capitalism: a love story - svenska filminstitutet...a love story" visar två olika...

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingFilmen inleds med ett montage av rånare fångade av över-vakningskameror ackompanjerade av låten "Louie louie"med rader som " The communist world is fallin apart. Thecapitalists are just breakin hearts."

Moore beskriver ett USA i en kris som skapats av att deekonomiska krafterna satts ur spel och han ställer sig frå-gan; vad är kapitalism, vilka är vinnarna, och vilka är för-lorarna?

Han blickar tillbaks på sin barndom i bilstaden Flint i

Michigan där hans far inte bara kunde försörja en helfamilj på en lön, utan också byta bil vart tredje år, åka påsemester till Hawaii och New York och därtill avsätta enslant på banken. Kapitalismen i sin bästa form!

Moore tecknar en metaforisk bild av USA:s politiska ochekonomiska utveckling. Hur hjulen rullade på i decennierinnan USA:s trettionionde president, demokraten JimmyCarter, höjde ett varningens finger. "Mänskligt värde defi-nieras numera endast i pengar." Carter menade att dettavar en moral som inte varaktigt kan bygga ett samhälle.En hållning som han fick sota för.

"Vilken tönt!, bäst att ta in en riktig sheriff!" RonaldReagan tar 1980 över presidentposten och i och med det,menar Moore, börjar landet förändras. Utförsäljning avden offentliga sektorn, hårdare tag mot arbetare och fack-förbund och fullständig eftergift åt storföretag, finansbo-lag och Wall Streets spekulationshajar.

Men också presidenten hamnade i kapitalets ledband.En politik som förvisso fick honom omvald. Men en poli-tik som enligt Moore styrde mot kvartalsekonomi, ensnabb profit till aktieägare och maktelit, allt på arbetarnaoch arbetsmarknadens bekostnad. Medborgarnas egenekonomi blev sämre och deras privata skuldsättningökade lavinartat. USA blev en nation i skuld.

Moore illustrerar hur detta slog mot hemstaden Flintmed klipp från sin genombrottsfilm, dokumentären"Roger & Me" från 1989. Han gör ett stort nummer av hurhan då motades i grind när han sökte upp General Motorsverkställande direktör Roger Smith som Moore höllansvarig för sin hemstads förfall, och hur han också idagstoppas av biffiga vakter när han försöker få träffa styrel-seordföranden vid GM:s flotta kontor.

Capitalism: A Love Story

"Capitalism: A Love Story" är en medryckande doku-

mentär som likt Michael Moores tidigare filmer använ-

der klipp, arkivmaterial, animationer, drastiska metafo-

rer, sentiment, humor och en ständigt närvarande

dokumentärfilmare i säckiga byxor och keps för att

sätta fokus på filmens budskap. Denna gång klär

Moore av kapitalismen och de katastrofala mänskliga

effekterna i finanskrisens spår. Efter en historisk expo-

sé och en analys av kapitalismen som system skissar

han upp en vision av ett nytt möjligt samhälle där kol-

lektiva egenskaper som solidaritet och medmänsklig-

het kan göra att vi också ser arbete, bostad och för-

sörjning som grundläggande mänskliga rättigheter.

Rekommenderad för åk 9 & gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

enserna i en oöverskådlig ekonomisk ekvation. Ingen ver-kar kunna förklara termen, men Wall Street som ettgigantiskt Casino med folkets pengar som insats blir endesto tydligare bild.

Ytterligare bränsle blev de avregleringar av banksek-torn som gjorde det möjligt för bankerna och låneinstitu-ten att tjäna mer pengar på räntor och andra intressenteratt låna ut ännu mer till ännu sämre villkor.

Hösten 2008 havererar så den amerikanska ekonominoch banker, låneinstitut och försäkringsbolag går i kon-kurs. Medierna braskar "Armageddon!" och de anställdapå Lehman Brothers står som symbol för alla sloköradefinansjobbare som får lämna sina kontor med sina ägode-lar i pappkartonger.

Demokratin sätts mer eller mindre ur spel när lobbyis-ter från finansbolag även innehar de politiska posterna.Efter kraschen genomförs en kuppartad röstning i sena-ten, där demokraterna under hot om ekonomisk kollapsstöder en räddningsaktion för bankerna värd 700 miljar-der dollar.

