Dnr 2006-0558 211 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn 0322-61 62 58 ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S

NORRA STADSSKOGEN PLANBESKRIVNING 2006-06-07

2

HANDLINGAR Planhandlingar: - Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 - Denna planbeskrivning - Genomfö randebeskrivning Endast plankarta med bestämmelser blir juridiskt bindande. Ö vriga handlingar: - Illustrationskarta, skala 1:1000 - Program, 2004-04-13 - Samrådsredogö relse 1 (Program), 2005-06-07 - Samrådsredogö relse 2 (Planfö rslag), 2006-04-11 - Utstä llningsutlåtande, 2006-06-07 - Kvalitetsprogram - Fö rdjupat kvalitetsprogram/utformningsprogram - Checklista - Fö rberedande miljö konsekvensbeskrivning - Grundkarta (underlag fö r plan- och illustrationskarta) - Fastighetsfö rteckning - Bullerutredning

Syfte

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Med planen avses i fö rsta hand att mö jliggö ra byggande av bostäder, områ-desanknuten service samt verksamheter i Norra Stadsskogen. Ett syfte ä r också att utveckla natur- och miljö vä rdena i området.

Huvuddrag Planen har fö ljande huvuddrag: Den ö st-vä st-gående Stadsskogsgatan ut-formas med cirkulationsplatser. En tvä rgata till denna ä r Ekhagegatan som ansluter till Alfhemsvä gen i norra delen av planområdet. Kring gatorna fö reslås olika kvarter med i fö rsta hand bostäder. Kontor tillåts också samt verksamheter och hantverk i entrévåningarna. En fö rskola i en separat byggnad planeras i ö stra delen av planområdet. Ett grö nstråk genom områ-det bevaras.

Lä ge

PLANDATA Planområdet ligger ca 2 km sydvä st om Alingsås stadskä rna.

Areal Planområdets areal uppgår till ca 16 ha.

Markä gofö rhållanden Kommunen ä ger huvuddelen av marken. Ett privat bostadshus ingår i planområdet.

Ö vergripande dokument

TIDIGARE STÄ LLNINGSTAGANDEN Alingsås kommun har antagit Vision 2010 som en ledstjä rna fö r kommu-nens utveckling. Bl.a. anges att ”Kommunen satsar på kunskap och tillvä xt i en unik miljö samt har 40 000 invånare år 2010”. Ett av fyra tema fö r samhä llsutvecklingen ä r boende och i en bostadspolicy anges att bostads-formerna ska vara strandnä ra boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknä ra boende samt boende på landet.

3

I Kommunbudget 2006 anges att ”Kretsloppstänkande skall prä gla all samhä llsplanering”.

Ö versiktliga planer

I den kommuntä ckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen 1998-01-28) har aktuellt område beteckningen ”Befintlig sammanhållen bebyggelse/Stö rre anlä ggning”. Planfö rslaget ö verensstämmer med ö versiktsplanen.

Detaljplanebestä llning

Enligt kommunstyrelsens detaljplanebestä llning bö r ett fö rslag till detalj-plan antas fö re sommaren 2006. Fö ljande ska prö vas i planen: bostäder integrerat med mindre del små verksamheter, service m.m. Planeringen fö regås och efterfö ljs av partnerskap mellan exploatö rer, fö rvaltare och kommunen.

Detaljplaner

Fö r en del av området gä ller fö ljande detaljplan: Dp 102, Stadsskogsgatan (lagakraft 2004-12-22). Nä r den nya detaljplanen vunnit laga kraft kom-mer den att upphä va den ä ldre planen i berö rd del.

Risker och sårbarhet En risk- och sårbarhetsanalys antogs av kommunstyrelsen 2004 som be-skriver risker och skyddsvä rda objekt. Vä stra Stambanan berö r aktuellt planområde (se rubriken Farligt gods nedan).

Strandskydd

Enligt miljö balken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjö ar och vatten-drag och syftet ä r att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor fö r vä xt- och djurlivet. Den nordvä stra delen av planområdet berö rs av det strandskydd som gä ller inom en 300 meters zon från Mjö rn. Planerad bebyggelse avskiljs från stranden av både Vä stra Stambanan och två bilvä gar. I samband med detaljplaneringen kommer ansö kan om upphä vande av strandskyddet inom kvartersmarken att inlämnas (länsstyrelsen har bedö mt att det finns sä rskilda skä l att upphä va strandskyddet inom berö rd kvar-tersmark). Inom naturmarken kommer strandskyddet att fortsä tta att råda och mö jlighet fö r allmänheten att passera ska finnas.

