-råde bostäder, drivmedelsstaton och planerad uppställningsplats för farligt gods. Gäl-lande detaljplaner: P94/14 laga kraft den 14/7 1994, P98/41 laga kraft den 17/12 1998, P5, P211 laga kraft den 7/1 2000, P211 laga kraft den 12/2 2004, P464 laga kraft den 16/5 2007, P556 laga kraft den 8/1 2009 och P599 laga kraft den 21/9 2009.

Översiktsplan

4

Översikt gällande detaljplaner för planområdet PLANFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSLAG

Förlängning av Skottvägen till Munkatorps trafikplats

5

Natur Området är till större delen skogsbevuxet. Sydvästra delen har varit skjutbanor. Flera stora diken finns grävda inom området.

Örebro Grönstruktur antagen av Kommunfullmäktige 2006 09-20 Naturen är mycket varierande med äldre torra tallskogspatier, unga blandskogar och alkärr med höga naturvärden. Inslag av ädelträd samt flyttblock och berghällar före-kommer rikligt. Skogsområdet Kränglan med sitt motionsspår, vilket ansluter till Lillåspåret och I 3-spåret vid Venan ingår som en viktig del av kommunens grön-plan. Naturen i och i anslutning till exploateringsområdena skall betraktas som den viktigaste resursen att ta vara på och bebyggelsen skall anpassas till den. Ett ekolo-giskt synsätt skall tillämpas vid utformning av bebyggelse och infrastruktur. En skogsinventering har utförts som underlag för detaljplanen. Merparten av redovi-sade natur- och rekreationsvärden ligger norr om det område som nu detaljplaneras i det nybildade naturreservatet. Motionsspåret med omgivande naturmark ansluter till naturreservatet och gröna stråk norrut. Allmänna ytor skall i största möjliga utsträck-ning behållas som naturmark. Naturreservatet säkerställer tillgången på rekreations-områden för invånarna. Friluftsliv Motionsspåret används flitigt under hela året. Det finns elljuspår och vintertid spå-ras skidspår. För att beakta dessa friluftsvärdena har vi i planen valt att behålla stor del av motionsspårets sträckning i den öppna skogen på höjden. Dessutom har ett grönstråk runt motionsspåret bevarats. Exploateringen anpassar sig genom att vägen som ska genom området får vika för motionärerna genom att spåret kommer läggas över vägen. Dessutom har ett grönstråk som i Örebro grönstruktur markerats som planerat, skapats i och med planen och det förstärker Lillåns koppling in till stan ge-nom skogen. En koppling från de bostäder som kommer byggas till Naturreservatet Kränglan har också genom planen skapat förutsättningar för att genomföras. Här

6

kommer dock mer aktiva åtgärder krävas för att öppna upp och skapa ett attraktiv länk. Motionsspår Gångstråk och motionsspår anpassas efter terrängen i grönstråk längs de höglänta områdena. Bevarandevärden för friluftslivet Naturreservatet ligger i direkt anslutning till Lillån och Bettorp. Området ligger också relativt nära resten av Örebro stad. Området är redan idag ett populärt motions och rekreationsområde för allmänheten. Genom Lillåskogen löper en mängd stigar och vandringsleder, vilket gör det mycket lättillgängligt. Här finns också elljusspår och preparerade skidspår. Området har direkt kontakt med friluftsområdet Ve-naskogen närmare Örebro centrum. Busshållplatser finns nära naturreservatet i väs-ter.

Pedagogiska bevarandevärden Området ligger relativt nära förskolor och daghem i Lillån och Bettorp, vilket gör det lämpligt som besöksobjekt. Skolan i Lillån utnyttjar Lillåskogen och dess närområde framför allt inom idrotten. Ett naturskogsliknande område nära bebyggelse har ett stort pedagogiskt värde, särskilt när det gäller kunskapen om ekologi och biologisk mångfald. Geotekniska förhållanden Enligt geologiska kartbladet 1970 består marken av sandig-moig morän med inslag av glacial lera och i öster av postglacial finlera. Öar av morän förekommer spritt inom området. I väster gränsar planområdet mot rullstensås som löper längs riksväg 50. Geoteknisk undersökning som även redovisar radonförekomst skall utföras före projektering och byggande. Krav på radonsäker grundläggning för bostäderna tas in i detaljplanen. Dagvatten kan omhändertas i den utvecklade grönstrukturen.

Motionsspår

Lämplig cy-kelväg

7

Skjutbanor Innan skjutbanornas mark tas i anspråk för byggnation skall sanering av skjutvallarna och eventuellt även av mark vid jakt- och sportskyttebanorna ske. Bortsanerat material förs till Atletippen eller till metallåtervinningsföretag. Även vad gäller de militära banorna skall skjutvallarna saneras och bortrensat material föras till Atletip-pen.

Miljöbedömning Enligt gällande lagstiftning skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en detaljplan medför en betydande miljöpåverkan på miljö, hälsa eller hushåll-ning med mark och vatten och andra resurser. Planförslaget bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan enligt ovan. Naturmiljö Detaljplaneområdet ingår som en del av objektet ”Lillåskogen”, i Naturvårdsöversikten över Örebro län (1984). Centralt i området finns även en sumpskog som ingår i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Denna sumpskog om-nämns som alkärr med höga naturvärden i detaljplanen. En dagvattendamm planeras norr om kvarteret Kajutan. Kompensationen natur och friluftsliv

Naturvärdena har till viss del beaktas och kompenserats. Ekonomiskt kommer exploateringen/planen att kompensera för förlorade gröna värden genom att finansiera att föreslagna grönstråk enligt Örebro grönstruktur skapas och att motionsspåret i korta sträckor dras om och att en bro för motionärerna byggs.

Fornlämningar

8

Inom detaljplaneområdet finns inte kända fornlämningar. Östra delen som var med i samrådet bearbetas i separat detaljplan. För planområdet behövs en särskild arkeologisk utredning innan markarbeten har inletts enligt 2 kap 11§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. I närheten av plan-området finns en boplats från stenåldern registrerad och en fyndplats för en stenyxa. Dessa är registrerade som objekt 210 resp. 209 i Örebro i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Förekomsten av dessa fornlämningar och fornfynd antyder att det kan finnas fler fornlämningar än de hittills kända i planområdet. Syftet med en arkeologisk utredning är att upptäcka sådana okända fornlämningar. Radon Planområdet ligger delvis inom område med känd radonrisk.