Flera demokratiska politiker i filmen vittnar om hur illatidpunkten var med bara ett par månader till presidentva-let, och de kände sig överkörda i processen.

Några krav på vad bankerna gjorde med pengarna haraldrig avkrävts men Moore nöjer sig inte. I bepansrad vär-detransportbil beger han sig till Wall Street för att hämtade pengar som tillhör skattebetalarna och kanske samti-digt göra en "citizens arest" av de skyldiga. Håller uppnågra säckar med dollartecken och ropar åt bankerna attslänga ner kosingen.

Moore är övertygad om att de uppenbara orättvisornaoch kanske längtan efter nya alternativ grundlade segernför Obama. Nu talades ändå om jämlikhet och hur ett rätt-visare samhälle gagnar alla. Och Moore jämför Obamasvisioner med de radikala aldrig realiserade ideer om ettframtida USA som Franklin D Roosevelt presenteradestrax före sin död.

Men Moore konstaterar att hans hemland nu har bliviten splittrad nation där de fattiga blir fattigare och de rikaallt rikare. Han ser ingen bättre råd än att förklara finans-kvarteren såsom varande brottsplats.


Men framför allt fokuserar Moore på de människor somi den aktuella ekonomiska krisens efterdyningar drivitsfrån hus och hem sedan de misslyckats med att betalabankernas och låneinstitutens skenande räntor. Vanligtfolk som haft sina gårdar i generationer och nu tvingasstäda ur och lämna nycklar till hårdnackade sheriffer ochprofithungriga mäklare.

De flesta lämnar sina hem frivilligt, uppgivet. Någraförsöker protestera och funderar på om de egentligenborde råna en bank medan andra aktivt engagerar helakvarter i kamp mot de förnedrande utmätningar somknäcker familjer och utarmar hela stadsdelar och städer.

Han möter arbetare vid en fönsterfabrik som både mistsina jobb men också sin lagstadgade ersättning vid upp-sägning sedan banken nekat företaget kredit. Efter att haockuperat fabriken och fått omvärldens, till och med dennytillträdde president Obamas, stöd får de till slut ekono-misk ersättning.

Moore blottlägger korrupta allianser mellan staten, denoffentliga sektorn, det juridiska systemet och ekonomiskaintressen. För medan förre presidenten George W Bush,(ofta republikanska) senatorer och ledarskribenter lov-sjungit kapitalismens lov visar Moore hur ägarna till ettprivat ungdomshem i Pennsylvania har mutat två domareför att få 'klienter' till verksamheten.

Han beskriver hur piloter nu har så usla löner för attklara lågprisbolagens konkurrens att vissa tvingas leva påmatkuponger eller hur stora företag som Wallmart teck-nar s k "dead peasants-försäkringar" för personalen somger storkovan till arbetsgivaren om den försäkrade avli-der.

Moores smärtsamma summering av de ekonomiskarelationerna i dagens USA visar på ett skiktat samhälledär en procent av USA:s invånare äger nittiofem procentav de ekonomiska medlen. Ett faktum han menar att folkaccepterar så länge de tror att de själva en dag kan till-höra de förmögna.

Moore menar att det också var denna föreställning somtriggade igång den lånekarusell som snurrade allt häfti-gare med Wall Street som nav och amerikanernas hussom löst hängande gungor. Ett komplext skeende där ter-men derivat, ett slags förmodat värde, var en av ingredi-


More is Moore -

gerillametoder och politisk satirDen ironiska öppningen är både ett statement av filmensform och en överenskommelse med fansen om att man nuskall få två timmars doku-underhållning med ett angelä-get innehåll. Det visar också på ett stort självförtroendehos Michael Moore vars estetik och retorik vid det härlaget är bekant genom tv-shower, filmer och böcker. Eftersuccéerna "Bowling for Columbine", "Fahrenheit 9/11"och "Sicko" är han nu tillbaks med en dokumentär om denegativa konsekvenserna av kapitalismen.

Mixen av äldre arkivmaterial, mer eller mindre käntnyhetsmaterial, animerade illustrationer och eget filmatmaterial där han själv är en tydlig karaktär är ett välslipatoch beprövat koncept. Moore intervjuar vanligt folk ellerkunskapare som är med på noterna medan hoppa-på-intervjuerna av högvilt oftast är dramaturgiskt kalkyle-rade misslyckanden där motvilligheten från intervjuoffrenblir en del av retoriken.

