christina gestrin valtidning 2014

Christina 175Gestrin

Valti

dnin

g ut

give

n av

stöd

grup

pen

för C

hrist

ina

Ges

trin

2 Christina Gestrin 175 EUROPAPARLAMENTSVALET 25.5.2014

Valtidningen för att välja in Christina Gestrin till Europarlamentet 2014 är utgiven av stödgruppen för Christina GestrinAnsvarig utgivare: Rikard Korkman

Redaktör: Miranda Panula

Kampanjgrupp: Anders Adlercreutz, Eva Biaudet, Else-Maj Boström, Niklas Geust, Anna Jungner-Nordgren, Rikard Korkman, Zina Kranck, Kaj Mattsson, Mikaela Nylander, Kristina Stenman och kampanjchef Lotte Granberg-Haakana

Pärmbild: Marica Rosengård

Tryckeri: KSF Media Ab, Vanda 2014

Vill du veta var du kan träffa Christina?På webbsidan www.gestrin.fi finns en händelsekalender som visar var Christina rör sig under valkampanjen.Vill du ta kontakt med Christina? Det går bra att skriva:- e-post: [email protected] postadress: Christina Gestrin, 00102 RiksdagenVill du ha flera exemplar av tidningen? Kontakta kampanjchefen Lotte Granberg-Haakana, [email protected] eller tel 040-8373751

Vad Christina Gestrin vill i EU”Under våra 18 år i EU har Finland haft enorm nytta av medlemska-pet. Allt är inte perfekt i EU, men det finns all orsak att vara med och utveckla unionen.”Om mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och minoriteter- EU ska kämpa lika mycket för demokrati, mångfald och mänskliga rättigheter, som för en stabil ekonomisk tillväxt.- Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att förverkliga sig själv, påverka i samhället, arbeta och studera inom EU.- EU ska hålla fast vid den fria rörligheten av personer, varor och tjänster och underlätta EU-medborgarnas möjligheter att bo, arbeta och studera inom EU.

- Respekt för miljön och ursprungsbefolkningens rättigheter ska vara utgångspunkten i all verksamhet i Arktiska regionen.- Goda internationella relationer byggs upp genom dialog och samarbete.

Om Norden, ungdomar, jobb och landsbygden- Finland ska vara en aktiv, drivande kraft inom EU.- Vi ska skapa flera jobb och i synnerhet bekämpa arbetslösheten bland unga.- De nordiska länderna bör öka sitt samarbete inom EU.- EU ska möjliggöra lantbruks- och fiskenäringen i alla medlemsländer.

Om klimatförändring, energieffektivitet och Östersjön- EU ska bedriva en ambitiös klimatpolitik och verka aktivt för ett globalt miljöavtal.- EU ska främja en grön ekonomi genom att satsa på innovationer, forskning och utveckling i energieffektivitet och miljöteknologi.- EU:s regionala strategi för Östersjön ska genomföras.

Eurooppa on meille tärkeäb

Eurooppa on enemmän kuin tärkeä. Se on meille elintärkeä. Miltä esim. turvallisuustilanteemme näyttäisi jos Suomi olisi EU:n ulkopuolella, erityisesti nyt kun elämämme epävarmuu-den aikoja ja nopeita muutoksia on tapahtunut lähialueel-lamme? Ukraina on etäisyydeltään lähempänä Helsinkiä kuin Utsjoki.

Pohjoismainen yhteistyö tuntuu tärkeämmältä kuin pitkään aikaan. Pohjoismainen ja eurooppalainen yhteenkuuluvuus eivät sulje pois toisiaan. Pohjoismaiden yhteistyötä ja ääntä EU:ssa tulisi vahvistaa.

Pohjoismaisen hyvinvointimallin kulmakivet: tasavertaisuus, tasa-arvo, avoimuus, korkeat ympäristökriteerit ja vähemmistö-jen puolustaminen sekä oikeus koulutukseen ja terveyden-hoitoon ovat ainutlaatuisia arvoja, joita pohjoismaiden tulisi vahvasti puolustaa EU:ssa.

Itämeren ympäristö edellyttää, että Itämeren maat tekevät yhteistyötä. Minulla on ollut etuoikeus osallistua Pohjoismai-den neuvoston toimintaan sekä Itämeren parlamentaariseen yhteistyöhön ja edistää muiden maiden virkatovereiden kanssa meille tärkeitä asioita.

Tarvitsemme enemmän emmekä vähemmän dialogia EU:n ja Venäjän kansalaisten välillä. EU:n on oltava aktiivinen rajat ylittävien ongelmien, kuten ilmastonmuutoksen, ratkaisemi-sessa.

Demokratian edelleenkehittäminen on tärkeää Suomelle. Siihen kuuluu nuorisotyöttömyyden torjuminen ja nuorten vaikutusmahdollisuuksien varmistaminen, jotta heidän aja-tuksensa tulevaisuudesta otettaisiin huomioon yhteiskuntaa kehitettäessä.

Siihen kuuluu myös se, että kohtelemme maahanmuuttajia ja pakolaisia kunnioittavasti ja niin kuin haluaisimme itse tulla kohdelluksi. Demokratia on myös sitä, että kaikilla, miehillä ja naisilla, on samat mahdollisuudet vaikuttaa yhteiskunnassa, työllistyä, kouluttautua ja kehittää itseään.

EU on sekä kauppa- että arvounioni. Avoimet sisäiset mark-kinat ovat tärkeitä yrityksille ja taloudelle. EU:n on helpotet-tava ja parannettava yritysten toimintamahdollisuuksia, jotta työpaikkojen määrää ja markkinoiden dynaamisuutta saadaan kasvatettua. EU:n pitäisi jatkossakin mahdollistaa turvallinen elintarviketuotanto koko unionin alueella.

RKP:ta tarvitaan Euroopan rakennustalkoissa myös jatkossa. Olen motivoitunut toimimaan RKP:n europarlamentaarikkona ja viemään eteenpäin sitä työtä, jota aiemmat RKP:n mepit ovat tehneet ennen minua parlamentissa.

Europa är viktigt för ossEuropa är mer än så, det är livsviktigt för oss. Hur skulle t.ex. vår säkerhetssituation se ut om Finland skulle stå utanför EU i denna tid av osäkerhet och snabba föränd-ringar i vårt närområde? Från Helsingfors är avståndet kortare till Ukraina än till Utsjoki.

Det nordiska samarbetet känns nu viktigare än på länge. Vår nordiska och europeiska samhörighet är inte ett motsatsförhållande. De nordiska ländernas samar-bete och röst måste stärkas i EU.

Den nordiska välfärdsmodellens hörnstenar, försvaran-det av jämställdhet, jämlikhet, öppenhet, höga miljökri-terier, minoriteter, rätten till utbildning och hälsovård är oumbärliga värden som de nordiska länderna starkt bör föra fram i EU. Östersjöns miljö kräver också samarbete mellan länderna som omger havet.

Jag har haft förmånen att genom både Nordiska rådet och det parlamentariska Östersjösamarbetet tillsam-mans med kolleger i andra länder driva på dessa viktiga frågor.

Vi behöver f ler dialoger mellan människor i EU och Ryssland, inte färre. EU:s arbete för att lösa gränsöver-skridande problem såsom klimatförändringen måste vara aktivt. En fortsatt demokratiutveckling är viktig för Finland, EU och de länder som omger oss. Den handlar om att motarbeta ungdomsarbetslösheten och garantera ungas rätt att forma sin framtid som en del av samhället. Den handlar om att bemöta invandrare och f lyktingar på ett respektfullt sätt, så som vi själva skulle förvänta oss att bli bemötta.

Demokrati är också att ge alla, man eller kvinna, samma möjligheter till inflytande, till att få arbeta, utbilda sig och utveckla sig själv.

EU är både en handelsunion och en värdeunion. Den öppna, inre marknaden är värdefull för företagandet och ekonomin. EU måste förenkla och förbättra företagarnas verksamhetsmöjligheter för att genom det skapa mera jobb och dynamik. EU skall också möjliggöra fortsatt, trygg livsmedelsproduktion inom hela unionen.

EU ger oss trygghet och verktyg för att bygga en bättre värld för våra barn, och dessa möjligheter skall vi hålla fast vid. SFP behövs i Europabygget också i framtiden.

Jag är starkt motiverad att vara SFP:s Europaparlamen-tariker och föra vidare det värdefulla arbete som många SFP:are gjort i Europaparlamentet före mig.

3EUROPAPARLAMENTSVALET 25.5.2014 Christina Gestrin 175

Miljön, Norden och Östersjön har varit självklara tyngd-punktsområden under Chris-tina Gestrins politiska karriär. I riksdagen har hon suttit sedan 2000 och nu känns det natur-ligt att ta nästa steg – till Euro-paparlamentet i Bryssel.

Det finns ett klart behov för ett närmare nordiskt samarbete också inom EU, anser Christina. Finland och Norden har tekniskt kunnande och ambition att bli motorn som gör hela EU till en verklig stormakt i miljöteknologi och bioekonomi.

– Vi behöver tillväxt för att ha råd med vårt nordiska välstånd, men inte vilken tillväxt som helst. En bättre miljö ger faktiskt bättre ekonomi och skapar väl-stånd, säger hon.

För den som följt med Christi-nas politiska karriär och hennes målmedvetna arbete för miljön och speciellt för Östersjön är det lätt att se att hon haft rätt och att hennes arbete gett resultat.

Det är naturligtvis inte enbart Christinas förtjänst att vi nu änt-ligen ser att den gemensamma satsningen på att rena utsläp-pen i Östersjön håller på att bära frukt. Men det har varit viktigt att det funnits beslutsfattare som målmedvetet jobbat för att nå dit vi nått, och Christina har aktivt och målmedvetet arbetat både i riksdagen, Nordiska rådet och inom det parlamentariska Östersjösamarbetet för att åstad-komma konkreta åtgärder för att bevara vår vackra skärgård och våra fina stränder kring Öster-sjön.

