det omutbara sverige? - diva - simple search
TRANSCRIPT
Linnéuniversitetet Institutionen för samhällsvetenskaper
C-uppsats i Statsvetenskap
Det omutbara Sverige?
En studie om korruption på kommunal nivå
Författare: Rosel Olofsson
Handledare: Per Strömblad
Termin: VT2012
Kurskod: 2SK300
Abstract
Linnaeus University School of Social Sciences
Spring term 2012
C-paper 15 p
Supervisor: Per Strömblad
Author: Rosel Olofsson
Title: Det omutbara Sverige – en studie om korruption på kommunal nivå
Words: 13 105
Corruption is widespread, and exists more or less in all countries in the world. It is today high on
the international political agenda as a result of globalization and is seen as a serious impediment
to development. In 2011, Sweden scored 9,3 out of 10 on the Transparency International
corruption index which gave the country a 4th
place of 182 on the list. This refers to a rather low
corruption. Although Sweden is a country with low level of corruption that does not mean that it
is completely corruption-free. During the last decade corruption scandals in Sweden has been
revealed. At the national level is the bribe scandal with Systembolaget in 2004 where a total of
92 persons were prosecuted, by foremost the largest. On the municipal level is the bribe scandal
in Gothenburg maybe the one freshest in mind. There is a reason to not completely dismiss
corruption as an existing problem in Sweden.
Often the measurements on corruption in Sweden are made at a national level. Therefore, this
paper is made to complement national research with a study on the municipal level, to determine
if there is a variation in the case of Sweden. The paper is based on the theory that a favorable
temptation structure can serve as an explanation for the appearance of corruption. Potential
underlying variables to the favorable temptation structure is also examined. A qualitative method
is used in the study of corruption in municipalities in the form of a comparative case study. Two
municipalities with corruption are examined and one without. A quantitative method is used in
the study of the potential underlying variables to the temptation structure. Result show that
corruption is a complex problem and that there is hard to find a general explanation to why
corruption exists in municipalities.
Keywords: Corruption, municipality, Sweden, temptation structure
Innehåll
1. Inledning ................................................................................................................................1
1.1 Problemformulering ..........................................................................................................2
1.2 Syfte och frågeställning .....................................................................................................4
1.3 Disposition ........................................................................................................................4
2. Teori .......................................................................................................................................5
2.1 Tidigare forskning .............................................................................................................8
3. Metod ................................................................................................................................... 10
3.1 Datamatris ....................................................................................................................... 10
3.2 Val av fall ........................................................................................................................ 11
3.3 Operationalisering och validitet ....................................................................................... 12
3.4 Tillförlitlighet i data ........................................................................................................ 14
3.5 Material och avgränsningar.............................................................................................. 15
3.5.1 Urval Brå .................................................................................................................. 15
3.5.2 Brottsstatistiken ........................................................................................................ 16
3.5.3 Urval Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada .................................................... 18
3.5.4 Övrigt material.......................................................................................................... 19
4. Kommuner och skyddsmekanismer mot korruption ......................................................... 20
4.1 Kort om kommunens uppbyggnad ................................................................................... 20
4.2 Hällefors kommun ........................................................................................................... 21
4.3 Norrköping kommun ....................................................................................................... 23
4.4 Lekeberg kommun ........................................................................................................... 26
4.5 Sammanfattning kommuner och skyddsmekanismer mot korruption ................................ 29
5. Statistisk del......................................................................................................................... 30
6. Slutsatser ............................................................................................................................. 32
6.1 Slutkommentar ................................................................................................................ 37
Referenslista ............................................................................................................................. 39
Figurförteckning
Figur 1. Koppling mellan institutionell omgivning och korruption ............................................ ..7
Figur 2. Hypotes om storlek och maktkoncentration ................................................................. ..8
Figur 3. ”Hypotetiskt exempel på brottslighetens selektionsprocess.” ...................................... 16
Figur 4. Analysschema över policydokument ............................................................................ 26
Figur 5. Sammanställning av analysschema ............................................................................. 29
Figur 6. Resultat statistisk analys ............................................................................................. 30
Figur 7. Resultat analysschema ................................................................................................ 34
Figur 8. Maktkoncentration som direkt påverkan ...................................................................... 36
Bilagor
Bilaga 1. Anmälda brott kommunal nivå (100 000/inv) ............................................................. 43
1
1. Inledning
Att kunna känna tillit i ett samhälle är viktigt för att samhällsbygget ska fungera och för att vi
människor ska kunna få en fungerande vardag. Demokratin bygger på att medborgarna känner
trygghet och tillförsikt mot det system vari de ingår. Om tilliten i ett samhälle försvagas genom
korruption finns det en risk för att demokratin undergrävs och i förlängningen en ökad risk att
hela samhällsbygget vittrar sönder. Tillgången till sociala tjänster såsom utbildning och hälsa
försvagas genom att allt mindre investeringar leder till ekonomisk stagnation. På så sätt kan
korruption ses som ett hinder för utveckling.1 Varför korruption uppstår går att spåra i tanken att
ingen i samhället vill vara den enda som agerar samhällsnyttigt när alla andra beter sig egoistiskt
även om summan av att alla agerade samhällsnyttigt skulle vara det absolut bästa för samhället.2
Redan misstanken om att andra människor agerar korrupt kan ha inverkan på det egna beteendet
och därför sänka den tänkta kostnaden för ett korrupt alternativ.3 En farlig vändpunkt blir därför
när samarbete och tillit bryts ned till misstro och korruption, för när väl misstro och korruption
etablerats är det väldigt svårt att vända den negativa trenden. Då korruption skadar tilliten och
tilliten behövs för att motverka korruptionen.
Korruption är vida utbrett och existerar mer eller mindre i alla världens stater. Den har idag
hamnat högt på den internationella politiska dagordningen som en följd av globaliseringen och
ses som ett allvarligt hinder för utveckling.4 Ett känt mått på korruption är Transparency
Internationals korruptionsindex som mäter korruption i flera olika länder. År 2011 låg Sverige på
4:e plats av 182 på denna lista, med siffran 9,3 av 10. Något som talar om en ganska låg
korruption.5 Även om Sverige verkar vara ett land med låg korruptionsnivå innebär detta inte att
det är helt korruptionsfritt. Under 2000-talet har korruptionsskandaler avslöjats såsom härvorna
kring Svensk Bilprovnings verksamhet, där sju anställda i Hedemora samt en företagare dömdes
i hovrätten för att ha mottagit mutor 2007,6 och där en besiktningstekniker i Malmö anhölls och
begärdes häktad i april 2011 misstänkt för att ha tagit emot mutor.7 På nationell nivå märks även
1 Sida (www) 16/3-12 2 Bergh A m.fl., (2007), sid 170-173 3 Andersson S red. (2012), sid 28 4 Sida (www) 16/3-12 5 Transparency International (www) 16/3-12 6 Sveriges Television A (www), sökdag 30/3-12 7 Westberg O (2011)
2
mutskandalen på systembolaget 2004 där tillslut sammanlagt 92 personer åtalades.8 På
kommunnivå är mutskandalen i Göteborg kanske den som finns färskast i minnet där bl.a. en
chef på det kommunala bostadsbolaget Poseidon åtalades för att ha mottagit 24 ton tegel till sin
privata villa, men som sedan frikändes i hovrätten.9 Det finns således en anledning till att inte
helt vifta bort korruption som ett existerande problem i Sverige, även om Sverige verkar vara ett
land med låg korruptionsnivå enligt Transparency International.
1.1 Problemformulering
Varför är då Sverige intressant som fall, när det finns många andra länder där korruptionen är
mer vida utbrett och där efterverkningarna är mycket mer tydliga? För det första går det att finna
i ett argument mot Transparency-data framfört av Staffan Andersson m.fl. i rapporten Hur
korrupt är en icke-korrupt stat? Dessa data bygger inte på människors direkt upplevda
erfarenheter av korruption utan på experters bedömningar av korruptionsnivån i ett land och
säger därför egentligen inte så mycket om den faktiska graden av korruption i landet. Bara för att
Sverige ligger bra till på Transparencys korruptionsindex betyder detta inte att landet är
korruptionsfritt och därmed inte bör studeras, utan det vi får veta är Sveriges relativa position
gentemot andra länder. Därmed fås ingen information om de faktiska problem med
maktmissbruk och korruption som kan finnas i Sverige vilka på sikt kan få ödesdigra
konsekvenser. Ett annat argument från samma rapport talar om Sveriges stat, där det finns en hög
grad av handlingsfrihet för tjänstemän och en offentlig sektor som är omfattande. Vilket enligt
forskare inom området som Jain och Aidt, borde generera ökade risker för korruption, och
därmed borde det i Sverige kunna förväntas ganska höga korruptionsnivåer.10
Kritik har även riktats i Riksrevisionens rapport Skydd mot korruption i statlig verksamhet från
2006 där det påpekas att det ofta är genom tillfälligheter som svensk korruption upptäcks. En
slutsats som också dras är att med tanke på de risker som finns är skyddet mot korruption inte
alls i paritet.11
Vidare menar statsvetarna Staffan Andersson och Gissur Erlingsson att den
förnyelse som skett i svenska kommuner med karaktären av New Public Management (NPM) är
speciellt känslig för korruption. Då denna omorganisering påverkar frestelsestrukturen givet att
8 Sveriges Television B (www), sökdag 30/3-12 9 Sveriges Television C (www), sökdag 30/3-12 10 Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008), sid 5f 11 Riksrevisionen (2006)
3
granskning och tillsyn inte anpassas efter den marknadsanpassning som NPM kan innebära.
Frestelsestruktur kan sägas stå för möjligheter att agera korrupt.12
Förnyelsen i NPM-anda är
något som pågått sedan slutet av 1980-talet och i och med kommunallagen som infördes 1991
har kommunernas frihet att organisera sin verksamhet och nämnder ökat. Utifrån detta valde 70
procent av kommunerna att göra omorganiseringar, vilket har lett till framväxten av en rad olika
organisatoriska lösningar och modeller. Gemensamma drag för en stor del av kommunerna vilket
bl.a. går under benämningen marknadsefterlikning, har lett till att externa aktörer såsom
konsulter, entreprenörer och andra kontrakterade serviceproducenter fått allt större betydelse.13
Tanken väcks att Sverige kanske inte är så korruptionsfritt som vi tror eller som indikeras av
Transparency International. Det kanske är så att det gömmer sig mycket mer under ytan än vi
tror. Vi i Sverige är kanske invaggade i en falsk trygghet då korruption under väldigt lång tid inte
setts som ett problem. Ett kontraargument mot detta är att det bara är falskt alarm, Sverige är väl
rustat mot korruption och de fall som uppkommit är bara tillfälligheter. I Sverige agerar man inte
korrupt. Vad är då kontentan av resonemanget? Rapporten från Riksrevisionen talar snarare emot
kontraargumentet och med tanke på de korruptionsskandaler som under 2000-talet framkommit
kan Sverige inte sägas vara helt korruptionsfritt. Detta är ett argument för att det är ett problem
som inte ska sopas under mattan.
Ofta talas det om Sverige som helhet och de mått som gjorts är på nationell nivå. Men vad säger
egentligen ett mått på helheten om de olika delarna? Kan det i Sverige förväntas finnas skillnader
på var korruption uppstår. Med skandalen i Göteborg i åtanke kan detta ses som en indikator på
att korruptionen är mer utbredd i Göteborg än på andra platser? Och kan detta i sin tur indikera
att korruption i sådant fall är vanligare i en stor kommun? Är det överlag stor skillnad mellan
kommuner när det kommer till korruption i Sverige, särskilt med införandet av NPM som anses
ge en ökad risk? Och vad säger det egentligen om kommuner idag när den största
omorganiseringen skedde under 1990-talet? Att ge svar på dessa frågor är inte helt enkelt då
forskningen här är långt ifrån heltäckande. Ytterligare en anledning till att studera just
korruption. Det är därför intressant att komplettera den nationella forskningen med en studie på
kommunal nivå för att utröna om det finns någon inomfallsvariation i fallet Sverige. Det är även
12 Andersson S, Erlingsson G (2010) 13 Montin (2007), sid 115ff
4
intressant att studera Andersson och Erlingssons idé om frestelsestruktur och om andra variabler
än NPM kan tänkas påverka denna. En sådan variabel skulle kunna tänkas vara storlek på
kommunen då det är stor skillnad mellan stora och små kommuners uppbyggnad och
organisation. En annan är sammansättningen i kommunens styre, vilka traditioner det finns då ett
långvarit styre torde öka risken för korruption genom att ruljansen på folk inte varit så stor. Då
lagen omfattar alla kommuner lika kan det vara av intresse att studera vad kommuner med grad
av korruption har gemensamt.