FÖ RUTSÄTTNINGAR OCH FÖ RÄNDRINGAR Natur/friytor

Riksintressen Sjö n Mjö rn ä r av riksintresse fö r naturvården och Vä stra Stambanan av riksintresse fö r jä rnvä gstrafiken. Fö reslagna fö rändringar bedö ms inte skada riksintressena.

Mark och vegetation

Stadsskogen ä r kraftigt kuperat med flera hö jdryggar med mellanliggande dalar som huvudsakligen lö per i nordö stlig-sydvä stlig riktning. Avvattning sker huvudsakligen norrut mot sjö n Mjö rn. En naturinventering av Stadsskogen har utfö rts av GF Konsult 2001-06-11. Den helt dominerande naturtypen ä r barrskog (merparten planterad). En naturvä rdesklassificering gö rs av GF Konsult dä r det konstateras att nationellt eller regionalt vä rdefulla områden saknas inom planområdet. Ett område med ”stö rre lokala naturvä rden” finns i norra delen av planområdet och består av en lö v- och blandskog. Delar av detta bevaras. Inom skogs-området men utanfö r planområdet har Skogsvårdsstyrelsen avgränsat en skogsbiotop som huvudsakligen består av gammal ek och tall.

4

Ett ö vrigt område med ”lokala naturvä rden” finns vid Skaverydsvä gen i vä stra delen av planområdet. Det ä r en lö v- och blandskog och delar av det bevaras också. Stö rre delen av planområdet består av barrskog som utnytt-jas fö r skogsbruk och dä r ä r naturvä rdena fö rhållandevis låga. Ingen av sko-garna inom planområdet finns upptagna i kommunens naturvårdsprogram med bl.a. vä rdefulla skogar. Dä remot anger programmet att planområdet ingår i ett sammanhängande område med vä rdefull natur.

Lokalklimat En lokalklimatologisk analys av planområdet har gjorts av Bergab Klimat-undersö kningar 1991-06-20. Topografin i sig ger inte några stora skuggef-fekter. Problem med beskuggning finns i områden dä r hö g vegetation fö re-kommer enskilt eller i kombination med topografi. I fö rsta hand fö reslås gallring i vegetationen fö r att ö ka ljusgenomsläpplig-heten men ändå behålla en vinddämpningseffekt.

Geotekniska fö rhållanden

Jordartskartan anger urberg med tunt jordlager fö r stö rre delen av Stads-skogen. Mindre områden med sandig-moig morän finns spritt i området. I de norra delarna av planområdet finns glacial finlera. En geoteknisk ö versikt har utfö rts av Kjessler & Mannerstråle 1989-05-18 och en geoteknisk utredning 1991-04-19. Området består till stö rsta delen av berg och morän men i dalarna finns ett flertal sankmarkspartier. Sank-markspartierna bevaras och ingår i avvattningssystemet fö r bebyggelsen. Geotekniska undersö kningar med sondering till berg har gjorts av GF Kon-sult 2004-07-02 och 2005-09-23. En kompletterande undersö kning an-gående grundlä ggningen pågår fö r hus längst åt norr. Inga stabilitetspro-blem bedö ms fö rekomma inom området.

Radon Radioaktiviteten i berggrunden ä r dokumenterad av Sveriges Geologiska AB i en rapport 1989-05-17. Berggrunden klassas som normalradonmark. Bostadsbyggnad/Kontorsbyggnad inom normalriskområde ska normalt utfö ras med radonskyddande konstruktion alternativt ska motsvarande åtgä rder vidtas så att hö gsta tillåtna radonhalt inte kommer att ö verskridas i byggnaden. Ansvaret fö r att bedö ma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillrä ckliga skyddsåtgä rder åligger dock den som ska bygga (detta anges som en upplysning på plankartan). Inget byggnadsmaterial får användas som ä r radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån ballasten i betongen, makadamfyllningen till grundlä ggningen etc. hä rrö r.