BEBYGGELSEOMRÅDEN Befintlig bebyggelse Munkatops trafikplats med framtida bebyggelse vid ”Kränglan och Bettorp är den första samlade bebyggelsegruppen som möter trafikanter som kommer till Örebro från öster. Det är av största vikt att fasader och tomter utformas på ett estetiskt tillta-lande sätt och att tomter hålls i städat skick. Bästa marknadsföringen är estetiskt till-talande byggnader. Reklamanordningar skall avse företagsnamn inom området.

9

Arbetsplatser Utmed Europaväg 18/20 är läget attraktivt med tanke på det mot trafiken exponerade läget. För tomter längre in i området finns möjlighet till kontakt med grönytor och förbindelse till motionsspår och rekreation. Planbestämmelserna tillåter industri, viss skrymmande handel och kontor vilket innebär produktion, lagring, tekniska anlägg-ningar, grosshandel, försäljning av varor och tjänster samt kontor. Ej detaljhandel med livsmedel får finnas. Kvarteret Karossens del närmast bostäderna skall ha verk-samheter som inte har miljöpåverkan för bostäderna öster ut. Verksamheter som kan vara miljöstörande ska lokaliseras till planområdets östra del.

Karta nuläge Bostäder En blandad sammanhängande bostadsbebyggelse skapas . Kvarter för förskola till-skapas samt möjligheter för motionsanläggningar. Byggnadsordning placering, utformning och utförande Huvudbyggnaden ska placeras minst 4 m från tomtgräns. Garage och förråd ska placeras minst 1,5 m från fastighetsgräns eller sammanbyggas i fastighetsgräns om grannarna är överens. Utrymme med minst 6 meter skall finnas för biluppställning framför garage på egen tomt. Körytor mellan garagelängor skall vara minst 8 meter breda för att medge smidig manövrering. Garage och förråd integrerat i huvudbyggnaden ska placeras med garage eller för-rådsdelen minst 1,5 m från fastighetsgräns. Inom 4 m från fastighetsgräns får högsta totalhöjd på garage eller förrådsdelen inte överstiga 4 m. Högsta totalhöjd på fristående garage eller förråd får inte överstiga 5 m

10

Verksamhetsområde vid Glanshammarsvägen Verksamhetsområden är avsedda för sådana etableringar som inte är lämpliga att lokalisera inom eller i närheten av bostäder på grund av att verksamheten kan ge di-rekta störningar, att verksamheten är ytkrävande eller att den trafik som den medför är störande. Drivmedelsstation Trafikplatsen Munkatorp är en lämplig lokalisering av drivmedelsstation. Behandlas i kommande detaljplan. Rekreation Söder om bostäderna i Bettorp reserveras plats för rekreationsändamål, med flexibelt nyttjande som förskola, viss handel eller öppen caféverksamhet och bostäder. Miljöprogram Stor omsorg skall ägnas byggnadernas och tomtens arkitektoniska gestaltning. Byggnaderna ger företagen en profil som gör skyltning mindre nödvändig. Utform-ningen bör vara enhetlig och harmonisk med profilerande artikulation utan att helhet-en slås sönder. En enhetlig lugn färgsättning bör eftersträvas. Husen skall terrängan-passas där det finns höjdvariation på tomten. Volymerna kan delas upp i funktionella enheter t.ex. kontor, utställningshall, lager eller produktion. Entrén skall tydligt an-nonseras för orienterbarhetens skull och rikta sig mot gata eller gångstråk med inbju-dande utformning. Verksamhetens personaltäta och för allmänheten intressanta delar bör vändas mot de stora gångstråken. Möjligheter att se in i arbets-, utställningslokaler bör tas tillvara. Fasadutformningen skall ges en medveten samverkan mellan volym och material. Artikuleringen av detaljer som ger skuggverkan gör husen levande. Tak och taksprång är viktiga detaljer som ger byggnaden karaktär. Fläktrum, huvar m.m. skall integreras i byggnaden. Fasadmaterial av god kvalitet förordas t.ex. tegel, puts, sten-material med inslag av betong. Möjligheter till mönsterverkan bör tas tillvara. Plåt får ej vara dominerande fasadmaterial. Färgerna skall vara samstämda med klara accenter. Naturmaterialens färg ger en tid-lös karaktär. För besökare skall infart och entré ges en artikulerad form för att stärka identiteten. Medveten och omsorgsfullt formskapande – med kvalitet skall ge tydlig vägvisning. Målet är att varje byggherre är kvalitetsmedveten. Bygglovansökan ska innehålla en markplaneringsritning som visar: nivåer, entréförhållanden, infarter, parkerings- och inlastningsförhållanden. Föreslagen vegetation och övrig utrustning på tomten skall specificeras. Infart, huvudentré och lastgård ges en tydlig utformning så att vägvis-ningen underlättas. Byggnaderna skall placeras så att de ramar in både gaturum och tomt. God kontakt skall ges mellan entréer och tomtens fri- och grönytor. En plante-ring mot grannar eller angränsande gångväg eller gata, ger ett trevligt intryck av före-