1.2 Syfte och frågeställning
Jag är intresserad av att studera om det finns någon inomfallsvariation när det kommer till
korruption i Sverige. Syftet med uppsatsen blir därför att förklara eventuella skillnader på
kommunal nivå när det kommer till kommuner med uppmätt grad av korruption och vilka
skyddsmekanismer som finns. Med skyddsmekanismer menas regler och policydokument som
specifikt rör korruption.
För att uppnå syftet har jag valt att utgå från följande frågeställningar:
1. Hur ser skyddsmekanismerna mot korruption ut på kommunal nivå och hur tydliga är de?
2. Finns ett samband mellan en gynnsam frestelsestruktur och kommuner med en uppmätt grad
av korruption?
3. Kan maktkoncentration eller storlek fungera som bakomliggande variabel till en gynnsam
frestelsestruktur?
1.3 Disposition
Uppsatsen är indelad i sex kapitel. Det som följer är ett teorikapitel som berör uppsatsens
teoretiska utgångspunkt, därefter kommer ett metodkapitel som behandlar upplägget på de
empiriska delarna. Kapitel fyra består av en kvalitativ undersökning där tre kommuner jämförs
följt av ett kapitel med kvantitativa inslag i form av en statistisk analys. Det sista kapitlet
presenterar uppsatsens och undersökningens resultat.
5
2. Teori
Den teori som uppsatsen kommer att utgå från är Andersson och Erlingssons teori om att en
gynnsam frestelsestruktur kan leda till ett mer korrupt beteende.14
Ett korrupt beteende är att man
på det allmännas bekostnad gynnar sig själv eller sina närmaste genom missbruk av
förtroendevald post eller offentlig tjänst. Författarna vill mena på att riskerna för maktmissbruk
och korruption har påverkats av de två senaste decenniernas reformer i landstingens och
kommunernas förvaltningsorganisationer. Att agera korrupt handlar inte om att vissa individer är
mer etiskt fördärvade än andra utan om att en stor del av de personer som utsätts för frestelsen att
lägga beslag på resurser på ett olämpligt sätt utan risk för upptäckt, kommer att göra just detta.
När individerna står inför valet att antingen försöka tillskansa sig fördelar för sig själv eller sina
närmaste på skattebetalarnas bekostnad eller att handla lojalt mot allmänintresset, antas de göra
en kostnadskalkyl. Om man vinner något på det korrupta beteendet och risken för upptäckt
genom bristfälliga tillsynsmekanismer är liten kommer man att välja detta beteende. Detta
beteende kommer även att väljas om vinsten med det korrupta beteendet övergår de tillgångar
personen i fråga får vid det lagliga beteendet, men här värderas även den moraliska kostnaden för
korrupt beteende in. Inräknat i kostnadskalkylen är alltså normerna om vad som betraktas vara
korrekt beteende i en given miljö kombinerat med spelreglerna. Därför kan sägas att det är
graden av frestelsestrukturen som avgör huruvida individen kommer att bete sig korrupt eller
inte. Den underliggande teorin för att analysera korruption på detta sätt är teorin om rationella
val och Beckers uppseendeväckande analys om förklaringar till brottsligt beteende.15
För dem som arbetar i offentliga organisationer existerar en institutionell omgivning som å ena
sidan ger mer eller mindre stora incitament att bryta mot existerande regelverk, å andra sidan
avgör graden av handlingsfrihet. Där den institutionella omgivningen genererar en gynnsam
frestelsestruktur borde därför korruption vara vanligast förekommande. Författarna har ställt upp
fem villkor när den institutionella omgivningen ger en gynnsam frestelsestruktur.
1. Individerna ges många möjligheter att lägga beslag på resurser genom att ägna sig åt
korruption.
2. Den institutionella omgivningen tillåter stor avkastning vid korruption.
3. Graden av tillsynen/övervakningen är låg.
14 Andersson S, Erlingsson G (2010) 15 Andersson S, Erlingsson G (2010)
6
4. Vid avslöjande av korrupt beteende ges förhållandevis låga straff.
5. Regelsystemen är oklara eller okända.16
Att betrakta korruption på detta sätt ger konsekvensen att omställningar i politikernas och
tjänstemännens institutionella omgivning, har inflytande på korruptionsnivåerna i det samhälle
eller den organisation som studeras. Författarna menar att en institutionell struktur som skulle
vara speciellt känslig för korruption är sådana med karaktären av New Public Management
(NPM), om inte granskning och tillsyn anpassas efter den marknadsanpassning som NPM kan
innebära.17
NPM fick stort genombrott under 1980-talet främst i Australien, Nya Zeeland och Storbritannien,
men är ingen enhetlig filosofi utan snarare en beteckning på ledning och styrning av offentlig
verksamhet. Övergripande kännetecken för den i Sverige är minskad statlig styrning av
ekonomin och offentliga kostnadsminskningar, förskjutning från politik till ledarskap med
prestationsbaserad löneutveckling och från processkontroll till efterkontroll med fokus på
resultat- och målstyrning, hög effektivitet förknippas med intern konkurrens som i sin tur kan
leda till extern konkurrens, medborgare betraktas som kunder på en marknad och deras
individuella rättigheter betonas. Även om NPM består av en blandning av olika och ibland
motstridiga principer, är kärnan i filosofin en förmodan om att marknad och konkurrens leder till
ökad kvalitet och effektivitet.18
Enligt författarna är det tydligt att frestelsestrukturen i svenska landsting och kommuner har
påverkats av NPM-reformer. Då upphandling och tillståndsgivning är något som frekvent arbetas
med i landsting och kommuner är tillfällena förhållandevis stora för att göra förtjänster på
korrupt beteende. Därför är kommuner och landsting extra känsliga i sin verksamhet för
korruptionsrisk. De verksamhetsformer som traditionellt betraktats som känsliga för korruption
har genom reformerna mot NPM fått en ökad omfattning och betydelse, särskilt belyses här
offentlig upphandling. Även om företeelserna i sig inte leder till korruption så innebär de ändå att
möjligheterna till korruption har ökat i och med reformerna mot NPM och försvagning av
möjligheten att kontrollera, straffa och bevaka sådant beteende. För att förhindra detta måste en
16 Andersson S, Erlingsson G (2010) 17 Andersson S, Erlingsson G (2010) 18 Montin S (2007) sid 117ff
7
Institutionell
omgivning
NPM
anpassning av kontrollsystemen till den nya organisationen göras när de organisatoriska
förändringarna sker, det bör även finnas en balans mellan ansvarsutkrävande och kontroll å ena
sidan och fokus på effektivitet å den andra. Något som inte alltid har skett.19
Figur 1. Koppling mellan institutionell omgivning och korruption.
Sammanfattningsvis kan sägas att teorin menar på att en gynnsam frestelsestruktur påverkar
risken för korruption och att den institutionella omgivningen har betydelse för
frestelsestrukturen. Vidare benämns här speciellt att NPM har betydelse för en gynnsam
frestelsestruktur. Men för att återknyta till stycket i problemformuleringen som berörde NPM så
har redan den största omorganiseringen mot NPM skett. Det finns därför anledning att tro att de
flesta kommuner har någon form av NPM i varierande utsträckning. NPM är även något som är
svårt att hitta mått på då det inte är en enhetlig filosofi.20
Därför har istället fokus riktats mot
frestelsestrukturen och andra faktorer som vid sidan om NPM kan tänkas finnas som
bakomliggande variabler.
Tidigare nämndes storlek utifrån tanken att beroende på hur stor kommunen är i form av
invånare torde kommunens organisation vara mer eller mindre omfattande och på så sätt påverka
den institutionella omgivningen. För att utveckla resonemanget lite, i en mindre kommun där
organisationen också är mindre finns en risk att en ”alla känner alla” miljö uppstår genom att
ruljansen på folk inte är stor. Denna miljö skulle sedan genom det faktumet att alla känner alla
innebära en svagare granskning från både opposition, revision och media. Enligt Britt-Marie
Citron blir revisorerna färgade av att de är utnämnda av de politiker de ska granska. Media lär
känna makthavarna som de bevakar genom daglig kontakt och relationer och byteshandel
uppstår. Journalisten får en nyhet av politikern i utbyte mot att trycka ett budskap i tidningen.
19 Andersson S, Erlingsson G (2010) 20 Montin S (2007), sid 13 och 117ff
Frestelsestruktur
= möjligheter,
avkastning, grad
av övervakning
osv.
Risk för
korruption
8
Det blir sedan svårt vid upptäckt av oegentligheter att ”bränna sina källor”.21
På så sätt kan
storleken på kommunen påverka frestelsestrukturen till att bli gynnsam genom att granskningen
försvagas. Något som i sådant fall borde avspeglas i korruptionsstatistiken genom att de flesta
kommuner drabbade av korruption är små.
När det kommer till maktkoncentration som här står för långvarit styre är resonemanget liknande.
På samma sätt som ovan skulle maktkoncentration genom det faktumet att samma parti suttit vid
makten länge kunna leda till en ”alla känner alla” miljö. I detta fall blir ”alla känner alla” miljön
alltså inte knutet till storleken utan till maktkoncentrationen. Maktkoncentrationen skulle på
liknande sätt som ovan påverka frestelsestrukturen till att bli gynnsam genom att granskningen
försvagas. Utifrån detta torde storlek och maktkoncentration vara intressanta variabler som kan
tänkas påverka frestelsestrukturen. Storleken i sig, genom att den är liten, kan leda till en ”alla
känner alla” miljö och maktkoncentration genom att den i sig, oberoende av storlek, kan leda till
en ”alla känner alla” miljö.
Resonemanget utgår alltså från hypotesen att när en ”alla känner alla” miljö uppstår innebär det
en svagare granskning. En mothypotes till detta skulle vara att i en ”alla känner alla” miljö är
det svårare att vara korrupt då fler blickar riktas mot en i arbetet, vilket återstår att pröva. Att
studera om det finns en gynnsam frestelsestruktur i kommuner med korruption för att pröva
teorins giltighet blir därför steg ett. Steg två blir att studera om maktkoncentration och storlek
kan fungera som en förklaring när det kommer till gynnsam frestelsestruktur och korruption.
Figur 2. Hypotes om storlek och maktkoncentration
2.1 Tidigare forskning
Då Sverige under lång tid varit relativt korruptionsfritt har intresset för att studera korruption i
Sverige troligen inte varit så stort, vilket avspeglas i att litteraturen med just Sverige som fall inte
21 Andersson S m.fl. (2010) sid 237ff
Storlek Gynnsam
frestelsestruktur Korruption
Maktkoncentration
9
är så utbrett.22
Här presenteras lite av det material som ändå finns. Statsvetaren Staffan
Andersson har bl.a. skrivit en avhandling, Corruption in Sweden - Exploring danger zones and
change, vilken ger resultatet att områden vilka identifierats i den internationella litteraturen som
utsatta för korruption som t.ex. offentlig upphandling även är giltiga för Sverige. Slutsatsen dras
att även ingrodda manliga subkulturer kan vara problematiska samt identifieras vilka typer av
korruption som finns i Sverige.23
Tillsammans med Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson, Mats
Sjölin och Richard Öhrvall bedrivs även forskningsprojektet Tillit och korruption i lokalpolitiken
som startade 2007 och avslutas 2012.24
Projektet har flera publikationer, däribland Hur korrupt
är en icke-korrupt stat? – Inblickar i lokala eliters subjektiva bedömningar vilken är den första
enkätundersökningen som gjorts som rör korruption och omfattar både politiker och tjänstemän
på kommunal nivå i nästan alla kommuner. Resultatet av undersökningen visar utifrån
respondenternas egna erfarenheter att en av 20 har fått korrupta erbjudanden och de upplever
korruption som ett problem av betydelse. Däremot anser respondenterna att korruption är något
som inte är utbrett.25
En rapport som gjorts ganska nyligen är Brottsförebyggande rådets Karteller och korruption -
otillåten påverkan mot offentlig upphandling från 2010 och där slutsatsen dras att karteller och
korruption vid offentlig upphandling bör tas på stort allvar. Kunskapsbristen när det kommer till
karteller som en otillåten affärsmetod är även stor.26
Då många undersökningar gjorda i Sverige
riktats mot nationell nivå anser jag att min uppsats fyller en funktion genom att bredda
kunskapen på en lägre nivå, nämligen den kommunala.
