DESIGNSTUDIOHälsa

Simon Axdorph, Filip Henriksson, Solei Himmelvid, Johanna Olsson och Matilda SanderDigital Design och Innovation 2016

Halmstad Högskola

SammanfattningDenna rapport är resultatet av en 6 veckors lång designstudio med uppdrag av LB Inspirera där Lars Brandel är beställare. Uppdraget var att skapa en design teknisk lösning som ska förkorta tiden från att en nyanländ kommer till Sverige tills den kommer in på arbetsmarknaden, detta eftersom att under deras väntan uppstår mycket frustration och kan leda till både psykisk ohälsa och stora samhällskostnader.

Det har gjorts många undersökningar i form av intervjuer och enkäter men också genom att studera redan etablerade integrationsprojekt. Resultatet ledde till applikationen Min Mentor. Målet med denna applikation är att ge den nyanlända en värdefull väntetid genom att ge stöd till deras arbetsintegration och även skapa en personlig kontakt för resten av livet.

Simon Axdorph, 19931205

Filip Henriksson, 19960909

Solei Himmelvid, 19950106

Johanna Olsson, 19960810

Matilda Sander, 19971003

Vårterminen 2018

Digital Design och Innovation

Designstudio Hälsa

2

Esbjörn Ebbesson, Philip Heimer, Susanne Lindberg och Mats Lindqvist

Innehållsförteckning1. Inledning………………………………………. 52. Urval och data………………………………... 6

2.1 Omvärldsanalys………………………….2.2 Intervjuer………………………………….2.3 Taxonomi………………………………….2.4 Enkätundersökning………………………

3. Avgränsning och UX Statement………….. 123.1 Avgränsning………………………………3.2 UX Statement…………………………….

4. Personas……………………………………… 144.1 Persona 1…………………………………4.2 Persona 2…………………………………4.3 Persona 3…………………………………

5. Scenarios……………………………………... 165.1 Kontextscenario………………………….5.2 Key path scenario………………………..

3

5.3 Validerings scenario……………………….5.4 Edge-case scenario……………………….

6. Service design………………………………… 236.1 Stakeholder map…………………………..6.2 SWOT-analys……………………………...6.3 User Journey Map………………………...

7. Användbarhetstester………………………… 277.1 Användbarhetstest 1……………………...7.2 Användbarhetstest 2……………………...

8. Designprocessen…………………………….. 298.1 Designprocessen………………………….8.2 Webbprototyp……………………………...8.3 Mapping mot persona…………………….

9. Resultat………………………………………… 389.1 Designval….……………………………….

10. Reflektion……………………………………… 4710.1 Tidsplanering……………………………..

Innehållsförteckning10.2 Etik……………………………………….10.3 Språk…………………………………….10.4 Avgränsning…………………………….

11. Referenser…………………………………… 5112. Bilagor………………………………………... 52

4

1. InledningDe flesta nyanlända som kommer till Sverige idag upplever en lång väntetid för att komma in på arbetsmarknaden. Den långa väntan är en frustration för många och kan bland annat medföra ohälsa, våld och höga samhällskostnader. Målet med detta projekt är att skapa en digital lösning som ska förkorta väntetiden samt göra väntan som den nyanlände upplever värdefull.

Nyanlända och företag behöver ett bättre sätt att kommunicera. Användarna är i behov av trygghet, lärande och ett nätverk, så hur förbättrar vi det som redan finns genom en kompletterande digital lösning?

Genom intervjuer har dagens etableringsprocess undersökts, vilken inställning företag har och hur situationen upplevs av någon som är nyanländ.

Med hjälp av denna samlade information skapades Min Mentor. Min Mentor kommer kunna underlätta integrering på arbetsmarknaden och hjälpa till att jobba med de utmaningar som existerar där idag. Genom Min Mentor kommer integrationen kunna öka vilket i sin tur kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa och mindre samhällskostnader.

5

2. Urval och dataPå grund av det breda område projektet omfattade gjordes en spridd datainsamling för att skapa en grund för hur hela processen ser ut för den nyanlände. För även om projektet har givits en riktning är det viktigt att backa bak till helhetsbilden för att se så att det som skapas inte plåstrar om ett symptom utan att det faktiskt lagar det ursprungliga problemet. För om ursprungsdilemmat inte angrips arbetar designern med tiden mot ett långsamt misslyckande (Jones, 2013).

2.1 Omvärldsanalys

En omvärldsanalys (Cooper et al., 2014) har gjorts för att få en uppfattning om vad som redan finns på marknaden.

Arbetsförmedlingen lanserade Jobskills [1] år 2017, en digital tjänst, där syftet är att de asylsökande ska göra ett CV och själva kunna söka sig fram på arbetsmarknaden. I tjänsten skall kompetenser och yrkeserfarenheter vara fördefinierade och modersmål skall kunna väljas. Underlaget översätts sedan till svenska för att vara tillgängligt för arbetsgivare. Förutom matchning med arbetsgivare skall de arbetssökande även få information om det behövs eventuella licenser för olika yrken [1].

En annan digital tjänst med syfte att matcha nyanlända och arbetsgivare är Welcome Talent [2] som Linkedin driver. Genom att skriva hashtagen #welcometalent på annonser om praktikplatser är tanken att nyanlända ska lokalisera praktikplatserna på ett enklare sätt [2].

6

2. Urval och dataYtterligare en digital tjänst som kan matcha nyanlända och arbetsgivare är appen Just Arrived [2] där arbetsgivare kan lägga ut jobbannonser och nyanlända kan lägga ut profil med digitalt CV och meriter. Det går även att betygsätta varandra och applikationen använder Google Translate vilket gör att det inte finns språkbegränsningar [2]

2.2 Intervjuer

Det utfördes 9 intervjuer med såväl organisationer, statliga enheter, projektgrupper och nyanlända. Inför varje intervju skrevs en intervjuguide (se bilagor 1.1- 1.7). Intervjuerna var semistrukturerade (Cooper et al., 2014) för att hålla atmosfären öppen för utvecklande frågor beroende på vilka svar som framkom.

Utöver intervjuerna som genomfördes med den tänkta

målgruppen genomfördes intervjuer med Arbetsförmedlingen, Språkstart, Grön Integration, Svenska För Invandrare, Projekt Integration och DUA - Delegation för unga och nyanlända till arbete. Dessa intervjuer bidrog med information gällande t.ex. hur etableringsprocessen ser ut idag, vilka möjligheter och hjälpinsatser som redan finns samt resultat från projekt som redan utförts. Dessa intervjuer skedde främst person till person men där var även en telefonintervju, detta då det inte fanns någon från DUA inom lämpligt avstånd.

Frågor som ställdes under dessa intervjuer var exempelvis “Hur upplever ni att kommunikationen mellan alla organisationer, myndigheter och kommuner funkar?”, “Hur arbetar ni med/mot språkbarriärer?” och “På vilka sätt hjälper ni nyanlända att skaffa jobb idag”.

