conopa 2008 köpenhamn 27–30.8.2008

20.04.23 ChS/Seppo Laine Oy, 2008 1

CONOPA 2008 Köpenhamn 27–30.8.2008

Högskoleuppfinningar – situationen i olika länder

Christoffer SundmanFinland

Litteratur och andra källor Niklas Bruun och Mikko Välimäki,

Korkakoulukeksinnöt, uuden lain tavoitteet, tulkintaja käytännnön soveltaminen, Helsinki 2007.

Kopior av DK- och NO-lagar SULF – Professor vill avskaffa lärarundantaget

(Per-Olof Eliasson); http//www.sulf.se/templates Advokatbyrån Borenius & Kemppinen: situationen

i de baltiska länderna Intervjuer med Stina Roth, Jukka Seppälä, Hannu

Huotar


Översikt av presentationen Bakgrund De viktigaste stadgandena i den

finska lagen Lagstiftningsläget i andra länder

och erfarenheter Konklusioner

20.04.23 3ChS/Seppo Laine Oy, 2008

Bakgrund för den finska lagen I Finland hävdes ”lärarundantaget” med

lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor 1.1.2007

Incentiv till ändring av rättsläget: A. Förändringar i högskolornas finansiering

Samhällets basfinansiering minskar och den externa ökar; under åren 1989–2004 ökade den externa finansieringen från 15 % till 36 % i Finland; högst inom farmaci och teknik (ca 45 %), men tom. inom juridik och humanistiska vetenskaper är den nu över 20 %

B. Strävan till aktivt utnyttjande av uppfinningarna Många kommersiellt betydande uppfinningar uppstår

vid högskolorna men de blir outnyttjade


Bakgrund II C. Universitetens tredje uppgift: förutom

undervisning och forskning också ökad växelverkan med det övriga samhället

D. Global trend att locka högskolorna till närmare samarbetet med näringslivet Även vid de finska högskolorna har man enligt

amerikanskt mönster grundat innovationsbyråer för att ansvara för rättigheterna till forskningsresultaten för att få till stånd:

E. Ökad teknologiöverföring


Bakgrund III Enligt OECD:s rapport satsning på FoU

av BNP år 2005 : SE: 4 %, FI: 3,5 %, DK: 2,6 %, NO: 1,7 %

I Finland politiskt tryck för att öka kommersialisering av forskningen: man har skapat ett ”nationellt innovationsprogram” -> viktigt att visa att satsning på utbildning också ger resultat, framförallt mätbara resultat

Teknologiöverföring Med ”technology transfer” avses att man

utnyttjar resultaten av högskoleforskning inom industrin; traditionella exempel: ”spin-off” företag och försäljning av licenser

Kommersialisering är svår: statistik för 1993–2005 visar att ca 15 % av alla de projekt som TEKES har understött har lett till grundandet av företag eller licensering

Teknologiöverföring och patent

Kontroversiellt – samhällets understöd förvränger konkurrensen, patentering skadligt för akademiska värden, fortsatt forskning försvåras

Hävdas ofta att en icke-skyddad modell (t.ex. öppen källkod) är ur forsknings-samfundets synvinkel mest motiverad


Syftet med den finska lagen ”Syftet med denna lag är att på ett

sätt som är ändamålsenligt för uppfinnaren, högskolorna och samhället främja identifierandet, skyddandet och utnyttjandet av uppfinningar som kommit till i finländska högskolor”


Med andra ord Avsikten är inte att cementera

innovationsstrategin utan att hjälpa högskolorna att frivilligt, inom ramen för de egna resurserna, understöda kommersialiseringen av forskningen i den mån det finns intresse för detta hos forskarna eller företagen


Den finska lagen Gäller enbart patenterbara

uppfinningar, inte t.ex. upphovsrättsliga verk, nyttighetmodeller eller mönster

Lagen ”instrumentell” – ger fria möjligheter till olika tillämpningar

Kräver inte kommersialisering och patentering av forskningsresultat

Den finska lagen II Inför dock ett system för anmälning

av uppfinningarna och förutsätter därmed hos högskolorna en organisation som kan behandla uppfinningsanmälningarna

Forskningen indelas i öppen forskning (med statlig basfinansiering) och avtalsforskning (med helt eller delvis extern finansiering)


Lagens omfattning


Högskoleforskning (universitet, högskolor, yrkeshögskolor)

Delvisfinansieratprojekt

Helt finansierat projekt

Öppen forskning Avtalsforskning Utanför lagen

Tjänste-uppdrag

StipendiumVia högskolan

Studerande StipendiumDirekt tillforskaren

Centrala särdrag Lagen gäller lärare, forskare och annan

personal vid högskolor, men inte studerande och forskare med personligt stipendium

Högskolorna har rätt att i första hand ta rätten till uppfinningar som tillkommit vid avtalsforskning

Forskningsavtal kan innehålla avvikande bestämmelser – lagens största betydelse för uppfinningar inom den öppna forskningen