22 Andersson S m.fl. red. (2010), sid 11 och 20 23 Andersson S (2002) 24 Forskningsprojekt: Tillit och korruption i lokalpolitiken (2008-2012) 25 Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008) 26 Brottsförebyggande rådet (2010)
10
3. Metod
Uppsatsen kommer att vara av förklarande och teoriprövande karaktär då teorin står i centrum för
undersökningen, genom att jag utifrån de villkor som teorin ställer upp för en gynnsam
frestelsestruktur kommer försöka att förklara varför det finns korruption i vissa kommuner men
inte i andra. Tecken för en gynnsam frestelsestruktur kommer särskilt att bejakas i de fall som
väljs. Vid tillämpningen av urvalet av fall kommer en statistisk design att användas i form av en
datamatris som bygger på anmälda korruptionsfall i alla 290 kommuner. Utifrån denna har två
fall valts ut efter storlek och grad av korruption för att bilda analysenheter för en jämförande
fallstudie där kommunerna närgranskas.27
Efter närgranskningen har sedan en tredje
analysenheten valts ut för att fungera som referensfall. På det material jag kommer att använda,
vilken till största delen kommer bestå av offentliga dokument, har jag valt att göra en noggrann
läsning av textens helhet, delar och den kontext vari den ingår för att systematiskt kunna ta fram
det väsentliga innehållet. Med ett finare ord, använder jag mig av en kvalitativ textanalys.
Anledningen till detta är att vissa passager i texten kommer att vara viktigare för min
undersökning än andra. En beskrivande analys kommer att göras för att klargöra tankestrukturen
i dokumenten och därmed lyfta fram det väsentliga innehållet på ett begripligt sätt.28
I samband
med den jämförande fallstudien kommer hypotesen om maktkoncentration och storlek att prövas.
Datamatrisen kommer även att användas. Nedan följer en utförligare förklaring av de olika
delarna.
3.1 Datamatris
De statistiska inslagen i uppsatsen kommer bestå av en datamatris. Datamatrisen visar vilka fall
som undersöks utryckt i analysenheter och vilka kännetecken hos dessa objekt som ska
förklaras/beskrivas, dessa kännetecken utrycks som variabler. Datamatrisen blir på så sätt en
schematisk tvådimensionell tabell över den realitet jag valt att studera.29
Analysenheterna i
undersökningen består av alla Sveriges 290 kommuner och variabeln är vid urvalet av kommuner
anmälda korruptionsfall. Matrisen kommer sedan att byggas på genom att fler variabler läggs till
som antas påverka graden av korruption mätt i anmälda fall. Särskilt kommer maktkoncentration
och storlek att undersökas. Anledningen till att upprätta en datamatris är att studera om det finns
samband mellan oberoende och beroende variabler. Den oberoende variabeln brukar oftast
27 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 89, 96 och 108ff 28 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 210ff 29 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 45
11
utryckas som x och den beroende som y, där y om samband finns påverkas/ändras av x vid
förändringar i denna. I uppsatsen utgörs y av korruptionsstatistiken. Det är därför intressant att
studera om det går att utläsa något samband mellan någon av variablerna (x) som efter urvalet av
kommunerna läggs till och korruption (y). När två variabler studeras på detta sätt kallas det för
en bivariat analys. De uträkningar som till största delen kommer att användas är Pearsons r eller
korrelationskoefficienten som den även kallas som är ett mått på styrkan i sambandet där 1
uttrycker ett starkt positivt samband, -1 ett starkt negativt samband och 0 inget samband alls.
Spridningsdiagram kan även illustrera ett samband mellan två variabler där varje punkt i
diagrammet representerar en observation av x-y, genom att avläsa punkterna kan en tendens i
sambandet urskiljas. Den tänkta linje som speglar tendensen brukar kallas för regressionslinje
och lutningen på denna avgör styrkan i sambandet samt om det är negativt eller positivt. Är
linjen helt vågrätt finns inget samband och är sambandet fullständigt ligger alla punkter på linjen.
Om samband upptäcks i den bivariata analysen kommer även en multivariat analys att göras för
att se vad som händer med sambandet om en testvariabel läggs till, som en prövning av
sambandets styrka. Det kan även vara så att det inte finns något starkt samband från början men
att det sedan blir det genom att två variabler samvarierar. T.ex. att x och z tillsammans påverkar
y men inte var för sig.30
3.2 Val av fall
Vid en snabb överblick av statistiken över korruption på kommunal nivå toppas listan av mindre
kommuner men även stora kommuner finns med.31
Alltså kan inte storlek i sig utifrån
resonemanget tidigare vara den bakomliggande variabeln för en gynnsam frestelsestruktur och
sedan korruption. Vid valen av fall har därför en lika utfalls-design använts vilket innebär att
fallen väljs utifrån den beroende variabeln, alltså korruption. Fokus har lagts på att studera själva
frestelsestrukturen. Villkoren för en gynnsam frestelsestruktur kan vid en första anblick uppfattas
som ganska simpla och självklara, därför kan det vara intressant att studera om en gynnsam
frestelsestruktur är ett nödvändigt villkor för korruption. Med ett nödvändigt villkor menas att
endast om en gynnsam frestelsestruktur föreligger kommer korruption att kunna inträffa. Alltså
inträffar korruption bara när en gynnsam frestelsestruktur finns.32
Storlek har även tagits med i
30 Djurfeldt G m.fl. (2010), sid 153ff och 269f 31 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 32 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 122f
12
valet av fall för att dels få bredd på urvalet då det är en fallstudie som kommer att göras. Dels för
att se om hypotesen om maktkoncentration som bakomliggande variabel är giltig.
Brottsförebyggande rådets brottsstatistik över anmälda mut- och bestickningsbrott är det som
använts som underlag. I datamatrisen som upprättats har alla anmälda brott från 2008 till 2011
funnits representerade. I uträkningen har även brott anmälda per 100 000 invånare tagits med för
att en jämförelse ska kunna göras kommunvis. Detta mått visar hur korruptionen hade varit
fördelad om alla kommuner varit lika stora.33
För att kunna se vilka kommuner som hamnar
högst på listan över anmälda korruptionsfall har jag gjort en sammanställning i programmet
Excel, där summan av alla mut- och bestickningsfall per 100 000 invånare har räknats ihop per
kommun. Denna lista har sedan kompletterats med uppgifter om totalt invånarantal per kommun
från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) för att få fram kommunernas storlekar.
Utifrån sammanställningen över korruption har den minsta och den största kommunen med högst
andel anmälda fall av korruption valts ut. Resultatet blev Hällefors som liten kommun då denna
kommun hamnar högst på listan över antal anmälda korruptionsbrott per 100 000 invånare med
antalet 111. Norrköping som stor kommun med fem fall per 100 000. En liten kommun utan
korruptionsfall har sedan valts ut som referensfall vilket blev Lekeberg34
Ytterligare resonemang
kring urvalet kommer under Material och avgränsningar.
3.3 Operationalisering och validitet
För att teorin ska kunna bli mätbar måste ett sätt utvecklas så att den kan analyseras. För att
uppnå god validitet bör det finnas en överensstämmelse mellan den operationella indikatorn och
den teoretiska definitionen.35
Korruption har mätts genom att den befintliga statistiken över
korruptionsbrott varit i blickfånget. Frestelsestrukturen har operationaliserats genom att se vart
de fem villkoren riktar fokus. Villkor ett berör vilka möjligheter som ges till ett korrupt beteende,
villkor två vilken avkastning som ges vid korrupt beteende, villkor tre hur övervakningen ser ut,
villkor fyra straff vid korrupt beteende och villkor fem om reglerna är oklara. Att avgöra vilka
möjligheter som ges för ett korrupt beteende i de olika kommunerna är svårt att studera. För detta
krävs nästan en närstudie på plats under en längre tid, vilket denna uppsats inte ger utrymme för.
Däremot hoppas jag genom att studera villkor tre, fyra och fem kunna uttala mig om vilka
33 Brottsförebyggande rådet(2006), sid 83ff 34 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1) 35 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 58ff
13
möjligheter som skulle kunna tänkas ges. Om det finns en svaghet i dessa eller om de saknas
torde det leda till ökade möjligheter. Detta kommer inte ge ett helt tillfredsställande svar på
villkor ett men i alla fall ge en bild av vilken tendens som finns.
Villkor två är lite svårare då den berör hur stor avkastning korruption ger i den institutionella
omgivningen, här skulle ekonomiska aspekter kunna studeras men dessa kommer fortfarande inte
att kunna besvara frågan om storleken på avkastningen. Då jag inte lyckats att finna
tillfredsställande mått på avkastning i samband med korruption har jag valt att inte studera detta
närmare och istället lägga mer fokus på resterande villkor.
När det kommer till villkor tre som handlar om grad av tillsyn och övervakning går det ihop lite
med villkor fem som berör regelsystemen och dess tydlighet. Valet har därför gjorts att baka ihop
de två villkoren i analysen. För att undersöka villkoren har jag valt att studera om det finns
policydokument eller regler inom kommunerna som berör korruption. Enligt en rapport från
Brottsförebyggande rådet från 2007 är brist på regelverk kring givande och tagande av mutor en
vanlig orsak till korruption på arbetsplatsen och leder till att det upplevda handlingsutrymmet
hos anställda ökar genom osäkerhet och okunskap om vad som gäller.36
Därför kommer
policydokument rörande mutor alternativt regler kring mottagande av gåvor att specifik
undersökas. Enligt Andersson och Erlingsson utgör offentliga upphandlingar ett riskområde som
särskilt berörts av omorganiseringar i NMP-anda. De har även blivit en allt viktigare del i den
offentliga verksamheten.37
Därför kommer även tid att läggas på att studera om kommunerna har
någon form av upphandlingspolicy, här kommer specifikt regler kring direktupphandlingar även
att tas hänsyn till. Anledningen är att transparensen är mycket lägre vid direktupphandling och
därför är risken för korruption större.38
Utifrån Brottsförebyggande rådets rapport där
avsaknaden av kontrollsystem anges som en förklaring till korruption samt att även om sådana
finns så saknas kunskapen om dem har vikt även lagts här.39
Kontrollsystemet på kommunal nivå
är revisionen. Därför kommer jag se om det finns några specifika bestämmelser rörande den
interna kontrollen.
36 Brottsförebyggande rådet (2007), sid 36 37 Andersson S, Erlingsson G (2010) 38 Eisler Hans (2008) 39 Brottsförebyggande rådet (2007) sid 11
14
Fokus kommer att ligga på dels tydligheten i policydokumenten, dels vilka policydokument som
finns. Generellt kommer tydligheten att granskas utifrån om dokumenten anger vilka de riktas
till, om det finns klara definitioner samt om ansvar anges. Varje kommun kommer även att
kontaktas där frågan ställs ifall korruptionsfrågor är något man aktivt arbetar med i kommunen
genom t.ex. utbildning av personal eller dylikt då det inte framgår av hemsidan. Kontakten
kommer även att tas för att få fram dokument som eventuellt inte finns på hemsidan.
Villkor fyra som berör straffmängden vid korrupt beteende kommer att undersökas genom att en
genomgång av lagen görs, eventuell kritik mot lagen kommer även tas upp. Då lagen är lika för
alla kommuner kommer denna aspekt inte att studeras specifikt i de olika kommunerna utan mer
fungera som en bakgrund. Men om det skulle visa sig att lagen och straffmängden kan anses
otydlig borde det tillsammans med brister i villkor tre och fem öka möjligheterna för korrupt
beteende och därmed en gynnsam frestelsestruktur.
Då det inledningsvis även talades om maktstruktur som en potentiell bakomliggande variabel till
en gynnsam frestelsestruktur kommer en undersökning av kommunfullmäktiges sammansättning
och vilka partier som varit störst under de senaste fyra valen att göras. Detta för att se om
maktkoncentration skulle kunna finnas som en bakomliggande variabel. Storlek kommer även att
undersökas i den statistiska delen för att helt kunna avskrivas som bakomliggande variabel.
Utfallet utifrån teorin och hypotesen torde bli att kommunerna med korruption har en gynnsam
frestelsestruktur som inte finns i den korruptionsfria och att det finns en maktkoncentration.