11

taget. I de fall stängsel måste användas skall det placeras innanför planteringen för att vårda gaturummet. Upplag eller uppställningsplatser för material skall ges en så undanskymd plats som möjligt eller omgärdas med vegetation, murar, staket e.dyl. Stängsel bör döljas av klängväxter, häckar eller buskage. Tomtens topografi skall tillvaratas med omsorg. Gång- och entréytor bör beläggas med naturmaterial eller betongplattor. En funktionell och vacker yta kan åstadkommas med en kombination av gatsten, te-gel eller betongplattor. Parkeringsytor kan beläggas med hålsten som armeras med gräs. Fasadskyltar ska endast innehålla företagsnamn. Företagsskyltar kan också placeras på planteringsområden vid entréer, ha hög kvalitet och belysas utifrån eller ha indi-rekt belysning. Belysningen är en viktig faktor för utemiljön. En enhetlig armatur bör väljas som monteras på stolpar, pelare och vägg. Parkeringsdäck bör väljas då ett högt tomtutnyttjande eftersträvas. Parkeringsplatserna kan samnyttjas mellan kvarte-ren. Örebro miljömål Programmet anges för målet ”God bebyggd miljö” bl. a. följande principer: • Byggande och förvaltning ska ske så att negativ miljöpåverkan minimeras vid pro-duktion, förvaltning och avyttring • Negativa miljöbelastningar ska kontinuerligt arbetas bort i det befintliga beståndet av byggnader och anläggningar • Kommunen ska föregå med gott exempel genom att använda Miljömanualen eller motsvarande • Miljöinventering ska göras för alla kommunala byggnader som ska förändras • Mängden ej deklarerade och ej miljögodkända material ska minimeras • Vid all användning av ny byggteknik och nya byggmaterial ska dessa vara miljöde-klarerade. Återvinningsbara material eftersträvas • Den estetiska aspekten är viktig i beskrivningen av den goda bebyggda miljön och ska finnas med i planläggningen. Grönstruktur Idén är att lägga naturmark och motionsspår i anslutning till de höglänta områdena. Det är av största vikt både ur naturvårds- och friluftssynpunkt att skogen får stå kvar längs dessa vattendrag och stigar. Stor hänsyn har tagits till naturvärden. Ankaret, Kajutan och Seglet är tidigare detalj-planelagda. Den nya detaljplanen följer översiktsplanens avvägning mellan kvar-tersmark och exploateringsmark. Hänsyn har tagits till den sumpskog som utpekats av Skogstyrelsen. Det kan inte uteslutas viss miljöpåverkan, men Örebro Grönstruk-tur har lagt störst vikt vid området söder och öster om Bettorps bostadsområde som i detaljplanen betecknas NATUR och ansluter till naturreservatet norr om planområ-det. Byggnadsteknik Byggnation ska ske enligt de principer som anges i programmet ”Örebro miljömål”. Det kan t. ex innebära:

• Energieffektiva bostäder och verksamhetslokaler • individuell mätning av vatten- och energianvändning i flerbostadshus

12

• vegetationstäckta takytor • anslutning till fjärrvärmenätet • Tak, hängrännor, stuprör och andra byggnadsdelar som kan påverkas av

regnvatten utföras av andra material än koppar, zink eller annan tungmetall.

Kretsloppsanpassning Vid byggande ska miljövänliga material användas. Grönytefaktorn ska underlätta att ställa tydliga krav på tomters grönska och kompen-sation vid förlust av värde full vegetation.

Grönytefaktorer för olika markanvändningar Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. Delar inom tomten får ett värde mellan, 0 och 1,0, beroende på förutsättningar för växtlighet och lokal dagvattenhantering samt mikroklimat. Grundpoäng ges för markens ytbehand-ling och tilläggspoäng erhålls för infiltration, stamträd, vertikal grönska. Värdet för tomter med bostadsändamål skall vara 0,6. Värdet för tomter med blandad användning, bostad/kontor/handel, där andelen kontor/handel är minst 30% skall vara 0,45. För handel eller kontor, grönytefaktor 0,3. Vid bygglovprövningen, granskas redovisningen i bygglovansökan, situationsplan, fasad, faktor för grönska på väggar och beskrivande text och beräkning, uppfyller grönytefaktorn för avsedd verksamhet på tomten.

Faktorer för grönska Grönska på marken. Terrassen skall vara anpassad till biotopen, med förutsättning för växtbäddens dränering, penetrerbarhet för rötter etc. Kontakten mellan växtbäd-den och underliggande jord får inte skäras av eller försvåra, på ett sätt som gör att växtlighetens eller biotopens långsiktiga utveckling äventyras. Växtbädden och ter-rassen skall ge förutsättningar för en naturlig infiltration och perkolation till grund-vattnet. FAKTOR 1,0 Om växtbäddar och terrass inte utformas på ett acceptabelt sätt, skall ytan räknas som grönska på bjälklag. Grönska på väggar. Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för del av väggen, exklusive fönster, till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 5 -7 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att arten påverkar vilken yta som kan tillgodoräknas. En klängande växt som kräver stöd kan bara täcka den yta där det finns stöd monterat. En självklättrande växt beräknas täcka alla ytor inom den bredd som de planterade arten plantor kan förväntas täcka. Redovisas med skiss av fasaden och förväntad täckning efter 5 -7 år. FAKTOR 0,7 Träd. Träd ger tilläggsfaktor såväl på mark som på bjälklag. För bjälklag gäller be-gränsningen att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad skall ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Faktorn räknas för en teoretisk yta med tillägg högst 25 kvm per träd. Träd med stamomfång 16-20 cm ger faktor 0,3, träd med stamomfång 20-30 cm ger faktor 0,5 och träd med stamomfång större än 30 cm ger faktor 0,7. Förlust av ett fullvuxet träd motsvarar en teoretisk förlust av 25 kvm mark med full växtbädd, med detta sätt att räkna på grönskan, förutom de visuella och estetiska aspekterna. Ett vuxet träd kompenseras med detta sätt att räkna med 2 till 4 nya träd.