7

2. Urval och dataDet genomfördes tre intervjuer med nyanlända, eller personer hitflyttade från annat land, däribland inte inräknat andra nordiska länder. Dessa utgick från samma intervjuguide (se bilaga 1.1) där det ingick frågor såsom “Hur känns det att komma till Sverige?”, “Vilka var de största utmaningarna när du kom hit?” och “Vad tycker du om arbetsförmedlingen?”.

Intervjuerna som utfördes med de nyanlända bidrog också med nya perspektiv och skapade en bättre inblick till målgruppens behov och utmaningar. Sådant som framgick var exempelvis ensamhet och psykisk ohälsa under väntetider samt en stark motivation och driv att komma ut i arbete.

De intervjuer som genomfördes ledde till insikter gällande utmaningar såsom exempelvis den stränga byråkratin och svårigheter att komma ut i samhället, men det bidrog även till insikter gällande sådant som inte förväntades, som hur kulturskillnader på arbetsplatsen kan uppfattas. Där var exempelvis en nyanländ man som ville visa hur duktig han var på arbetsplatsen genom att arbeta istället för att ta rast. Detta uppfattades som osocialt och konstigt av medarbetarna vilket ledde till att den nyanlända mannen inte fick jobba kvar.

Något annat som även det var förvånande var den optimistiska inställningen till språkskillnader, detta upplevdes inte vara ett så stort problem då många hjälpmedel så som tolkar och digitala tjänster enkelt kan underlätta.

8

2. Urval och dataDär fanns även en stark medvetenhet hos de nyanlända om behovet av ett stort nätverk. Inte heller detta var något som hade förutsetts.

2.3 Taxonomier

Det är först när vi förstår situationen och alla dess delar som vi kan se vart problemet faktiskt ligger och sedan är det först efter det som vi kan söka efter en lösning. En bred kunskapsbas är vital och kan förbättra processen när målet är att förändra det som redan finns (Jones, 2013). Gruppen skapade teman, kategorier och subkategorier på post-it-notes utifrån intervjumaterialet som samlades in. Detta gjordes för att kunna förstå relationerna mellan koderna (Cranz, 2016). Som designgrupp ansåg vi att kategorierna, teman och subkategorier som togs fram

9

stämde överens med värdeord som kopplades till designprocessen men att dessa utgjorde ett för brett fält att designa för.

När vi hade strukturerat post-it-notes gjordes den slutliga taxonomin (Cranz, 2016) i Illustrator (se figur 1). Taxonomin består av tre huvudkategorier: psykisk hälsa, meriter samt arbetsgivare.

2. Urval och data

10

Figur 1

2. Urval och data2.4 Enkätundersökning

För att dirigera designprocessen i en vald riktning som passade med kursens tidsbegränsning så skapade gruppen en enkät med frågor som gav relevanta svar på frågor för projektet. Denna empiri gav en bra insikt i användarnas perspektiv och vilka utmaningar som de ställs inför i samband med integrering. Enkäter kan vara en bra källa till personas utöver intervjuer (Cooper et al., 2014).

Frågor som ställdes i intervjun var bland annat “Vad har känts jobbigt med att komma till Sverige?”, “Vad har känts bäst med att komma till Sverige?” och “Vad vill du göra i framtiden?”. Alla frågor går att finna under bilagor (se bilaga 4).

Punkter som upplevdes jobbiga hos målgruppen var främst ensamhet, språk och letandet efter arbete medan sådan som upplevts positivt bland annat har varit känslor av trygghet, frihet och en positiv bild av medmänniskorna i samhället.

Enkätsvaren var ett sätt att mäta temperaturen hos målgruppen, vad de känner, hur de mår och vilken motivation de har inför framtiden. Denna empiri kommer både att vara viktig för skapandet av personas samt stödja designval under prototypfasen.

11

3. Avgränsning och UX Statement3.1 Avgränsning

Då projektidén var väldigt omfattande och projekttiden väldigt kort var flera avgränsningar tvungna att göras. Den största avgränsningen som gjordes gällde valet av plattform. Vårt koncept har behovet av både en app och en hemsida för att nå ut i alla riktningar, men för att nå vår valda målgrupp, de nyanlända, valdes att fokusera på appen. Plattformen som var ansågs vara mest lättillgänglig för de som kommer hit. En avgränsning gjordes även gällande de två sidorna av appen, mentorns och den nyanländas. Fokuset i prototypen som presenteras längre ner i rapporten ligger på den nyanländas sida och den matchning som vid registrering.

12

3.2 UX Statement

Väntetiden i Sverige för en nyanländ är lång för att få ett uppehållstillstånd men också för att sättas i arbete. Den långa väntan är en frustration för många och kan bland annat medföra oro, psykisk ohälsa, våld och höga samhällskostnader. Bristen på sysselsättning hos de nyanlända gör också att väntetiden känns värdelös och de får endast vänta på ett svar från migrationsverket. Målet med projektet är att skapa en värdefull väntetid och en långsiktig effekt på den nyanländas psykiska hälsa. Detta ska ske genom ett mentorskap som förbereder den nyanlända för arbetsmarknaden samtidigt som den introduceras till det svenska samhället och skapar ett nätverk.

3. Avgränsning och UX StatementTjänsten Min Mentor ska fungera som en kommunikationsplattform för de nyanlända där de enkelt kan kommunicera med mentorn och samtidigt ta del av information från andra myndigheter. Genom mentorn förbereds den nyanlända för arbete samtidigt som de kan få en personlig kontakt vilket designteamet tror kan medge en bättre mental hälsa. Vi tror också att applikationen kan medge en större chans till en bra arbetsintegration i Sverige då den nyanlända får hjälp och lär sig om både arbetsmarknaden och samhället.

13

4. PersonasPersonas (Brown, 2011; Cooper et al., 2014) är en fiktionell bild av systemets användare som hjälper designern att förstå deras behov, motivation och mål. Genom att ha en persona kan man enkelt kommunicera designbesluten i applikationen vilket leder till en bättre design.

I projektet skapades två primärpersonas, en som representerade den nyanlände (se figur 2) och en som representerade en mentor (se figur 3). Utöver det skapades det en hypotespersona för företagare- /arbetsgivare (se figur 4).

4.1 Persona 1

Persona 1 (se figur 2) har nyligen kommit till Sverige och tillhör därför målgruppen nyanlända. Dess mål,

motivationer och frustrationer har baserats på de intervjuer som gjorts med nyanlända och delar av en enkät som skickades ut på facebook (se bilaga 4). Detta för att det skulle bli en så korrekt representation av målgruppen som möjligt.