Det som kommer studeras är:
Policydokument/regler rörande gåvor/mottagande av muta
Policydokument/regler för offentliga upphandlingar
Policydokument/regler internkontroll
Maktkoncentration
3.4 Tillförlitlighet i data
Statistiken från Brottsförebyggande rådet bygger på en indelning efter län, där kommunerna
presenteras länsvis. I vissa län finns ett visst antal anmälda mut- och bestickningsbrott som inte
går att placera in på någon kommun. Dessa placeras in i en ruta för uppgift om kommun saknas
som jag här även kallar för bortfall. Varje län har en sådan och graden av bortfall varierar mellan
15
länen. Detta påverkar givetvis utfallet i vissa län då vissa kommuner som i undersökningen
betecknas som korruptionsfria mycket väl skulle kunna ha anmälda fall av korruption som inte är
registrerad. Då fallen i studien valts efter grad av korruption finns ingen risk och när det gäller
Lekeberg kommun har Örebro län inte något bortfall.
3.5 Material och avgränsningar
Det material som inhämtats till den statistiska delen i uppsatsen är befintlig statistisk data hämtat
från Brottsförebyggande rådet och Kommun- och landstingsdatabasen Kolada. De har nyttjats då
Kolada utgör en väldigt bra samlad databas för statistik på kommunal nivå och Brå kompletterar
denna med brottsstatistiken. Båda får anses trovärdiga då Brå är en myndighet som arbetar på
uppdrag av regeringen40
och både svenska staten och Sveriges kommuner och landsting är
medlemmar i den ideella förening som Kolada ägs av.41
När maktkoncentrationen studerats har
de senaste fyra valen varit i blickfånget och information om mandatfördelning har hämtats från
Valmyndigheten. Detta för att mejsla ut hur makten varit fördelad under en längre tid.
3.5.1 Urval Brå
När det kommer till urval i databaserna har statistik från Brå från året 2008 till och med 2011
studerats av den anledningen att det är så långt som statistiken rörande mut- och
bestickningsbrott sträcker sig. Argumentet för att ta alla fyra år är att det ger den mest rättvisa
bilden av korruptionsspridningen, då enskilda årsvariationer får mindre vikt.
När det kommer till frågan om mått på korruption är det något som är väldigt svårt att mäta och
det är svårt att få en uppfattning om hur utbredd den är. Vi vet sedan tidigare att Sverige ligger
bra till på Transparency Internationals korruptionsindex, vilket ger en bild av ett land med lite
korruption. Trots det handlar det snarare om hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder
vilket egentligen inte säger någonting om hur omfattande korruptionen är i Sverige. Därför anser
jag det mer intressant att studera den faktiska korruptionen snarare än den bedömda graden av
korruption. För detta ändamål har brottsstatistik valts. När brottsstatistik studeras bör
medvetenheten finnas att den kan präglas av ett stort mörkertal då inte alla brott kommer in i
statistiken. Enligt Brottsförebygganderådet finns vid sidan av den anmälda brottsligheten en dold
brottslighet vars storlek är okänd och beroende på brottstyp varierar. I vissa fall kan det till och
40 Brottsförebyggande rådet B (www), sökdag 6/5-12 41 Kommun- och landstingsdatabasen B (www), sökdag 6/5-12
16
med talas om att de anmälda fallen endast är toppen på ett isberg.42
När det kommer till
korruption går det nog att tala om ett visst mörkertal. En ytterligare kritik mot brottstatistik är att
det är svårt att veta vad det är den fångar upp, då det över tid både kan vara ett mått på
korruption men även på rättsväsendets effektivitet.43
Trots kritiken anser jag ändå att detta mått
är bättre än den bedömda graden av korruption. För att komma verkligheten ännu närmare har
jag valt att studera anmälda istället för lagförda brott. Då statistiken för lagförda brott endast i de
flesta fall, redovisar huvudbrottet medan brottsstatistiken redovisar alla brott på en anmälan.
Risken är att vissa brott där korruption i egentlig mening kanske inte förekommit utan endast
varit en misstanke kommer med. 44
Men med tanke på mörkertal när det kommer till korruption
har slutsatsen dragits att anmälda brott ändå är att föredra. Detta framkommer av figuren nedan
hämtat från Konsten att läsa statistik om brottslighet publicerad av brottsförebyggande rådet
2006. Fortsättningsvis är alltså korruptionsbrott likvärdigt med anmälda brott.
Figur 3. ”Hypotetiskt exempel på brottslighetens selektionsprocess.”
Källa: Brottsförebyggande rådet (2006), sid 69
3.5.2 Brottsstatistiken
I brottsbalken är bestämmelserna angående korruptionsbrott uppdelade på kapitel 17 och 20.
Kapitel 17 som rubriceras Om brott mot allmän verksamhet m.m. berör i sjunde paragrafen
42 Brottsförebyggande rådet A (www), sökdag 24/4-12 43 Teorell J (2010), sid 73 44Brottsförebyggande rådet (2006), sid 30f
17
brottet bestickning. I det 20:e kapitlet Om tjänstefel m.m. berörs i paragraf två mutbrott. Det
finns även bestämmelser i andra kapitel som också snuddar vid korruptionsbrott såsom
otillbörligt verkande vid röstning m.m. (17 kap. 8§), eller Tjänstefel eller grovt tjänstefel (20 kap.
1§) men de föreligger endast om brottet inte rubriceras som mutbrott. T.ex. döms en person som
mottagit muta för att rösta på ett visst sätt för tagande av otillbörligt belöning vid röstning, om
det ej är mutbrott. Då brotten rymmer mer än endast korruptionsbrott har jag valt att utesluta dem
då det blir svårt att veta vad som verkligen är korruptionsbrott och inte. I korthet är
personkretsen som omfattas av lagen sedan 1977 alla anställda i offentlig eller privat tjänst,
vidare räknas även andra som ingår i personkretsen upp i punktform. Ett exempel hämtat härifrån
är ledamot av nämnd, verk, styrelse, kommitté eller annan dylik myndighet som hör till kommun,
kommunalförbund, stat eller landsting. 45
Då min undersökning berör kommunalverksamhet kan det ses som ett problem att även den
privata sfären räknas in och på så sätt blir representerat i brottstatistiken under mut- och
bestickningsbrott. Men då lagen är lika för alla kommuner finns inget som tyder på att det skulle
drabba någon enskild kommun hårdare och på så sätt ge utslag i statistiken. Mycket av den
kommunala verksamheten idag sker också i samröre med det privata. Dock bör medvetenheten
finnas vid utläsningen av statistiken och slutsatserna som kommer därefter.
När det kommer till hur statistiken redovisas i Sverige kan det vara värt att notera
tillvägagångssättet för att få förståelse för vad siffran på brottet innehåller. I Sverige räknas varje
brott för sig, om t.ex. en individ skulle göra sig skyldig till både mutbrott och bestickningsbrott
samtidigt räknas varje brott för sig oberoende av vilket som anses som allvarligast. Detsamma
gäller om flera brott begåtts under flera år. Dock bör medvetenhet finnas om att det är efter
tidpunkten på anmälan som brottet registreras, alltså det år som anmälan görs blir också det år
som brottet registreras under. I Sverige är statistiken även upprättad efter anmälan till polisen
vilket får konsekvensen att det blir något fler antal anmälda brott i statistiken än om det istället
hade inrättats efter genomförd utredning.46
45 Holmqvist m.fl. (2009), sid 17:27ff och 20:34ff 46Brottsförebyggande rådet (2006), sid 17f
18
3.5.3 Urval Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada
Från databasen Kolada har jag inhämtat storleksvariabeln och kontrollvariabler för den
multivariata analysen. 2010 är det år jag valt att inhämta materialet från, till största del baserat på
att året befinner sig inom den tid korruptionsstatistiken tagits ifrån och de tilltänka variablerna i
undersökningen inte är av den karaktären att de ändrar sig avsevärt mycket från år till år. Studien
skulle bli för omfattande om hänsyn skulle tas till statistiken för alla fyra år, därför har ett
mittenår valts.
Att storleken finns med i urvalskriteriet är som nämnts tidigare för att få bredd på
undersökningen och pröva hypotesen om maktkoncentration. Tanken har också varit att om
fallen i grunden är olika kan den minsta gemensamma nämnaren kanske säga något om varför
korruption uppstått. Referensfallet har sedan valts utifrån tanken om likhet för att se om de
skillnader/likheter som upptäcks i jämförelsen är unika för kommuner med korruption och därför
kan fungera som förklaringar.
När det kommer till kommunindelningen av små respektive stora kommuner har jag valt att
använda mig av Koladas befolkningsindelning. Kommunerna är indelade i nio olika grupper
efter invånarantal. Där har jag räknat de i grupp ett och två som små kommuner med intervallet
0-9999 invånare och grupp åtta som stora kommuner med ett intervall på 100 000-199 999
invånare. Anledningen till att grupp nio valts bort är att den endast innehåller tre kommuner vilka
är väldigt unika med sina stora invånarantal. Därför blir de inte representativa för en vanlig stor
kommun i Sverige.47
Därför valdes Stockholm bort som fall även om kommunen låg en plats
över Norrköping i korruptionsstatistiken. I urvalet av kommun med låg korruption har detta fall
valts från samma län som Hällefors. I Örebro län fanns från början fyra kandidater men då
Lekeberg var den kommun som låg absolut närmast Hällefors i invånarantal valdes denna.48
Anledningen till att de små kommunerna valts från samma län är för att de ska kunna vara
jämförbara och för att förhindra alltför stora skillnader. Invändningen kan göras att de inte
behöver vara lika bara för att de tillhör samma län, men resonemanget har varit att de inom
samma län troligen är mer lika än kommuner från olika, t.ex. en kommun från Norrbotten och en
från Skåne. Anledningen till att en stor kommun utan korruption inte valts från Östergötlandslän
där Norrköping ingår är för att 33 av 43 anmälda korruptionsbrott befinner sig i rutan uppgift om
47 Kommun- och landstingsdatabasen A (www), sökdag 29/4-12 48 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1)
19
kommun saknas. Detta ger en osäkerhet kring om de kommuner som nu står som korruptionsfria
verkligen är det.49
3.5.4 Övrigt material
För att ta reda på vilka policydokument som finns i respektive kommun har jag använt mig av
kommunernas hemsidor. Kommunerna har även kontaktats för komplettering av material som
eventuellt inte funnits på hemsidan. Rapporter från både Brå och Riksrevisionen har använts då
dessa har givit en nationell överblick över korruption i Sverige.
49 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12
20
4. Kommuner och skyddsmekanismer mot korruption
I brottsbalken är bestämmelserna angående korruptionsbrott som jag valt att studera uppdelade
på kapitel 17 och 20 som tidigare tagits upp i uppsatsen. Om man bryter mot bestämmelserna är
straffet böter eller fängelse i högst två år om inte brottet anses grovt då fängelsetiden höjs till
högst sex år och lägst sex månader.50
Bestämmelserna kring mutbrott har kritiserats för att vara
svårförståelig och det med rätta enligt en offentlig utredning rörande mutlagstiftningen. Bl.a.
benämns att de korshänvisningar som uppstår då lagstiftningen är uppdelad på flera kapitel gör
att nuvarande lagtext är svårlästa. Lagtexten i 17 och 20 kapitlet ger även sken av att det är
belöningen som i sig är otillbörlig när det i brottsbalken talas om ”muta eller annan otillbörlig
belöning”. Detta ger en felaktig bild då det är uppgörelsen i sin helhet som otillbörligheten ska
hänföras.51
Denna bild av lagstiftningen förstärks också i en rapport från Brå där det benämns att
det kan vara svårt att veta var gränserna går pga. lagstiftningens något vaga gränser för vad som
utgör förmåner och otillbörliga gåvor.52
Således kan lagstiftningen i viss mån sägas vara
svårbegriplig.
4.1 Kort om kommunens uppbyggnad
Kommunfullmäktige har det grundläggande politiska ansvaret i varje kommun och väljs direkt
av medborgarna, i kommunen finns även nämnder av olika slag samt en kommunstyrelse.
Utifrån mandatfördelningen i kommunfullmäktige väljs kommunstyrelsen proportionerligt och
bildar på så sätt kommunens ”samlingsregering”. Varje kommun väljer själv hur den vill
organisera sin verksamhet och nämnder utifrån olika principer. Många kommuner har sedan
början av 1990-talet som tidigare nämnts, experimenterat med sin förvaltningsorganisation och
sin politiska organisation.53
För att återknyta min fallstudie till teorin kommer tre av de fem villkoren för en gynnsam
frestelsestruktur att undersökas. För att se om det skiljer sig i dessa punkter mellan de mer
drabbade kommunerna och den tillsynes korruptionsfria. Hypotesen om maktkoncentration
kommer att testas genom att se på mandatfördelningen i kommunfullmäktige under de senaste
fyra valen. Först kommer studien av Hällefors och Norrköping kommun att presenteras sedan
följer Lekeberg.