Den syrliga humorn finns redan i collaget med bankrå-nare som vi förväntas associera med den ekonomiska rof-farmentalitet som Moore menar har präglat finansmark-naden. I associationsrika collage, företrädesvis filmer från50-talet och de ironiska jämförelser som görs mellanexempelvis en degenererad västvärld (med USA i spetsen)och romarrikets nedgång och fall.

Den mest drastiska sekvensen är då Moore undrar omhan möjligen missat det parti i bibeln där Jesus blev kapi-talist. Scener från filmen "Jesus från Nasaret" dubbas medrepliker som får frälsaren att framstå som en kapitalis-mens första apostel.

Moore häcklar makten och i hans tidigare filmer harnationens presidenter, George W. Bush dy och dä varitåterkommande favoritmåltavlor. Allt har syftat till attframställa landets främsta maktsymboler i ett löjets skim-mer. Bush dy får några slängar av sleven även här somdansande, cyklande eller allmänt moraliskt och religiösthycklande.

Ronald Reagan rider här in som westernhjälte ochframställs lika endimensionell som sina gamla B-filmernär han ägnar sig åt att rasera USA. En historieskrivning

som naturligtvis inte delas av alla.Moores häcklande och icke-subtila karikerande av mak-

ten har funnit sin egen form men har samtidigt drag avgammal commedia dell'arte, Honoré Daumiers karikatyr-teckningar eller äldre tiders burleska gatuteater. En bur-dus och folklig ton med handgripliga attacker och samti-digt ett tydligt politiskt budskap.

Särskilt skickligt spelar han på publikens emotionellasträngar. De gripande porträtten av människor som kom-mit i kläm, fått lämna sina hem eller blivit kränkta lämnaringen oberörd. Budskapet i bilder som vräkningsscenerna,de strejkande arbetarna eller de uppkrupna människornapå hustaken efter orkanen Katrinas ödeläggelse är svåraatt värja sig emot.

Metaforen där han låter ekonomiprofessorn WilliamBlack redogöra för den ekonomiska kollapsen genom enmusikackompanjerad dramatisering av en damm sombrister är enkel och glasklar.

Själv kallar han sin egenkomponerade metod för "myopinion based upon facts." Han är inte intresserad avnågon nyanserad bild utan söker och använder de faktasom styrker hans tes. Samtidigt undviker han allt somskulle undergräva den. Han skissar med bred penna bil-den av Europa och att just Italien skulle vara särskiltnormbildande vad gäller jämställdhet är för den insattekanske inte det optimala exemplet. Att utveckla komplexi-teten ingår inte i Moores arbetssätt men den är hansmetod och han genomdriver den till fullo.

• Ironi, satir och känslomässig manipulation är Mooreseffektiva vapen i alla sina filmer. Och det är först i hansspeciella sammansättning av i och för sig oberoende bil-der som en tredje högre betydelse uppstår (en slags ver-sion av dialektiskt montage). Hur skulle ni definiera hans"Capitalism: A Love Story"? Som en faktadokumentär, enpolitisk satirisk pamflett, en smädelseakt, eller någotannat? Hur reagerar ni på hans sätt att komponera sinabilder, sina egna ord och musik?

• Hur balanserar han satiren och indignationen för attfängsla sin publik? Blir ni drabbade, engagerade eller


känner ni er manipulerade och blir på er vakt? Kan under-hållande satir vara seriös? Är det en bra väg att nå ut medämnen som är viktiga men inte särskilt spektakulära?

Michael Moore brukar ofta dela publik och kritiker i tvåläger. Förutom att han har retat gallfeber på makten ochföreträdare för kommersiella intressen genererar hans fil-mer mer eller mindre aktiva antirörelser. Efter "Fahrenheit9/11" gjordes en motfilm där man försökte vederläggaMoores påståenden. Han anklagas ofta för att varaenkelspårig, propagandistisk, eller t o m lögnare, landsför-rädare och kommunist. Nästan lika illa tycks det vara atthan är tjock och, enligt hörsägen, otrevlig mot 'vanligt'folk. Att han dessutom blivit förmögen och flyger privat-plan anser motståndarna bevisa att han bara är en profit-hungrig bluff.