Fornlämningar

Utanfö r planområdet finns fornlämningen Raä nr 231 som ä r en fyndplats fö r flintverktyg. Nä rområdet har undersö kts av Lö dö se Museum och redo-visats i rapport 2006:3 men inget av arkeologiskt intresse påträ ffades. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlämning fö religger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen).

Bebyggelseområden

Bostäder

En varierad bebyggelse skapas med friliggande hus, parhus, radhus och flerbostadshus i olika former.

5

Ett befintligt enbostadshus finns inom planområdet. Fastigheten ges mö j-lighet att kö pa till ett mindre markområde och gö ra avstyckning fö r ett nytt bostadshus. På kommunal mark fö reslås nya kvarter fö r i fö rsta hand bostäder. Upp till ca 300 nya bostäder kan mö jliggö ras med detaljplanen om en hö g andel lä genheter med bostads- eller hyresrä tt byggs. Om andelen villor och rad-hus blir stö rre sjunker det totala antalet bostäder.

Verksamheter

Fö r att mö jliggö ra en blandning av bostäder och verksamheter som inte ä r stö rande ska allmänt en blandad användning tillåtas i form av bostäder, kontor samt mindre butiker/hantverk i bottenvåningarna. Områdesanknu-ten service som fö rskola och ä ldreomsorg tillåts också i de flesta av kvarte-ren. En fö rskola i en separat byggnad planeras i ö stra delen av planområdet.

Platsens egenskaper Naturen tas till vara genom att husen anpassas till den kuperade terrängen och gatuhö jderna med beaktande av goda solvä rden. Utblickar finns också mot sjö n Mjö rn eller mot natur och planteringar. Befintlig vegetation spa-ras så långt det ä r mö jligt.

Hus anpassade till terrängen med vegetation sparad alldeles intill (Rektorsgatan i Alingsås, byggherre AB Alingsåshem, arkitekt Glantz Arkitektstudio)

Lek Småbarnslekplatser anordnas inom respektive kvarter. Fö r ä ldre barn ger naturområdena rika mö jligheter till lek. En stadsdelslekplats/nä ridrottsplats bö r också anlä ggas i en kommande detaljplan.

Tillgänglighet

Lokaler ska vara tillgängliga fö r rö relsehindrade. Fö r nybyggnad av bostäder fö reskriver gä llande lag att alla lä genheter belä gna hö gre upp än två vå-ningsplan skall ha tillgång till hiss. Markplaneringen skall utfö ras så att per-soner med nedsatt rö relse- eller orienteringsfö rmåga kan nå målpunkter utan problem.

Skyddsrum

Sä rskilt utsatt område dä r skyddsrum bö r byggas har faststä llts av kom-munstyrelsen 1999-10-11, § 205. Den nu aktuella detaljplanen berö rs av detta område i nordö st och skyddsrumsbesked ska dä rfö r sö kas vid plane-ring av den bebyggelsen.

Gestaltning

6

Gestaltningsfrågor vidareutvecklas och preciseras tillsammans med miljö -frågor i separata dokument: Kvalitetsprogram samt Fö rdjupat kvalitetspro-gram/utformningsprogram. En planbestämmelse finns som anger att ut-formningsprogrammet ska vara vä gledande fö r utformning m.m.

Fä rgsä ttning En planbestämmelse anger vilka fä rger som ska användas fö r fasader m.m. De kulö rer som byggnadsnämnden godkänt i en fö rsta omgång anges med NCS-nummer i utformningsprogrammet. Bygglovplikten fö r omfä rgning av fasad (fä rgning i ny fä rgnyans) utö kas så att den också gä ller fö r en- och tvåbostadshus.

Terränganpassning Bebyggelsen ska anpassas till terrängen så långt det ä r mö jligt och nivåfö r-ändringar tas upp genom olika hö ga socklar, souterrängvåningar, grund-lä ggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och trädä ck.

Parhus anpassade till terrängen med uteplatser på trädä ck (Barnabovägen i Alingsås, bygg-herre Peab, arkitekt GF Arkitekter) Vid p-platser tas stö rre nivåskillnader upp med stö dmurar. Vid nedgrä v-ning av p-dä ck kan undantag behö va gö ras och slänter accepteras fö r att inte garagevä ggarna ska bli fö r dominerande. Fö r att inte delar av kvarters-gatorna ska bli fö r branta behö ver också uppfyllnader gö ras. Genom att strä va efter att inte gö ra om terrängen kan befintlig vegetation sparas i hö g-re grad.