– Det är viktigt att vi tror på framtiden, säger hon, och det går inte att ta fel på entusiasmen då hon lyfter fram nya möjligheter att kombinera miljösatsningarna med ökad tillväxt och välfärd.

Högre profil i EUMed grön tillväxt avser man en ekonomisk tillväxt som går hand i hand i hand med en hållbar ut-veckling.

– Miljöteknologins roll är helt avgörande på det här området, och sett ur ett bredare perspektiv omfattar grön tillväxt också bio-ekonomisektorn till vilket man räknar skogsteknologisektorn, ett hållbart jordbruk, produktion av närmat och service inom na-turturism och rekreation. På alla de här områdena finns utveck-lingspotential, säger Christina.

Men de verkligt betydelsefulla nya möjligheterna finns inom det nya teknologiområdet. S.k. ”cleantech” genererar produkter och processer som främjar ett hållbart utnyttjande av naturre-surser och minskar den skadliga inverkan på miljön.

– Det är hög tid att höja pro-filen på de områden där vi är starka också på EU-nivå, anser Christina.

Teknologi som skapar välståndDen globala trenden är att störs-ta delen av alla investeringar på energimarknaden under de när-maste årtiondena är inriktade på förnybar energi. Samtidigt satsas det mycket också på energiöver-föringar och energieffektivise-ring, påminner hon.

Christina lyfter fram Vasare-gionen som ett exempel för Fin-land och för hela Europa när det gäller just cleantech. Redan nu kommer över 12 procent av Fin-lands hela teknologiexport från just den regionen, trots att bara 2 procent av landets befolkning bor där.

Det verkar som om österbott-ningarna redan för länge sedan skulle ha insett det som för många andra framstått som dag-drömmar.

– Om allt går bra kan man kalla Vasaregionen för Finlands ”nya Nokia”, säger Christina. Om vi utvidgar tänket till hela clean-techsektorn ser vi att den totala omsättningen nu är ca 25 miljar-der euro, men enligt experterna beräknas den fördubblas till 2020.

Tillväxten är snabbast bland entreprenörerna inom små och medelstora företag, men de rik-tigt stora aktörerna på markna-den är Wärtsilä, Metso och Neste Oil.

Nordiskt samarbete i EU– En stor utmaning för clean- techsektorn ligger på hemma-

marknaden, säger Christi- na.

– Vi politiker från Norden mås-te samarbeta för att skapa grund för en politisk styrning som ska-par tillväxt. Vi borde börja med kraven i den offentliga upphand-lingen som står för hela 16 pro-cent av BNP.

Christina är helt övertygad om att smartare miljökrav och gemensamma standarder i upp-handlingsskedet skulle gynna den sektor där vår industri nu är konkurrenskraftig.

Genomtänkta miljökrav skulle gynna våra innovationer och våra företag inom branschen och skapa mer jobb och förut-sättningar för välstånd, först och främst i Finland och Norden, och i andra hand i hela Europa.

Tillväxten kan också vara blåBegreppet ”blå tillväxt” används i dag vid sidan av grön tillväxt.

Blå tillväxt hänger ihop med det blå havet.

Inom ramen för blå tillväxt fal-ler hela den maritima sektorn, sjöfarten, fisket, fiskodlingen och vindkraft till havs.

– EU har stora förväntningar på Östersjöregionen som ett pi-lotområde för den här blåa till-växten, säger Christina och på-minner igen om att det här ju passar oss perfekt. Med det speci-alkunnande vi har i Finland och i Norden kunde Östersjön mycket väl bli ett pilotområde som både gagnar miljön och skapar nya jobb.

Utvecklingen går snabbt fram-åt just nu, inom sjöfarten går man in för miljövänligare bräns-len så som flytande naturgas, LNG, och utvecklar teknik för att rena svaveldioxidutsläppen.

Det synligaste exemplet är Vi-king Linjens Viking Grace, som inte bara är ett f laggskepp för

sitt rederi utan för hela Öster-sjön i fråga om miljövänliga lösningar. Men också för fartyg med mindre avancerad teknologi ombord finns fina lösningsmo-deller. Flera hamnar utrustas för tillfället med teknik för mottag-ning av spillvatten.

Till listan över teknologi och kompetens kopplad till det mari-tima, kan man ytterligare lägga det finländska kunnandet inom oljebekämpning i isförhållande som under den senaste tiden har väckt stort intresse på grund av fokusering på den arktiska regio-nen.

– Våra företag inom hela Öst-ersjöregionen sitter inne med en stor kunskap och har gyllene möjligheter att bli starka aktörer på den växande globala markna-den för miljövänlig sjöfart, påpe-kar Christina.

Berth Sundström

Christina GestrinRiksdagsledamot, AgroforstmagisterFamilj: Maken Rikard Korkman och döttrarna Anna, Nadia, Catarina samt dvärgschnauzern Betsy.Bor: På Råbäck gård i Esbo. Gården i Esbo och Kyrkslätt är inriktad på spannmålsodling och direktförsäljning av äppel. Fritiden tillbringar Christinas familj i Pernå skärgård eller Bromarf.Språkkunskaper: Svenska, finska, engelska, franska samt grundkunskaper i ryska.

Nuvarande uppdrag:Riksdagsledamot från Nylands valkrets sedan 2000, medlem i stora utskottet och miljöutskottetMedlem i Nordiska rådet, 2007-Ordförande för Folktinget, 2011-Ordförande för Nylands Fiskarförbund, 2004-Medlem i Esbo fullmäktige och stadsstyrelse

Tänk miljö – och vi får jobb och välstånd!

– Vi behöver tillväxt för att ha råd med vårt nordiska välstånd, men inte vilken tillväxt som helst. En bättre miljö ger faktiskt bättre ekonomi och skapar välstånd, säger Christina Gestrin. Här tillsammans med dvärgschnauzern Betsy i äppelodlingen på hemgården Råbäck gård i Esbo. FOTO: Charlotta Boucht


Många försök att lösa ung-domsarbetslösheten och marginaliseringen av unga har gjorts under de senaste åren. Ungdomsverkstaden Sveps strävar efter att fånga upp unga som faller utanför och hjälpa dem att hitta en me-ningsfull sysselsättning.

Sveps är i dag den enda svensk-språkiga ungdomsverkstaden i huvudstadsregionen. I fjol an-vände över 200 unga Sveps tjäns-ter, men många f ler skulle be-höva stöd.

Verksamhetsledare Peter Ro-lin anser att de svenskspråkiga resurserna borde förbättras och önskar mer f lexibilitet då det kommer till ungas stödverksam-het.

– Behovet bland svensksprå-kiga i huvudstadsregionen är större än vad många tror. Det finns ett stort mörkertal då man ser på siffrorna, eftersom en del söker vård på finska och därför inte syns i statistiken, säger Peter Rolin.

Trots att huvudstadsregionen till stor del är tvåspråkig och många skulle klara sig på finska

anser Rolin att det är viktigt att det erbjuds svenskspråkiga tjäns-ter.

– Det är jätteviktigt att det finns möjlighet för ungdomar att få hjälp på sitt modersmål, det är deras känslospråk.

Enligt ungdomslagen måste ungdomsverkstäder eller andra instanser kontaktas då unga av-bryter sin utbildning. Sveps har ett avtal med kommunerna Hel-singfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt för det uppsökande ungdomsarbetet vid skolorna.

– Samarbetet mellan Sveps och kommunerna har fungerat bra. Det man borde utveckla är den svenskspråkiga servicen i kom-munerna. Christina Gestrin har jobbat mycket med det i Esbo.

Fler alternativa lösningarEnligt Rolin har en del framsteg skett under åren. Ungdomsga-rantin som trädde i kraft 2013 är en av regeringens åtgärder för att hindra att ungdomar faller utan-för och blir arbetslösa.

Enligt garantin ska unga utex-aminerade och arbetslösa erbju-das ett jobb eller en praktikplats, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre må-nader.

Rolin ser garantin som ett steg i rätt riktning, även om den fått en del kritik för att den inte lyck-ats minska ungdomsarbetslöshe-ten.

– Det har gjorts en del och nationellt har man satsat mer resurser på att förbättra situatio-nen för de unga och på ungdoms-verkstäderna. Man löser inte alla problem på en dag.

Det Rolin anser att borde dis-kuteras mer är stödprocessernas längd. Han önskar f lexiblare lös-ningar för unga som inte klarar av att arbeta eller studera.

– Vi hittar allt f ler ungdomar som behöver längre stödverk-samhet. Jag skulle vilja att man kom överens om vad man gör med dem som är mest utsatta och varken är i skick att studera eller arbeta. Är det då okej att de är här i till exempel ett och ett halvt år?

Enligt Rolin borde det finnas bättre alternativ för arbete och

studier för dem som behöver längre tid innan de klarar av en heltidssysselsättning. För att minska marginaliseringen är det viktigt att hitta och åtgärda pro-blemen redan i ett tidigt skede.

– Det kan vara en lång process. För samhället blir det ändå billi-gare än att de förtidspensioneras.

Gruppverksamhet ger stödSyftet med verkstaden är att stö-da den unga att hitta en motive-rande sysselsättning.

Sveps har kontakt med sko-lorna, vården och myndighets-instanserna och har ett brett nätverk. Beroende på den ungas situation kan Sveps hjälpa med att hitta studieplats, arbetspröv-ning eller vård.

– Under våren har det till ex-empel varit aktuellt med den gemensamma ansökningen då vi gått igenom vilka som ska söka vart, säger Rolin.

Förutom individuell handled-

ning kan den unga delta i grupp-verkstäderna Nonstop eller Start-träningen för att öva sina sociala färdigheter och vara del av en gemenskap.

Nonstop träffas varje vardag och ordnar bland annat olika studiebesök. I verkstaden får de unga hjälp att hitta lämplig ar-betsprövning eller studieplats.