50 Holmqvist m.fl. (2009), sid 17:27ff och 20:34ff 51 SOU 2010:38, sid 13ff 52 Brottsförebyggande rådet (2007), sid 39 53 Montin (2007), sid 39ff, 71, 115ff
21
4.2 Hällefors kommun
Hällefors kommun ligger i Örebros län och har ett invånarantal på 7220 vilket är det lägsta på sju
år.54
Kommunen hamnar över listan på flest korruptionsbrott per 100 000 invånare på första plats
med stor marginal, 111 fall. I verkliga tal rör det sig om sju anmälda mutbrott och ett
bestickningsbrott.55
Efter valet 2010 har Koalition 2014 makten i kommunfullmäktige med 22
mandat av 31. Koalition 2014 är ett samarbete mellan Centerpartiet, Vänsterpartiet, Hällefors
oberoende och Socialdemokraterna där Socialdemokraterna innehar 11 av de 22 platserna som
största parti. Oppositionen består av Moderaterna med fyra mandat, Grythyttelistan tätt följt med
tre och sedan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna på varsitt mandat.56
Sedan valet 1998
har Socialdemokraterna varit det största partiet med lägsta resultatet 33,69 % från 2010.
Oppositionen verkar inte ha varit så stark då det bästa resultatet för något av oppositionspartierna
(om man utgår från de partier som bildar opposition efter valet 2010) är moderaternas 12,59%
från valet 2010.57
När det kommer till policydokument rörande gåvor/mottagande av muta går det inte att finna
någon på hemsidan. Vid kontakt med kommunen anges att det ska finnas en
representationspolicy för kommunen, dock inte på hemsidan då den är under arbete.58
Trots flera
försök att nå berörd personal har dokumentet inte erhållits. Därför kan inte slutsatsen dras om
dokumentet finns eller vad det innehåller om det finns. Däremot finns handlingar rörande
upphandlingspolicyn vilken innehåller riktlinjer för extern upphandling av entreprenader samt
varor och tjänster som ska gälla utöver lagen om offentlig upphandling. Policyn innehåller 14
punkter där bl.a. objektivitet, affärsmässighet, likabehandling och konkurrensutnyttjande
benämns som grundläggande utgångspunkter. Vid inköp av varor och tjänster är
förhållningssättet att de gemensamma ramavtalen i första hand ska utnyttjas. Ett ramavtal avser
ett avtal med priser och övriga affärsvillkor som under avtalstiden gäller för hela kommunen.
Avtalet är mellan en leverantör av tjänster eller produkter inom ett tjänste-/produktområde och
kommunen. Endast när upphandlingens värde är lågt och om ramavtal saknas eller om synnerliga
skäl finnes får direktupphandling (inköp utan formell upphandling eller krav på anbud) ske. Här
54 Hällefors kommun A (www), sökdag 30/4-12 55 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 56 Hällefors kommun A (www), sökdag 30/4-12 57 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12 58 Schnaars Thorsten via telefon 21/5-12
22
anges lågt upphandlingsvärde 287 965 kronor (exkl. mervärdesskatt). Alla upphandlingar ska
publiceras på hemsidan och annonseras i en allmängiltig databas. Vidare benämns:
6. ”Dokumentation av alla upphandlingar skall ske så att skälen för beslut är tydliga och
lätta att förstå samt redovisas öppet.
7. Upphandlingar skall planeras i god tid och ske i nära samverkan mellan inköpare och
verksamhetsföreträdare hos kommunen.
8. De som arbetar med upphandling ute i verksamheten skall ha god kännedom om och följa
de regler för upphandling som gäller.” 59
Dokumentet anses tydligt då det förordar öppenhet, tjänstemäns och politikers ansvar att ha
kännedom om regler samt att upphandlingar ska planeras i god tid. Dock anges inte någon
definition på god tid inte heller vad som menas med synnerliga skäl som undantag för
direktupphandling.
Hällefors har även ett reglemente för intern kontroll från 2007. Syftet med reglementet är att
garantera att nämnderna och kommunstyrelsen vidmakthåller den interna kontrollen på ett
betryggande vis. Reglementet innehåller hur organisationen av intern kontroll ska se ut. Det
övergripande ansvaret faller på kommunstyrelsen, medan nämnderna inom respektive
verksamhet har det yttersta ansvaret för intern kontroll. Vidare har förvaltningschefen ansvar för
att de regler som ska gälla inom verksamheten är konkreta och utformade på ett sådant sätt att
den interna kontrollen blir bra och kan upprätthållas. De olika verksamhetscheferna har sedan
ansvaret för att informera anställda om reglerna. Till närmast överordnad eller till den som
nämnden utsett ska rapportering ske vid brister i den interna kontrollen. Det finns även angivet
regler för uppföljning av den interna kontrollen. Där varje nämnd ska anta en särskild plan för
uppföljning och rapportera till Kommunstyrelsen som sedan står för den slutgiltiga
utvärderingen. Dokumentet avslutas med tillämpningsanvisningar till reglementet.60
Dokumentet
är tydligt när det kommer till vem som är ansvarig för den interna kontrollen och hur den interna
kontrollen ska upprättas. Dock kan det diskuteras ifall det bästa är att rapportering ska ske till
närmast överordnad ifall det skulle vara så att det är denne som rapporteringen rör. Här hade det
kanske varit bättre med en utomstående.
59 Hällefors kommun B (www), sökdag 30/4-12 60 Hällefors kommun (2007)
23
Tillsynes har Hällefors både policy för upphandling och intern kontroll dock finns en osäkerhet
kring representationspolicyn. Reglementet för intern kontroll är från 2007 vilket innebär att det
fanns vid tillfället för korruption. Upphandlingspolicyn är inte är daterad. Det verkar även finnas
en form av maktkoncentration då Socialdemokraterna sedan 1998 varit det största och starkaste
partiet.
4.3 Norrköping kommun
Norrköping har under de fyra åren fått in sex anmälningar om antingen mut- eller
bestickningsbrott, vilket ger kommunen siffran fem brott per 100 000 invånare.61
Norrköpings kommunfullmäktige består av 85 ledamöter där Socialdemokraterna innehar flest
mandat med 31 följt av Moderaterna på 24, Miljöpartiet sju, Folkpartiet sex, Vänsterpartiet fem
och Kristdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna med fyra vardera. Det framgår inte
helt klart från hemsidan vilka partier som bildar majoritetsstyre med Socialdemokraterna. Men
utifrån uppdelningen i nämnderna är det Miljöpartiet och Vänstern.62
Även i Norrköping har
Socialdemokraterna varit största parti sedan 1998 med 36,6 procent som sämsta valresultat. Det
parti som varit näst störst är Moderaterna som legat på runt 25 procent av rösterna. Dock har de
borgerliga partierna aldrig kommit upp i tillräckligt många mandat tillsammans för att ”hota” det
Socialdemokratiska styret.63
När det kommer till policydokument rörande gåvor och korruption har Norrköping riktlinjer för
gåvor/mottagande av muta. Riktlinjerna för gåvor är ett utförligt dokument från 2006 som genom
reglerna ska garantera allmänheten en effektiv, rationell och opartisk offentlig förvaltning. De
huvudsakliga begreppen, bedömningsgrunderna och reglerna på området redovisas. Dock
poängteras att det alltid är upp till varje förtroendevald eller anställd att bedöma den situation de
ställs inför.
”Alla vi som arbetar inom Norrköpings kommun, är en del av den offentliga förvaltningen.
Vi arbetar på medborgarnas uppdrag och för deras bästa. Vi har därför ett särskilt ansvar
att bekämpa mutor och andra former av korruption inom vår verksamhet. En tjänsteman
61 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1) 62 Norrköping kommun (www), sökdag 5/3-12 63 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12
24
eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av
ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete.”64
Vidare beskrivs innebörden av mut- och bestickningsbrott vad en muta är, när den kan tänkas
ges, när ett mottagande är otillåtet och skulle osäkerhet uppstå finns råd och kontrollfrågor
uppställda. Reglerna inriktar sig mot alla anställda i kommunen, ledmöter av nämnder och
kommunfullmäktige samt de kommunala bolagen. Inga undantag gäller alltså för någon
personalkategori. Straffmängden och påföljder vid mut- eller bestickningsbrott finns angivet. Där
nämns dels straffmängden utifrån brottsbalken men även arbetsrättsliga konsekvenser,
uppsägning och skadestånd. Reglerna avslutas med att presentera exempel på förmåner som är
tillbörliga och vilka som inte är det.65
Norrköpings policydokument rörande gåvor och mutor är
väldigt utförligt och tydligt då vad en muta är, när den kan ges, vem reglerna riktar sig till, vad
som menas med otillbörligt genom exempel, och dessutom benämns vad straffet blir.
Norrköping har policydokument som berör upphandling vilken är från 2004. Riktlinjerna gäller
allt som kommunen köper från externa leverantörer och omfattar hela Norrköpings kommuns
organisation. Konkurrens, objektivitet och affärsmässighet ska gälla för all
upphandlingsverksamhet tillsammans med en genomsyra av helhetssyn och samverkan.
Direktupphandling får inte överstiga tre basbelopp och endast genomföras där ramavtal saknas,
men avsteg kan göras i undantagsfall om godkännande ges från Upphandlingsenheten.
”På uppdrag av kommunstyrelsen ligger det övergripande strategiska ansvaret för den
samlade upphandlingsverksamheten hos upphandlingsenheten. Detta medför bland annat
att upphandlingsenheten i samråd med respektive förvaltning/kontor skall utfärda och
vidmakthålla anvisningar som mera i detalj anger rollfördelning och ansvar för det
operativa arbetet med upphandlingar och avtal.”66
Upphandlingsenheten har för all kommungemensam avtalsförvaltning och upphandling ett
operativt totalansvar och ska verka för samordning av upphandling inom kommunen. Vidare ska
planering med god framförhållning föregå all upphandlingsverksamhet. Förtroendet till den som
deltar i beredningen av ett upphandlingsärende skall inte förfara så att dennes opartiskhet
64 Norrköping kommun (2006) 65 Norrköping kommun (2006) 66 Norrköping kommun (2004), sid 3
25
rubbas.67
I det här dokumentet jämfört med Hällefors påtalas inte öppenhet även om
upphandlingsverksamheten ska föregås av god framförhållning. Avsaknaden av en definition på
god framhållning kan även här kritiseras. Dock verkar Norrköping ha en säkerhetsmekanism när
det kommer till direktupphandling genom att de måste godkännas av Upphandlingsenheten. En
tjänsteman har därav inte lika stort utrymme att fritt tillämpa beslut för direktupphandlingar.
Den interna kontrollen berörs inte i något specifikt dokument mer än att det står i reglementet för
Norrköping kommuns nämnder att varje nämnd ansvarar för att den interna kontrollen är
tillräcklig.68
Vid kontakt med Norrköpings kommun fås informationen att de upplever korruption som ett
problem och därav upprättades de strama riktlinjer för gåvor och muta 2006. I dagsläget har de
även för att förebygga korruption under året gjort en stor utbildningssatsning. Denna utbildning
har skett genom Konsultföretaget PWC och riktats till tjänstemän som i hög omfattning
upphandlar entreprenader och andra tjänsteköp. Ca 150 tjänstemän har deltagit. Även personal-
och ekonomidirektören deltar i ett nätverksprojekt 2012 anordnat av SKL. Planer på att lyfta
frågan ännu tydligare för nyanställda chefer i deras utbildningspaket finns. Avsikten att i
framtida avtal med leverantörer bilägga kommunens regelverk som bilaga finns även.69
I
dagsläget verkar Norrköping aktivt arbeta med korruption som ett problem. Troligen kan det
bero på att kommunen varit korruptionsdrabbad.
I Norrköpings fall finns dokument för gåvor/mottagande av muta samt en upphandlingspolicy,
den interna kontrollen berörs inte specifikt i något dokument. Policydokument rörande gåvor är
från 2006 vilket innebär att även detta dokument fanns vid tiden för det korrupta beteendet.
Upphandlingspolicyn är från 2004. Norrköping verkar även ha en form av maktkoncentration då
Socialdemokraterna även här varit största parti sedan 1998. Dock verkar oppositionen vara lite
starkare här i form av fler mandat.