Förfarandet I


Uppfinningen

Uppfinningsanmälan (5.1 §)• görs av uppfinnaren (5.1 §)• utan dröjsmål• tillräckliga uppgifter om uppfinningen

Anmälan om brister (5.3 §)• görs av högskolan• utan dröjsmål• skriftligt

Svar (5.3 §)• ges av högskolan• utan dröjsmål, max. 2 kk efter uppfinningsanmälan • högskolans uppfattning om forskningstyp• uteblivet svar leder till förlust av rättigheter (6.2 § ja 7.2 §)

Förfarandet IISvar (5.3 §)• ges av högskolan• utan dröjsmål, max. 2 mån efter uppfinningsanmälan • högskolans uppfattning om typen av forskning• uteblivet svar leder till förlust av rättigheter för högskolan (6.2 §, 7.2 §)

Uppfinnaren publicerar, utnyttjar l. meddelarom intresse att utnyttja • rätten kvar hos uppfinnaren• tidsfrist 6 mån.• om uppfinnaren inte publi-cerar, utnyttjar eller meddelar om intresse, får högskolan möjlighet att ta rättigheterna

Öppna forskningen Avtalsforskningen

Högskolan tar rättigheterna (6 §)• efter 6 mån. • först skriftlig förfrågan till uppfinnaren• skriftligt meddelande

Högskolan har rätt att tarättigheterna (7 §)• skriftligt meddelande• 6 mån tidsfrist frånuppfinningsanmälan• inleder 10 års preskriptions-tid (10 §)

Kompensation (9 §) Skälig ersättning för uppfinningen (9 §) De omständigheter som påverkat

tillkomsten av uppfinningen samt de intäkter som högskolan får av uppfinningen beaktas

Högskolan skall ge uppfinnaren de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas.


Lösning av tvister (13 §) Uppfinningsnämnden behörig att

ge utlåtanden om frågor som gäller tillämpningsområdet

Helsingfors tingsrätt laga domstol i tvistefrågor


Erfarenheter av lagen

Professorerna: 1. Den nya lagen har inte ändrat praxis;

ökat en aning på byråkratin 2. Den har tvingat universiteten att

satsa på skötseln av dessa ärenden 3. Ger bättre statistik över

uppfinningarna, lättare att bedöma hur de ekonomiska satsningarna bär frukt


Erfarenheter av lagen II

Professorerna: önskemål: 1. För utnyttjande av uppfinningarna

bör det finns ”seed” aktörer – dessa är viktigare än uni för kommersialisering

2. Universiteten bör ha resurser och yrkesskicklighet att sköta ärendena

3. Faran finns att när man ger ett monopol på kommersialiseringen så förs uppfinningen inte vidare på bästa sätt


Erfarenheter av lagen III

Universiteten Ett visst motstånd mot förändringen (hos

professorerna) Universiteten måste ty sig till köpta tjänster

för bedömning av nyhet och uppfinningshöjd Kommersialiseringen arbetsdryg och

tidskrävande (”ibland tror uppfinnaren att vi säljer och pengarna kommer in på kontot”)


Erfarenheter av lagen IV (Precis som i Norge): Antalet

uppfinningsanmälningar sjönk det första året;

I år (2008) en kraftig ökning: drygt en uppfinningsanmälan per vecka på Helsingfors universitet


Situationen i andra länder Utvecklingen i USA vägledande Bayh-Dole Act från 1980 ger

universiteten, företag och allmännyttiga instanser rätten till uppfinningar som uppstått vid federalt finansierad forskning

Patentsökanden måste 1) aktivt kommersialisera, 2) dela royalties med uppfinnarna och 3) ge förbundsstaten fri användningsrätt

Bayh-Dole Act The Economist, 2002: ”possibly the

most inspired piece of legislation to be enacted in America over the past half-century”

Tidningen har senare börjat betona faran i att universiteten agerar som företag: hemlighållande av information, censur av vetenskapliga artiklar etc.


Licensintäkterna i USA I enstaka fall har universitet fått

betydande belopp för försäljning av patenträttigheter (Emory Univ.: 540 MUSD för HIV-medicin, Stanford Univ.: 336 MUSD för Google-aktier)

Men tom. i Kalifornien utgör licensintäkterna totalt endast 0,2 % av totalfinansieringen (royalties 100 milj USD, av vilket 30 milj USD återförs till forskningen)


OECD och EU OECD: Ändring av lagstiftning kan

vara nödvändig: ”In most OECD countries some sort of legal action has been necessary to stimulate the ”transfer” of publicly funded research”

EU:s kommission utvecklar ”a Communication on knowledge transfer”


Situationen i Europa En nyttig länk:

http://www.eutechnologytransfer.eu/downloads.php

Lärarundantaget är snart ett minne blott: Tyskland, Danmark och Norge har avskaffat det, UK aldrig haft, men Sverige har ännu

Men i Italien har ett lärarundantag nyligen (2001) införts

I


Storbritannien “Professor’s privilege as such does not

exist in England and general intellectual property law provisions apply to the ownership of the results of publicly funded research.”