Startträningen träffas tre gång-er i veckan för att de unga stegvis ska få in rutiner i sin vardag. En del av de unga som kommer till träningen är sjukskrivna eller har problem med den mentala hälsan, andra har hoppat av ut-bildningen eller inte varit syssel-satta på f lera år. Startträningen har en låg tröskel och fungerar som ett första steg.

– Sådana unga som varit hem-ma i fyra år kan inte gå direkt ut i arbetslivet. Nybörjare kan inte genast springa ett maraton. De måste först träna och lära sig gå innan de kan springa.

Äänestän Christina Gestriniä EU-vaaleissa, koska olen nähnyt kuinka sinnikkäästi ja pitkäjänteisesti hän on teh-nyt töitä monikielisyyden eteen Suomessa sekä Itämeren puhtauden turvaamiseksi. Työssäni kielikylpyesiluokan opettajana saan kokea päivittäin, kuinka helposti lapset oppivat vierasta kieltä ja kulttuuria hauskalla ja elävällä tavalla. Tämän takia tarvitsemme myös Eurooppaan ihmisen, joka ymmärtää näiden asioiden tärkeyden!

Maarika Männikkö, esiluokanopettaja, kielikylpy

Jag röstar på Christina för att hon arbetar mot ungdoms-arbetslöshet.

Kristian Nordgren,

studerande

Jag uppskattar Chris-tinas engagemang för att föra en human och rättvis EU-politik samt hennes arbete för naturen.

Wivi Fontell, studerande

Utsatta unga behöver flexiblare möjligheter

Enligt verksamhetsledare Peter Rolin borde det finnas bättre alternativ för arbete och studier för unga som behöver längre tid innan de klarar av en heltidssysselsättning. För att minska marginaliseringen är det viktigt att hitta och åtgärda problemen redan i ett tidigt skede.

– Om de vill ringer jag varje morgon och väcker dem som har svårt att stiga upp, säger Tariku Ahlfors, social tränare för Startgruppen.


Psykisk ohälsa är EU:s stora folkhälsoutmaning. Årligen gör närmare 60.000 EU-medborgare självmord. EU behöver en strategi för psykiskt välbefinnande, och Christinas långa erfarenhet av påverkansarbete för barn och unga med psykiska problem gör henne till rätt person att arbeta för ett EU som bidrar till psykiskt välbefinnande för alla.

Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör, Föreningen för Mental Hälsa i Finland

Johnny Åkerholm tror att bristfällig kunskap i många fall kan ligga till grund för negativa uppfattningar om EU. Åkerholm efterlyser klarare riktlinjer i den ekonomisk- politiska debatten om länder-nas eget ansvar och EU:s roll.

Enligt Johnny Åkerholm, sak-kunnig i ekonomiska rådet och med lång erfarenhet inom EU, finns det stora utmaningar för unionen i och med den ekono-miska situationen.

– På kort sikt har vi ett pro-blem i EU och euro-området i och med att ekonomin har gått i stå. Idag är produktionsnivån lägre än den var för sex år sedan.

Åkerholm säger att det i till-lägg till skulder som är svåra att beta av också finns strukturella svagheter som borde åtgärdas. En anledning är att uppdel- ningen mellan ländernas eget ansvar och EU:s roll är för otyd-lig.

Enligt Åkerholm borde man tydliggöra vad grundtanken med samarbetet är och hur ansvaret fördelas.

– Det man borde åstadkomma om man har ett gemensamt an-svar är en långtgående politisk koordinering, och det har vi inte nu. Vi har infört nya regler och procedurer, och för dem som inte dagligen jobbar med det är det så gott som omöjligt att överblicka vad som egentligen händer inom ramen för det ekonomisk-politis-ka samarbetet.

Inga snabba lösningarDet finns fortfarande mycket att utveckla innan samarbetet fung-erar så som det är tänkt.

– Det är konstitutionellt svårt att tänka sig att suveräna län-der med demokratiskt valda parlament och regeringar skulle ta order utifrån. Det är en kon-struktion som inte riktigt går ihop, den faller inte på plats. Konstruktionsbyggandet är inte alls färdigt.

Enligt Åkerholm borde man i-stället för att pressa fram ett ökat gemensamt ansvar, snarare gå in för att analysera den ekonomiska politiken i de olika medlemssta-terna och göra det lättare att för-stå vad som sker i andra länder.

– Länderna har sin egen makt och står upp för den. Först när det uppstår en akut kris börjar man lyssna till vad EU de facto

säger. Jag tror det i dagens läge är orealistiskt att tro att man kan komma mycket längre.

Några snabba lösningar finns det inte, påminner Åkerholm. T.ex den stora arbetslösheten i

länderna hänger ihop med struk-turella förändringar.

– Vi vet inte riktigt om vi ska hålla fast i det gamla eller försö-ka skapa nytt. Men en viktig sak att minnas är att det inte finns några ”quick fixes”. EU kan inte på kort sikt skapa konkreta ar-betsplatser. Däremot är det möj-ligt att skapa förutsättningar för nya arbetsplatser genom rörlig-het samt utbyte av tankar och människor.

Viktigt med samarbeteOckså för Finlands del är EU vik-tigt med tanke på den framtida utvecklingen.

– Vi behöver EU. Vi har många styrkor i Finland, bland annat en välutbildad arbetskraft. Det har satsats mycket pengar på att forska och utveckla, men vår marknad är inte så attrak-tiv. Många arbetsplatser f lyttas utomlands och utan EU skulle vi vara isolerade i vårt hörn och ha mycket svårare att hävda oss. Så det ligger i vårt intresse att för det första vara med, och för det andra att EU faktiskt skulle börja fungera som det är tänkt.

Enligt Åkerholm finns det en del grundläggande problem som borde åtgärdas.

– Införandet av euron fungera-de på sätt och vis lite för bra. Den

gemensamma valutan skapade stabilitet och lägre räntor, men ledde till att länder lät bli att re-formera sina ekonomier. Många drog sig tillbaka och tänkte att nu kan vi vila. De låga räntorna utnyttjades till att skuldsätta sig.

Klarare spelregler krävs– Nu borde man klargöra an-svarsfördelningen i den ekono-miska politiken. Vad sköter vi na-tionellt och vad är sådant vi vill göra på gemensam basis. I och med det får vi en bättre bild av vart vi vill föra samarbetet, säger Åkerholm.

Enligt Åkerholm är den all-männa kunskapen om EU för då-lig och valen borde därför utnytt-jas som tillfällen att förbättra förståelsen.

– EU är uppbyggt så att det är svårt att förstå hur det fungerar. Missförstånd skapar misstro. Folk har en mycket vag bild av vad EU egentligen gör.

Ökad kunskap behövs för att förstå vad EU hittills gett oss, och vad samarbetet potentiellt kan ge i framtiden.

– Bygger man upp en förvänt-ning om att EU kommer att rädda våra ekonomier utan att vi själva gör något för saken, kommer det att sluta med stor besvikelse. EU har inte sådana instrument.

Ökad förståelse för EU behövs

Christinas varumärke är mångsidighet. Det finlandssvenska har hon befrämjat från tiden som viceordförande för Svensk Ungdom till synlig ordförande för Folktinget. Miljön har engagerat henne på många nivåer från akademisk pro gradu-avhandling till ordförandeskap för parlamentariska Östersjökonferensen. Christina är den kandidat, som bäst kan bidra till att rädda Östersjön – i kom-bination med hennes insikt om att de ekonomiska realiteterna förutsätter en hållbar tillväxt som inte kan nås utan ett gynnsamt företagsklimat.

Niklas Geust, Kyrkslätt

Nu borde man klargöra ansvarsfördelningen i den ekonomiska politiken. Vad sköter vi nationellt och vad är sådant vi vill göra på gemensam basis? FOTO: Europaparlamentet

– Bygger man upp en förväntning om att EU kommer att rädda våra ekonomier utan att vi själva gör något för saken, kommer det att sluta med stor besvikelse. EU har inte sådana instrument, påpekar Johnny Åkerholm, sakkunnig i ekonomiska rådet och med lång erfarenhet inom EU.


Christina Gestrin har som stadsfullmäktig, riksdagsle-damot och Folktingsordförande visat sig vara kunnig, ansvarskännande och omdömesgill. Hon är energisk och resultatinriktad. Christina har internationell kom-petens och samarbetsförmåga. I Europaparlamentet vore hon en värdefull tillgång för den finlandssvenska befolkningen och hela vårt land.

Carl-Olaf Homén, Esbo

Jag vill ha ett Europa som präglas av öppenhet gentemot omvärlden och som står öppet för nya idéer och tankar. Därför är min kandidat Christina Gestrin. Via mitt jobb på Unga Teatern har jag känt lärt känna Christina väl, eftersom hon varit teaterns styrelseordförande i 10 år. Christina har alltid visat ett stort intresse för barnkultur och teater. För att barn även i framtiden också skall få ha kvar sina rättigheter krävs det beslut på politisk nivå. I en allt tuffare värld anser jag att man böra satsa på barnen, på framtiden. Det gör Christina!

Vibeke Löfgren, Unga Teatern, producent, administrativ ledare

En solig dag i samband med påsken diskuterar vi frågor som förenar Eva Biaudet och hennes EU-kandidat, Christina Gestrin. Mänskliga rättigheter, jämställdhet, minoriteter och miljö är de områden som Eva tycker att är viktigast. Frågor som berör människan, helt konkret.

– Det här är ett otroligt viktigt val, ett värde-val, där främlings-fientliga extremister kommer att försöka stärka sin position i parlamentet. Lyckas de med det, får det konsekvenser för hela EU, påpekar Eva Biaudet.

– Det är viktigt att ta ställning i det här valet, och att göra det tydligt. Det gäller att rösta på rätt människa, och det gäller att väldigt noga ta reda på vad de olika kandidaterna står för innan man besluter sig.