Gaturum Husen placeras i gränsen fö r byggrä tten längs gatan så att gaturum bildas. Gaturummet markeras på olika sä tt med staket, murar eller hä ckar vid tomtgränserna samt med den angränsande naturen.

Hustyper Olika typer av hus blandas längs gatorna. Upplåtelseformerna varieras ock-så så att det omvä xlande finns kvarter med ä gande-, bostads- och hyresrä tt längs gatorna.

Utsikt och utblickar Stö rst exploatering sker på vä stersluttningar fö r att ta vara på utsikt mot Mjö rn samt eftermiddagssol. På lä gre liggande delar placeras låga hus alter-nativt tvä rstä llda hus som mö jliggö r att boende på hö gre liggande delar kan få utsikt mellan husen. Dä r utsikt mot Mjö rn saknas finns istä llet utblickar mot natur och planteringar.

Offentligt-privat Gatan ä r den offentliga zonen och gångstråken ligger längs gatan. Alla en-

7

tréer till husen kan nås och ä r synliga från gatan. Gångstråken blir trygga ä ven nä r det ä r mö rkt eftersom bilar och människor rö r sig längs gatan och den blir upplyst av gatlampor och ljus från entréer. Smala fö rträdgårdar mellan gata och huvudbyggnader kan bilda en halvoffentlig zon.

I någon del av kvarteret ska en mer privat zon finnas utan genomgående gångstråk. Alla bostäder i bottenvåningen bö r ha direktutgång till egen trädgård eller altan på dä ck. Gemensamt fö r kvarteret kan också en halv-privat zon fö r lek och samvaro finnas. Från gatan ska man bara kunna nå den privata zonen via entréer med grindar, portar eller portiker fö r att mar-kera att det inte ä r allmänna gångstråk.

Belysning

Skriften Alingsås Ljusguide behandlar principer fö r ljussä ttning. I Kvali-tetsprogrammet tas ä ven belysningen upp. Den ska inte bara ge upplysta trafikytor utan också skapa trygghet, ge rumskänsla samt visa byggnaders och planteringars volymer och fä rger. Speciella armaturer ska ge identitet åt området. Armaturerna ska vara vä l avbländade.

A-gatan (Stadsskogsgatan)

Gator, järnväg och trafik Stadsskogsgatan ä r den bredaste gatan och inne i bebyggelsen har den gång- och cykelstråk på båda sidor. Besö ksparkering finns mellan alléträden som kantar gatan.

B-gatorna (Ekhagegatan m.fl.)

Tvä rgatorna till Stadsskogsgatan utformas med separata gång- och cykel-stråk på ena sidan. Parkering tillåts i zonen mellan gata och gångstråk. En gångbana finns i allmänhet på andra sidan nä r det finns hus på båda sidor gatan.

C-gatan Inne på kvartersmarken utformas gatan som en gårdsgata vilket innebä r

8

(Tallbackegatan) trafik på de gåendes villkor. Parkering tillåts inte på gatan.

Jä rnvä g Vä stra Stambanan ä r en mycket viktig kommunikationsled. Den befintliga plankorsningen mellan jä rnvä g och bilvä g nordvä st om planområdet kom-mer att stängas nä r en vä gbro sydvä st om planområdet står klar. En gång- och cykeltunnel kommer också att byggas nordvä st om planområdet.