4.2 Persona 2

Persona 2 (se figur 3) är en person som kommit till Sverige för ett antal år sedan men fått ett stabilt liv här. Denna persona står för målgruppen mentor och visar någon som har gått igenom integrationsprocessen tidigare. Denna persona bygger på enkätsvar samt intervjuer med både kommun och andra integrationsprojekt. Persona 2 har som sagt befunnit sig i Sverige i ett antal år och tagit sig igenom processen men

14

4. Personasockså skapat sig ett nätverk både i privatlivet och i arbetskretsar.

4.3 Persona 3

Persona 3 (se figur 4) är en hypotespersona som ska representera arbetsgivaren, eller företagen i stort, och bestod även denne av de svar som framkommit under intervjuerna.

15

4. Personas

Figur 2

16

4. Personas

Figur 3

17

4. Personas

Figur 4

18

5. ScenariosFem olika scenarios (Cooper et al., 2014) skapades utefter våra personas intresseområden för att beskriva hur de utifrån sina olika behov skulle använda applikationen. Dessa scenarios var kontextscenario, key path-scenario, validerings scenario och edge-case scenario. Kontextscenarion gjordes för persona 1 och 2.

5.1 Kontextscenario

Persona 1

Nasser är nyanländ och kom till sverige för ett år sedan. Han vill komma in i det svenska samhället men möts av många utmaningar. Nassers vän har rekommenderat appen “Min Mentor” som är skapad för att assistera nykomlingar som vill integreras till det svenska samhället.

Nasser väljer att installera appen och registrerar sig med hjälp av instruktioner som han vägleds av på appen.

Efter anvisningar har Nasser fått skicka ut en ansökan om matchning med en mentor och väntar på svar, om denne kan ta rollen.

När Nasser har fått sin mentor så kan han använda appen för att chatta med sin mentor, se vanliga frågor och svar.

Persona 2

Hana kom till Sverige för elva år sedan. Det har varit en lång väg men idag har hon en grupp vänner och ett jobbhon verkligen tycker om. Hana stöter på en hemsida där

19

5. Scenariosde pratar om en app som heter “Min Mentor” hon läser om vad det är och bestämmer sig för att hon vill dela med sig av sina kunskaper och hjälpa någon.

Hana laddar ner appen och registrerar sig. Efter att hon registrerat sig behöver hon vänta på att någon väljer henne som Mentor. Två dagar senare får Hana en förfrågan från Nasser, hon accepterar. Hana kan nu hjälpa Nasser med sådant han undrar över eller bara finnas där som en vän.

5.2 Key path scenario

Persona 1

Nasser vill komma in i det svenska samhället men upplever svårigheter med det tills han blir rekommenderad appen

“MinMentor”. Genom att registrera sig med sitt Bank-id kan Nasser effektivt matchas med mentorer som vill hjälpa personer som honom att bli en del av samhället. Vid registreringen väljer Nasser att han vill ha sin mentor nära då han vill kunna träffa den ifall det skulle viljas. Nasser älskar att spela tennis vilket han skriver på intressen. Han tycker inte kön spelar någon roll och väljer att åldern ska vara mellan 35-49 år. Tack vare den specifika registreringen blir mentorn skräddarsydd för Nasser.

Nasser ska välja vilken mentor han vill ha genom att bläddra mellan de matchningar som kommer fram från hans val. Han läser Saras profil och känner att hon passar perfekt med vad han vill. Han skickar en förfrågan till henne då hon behöver godkänna om hon

20

5. Scenariosvill ta emot Nasser som kontakt eller inte. Medan Nasser väntar på svar slussas han vidare till applikationens startsida, han klickar sig runt och kommer in på FAQ med vanliga frågor och svar. Här ser Nasser att det finns frågor som han själv undrar över. Nasser ser direkt en fråga som han undrar över och klickar in på den och får svar. Han blir glad att få svar på frågan som han tänkt på ett tag.

Nasser ser att en notis ploppar upp vid pratbubblan i menybaren, han har fått ett meddelande. Sara har godkänt hans förfrågan och vill börja prata med honom.

5.3 Validerings scenario

Nasser laddar ner appen “Min Mentor” och vill registrera sig, vilket han gör genom att klicka på Registrera dig på

21

startsidan. Det kommer upp en 4-stegs process som Nasser börjar fylla i. I det första steget fyller han i e-postadress och lösenord. För att fortsätta till nästa steg klickar Nasser på “nästa”-knappen. Där fyller han i uppgifter om sig själv och intressen med mera och klickar återigen på “nästa”-knappen.

Nasser ångrar sig angående vad han skrev på vilket hans intressen var. Han vill lägga till ytterligare ett intresse. Genom att klicka på tillbaka knappen kan Nasser enkelt och smidigt lägga till ett till intresse.

5.4 Edge-case scenario

Nasser har använt “Min Mentor” i några veckor nu och har pratat med båda sina mentorer Hana och Kalle, på

5. Scenariosdet senaste så har han pratat mindre och mindre med Kalle och känner att han är lite obekväm. Nasser vill undviker att svara Kalle och vet inte riktigt vad han ska göra, Kalle hör av sig varje dag. Nasser bestämmer sig för att berätta för Hana om hur han känner och Hana skickar ett meddelande till Kalle och förklarar situationen.

Kalle skriver till Nasser och förklarar att han förstår och önska Nasser allt väl. Kalle tas sedan bort som mentor för Nasser och Nasser är fri att söka en till mentor om han vill.

22

6. Service design6.1 Stakeholder map

En Stakeholder map gjordes i början av designprocessen (se figur 5). För att bestämma lämpliga servicefunktioner genereras olika intressenter (Jones, 2013). Vi kände därför att det var viktigt att göra en Stakeholder map. Det kändes även nödvändigt eftersom det ger oss en bild om vilka aktörer som har ett intresse i dagens integration och vilka detta påverkar.

Huvudmålgruppen i projektet blev nyanlända och frivilligarbetare eftersom det är de som kommer att använda tjänsten.

Kommun, länsstyrelsen och arbetsförmedlingen är några av de som har ett intresse i denna process eftersom frågan

23

berör deras arbete.

Integrationen påverkar också av andra myndigheter i Sverige som Polisen och sjukhus men indirekt är det en påverkan på hela det svenska samhället.

6. Service design

24

Figur 5

6. Service design

25

De svagheter som framkom från analysen var identifierade sedan tidigare av designteamet: språkbarriärer och kulturella skillnader. De möjligheter som framkom var ökad integration, minskad segregation samt minskad arbetslöshet. Hoten som MinMentor kan tänkas mötas är i största del politiska, både nationellt som internationellt. Klimatkatastrofer, krig och andra humanitära katastrofer kan komma att påverka både Sveriges politik men även nya flyktingvågor som påverkar den enskilde individens möjligheter, i detta fall en mer effektiv introduktion till den svenska arbetsmarknaden för nyanlända individer.

6.2 SWOT-analys

Designteamet framställde en SWOT-analys på MinMentor (se bilaga 2).