Trots att Finland och Norden på många sätt har varit föregång-are när det har gällt mänskliga rättigheter, har Eva Biaudet i sitt jobb som minoritetsombudsman fått märka att vi trots allt inte är sådana mönsterelever som vi själva ofta tror.

– Det är faktiskt så att tack vare EU-medlemskapet är det många viktiga saker som har stärkts och befästs, via EU-direk-tiv. Det gäller t.ex. frågor som berör kvinnors och mäns jäm-ställdhet och behandlingen av minoriteter. Speciellt viktigt har

det här kanske varit i frågor som gäller etnicitet. Det finns många områden där EU har slagit fast en minimigräns som vi måste hålla fast vid, fast vi kanske helst inte skulle göra det.

– Men det handlar inte om att ”någon annan” bestämmer om oss, utan att de överenskommel-ser EU-länderna gemensamt har kommit överens om verkligen följs, påpekar Eva.

Ett skrämmande klimatEva återkommer till det politis-ka klimatet, till rasism och främ-lingsfientlighet, och till möjlig-heterna att påverka inom EU.

– Mänskliga rättigheter är en grundrättighet, jag tycker inte att det är möjligt att gå för långt i arbetet för att trygga dem för alla. Det är inte alltid lätt att upp-fylla mänskliga rättigheter, men det är vår skyldighet att göra det. Vi måste organisera samhället så att alla människor blir inklu-derade, både i Finland och inom EU.

Också andra internationella

organisationer har goda möjlig-heter att påverka, men EU är helt i egen klass, menar Eva.

– EU har mandat att tvinga sina medlemsländer att följa reg-lerna.

Samtidigt är det viktigt att minnas att det inhemska besluts-fattandet är helt avgörande för att få helheten här hemma att fungera.

– Inga EU-regler fungerar här utan att vi har inhemska lagar som implementerar dem i vårt system. Så fast EU-parlamentet är viktigt, tycker jag nog att man kan säga att det inhemska beslutsfattandet är lika centralt. De kompletterar och stöder var-andra, makten har inte f lyttats eller förskjutits, säger hon.

Fler kvinnor i EU-parlamentet!SFP:s representant i Europapar-lamentet sitter i ALDE-gruppen, Alliance for Liberals and Demo-crats in Europe.

– Det skulle vara oerhört vik-tigt att ALDE, som av tradition har varit bra på frågor som har

gällt mänskliga rättigheter, skul-le få medlemmar som är vana att kämpa för de här viktiga frågor-na, säger Eva.

– Just nu behövs dessutom all-deles särskilt mycket uttryckli-gen starka kvinnor för att driva också jämställdhetsfrågor inom ALDE, som trots sin i övrigt libe-rala linje har skött jämställdhets-frågorna uselt.

Internationellt parlamenta-riskt arbete är inte lätt att göra effektivt om man inte är rutine-rad.

– ALDE behöver kvinnor som Christina i sitt toppskikt, där det nu finns enbart män. Kvinnor med gedigen politisk erfarenhet, som är vana att inneha ledande positioner.

För Eva är det viktigt att be-tona att jämställdhet och mänsk-liga rättigheter inte enbart hand-lar om att göra goda saker för enskilda individers skull, för att världen skall bli mer rättvis. Det handlar minst lika mycket om att utveckla samhället och eko-nomin.

Ett ödesval

Vi behöver EU-parlamentariker som är tuffa kämpar, som är be-redda att stå på sig också då det blir obehagligt.

– De svåraste och känsligaste frågorna är förstås också de största och besvärligaste: trygg-het, människorätt och miljö. Av någon anledning har framfö-rallt kvinnor betonat de här frå-gorna.

– Jag kommer att rösta på Christina därför att den liberala gruppen behöver duktiga politi-ker för att kunna driva en sådan politik som jag hoppas att grup-pen kommer att fortsätta att dri-va. Jag har jobbat med Christina i tiotals år i olika situationer och sammanhang, och sett henne fungera som kollega, som grupp-ordförande, som budgetförhand-lare och i andra knepiga situatio-ner. Jag litar på henne helt 100 procent. Jag är glad för jag vet precis vem jag skall rösta på.

Lotte Granberg-Haakana

Eva Biaudet:

Vi behöver tuffa kämpar i parlamentet!

Trots att Finland och Norden på många sätt har varit föregångare när det har gällt mänskliga rättigheter, har Eva Biaudet i sitt jobb som minoritetsombudsman fått märka att vi trots allt inte är sådana mönsterelever som vi själva ofta tror. FOTO: Jacob Nordgren


Flerspråkighet hjälper barn att tänka kreativt Finland och EU har all orsak att arbeta för en levande två- och flerspråkighet i Europa.

Idag leder Folk-tinget arbetet med att utforma en europeisk väg-karta för språklig mångfald. Det här görs i samarbete med nätverket Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD) och också med Intergruppen för språkliga minoriteter i Europaparlamentet.

Flera diskussioner har också förts med kabinettet för kommissionär Androulla Vassiliou som ansvarar för språkfrågor i kommissionen.

EU har insett att språkkunskaper har stor betydelse för arbetstagarnas rörlighet och också för EU:s konkurrenskraft.

För en tid sedan publicerade kommis-sionen en undersökning som visade på de negativa konsekvenser som bristande språkkunskaper har för ekonomin i Europa. Därför är nu EU:s officiella mål-sättning att alla medborgare ska tala två språk utöver sitt modersmål.

Det är viktigt att lära sig språk i skolan eller som vuxen. Men det mest effektiva är att redan i tidig ålder stöda barn att lära sig många språk.

Barn i EU föds i allt större utsträckning i familjer där f lera språk talas. För några årtionden sedan sågs det här som ett pro-blem. I dag är tongången en annan.

Forskning visar att f lerspråkighet hjälper barnet att tänka kreativt och f lexibelt. I en rapport som tagits fram av Europeiska kommissionen, ”Study on the Contribution of Multilingualism to Creativity”, framgår att tidig två- eller f lerspråkighet leder till bättre presta-tionsförmåga och kreativt tänkande, underlättar problemlösning samt leder till bättre skolframgång.

Det här är aktuella frågor också i Finland och argument som vi i Folktinget betonar i samband med att riksdagen behandlar medbogarinitiativet om att avskaffa den obligatoriska svenskunder-visningen i finskspråkiga skolor.

Som ordförande för Folktinget vill jag särskilt lyfta fram tre argument som talar för en fortsatt obligatorisk undervisning av Finlands två nationalspråk i skolan.

För det första är Finland ett tvåspråkigt land och det är naturligt och viktigt att alla finländare lär sig åtminstone grun-derna i båda språken.

För det andra är Finland en del av Norden och kunskaper i svenska ses som en viktig del av det nordiska samarbetet. Den som pratar svenska har lättare att söka jobb i ett annat nordiskt land.

För det tredje är både det finska och det svenska språket små språk i Europa. Båda språkgrupperna vinner på att språken talas inom ett möjligast stort område. För Finland är det en konkurrensfördel att bevara en stark tvåspråkighet.

Folktinget har också sedan några år till-baka inlett ett samarbete med Sverigefin-ländarna för att förbättra finskspråkigas språkliga rättigheter i Sverige.

Samhällsdiskussionsforumet SuomiAreena arrangeras årligen i Björne-borg. Som Folktingsordförande har Christina Gestrin deltagit i arrang-erandet av FinlandsArenan, det svenskspråkiga i SuomiAreena. Teman som flerspråkighet, tolerans och minoriteter har på ett föredömligt sätt breddat SuomiAreenas utbud. För en fungerande europeisk gemen-skap är de framlyfta värdena viktiga och centrala, Christina arbetar för ett mer fungerande samhälle på lokal, riks- och europeisk nivå.

Erik Rosenlew, Björneborg

Jag känner Stina som en erfaren och plikttrogen politiker som målmedvetet sköter de uppdrag hon åtar sig. Hon är påläst och engagerad och väl insatt i de stora och svåra frågor som Europa står inför. Hon har både nödvändiga kunskaper, erfarenhet och beredskap att bevaka våra intressen i dessa omvälvande föränd-ringsprocesser.

ED Barbro E Schauman, Åbo

I ruinerna efter andra världskriget, där sex miljoner judar mördades, enades Europas ledare. Freden i Europa säkra-des genom att kol- och stålunionen bil-dades mellan ärkefienderna Tyskland och Frankrike och därefter startade byggandet av EU. I dag, 69 år efter andra världskrigets slut, är antisemi-tismen åter på frammarsch. Dessutom tilltar islamofobi, antiziganism och homofobi.

Innan vi lägger vår röst i valurnan till Europavalet den 25 maj måste vi reflek-tera över vad vi vill med det europeiska projektet och i vilken typ av samhälle vi vill leva i framtiden.

Vill vi se gemensamma lösningar på gemensamma problem, som miljö-/kli-matutmaningen eller f lykting- och asyl-politiken, eller isolera oss från omvärlden och inbilla oss att vi nordbor är smartare än andra och klarar oss bäst själva?

Vill vi ha ett samhälle där alla kan leva ett fritt och öppet liv oavsett etnisk bak-grund, sexuell läggning eller religionstill-hörighet eller har människor olika värde i vårt samhälle?

Svaren kan tyckas självklara, men fak-tum är att rapport efter rapport visar att intoleransen tar sig allt allvarligare ut-tryck i vårt samhälle. Verbala förolämp-ningar, trakasserier, diskriminering och fysiskt våld är i dag vardag för allt för många av våra medmänniskor, både i Sve-rige och i övriga EU.

Håller opinionsundersökningarna i sig från EU:s 28 medlemsländer kommer Sverigedemokraterna, italienska Lega Nord, österrikiska Frihetspartiet, belgiska Vlaams Belang med f lera att vinna stora framgångar i nästa val. Mest skrämman-de är en opinionsundersökning i Frank-ULNHbSXEOLFHUDG�GHQ��RNWREHU� L� IMRO� VRP�visar att var fjärde fransman tänker rösta på Front National i Europavalet.

