de 12 utvalda planeringarna med kommentarer

PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD Förväntat resultat:

• Att designa ett eget plagg eller välja en färdig design. • Välja rätt tyg till ditt plagg. • Ta mått på din kropp. • Rita av ett klädmönster (och ändra till din design). • Lägga ut mönster på tyget trådrakt. • Tillklippning. • Sömnad ( göra fåll, göra infodring, göra snédremsa, använda

vliseline,mm). • Följa arbetsbeskrivningar. • Prova plagget och göra ändringar så att plagget passar dig. • Stryka. • Sy i blixtlås, knapphål, knappar om designen är gjord så.

Kunskapskrav E:

• Utifrån tidigare kunskaper kunna göra en enkel planering / skiss. • Med handledning rita av ett klädmönster ( och ändra till din design). • Med handledning välja rätt tyg till ditt plagg. • Kunna lägga ut mönster rätt på tyget och klippa ut rätt. • Med handledning sy ihop plagget, prova och göra ändringar. • Vara noggrann. • Göra klart det arbete du har påbörjat.

Vad kan det bli? Kjol, shorts, Linne, tröja, klänning, byxor. Mössa, vantar och halsduk räknas inte som klädesplagg. Det är du som designar!

Sida 1

·······

································································································· Lokal pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola

Lokal pedagogisk planering åk 3

Metall

Syftet

I årskurs tre börjar eleverna med trä- och metallslöjd. Under sin första termin i metallslöjden

kommer eleverna att få bekanta sig med olika luffarslöjd i första hand. Det är ett gammalt

hantverk med traditioner och en bra start i metallslöjden. Syftet är att göra eleverna nyfikna

på hantverk och skapande, ge dem grundläggande kunskaper om metallhantverk och

slöjdens arbetsprocesser och ge dem förutsättningar att utveckla sin kreativitet och sitt

estetiska medvetande. Eleverna ska få jämföra metallers egenskaper och

användningsområden med hur de skiljer sig från träets.

I slöjdämnet ryms skapande, hantverk, gestaltning, problemlösning, grupprocesser,

intellektuell utmaning och utveckling. Slöjden tränar elever att tänka i processer – att

planera, utföra och värdera sitt arbete.

Mål

Efter första terminen ska eleven ha arbetat med bland andra dessa verktyg och tekniker:

bearbeta ståltråd i olika dimensioner

klippa och böja med tång efter mall och på fri hand

Centralt innehåll ur Lgr11

Metallers olika egenskaper och användningsområden

Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett ändamålsenligt

och säkert sätt

Utforskande av materialens, redskapen och verktygens möjligheter

Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig

värdering av arbetsprocessen

Berättelser som inspirationskällor och förebilder av egna idéer och skapande

Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål

Sida 2

·······

································································································· Lokal pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola

Bedömning

Denna bedömningsmatris används för att bedöma elevernas utveckling i trä- och metallslöjd.

Moment På gång Når målen… …i hög grad

Hantverk Osäker men prövar sig fram med lärarens hjälp

Använder verktyg och material ändamålsenligt

Visar god förståelse för hur verktygen ska användas och använder verktyg och material självständigt

Arbetsprocess Osäker på vad som ska göras i vilken ordning, svårt att lösa problem som uppstår, vet inte hur man går vidare

Förstår oftast i vilken ordning momenten ska ske, löser en del av problemen själv eller tar hjälp av kamrater

Förstår i vilken ordning momenten ska ske och har en klar bild av hur arbetsprocessen ser ut, löser de flesta problemen självständigt, kan förklara och visa för kamrater hur man gör

Arbetsmiljö och säkerhet

Har inte förstått det här med miljö och säkerhet ännu

Förstår hur man beter sig med verktyg och material och arbetar oftast på ett säkert sätt

Förstår hur man beter sig med verktygen, är rädd om material och arbetar alltid på ett säkert sätt

Utvärdering Har svårt att reflektera kring hur arbetsprocessen har sett ut

Kan beskriva hur arbetet gått till, vad som gick bra och vad som gick snett

Kan beskriva hur arbetet gått till och analysera varför det gick som det gick

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Reviderad 2012-01-08 av Marcus Vildir

Slöjd årskurs 5 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012

En röd tråd …eller en grön….en

gul…eller en svart… Garn är ett mångsidigt slöjdmaterial. Garn finns i många olika

former, tjocklekar och i tusen olika färger. Det finns ullgarn,

bomullsgarn, garn av lin, hampa, get- och kaninhår och garn

framställt på konstgjord väg. Garn kan vi använda på flera

olika sätt för att tillverka olika föremål. Du kanske känner till virkning och stickning och

vävning? Men de är bara tre av många spännande sätt att tillverka saker av garn.

Syfte med uppgiften – detta ska du lära dig

Du kommer att lära dig vilka egenskaper garn, tillverkade av olika

material, har och vilka redskap som passar till vilket garn. Du

kommer att pröva olika garntekniker: virka, sticka och påta. Du

väljer i samtal med läraren vad du vill tillverka och vilket garn du

vill använda.

Tidsram

Arbetet med olika garntekniker kommer att pågå en termin.

Typ av föremål

Vi gör mobilfodral, grytlappar, dukar eller annat.

Slöjdmaterial

Garn.

Verktyg och redskap

Du kommer att använda dina händer, virknål, stickor, påtdocka

och/eller påtring.

Slöjdteknik

Vi kommer att virka, sticka och påta.

Reflektion, analys och dokumentation

Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens ord hur

ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför det blir som det

blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten samlar du i din

slöjdmapp.

Slöjdord Garn

Härva

Löpögla

Luftmaska

Fastmaskor

Rättmaskor

Påta

Virknål

Stickor

Påtredskap


Detta kommer vi att bedöma i uppgiften

- Hur du har hanterat verktyg och redskap

- Hur du har bearbetat ditt garn .

- Hur du har valt material, färger och form.

- Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (till exempel, var växer det bomull?

Kan man göra garn av olja eller kanske av mjölk?)

- Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du

framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)

Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_____________________________________________________________________________________________________ Pedagogisk planering · Trä- och metallslöjd · Katarina södra skola

Arbetsområde åk 4

Gjuta Att bearbeta metaller har ansetts magiskt i

alla tider. Du ska få prova att gjuta i tenn

med en gjutform som du har gjort alldeles

själv.

Smält tenn är ungefär 300° varmt – så du ska få träna på att arbeta på ett

säkert sätt i smedjan – och du ska veta vad du ska göra om olyckan ändå är

framme.

Du ska få lära dig att göra din egen gjutform i gips och i mdf (träskiva).

Inom detta arbetsområde kommer du att få ta slöjdbevis för smedjan.

Med checklistan nedan kan du pricka av när du klarat av de olika delarna

TEKNIK VERKTYG

skära gjutform i gips gipsknivar och hobbykniv

såga gjutform i mdf kontursåg

gjuta skyddsglasögon och förkläde

spisplatta och smältskopa

ögondusch

gravera och prägla gravyrmaskin och prägelstämplar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

♥ Förslag på fördjupning:

1. Göra ett självporträtt med gjutform i gips.

2. Hur skulle man kunna göra en fusktärning?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Slöjd årskurs 9 Lektionsplanering

Fritt Broderi: Porträtt

Syfte med uppgiften - detta ska du lära dig

• Brodera ett porträtt • Överföra porträttfotot från mönsterpapper till valt tyg med

tråckelstygn. • Kunna använda dig av 4 olika stygn; kedjestygn, stjälkstygn, franska

knutar och efterstygn. • Göra en provlapp med stygnen, provlappen limmas in i loggboken. • Använda dig av både muntliga och skriftliga instruktioner

(bildillustrationer, lärare, @brodera). • Hantera broderitråd och broderinål, göra knutar, fästa tråden och

montera i ram. • Skapa fritt med olika stygn, hitta på egna, testa olika trådar och pröva

olika tekniker • Analysera och värdera din arbetsprocess och resultat med hjälp av

slöjdspecifika begrepp (slöjdord) i loggboken. • Delta i och ge kamratbedömning då vi samtalar kring betygskriterierna

för bedömning av broderiet. Tidsram ……veckor. Du får gärna ta hem och arbeta med broderiet. Du får komma och hämta trådar och be om hjälp vid behov. Broderiet ska vara monterat och inramat senast v…… Material Broderigarn; bomull, ull, sytråd, broderibåge, broderinål, linnetyg, ylletyg. Arbetsområdet avslutas med ett studie besök på Nordiska Museet, där vi besöker Textilkammaren (broderier) och Modemaktutställningen (trender och identitet).

Helena Ottander-Bjerkesjö, Mörbyskolan 2010.

Arbetsområde åk 6

Grupparbete:

Skolans nya skolgård PLANERING:

Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen

i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:

Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt

testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt

sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat

alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av

pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli

ansvariga för att designa en helt ny skolgård.

Uppdrag: designa ny skolgård

Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn

Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min

Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp

Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.

Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet.


Den nya skolgården

Designen har vi döpt till:

Vi som stod för den här designen heter:

Så här tänkte vi kring vår design:

Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:

Så här fungerade samarbetet i gruppen:

Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:


Naturen som inspiration

Syfte med uppgiften – detta ska du lära dig I alla tider har konstnärer och formgivare fått inspiration av naturens

färger och former. Till exempel Syskonen Jobs textila tryck eller

konstformen art nouveau.

Den här uppgiften är ett samarbete mellan bild och slöjd där du ska

utveckla din förmåga att omsätta skisser som du arbetat med i

bilden till att dekorera ett föremål som du formger och

framställer i slöjden. I uppgiften kommer du att utveckla idéer

och överväga olika lösningar. Du kommer att använda dig av

många olika tekniker, verktyg och material som du har möjlighet

att kombinera för att få fram speciella uttryck. Du kommer att

analysera och värdera ditt arbete både muntligt i gruppen och

skriftligt. Du ska också sätta ord på vad ditt föremål och vad

föremålets dekoration signalerar.

Tidsram Efter två veckors teknikintroduktion i de båda slöjdarterna kommer

du att få arbeta i de olika slöjdsalarna. Skissarbetet sker på

bildlektionerna under de två första veckorna. Tidsramen disponerar

du själv beroende på hur omfattande ditt arbete är. Du har

möjlighet att arbeta med uppgiften under hela läsåret.

Föremålsfokus Du ska tillverka ett valfritt föremål och utifrån skisserna göra dekorationer på ditt föremål. Du

kommer att göra två- och tredimensionella skisser och modeller.

Material, verktyg, redskap och tekniker Du ska använda dig av traditionella tekniker, kombinera dem till egna uttryck och gärna

tillverka teknikerna i nya material. (Exempel: Sticka i ståltråd. Skära reliefer i plats).

Material: Textil, trä och metall. Även otraditionella material som plast och kartong.

Verktyg och redskap: Lämpliga verktyg till det material du valt.

Tekniker: Under teknikgenomgångarna får du testa på: Fritt broderi, textiltryck, tovning,

karvsnitt/relief, läderprägling, intarsia, trådslöjd.

SLÖJDORD

Karvsnitt

Relief

Intarsia

Textiltryck

Fritt Broderi

Tovning

Prägling

Tygtryck från Jobs

Fjärilssmycke i art

nouveau

http://www.jobshandtryck.se/webshop/images/121.jpg


Reflektion, analys och dokumentation Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens

ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför

det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten

samlar du i din slöjdmapp. Denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!

I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt

och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och

koppla det till ditt eget arbete.

När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en muntlig eller skriftlig redovisning av ditt

slöjdarbete från idé till färdig produkt.