“There is no legal right to remuneration for the assignment of IP by an employee to an employer under English law.”


Tyskland Detaljerad lagstiftning; rätten hör till

universitetet (utom om uppfinningen uppstått vid bisyssla eller privat)

Uppfinnaren har rätt till 30 % av inkomsterna, utan avdrag för utgifter

Uppfinnaren har rätt att publicera inom 2 månader från uppfinningsanmälan

Universitet bör patentera de uppfinningar man tagit rätten till


Danmark Skild lag från 1.1.2000 (Lovnr. 347 af 2.

juni 1999) gäller patent och bruksmönster

Uppfinningsanmälan; ingen publicering utan tillstånd (§ 10); svar inom två månader

Institutionen skall med arbetstagaren dryfta på vilket sätt rättigheterna kan utnyttjas förvärvsmässigt (§ 11)


Danmark II Institutionen bör inom två månader

(eller efter avtalad fristförlängning) meddela om den tar rättigheterna

Statistik för 2000–2003 (Videnskaps-ministeriets rapport 2004): 664 uppfinningsanmälningar, rättigheter övertogs till 388 uppfinningar, 284 patentansökningar inlämnades, 133 uppfinningar utnyttjades kommersiellt


Norge Ingen skild lag utan ändring av lagen

om rätt till arbetstagares uppfinningar (lov endret 6.12.2002 nr. 73, i kraft 1.1.2003)

I princip samma regler som för vanliga arbetstagaruppfinningar (skriftligt meddelande inom 4 mån från uppfinningsanmälan); gäller patenterbara uppfinningar


Norge II Uppfinnaren har rätt att publicera

uppfinningen om tredje parts rätt inte lider (publikation kan förhindras med avtal)

Andelen patentansökningar med universitetsforskare som uppfinnare minskade året när lagen trädde i kraft.


Island Ny lag om rätt till arbetstagares

uppfinningar antogs i maj 2004 (lag 72/2004, i kraft 1.1.2005)

Lagen gäller även universitet och andra statssubventionerade forskningsinstitut;

Arbetsgivaren kan ta rätten till arbetstagares uppfinning mot skälig ersättning


Sverige Lärarundantaget kvar tillsvidare; frågan

debatteras En omfattande utredning publicerades

2005: ”Nyttiggörande av högskoleuppfinningar”; innehåller alternativa förslag för ändring av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar resp. en skild lag om högskoleuppfinningar


Sverige II Debatten reflekterar bakgrunden till

lärarundantaget: I (kontinentala) Europa har man traditionellt ansett att universiteten bär ansvaret för den fria forskningen, medan de inte är ansvariga för de praktiska tillämpningarna av forskningsresultaten


Sverige III En röst bland forskarna:

”Lärarundantagets kärna gäller frågan om vems ansvaret är att avgöra när ett forskningsresultat föreligger och om det i så fall skall kommersialiseras. Med forskarens frihet att välja problemet följer ett ansvar både för frågeställningens relevans och för konsekvenserna av forskningen. Det måste därför vara forskaren eller forskargruppen som har att avgöra om resultatet ska göras fritt tillgängligt genom öppen publicering eller om en kommersialisering kan vara aktuell”


Sverige IV

Och motsatt inställning:Ekonomin kommer att vara kunskapsbaserad. Universitetens roll: motor i kunskaps-samhället. Universiteten bör kunna hantera intellektuella rättigheter. Nya krav som universiteten inte i dag klarar av: därför bör lärarundantaget avskaffas


De baltiska länderna Litauen: ingen skild lagstiftning

utan universitetsuppfinningar betraktas som universitetens (i praktiken statens) egendom

Lettland: samma som i LT, arbetsavtal kan innehålla avvikande stipuleringar


Estland Ingen skild lagstiftning och ingen

automatisk övergång av rättigheter Äganderätten är beroende av

arbets/anställningsavtalet mellan arbetsgivaren (universitetet) och den enskilda forskaren

Universiteten har egna interna regler



Konklusioner - trender Lärarundantaget avskaffas internationellt som

otidsenligt Lagstifningen tvingar högskolorna att ställa

upp en organisation för att sköta immaterialrättsfrågor

Uppfinningsanmälningarna hjälper forskarna formulera sina idéer till tekniska lösningar med praktiska tillämpningar

Royalties kommer inte att märkbart bidra till högskolornas finansiering

Konklusioner II

Den finska industrins erfarenhet: Lagen har inte ändrat på situationen

just alls; vi har alltid haft avtal med professorerna

Oklart vad lagen egentligen innebär avseende annat än uppdragsforskning

Har hört att bolagen som administrerar uppfinningarna å universitetens räkning har blivit giriga


conopa 2008 köpenhamn 27–30.8.2008

Documents