13

Gröna tak – grönska på bjälklag Gröna tak; Växtbädd på bjälklag upp till 200 mm djup. Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller komplement till, andra ytskikt. Räknas med antal kvadratmeter grönska på tak inte takens projektion på marken. Faktor beräknas enligt förutsättningarna för växtbädden. FAKTOR; 0,6 Gröna tak; Växtbädd på bjälklag mellan 200 och 800 mm djup. Grönska på bjälklag, taket till garage och parkeringshus, terrasser på hus, balkonger etc. Växtbäddsdjup, endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och är biologiskt aktivt. Överbyggnader under spärr, t.ex. gummiduk, får inte räknas in i växtbäddstjockle-ken. Inte heller isoleringsmaterial typ foamglas som inte är möjligt för rötter att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lättbetongkulor eller grus kan ingå i växtbäd-den om det inte avgränsas av rotspärr. FAKTOR; 0,7 Gröna tak; Växtbädd på bjälklag ≥800 mm djup. Grönska på bjälklag, taket till ga-rage och parkeringshus, terrasser på hus, balkonger etc. Växtbäddsdjup, endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och är biologiskt aktivt. Överbygg-nader under spärr, t.ex. gummiduk, får inte räknas in i växtbäddstjockleken. Inte hel-ler isoleringsmaterial typ foamglas som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Där-emot dräneringsskikt av t.ex. kulor av lättbetong eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. FAKTOR; 0,9. Faktorer för vattenanvändning Det gäller att inte blanda ihop kraven på grönytefaktorer och dagvattenfördröjning. Vattenytor i dammar, bäckar, diken etc. avser vattenytor som finns under minst 6 månader av året. FAKTOR 1,0 Uppsamling och fördröjning av dagvatten: Dagvatten från täta ytor; FAKTOR; 0,0 Dagvatten från hårdgjorda ytor med fogar; FAKTOR; 0,2 som samlas upp i damm eller andra magasin där vattnet kan hämtas för användning på gården eller i husen, ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan under förutsättning att magasinet rymmer minst 20 l/m2 avvattnad yta. Avvattning av täta ytor till omgivande grönska på marken: Dagvatten från täta ytor; FAKTOR; 0,0 Hårdgjorda ytor med fogar; FAKTOR; 0,2 som inte har några brunnar. Hårdgjorda ytor som höjdsätts så att de avvattnas till intilliggande ytor med grönska på marken; FAKTOR 1,0 Faktorn beräknas för den yta som avvattnas, dock högst det antal m2 som vegetationen omfattar. Delfaktorer för hårdgjorda ytor Täta ytor. FAKTOR; 0,0 Takytor, asfalt och betong som inte har någon form av växtbädd eller annan möjlighet att utveckla biotoper för växtlighet och inte släpper igenom något dagvatten. Hårdgjorda ytor med fogar. FAKTOR; 0,2 Traditionellt lagda platt- och stenytor, som betongplattor, gatsten och klinker, med normala fogar fogade med sand som ger en viss genomsläpplighet för dagvattnet.

14

Halvöppna till öppna hårdgjorda ytor. FAKTOR; 0,4 Gräsarmerad betong- eller na-tursten, öppen asfalt kräver underhåll och regelbunden rengöring, grus, singel, sand och andra ytor med hög genomsläpplighet för dagvatten. Grus, singel och andra svår-framkomliga ytor får inte minska tillgängligheten för rörelsehindrade. Tillgänglig-heten granskas vid bygglovprövningen och grönytefaktor får inte räknas för yta som blir hindrande för tillgängligheten. Riskhänsyn Transporter av farligt gods på vägar och järnvägar, bensinstationer eller annan verk-samhet som hanterar riskfyllda produkter ska beaktas. Säkerheten för människor vid planering för ny bebyggelse intill riskfylld verksamhet och transport av farligt gods beror på hur risker hanteras vid plötsligt inträffade händelser. Tolererad konsekvens av en olycka skattas ofta till tio omkomna var 1000-10 000 år eller 100 omkomna högst en gång på 1 -10 miljoner år. Riskreducerande åtgärder är lämplig lokalisering, skyddsavstånd, utformning och placering av byggnader samt tekniska åtgärder. Omgivningen ska skyddas men också hänsyn som värnar vägens användbarhet som transportled för farligt gods. Frågor om hälsa och säkerhet bör vara slutligt avgjorda i samband med planläggning. Skyddsav-stånden representerar en sammanvägd bedömning av risk, stadsbild och samhällse-konomi. Vid specifika etableringar ska visas att den planerade verksamheten blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Skyddsavstånd till körbana med farligt gods

• 25 meter byggnadsfritt lämnas mot närmaste transportled. • 40 meter till tät kontorsbebyggelse • 75 meter till sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksam-

het Bensinstationer

• 100 meter vid nyplanering av bostäder, daghem, vårdboende och sjukhus • 25 meter till tät kontorsbebyggelse • 50 meter till sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksam-

het RÄDDNINGSTJÄNST Åtkomlighet för räddningstjänst skall beaktas vid planering av gårdar och placering av entréer. • Brandvattenförsörjning utökas och anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV-P76 och P83. Nerikes brandkår rekommenderar att brandpostnätet håller följande kapacitet: Flöde Avstånd mellan brandposter Exempel på bebyggelse 600 liter/min 500 meter Enfamiljshus. Låga flerfamiljshus.

Andra mindre byggnader. 900 liter/min 250-500 meter Flerfamiljshus 3-4 vån. Mindre indu-

stribyggnader ca 500 m2. Vårdcentraler, byggnadsklass Br2. Handel Br2. Skolor, byggnadsklass Br2. Samlingslokaler, byggnadsklass Br2.

1200 liter/min 150 meter Större industri, Skolor, byggnadsklass Br1.

2400 liter/min 150meter Industri med hög brandbelastning t.ex. Ej sprinklade lager, sågverk, brädgårdar etc.

15

Om gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med utrymning och släckinsats, ska en särskild körväg (räddningsväg) ordnas. Denna ska vara skyltad och ha uppställningsplatser som rymmer erforderliga fordon. En räddningsväg bör ha en fri höjd av 4,0 meter, en bärighet motsvarande ett axel-tryck av 100 kN och ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. På rak-sträckor bör körbanebredden vara minst 3,0 meter, längslutningen högst 8 %, tvärfal-let 2 % och vertikalradien (konkav eller konvex) minst 50 meter. I kurvor bör den inre radien vara minst 7,0 meter samt finnas sådan breddökning och hinderfritt sido-område före, genom och efter kurvan att stegfordon kan framföras. Energi Energibehovet ska minimeras genom att möjligheten till solvärme tas tillvara. Miljö-vänlig uppvärmningsteknik ska användas för byggnader. GATOR OCH TRAFIK Gatunät Tillfart till området sker nu från Rv 50, via Skjutbanevägen. Ny gata tillkommer mel-lan Markörvägen och Buxbomsvägen, trafiken har uppskattats till ca 400fordon/dygn på denna förbindelse. Med denna detaljplan binds Skjutbanevägen och Skottvägen samman, som förlängs till Munkatorpskorsningen. Infarten från öster medför ca 1500 fordon per dygn på den förlängda Skottvägen.