Med sin populistiska retorik och försök att skapa en ny och mer rumsren fasad gör dessa partier allt för att uppfattas som vilka demokratiska partier som helst. Men det som skiljer dem från Folkpartiet är deras människosyn, deras främlings-fientliga agenda och starka influenser av rasism och fascism.

Lyckas de organisera sig och bilda en grupp i Europaparlamentet kommer de att gå från en skock högljudda politiker med ringa parlamentariskt inflytande,

till en maktfaktor som kommer att delta i lagstiftningsarbetet. Arbetet i EU riskerar att sättas på vänteläge i fem år och EU:s grundläggande fundament, detta fredens och frihetens projekt kommer att raseras.

Folkpartiet är i dag det enda svenska partiet som vågar tala om Sverige och öv-riga nordiska länder som en självklar del av Europa. Mångfald medför vissa utma-ningar, men för oss folkpartister innebär det framför allt möjligheter. Där andra partier vill se ett slutnare samhälle vill vi se ett öppnare.

Både Sverige och Finland kan bara för-bli ett starkt land i en globaliserad värld tillsammans med andra europeiska med-lemsländer. Ett starkt EU innebär ett starkt och framgångsrikt Norden. Att stå upp för och utveckla demokratin och rättsstatens principer, att hävda humani-tet och människovärde, att aldrig ge vika för främlingsfientlighet är och förblir en av liberalismens kärnuppgifter. En röst för folkpartiet i Sverige och Svenska folk-partiet i Finland i Europavalet garanterar att dessa värderingar fortsatt kommer att försvaras.

bCecilia WikströmEuropaparlamentariker för Folkpartiet i Sverige

Främlingsfientligheten är än en gång på frammarsch i Europa

Rapport efter rapport visar att intoleransen tar sig allt allvarligare uttryck i vårt samhälle. Verbala förolämpningar, trakasserier, diskriminering och fysiskt våld är i dag vardag för allt för många av våra medmänniskor, både i Sverige och i övriga EU, påpekar Cecilia Wikström, Europaparlamentariker för Folkpartiet i Sverige. FOTO: Europaparlamentet

Christina GestrinFolktingsordförande


Jag röstar på Christina för att hon har integritet och arbetar för en hållbar utveckling. Hon är en eldsjäl när det gäller frågor om vår närmiljö.

Henrik Thostrup, Chef för regulatoriska avdelningen,

Pfizer Finland

Jag vill rösta på Christina för att hon är kunnig, ärlig och modig. Hon jobbar stenhårt för miljö och en fortsatt levande landsbygd, som är viktiga frågor för mig som vuxit upp i Jorois.

Maria Nordgren, Nordenchef för F-Secure

För mig har Christina Gest-rin under många år varit den rikspolitiker jag haft det största förtroendet för i miljöfrågor. Hon har den kunskap och erfarenhet som behövs för att vårt lands spe-ciella behov skall tas i beaktande i Europaparlamentet.

Else-Maj Boström, Jakobstad

Ett finskt-svenskt samarbete gör att Östersjöarbetet blir effektivare och att resurserna används klokare. Juha Flink-man säger att det finns mycket kvar att göra, men att situatio-nen inte är helt hopplös.

– Östersjön har fortfarande stora problem, men man har lyckats få ner utsläppen av näringsämnen i Finska viken. Vattenreningen i St Petersburg har minskat på fosforutsläppen och man kan re-dan nu se resultat. Det blir lite, lite bättre. Vi vet att de åtgärder man hittills gjort fungerar. Men jobbet är inte slut. Nu måste vi fortsätta, säger Juha Flinkman, utvecklingschef vid Finlands mil-jöcentral SYKE.

Sedan ifjol samarbetar SYKE med Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut SMHI för att effektivera miljöövervakning-en i Östersjön. SMHI och SYKE delar nu på SYKE:s forskningsfar-tyg Aranda för forskningsresor, ett samarbete som enligt Flink-man främjar Östersjöforskning-en och ger båda parterna mycket.

– Med samarbetet undviker vi överlappande arbete. Vi utnytt-jar våra resurser vettigare. Vi har redan fördubblat dagarna ute på sjön, säger Flinkman.

Samarbete effektiverarI dag använder SMHI främst Aranda med sin egen besätt-ning, men målet är att göra ge-mensamma turer i framtiden och kombinera monitoreringen. Flinkman ser att båda parterna gynnas av utbytet av kunskaper.

– Det är väldigt nyttigt att arbe-ta tillsammans. De ser våra me-toder och vi deras, och vi lär oss av varandra. De har en mycket erfaren vetenskaplig besättning.

Samarbetet har fått positiv re-spons och väckt uppmärksamhet också utomlands. Efter det första provåret är tanken att vidare-utveckla samarbetet under det kommande året. Flinkman säger

Jaakko Henttonen och NDEP har gjort en stor insats för Östersjön i och med utveck-landet av vattenreningsverk i St Petersburg. Det långvariga arbetet har bidragit till att utsläppen minskat och vat-tenkvaliteten i Finska viken har blivit betydligt bättre.

Nordliga dimensionens miljö-partnerskap NDEP jobbar till-sammans med samarbetsparter för att förbättra miljön i regio-nen främst genom projekt i Ryss-land. NDEP koordinerar bland annat finansieringen av energief-fektiviseringsprojekt kring Öst-ersjöområdet och jobbar för att öka samarbetet mellan de olika parterna och länderna.

Jaakko Henttonen har varit med i NDEP i över tio år och under den tiden framgångs-rikt utvecklat vattenreningen i St Petersburg, för att hindra

avloppsvattnet att rinna ut i Öst-ersjön och Finska viken. Hent-tonen var aktiv i utvecklandet av stadens vattenrening redan S§��WDOHW�RFK�P\FNHW�KDU�K¦QW�sedan det.

– Sedan jag började har det skapats samarbete och stora in-vesteringar har gjorts. Vatten-reningssystemen i St Petersburg har byggts och utvecklats, men det tog tjugo år.

Byggandet av avloppsvattens-reningsverk i St Petersburg hör till de största projekt NDEP delta-git i och är en av de viktigaste in-satser som gjorts för att reducera belastningen av Östersjön. I dag

UHQDV�¸YHU��SURFHQW�DY�VWDGHQV�avloppsvatten, jämfört med 68 procent tidigare.

Stora utmaningar kvarstårHenttonen deltog som en av ta-larna vid det internationella seminariet ”Joint Seminar on Energy Efficiency in the Baltic Sea Region” arrangerat av BSPC, CBSS och BASREC i Helsingfors i mars.

Seminariet öppnades av Chris-tina Gestrin, som också tagit initiativet till seminariet för att samla olika organisationer och samarbetsparter till diskussion om Östersjöregionens energief-fektivitet.

Samarbetet mellan de olika länderna och aktörerna är vik-tigt för Östersjöarbetet. Att Ryss-land följer de EU-standarder som finns har stor inverkan på Öster-sjöns vattenkvalitet. Efter fram-gången i St Petersburg utvecklar man nu vattenreningen i andra ryska städer.

– Ett av de viktigaste projekten för NDEP just nu är reningsver-ket i Kaliningrad, säger Hentto-nen.

Utsläppen från Kaliningrad har länge utgjort en stor belastning för vattenkvaliteten i Östersjön. Staden har helt saknat renings-verk, och nysatsningen väntas

– Jag önskar att beslutsfattare kunde se nyttan av att havsforskning, monitorering och forskningsfartyg skulle administreras från ett och samma ställe. Vi ber inte om mer pengar, men vi önskar att man inte gör forskningen ännu svårare med mer byråkrati, säger Juha Flinkman.

Samarbete med Sverige förstärker Östersjöforskning

Mångårigt arbete för ett renare hav

Enligt Jaakko Henttonen borde Östersjöns situation behandlas mer inom EU och frågan behöver få upp-märksamhet också internationellt. Här tillsammans med Christina Gestrin.


Stina är en person jag samarbetat med länge – både i riksdagen och i Esbo stadsfullmäktige. Det har känts mycket bra. Stinas sociala engagemang, ingå-ende miljökunskap och stronga insats bl.a. i svenska skolfrågor har lett till resultat. Stinas sakkunskap, energi och samarbetsförmåga behövs nu i EU!

Margareta Pietikäinen, Esbo

Christina och jag har känt varandra sedan studentkårspo-litiken på 80-talet. Hon har under sin långa riksdagsbana byggt upp ett gediget kunnande inom viktiga sakområden i EU (lantbruk, miljö, utrikespolitik). Stina har ett djupt en-gagemang för ett EU där människovärdet och minoriteters rättigheter tryggas. Hon vet hur man når resultat genom samarbete. Christina är en sådan pålitlig, flitig och klartänkt politiker som kan få vår röst hörd i Europaparlamentet.

Kristina Stenman, juris kandidat, Vasa

Christina Gestrin har gjort en aktiv Europavalskampanj i hela Svenskfinland. I Österbotten öppnades kampanjen med ett seminarium om de möjligheter cleantech, d.v.s. miljöteknologi och energieffektivitet ger.

Ulla-Maj Wideroos modererade tillfället. Hon lyfte fram den öst-erbottniska envisheten och be-slutsamheten som en orsak till att Österbotten är föregångare på många områden.

Christina är inne på samma linje.

– Vasaregionen är en föregång-are i blå och grön tillväxt. Blå för verksamhet i, vid och på havet och grön för energi, miljö, jord- och skogsbruk samt trädgårdsnä-ringar.

Energiteknologiklustret fick sin början redan då Wasa meka-niska verkstad började tillverka vattenturbiner på 1880-talet. Idag arbetar över 10.000 männ-iskor inom energiklustret i Va-saregionen och trenden är starkt växande.

Motor för hållbar utvecklingJustitieminister Anna-Maja Hen-riksson belyste på ett mångsidigt sätt hur Österbotten fungerar som en motor för hållbar utveck-ling.