Detta kommer vi att bedöma i uppgiften Hur kreativ du är med egna idéer

Hur du planerar ditt arbete med skisser och val av material

Hur du genomför ditt arbete och följer instruktioner och väljer arbetsmetoder

Hur du har hanterat verktyg och redskap

Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex om du vet hur långt

ditt material har rest och hur du har hushållit med slöjdmaterial)

I vilken grad du tar egna initiativ

Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du


Hur du kan tolka ditt slöjdföremåls uttryck

Se bedömningsmatris nedan (LPO 94)


Bedömning av Kvalitativ

nivå 1

Kvalitativ

nivå 2

Kvalitativ

nivå 3

Kvalitativ

nivå 4

Idéer

Jag saknar idéer

Jag har en egen grundidé men behöver hjälp att formulera mig

Jag har egna idéer som är genomförbara

Jag använder mig av min fantasi, hittar på nya idéer och utmaningar

Din bedömning

Lärarens bedömning

Planering

Jag planerar med hjälp av läraren

Jag gör enkla planeringar, visar något intresse för färg och form

Jag gör noggranna planeringar, tänker på form, funktion och material

Jag gör en väl fungerande planering, arbetar mycket medvetet med material, form, funktion och tid

Din bedömning


Genomförande -

Arbetsmetoder

Jag tränar med hjälp av läraren att hantera verktyg, redskap och tillvägagångssätt.

Jag tar vara på tidigare kunskaper och följer enkla instruktioner

Jag är självständig och har egna idéer på hur jag skall gå tillväga

Jag söker själv lämplig arbetsmetod

Din bedömning


Genomförande -

Problemlösning

Jag ger lätt upp, utan att försöka själv

Jag hittar egna lösningar med stöd av läraren

Jag väljer lösning utifrån mina tidigare kunskaper

Jag tar själv reda på information hur jag kan gå tillväga

Din bedömning


Genomförande -

Initiativförmåga

Jag har svårt att ta egna initiativ

Jag försöker att ta egna initiativ

Jag tar egna initiativ

Jag tar ansvar, visar uthållighet och hittar lösningar till mitt arbete

Din bedömning



Utvärdering och

Redovisning

Jag har svårt att beskriva mitt eget arbete

Jag kan beskriva min arbetsgång

Jag kan beskriva vad som är bra och dåligt i arbetet på ett begripligt sätt

Jag kan beskriva tydligt varför något har gått bra eller dåligt utifrån tidigare erfarenheter

Din bedömning


Hur ditt val i

slöjden påverkar

miljön, kretslopp,

resurs-

förbrukning

Jag tränar med hjälp av lärare på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner

Jag tränar på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner.

Jag tar hänsyn och är varsam med material och aktsam med verktyg och maskiner.

Jag tar aktivt hänsyn till miljö och ekonomi när jag väljer material, använder verktyg och maskiner

Din bedömning


Kulturarv/

slöjdtradition

historiskt/

kulturellt

Jag behöver hjälp med att se sambandet mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner.

Jag kan se samband mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion och vardagen.

Jag har förståelse för samband mellan skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion i vardagen.

Din bedömning


Lokal pedagogisk planering

HÅLLBAR UTVECKLING ett tematiskt arbete

i flera ämnen

Syftesmål:

Slöjd Att välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekt.

No Att jämföra och reflektera över sambandet mellan livsstil, miljö och hälsa.

So Att utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnads-

villkor.

Sv Att tala och samtala i olika sammanhang och läsa, förstå och reflektera över olika texter.

Att söka och värdera information från olika källor.

Innehåll:

Eleven kommer att få undervisning om;

(Slöjd)

-arkitektur,konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget

skapande

-egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former

-resurshushållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material

(slöjd och svenska)

-dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i en loggbok

(So,No)

-hur människor är beroende av naturen samt påverkar den och vad detta innebär

för en hållbar utveckling

-sambandet mellan återanvändning och minskad resursåtgång

Konkretisering av mål:

Eleverna kommer att få välja varsin stol som är från Ta-till-vara

och som de ska få reparera och återanvända så den blir som ny.

På So och No-lektioner kommer eleverna arbeta med resurshushållning,

skogssavverkning och miljömedvetenhet. På svenska- och slöjdlektioner sker

dokumentation av arbetet med stol och stoldyna.

Arbetsätt:

Eleverna kommer att få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en

hållbar utveckling genom

ett praktiskt arbetssätt faktagenomgångar studiebesök filmer fortlöpande utvärdering dokumentation.

Bedömning:

Vi kommer att bedöma elevernas förmåga att

formge och att framställa olika typer av slöjdföremål arbeta med olika redskap använda ämnesspecifika ord och begrepp dokumentera arbetet ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling samtala och uttrycka åsikter,lyssna på andra visa förståelse för texter hämta information och värdera den

Vi kommer att låta eleverna visa vad de lärt sig genom att

-redovisa arbetet under processens gång i en loggbok med bild och text

-muntlig redovisning i mindre grupper (ca 3-4) då den färdiga produkten visas

och eleven berättar med hjälp av sin loggbok hur arbetet fortskridit

Mobilhållare åk 7

Ditt uppdrag: Om du tänker efter så inser du säkert att det är åtskilliga timmar du använt under årets lopp på att leta din mobiltelefon då du skall iväg till skolan, träningen, kompisar osv. Du är dock inte ensam om detta eviga letande. Alla dina kompisar upplever samma problem. Ditt uppdrag är därför att finna en elegant, rolig och framförallt funktionell lösning på detta otroligt gigantiska problem. Uppdraget är alltså att designa och tillverka en hållare för din mobiltelefon, så att du alltid har någonstans att förvara den då du är hemma. För att du verkligen skall använda den är det viktigt att du gör den så snygg som möjligt, då den även kommer att fungera som prydnad då du och ”nallen” är i skolan. Tänk också på att ”nallen” är minst lika trött som du efter en hård dag i skolan, så se till att även den får en bekväm vila. För att göra det extra kul så vill jag att din hållare har ett namn samt speglar din personlighet. Hjälpmedel: Här får du ta till precis vad som helst. Leta inspiration på internet, titta i butiker, annonser, prata med kompisar och framför allt... se dig noga omkring hemma hos dig själv, då det är där den skall stå hela dagarna. Tänk även på att de flesta telefoner har inbyggd kamera som du kan använda för att dokumentera sådant som du blir inspirerad av. Tid: Du har 8 lektioner på dig (8 x 60 min). Försök göra så mycket av din planering som möjligt hemma. Redovisning: Du skall redovisa ditt projekt genom att kunna beskriva:

1. hur du tänkt, 2. hur själva bygget gått och 3. vilken del av arbetet du tyckte var svårast att genomföra, 4. vad du är speciellt nöjd med och 5. vad du skulle gjort annorlunda om du fick möjlighet till det.