Resultatet som framkom från den framställda SWOT-analysen påvisade att tjänsten MinMentor hade flest styrkor men tydliga och ytterst viktiga hot. Styrkorna som MinMentor har är betydelsefulla och något designteamet fokuserat på, bl.a minskar utanförskap, främjar sysselsättning samt delar med sig av nätverk. Då tjänstens huvudsakliga mål var att öka integration och minska segregation på arbetsmarknaden var det viktigt att applicera fokus gentemot personliga nätverk och minskat utanförskap.

6. Service design6.3 User Journey Map

Designteamet valde att framställa en User journey map för att tydliggöra de steg som uppstår från att en nyanländ kommer till Sverige tills att han/hon får uppehållstillstånd (se bilaga 3). Denna process varierar mycket från person till person och kan ta allt från 1- 23 månader, men även om tiden varierar så ser processen väldigt lik ut för många personer. Genom att tydliggöra dessa steg blev det också klarare för oss vad och var i processen vi kunde sätta in vårt arbete.

Den längsta processen är kontrollen av uppgifter som migrationsverket gör. Här känner vi att det inte ges tillräckligt med hjälp eller aktiviteter för att den nyanlända ska kunna må bra. Genom våra intervjuer fick vi höra att

26

de flesta upplever denna väntetid som om den inte har någon mening. De får inte göra något förutom att träffa de andra som bor på samma ställe. De har inte rätt till att lära sig svenska på skolan eller att börja praktik på ett företag.

7. AnvändbarhetstesterDet genomfördes användbarhetstester vid två tillfällen under projektet för att se så att prototyperna mappade mot användarna och för att få feedback på vad som fungerade eller inte. Användbarhetstesterna genomfördes med en veckas mellanrum. Prototyperna som användes var två olika interaktiva wireframes, vilka kan vara väldigt bra för att enkelt och snabbt visa hur designen är menad att fungera innan den är färdig (Koch et al., 2012).

De två utvärderingarna genomfördes av nyanlända som är deltagare på projektet SPURT som Halmstad Kommun håller i. Projektet SPURT ger varje deltagare individuell coaching samt studie- och yrkesvägledning. Deltagarna kan även göra språkpraktik på arbetsplatser. Gruppen gjorde även en utvärdering på en nyanländ som vi tidigare i projektet hade en intervju med.

7.1 Användbarhetstest 1

Användbarhetstestet utfördes på fyra deltagare av projektet SPURT, två killar och två tjejer. Utvärderingsmetoden vi använde var Think aloud [3]. Vi bad testpersonerna beskriva varje sida i prototypen och de fick sedan två uppgifter som de skulle försöka genomföra på egen hand (se bilaga 5). Användbarhetstestet avslutades med intervjufrågor för att ge ytterligare förklaring i deras upplevelse (Brown, 2011).

De fyra testpersonerna förstod registreringen bra och kunde förklara själva vad de skulle fylla i. Det var dock lite oklart för ett par personer på den registreringssidan där man skulle välja vad för typ av mentor man ville ha. De trodde att det fortfarande handlande om de själva.

27

7. AnvändbarhetstesterDet var en som gav ett förslag om att “mentorsregistreringssidan” kunde skilja sig från de andra med hjälp av färger. Då de fick testa på en lo-fi prototyp hade vi inte använt oss av några färger, vilket vi kanske var något otydliga med.

Huvudsidorna som fanns med i prototypen var mer komplicerade för testpersonerna. Testpersonerna verkade inte förstå syftet med kalendern. De förstod inte heller bollplanket, en av testpersonerna trodde var en chattfunktion.

Testpersonerna förstod inte en del av orden som t.ex. “registrera” och “mentor”. Testpersonerna hade arabiska som modersmål och de var inte så starka i det svenska språket och alfabetet vilket påverkade resultatet.

7.2 Användbarhetstest 2

Användbarhetstest 2 genomfördes på tre deltagare av projektet SPURT samt en nyanländ kille som vi intervjuade i början av projektet. Testpersonerna var 2 tjejer och 2 killar. Även i det här användbarhetstestet användes Think Aloud som utvärderingsmetod [3]. Testpersonerna fick 4 uppgifter att utföra och efter det ställdes 5 intervjufrågor (se bilaga 6). Användbarhetstest avslutades med att vi visade flera alternativ på samma ikoner och bad de säga vilken de tyckte var tydligast (se bilaga 7).

Flera av testpersonerna tyckte att ordet “redigera” var svårt. Annars tyckte alla testpersoner att appen var både enkel och snygg.

28

8. Designprocess8.1 Designprocessen

Första dagen med projektet gjordes ett GANTT-schema. Gruppen var enade om att det var ett bra sätt att planera upp projektet eftersom ett GANTT-schema ger en överblick över alla veckor. I början av varje vecka gjordes även ett veckoschema för att se vad som skulle göras varje dag och även hjälpa gruppen att till exempel inte glömma av ett möte eller en föreläsning.

Det första som skapades var en bas byggd på intervjuer och rapportläsning för att förtydliga de mål och behov som användarna hade. Den målinriktade designen användes framför allt under den första delen av processen som stöd för de skisser som gjordes, detta för att hålla designen så koncis och målinriktad som möjligt (Cooper et al., 2014).

Designarbetet var agilt och low fidelity skisser följdes av feedback för att sedan återgå till skisser igen, detta i form av både kritiksessioner och intern kritik inom gruppen. Detta gjordes i flera varv tills designen uppnådde de användarmål som förväntades. Det viktigaste med skissningen är inte att de blir visuellt tilltalande, de är främst till för att visa funktion och placering. Något en snabb, inte helt perfekt, skiss kan göra bättre än en utformad i detaljdesign (Zaki Warfel, 2009). Här följer tre av de skisser (se figur 6, 7 & 8) som banade vägen för den produkt som presenteras under rapportens nästa del (se 8.2 - Hi-fi prototyp).

Utöver den interna feedbacken utfördes som sagt även kritiksessioner med ett flertal andra grupper i klassen. Till kritiksession 1 hade vi med oss vår taxonomi (se figur 1).

29

30Figur 6 Figur 7 Figur 8

8. Designprocess

8. DesignprocessVi hade ännu inte börjat sammanfatta våra tankar och valt en tjänst eller ett område att designa. Medstudenterna fick under tillfället fria händer att spåna på idéer utan att ge influenser av våra tankar, detta för att få olika perspektiv på vårt insamlade material. Kritik som mottogs vid detta tillfälle var exempelvis att vi behövde rikta in oss och nisha vårt projekt, samt att vi borde försöka backa ur bubblan vi befunnit oss i under datainsamlingen. Detta ledde till att vi fick nya idéer, något som vi använde när vi direkt därefter började skissa.