– Det handlar om att samman-

jämka ekonomiska, sociala och kulturella aspekter i all plane-ring och verksamhet. Österbot-ten är känt för sitt stora sociala kapital, den öppna inställningen till omvärlden och den starka en-treprenörsandan.

Anna-Maja Henriksson beto-nade Christinas engagemang för internationella frågor och då främst Norden och Östersjön, men även ordförandeskapet i Svenska Finlands Folkting.

– Christina har gjort ett gott arbete för Svenskfinland i Folk-tinget. Som tidigare folktings-ordförande och nuvarande justi-tieminister vet jag att Folktinget har ett viktigt uppdrag att sköta.

Vasa en föregångare i energiteknologiexportUtvecklingschef Johan Wasberg vid Merinova visade på siffror som bekräftar Vasas framgång som föregångare. Av landets en-ergiteknologiexport står energi-klustret i Vasa för 30 procent trots att området utgör endast 2 procent av landets befolkning.

Också Vasa stads utvecklings-direktör Susanna Slotte-Kock be-tonade energisatsningen.

– Vasa stad är en av fem s.k. innovativa städer i Finland. Men nu behövs f lera energihögskole-platser till Vasa.

Wärtsilä Finland Oy:s verkstäl-lande direktör Stefan Damlin

efterlyste i sitt inlägg energiut-bildning redan från de lägsta klasserna inom den grundläg-gande utbildningen.

– En satsning på undervisning och utbildning inom området be-hövs för att vi skall kunna hålla standarden och klara oss i kon-kurrensen.

Såväl Slotte-Kock som Damlin lyfte fram planerna på den nya färjan som är tänkt att trafikera rutten Vasa-Umeå. Detta kräver dock satsningar i form av en ter-minal för f lytande naturgas, en s.k. LNG- terminal i Vasa hamn.

Clean shipping har tillväxtpotentialChristina avslutade kvällen med att betona gemensamma målet för blå och grön tillväxt: att kom-binera en ansvarsfull ekonomi med en stark miljöhänsyn.

Vasaregionens roll som före-gångare i det här hänseendet kan ingen ifrågasätta.

– Vi måste satsa på de här sek-torerna. De globala marknaderna växer och vi kan bidra till en håll-bar utveckling både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. ”Clean shipping”, d.v.s. hållbar sjöfart är ett ofta hört begrepp i EU. Det finns mycket tillväxtpotential och nya möjligheter för Östersjö-området inom det här området.

Inger Nabb

att man i framtiden, då Aranda inte längre kan användas, kan fundera på att bygga ett gemen-samt fartyg.

Byråkrati försvårar arbeteDå Havsforskningsinstitutet la-GHV� QHU� �� I¸UGHODGHV� DUEHWHW�istället mellan Finlands miljö-central och Meteorologiska in-stitutet. I dag koordinerar och fi-nansierar de tillsammans bland annat Aranda.

Även om samarbetet fungerar önskar Flinkman att hela havs-forskningen kunde skötas från en och samma instans.

– Vi har inget emot institutet eller att samarbeta med dem, men det är svårt att administrera något från två olika ställen. Jag önskar att beslutsfattare kunde se nyttan av att havsforskning, monitorering och forskningsfar-tyg skulle administreras från ett och samma ställe. Vi ber inte om mer pengar, men vi önskar att man inte gör forskningen ännu svårare med mer byråkrati. Sam-arbetet med Sverige och andra åtgärder visar att vi har oändliga möjligheter att göra forskningen bättre och effektivare. Det har

börjat gå mot det bättre, men det är fortfarande svårt.

Flinkman tror inte att mul-tifunktionella fartyg eller auto-matiserade mätningssystem som diskuterats skulle vara hållbara alternativ eller förbättra forsk-ningen.

– Jag hoppas att beslutsfat-tarna på allvar skulle bekanta sig med havsforskningen och vad som krävs. De automatiska systemen är mycket fina och ger en täckande bild, men de kom-mer aldrig att kunna ersätta det arbete vi gör. Genom att auto-matisera skulle man spara en del pengar och alla skulle vara nöjda en stund, men det blir slut på glädjen om något allvar-ligt händer och mätningen inte fungerar.

Varför stöder du Christina Gestrin?

– Christina röstade mot ned-läggningen av Havsforskningsin-stitutet. Det behövs någon som tänker på längre sikt än bara en mandatperiod. Christina har ka-pacitet att se den större bilden. Hon är också mycket medveten om Östersjöns problem och mil-jöns tillstånd.

märkbart minska utsläppen i Östersjön.

Öppnare debatt behövsEnligt Henttonen borde Öster-sjöns situation behandlas mer inom EU och frågan behöver få uppmärksamhet också interna-tionellt.

Han efterlyser en öppnare diskussion om hur arbetet ska utvecklas och vad som konkret måste göras.

– Det behövs en mer direkt dis-kussion om Östersjön i EU. Sam-ma utredningar har gjorts under f lera valperioder, men man har egentligen inte kommit framåt, säger Henttonen.

Christina Gestrin och Hent-tonen har i f lera år samarbetat kring arbetet i Östersjön. Enligt Henttonen behövs det personer i EU som starkt för fram det vik-tiga arbetet i Östersjöregionen. En mer långtgående planering är viktig för utvecklingen.

Varför stöder du Christina Gestrin i EU-valet?

– Det skulle behövas någon som hon i EU. Christina har lång erfarenhet av arbetet kring Öst-ersjöns vattenkvalitet och det behövs någon som tänker på arbetet mer långsiktigt än bara en mandatperiod. Hon har varit med länge och har också den teo-retiska kunskap som behövs.

Jaakko Henttonen har varit med i NDEP i över tio år och under den tiden framgångsrikt utvecklat vattenreningen i St Petersburg, för att hindra avloppsvattnet att rinna ut i Östersjön och Finska viken.

Christina Gestrin är en erfaren po-litiker som fattar beslut på basen av kunskap. Det är en bristvara bland politiker idag.

Gunvor Kronman, VD, Hanaholmen

Det går att att kombinera en ansvarsfull ekonomi med en stark miljöhänsyn

Wärtsilä Finland Oy:s verkställande direktör Stefan Damlin efterlyste i sitt inlägg energiutbildning redan från de lägsta klasserna inom den grundläggande utbildningen.


Jag har känt Stina sedan 2007 då jag blev invald i Nylands fiskar-förbunds styrelse, där Stina är ordförande. Yrkesfisket behöver en stark person i Bryssel som jobbar för näringen. Stina har ak-tivt kämpat och försvarat yrkesfisket, speciellt de senaste åren när en viss grupp har gått hårt emot oss numera få yrkesfiskare. Inhemsk fisk har stor efterfrågan och nya unga fiskare behövs för att trygga inhemsk fisk även i framtiden på matbordet. Vi röstar in Christina Gestrin till Bryssel, tillsammans lyckas vi!

Micke Lindholm, yrkesfiskare, Lovisa

Stina är ordförande i Nylands Fiskarförbund sedan flera år, och vi känner henne som en aktiv försvarare och ut-vecklare av fiskerinäringen i Finland. Hon är den drivande kraften i riksdagen bakom bl.a. stödet till yrkesfisket för det s.k. reduktionsfisket, vilket är en avgörande del i ut-vecklingen av fisket på och produkter av mörtfiskbestånd. Reduktionsfisket bidrar till minskningen av näringsämnen i havsområdet, en vinst för både fisket och miljön.

Kaj Mattson, Pargas och Guy Svanbäck, Vasa

I västra Nyland är det rätt glest mellan de gårdar som har mjölkkor. Kristian Westerholm på Brännbolsta gård i Ingå hör till de jordbrukare som satsar på framtiden. För sex år sedan invigdes den mo-derna lösdriftsladugården med mjölkningsrobot. De omkring 70 mjölkkorna väljer nu själva när de vill bli mjölkade under dygnet och står snällt i kö och väntar på sin tur.

Jordbrukarna är den yrkesgrupp som kanske mest konkret påver-kas av vårt medlemskap i EU. Som bekant tillämpas i EU en jordbrukspolitik som är gemen-sam för hela unionen. För den finländska jordbrukaren gäller det att anpassa sig.

– Jag tycker att vi klarat den uppgiften väl. Våra inhemska livsmedel är rena och av god kva-litet, berättar Westerholm.

Dessutom har det igen börjat talas om vikten av självförsörj-ning på livsmedel. Hotbilder som klimatförändring, den globala befolkningsökningen och politis-ka kriser känns mera aktuella nu än för ett par årtionden sedan.

– Jag tror det är viktigt att

fundera på vilka basbehoven egentligen är, istället för att bara tänka på vad som är billigast på kort sikt. Här spelar den egna livsmedelsproduktionen i landet en betydande roll.

Livsmedelskedjan en resurs

I de offentliga diskussionerna ses jordbruket och livsmedelssek-torn ibland som en slags belast-ning för samhället.

Kristian Westerholm tycker att man borde vända på synsättet. Livsmedelskedjan från jord till bord har en stor sysselsättande effekt och ger också stora skat-teintäkter.

– Men den inhemska livsmed-elsindustrins öde står och faller med det inhemska jordbruket. Om inte vår livsmedelsindustri får inhemska råvaror får de svå-rare att konkurrera med import-varor. Och om vi inte har egna starka inhemska varumärken inom livsmedelssektorn så är vi helt i händerna på de internatio-nella aktörerna på marknaden.

För att upprätthålla konsu-menternas förtroende är det vik-tigt att de inhemska livsmedlen tydligt märks i butikerna.

– Det borde dessutom vara en entydig märkning av någon opar-tisk instans såsom ”Gott från Fin-land”, påpekar Kristian Wester-holm. Det kan inte vara handeln som hittar på sina egna sätt för att märka ut ursprunget. Det är inte trovärdigt gentemot konsu-menterna.