Du skall även kunna visa upp din ritning/skiss och självklart får du gärna visa bilder, film, power-point eller på annat sätt förgylla din redovisning. Glöm inte att namnge ditt projekt. Bedömning : Detta kommer jag att betygsätta då jag bedömer din kunskapsnivå:

• Hur väl du hanterar material, verktyg och tekniker • Hur du jobbar enligt slöjdens arbetsprocesser • Hur väl du lyckats fånga estetiska och kulturella uttrycksformer • ditt projekts koppling till samhället

Material: Här får du använda vad du vill, allt utifrån vad du vill uppnå. Tänk på att återvunnet mtrl alltid smakar gott i hjärtat.

Lycka till... och framför allt... ha kul. / Christer

Didplan Den gamla hyllan 2012-01-06 / Ue sid.1

Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes

Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes

Kontext: årskurs 5/ 15 elever. Tidsram: 8 lektioner x 90 min/vecka.

Hantverkstekniker: genomgående tapp med kil och patinering.

Material: furu, hobbyfärg och klarlack.

Redskap: handverktyg och pelarborrmaskin.

Övrigt: blädderblock och elevernas loggböcker.

Sammanfattning

Uppgiften omfattar förmågorna: att kopiera, att utveckla idéer och att presentera. Genom att

kopiera en gammal hyllkonsol får eleverna upptäcka hur trä kan sammanfogas vid slöjdandet

av en hylla. Inspirationsmaterialet består av bilder av konstnären Paul Cézannes målningar.

Under kunskapsområdet målningstekniker får eleverna arbeta med patinering och utveckla

egna färgkombinationer. Efter slöjdandet får de presentera den egna arbetsprocessen inför

gruppen. I ett avslutande samtal diskuteras gemensamt hur det går att beskriva skillnader i de

estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar.

Syften och mål

Syften ur Kursplanen för slöjd Lgr11 Elevernas kunskapsmål

Att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska

traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och

design från olika kulturer och tidsperioder.

Du ska kunna bygga hyllkonsoler med hantverkstekniken som finns i uppgiften.

Att eleverna utvecklar förståelse för materialens

egenskaper, deras användningsområden och

kombinationsmöjligheter (4-6).

Du ska kunna blanda till olika färger och använda målningstekniken patinering.

Att eleverna utvecklar en förmåga att värdera sin

arbetsinsats i arbetsprocessen . (4-6)

Du ska kunna presentera hur du har slöjdat och berätta varför du gjort så.

Att eleverna utvecklar förståelse för hur olika

kombinationer av färg, form och material påverkar

slöjdföremåls estetiska uttryck (4-6).

Du ska kunna beskriva vad du ser och vad du känner när du tittar på våra slöjdföremål.

Didaktisk plan

Den gamla hyllan (Sammansättningar i trä Steg3)

(Målningstekniker Steg5)

5




Planering av undervisningen

Uppstarten (Elevmål Dengamlahyllan.doc)

Eleverna får en skriven översikt av uppgiften med en målbeskrivning.

Vi går igenom uppgiftens innehåll, syften och mål.

Inspiration (Cezanne inspmtrl.doc)

Vid ett dukat bord finns olika hyllor och konsoler från olika tider och på vägarna sitter

inspirationsbilder av Paul Cézannes målningar. Vi tittar och diskuterar intryck och

upplevelser och gör anteckningar på blädderblocket och i loggböckerna.

Hur bygger vi en stark hylla som tål tunga saker?

Vilka färger vill vi välja som inspiration till målningen?

Att kopiera

Vi utforskar vilket material och vilka hantverkstekniker som den gamla hyllkonsolen

uppvisar. Eleverna får sedan utveckla idéer, formge och slöjda en egen hylla.

Målningstekniker

Vi uppdaterar vad eleverna kan och antecknar detta på blädderblocket. Vi går sedan igenom

olika tekniker som används vid patineringsmålning. Vi börjar med att göra färgskisser med

inspirationsbilderna som utgångspunkt, för att sedan måla hyllorna.

Sammandragning Varje lektion avslutas med att vi drar samman nya kunskaper och erfarenheter, genom att titta

på blädderblocket, samtala och anteckna i loggböckerna.

Presentation av hur och varför?

När vi är färdiga med slöjdandet får varje elev presentera sin slöjdprocess inför

klasskamraterna, samtidigt som läraren filmar elevens slöjdföremål.

Vilka estetiska uttryck uppvisar slöjdföremålen?

Vi tittar tillsammans på våra slöjdföremål och pratar om hur de kan beskrivas och vad vi anser

att de har för estetiska uttryck. Eleverna får använda sina loggböcker som stöd i samtalet och

får även skriva ner nya begrepp tillsammans med egna förklaringar.

Slutklämmen Vi tittar tillbaka på blädderblocket och loggböckerna för att diskutera vilka

begreppskunskaper, förståelser och färdigheter som vi har utvecklat under uppgiften.

Dokumentation och bedömning

Kunskapsutvecklingen dokumenteras och bedöms i lärandet och utgör en del av

undervisningens pedagogiska grundtanke. Genom att vårt blädderblock speglar kunskaper och

vad vi gör i kronologisk ordning, så kan eleverna ta del av hur deras kunskaper utvecklas,

vilket i sig leder till ytterligare lärande. Individuell bedömning med feedback sker i

slöjdprocessen och efteråt utifrån elevernas loggböcker och de filmade presentationerna.