Trafik

En trafikutredning har utfö rts av Sweco VBB daterad 2004-05-04, revide-rad 2006-01-16. Berä kningar ä r gjorda fö r effekterna av 1000 nya bostäder med en planerad hö gsta exploateringsgrad kring Stadskogsgatan. Analysen visar att trafiken in mot stadskä rnan ö kar med ca 1200 fordon/vardags-medeldygn (f/vd) på Stråhles allé (trafiken ä r dä r ca 15600 f/vd idag vilket innebä r en ö kning med 7,7%). På Hedvigsbergsvä gen ö kar trafiken med ca 3800 f/vd, på E20 norrut med 2600 f/vd och E20 sö derut med 800 f/vd. Det ä r bara på Hedvigsbergsvä gen som en fö rdubbling av trafikmängderna kommer att ske och dä r erbjuder kommunen berö rda fastighetsä gare bul-lerplank. På den vä stra delen av Stadsskogsgatan berä knas trafiken vara 700 f/vd, i den ö stra delen 2000 f/vd och på gatan norrut 500 f/vd. Den nu aktuella detaljplanen avser knappt en tredjedel av det antal bostäder analy-sen gjorts fö r. Berä kningar har ä ven gjorts fö r ett fö rslag med planskild fö r-bindelse under jä rnvä gen norr om Stadsskogen men fö r detta fö rslag finns inga vä gskisser framtagna.

Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvä rden fö r bullernivåer från trafik och Boverket har 2004 gjort ett fö rslag till hur riktvä rdena ska tillämpas. Bullerutredning har utfö rts av GF Konsult 2006-04-11, reviderad 2006-06-07. De byggnader som planeras nä rmast jä rnvä gen kommer 100 meter från den. En planbestämmelse finns som anger att ekvivalenta ljudnivån 55 dBA vid fasad normalt ska klaras men att bostäder som utanfö r fö nster utsä tts fö r ekvivalent ljudnivå på 55-60 dBA kan accepteras om minst hä lf-ten av bostadsrummen, liksom en uteplats eller balkong, vänds mot sida med hö gst 50 dBA (bestämmelsen fö ljer Boverkets fö rslag till tillämpning). Enligt Boverket upplevs tågtrafikljud också som mindre stö rande än vä gtra-fikljud.

Det ä r mö jligt att klara planlö sningar enligt ovan på många sä tt. Ett exem-pel ä r det fö rslag till villor fö r kvarteret Rådmanshage som Unit Arkitektur i Gö teborg tagit fram. I planlö sningarna nedan ä r alla sovrummen vända mot den tystare sidan. Uteplatser anordnas på den tystare sidan och mellan villorna byggs garage eller bullerplank så att en god ljudmiljö erhålls på den sidan av villorna (det ä r också den sida som ä r mest vänd mot sö dersolen).

9

Fö r de åtta småhusen i en gårdsformation i kvarteret Rådmanshage finns

också en planbestämmelse om att bullerskä rm ska finnas mellan byggnader så att en ljuddämpad gård erhålls. Maximalnivåerna inomhus nattetid kommer inte att ö verskridas någon gång. Maximalnivåerna utomhus kommer att ö verskridas på den expone-rade sidan av bebyggelsen och uteplatser ska dä rfö r finnas på den tystare sidan dä r riktvä rdet maximal ljudnivå 70 dBA klaras. Ett test pågår ä ven i Sverige med en ny typ av bullerskä rm, bara en meter hö g, som monteras alldeles intill jä rnvä gsrä lsen (den kan ge en dämpning med 7-10 dBA). Det ä r ännu oklart hur en sådan skä rm kommer att fun-gera och den ä r inget krav fö r att klara riktvä rdena i denna detaljplan. I den ö stra delen av Stadsskogsgatan med 2000 f/vd kommer den ekviva-lenta ljudnivån att bli 55 dBA nä r området ä r utbyggt (bullernivåerna be-rä knas egentligen under årsmedeldygn vilket man brukar anta ä r 90% av vardagsmedeldygn). Bostäderna kan utfö ras med en tyst sida vänd från gatan dä r ekvivalent ljudnivå under 45 dBA uppnås. Uteplatser eller bal-konger behö vs på den tysta sidan fö r att klara riktvä rdet fö r maximal ljud-nivå på 70 dBA. Planbestämmelsen anger också att fasader ska utformas så att de riktvä rden fö r ljudnivåer inomhus som riksdagen antagit ska klaras. Ä ven riktvä rdet fö r uteplats ska klaras.