67 Norrköpingkommun (2004) 68 Norrköping kommun (2003) 69 Magnell Claes-Göran via mejl 15/5-12
26
Figur 4. Analysschema över policydokument
Regler Intern
kontroll
Regler
Upphandling
Regler
Gåvor/muta
Enhetligt styre
sedan 1998
Hällefors
kommun
JA (2007) JA (JA?) JA
Norrköping
kommun
NEJ JA (2004) JA (2006) JA
*Åren inom parentes anger när dokumentet antogs.
Utifrån detta schema kan slutsatsen dras att båda kommunerna har styret gemensamt. Då båda
kommunerna har regler/policys och de är från tiden innan korruptionsmätningen talar detta för
att en gynnsam frestelsestruktur inte har förelegat. Däremot återfinns maktkoncentrationen.
4.4 Lekeberg kommun
Lekeberg är en ung kommun som fram till 1995 hörde till Örebro kommun, invånarantalet ligger
också kring 7200 personer.70
Under perioden för undersökningen har inga anmälda
korruptionsfall registrerats.71
Lekebergs kommun styrs efter valet 2010 av Alliansen med 17
mandat av 35, där Centerpartiet är störst med sju mandat tätt följt av Moderaterna på sex mandat
och sedan kommer Kristdemokraterna och Folkpartiet med tre respektive ett mandat.
Oppositionen bildas av Socialdemokraterna med tio och Vänstern med ett mandat. Övriga sju
mandat är uppdelade mellan Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Framtidspartiet.72
När det
kommer till tidigare val har Socialdemokraterna, liksom vid valet 2010, även här varit största
parti sedan valet 1998. Dock verkar det inte behöva innebära att de suttit vid makten då även
Centern och Moderaterna har varit stora partier. Snarare kan det tala för att Alliansen varit i
majoritet, men där inte något av partierna under perioden haft tillräckligt mandat för att dominera
i samarbetet. På samma sätt som Socialdemokraterna varit det dominerande partiet i Hällefors
och Norrköping. Oavsett vilket av de tre största partierna som styrt har det funnits en stark
opposition.73
70 Lekeberg kommun A (www), sökdag 30/4-12 71 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 72 Lekeberg kommun B (www), sökdag 30/4-12 73 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12
27
Lekeberg kommun har ett policydokument från 2011 som berör muta och bestickning där
rättssäkerhet, effektivitet och demokrati anges som grundläggande värden för all offentlig
verksamhet. Kommunens förtroendevalda och anställda får inte missbruka sin ställning och
korruption får inte förekomma då det förstör ett förtroende som sedan är svårt att återbygga. Alla
förtroendevalda och anställda omfattas av lagreglerna för muta och bestickning som sedan
beskrivs och hänvisas till Brottsbalkens kapitel. Exempel på vad en muta kan tänkas vara ställs
även upp. Det personliga ansvaret för var och ens agerande poängteras också. I dokumentet ställs
tre frågor upp för de inom kommunen att ställa sig om de får erbjudande av utomstående part.
Samt:
”Några typiska situationer där du noga bör tänka dig för är inför erbjudande om gåvor,
testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, konferenser, resor,
fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även vid erbjudanden om mer dolda
förmåner som exempelvis inköp till ”självkostnadspris” ska stor försiktighet iakttas.”74
Riktlinjer rörande måltider, kundträffar, studieresor, kurser och seminarium, gåvor, tjänster,
rabatter och lån, övriga erbjudanden och bonuspoäng följer sedan. Ett exempel är
”Det är aldrig tillåtet att låta sig bjudas i samband med en upphandling av vara eller
tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen.”75
I dokumentet fastslås att det bästa sättet att undvika svårigheter med gränsdragningen är att helt
undvika att ta emot förmåner och gåvor. Det sista som står är rutiner vid korruption eller
misstanke om det. Då närmaste chef ska kontaktas, chefen ska även finnas till hands vid frågor
kring vad en otillbörlig gåva eller förmån är, eller om övriga frågor finns.76
Liksom Norrköping
är detta dokument tydligt genom beskrivningar vad en muta är, vilka som omfattas av reglerna
samt exempel.
Lekebergs upphandlingspolicyn är från 2011 då förändringar i lagen om offentlig upphandling
gjordes 2010. Policyn gäller samtliga förvaltningar, nämnder, styrelser och verksamheter i
Lekebergs kommun och innehåller riktlinjer för extern upphandling och inköp av entreprenader,
74 Lekeberg Kommun (2011) A 75 Lekeberg Kommun (2011) A 76 Lekeberg Kommun (2011) A
28
varor samt tjänster. Riktlinjerna gäller utöver lagen om offentlig upphandling. Precis som i
Hällefors ska alla upphandlingar redovisas öppet och dokumenteras, skälen för beslut ska även
vara tydliga och lätta att förstå.
”Vidare ska upphandlingarna planeras i god tid och göras av ansvarig nämnd och
verksamhet. Samråd och konsultation bör ske med berörd personal på
ekonomiavdelningen. De som arbetar med upphandling ska ha god kännedom om och
följa de regler för upphandling som gäller.”77
Samtliga upphandlingar ska även på kommunens hemsida publiceras i en offentlig databas.
Direktupphandlingar får endast ske vid synnerliga skäl, då ramavtal saknas eller om vissa
premisser för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda, här påtalas även
att Lekebergs kommun är en juridisk person. Gränsen för direktupphandling är 287 965 kronor. I
slutet beskrivs ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelse nämnder, förvaltningschefer och
övriga inköpare/beställare. Transparens, förutsägbarhet, ickediskriminerande, tydlighet och
proportionalitet ska kommunens krav genomsyras av.78
Precis som i Hällefors förespråkas
öppenhet, och upphandlingar ska gå att finna på kommunens hemsida. Liksom Norrköping
verkar även en säkerhetsmekanism finnas när det kommer till direktupphandling då
ekonomiavdelningen ska konsulteras. Ansvar för kännedom om rådande regler anges. Överlag är
det ett tydligt dokument, dock lider det av definitionsbrist när det kommer till tidaspekten god tid
och vad som menas med synnerliga skäl vid tillåtelse av direktupphandling.
På Lekebergs hemsida går det inte att finna något dokument rörande den interna kontrollen.
Dock har jag i en revisionsrapport om den interna kontrollen från 2011 gjord av revisionen funnit
att det 2004 antagits ett reglemente för intern kontroll i kommunen. Där rollfördelning och
ansvarsnivåer för organisationen beskrivs. Nämndernas rapporteringsskyldighet samt krav på
innehåll i internkontrollplanerna anges även och revisionen bedömer reglementet som
ändamålsenligt. Dock framgår av granskningen att inte alla nämnder har upprättat
internkontrollplaner och utvärdering av kommunens samlade system för internkontroll har inte
77 Lekeberg kommun (2011) C 78 Lekeberg kommun (2011) C
29
skett. 79
Utifrån detta får ändå slutsatsen dras att ett reglemente för intern kontroll finns även om
det inte verkar följas fullt ut. Dess tydlighet är svår att uttala sig om.
Vid kontakt med Lekeberg kommun uppges att kommunen inte upplever korruption som något
problem. Något aktivt arbete med korruption i fokus sker inte heller.80
Figur 5. Sammanställning av analysschema
Regler Intern
kontroll
Regler
Upphandling
Regler
Gåvor/muta
Enhetligt
styre sedan
1998
Korruption
enligt statistik
Hällefors
kommun
JA (2007) JA (JA?) JA JA
Norrköping
kommun
NEJ JA (2004) JA (2006) JA JA
Lekeberg
Kommun
(JA 2004) JA (2011) JA (2011) NEJ NEJ
4.5 Sammanfattning kommuner och skyddsmekanismer mot korruption
Alla kommuner i undersökningen besitter minst två av tre dokument. Detta indikerar att en
gynnsam frestelsestruktur inte förelegat i form av avsaknad av policy/regler. De båda
dokumenten rörande gåva/mottagande av muta får även ses som väldigt tydliga. Detsamma
gäller Hällefors reglemente för intern kontroll. De båda korruptionsdrabbade kommunerna har
därför i alla fall haft minst ett tydligt dokument vid tiden för korruptionsbrott. På så sätt indikerar
det att en gynnsam frestelsestruktur inte varit fallet då den interna kontrollen varit tydlig i
Hällefors och det inte varit något tvivel angående vad som anses som muta i Norrköping.
Upplevelsen har även varit att Lekebergs policydokument överlag inte varit nämnvärt mer
utförliga. Det som istället är utmärkande är att de båda korruptionsdrabbade kommunerna, till
skillnad från Lekeberg, båda har maktkoncentration trots en tillsynes avsaknad av
frestelsestruktur. Detta kan sägas stärka tesen om maktkoncentration men dock inte i form av
bakomliggande variabel till en gynnsam frestelsestruktur. Maktkoncentration skulle därför
utifrån detta istället kunna ses som en bakomliggande variabel till korruption.
79 Lekeberg kommun (2011) B 80 Brändholm Peter via mejl 3/5-12
30
5. Statistisk del
I denna del av uppsatsen redovisas det statistiska materialet. Undersökningen här baseras på
resultat från den kvalitativa delen. I början togs storlek och maktkoncentration upp som två
faktorer som vid sidan av NPM skulle tänkas påverka frestelsestrukturen. Storlek visade sig
ganska snabbt utifrån sammanställningen av kommuner med korruption, inte vara giltig utifrån
hypotesen. Då både små och stora kommuner var drabbade av korruption. Utifrån resultat i den
kvalitativa analysen kan sägas att det finns giltighet för tesen om maktkoncentration. Då en
gynnsam frestelsestruktur inte verkar vara ett nödvändigt villkor för korruption kan det vara
intressant att studera maktkoncentrationen närmare. För att helt avfärda storlek som
bakomliggande variabel kommer en regressionsanalys med enbart storlek att göras samt en
multivariatanalys där storlek och maktkoncentration samkörs. På samma sätt kommer även
maktkoncentration att prövas.
I analyserna har den beroende variabeln utgjorts av grad av korruption och den oberoende har
först varit storlek (modell 1), sedan maktkoncentration (modell 2), för att avslutningsvis i en
multivariatanalys utgöras av båda (modell 3). Multivariata analyser har även gjorts med fler
kontrollvariabler, dock skedde inget nämnvärt med resultaten därför har de inte presenterats här.
Resultatet blev detta:
Figur 6. Resultat statistisk analys
Modell 1 Modell 2 Modell 3
Storlek ,060 ,067
Maktkoncentration ,039 ,045
I en regressionsanalys fås i vanliga fall en mer avancerad tabell, här presenteras en mycket
förenklad figur av resultaten. Den siffra som här presenteras är b-koefficienten vilken anger
lutningen på linjen i sambandet. I modell ett kan sägas att sambandet är svagt positivt, alltså för
varje tiotusental i invånarökning ökar korruptionsfallen med 0,06. Tillsynes är detta inget starkt
samband, då ett starkare samband skulle haft en mycket högre siffra. Detta gör att vi kan avfärda
storlek som bakomliggande variabel. Detta förstärks även av att det lilla samband som fanns
31
även går i motsatt riktning mot vad som i början förväntades utifrån hypotesen. Då sambandet
visar på att korruptionen ökar med ökad storlek.
När det kommer till maktkoncentrationen framgick av den kvalitativa analysen att det i båda
fallen rörde sig om Socialdemokratiskt maktinnehav. Därför är det denna grad av
maktkoncentration som studerats i de olika kommunerna och prövats mot korruptionsstatistiken i
en regressionsanalys. Då det är svårt att få fram ett bra mått på maktkoncentration har
information om andelen röster uttryckt i procent inhämtats från Valmyndigheten från alla fyra
val sedan 1998. Procenttalen från Socialdemokraternas valresultat har sedan räknats ihop
kommunvis och sedan dividerats med fyra för att få fram ett medelvärde, där siffran 51 i sådant
fall skulle indikera att Socialdemokraterna troligtvis haft maktinnehav under hela perioden.
Siffrorna 35 och uppåt har även ansetts tillräckligt starka för att uttrycka någon form av
maktkoncentration, då även om Socialdemokraterna inte haft makten ensamma ändå haft mest att
säga till om genom flest mandat vid en koalition. Regressionsanalysen gav ett ännu svagare
resultat på ett samband här än när storlek prövades. För varje procentenhet som
Socialdemokraterna ökar, ökar korruptionen med 0,039.