Övergripande syften

Uppgiftens främsta syfte är ”att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner

och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder”, eftersom

läroplanen föreskriver att eleverna i skolan ska ges förutsättningar att bli medvetna om vårt

gemensamma kulturarv.

Slöjdandet är enligt kursplanen ”en form av skapande som innebär att finna konkreta

lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer.”Att utveckla

kunskaper i slöjd innebär således bland annat att tillägna sig traditionella hantverkstekniker.

Uppgiften är därför byggd kring en hantverksteknik som använts under långt tid. Genom att

slöjda en hylla med en gammal hyllkonsol som förlaga ges eleverna förutsättningar att

utveckla en förståelse för att slöjdande ofta bygger på traditioner och beprövade teknik, som

har utvecklats i takt med människans utveckling.

Uppgiften innehåller även kunskapsområdet målningstekniker. Under arbetet med

patinering ges eleverna möjligheter att experimentera och utveckla egna idéer.

Inspirationsmaterialet i denna del består av bilder av konstnären Paul Cézanne som verkade

runt sekelskiftet 1900. Tanken är att eleverna ska få kunskap om att färger som omger oss

ofta återkommer i trender och cykler. Bilderna är utvalda för att illustrera att det finns olika

kombinationer av färgkulörer som ger olika intryck och upplevelser. Att uppgiften kopplar

ihop slöjdandet med inspiration hämtad ur bildkonsten, kan också bidra till att väcka

elevernas nyfikenhet och vidga deras vyer. Ett annat syfte är att eleverna utvecklar en

förståelse för att slöjden inte kan tas ur ett större sammanhang och ses som en isolerad

företeelse, eftersom olika kulturyttringar ofta överbryggar varandra och går hand i hand. Trots

att färgblandning ofta missförstås som ett rent teoretiskt kunnande, så är det ett

kunskapsområde som bygger på kunskap i handling. I teorin blir hälften rött i en blandning

med hälften blått en violett färg, men vid praktisk färgblandning upptäcker eleverna att det

inte blir så i verkligheten. Momentet bidrar till att eleverna utvecklar förståelse för

materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.

Efter slöjdandet får eleverna muntligt presentera den egna arbetsprocessen inför gruppen.

Denna del i uppgiften syftar främst till att ge eleverna möjligheter att träna sina

kommunikativa förmågor och utveckla en förtrogenhet med slöjdspråket. I presentationen får

eleverna redogöra för vilka val de har gjort i slöjdandet och varför, vilket syftar till att de

utvecklar en förmåga att värdera hur arbetsinsatsen påverkar resultatet.

Det avslutande samtalets diskussion behandlar hur det går att beskriva skillnader i de

estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar, i relation till de bilder de valt som

utgångspunkt för slöjdandet. Momentet syftar till att utveckla elevernas förståelse för hur

olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

Elevens förmåga att språkligt kunna presentera vilka kunskaper hon tillägnat sig i

slöjdprocessen, är en del som starkt betonas i kursplanen.

Urban Ekelund (2012-01-06)

Urban Ekelund (2011-12-17)

”Genom att slöjden utvecklar elevernas språkliga och kommunikativa förmågor, ökas elevernas

möjligheter att uppfatta verkligheten på ett nyanserat sätt, vilket leder till att de kan utveckla egna

tankar och värderingar.” Ekelund (2011)

Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012

Ge liv till en figur

Syfte med uppgiften – detta ska du lära dig Din uppgift är att rita och tillverka en figur av både

mjukt och hårt material. Det kan vara av trä, metall,

tyg eller garn. Du ska ge figuren ett liv och en

identitet precis som Geppetto i Pinocchio. Var bor

din figur? Är den rik eller fattig? Vad gillar den att

göra? Har den några superkrafter? Din figur ska vara

tillverkad av så mycket återvunnet material som

möjligt. På så sätt ger du också liv i gamla saker som

ändå ska slängas!

I den här uppgiften får du möjlighet att utveckla din förmåga att formge din egen personliga

figur och kombinera både hårda och mjuka material som finns i slöjdsalarna. Du kommer att

få lära dig använda olika redskap, material och tekniker som du lär dig namnen på.

Du kommer också att välja och motivera hur du ska arbeta med din slöjdfigur så att din den

blir så bra som möjligt. Figuren ska vara tillverkad av återvunnet material, så som gamla

tyger, spillbitar av trä eller annat som du kan hitta i slöjdsalarna eller hemma.

Du kommer att få tänka till kring hur du jobbar och hur den färdiga figuren till slut blev. Med

hjälp av slöjdens ord kommer du att skriva om det som du har gjort. Hur väl lyckades du

uttrycka figurens identitet med till exempel stygn och metalldetaljer? Blev den som du tänkte?

Kan du jämföra din figur med andra figurer som du sett?

Tidsram

7 veckors träning av tekniker i textil

7 veckors träning av tekniker i trä och metall

4+15 veckors tillverkning av figuren

Föremålsfokus

Du kommer att tillverka en figur till exempel en docka eller ett gosedjur.

Slöjdmaterial

Din figur ska bestå av både hårda material och mjuka material. Till exempel armar av trä och

kropp av tyg. Eller trä i kropp och kläder av tyg och garn.

Din figur ska bestå av så mycket återvunnet material som möjligt. Titta hemma! Kanske finns

det en gammal t-shirt eller fleece som kan bli figurens kropp. Kanske kan du ta med dig

kapsyler som kan bli skor eller en hatt till din figur. Kanske du kan plocka med en trädgren


som du hittar på marken som kan tälja armar av, eller en gammal hylla i soprummet som

någon slängt bort som du kan såga till flera kroppsdelar av.

Verktyg och redskap

Du lär dig hur man trär en symaskin. Hur man ställer in sömmar och vad sömmarna används

till. Du använder olika nålar; knappnål, synål och broderinål och vi pratar om skillnaden

mellan dem. Andra verktyg och redskap i slöjden som du använder är måttband, tygsax,

markeringspenna.

Du lär dig att klippa metalltråd med sidavbitare och böja för hand och med böjtång. Du

kommer även att använda verktyg som guldsmedsax, fil och smärgelduk.