Farligt gods Planområdet ligger inte vid någon av de bilvä gar (E20 och R42) som läns-styrelsen rekommenderat som fä rdvä gar fö r genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vä gvals-styrning angivits fö r transporter mellan primä rnä tet och leverantö r/motta-gare. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa bilvä gar. Vä stra Stambanan ä r också en transportled fö r farligt gods. All ny bebyggel-se kommer på ett avstånd av 100 meter eller mer från jä rnvä gen och några åtgä rder fö r att minska skador vid olyckor med farligt gods behö vs då inte. Alla bostäder nä rmast jä rnvä gen får dö rr som kan användas som utrym-ningsvä g i vä gg som vetter från jä rnvä gen eftersom tillfartsgatan ligger på denna sida.

10

Gång-, cykel- och mopedtrafik (gcm-trafik)

Separata gcm-vä gar finns längs de allmänna gatorna. Inne i kvarteren ut-formas gatorna fö r hö gst 30 km/h så att blandtrafik kan accepteras. Genom att bostäders och lokalers entréer nås från gatorna blir dessa befolkade. Nä r människor rö r sig dä r till fots, på cykel, i bil eller buss kan alla känna sig trygga, ä ven efter mö rkrets inbrott.

Skolvä gar (årskurs 1-6) En skola planeras omedelbart ö ster om planområdet. Längs alla allmänna gator kommer separata gcm-vä gar att finnas som leder till skolan. Kvarters-gatorna utformas så att trafiken sker på de gåendes villkor.

Parkering fö r bilar

Fö r varje kvarter ska bilparkering fö r det egna behovet lö sas inom kvarteret. Dessutom behö vs besö ksparkering som delvis också kan anordnas längs de allmänna gatorna (detta måste då samordnas mellan de olika kvarteren). Vid parkering på egen tomtplats tillämpas normen 2,0 p-platser/bostad och fö r bostäder med gemensam parkering 1,4 p-platser/bostad. Fö r kon-tor kan samnyttjande ske (om boendeparkeringen inte består av reserverade p-platser) och då kan normen 15 p-platser/1000 m2 våningsyta tillämpas.

Parkering fö r cyklar Fö r att uppmuntra cykelåkande och av utseendeskä l behö ver cykelparker-ingar finnas. De ska vara bekvämt belä gna nä ra entréer, tillrä ckligt stora samt sä kra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelstä ll under skä rmtak med t.ex. kablar fö r fastlåsning.

Kollektivtrafik

Stadsbussar kommer att trafikera huvudgatan genom Stadsskogen. Stads-bussarna går till bussterminalen/jä rnvä gsstationen dä r anslutande lands-vä gsbussar och tåg finns.

Teknisk försörjning

Vatten/avlopp Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Vattensnål teknik ut-nyttjas fö r installationer i våtutrymmen. Installationer ska vara fö rberedda fö r individuell mä tning av vattenanvändning. Byggnaders grunder fö reslås vara fö rberedda fö r framtida installation av urinseparerande toaletter.

Dagvatten

Ekologisk hantering av dagvatten ska eftersträ vas enligt fö rslag till ”Dag-vattenplan fö r Alingsås tä tort”. Så långt mö jligt ska vatten ledas från stup-rö r ut på grä smattor. Dagvatten som inte kan infiltreras leds i ö ppna diken eller kanaler ner i dalarna till bä ckar och dammar fö r vidaretransport till sjö n Mjö rn. Dagvatten från huvudgatorna bö r renas i behandlingsanlä gg-ningar.

Låg energianvändning Enligt kommunens program fö r vä rmefö rsö rjning (antaget av kommun-fullmä ktige 1997) ä r det fö rsta målet fö r vä rmefö rsö rjningen att effektivise-ra energianvändningen. I Stadsskogen ska låg energianvändning eftersträ vas både fö r uppvä rmning och apparater samt andra installationer vilket anges med planbestämmelser.

Fjä rrvä rme

Två andra mål ä r att andelen fjä rrvä rme ska ö ka med 30 % och att minst hä lften av fjä rrvä rmeproduktionen ska ske med fö rnyelsebara bränslen. Att byggnaderna ska anslutas till fjä rrvä rme regleras inte i denna detaljplan men avsikten ä r att så ska ske fö r ca 90 % av bebyggelsen. Undantag ska kunna gö ras fö r hus utan uppvä rmningssystem samt fö r byggnader som projekteras fö r mycket låg elanvändning och lågt vä rmebehov som tillgodo-

11

ses med fö rnybara fasta bränslen eller solenergi.