Glanshammarsvägen in mot stan

16

Kollektivtrafik God tillgång till kollektiv minskar antalet bilresor. Busslinje 5 och 8 trafikerar Rv 50. Bäckvägen trafikeras av linje 24. Gångavstånd till bostäderna är ca 5- 600 meter, från industritomterna i nordost till närmaste hållplats är drygt en kilometer. Landsbygds-trafiken mot Glanshammar mm kan också utnyttjas. Gång- och cykelvägar Föreslagna gång- och cykelvägar i naturmark följer topografiska förhållandena., Vägarna förses med slitlager av stenmjöl. Skottvägen får gång- och cykelväg på södra sidan. Ny gång- och cykelväg byggs upp till bostadsområdet Bettorp med för-bindelse mot Bäckvägen och Buxbomsvägen. Längs Glanshammarsvägen lämnas plats för ny gång och cykelväg.

Parkering Parkeringsbehovet skall tillgodoses inom den egna tomten. Där det är möjligt skall stenmjöl användas som slitlager istället för asfalt. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Vatten- och avloppsledningar ansluts till det utbyggda ledningsnätet. Självfallsled-ning utreds till det östra verksamhetsområdet. Brandvatten Brandvattenförsörjningen anpassas till gällande bestämmelser VAV-P76 och P83. Dagvatten

17

Exploatering av området innebär att ytor kommer att hårdgöras. Dagvatten som på ett naturligt sätt har infiltreras i marken kommer inte att ha samma förutsättning. Därför skall dagvatten från kvartersmark fördröjas och renas på fastigheten innan det avleds till det kommunala ledningssystemet. Dagvatten från parkeringsplatser, uppställnings- och körytor samt därmed jämförliga ytor skall renas enligt av Tekniska nämnden senast antagna riktlinjer innan anslut-ning av dagvattnet får ske till anvisad förbindelsepunkt. Dagvattenåtgärder skall utföras på sådant sätt att fastigheten inte avleder mer dagvat-ten än motsvarande maxflöde från den oexploaterade fastigheten. Dagvattenåtgärderna ska vara dimensionerade för ett tvåårsregn. Dagvatten från parkeringsplatser, uppställnings- och körytor och därmed jämförliga ytor skall renas enligt, av Tekniska nämnden, senast antagna riktlinjer innan anslut-ning av dagvattnet får ske till anvisad förbindelsepunkt. Dagvatten från tak och annat naturligt dagvatten skall tas omhand separat från övrigt dagvatten. Dagvattenåtgärder skall utföras på sådant sätt att fastigheten inte avleder mer dagvatten än motsvarande maxflöde från den oexploaterade fastigheten. Dagvattenåtgärderna ska vara dimens-ionerade för ett tvåårsregn. Principen är att det överskottsvatten som når kommunens dagvattennät skall vara rent. Grönområden eller mindre grönytor inom tomten ska nyttjas för dagvatteninfilt-ration, resorption eller fördröjning. Dagvatten infiltreras i den mån marken tillåter och skador inte riskeras på omgivande anläggningar. Föroreningar skall tas hand vid källan och höga föroreningshalter ska renas genom t.ex sedimentering/oljeavskiljning. Takvatten avleds med utkastare, rännor och svackdiken till tomtens grönytor. Vid stora regn måste vattnet ta sig fram över markytan på ett kontrollerat sätt. Gång- cykel- och parkeringsytor som inte trafikeras med tunga fordon eller fungerar som lastgårdar, förses med genomsläppligt material såsom slitlager av stenmjöl, gräsar-meringssten, plattor, marksten eller singelbädd . Körytornas hårdgjorda del minimeras med gräs- eller grusremsor i vägkant. Kantste-nar undviks längs gatorna. Rännstensbrunnar ersätts med brunnar i gräsytor en bit från vägkant och fördröjningsmagasin förses med bräddavlopp som får anslutas till en och körytor eller ytvattnet infiltreras i grusfyllda diken. Eventuellt överskottsvat-ten leds via glest placerade brunnar till ett dagvattensystem som avleds till det öppna dikessystemet i området. Avskärande dräneringar kan öka områdets dagvattenkapa-citet. Höjdsättningen är viktig för att dagvattenavrinning skall fungera. Byggherren ansvarar för att infiltrations- och fördröjningsmagasin fungerar. Värme Bettorp kommer att bli fjärrvärmeområde. El Eldistributionsnätet byggs ut. Tele Befintliga teleledningar ska beaktas vid byggnation.

18

Renhållningsordning Kommunen ansvarar för hushållsavfallet. Reglerna i avfallsplanen och föreskrifter för avfallshanteringen i Örebro kommun skall följas. Möjlighet till källsortering skall finnas. Vid utformning av utrymme och placering för avfallshantering ska samråd ske med Tekniska förvaltningens avfallsavdelning. Plantering Grönytor med trädplantering ska finnas på minst 20% av fastighetsarean. Dessutom ska minst hälften av markbeläggningen vara genomsläpplig för dagvatten. Markavvattning Om avvattning är en förutsättning för att ett markområde ska kunna bebyggas bör åtgärden betraktas som markavvattning och omfattas av tillståndsplikt. Det gäller såväl inom som utanför fastställd detaljplan. En normal dränering av grunden till ett hus på torr mark, liksom avledning av dag-vatten/regnvatten definieras dock inte som markavvattning. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet för markavvattning av enskilda fastigheter och miljödomstolen i de fall flera fastigheter berörs. Vattenverksamhet Arbeten och anläggningar i vatten som t.ex. grävning, utfyllning och nedläggande av vägtrummor, definieras som vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken. Sådana verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga och handlägg-ning sker av Länsstyrelsen respektive Miljödomstolen i särskild ordning. Markhöjd Marknivån ska inte ändras väsentligt med hänsyn till täckningen över underjordiska ledningar. MILJÖKONSEKVENSER Behovsbedömning Enligt 5 kap. 18§ PBL ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om pla-nen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Omgivningsförutsättningarna och den påverkan detaljplanen bedöms innebära på miljön har redovisats separat be-hovsbedömning och i planbeskrivningen. Detaljplanen bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan i den betydelsen som avses i PBL och följaktligen inte behöva innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Vid bedömning har följande aspekter beaktats: nuvarande miljöbelastning på platsen effekter på mark, vatten, luft, biologisk mångfald, kulturmiljö, social miljö och landskapsbild om planen genomförs effekter på hushållning med naturresurser effekter på människors hälsa och säkerhet effekter på ljusförhållanden och lokalklimat Sammanfattningsvis bedöms planförslaget endast påverka planområdet och endast marginellt omgivningen.