Följande aktuella citat från recensioner av "Capitalism:A Love Story" visar två olika förhållningssätt till MichaelMoore. "Moore argumenterar så slafsigt och har ett sådåligt grepp om ämnet att han sölar ner hela sig medsjälvmotsägelser när han tror att han leder vatten till denegna kvarnen" (Jan Söderqvist SvD)."Capitalism: A LoveStory" är en av Michael Moores allra roligaste filmer, nejhan ger inte mycket för ett system som gör de rikare alltrikare och de fattigare allt fattigare, han redogör rättpedagogiskt för hur marknaden spelat roulett med deamerikanska arbetarnas pengar, vilka som får gå från husoch hem, blir av med jobben - och vilka som obekymratfortsätter sina affärer" (Johan Croneman DN).

• Dela upp klassen i två grupper där den ena får argumen-tera till Moores fördel. Framhäva filmens styrkor. Denandra gruppen kan koncentrera sig på dess nackdelar. Detbehöver inte nödvändigtvis innebära att det man tycker äreffektivt berättande stämmer överens med ens egna upp-fattningar.

• Diskutera hur ni upplever den här typen av "docutain-ment" som Moore kommit att bli synonym med. Den öppetpartiska, ståndpunktsdrivna och populärkulturmässigadokumentären där metoderna, i Moores fall gerillamäs-siga, är en del av innehållet.

• Moores filmer strävar efter att påverka pågående skeen-den. “Bowling for Columbine” drog paralleller mellanUSA:s roll som ständigt krigförande, vapenälskande na-tion och skolskjutningar. “Fahrenheit 9/11” beskriver hurBush använde terrordåden för att rättfärdiga angreppet påIrak och som kom i samband med presidentvalet 2004.“Sicko” som handlade om USA:s otrygga sjukvårdssystemkan ju idag, när Obama tycks vara på väg mot en refor-mering, sägas ha haft något slags inflytande. “Capitalism:A Love Story” tar avstamp i finanskrisens början hösten2008, vars konsekvenser världen än idag lever med. I slu-tet av filmen uppmanar regissören oss att ta striden, attengagera oss och hjälpa honom i kampen mot kapitalis-men. Diskutera hur en dokumentärfilm som denna funge-rar. Som en väckarklocka, förutsätt att man tar till sigargumentationen, eller handlar det om en stunds under-hållning under förklädnad av engagemang?

Kapitalism förr och nuMichael Moores utgångspunkt för filmen är frågan; Vad ärkapitalism och vilka är vinnarna respektive förlorarna i

systemet? Han låter skådespelaren och debattören Wal-lace Shawn förklara grunden för kapitalismen (lätt iro-niskt) med att någon försäljares glass är populärare än ennågon annans. Följaktligen lockar den som har godastglass fler kunder och genererar mer pengar. Hur resultatetblir när de fria marknadskrafterna får råda demonstreras ien scen där de står i en butik fylld av billiga men umbär-liga prylar.

Moore minns sin barndom i staden Flint under femtiota-let. Där hans far, bilfabriksarbetaren, kunde försörjafamiljen, åka på semestrar och ändå spara ett litet kapital.Den amerikanska drömmen var inom allas räckhåll omman arbetade hårt och de mest förmögna hade så högmarginalskatt att de samlade skatteintäkterna kunde fi-nansiera en välfärd för många.

Efterkrigstidens USA var utan konkurrens nummer ett ivärlden, gjorde de bästa bilarna och skickade en man tillmånen. Det fanns en framtidstro. "If this was capitalism, Ilove it", säger Moore. Han konstaterar också att en del avförklaringen till USA:s försprång låg i att att de möjligakonkurrenternas industriella kapacitet låg i ruiner efterdet andra världskriget.

Kapitalismens grundvalar verkade så lätt att förklaraoch försvara. Men världen har förändrats. Ekonomin ärinternationaliserad och globaliserad. USA är inte längreden största tillverkaren och exportören av exempelvisbilar även om deras ekonomi fortfarande är nummer ett.Pengar rör sig runt jordklotet och där tillverkningen är bil-lig, där sker produktionen. Nya länder står för den storaekonomiska tillväxten och börjar nu leva den dröm somvar förunnat USA och västvärlden.

Ekonomi har även mycket kommit att handla, inte baraom priset och förtjänsten på varor och tjänster, utan ocksåom gigantisk marknad där handelsvaran är i form avaktier, optioner, lån och skulder. Förmodade och abstraktavärden för de flesta av oss. Det är också denna sida avkapitalism, och dess effekter, som upprör Moore och somhan attackerar i filmen.