Under kritiksession 2 tog vi med oss en skiss på vårt koncept. Vid detta tillfälle hade vi en klar idé och vi förklarade vårt mål med applikationen. Vi fick mycket feedback av grupperna som involverade språk. Detta blev en punkt vi i gruppen diskuterade mycket och såg många

utmaningar med. De ville också ha möjligheten att lägga till bilder i konversationer och möjligheten att kunna ringa en mentor för att enklare kommunikation. Denna kritik tog vi med oss till vår slutgiltiga design.

En lo-fi prototyp gjordes efter vi hade skissat färdigt på papper (se figur 9 & 10). Programmet som användes till lo-fi prototypen var Adobe XD. Vi gjorde prototypen interaktiv för att få reda på om flödet kändes logiskt. Den här prototypen användes vid det första användbarhetstestet.

När vi gjorde low-fi prototypen avgränsade vi oss på så sätt att vi inte gjorde alla funktioner utan endast huvudsidorna. Det går till exempel inte att interagera med kalendern som ligger på startsidan (se figur 10).

31

32Figur 9 Figur 10

8. Designprocess

Figur 11

På det första användbarhetstestet fick vi kritik på bollplanket och ord som testpersonerna inte förstod. Det här hade vi sedan i åtanke när vi gjorde hi-fi prototypen.

Till den sista kritiksessionen tog vi med oss vår lo-fi prototyp, samma som vi använde på det första användbarhetstestet. Egentligen ville vi på det sista kritiktillfället visa en hi-fi prototyp men på grund av tidsbrist kunde vi inte göra det. Istället planerade vi att, när vi blev klara med hi-fi prototypen, gå runt till andra grupper i klassen och fråga om de kan ge kritik på vår prototyp.

På den sista kritiksessionen fick vi förslag på att vi bland annat skulle ta bort kalendern, göra bollplanket tydligare med kategorier och använda oss mer av ikoner tillsammans med text för att göra det ännu tydligare.

Gruppen bestämde sig för att slopa kalendern och istället koppla appen till användarens egna telefon. Vi bestämde även med kritik från kritiksessionen att använda oss mer av ikoner, och även ikoner tillsammans med text för att göra det ännu tydligare.

Vi var osäkra på om vi skulle behålla funktionen “bollplanket” eftersom testpersonerna under det första användbarhetstestet inte förstod syftet med det. Språket kändes även som ett problem i bollplanket eftersom vem som helst kan skriva. Gruppen valde därför att ta bort bollplanket men behålla en funktion där de nyanlända kan hitta vanliga frågor som t.ex. “Hur skaffar man Bank-ID?”

Efter det första användbarhetstestet och den sista kritiksession påbörjades hi-fi prototypen. Den här

33

8. Designprocess

prototypen gjordes i både Adobe Photoshop och Adobe XD. I Adobe Photoshop gjordes de olika sidorna och i Adobe XD integrerades sidorna.

Hi-fi prototypen används sedan på användbarhetstest 2. På det här användbarhetstestet fick vi kritik på det visuella, som t.ex. att där var fina färger och otydliga symboler (se figur 11). Vi fick även kritik på språket.

Efter användbarhetstest 2 gjordes ändringar på prototypen. Vi ändrade “redigera profil” på profilen till “ändra profil” eftersom testpersonerna tyckte “redigera var ett svårt ord”. Gruppen ändrade även ikonerna till de ikoner som testpersonerna tyckte var tydligast.

8.2 Webbprototyp

Utöver den mobilaprototypen skapades en skiss för hur den webbaserade sidan av tjänsten skulle kunna se ut (se figur 12). Denna del avgränsades då målgruppen nyanlända inte är menade att ha webben som huvudplattform. Hemsidan skulle vara en plats att läsa om tjänsten och platsen där mentorn skulle registrera sig. Det kan även vara lättare att klicka in sig på en hemsida än ladda ner en applikation, därav skulle hemsidan kunna vara mer lättillgänglig. Hemsidan skulle även vara ett alternativ till de som inte har tillgång till mobil. Allt som skulle kunna göras i appen ska även kunna göras på webbsidan.

34

8. Designprocess

35

8. Designprocess

Figur 12

8.3 Mappning mot persona

Här nedan följer beskrivningar på hur våra personas egenskaper och mål har påverkat utformningen av applikationen, både funktionellt och visuellt. Säkerhet är viktigt, beslut bör styras längs med den väg där det är minst risk för användaren att göra fel (Jones, 2013), detta angrips här genom att exempelvis fokusera på tydlig enkel information med få alternativ.

Vid framställning av appen har designgruppen valt att inrikta sig på data från främst persona 1 och värdeord som samhörighet och att den nyanlända kan känna sig ensam. Genom att låta mentorn och den nyanlända att matcha beroende på intressen, erfarenheter och språk öppnar vi för en mer personlig kontakt där persona 1 få möjligheten

att känna sig trygg och mindre ensam. Även genom att ha flera mentorer ökar vi friheten för persona 1 då där alltid finns en möjlighet att sträcka sig efter kontakt med andra människor om där finns ett missnöje eller problem i kontakten med någon av sina mentorer.

Även språk och nätverk, något som är viktigt för både arbete och integrering, är något som tydligt reflekteras i appen. Genom att få en personlig kontakt med sin mentor kan den nyanlände ta del av mentorns nätverk och kontakter som skapats under åren, både vad gäller vänskap och bekanta på arbetsmarknaden.

För persona två är det viktigt att visa för andra att allt är möjligt, persona två är även driven och har insett fördelen med att ha ett bra nätverk, det är vad som är nyckeln på

36

8. Designprocess

den svenska arbetsmarknaden. Genom Min Mentor kan persona 2 få möjligheten att visa för andra nyanlända att allt är möjligt genom att få guida och rådge någon som känner sig vilsen och kanske ensam. Genom att förmedla dessa kunskaperna och vara ett stöd hjälper persona 2 persona 1 att integreras och må bättre.

Vad gäller hypotespersonan företag, persona 3, så har appen designats på ett sätt som ska öka tryggheten, med mentorn som referens, och motivera till ökad språkkunnighet, vilket är två av de behov företag gärna vill att nyanlända ska uppfylla. Genom att ha en mentor, som inte bara kan dela med sig av sitt nätverk utan även intyga för arbetsgivaren att den nyanlända är en pålitlig person kan arbetsgivaren känna en större tillit och trygghet.

37

8. Designprocess

9. ResultatEn Hi-fi prototyp gjordes i Adobe photoshop och kopplades sedan i Adobe XD. Enligt Jones (2013) syftar inte patientcentrerad service design till en användarupplevelse utan ett hälsoresultat. Det här tänkte vi på då vi ville ha en enkel och minimalistiskt design.