Inte heller i den multivariata analysen kan vi tala om starka samband. När värdet för
signifikansnivån studeras är det också väl högt i alla tre modellerna (0,39, 0,488, 0,342, 0,422).
Detta innebär att de samband som finns, inte heller är särskilt säkra. För att kunna tala om en
säkerhet på 95 procents nivån vilket är standard inom samhällsvetenskapen får värdet inte vara
högre än 0,05.81
Därför kan slutsatsen dras att varken storlek eller maktkoncentration eller när de
körs tillsammans i en multivariat analys av allt att döma har stor betydelse för grad av
korruption.
Utifrån den kvalitativa analysen tycks maktkoncentration spela roll men efter den kvantitativa
analysen ger resultatet att sambandet inte gäller generellt. Då det är svårt att hitta bra mått på
maktkoncentration kan fler undersökningar krävas för att helt avfärda ett generellt samband
mellan maktkoncentration och grad av korruption, vilket inte funnits utrymme för här.
81 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 381ff
32
6. Slutsatser
I detta sista kapitel kommer slutsatser som jag efter att ha arbetat med denna uppsats har kommit
fram till att presenteras, genom att min frågeställning besvaras.
1. Hur ser skyddsmekanismerna mot korruption ut på kommunal nivå och hur tydliga är de?
Det som jag inledningsvis kallade skyddsmekanismer har i uppsatsen utgått från en
operationalisering av Andersson och Erlingssons villkor för en gynnsam frestelsestruktur. Det
som har studerats är hur graden av tillsyn ser ut och hur tydlig den är. Detta har gjorts genom att
olika policydokument och regler i kommunerna studerats med tanken om att en frånvaro av
dokument innebär ett friare handlingsutrymme och en större osäkerhet om vad som gäller.
Dokumentens tydlighet har även varit i blickfånget då en otydlighet även kan leda till osäkerhet.
Lagen om mutbrott och bestickning har presenterats och kritik har även tagits med. Även om
villkoret får ses som konstant kan otydlighet om den finns, leda till vid avsaknaden av
policydokument förstärkandet av en gynnsam frestelsestruktur. Efter sammanställningen har
tanken varit att göra ett uttalande om möjligheterna till att agera korrupt. Då avsaknad, otydlighet
av/i dokumenten kan tänkas öka möjligheterna.
Vad gäller policydokument rörande gåvor/mottagande av muta finns det både i Norrköping och
Lekeberg kommun och troligen även i Hällefors. Norrköping kommuns dokument är väldigt
tydligt då det anger vilka som omfattas av reglerna, definitionen av en muta samt exempel på vad
som är otillbörligt och inte, och dessutom anges straffmängden och andra påföljder. Däremot
saknas angivelser för agerande vid misstanke om mutbrott, vilket inte heller kompletteras av
dokumentet om intern kontroll då Norrköping verkar sakna ett sådant. Lekeberg kommuns
dokument kan även det uppfattas som tydligt då det även här anges vilka som omfattas av
reglerna, definitionen av muta med exempel samt hur agerandet bör se ut vid misstanke om brott.
Alla tre kommuner har en policy som rör upphandling. Hällefors kommun har definitioner för
vad som menas med de olika typerna av upphandlingar och när de får göras. En
direktupphandling får endast genomföras när synnerliga skäl finns samt anges vilket värde som
inte får överstigas. Öppenhet är något som förordnas genom att upphandlingarna ska publiceras
offentligt på hemsidan. Det anges även att upphandlingarna ska planeras i god tid. Dock anges
inte vad som menas med god tid samt synnerliga skäl. Detta kan lämna utrymme för viss egen
33
tolkning. I Norrköping ska upphandlingsverksamheten genomsyras av konkurrens, objektivitet
och affärsmässighet. Det finns även här tydliga definitioner för de olika sorternas upphandlingar.
Direktupphandling får inte överstiga tre basbelopp och endast genomföras där ramavtal saknas,
men avsteg kan göras i undantagsfall om godkännande ges från Upphandlingsenheten.
Upphandlingarna ska även föregås av planering med god framförhållning. Här nämns ingenting
om öppenhet och även tidsaspekten god framförhållning kan tyckas något vag. Däremot kan
Upphandlingsenheten uppfattas som en säkerhetsmekanism då direktupphandlingar måste
godkännas här. I Lekeberg ska alla upphandlingar redovisas öppet och dokumenteras. Samtliga
upphandlingar ska publiceras på kommunens hemsida. Planeringen av upphandlingar ska ske i
god tid, i samråd med ekonomiavdelningen, av ansvarig nämnd. Medvetenhet om reglerna ska
finnas hos personalen. Direktupphandling får endast ske vid avsaknad av ramavtal och
synnerliga skäl åligger. I dokumentet är även ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelse
nämnder, förvaltningschefer och övriga inköpare/beställare beskriven. Dokumentet upplevs som
tydligt, dock gäller även här att planering i god tid och synnerliga skäl lämnar utrymme för
tolkning.
Hällefors kommun är den enda som har ett tillfredsställande dokument rörande intern kontroll.
Lekeberg verkar förvisso även ha ett som enligt deras revision bedöms som ändamålsenligt men
som inte ingått i denna undersökning, medan Norrköping saknar. Hällefors reglemente upplevs
som tydligt då ansvarsfördelningen är klart fördelad, regler för uppföljning av den interna
kontrollen finns samt tillämpningsanvisningar anges. Var rapporteringen vid brister i den interna
kontrollen ska ske är även utskrivet. Här kan det ifrågasättas om närmaste chef är den rätte att
rapportera till ifall det är denne anklagelsen riktas mot.
Sammanfattningsvis kan sägas att alla tre kommunerna i alla fall har något av dokumenten som
eftersöktes. Hur tydliga dokumenten sen kan anses vara går att diskutera. Båda dokumenten
rörande gåvor/mottagande av muta får ändå anses tydliga även om Norrköpings inte hade
angivelser om hur agerandet ska ske vid misstanke om muta. Upphandlingspolicy som alla tre
kommuner hade kan däremot ifrågasättas då en del utrymme lämnas för tolkning i alla tre
kommunerna. Särskilt när det kommer till tidangivelse och under vilka omständigheter
direktupphandling får ske. Däremot har både Norrköping och Lekeberg upphandlingsenheten
respektive ekonomiavdelningen som måste kontaktas innan direktupphandling sker. Hällefors
34
och Lekeberg har även riktlinjer för att upphandlingarna ska läggas ut offentligt, något som
saknas i Norrköping. Alla tre kommuners upphandlingspolicy får därmed ses som tydliga med
visst förbehåll. När det kommer till intern kontroll har Hällefors ett tydligt dokument, Lekeberg
kan sägas ha ett och Norrköping saknar.
2. Finns ett samband mellan en gynnsam frestelsestruktur och kommuner med en uppmätt
grad av korruption?
För att ge en överblick över de resultat som uppnåtts i undersökningen använder jag mig av det
sammanställda analysschemat från kapitel fyra. Här med de dokument som kan anses tydliga,
understrukna.
Figur 7. Resultat analysschema
Regler Intern
kontroll
Regler
Upphandling
Regler
Gåvor
Enhetligt
styre sedan
1998
Korruption
enligt statistik
Hällefors
kommun
JA (2007) JA (JA?) JA JA
Norrköping
kommun
NEJ JA (2004) JA (2006) JA JA
Lekeberg
Kommun
(JA 2004) JA (2011) JA (2011) NEJ NEJ
Som framgår av analysschemat är Lekeberg den enda kommunen med alla dokument och fallet
är att Lekeberg är den kommun som inte är drabbad av korruption. Det skulle kunna tyda på att
det i Lekeberg inte finns någon gynnsam frestelsestruktur. Dock är både upphandlingspolicyn
och policyn för gåvor/mottagande av muta från 2011 vilket gör det svårt att veta om de fanns
under tiden för kontrollen av korruption. Dessutom kan det inte helt uteslutas att Hällefors inte
skulle ha ett dokument rörande gåvor/mottagande av muta. Utifrån teorin om en gynnsam
frestelsestruktur och idén om den som ett nödvändigt villkor för korruption borde det ultimata
utfallet i Hällefors och Norrköping vara att de saknat alla dokument, eller i alla fall om de funnits
varit otydliga. Det hade inneburit ett ökat handlingsutrymme och större osäkerhet och därav fler
möjligheter. Då lagen till viss del också kan uppfattas som otydlig hade den inte heller fungerat
som skyddsmekanism fullt ut. Av undersökningen framgår dock att båda kommunerna har minst
35
två av tre dokument och att de kan anses tydliga. Dateringen för dokumenten indikerar också att
de fanns under tiden för korruptionen. Det borde innebära att en gynnsam frestelsestruktur inte
kan ses som ett nödvändigt villkor för korruption då korruption även inträffar när
frestelsestrukturen inte är gynnsam. Alltså faller teorin. Utifrån de mått på en gynnsam
frestelsestruktur som använts i denna uppsats.
Ett argument mot att en avsaknad av alla tre dokument är nödvändig för en gynnsam
frestelsestruktur kan dock påtalas. Att en gynnsam frestelsestruktur kan uppstå redan vid
avsaknaden av ett dokument som i Norrköpings fall med en frånvaro av policy av intern kontroll.
I Norrköping skulle fallet i sådant fall vara, att trots att det finns en policy för gåva/mottagande
av muta saknar kommunen dokument för intern kontroll. Även om reglerna är tydliga saknas
kontrollen vilket skulle kunna ge ökade möjligheter. Även upphandlingspolicyn i alla kommuner
skulle genom att de i vissa definitioner kan anses vaga leda till ökade möjligheter. Bristen skulle
i Hällefors inte heller kompletteras av någon skyddsmekanism i form av ytterligare kontroll som
Upphandlingsenheten i Norrköping och ekonomiavdelningen i Lekeberg. Även om de inte är
tillsatta som kontroll får de ändå den funktionen i och med att de som en andra part kommer in i
ärendet och därmed begränsar handlingsutrymmet. Det är också svårt att uttala sig om hur arbetet
med dokumenten ser ut i kommunerna, det kan ju vara så att dokumenten finns men inte används
och då försvinner deras funktion. Är resonemanget på detta sätt kan dock sägas att en gynnsam
frestelsestruktur alltid föreligger så länge man blundar för reglerna och att hitta mått på det kan
vara svårt.
Kontentan av resonemanget och svaret på frågan får bli att det inte nämnvärt finns en väldigt
tydlig skillnad med att frestelsestrukturen är mer gynnsam i de korruptionsdrabbade
kommunerna jämfört med den korruptionsfria. Utifrån måtten som använts. En gynnsam
frestelsestruktur kan därför inte heller med säkerhet sägas vara ett nödvändigt villkor för
korruption. Utan här krävs en djupare studie och kanske med andra mått än dem som använts i
denna uppsats. En intressant iakttagelse är dock att det de båda korruptionsdrabbade
kommunerna verkar ha gemensamt och som inte återfinns i den korruptionsfria är närvaron av
maktkoncentration.
3. Kan maktkoncentration eller storlek fungera som bakomliggande variabel till en
gynnsam frestelsestruktur?
36
I början av uppsatsen presenterades idén om att storlek och maktkoncentration skulle kunna ha
betydelse för en gynnsam frestelsestruktur och därmed korruption. Kommunens uppbyggnad och
organisation skulle skilja sig mellan kommuner beroende på storleken då fler invånare kräver en
större omfattning av styre. Alltså skulle en liten kommun med en mindre organisation kunna leda
till en ”alla känner alla” miljö då ruljansen inte är så stor. Vidare antogs att även
maktkoncentration skulle kunna generera en form av ”alla känner alla” miljö som skulle kunna
leda till en svagare granskning och därmed en gynnsam frestelsestruktur och alltså fungera som
en bakomliggande variabel. Denna ”alla känner alla” miljö skulle då uppstå oberoende av
storlek. Ganska snabbt konstaterades att storlek i sig inte kunde fungera som en bakomliggande
variabel då grad av korruption fanns i alla olika storlekar på kommunerna. Inte heller stämde
mothypotesen då det finns grad av korruption i små kommuner. Det förstärktes sedan ytterligare
i en regressionsanalys där sambandet mellan storlek och grad av korruption inte gav något starkt
giltigt samband. Hypotesen om maktkoncentration prövades genom att en liten kommun med
korruption och en stor kommun med korruption studerades. Samt prövades även
maktkoncentration som oberoende variabel mot korruption i en regressionsanalys.