Eftersom de stora riktlinjerna i jordbrukspolitiken styrs från Bryssel och EU-parlamentet har en viktig roll i det sammanhang-et skickar Kristian Westerholm några hälsningar.

– EU-parlamentet borde arbeta för mera f lexibilitet och mindre byråkrati.

Önskemålet om mera f lexibili-tet riktas visserligen inte enbart mot Bryssel.

Även våra inhemska jord-

Yrkesfiskaren Börje Öhman, 56, föddes på ön Grötö i Nagu men flyttade som 8-åring till ön Pensar, där han fortfarande lever och bor och är heltids-yrkesfiskare. Börje är känd för många båt- och sommargäster för han säljer sin fisk i gäst-hamnen i Nagu och vintertid säljer han fisk i den lokala K-affären i Nagu centrum.

Arter som Börje fiskar är gös, ab-borre och sik, men också ström-ming och vassbuk.

– All fisk som yrkesfiskarna idag får upp går åt. Enligt en ny

XQGHUV¸NQLQJ�¦WHU��SURFHQW�DY�finländarna fisk, medan 81 pro-cent skulle vilja äta mera fisk.

Tillgången på fisk har minskat i takt med att sälarna och skar-varna har ökat i fiskvattnen.

Sälläget i Skärgårdshavet har gjort att Börje Öhman övergått från nät till sälsäkra ryssjor. Med ryssjorna kommer sälarna inte åt fisken, men det är klart att där det finns mycket säl hjälper inte ens ryssjorna, då sälarna skräm-mer iväg fisken.

EU-stöden för de sälsäkra ryss-jorna har varit bra. En sälsäker ryssja kostar ca 12-13.000 euro utan stöd, men fiskarna har möjlighet till upp till 75 procent stöd. Börje hoppas att stöden skulle fortsätta även kommande stödperiod 2014-2020.

EU-stöden för fisket viktigaYrkesfisket har överlag väldigt få former av stöd, därför är det viktigt att de få stödformer man har bevaras.

Under den senaste EU-stöd-

perioden 2007-2013 har yrkes-fiskarna haft möjlighet att få sk. ”sältoleransstöd” för de skador sälarna ger upphov till.

Dessa stöd anser Börje att är en nödvändighet och det är en mycket bra sak att SFP-politiker i EU medverkat till en fortsättning på dessa stöd.

– Det behövs politiker i EU och Bryssel som känner till vårt fiske och som talar om hur småskaligt och litet fiske vi har här i Fin-land, säger Börje.

Riksdagsledamot Christina Gestrin som är ordförande för Nylands Fiskarförbund är aktiv i fiskeripolitiken och har natio-nellt jobbat fram systemet med ”reduktionsfiske” för yrkesfis-karna.

Genom ett riktat fiske på mört-fiskar tas stora mängder kväve och fosfor bort från skärgårdsvi-karna.

Yrkesfiskarna har under de se-naste åren fått ett stöd för bort-tagningen av näringsämnen ge-nom detta fiske.

Fiskarna gör sitt bästa för att alla skall få inhemsk fisk!

Det behövs politiker i EU och Bryssel som känner till vårt fiske och som talar om hur småskaligt och litet fiske vi har här i Finland, anser Börje Öhman. FOTO: Maria Carling

Inhemska livsmedel får en allt viktigare roll

Enligt Kristian Westerholm behöver vi sådana beslutsfattare i EU-parlamentet som också har förståelse för jord- och skogsbruket. Christina Gestrin har tillräcklig insyn och kunskap om de gröna näringarna för att kunna hantera frågorna i Bryssel.


För att lyckas utföra ett meningsfullt uppdrag som MEP i EU-parlamentet krävs ett gediget kunnande, sociala egenska-per och viljan till kompromisser. Allt med siktet på att kunna bevaka de frågor som på något sätt påverkar oss i Finland. Christina Gestrin, så som jag känner henne, har just dessa egenskaper. En stark bakgrund inom jordbruket utökar hen-nes kunskapsbas och förståelse, som behövs för alla proble-matiska frågeställningar. Jag tvekar inte att ge henne min röst.

Lorenz Uthardt, Pol. Dr., Ödemarksråd

bruksmyndigheter tolkar ibland den gemensamma jord-brukspolitikens regler lite väl strängt.

– Till exempel inom den ekolo-giska odlingen har vi strängare regler än i Sverige vilket gör det svårare för finländska producen-ter att dra full nytta av den boom som nu råder för ekolivsmedel.

Utnyttja skogen rättJordbrukspolitiken i EU följer de banor som den länge haft. Då det gäller skogen finns däremot ingen gemensam politik för hela EU, men senaste år publicerades en gemensam skogsstrategi för unionen. Som bäst bereds regler också som berör bland annat en-ergianvändningen av virke.

Tonen och tyngdpunkterna i debatten på EU-nivå kan kännas främmande för oss finländare.

– Det är nu viktigt att EU:s skogspolitik inte fumlas bort. För oss i Finland är det viktigt att skogens alla resurser utnyttjas på ett mångsidigt sätt. Länderna söderut i Europa som bara har mindre skogsarealer har en helt annan syn på skogen och dess be-tydelse.

I EU-valet understöder Kristian Westerholm Christina Gestrin. Enligt honom är Christina am-bitiös och tar sina uppdrag på allvar.

– Hon har goda förutsättningar för att klara av arbetet som EU-parlamentariker i Bryssel, avslu-tar Kristian Westerholm.

Börje är inte glad då han mär-ker att sälarna hälsat på vid fisk-bragderna.

– Sälen är ju fredad då man skulle kunna jaga den på isen (1.1–15.4), senare finns det så mycket folk att det är en risk.

Skarvarna har ökat och Börje tycker det är märkligt att skar-ven är fridlyst av EU. Det måste vara möjligt att begränsa skarv-populationen.

På många håll har skarven bli-vit ett stort problem. Skarven äter ett halvt kilo fisk om dagen. De bildar kolonier på holmar med tusentals häckande par där avföringen dödar växtligheten.

Börje tänker rösta i EU-valet för att Finland också framöver skall ha någon i EU som känner till kustfisket och våra förhållan-den i skärgården.

Börje hälsar också alla ”fisknö-diga” välkomna på fiskuppköp till Nagu Gästhamn där han dag-ligen i maj-augusti säljer nyrökt fisk.

Kaj Mattsson

Jag har känt Stina sedan unga år då hon bodde i Helsingfors. Senare har vi samarbetat bl.a. med utbildningspolitiska frågor och tillsam-mans deltagit i åtskilliga politiska möten. Jag uppfattar Stina som en rakryggad och pålitlig person. Hon har ett starkt engagemang och förmåga att sätta sig in i olika frågor. I politiken finns folk som sväljer både principer och löften för en plats i solen. Men Stina hör inte till dem, hon står rak också när det blåser. Min röst för Stina är en röst för en erfaren, kunnig och aktiv kvinna i Bryssel.

Maria Björnberg-Enckell, Helsingfors

Med jobb, skola och pojkarnas hobbyer är det alltid mycket på gång hos familjen Jern. De försöker äta hemlagat och gärna inhemskt och då kan levererade matkassar spara tid i köket, men också bjuda på nya matupplevelser.

Hemma hos Tove och Mikael Jern i Esbo är vardagen i full gång. Att hitta tid för matlagning och pla-nering är inte alltid lätt då alla är på språng vid olika tider.

Familjen beställer sporadiskt hem Keittiökaveris matkassar. Trots att de inte använder tjäns-ten regelbundet ser Tove Jern f lera positiva sidor med koncep-tet att få middagen levererad ända hem.

– Fördelen är att man får hem ett färdigt paket där någon har funderat ut en mångsidig helhet. Jag tycker om att man kan välja när man vill beställa matkassar-na utan att förbinda sig.

Keittiökaveris recept är inte heller för krävande för mindre erfarna kockar. Familjens pojkar Johan, Tobias och Linus brukar också hjälpa till med matlag-ningen i hemmet ibland.

– Jag har kunnat lämna recep- tet hemma med pojkarna och de har lagat maten, säger Tove Jern.

Vardagen ett pusselFamiljen försöker sitta ner och äta en gemensam middag alltid då det är möjligt. Pojkarna på 18, 16 och 13 år har alla sina hob-byer och det är inte alltid lätt att få tiderna att gå ihop.

– Det är ett pussel ibland. Men det är enklare nu när pojkarna är äldre och man kan skjuta på middagen. Det blir mer f lexibelt och middagen måste inte alltid stå klar klockan fem, säger Tove Jern.

Spaghetti med köttfärssås och tortilla är säkra favoriter som går hem hos familjens pojkar. Ge-nom Keittiökaveri har de också hittat en hel del nya kombinatio-ner som man inte annars skulle ha provat på.

– Men vissa saker har inte gått hem ändå, som brysselkål, säger Tove Jern.

Satsar på inhemsktEn annan fördel med Keittiökave-ri är enligt Tove Jern att få hem inhemska råvaror.

– Det är en sak jag uppskattar med Keittiökaveri. Jag försöker själv köpa inhemska matvaror och tycker det är viktigt.

Keittiökaveris middagar är be-räknade för fyra personer och för familjen Jern har maten med lite extra grönsaker räckt för fem personer. Tove Jern tycker det är bra att f ler tänker på att minska svinnet och inte slänger mat i onödan.

– Det är en synpunkt som blir viktigare och det är bra att den betonas allt mer.

En bra kost i hemmet är vik-tig enligt henne och något hon också försökt föra vidare till sina barn.

– Våra pojkar äter mycket grönsaker och det är roligt att se hur de tar med det. Ibland kan de komma hem från skolan och undra över att kompisarna inte äter någon sallad.

Familjen försöker äta varieran-de mat och hemlagat så ofta som möjligt, även om det ibland kan bli något färdigt.

– Å andra sidan tycker jag inte heller man ska hålla på och pre-dika för mycket om maten. All-ting ska inte cirkulera kring mat, det kan bli farligt.