Resultatet blev applikationen “Min Mentor” som ska finnas på både mobilen och webbsida. Applikationen är ämnad för både nyanlända och personer med vilja att bli mentor till en nyanländ. Båda användargrupperna ska kunna registrera sig och logga in med BankID, men om personen inte har ett personnummer ska denne få en personlig kod av migrationsverket eller arbetsförmedlingen att använda tills vidare.

Huvudfunktionen i applikationen är en matchning mellan

den nyanlända och mentorn där den nyanlända kan enkelt skräddarsy vem som hjälper hen och vad hen behöver hjälp med. Plattformen fungerar som en plats där den nyanlända enkelt kan fråga om hjälp och få hjälp av mentorn, men för att skapa ett mervärde finns det information i form av ett FAQ där den nyanlände kan läsa vanliga frågor om både arbete och samhälle.

Gruppen är nöjda med resultatet men vi är alla enade om att vi hade gjort annorlunda om vi hade mer tid.

38

9. Resultat9.1 Designval

Att kunna logga in med BankID var en idé designteamet hade från första start då det garanterar en individs identitet vilket minskar risken för falska profiler. Dessutom lades funktionen “personlig kod” till som alternativ då det krävs svenskt personnummer för att använda bank-id. Vår huvudsakliga målgrupp är nyanlända och att få uppehållstillstånd samt svenskt personnummer kan ta upp till 13 månader enligt Arbetsförmedlingen (personlig kommunikation, 23 mars 2018).

39

9. ResultatDesignteamet valde att centrera alla rubriker och knappar för att mötas halvvägs med de språkbarriärer som uppstod, dvs. att läsriktningen är neutral istället för att placeras vänster till höger som den västerländska kulturen har. Detta beslut togs i gruppen tillsammans med Nielsen’s heuristik matchning mellan system och den verkliga världen [4].

40

9. ResultatDesignteamet tog beslutet att använda tydliga och generaliserade ikoner till kön och ålder för att öka igenkänningsfaktorn enligt Nielsen [4]. Nielsen menar på att en användare bör kunna känna igen symboler, ikoner och funktioner utan tidigare användning (recognition rather than recall). Designteamet valde även att lägga till beskrivande text under ikonerna för att användaren ska kunna förstå budskapet oberoende dess språkkunskaper.

Utifrån våra utvärderingar på just ikoner fick vi tydliga svar på om de var tillräckligt tydliga samt om dess betydelse var korrekt utanför den västerländska kulturen (se bilaga 7).

41

9. ResultatDesignteamet ansåg att registreringsfunktionen var så pass omfattande att den krävde en slags processbar som tydligt visar användaren vart den befinner sig och vad den har kvar att utföra, delvis för att höja motivationen till att fortsätta men även för att återge viktig återkoppling enligt Nielsen [4].

Heuristiken Visability of system status [4] menar på att det är viktigt att användaren tydligt får återkoppling av systemet vart den befinner sig.

42

43

9. ResultatM. Lindqvist (personlig kommunikation, 19 april 2018) menade på att det är viktigt att kombinera beskrivande text till en ikon om det omfattar fler än 10 stycken. Om en ikon kräver en beskrivande text för att förstås bör den inte användas alls, detta var något designteamet tog hänsyn till då det används mycket ikoner i MinMentor. Lindqvist menade även på att användaren letar efter ikonen först då vi har ett bild-orienterat minne, finns där en beskrivande text under den bekräftas isåfall letandet.

9. ResultatDesignteamet valde att ha drop-down funktioner istället för att redovisa eventuella alternativt och skapa mycket scroll, detta för att effektivisera användningen på en mobil enhet. Nielsen [4] påstår att Aesthetic and minimalist design skapar en mer effektiv användning då det inte placeras onödig information i systemet. M. Lindqvist (personlig kommunikation, 19 april 2018) menade även på att om en användare lider av trauman eller psykisk ohälsa kan för många uppgifter och alternativ skapa onödig stress.

44

9. ResultatDesignteamet tog beslutet att låta användaren få tydliga bekräftelser på när en uppgift är slutförd, delvis för att göra allt tydligare men även utefter Nielsen’s heuristik Visibility of system status [4]. Det är viktigt att låta användaren vara medveten om vad som sker och ge betydelsefull återkoppling för att minska risken för förvirring eller missförstånd som kan komma att påverka den upprepande användningen.

45

9. ResultatFör att underlätta för den nyanlända använde vi oss av fraser i form av frågor som gör det enklare att förstå vad man ska skriva i. Designteamet tänkte att dessa enkla fraser var något som de nyanlända kanske lär sig vid inlärningen av svenska.

46

10. Reflektion10.1 Tidsplanering

Vi försökte följa vårt GANTT-schema men då det uppstod förseningar med olika moment påverkades hela schemat. Vi hade planerat att genomföra alla intervjuer under första veckan, men de vi frågade om en intervju svarade antingen långsamt eller kunde inte förens veckan därpå. Eftersom våra steg i designprocessen är beroende av varandra kunde vi inte gå vidare innan intervjuerna var klara.

Även om intervjuerna är vitala kunde designteamet skaffa annan empiri genom omvärldsanalys och läsa rapporter på tidigare projekt inom samma område. Men projektet blev väldigt pressat på tid och vi känner att vi hade kunnat få bättre resultat med mer tid.

10.2 Etik

Vi utförde intervjuerna med ett etiskt förhållningssätt då vi bad om lov att få spela in intervjuer och inte publicerar några namn utan medgivande.

Maktbalans tänktes på som en självklarhet och togs med när vi designade jämlikt så att alla (gamla, unga, män, kvinnor m.m.) skulle få ansöka om en mentor. Du ska kunna använda tjänsten oavsett kön. För att kunna använda tjänsten skall du dock vara minst 20 år. Gruppen hade också emotionell belastning i åtanke eftersom vi inte ville sätta likhetstecken mellan mentor och terapeut utan att både nyanländ och mentor ska bli instrueras om att så inte är fallet. Vi vill inte att mentorer ska inte lyftas upp och på så vis skapa en klasskillnad.

47

10. ReflektionEn nyanländ skall kunna välja vilken mentor den vill ha genom att både välja ett åldersspann, kön samt om den vill ha mentorn nära sig eller inte. Den nyanlända kan i matchning även välja precisa mentorer som passar en. Det här ger förmodligen den nyanlända en trygghet att få en mentor som den känner sig nöjd med.

Vi tog i åtanke ett hälsoskadligt perspektiv, alltså de som är exempelvis deprimerade, då vi genom vår design har kommit fram till att främja kontakt genom mentorskap. För att inte medföra mer stress för de som t.ex. lider av psykisk ohälsa har gruppen försökt göra appen så enkel och minimalistisk som möjligt utan att göra appen tråkig.

Något annat vi tänkte på när vi designade var vilka färger vi skulle använda oss av som inte skulle vara stötande.

Färgers betydelse skiljer sig i olika delar av världen. Genom research fick gruppen fram att blå och grön inte betydde något negativt någonstans i världen. De färgerna valdes därför som primära färger.