19

Byggandet Ambitionen avgör resultatet. Byggnader ska vara funktionella, estetiskt tilltalande, robusta, fuktbeständiga, värmas och ventileras energieffektivt med bra inomhuskli-mat. Detta kräver samarbete i byggprocessen och noggrannhet på byggarbetsplatsen. När väl byggnaden är krävs uppföljning och provning efter 2 år för att veta att det fungerar som det var tänkt. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 5 kap 30 § får miljöorganisationer överklaga vissa beslut, t ex detaljplaner enligt PBL, om ett genomförande av planen kan antas medföra en betydande miljö-påverkan. Beslut om antagande av detaljplan som innehåller en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap 18 § 3:e stycket ska sändas till en sådan miljöorganisation som har rätt att klaga på beslut om antagande av detaljplan. Föreningen ska vara ideell och ha minst 2000 medlemmar och ha varit verksam i minst tre år samt har som syfte att tillvarata naturskydds- och miljöintressen. Naturvårdsverket och Boverket har kommit fram till att enbart två organisationer inryms i ovanstående och de är Naturskyddsföreningen och Ornitologiska förening-en. Dessa organisationer har rätt att överklaga om planen har en betydande miljöpåver-kan och ska normalt inte ingå i samrådskretsen av detaljplan. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och buller har beräknats. Efter beräkningar kan konstateras att värdena ligger under rekommenderade gräns-värden för luftkvalitet och buller. Beräknade värden för luftföroreningar med referensvärden inom parantes som enligt miljökvalitetsnormerna inte bör överskridas: PM 10 (partiklar) 20,4 µg/m3 (40µg/m3) årsmedelvärde NO2 (kvävdioxid) 16,2 µg/m3 (40µg/m3) årsmedelvärde CO (koloxid) 0,96 mg/m3 (10mg/m3) dygnsvärde Bensen 3,1 µg/m3 (5 µg/m3 ) årsmedelvärde Buller från vägtrafik Det beräknade frifältsvärdet för buller utomhus från vägmitt E18/E20 är 58 dBA ekvivalentnivå och 62 dBA maximalnivå . Det beräknade värdet grundas på en trafikmängd av 19 000 fordon/dygn på E18/20 och en medelhastighet på 90 km/h. Riktvärdet för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid arbetslokaler inom-hus är 40 dBA ekvivalent ljudnivå och utomhus 65 dBA ekvivalent ljudnivå. Folkhälsa och demokrati

20

Kommunens uppgift är att på olika sätt stödja och skapa förutsättningar till levnads-vanor som främjar hälsa och välbefinnande. Med en övergripande planering, där hu-vudmålet är att verka för en hållbar relation mellan individ, samhälle och natur, har åtgärder som bidrar till jämlik hälsoutveckling stor betydelse. Detta innebär: Människors delaktighet vid planering av sin närmiljö • vackra och säkra miljöer som främjar psykisk hälsa • bra boende och närmiljö • mötesplatser för socialgemenskap • närhet till natur och rekreation • bra kommunikationer • fysiska miljöer utformade så att olyckor och hälsorisker minimeras. Områdets planerade utveckling bedöms uppfylla dessa kriterier. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 5 år för från den dag planen vunnit laga kraft. HANDLÄGGNING I utformningen i planen har förutom undertecknad har karttekniker Gittan Gustafsson och exploateringsingenjör Erik Blohm medverkat. Ulf Nykvist Ulf Nykvist planchef

21

Detaljplan för ny infart till Bettorps industriområde från Munkatorps

22

PLANBESTÄMMELSERFöljande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.Där beteckningar saknas gäller bestämmelsen hela området.Endast angiven användning är tillåten.

GRÄNSER

Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området.AnvändningsgränsEgenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTENAllmänna platser

Trafik mellan områdenLokaltrafikNaturområde

KvartersmarkBostäderTransformatorRisupplagFördelningsstation 100x100 meterBilservice, ej billackeringHandel med skrymmande varor, ej livsmedel/dagligvarorHantverk ej störande för omgivningenIndustriKontorFörskolaSkolaUpplag återvinningscentralLagerIdrott/föreningslokal

UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSERhinder Farthinder

UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNINGe00 Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE

Marken får inte bebyggasMarken får endast bebyggas med uthus och komplementbyggnader

g Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggningu Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar

MARKENS ANORDNANDEMark och vegetationplantering Plantering skall finnasPlantering och grönytor motsvarande 20% av fastighetsarean för verksamhet skall finnas, varavhögst hälften får vara markbeläggning genomsläpplig för dagvatten

Dagvattenb2 Dagvatten från parkeringsplatser, uppställnings- och körytor och därmed jämförliga ytor skall renas

enligt, av Tekniska nämnden, senast antagna riktlinjer innan anslutning av dagvattnet får sketill anvisad förbindelsepunkt.Dagvatten från tak och annat naturligt dagvatten skall tas omhand separat från övrigt dagvattenDagvattenåtgärder skall utföras på sådant sätt att fastigheten inte avleder mer dagvatten änmotsvarande maxflöde från den oexploaterade fastigheten. Dagvattenåtgärderna ska vara dimensionerade för ett tvåårsregn

b3 Dagvatten från tak och annat naturligt dagvatten skall avledas till grönytor för fördröjning inom den egna fastigheten innan anslutning får ske till det allmänna dagvattensystemet.