Du lär dig hur man sågar med kontursåg i trä. Hur man spänner fast trästycket i hyvelbänken

med hjälp bänktången, filklämma och bänkhakar och vi pratar om när det är lämpligt att

välja de olika hjälpredskapen. Du kommer även att använda verktyg som borrskaft,

borrmaskin, fil, rasp, slippapper och täljkniv.

Slöjdtekniker

De textila tekniker som ingår i uppgiften är maskinsömnad och handsömnad. Du lär dig sy

med raksöm och sicksack på maskin och kaststygn för hand. Du får lära dig hur man fäster en

tråd både på maskin och för hand. Vi går igenom broderistygnen efterstygn, förstygn,

plattsöm och hu de olika stygnen kan skapa detaljer på din figur.

I metall kommer du att arbeta med enkla bocknings- och böjningstekniker i tråd. Du lär dig

att forma en grundstomme till en figur som sedan kan kläs med tyg. Du får lära dig hur man

böjer ändarna på tråden inte sticker ut och skadar tyget.

De trätekniker som ingår i uppgiften är att forma med såg och sammanfoga rörliga delar

genom att ta bort eller sätta till material. Du får lära dig några olika varianter på rörliga delar

och hur man kan kombinera metall, trä och läderremsor.

Även andra tekniker kan bli aktuella beroende på behov.

Reflektion, analys och dokumentation

Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens

ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför

det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten

samlar du i din slöjdmapp (för åk 6-9: denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!)

I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt

och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och

koppla det till ditt eget arbete.


När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en skriftlig redovisning av ditt slöjdarbete från idé

till färdig produkt.

Detta kommer vi att bedöma i uppgiften

- Hur du har hanterat verktyg och redskap

- Hur du har bearbetat ditt slöjdmaterial med hjälp av olika tekniker (t ex fästa trådar

och fila bort hack)

- Hur du har valt material, färger, former och tekniker och varför

- Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex vilka material som är

återvunna)

- Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du


Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter:____________________________________


Arbetsområde åk 5

Självporträtt Du ska göra ett självporträtt och samtidigt öva upp lite

olika slöjdtekniker, som sammansättning och

ytbehandling. Du ska använda dig av mestadels trä,

men får naturligtvis använda lite vad du vill också.

Förutom slöjdtekniker innebär det här arbetsområdet

också att du övar på att gestalta något, alltså att jobba

med bildskapande. Du övar också på att stå för ditt arbete, då

du kommer att ställa ut det så att alla kan se det. Se till att du blir nöjd med det. Du kan

välja att göra det så likt dig själv som möjligt, eller att uttrycka och gestalta dig själv

annorlunda. Vad i din personlighet vill du spegla? Kanske har du alltid drömt om en rosa

tuppkamsfrisyr eller ett ben genom näsan. Ta chansen och gestalta det!

Du ska öva dig på sammansättning genom att spika, skruva, plugga och limma ihop delarna

till ditt porträtt. Det finns många olika sätt att ytbehandla och du ska pröva flera olika.

Detta arbetsområde är ett bra tillfälle att experimentera med material och tekniker. Go wild.

Med checklistan nedan kan du kolla att du fått med alla delar som ska vara med.

TEKNIK VERKTYG

måla med hobbyfärg eller bets målarhörnan

lacka fast en pappersbild

bränn med brännpennan brännpenna

spika fast något hammare och spik

skruva fast något borr, skruv och skruvmejsel

plugga fast något lim och plugg

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

♥ Förslag på fördjupning: hur skulle ett porträtt i bara metall kunna se ut?

Eller ett i helfigur och inte bara ansiktet?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Slöjd Elevens val årskurs 7 Planering läsåret 2011-2012 ÅTERBRUK - ett samarbete med Röda Korset Danderyd

Undervisningen är kopplat till Lgr11; Slöjden i samhället ”Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhällsfrågor och utvecklingsfrågor. Undervisning i frågorna syftar till att utveckla en förmåga att reflektera och handla såväl lokalt som globalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov”. Syftet med uppgiften och vad du lär dig:

• Du lär dig att designa och skapa något nytt av något gammalt plagg, se möjligheter och skapa fritt istället för att se ett material som förbrukat och som ska kasseras!

• Du lär dig att prata kring textila material utifrån ett hållbarhetsperspektiv. • Du kommer att få förståelse kring trender, traditioner och kulturella uttryck. • Ditt mål är att tillverka/designa 4 arbeten. Du får välja att behålla ett av dem. De andra

3 plaggen ska säljas på Röda Korset och intäkterna går till välgörenhet. • Du övar din förmåga att göra skisser, planera och dokumentera i din loggbok där du

också berättar vilka problem som du stött på och hur du löste dem. I samtal med hela gruppen kommer läraren att lyfta fram exempel på ditt och andras arbeten som vi diskuterar och på så sätt lär du dig genom andras erfarenhet kopplat till ditt eget arbete.

Fas 1 Du börjar terminen med att sy om en plastpåse till necessärer i olika former och samtalar kring återbruk, hur vi kan bidra till ett miljövänligare samhälle och kan ta vara på det vi har hemma för att göra om till något nytt. Vi besöker utställningen FOLKKONST på Nordiska Museet och samtalar om hur människor alltid smyckat sin vardag och sytt om gamla kläder och kring traditioner/trender. Eleverna börjar med att sy om en gammal t-shirt. Fas 2 Vi åker till RÖDA KORSET, Danderyd. Alla får inhandla secondhandplagg för en överenskommen summa. Vi avslutar besöket med att fika i deras lokaler och pratar med personal som berättar om verksamheten. Fas 3 Återbruksarbetet sätts igång med olika inspirationstillfällen. Läraren visar hur man ”slaktar” en tröja och ett par jeans. Under arbetsprocessen samtalar vi kring olika lösningar och resultat. Fas 4 I slutet av april formulerar gruppen en inbjudan till familjer, skolledning och allmänheten att besöka vår utställning i Röda korsets lokaler där vi har försäljning av våra återbruksplagg och produkter. Som avslutande del av arbetet lämnar vi över den skänkta summan till Röda Korset och avslutar Elevens val med en välförtjänt utflykt med fika. Helena Ottander-Bjerkesjö, textillärare Mörbyskolan Danderyd.