10.3 Språk

I vår slutgiltiga design valde vi att använda oss av enkel svenska men vid fortsatt utveckling av artefakten vill designteamet översätta applikationen till andra språk. Valet till att inte lägga till språkbyten än ligger i ett par problem som vi identifierade under projektet. Dessa problem rörde bland annat språkuppbyggnad, kulturella krockar men också delaktighet. En annan anledning till att vi valde att ha appen på svenska var att vi ville genom appen hjälpa de nyanlända att lära sig svenska.

48

10. ReflektionEn av funktionerna, som vi tänkte ha till en början, i designen var bollplanket, ett ställe där du skulle lägga upp en fråga om vad som helst som en mentor svarar på. Designteamet kände att om man hade översatt det som var där och låtit personerna använda sitt hemspråk för att ställa en fråga hade det blivit en skildring av vilka som kunde förstå, svara på och ta del av frågan. Vi insåg också att det skulle blivit problem man direktöversatt frågan, genom tex. Google translate, eftersom det kan uppstå kulturella krockar eller andra språkliga fel. På grund av de här problemen samt kritik valde gruppen att ta bort funktionen bollplanket.

Samtidigt som vi ser begränsningar så ser vi också möjligheter i att översätta applikationen. Målet med designen är att ge hjälp åt nyanlända så tidigt som möjligt

för att underlätta arbetsintegrationen i samhället. Eftersom alla inte kan svenska så blir det svårt att förstå eller ta del av informationen som applikationen har att ge. Samtidigt så är det svårt att lära sig svenska om man har svårt att läsa från vänster-till-höger eller ens förstå vårt svenska alfabet. Det är därför viktigt att vi i senare skeden adresserar detta problem för att tidigare kunna angripa.

10.4 Avgränsning

Uppdraget som vi blev tilldelade har grundats på en vision som syftar till att förkorta tiden som det tar för att en nyanländ att få arbete, från den dagen de har kommit till Sverige, vilket i nuläget är en process som tar ca 7 år.

Utifrån vår datainsamling, blev det tydligt för design-

49

10. Reflektiongruppen att det finns mycket att ta hänsyn till för en design som rör så många människor och det finns många aktörer som har blandade åsikter om huruvida man ska gå tillväga, både politiskt och regionalt, och som vi måste designa utifrån.

Ytterligare finns det mycket mer data som gruppen hade behövt samla in för att få ett bredare scope av uppdragets innefattning, vilket det inte fanns tid för att göra på detta 6 veckors uppdrag. Därför var designgruppen vid fler än ett tillfälle tvungna att avgränsa sin design. Implikationerna och ramarna som gruppen var avsedd att designa för styrde designen från en revolutionerande produkt som avser att lösa integrationsutmaningar till ett komplement som är riktat mot “uppdrag hälsa” som kursen berör, samt passar tiden som gruppen hade för uppdraget.

50

11. Referenser[1] Smartare Välfärd. (2017). Digital matchning mellan nyanlända och arbetsgivare. Hämtad 2018-03-26 från http://smartarevalfard.se/exempel/integration/digitalmatchningmellannyanlandaocharbetsgivare.2144.html

[2] Jobgration. (u.å). Digitala tjänster med avsikt att hjälpa nyanlända komma närmare den svenska arbetsmarknaden. Hämtad 2018-03-26 från http://jobgration.se/digitalatjanster/

[3] Think Aloud Protocol. (1982). I Wikipedia Hamtad 2018-04-24 fran, https://en.wikipedia.org/wiki/Think_aloud_protocol

[4] Nielsen, J. (1995). 10 Usability Heuristics for User Interface Design. Ha mtad 2018-04-25 fran https://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/

Brown, Dan, M. (2011). Communicating Design: Developing Web Site Documentation for Design and Planning. (2.uppl.). Berkley: New Riders.

Cooper, A., Cronin, D., Noessel, C., Reimann, R. (2014). About Face 4: The essentials of interaction design. (4.uppl.). Indianapolis: Wiley.

Cranz, G. (2016). Ethnography for Designers. New York. NY: Routledge

Jones, P. (2013). Design for Care. Rosenfeld Media.

Koch, P.P., Rieger, S., Walton, T., Frost, B., Olsen, D., Kardys, D., Clark, J. (2012). The Mobile Book. (1.uppl.). Freiburg: Smashing Media.

T, Zaki Warfel. (2009). Prototyping: A Practitioner’s Guide. (1.uppl.). New York: Rosenfeld Media.

51

Bilaga 1.1 - Intervjuguide Arbetsförmedlingen

Hur är företagens uppfattning om att anställa nyanlända?Berätta vad ni gör på er arbetsplats.Hur arbetar ni aktivt med nyanlända?Hur ser processen ut för en nyanländ som kommer till Halmstad kommun som ska komma in i samhället?Hur ser processen ut för att lära sig svenska språket i Halmstad kommun?Hur arbetar ni med att få in nyanlända på arbetsmarknaden?Hur ser processen ut för en nyanländ att få en anställning? Hur fungerar en yrkeskompetensbedömning?Samarbetar ni med andra företag kring arbetsgivare och nyanländas möjlighet till anställning? Vad upplever ni är företagens inställningar till anställning av nyanlända?Hur arbetar ni med ekonomisk ersättning för företag vid anställning av nyanlända? (t.ex. vilka krav etc)Hur förhåller ni er gentemot eventuella språkbarriärer?Hur arbetar ni med/mot språkbarriärer?Vad upplever ni att de nyanländas största behov är när de kommer hit?

52

12. Bilagor

Vad anser ni är era största implikationer med hur systemet fungerar just nu?Hur arbetar ni med möjligheten som ni har som kallas “Korta vägen”? Förklara introduktionsprogrammet för nyanlända som ni på Arbetsförmedlingen administrerar. Hur fungerar SFI?Hur arbetar ni med sociala nätverk för nyanlända i Halmstad kommun?

53

Bilaga 1.2 - Intervjuguide nyanlända

Hur gammal är du?Vad var din huvudsysselsättning där du kommer ifrån?Vad hade du för utbildning innan du kom hit?Hur länge har du varit i Sverige?Hur känns det att komma till Sverige?Vad tycker du om sverige?Vad fick du för hjälp när du kom hit?Vad var de största utmaningarna när du kom hit?Vad skulle ha kunnat göra processen som nyanländ i sverige lättare?Vad var ditt mål när du kom till sverige?Hur var det att lära sig svenska?Vad är din huvudsysselsättning nu?Hur uppfattar du arbetsmarknaden i sverige? (Känns det lätt/svårt att få ett jobb?)Har du sökt ett jobb/utbildning? Hur gick det till? Hur kändes det?Har du varit i kontakt med arbetsförmedlingen?Vad tycker du om arbetsförmedlingen?Vad har du för plan inför framtiden?