– Det är viktigt att barnen lär sig äta hälsosamt, men att man också kan äta varierat så länge helheten är vettig. Man kan äta ohälsosamt ibland så länge det håller sig till ibland, säger Tove Jern.

Att efter en lång arbetsdag försöka hitta på näringsrik och god mat kan vara krävande för många föräldrar. Susanne Lindroos grundade Keittiöka-veri som ett stöd för barnfamil-jer och vill visa att matlagning inte behöver vara svårt.

Lindroos är utbildad ekonom, men har alltid varit intresserad av matlagning. Som småbarns-förälder vet hon själv hur svårt det är att få tiden att räcka till.

– Det är jätteviktigt att äta or-dentlig mat i hemmen. Både för att få i sig alla näringsämnen och så att barnen tar med sig det då de blir vuxna. Sedan är det också en viktig del att sitta ner alla till-sammans och ha gemensam tid, om än bara en liten stund varje dag.

Lindroos säger att färdigmat lätt gör att de gemensamma mid-dagarna uteblir.

– Har man den där färdiga ma-karonilådan i kylskåpet blir det lätt så att alla äter då de är hung-riga och man tar sig inte tiden att sitta ner tillsammans.

Tidsbristen gör att många inte hinner planera veckans mat. I längden blir det dyrt att handla

varje dag då det lätt slinker ner mycket onödigt i korgen.

– Det behöver inte vara dyrt att äta bra mat. Flera butiker har ett väldigt bra urval råvaror, men

det finns mycket lockelser och många har svårt att plocka ihop en bra korg. Man borde hinna sitta ner och planera veckans måltider. Tyvärr är det många som inte har den tiden och där kan Keittiökaveri hjälpa till, sä-ger Lindroos.

Också med tanke på miljön borde man planera matuppkö-pen för att minska på svinnet.

– Många kastar bort stora mängder mat. Lagar du mat utan eftertanke och planering blir det ofta en del över som slängs bort. Med våra matkassar kommer allt till användning, säger Lindroos.

Middag till hemdörrenLindroos grundade Keittiöka-veri tillsammans med Markus Haakana då de ville underlätta vardagen för barnfamiljer. Med Keittökaveri levereras recept och råvaror till endera tre eller fem middagar i veckan ända fram till dörren.

– Vår matkasse är ett bra sätt att komma igång. Man behöver inte ha dåligt samvete men får äta god mat gjord på bra råvaror. Och så slipper man de långa bu-tiksköerna.

Keittiökaveri satsar på en va-rierad och näringsrik kost som hela familjen tycker om. Någon

kock behöver man inte vara för att kunna tillreda rätterna.

– Vi försöker skapa en balans mellan vardagskost som går hem hos barnen och samtidigt något lite intressantare som man kan-ske inte själv kommer på. Råva-rorna varierar efter säsong, nu på våren är det till exempel sparris-säsong.

Gör matlagningen roligLindroos uppmuntrar föräldrar att låta barnen prova på ny mat. Själv har hon som princip att inte tvinga barnen att äta, men åtminstone smaka på allting.

– Jag tycker att man inte borde laga skilda rätter åt barnen utan alla äter samma mat. Sedan kan man anpassa den med kryddor.

Hennes tips är att ta med bar-nen i matlagningen och tillreda den tillsammans.

– Alla är trötta när man kom-mer hem. Tar man med barnen i matlagningen går det kanske inte snabbare, men det blir en grej man gör tillsammans. Det är också roligare för barnen att äta då de fått vara med och vet vad det är de äter.

– Det är inte fel att köpa färdig mat någon gång. Men det borde vara undantaget som bekräftar regeln, säger Lindroos.

God mat tillsammans trots tidspress

– Det är ett pussel ibland. Men det är enklare nu när pojkarna är äldre och man kan skjuta på middagen. Det blir mer flexibelt och middagen måste inte alltid stå klar klockan fem, säger Tove Jern.

Hemleverans av råvaror och recept hjälper

– Det behöver inte vara dyrt att äta bra mat, säger Susanne Lindroos.

Jämställdhet är en förutsättning för hållbar tillväxt, en hög sysselsättning och konkurrenskraft i EU. Kvinnors delta-gande i arbetslivet bidrar till både kvinnors oberoende i olika livsskeden och till den ekonomiska tillväxten i EU. Jag kommer att rösta på Christina för att jag vet att hon jobbar för att både kvinnor och män ska finnas representerade i beslutsfattandet, både i politiken och i näringslivet. Jag har också haft glädjen att lära känna Christina i och med hen-nes ordförandeskap i Folktinget – hon har ett enormt kun-nande om också språkpolitik och om hur vi kan jobba för ett Europa med rum för berikande mångfald och respekt. Därför är det helt klart att Christina är kandidaten för mig.

Anna Jungner-Nordgren, Helsingfors

Östersjöregionen och dess framtid är strategiskt viktig för EU. Christina har länge engagerat sig för denna region och hon har en gedigen erfarenhet av parlamen-tariskt samarbete inom såväl Norden som mellan Östersjöstaterna, vilket är guld värt för en blivande europaparlamentariker.

Henrik Lax, ledamot av Europaparlamentet 2004-2009

Två saker var oerhört viktiga för mig då jag valde den person som får mitt förtroende i Europapar-lamentsvalet. Visioner och förmåga att verkställa. Utan klara visioner om framtidens Europa finns inget att jobba för eller att verkställa. Christina har visioner om framtiden: att satsa på kunskap, på nya teknologiformer som skapar arbetsplatser, på jämställdhet och ett globalt ansvar för dem som har minst. Christina har genom långvarigt och resultatrikt arbete för hela Svenskfinland visat att hon har förmågan att driva frågor viktiga för oss. Resultaten har jag som kollega i riksdagen sett. Vi har följts åt sedan åren inom Svenska Ungdom. Både som person och som politiker uppskattar jag och litar på Christina. Därför Christina.

Mikaela Nylander, riksdagsledamot

Efter nästan åtta år i Europaparlamentet och med tanke på de utmaningar som EU och Finland har, har jag för mig ställt upp följande kriterier för valet av kandidat i EU-valet: Min kandidat ska veta hur Finland fungerar, känna våra regioner och deras behov och jobba för Östersjön. Min kandidat ska veta vad hållbar utveckling betyder, brinna för Norden och för minoriteter och ha internationella och natio-nella nätverk. Min kandidat är energisk och flitig och hon ska vara kvinna. Flera av våra kandidater uppfyller också dessa kriterier; men jag har haft förmånen att i flera år jobba nära Stina i riksdagen och vet att hon till 150 procent uppfyller dem.

Astrid Thors, ledamot av Europaparlamentet 1996-2004

Christinas stora personliga engagemang och aktivitet både i politiken här hemma, i det nordiska samarbetet och i internationella organisationer under många år talar för sig. Hon har mitt stöd i Europa-parlamentsvalet.

Minister Elisabeth Rehn

Om Christina Gestrin…

Parlamentarisk erfarenhet behövs om man vill åstad-komma resultat i politiken. Det gäller att skaffa sig en bred erfarenhet och kunskap för att kunna påverka. Christina Gestrin har den erfarenheten. Det handlar om 14 år i riksdagen, om 7 år i Nordiska Rådet. Det handlar också om arbete i riksdagens finansutskott, miljöutskott, utrikesutskott och nu i Stora Utskottet som behandlar Europafrågor. Politiken omfattar många varierande ämnen och då är det bra med en bred erfarenhet. Jag har förmånen att arbeta tillsammans med Christina sedan många år och ser hur hon brinner för politiken och för att kunna påverka. Att nå resultat är viktigt för henne. Hon är en arbetsmyra som inte ger sig i första taget och sådana personer behövs minsann i politiken. Också i europaparlamentet.

Ulla-Maj Wideroos, riksdagsledamot

As a long-standing President of the Baltic Sea Parliamentary Conference Christina Gestrin was extremely active and became a role model for her fellow parliamentarians. Her expertise on environment protection and energy-related issues was parti-cularly impressive. On numerous occasions she was instrumental in designing compromises in difficult negotiations. Her positions displayed commendable sensitivity not only to the needs of Finland, but also other countries of the Baltic region and the EU. I wholeheartedly support her bid to become a Member of the European Parliament.

Ryszard Górecki, senator, Poland, Chairman of the Baltic Sea Parliamentary Conference

Jeg har siddet i EP med Elisabeth Rehn og Astrid Thors – og i Nord-isk Råds Præsidium med Christina Gestrin. Hun er dybt respekteret for sin sikre håndtering af vanske-lige sager. Hun er et perfekt valg til den plads, som Svensk Folke-parti må og skal have i EP.

Bertel Haarder, riksdagsledamot i Danska Folketinget, Venstre

J’ai choisi Christina Gestrin pour son côté rassemblant, pro-fessionnel, son énergie ainsi que sa volonté d’écouter les aut-res. Je souhaite qu’elle trouve des solutions pour le chômage des jeunes, les entrepreneurs petits et grands, les retraités etc. Je souhaite qu’à Bruxelles tu restes fidèle à tes idées et principes. J’espère aussi que tu fais passer les messages des Finlandais. Et bien sûr n’oublie pas que tu viens d’une grande famille politique et nous sommes tous derrière toi!

Akim Baya, Entrepreneur dans la coiffure, Esbo

Jag lärde känna Christina under min tid i Esbo stadsfullmäktige. Att jobba med Christina är väldigt lätt. Med sin fleråriga erfarenhet inom riks- och kommunalpoli-tik, kan hon det politiska arbetet med att påverka och uppnå resultat. Den politiska kunskapen är enorm och passionen för arbetet är stort. Hennes diplomati, energi och beslutsamhet kommer att vara till stor nytta. Jag ser fram emot att få Christina som min representant i Europaparlamen-tet.

Mia Grundström, Esbo

christina gestrin valtidning 2014

Documents