Arbetsområde åk 6

Grupparbete:

Skolans nya skolgård PLANERING:

Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen

i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget:

Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt

testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt

sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat

alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av

pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli

ansvariga för att designa en helt ny skolgård.

Uppdrag: designa ny skolgård

Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn

Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min

Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp

Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar.

Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet.


Den nya skolgården

Designen har vi döpt till:

Vi som stod för den här designen heter:

Så här tänkte vi kring vår design:

Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet:

Så här fungerade samarbetet i gruppen:

Så här tycker vi om arbetsområdet ”Den nya skolgården”:

1(6)

Skolslöjd för slöjdlärare – idéutbyte och interaktiv fortbildning Sammanställning av slöjdlärares kommentarer till de undervisningsplaner i slöjd som ställdes ut på Nordiska museet i mars 2012 Detta dokument är sammanställt av Jenny Frohagen, Urban Ekelund och Helena Bjerkesjö den 27 mars 2012. Det bör läsas ihop med de olika typer av planeringar, gjorda av slöjdlärare, som ställdes ut på slöjdlärarträffen på Nordiska museet. Utställningen var indelad i sex grupper/kategorier som syftade till att visa på vad som stod i fokus i respektive elevuppgift/arbetsområde (rubrikerna i mörkblått nedan). I varje grupp/kategori hade två planeringar lyfts fram för granskning (rubrikerna i ljusblått nedan). Kommentarerna i punktform bör läsas som frågor alternativt förslag på förbättringar. Upplägget var i princip detsamma under dessa båda kvällar. De lärare som medverkade den andra träffen, den 21 mars, fick dock en punktlista att utgå ifrån som Jenny skrev ihop efter första tillfället (Bilaga 1). Den var tänk att fungera som en ”lathund”, ett stöd att komma igång med diskussionen i grupperna, eftersom det kom kommentarer från första kvällen att det var lite otydligt vad man skulle göra i respektive grupp. Se det som ”work in progress”, dvs. lösa funderingar till vad som kan vara lämpligt att granska i en lärarplanering (Jennys anmärkning). Denna punktlista finns sist i detta dokument.

Bästa kollegor, vår förhoppning är att dessa kommentarer tillsammans med det 40-talet slöjdlärarplaneringar som skickats in kan vara ett underlag för vidare diskussion på olika skolor och lokala slöjdlärarnätverk för att vi som slöjdlärare ska utveckla vårt professionella språk, vår samsyn på uppgifter och undervisningen i stort. Kommentarerna är kortfattade och riskerar därmed att bli svårtolkade, men bättre än inget tänker vi. Så håll tillgodo och lycka till mer ert (vårt) fortsatta planeringsarbete!

Önskar Jenny, Helena och Urban som i detta sammanhang stämmer in i kollegan Marcus Vildirs devis: ”Copyright är för losers – allt åt alla!”. Ty delad kunskap och kritiskt granskad kunskap är säkrare kunskap än den som man håller för sig själv på sin kammare.

Grupp 1: Tekniker och verktyg

Kommentarer 1a, ”Pedagogisk plan i klädsömnad” åk ? • Lockande inledning saknas – syfte? • Dokumentation? Elevens egna omdömen? • Förmågor? Lärandemål? • Vilken årskurs är planen riktad till? • Kunskapskrav för A och C?

2(6)

Kommentarer 1b, ”Gjuta” åk 4 • Stel, inte så kreativ • Estetik saknas • Tredimentionell form • Ingen digital inspiration, kan visa bilder • Inte tydlig koppling till LGR11:s förmågor • Lgr11 fyra perspektiv, historiskt – ja! Inte övriga men kan komma in vid lärarens

introduktion till arbetsområdet. • Lärarens bedömning tydlig vad man ska kunna, till och med ett ”bevis” – slöjdbevis

för smedjan • Tveksam koppling till vetenskaplig grund, viss beprövad erfarenhet. • Tillägg som behövs: reflektion/dokumentation, förmågor och vad bedömer vi.

Övriga planeringar inom området:

”Halvt i halvt” – syfte och mål saknas.

”Tygtryck på förvaring” – bra med slöjdorden(liten ordlista), bra att upplysa eleverna om tidsram, bra med att syftet med uppgiften är med.

Grupp 2: Material

Kommentarer 2a, ”En röd tråd… en grön… en gul… eller en svart…” åk 5 • Bra med slöjdord • Bra skriven för eleverna • Bra slöjden lyfts fram som två slöjdarter • Eleverna tappar mycket teknik i symaskin och att använda den på ett funktionellt sätt i

åk 5 • Koppling till målen/förmågor i Lgr11 behöver utvecklas! • Historiskt perspektiv kan kopplas in genom garntekniker från förr • Hur visar du vad du lärt dig? • Miljöperpektiv finns endast i bedömningen, inte i stycket ”detta ska du lära dig” • Samarbete med svenska och slöjd. Fokus på Logg – arbetsbeskrivning med reflektion. • Entreprenörsskap – från idé till produkt. Utställning/visning. Organisation

tillsammans. • Slöjdspecifika begrepp för arbetsområdet mycket bra – tydligt för eleverna. • Hela lpp: n är tydlig och elevnära • Ett ämne, samma loggbok. Bra!

Kommentarer 2b, ”Metall” åk 3 • Loggbok? • Muntlig redovisning?

Övrig planering inom området:

3(6)

”Det var en gång en/ett ull…” – bra jobbat!