Utfart, stängselKörbar förbindelse får inte anordnas

PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDEPlaceringp1 Huvudbyggnad skall placeras minst 4 m från tomtgräns.

Garage och förråd ska placeras minst 1,5 m från fastighetsgräns eller sammanbyggas ifastighetsgräns om grannarna är överens. Utrymme med minst 6 meter skall finnas förbiluppställning framför garage på egen tomt.Garage och förråd integrerat i huvudbyggnad ska placeras med garage ellerförrådsdelen minst 1,5 m från fastighetsgräns.Inom 4 m från fastighetsgräns får högsta totalhöjd på garage eller förrådsdelen inte överstiga 4 m.Högsta totalhöjd på fristående garage eller förråd får inte överstiga 5 m.

UtformningHögsta byggnadshöjd i meter

f Bildväxlande skylt får ej finnas

Byggnadsteknikb1 Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförandeb4 Kulfång skall saneras innan byggnation

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSERGenomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft

ILLUSTRATIONERIllustrationslinje

Text Illustrationstext

HUVUDGATALOKALGATANATUR

E1

GHJ1

K

S2U1

Y

B

E2

J2

S2S1

U2

E3

23

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för ny infart till Bettorps industriområde från Munkatorps trafik- plats (Olaus Petri 3:84) i Olaus Petri församling Örebro kommun ORGANISATORISKA FRÅGOR Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra bebyggelse mellan Bettorps industriområde och Munkatorps trafikplats. Organisation Planen upprättas av Örebro Stadsbyggnad som också författar genomförandebeskriv-ning. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrå-gorna efter ansökan. Det tekniska genomförandet av allmänna anläggningar ombe-sörjes av kommunen genom Tekniska förvaltningen. Kommunen svarar för och bekostar iordningställande av kvartersmark och därmed sammanhängande utredningar, undersökningar samt eventuella åtgärder och tillstånd m. m., se nedan. Tidplan Arbetet inriktar sig på att detaljplanen vinner laga kraft under 2011. Genomförandetid Planen föreslås få en genomförandetid om fem år från den tidpunkt då planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastigheter och rättigheter Berörda fastigheter framgår av fastighetsförteckningen. Ledningsrätt för teleledning finns i planområdet. Fastighetsrättsliga åtgärder Avstyckning och fastighetsreglering krävs för planens genomförande. Servitut eller gemensamhetsanläggning kan krävas för tillfart. Gemensamhetsanläggning bildas för kvartersgator där det är nödvändigt. Ledningsrätt eller servitut kan komma att krävas för ledningar inom planområdet.

24

TEKNISKA FRÅGOR Tekniska undersökningar Förorenad mark kan förekomma då delar av området tidigare varit militärt övnings-området. Skjutbanor finns i delar av planområdet. Arkeologisk undersökning är nöd-vändig. Tekniska anläggningar Följande åtgärder ska utföras på allmän plats: VA, gata, park, lod, fjärrvärme/kyla, bredband, el, tele. Transformatorstationer för el är nödvändiga på flera platser i om-rådet. Fördelningsstation för el kan eventuellt anläggas i området. EKONOMISKA FRÅGOR Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunens kostnader har beräknats till ca 100 000 000 kr och fördelar sig enligt tabellen. Driftkostnaderna föra gata beräknas öka med 400 000 kr/år. Driftkostnader-na för park beräknas öka med 80 000 kr/år. Utgifter tkr Mark 15 000 Förberedande arbeten 2 000 Planläggning 300 Fastighetsbildning 1 500 Gata 60 000 Natur 3 000 Lekpark 1 000 Övrigt 8 000 Oförutsett 8 200 Administration 1 000 Summa 100 000 Inkomster tkr Markförsäljning bostäder 30 000 Markförsäljning verksamheter 100 000 Summa 130 000 Erik Blohm Exploateringsingenjör

25

FASTIGHETSFÖRTECKNING 2011-03-14 Bn 2213/2009 Fastighetsförteckning till detaljplan för ny infart till Bettorps industriområde från Munkatorps trafikplats, Örebro kommun FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET ANKARET 1 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO BETTORP 1:4 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO HOVSTA 16:1 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO KAJUTAN 1 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO KAROSSEN 12 PG JÖNSSON FASTIGHETER AB OLAIG 42 703 61 ÖREBRO KAROSSEN 19 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO OLAUS PETRI 3:180 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO OLAUS PETRI 3:84 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO

26

SOCKERKAKAN 2 WALLIN,THOMAS GINSTVÄGEN 37 703 69 ÖREBRO SANDVALL,ANNELI GINSTVÄGEN 37 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 3 ENHÖRNING,ULRIKA GINSTVÄGEN 35 703 69 ÖREBRO KARLSSON,TOMMY GINSTVÄGEN 35 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 4 NAQAVI,TASNEEM GINSTVÄGEN 33 703 69 ÖREBRO MOHEBALI,FERIDON GINSTVÄGEN 33 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 5 GUSTAFSSON, HELENA ROSTASTRAND 51 703 44 ÖREBRO GUSTAFSSON, KENTH ROSTASTRAND 51 703 44 ÖREBRO SOCKERKAKAN 6 BAECKSTRÖM,NIKLAS GINSTVÄGEN 29 703 69 ÖREBRO BAECKSTRÖM,ANNA GINSTVÄGEN 29 703 69 ÖREBRO ANLÄGGNINGSSAMFÄLLIGHETER INOM PLANOMRÅDET KAROSSEN GA:6 KAROSSEN 5 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO

27

KAROSSEN 12 PG JÖNSSON FASTIGHETER AB OLAIG 42 703 61 ÖREBRO RÄTTIGHETER INOM PLANOMRÅDET

18-IM1-96/12284.1 KRAFTLEDNING (JORDKABEL) MM

DINGELSUNDET 2:65, KARLSTAD 1880IM-08/2740.1 KRAFTLEDNING HALLSBERGS-BÄCK 3:4, HALLSBERG 1880K-96/537.1 UTRYMME OLAUS PETRI GA:15 1880K-CB619.1 UTRYMME KAROSSEN GA:1 FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET BULLEN 1 SAHDO,RANIA SNÖBÄRSVÄGEN 8 703 69 ÖREBRO KOURIEH,YACOUB SNÖBÄRSVÄGEN 8 703 69 ÖREBRO BULLEN 2 BÅGENVIK,MATTIAS SNÖBÄRSVÄGEN 6 703 69 ÖREBRO BÅGENVIK,STINA SNÖBÄRSVÄGEN 6 703 69 ÖREBRO HJULET 1 KB STIG JOHANSSON FILAREV 9 703 75 ÖREBRO KAKAN 1 HELIN,ERIK SNÖBÄRSVÄGEN 12