Resultatet utifrån den kvalitativa undersökningen blev att maktkoncentration fanns i båda de
korruptionsdrabbade kommunerna och verkade utgöra den gemensamma nämnaren.
Maktkoncentration var också det moment som saknades i den korruptionsfria kommunen.
Utifrån resultaten om en gynnsam frestelsestruktur som ett nödvändigt villkor är det dock
tveksamt ifall maktkoncentration kan ses som en bakomligganden variabel. Snarare skulle det
kunna vara så att maktkoncentration skulle tänkas vara det som direkt påverkar korruption.
Eftersom det inte fanns en tydligt gynnsam frestelsestruktur i någon av de korruptionsdrabbade
kommunerna skulle en slutsats kunna vara att det var närvaron av maktkoncentration som
fungerade som den utlösande faktorn.
Figur 8. Maktkoncentration som direkt påverkan
Gynnsam
frestelsestruktur Korruption Maktkoncentration
37
En annan slutsats kan vara att maktkoncentration visst kan fungera som en bakomliggande
variabel till en gynnsam frestelsestruktur. Då ”alla känner alla” miljön slår ut rådande
kontrollsystem genom att gruppnormen blir den rådande istället för de riktiga reglerna.
Maktkoncentrationen skulle i sådant fall leda till att även om tydliga regler och dokument fanns
var det något som totalt ignorerades. Faktumet att tydliga policydokument och regler finns i
kommunen skulle i sådant fall inte vara ett bevis på att frestelsestrukturen inte är gynnsam. Om
fallet är på så sätt kan frågan även ställas ifall det mått på en gynnsam frestelsestruktur som
användes här är rätt mått att använda.
Utifrån regressionsanalysen med maktkoncentration framgår att det inte finns något starkt
samband mellan maktkoncentration och korruption att tala om. Därför kan sägas att
maktkoncentrationen mycket väl i Hällefors och Norrköping skulle ha kunnat utgöra den
utlösande faktorn, men generellt går det inte att dra slutsatsen att maktkoncentration är en
utlösande faktor för korruption. Slutsatsen blir därför att maktkoncentration mycket väl kan
utgöra en bakomliggande förklaringsfaktor till en gynnsam frestelsestruktur i vissa fall av
korruption men inte i alla. Svaret på frågan måste därför bli nej.
6.1 Slutkommentar
Korruption på kommunal nivå tenderar efter denna uppsats att vara väldigt komplext. Det är
svårt att hitta en enkel förklaring till när korruption uppstår, även om frestelsestrukturen ger en
god förklaring till under vilka omständigheter. Det tenderar att finnas flera olika omständigheter,
förklaringar och tillfälligheter till varför korruptionsbrott begås. Därför tror jag det är svårt att
hitta en generell förklaringsmodell. En kommun kan vara nog så skyddad men i slutet handlar det
ändå om vad individerna väljer att göra. I denna undersökning har de kommuner som studerats
haft i viss mån befintliga policy men här krävs mer arbete för ett fullt ut gott skydd. En viktig
komponent i arbetet mot att förebygga korruption är att se korruption som ett problem och aktivt
arbeta med frågor kring det något Norrköping verkar ha förstått. Här tror jag också att många
kommuner ligger efter då korruption i Sverige inte lyfts som något stort problem.
För att förstå och kunna förebygga korruption, som när det uppstår kan få avsevärda
konsekvenser för förtroende till makthavare, krävs mer studier kring ämnet. Med min uppsats har
förhoppningsvis ytterligare en pusselbit lagts som utgångspunkt för vidare studier.
Maktkoncentration är något som efter undersökningen verkar ha någon form av samvariation
38
med korruptionsfall. Kan andra kanske bättre mått på maktkoncentration hittas eller en mer
djupgående studie göras tror jag att intressanta resultat kan nås. Det kan även vara så att
samkörning med andra betingelser som ännu inte är klarlagda kan ge ökade resultat. Detsamma
gäller med storlek på kommuner även om det inte var som först förväntades. Det kan även tänkas
finnas fler andra tänkbara förklaringar till korruption som inte specifikt berörs i denna uppsats,
men som kan förklara varför man bryter mot regler även om de är tydliga.
39
Referenslista
Andersson Staffan (2002), Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones and Change, Umeå
University: Department of Political Science
Andersson, Staffan. Bergh Andreas. Erlingsson Gissur Ó. & Sjölin Mats (red.) (2010),
Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Nordstedts.
Andersson Staffan, Erlingsson Gissur Ó (2010). ”Förvaltningsreformer och korruptionsrisker” i
Andersson, Staffan. Bergh, Andreas. Erlingsson, Gissur Ó. & Sjölin, Mats (red.): Korruption,
maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Nordstedts.
Andersson Staffan red. (2012), Motståndskraft, oberoende, integritet – kan det svenska samhället
stå emot korruption?, sökdag: 26/3-12, http://www.transparency-se.org/TI-
Sverige_ENIS_studie-2.pdf
Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008), Hur korrupt är en icke-korrupt stat? –
Inblickar i lokala eliters subjektiva bedömningar, sökdag 30/3-12,
http://lokalkorruption.files.wordpress.com/2011/06/rapport1.pdf
Bergh Andreas, Erlingsson Gissur, Sjölin Mats (2007), Tillit och korruption I svenska
kommuner, Statsvetenskaplig Tidskrift 2007/2, årgång 109 sid: 170-174
Brottsförebygganderådet (2010), Karteller och korruption - otillåten påverkan mot offentlig
upphandling, sökdag 24/4-12,
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f18000263/2010_9_karteller_och_korruption.
Brottsförebyggande rådet (2006), Konsten att läsa statistik om brottslighet, Stockholm:
Brottsförebyggande rådet, information och förlag,
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800011221/2006_konsten_lasa_statistik.pdf
Brottsförebyggande rådet (2007), Korruptionens struktur i Sverige, sökdag: 27/3-12,
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800010086/2007_21_korruptionens_struktu
r.pdf
Brottsförebyggande rådet A, ”Mörkertal och dold brottslighet”, sökdag 24/4-12,
http://bra.se/bra/brott--statistik/morkertal-och-dold-brottslighet.html
Brottsförebyggande rådet B, ”Om Brottsförebyggande rådet”, sökdag: 6/5-12,
http://bra.se/bra/om-bra.html
Brottsförebyggande rådet C, ”Sök statistik över anmälda brott”, sökdag 29/4-12,
http://statistik.bra.se/solwebb/action/index
Brändholm Peter, Personalchef personalavdelningen Lekeberg, Via mejl 3/5-12
40
Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O (2010), Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur
Eisler Hans (2008), Transparency International - Sverigessyn på offentlig upphandling, sökdag:
24/5-12, http://www.transparency-se.org/res/Dokument/pospappoffupphandl.pdf
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Wängnerud L (2012), Metodpraktikan, konsten att studera
samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts Juridik
Forskningsprojekt: Tillit och korruption i lokalpolitiken (2008-2012), ”Om projektet”, sökdag:
15/5-12, http://lokalkorruption.wordpress.com/about/
Holmqvist L, Leijonhufvud M, Träskman P, Wennberg S (2009), Brottsbalken, en kommentar
del II, Stockholm: Norstedts Juridik
Hällefors kommun (2007), Reglemente för intern kontroll i Hällefors kommun, sökdag 30/4-12,
http://www.hellefors.se/kommunen/sidansbild/internkontroll.pdf
Hällefors kommun A, ”Politik/demokrati”, sökdag 30/4-12,
http://www.hellefors.se/kommunen/politik/politik.asp
Hällefors kommun B, Upphandlings policy, sökdag 30/4-12,
http://www.hellefors.se/kommunen/sidansbild/Upphandlingspolicy2010.pdf
Kommun- och landstingsdatabasen A, ”Fri sökning”, sökdag: 29/4-12,
http://kolada.se/index.php?page=workspace/nt
Kommun- och landstingsdatabasen B, ”Om Kolada”, sökdag 6/5-12,
http://kolada.se/portal.php?page=index/about
Lekeberg kommun (2011) A, Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda
i Lekebergs kommun, Via Peter Brändholm Personalchef personalavdelningen Lekeberg
Kommun 3/5-12
Lekeberg kommun (2011) B, Granskning av intern kontroll Lekebergs kommun, sökdag 18/5-12,
http://www.lekeberg.se/PageFiles/1100/Intern%20kontroll%202010.pdf
Lekeberg kommun (2011) C, Upphandlingspolicy och inköpsregler för Lekeberg kommun,
sökdag 30/4-12, http://www.lekeberg.se/Documents/Policydokument/Upphandlingspolicy.pdf
Lekeberg kommun A, ”Lekeberg – Naturligt nära”, sökdag: 30/4-12,
http://www.lekeberg.se/Kommun--Politik/Om-kommunen/
Lekeberg kommun B, ”Kommun & politik”, sökdag: 30/4-12, http://www.lekeberg.se/Kommun-
-Politik/
41
Magnell Claes-Göran, Ekonomidirektör Ekonomi och styrningskontoret Norrköpings kommun,
Mejlkontakt 15/5-12
Montin Stig (2007), Moderna Kommuner, Malmö: Liber AB
Norrköping kommun, ”Politik och organisation”, sökdag: 5/3-12,
http://www.norrkoping.se/organisation/
Norrköping kommun (2003), Reglemente för Norrköpings kommuns nämnder, sökdag: 5/3-12,
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/reglementen/reglemente_namnder.pdf
Norrköping kommun (2004), Riktlinjer för upphandling och konkurrens i Norrköpings kommun,
sökdag: 5/3-12, http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-
regler/riktlinjer/ekonomi/upphandl-konkurrens.pdf
Norrköping kommun (2006), Vägledande riktlinjer för ett gemensamt förhållningssätt avseende
hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun, sökdag: 5/3-12,
http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/riktlinjer/administration/Riktliner-
gavor.pdf
Riksrevisionen (2006), Skydd mot korruption i statlig verksamhet, sökdag: 31/3-12,
http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/816/RiR_2006_8.pdf
Sida, ”Korruption hindrar utveckling”, sökdag 16/3-2012,
http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/
Schnaars Thorsten, Chef information och medborgarkontor Hällefors kommun, Telefonkontakt
21/5-12
SOU 2010:38, Mutor, Betänkande av Utredningen om mutor, Statens Offentliga Utredningar,
sökdag: 17/5-12, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf
Sveriges Television A, ”HD prövar inte muthärvan”, Publicerad: 27/6-07, sökdag: 30/3-12,
http://svt.se/2.33557/1.857512/hd_provar_inte_mutharvan?page1850741=10
Sveriges Television B, “Dagsböter för mutor på Systembolaget”, Publicerad: 23/2-06, sökdag:
30/3-12, http://svt.se/2.22620/1.545707/dagsboter_for_mutor_pa_systembolaget
Sveriges Television C, ”Göteborg: Första fällande domen i muthärva”, Publicerad: 12/3-12,
sökdag 30/3-12, http://svt.se/2.22620/1.2739858/goteborg_forsta_fallande_domen_i_mutharva
Teorell Jan (2010), ”Att mäta korruption”, i Andersson, Staffan. Bergh, Andreas. Erlingsson,
Gissur Ó. & Sjölin, Mats (red.): Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Stockholm:
Nordstedts.
42
Transparency International, “Corruption perceptions index 2011”, sökdag: 16/3-12,
http://cpi.transparency.org/cpi2011/results/
Valmyndigheten, ”Tidigare val”, sökdag: 30/4-12, http://www.val.se/tidigare_val/
Westerberg Olof (2011), Muthärvan vid Bilprövningen växer, Sydsvenskan 7/4-11, sökdag:
30/3-12, http://www.sydsvenskan.se/malmo/mutharvan-vid-bilprovningen-vaxer/
43
Bilaga 1. Anmälda brott på kommunal nivå (100 000/inv)
Hällefors 111
Arvidsjaur 30
Mullsjö 28
Solna 28
Stenungsund 24
Åre 20
Kinda 20
Lycksele 16
Sigtuna 14
Timrå 12
Lidköping 11
Simrishamn 10
Skara 10
Varberg 8
Mönsterås 8
Eskilstuna 8
Hagfors 8
Kristinehamn 8
Mjölby 8
Orust 7
Karlskrona 6
Falun 6
Vimmerby 6
Sjöbo 6
Huddinge 6
Stockholm 6
Sundbyberg 6
Nyköping 6
Säffle 6
Norrköping 5
Osv.