Fastbränsle Utsläppskraven på eldstäder fö r ved kommer att jämstä llas med de som gä ller fö r pelletseldstäder avseende partiklar och kolvä ten. Sårbarhets/be-redskapsaspekter med avseende på elfö rsö rjning skall beaktas. Lokala eld-städer som uppfyller utsläppskraven i Boverkets Byggregler kan få installe-ras som en beredskap mot längre elavbrott o.dyl. Eldstäderna får inte an-vändas som primä r uppvä rmningskä lla så att problem fö r kringboende uppstår.

Uppvä rmningssystem En bestämmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna uppvä rm-ningssystem får finnas. Syftet ä r att undvika den bindning till el som di-rektverkande elradiatorer ger.

El

Transformatorstationer byggs i separata byggnader och utformningen an-passas till nä rliggande bebyggelse. I bostadsbebyggelse bö r femledarteknik användas fö r att minska elektromagnetiska fä lt.

Restprodukter/avfall

Utrymmen inomhus fö r kä llsortering av restprodukter ska finnas. Med restprodukter avses tidningar och fö rpackningar, elavfall (t.ex. glö dlampor, lysrö r, lågenergilampor, batterier, stereo), farligt avfall (t.ex. fä rgrester, lack-nafta, kvicksilvertermometrar), grovavfall (t.ex. mö bler, vitvaror) samt av-fallsslag som i framtiden kan komma att sorteras ut. I utrymmena bö r också plats finnas fö r varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall. Om lokal kompostering i slutna kä rl sker reduceras hämtningsavgiften. Detta ska anmä las till miljö skyddskontoret. Utomhus ska plats finnas fö r kompostering av trädgårdsavfall. Ä ven i småhusområ-den kan gemensamma byggnader vara lämpliga fö r hantering av restpro-dukter och avfall.

Stä llningstagande

MILJÖ KONSEKVENSER Plan- och byggkontoret har tillsammans med miljö skyddskontoret gått igenom en checklista fö r bedö mning av detaljplanefö rslagets miljö konse-kvenser. Kontoren anser att planens genomfö rande inte medfö r betydande miljö påverkan enligt plan- och bygglagens mening i kap 5:18 (med sådan påverkan på miljö n, hä lsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser avses industrier, kö pcentra, parkeringsanlä ggningar, hamnar och liknande). En separat miljö konsekvensbeskrivning behö ver dä rmed inte upprä ttas. Eftersom planarbetet påbö rjades 2003 påverkas planen inte heller av EU-direktivet om miljö bedö mningar.

Natur- och kulturmiljö

Naturvä rdena ä r av lokal betydelse och dessa kan till stor del bevaras. Inom planområdet finns inga intressen angående rö dlistade arter registrerade. Området har inte bedö mts som ekologiskt sä rskilt känsligt i kommunens ö versiktsplan. Planen innebä r inte heller någon fö rändring av någon kul-turhistoriskt vä rdefull miljö .

Hä lsa och sä kerhet

Acceptabla bullernivåer klaras i bebyggelsen i enlighet med Boverkets fö r-slag till tillämpning av riktvä rden. Eftersom kollektivtrafik och viss gång- och cykeltrafik kommer att finnas bedö ms exploateringen ge mindre mil-jö problem än om den tillkommit som spridd bebyggelse. Nä r en pendel-tågstation kan byggas kommer också antalet bilresor att kunna minska på-

12

tagligt. Planen kommer inte att innebä ra att någon miljö kvalitetsnorm enligt miljö balken ö verträds.

Naturresurser

Planfö rslaget bedö ms vara fö renligt med de grundlä ggande bestämmelserna om hushållning med naturresurser och skydd av naturen i miljö balken ka-pitel 3, 4 och 7.

Genomfö rande

Ö VRIGT Planens genomfö randetid slutar tio år efter det datum planen vunnit laga kraft. Genomfö randebeskrivning finns som sä rskild handling.

Medverkande

Synpunkter på planfö rslaget har lämnats av tekniska kontoret och miljö -skyddskontoret dä r Lars-Ove Hultgren respektive Stellan Andersson varit kontaktpersoner. Illustrationer har gjorts av Hans Grö nlund, Efem Arki-tektkontor.

PLAN- OCH BYGGKONTORET Hans Nerstu Planchef