28

703 69 ÖREBRO HELIN,PIA SNÖBÄRSVÄGEN 12 703 69 ÖREBRO KAKAN 2 TÖRNQVIST,HANNA SNÖBÄRSVÄGEN 14 703 69 ÖREBRO KAKAN 3 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO KAROSSEN 11 NITTON93 INREDNINGAR AB TOMTEBOGATAN 2 703 43 ÖREBRO KAROSSEN 13 NORDSTRÖM,SVEN HÖSTIGEN 8 703 75 ÖREBRO KAROSSEN 14 BERG PROPERTY AB STRANDVÄGEN 53, 1TR 115 23 STOCKHOLM KAROSSEN 16 BILFORUM I ÖREBRO AB BETTORPSG 24 703 69 ÖREBRO KAROSSEN 17 LÖFGREN,LARS STEFAN LEKTORPSVÄGEN 48 702 30 ÖREBRO KAROSSEN 22 ÖREBRO EXPRESS AB BETTORPSG 14 703 69 ÖREBRO KAROSSEN 25 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO KAROSSEN 5 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO

29

KRINGLAN 1 ALVENBORG,ANN MARGARETA GINSTVÄGEN 1 703 69 ÖREBRO ALVENBORG,MAGNUS GINSTVÄGEN 1 703 69 ÖREBRO OLAUS PETRI 3:150 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO RODRET 2 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO RODRET 5 IP-ONLY TELECOMMUNICATION NETWORKS AB 753 81 UPPSALA RODRET 6 ÖREBROPORTEN FASTIGHETER AB BOX 33520 701 35 ÖREBRO RODRET 7 ÖREBROPORTEN FASTIGHETER AB BOX 33520 701 35 ÖREBRO SEGLET 1 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO SKORPAN 1 ERIXON,NATHALIE SNÖBÄRSVÄGEN 16 703 69 ÖREBRO LINDQVIST,PETER SNÖBÄRSVÄGEN 16 703 69 ÖREBRO SKORPAN 2 REINEBORG,HÅKAN SNÖBÄRSVÄGEN 18 703 69 ÖREBRO

30

REINEBORG,CAMILLA MARGARETA SNÖBÄRSVÄGEN 18 703 69 ÖREBRO SKORPAN 3 WESTBERG,NICKLAS SNÖBÄRSVÄGEN 20 703 69 ÖREBRO WESTBERG,ANNA SNÖBÄRSVÄGEN 20 703 69 ÖREBRO SKORPAN 4 LINDBERG,KHEN ROBERT GERHARD SNÖBÄRSVÄGEN 22 703 69 ÖREBRO SKORPAN 5 VALLIN,JENS SNÖBÄRSVÄGEN 24 703 69 ÖREBRO SKROVET 5 KOMPANIET I ÖREBRO AB SJUTBANEVÄGEN 12 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 1 IRMHAG ENGMAN,MARGARETA GINSTVÄGEN 39 703 69 ÖREBRO ENGMAN,PETER GINSTVÄGEN 39 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 7 WETTERBERG,ANNA CARINA GINSTVÄGEN 27 703 69 ÖREBRO WETTERBERG,JOHAN GINSTVÄGEN 27 703 69 ÖREBRO SOCKERKAKAN 8 JOHANSSON,LARS-OLOF GINSTVÄGEN 25 703 69 ÖREBRO GILLBERG,PERNILLA GINSTVÄGEN 25 703 69 ÖREBRO

31

TÅRTAN 2 OLSSON,LENNART SNÖBÄRSVÄGEN 28 703 69 ÖREBRO WELANDER OLSSON,CHARLOTTE SNÖBÄRSVÄGEN 28 703 69 ÖREBRO TÅRTAN 3 DAVIDSSON,STEVEN SNÖBÄRSVÄGEN 26 703 69 ÖREBRO DAVIDSSON,AGNETA SNÖBÄRSVÄGEN 26 703 69 ÖREBRO

Bettorps industriområde från Munkatorps trafik-plats (Olaus Petri 3:84)PLANBESKRIVNING med miljökonsekvenserHandlingarSyfteLägeTidigare ställningstagandeKretsloppsanpassningGrönytefaktorer för olika markanvändningarFaktorer för grönska

MotionsspårGrönska på marken. Terrassen skall vara anpassad till biotopen, med förutsättning för växtbäddens dränering, penetrerbarhet för rötter etc. Kontakten mellan växtbädden och underliggande jord får inte skäras av eller försvåra, på ett sätt som gör att v...Grönska på väggar. Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för del av väggen, exklusive fönster, till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 5 -7 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att arten påverkar...RiskhänsynTransporter av farligt gods på vägar och järnvägar, bensinstationer eller annan verksamhet som hanterar riskfyllda produkter ska beaktas. Säkerheten för människor vid planering för ny bebyggelse intill riskfylld verksamhet och transport av farligt god...RÄDDNINGSTJÄNSTÅtkomlighet för räddningstjänst skall beaktas vid planering av gårdar och placering av entréer.KollektivtrafikGång- och cykelvägarParkeringVatten och avloppVärmeElTeleMiljökonsekvensbeskrivningMiljökvalitetsnormerORGANISATORISKA FRÅGORPlanens syfteOrganisationTidplanGenomförandetidHuvudmannaskapFASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGORFastigheter och rättigheterBerörda fastigheter framgår av fastighetsförteckningen. Ledningsrätt för teleledning finns i planområdet.

Fastighetsrättsliga åtgärderTekniska undersökningarTekniska anläggningarEkonomiska konsekvenser för kommunen