Grupp 3: Uttrycket

Kommentarer ”Ge liv till en figur” åk 4 • Begreppet träning ifrågasatt, varför väljer man detta begrepp? • Mycket text! Till vem är den skriven? Kritik: endast provbitar i 14 veckor, funkar det? • Stor uppgift • ”Slöjden bör ta plats i de andra ämnena t ex skriva en berättelse om sin figur på

svenskan” • Bra med båda slöjdarterna i samma uppgift • ”Risk med att ämnet teoretiseras och slöjdens själ försvinner”

Kommentarer ”Självporträtt” åk 5 • Titta på abstrakt konst, uppgiften med uttrycket, inget inspirationsmaterial. • Om begreppet ”målarhörnan”: Penslar är ej ett verktyg. • Åk 5 känns mer inspirerande än motsvarande för åk 9. Bra att visa digitalt. • Porträtt kan planeras tillsammans (trä-textil). Planerningsdokumentationen kan

minskas ner så att det passar båda slöjdarterna.

Kommentarer ”Fritt broderi: porträtt” åk 9 • Var är processen? Motivera valet, värdera den egna arbetsprocessen. Studiebesöket

kanske skulle vara från början. • Om syftet: detta är mer beskrivning av uppgiften: syftet borde vara att utveckla de 4

förmågorna • Kopplingar till Lgr11? • Studiebesök först, inspiration • Inte fokus på teknik/hantverk

Grupp 4: Föremål

Kommentarer ”Den gamla hyllan” åk ? • Hur tydliggöra bedömningen? Vet eleven hur olika kunskaper kan visas? • Presenteras hela planeringen för eleven? Sid 3 – är den för lärare, rektor, föräldrar? • Kan man ”hitta på” egna mål? Kan man (får man) formulera om

kursplaneformuleringen? Även betygskriterier?

Kommentarer ”Mobilhållaren” åk 7 • Skulle kunna fungera som underlag till en power-point-presentation. • Båda slöjdarter kan fungera i denna uppgift • Alla info på en gång- utmaning eller begränsning? • Åk 7 är en begränsning? • Design? Visa bilder via projektor, reflektera. • Eller fysiska inspirationmaterial behövs! Viktigt att kunna ta, vrida och vända. • För mycket text. Enklare beskrivning.

4(6)

• Reflektion – vad har du lärt dig? • Begreppet slöjdens arbetsprocesser lullull, svårt att förstå.

Övrig planering inom område 4:

”Fånga drömmen”:

• Hur mycket får man förändra Skolverkets matriser? • Orkar eleverna läsa detta?

Grupp 5: Ämnesövergripande

Kommentarer ”Naturen som inspiration” åk 9 • Bra med slöjdord • ”Kvalitativ nivå” i matrisen – formulering låter negativt. Skriv istället t ex ”Jag

behöver hjälp av med att hitta idéer” • Om skissarbetet: skissandet blir mer på allvar (integrerat med bilden) • ”Alla tycker att det är bra med samarbete. Slöjd är ett underskattat ämne, innehåller en

del av alla ämnen, reflektion ska man öva på, bekräftelse viktigt” • Hur bedömer vi kreativitet? Kan kreativitet betygsättas och hur?

Kommentarer ”Hållbar utveckling” Åk 7-9 särskola • Vem är läsaren? Årskurs? • En förmåga benämns • Saknar centrala mål • Kunskapskraven saknas • En bild kan infogas • Inledning som väcker intresse • Flytta upp centralt innehåll först i texten. • Varför så få ämnen med i projektet? • Vilka lärare som är med i ett ämnesövergripande projekt ska inte styras av lärares

inbördes relationer?

Grupp 6: Slöjden i samhället

Kommentarer ”Skolans nya skolgård” åk 6 • Lite tid • Vad vill du eleverna ska lära sig, koppling till Lgr11. • Vilka förmågor övas? Hur ska arbetat bedömas? Vad är budgeten? • 3D • Föra in: återvinning, skallära(koppla till matten), koppla till teknikämnet?

Kommentarer ”Återbruk – ett samarbete med Röda Korset” åk 7 • Var kommer citatet ifrån (i inledningen?)

Övriga planeringar inom området:

5(6)

”Bron över Jönsebro” åk 6 – vad är syftet? Vilka förmågor tränas? Vad är det som gör detta till en TM-slöjd och inte en teknikuppgift? Bedömning?

6(6)

Bilaga 1: ”Lathund”, Jenny Frohagen 2012

Granska planeringar – hållpunkter:

• Finns det tydliga lärandemål? – vilken/vilka förmågor som ska utvecklas genom uppgiften och vilket centralt innehåll som fokuseras.

• Finns det en komplexitet i uppgiften när det gäller olika aspekter av ett slöjdarbete? Vad som står i fokus – teknik, material, typ av föremål, uttryck, ämnessamarbete och slöjden i samhället (t ex som husbehovsslöjd, som hobby, som yrke, som konstnärlig verksamhet, som resurshushållning, som motorisk träning, som social verksamhet osv.)

• Lyfts slöjden fram som ETT ämne eller enbart som en slöjdart? (antingen textil eller trä- och metall – även om man har en traditionell uppdelning är det viktigt att betona att verksamheten i TX respektive TM är densamma!)

• Vilka digitala resurser/hjälpmedel används i undervisningen?

• Finns det en koppling till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?

• Vad sägs om bedömningsformer – framgår det tydligt hur kunskapen bedöms? Vad framgår av hur läraren kommer att bedöma och ge återkoppling på elevernas arbete både under arbetets gång och av färdiga produkter? Testas/undersöks elevernas förkunskaper? Ska eleven göra någon form av självbedömning och/eller kamratbedömning?

• Finns det en koppling till något/några av Lgr11:s fyra perspektiv –historiskt, miljömässigt, internationellt, etiskt?

• Hur förhåller sig planeringen till olika kunskapsformer? Vilka ”slöjdfakta” fokuseras? ”Slöjdfärdigheter” – vad ska tränas, utövas? Hur man kan förstå olika slöjdfenomen? Hur man kan eleven utveckla förtrogenhet i slöjdarbetet?

• Finns det en koppling till de generella kunskapsmålen i kap. 2.2? Om/hur man i slöjden jobbar med det svenska språket i tal och skrift, använder sig av matematiskt tänkande osv.

de 12 utvalda planeringarna med kommentarer

Documents