54

Bilaga 1.3 - Intervjuguide DUA

Berätta om er, vad gör DUA?Varför startade DUA?Vad har ni bidragit med de åren ni varit aktiva hittills?På vilka sätt hjälper ni nyanlända att skaffa jobb?Vilka ser ni som de största utmaningarna i att få ut nyanlända i arbete?Ni har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, hur ser det samarbetet ut?Upplever ni att de landsting och kommuner som ni arbetat med har anammat kunskaperna i sitt arbete kring integration?Hur upplever ni att kommunikationen mellan alla organisationer, myndigheter och kommuner funkar? Vad ger den?Vilka faktorer spelar mest roll för en nyanländ, när han/hon söker arbete?Hur upplever ni att företagens inställningar till att anställa nyanlända? Vilka är de största utmaningarna?Vad är planen efter att ni skickat in slutrapporten i februari nästa år?Hur brukar arbetsperioden se ut? Brukar det vara kortare arbeten eller längre?

55

Bilaga 1.4 - Intervjuguide Projekt Språkstart

Berätta om er, vad gör Språkstart?Varför startade Språkstart?Vad har ni bidragit under tiden ni varit aktiva?Vad upplever ni vara viktigast för nyanlända när de kommer hit?På vilka sätt hjälper ni nyanlända?Vilka ser ni som de största utmaningarna för nyanlända?Ni har ett nära samarbete med t.ex. bibliotek och barnhälsovård, hur ser dessa samarbeten ut?Upplever ni att de kommuner som ni arbetar med har anammat kunskaperna i sitt arbete kring integration?Hur upplever ni att kommunikationen mellan alla organisationer, myndigheter och kommuner funkar? Vad ger den?Ni är ju främst fokuserade på barn och familjen som en enhet, men vad tror ni att ni har för inverkan på nyanlända vuxna?Vad är planen när ni är klara? Det ultimata målet?

56

Bilaga 1.5 - Intervjuguide Integration Halland

Berätta om ert projekt Integration Halland och ert syfte? Vad fick er att starta upp projektet?Under dessa snart tre år med projektet har ni märkt någon förbättring i kommunerna? Upplever ni att de organisationer, myndigheter och kommuner som ni arbetat med har anammat kunskaperna i sitt arbete kring integration?Hur upplever ni att kommunikationen mellan alla organisationer, myndigheter och kommuner funkar? Vad ger den?Förklara mer i detalj hur plattformen för samverkan fungerar/ska fungera. På vilka sätt hjälper ni nyanlända att skaffa jobb i nuläget?Vilka faktorer spelar mest roll för en nyanländ, när han/hon söker arbete?Vilka digitala medier tror ni skulle vara bäst att designa utifrån?

57

Bilaga 1.6 - Intervjuguide Grön integration

Berätta om ert projekts syfte?Varför involverade du dig i projektet?Under tiden sedan projektet startades, vad har ni haft för påverkan? När projektet avslutas, vilken förändring vill ni se ha skett då?Vad finns där för utmaningar i ert projekt?På vilka sätt hjälper ni nyanlända att skaffa jobb i nuläget?Vilka faktorer spelar mest roll för en nyanländ, när han/hon söker arbete?Hur upplever ni att företagens inställning till att anställa nyanlända är?

58

Bilaga 1.7 - Intervjuguide SFI

Berätta om SFI, vad gör ni?Vad är det viktigaste med SFI?Vilka är det som kommer till er? Om jag vore nyanländ och får veta att jag ska till SFI, hur ser processen ut då? Vad gör jag och hur går utbildningen till?Hur brukar deras förkunskaper se ut vad gäller svenska?Vad brukar de ha för inställning till att komma dit?Vad brukar vara mest utmanande för era elever?Hur brukar ålders- och könsfördelningen se ut?Är det någon målgrupp ni känner att ni har svårt att nå? Varför?Vad tror ni är det viktigaste nyanlända får med sig när de är klara hos er? Vilka är era största utmaningar?Finns det något ni önskar att ni kunde göra men som ni inte har t.ex. budget till att göra idag?Finns det något ni tror att kommunen skulle kunna göra som skulle kunna underlätta för er på SFI?Samarbetar ni med andra enheter i kommunen? T.ex. sfi, arbetsförmedlingen och skatteverketHur tycker ni att kommunikationen ser ut mellan olika enheter i kommunen? T.ex. sfi, arbetsförmedlingen och skatteverketHur ser framtiden ut för SFI i Halmstad?

59

Bilaga 2 - SWOT

60

Bilaga 3 - User Journey Map

61

Bilaga 4 - Enkät

Vilket kön identifierar du dig som? När kom du till Sverige? Vad har du för arbete och/eller utbildning? Om du har arbete, hur hittade du det?Vad har känts jobbigt med att komma till Sverige? Hur lärde du dig svenska? Vad vill du göra i framtiden?

62

Bilaga 5 - Användbarhetstest 1

Uppdrag

Uppdrag 1:

Vilken fråga ställdes i bollplanket/forumet för 20 minuter

sedan?

Uppdrag 2:

Vad var det senaste meddelandet du skickade till Zara?

63

Intervjufrågor

Vad tyckte du om appen?

Var det något som var svårt att förstå? (varför/varför

inte?)

Vad gillade du?

Vem tror du vill använda detta?

Skulle du vilja använda den? (varför/varför inte?)

Bilaga 6 - Användbarhetstest 2

Uppdrag

Uppdrag 1:

Registrera dig (samtidigt säga vad du ser)

Uppdrag 2:

Chatta med Zara

Uppdrag 3:Redigera din profil

Uppdrag 4:Hitta info om hur man skriver ett CV

64

Intervjufrågor

Vilket håll läser du ifrån? (om från höger till vänster): Kändes det svårt att läsa från det andra hållet?Vad tycker du om färgerna? Vad tycker du om symbolerna?Vad tyckte du om?Vad tyckte du inte om? Var något svårt?

Vilka ikoner tycker du är bäst?

Bilaga 7 - Användbarhetstest 2

Vilka ikoner tycker du är bäst?

65

Resultat:

Tennis: 5, 2, 2, 1 = 2Fotboll: 4, 1, 1, 1 = 1Plantering: 1, 1, 1, 1 = 1Måla: 2, 1, 2, 2 = 2TV: 2, 2, 1, 2 = 2Sy: 1, 1, 1, 1 = 1Laga mat: 2, 4, 2, 2 = 2Träna: 4, 4, 1, 4 = 4Simma: 1, 3, 1, 1 = 1Meka: 1, 3, 3, 3 = 3Smink: 3, 2, 3, 3 = 3Volley: 4, 4, 2, 4 = 4Basket: 1, 4, 1, 4 = 1Pingis: 3, 3, 1, 3 = 3Läsa: 2, 2, 2, 2 = 2