Han menar att många amerikaner har ingetts falska för-hoppningar om att göra klipp på sina bostäder. Förespeg-lats att de alla sitter på en guldgruva i form av sina hem.Låneinstitut och banker, ivrigt påhejade av politiker, lock-ade kunder med initialt förmånliga lån mot dålig elleringen säkerhet, medvetna om att dessa aldrig skullekunna betalas tillbaka. Följden, en ekonomisk kollaps därförlorarna givetvis är de husägare som inte haft råd att bokvar. Och de banker och långivare som förorsakade kol-lapsen inte bara klarade sig med stor vinst i behåll. Skatte-betalarna fick dessutom stå för notan när bubblan välsprack.

Den skandinaviska modellen - ett ideal?Den svenska eller skandinaviska modellen brukar beskri-vas som en kombination av ett utbyggt socialt välfärds-system för alla, en relativt mild och reglerad form avmarknadsekonomi, ett skattesystem som verkar förinkomstfördelning och en arbetsmarknad som fungerar isamförstånd mellan löntagare, fackföreningar och arbets-givare.

• Utländska debattörer som kritiserat både renodlad soci-alism och kapitalism har ofta framhållit detta som en fun-gerande och respekterad medelväg. Ta reda på mer om


hur vårt politiska system har växt fram och jämför detmed de grundläggande principerna i USA:s samhälls-bygge.

• Michael Moore är också en av dem som i många sam-manhang (inte minst i filmen om det amerikanskasjukvårdsystemet “Sicko”) har framhållit Europa och isynnerhet Skandinavien som exempel på politiska systemsom lyckats kombinera en grundläggande trygghet medmarknadskrafter. Fundera över om han kan ha rätt idetta. Och i så fall, hur tycker ni själva att vi idag förval-tar detta? Har vi låst oss fast i ett trygghetssystem sominte kan utvecklas i takt med resten av världen eller är visnarare på väg mot ett hårdare och mer individualistisktsystem av marknadsliberalism?

Frihet från ett macro till ett

individperspektivMoore menar att kapitalismen - i alla fall i den form denhar antagit i USA - bör utrotas. Men samtidigt som hanframhäver kapitalismens avarter undviker han att redo-göra för andra ekonomiska system som också har miss-lyckats.

Med tjugoårsfirandet av Berlinmurens fall väcks min-nen av socialistiska system som idag med några enstakaundantag helt har fallit samman. Och som har inneburitett stort lidande för många människor. Men det finnsockså i de forna kommunistiska länderna många somefter den första tidens eufori inte upplever sig vara vin-nare utan nu drömmer sig tillbaks till ett system där manförvisso hade en starkt begränsad frihet men ändå garan-terades det elementära så som utbildning och sjukvård.

En nations ekonomiska system formar också dess ideo-logiska grund och gemensamma värderingar. Det privataägandet och företagandet är djupt rotat i USA liksom detsjälvklara att sjukvård och utbildning inte är en statligangelägenhet.

När Moore ifrågasätter dessa självklarheter provocerarhan många amerikaner. Med svenska mått mätt är kanskeinte Moores åsikter så radikala. Men i USA ses de somomstörtande och hotfullt liknande kommunistiska ideal.

USA har ju ofta framställt sig, inte minst inför Irak- ochAfghanistankriget, som en garant och förkämpe för frihetoch demokrati. Något som naturligtvis komplicerar den allt-mer intima relationen med Kina, en odemokratisk enpartis-tat med kommunistiskt styre samtidigt som man har etthårdfört kapitalistiskt system.

• Diskutera vidare kring om och hur olika ekonomiskasystem hänger ihop med ideologi, politik och värderingar.Hur ser kommunismen ut i Kina respektive exempelvis Kubaeller Venezuela? Hur ser kapitalismen ut i Kina, Europaeller USA? Dela in er i grupper, läs på om några länder medolika politiska system och låt respektive grupp diskuterafördelar och nackdelar.

Frihetsbegreppet är naturligtvis i slutänden en fråga förindividen när det gäller vad man får tänka och tycka menman använder också ofta frihet i en mer ekonomisk termi-nologi, t ex i den pågående debatten om det amerikanskasjukvårdssystemet där kritikerna varnar för att staten skallvälja läkare och behandling för sjukdomarna medan före-språkarna för reformer ifrågasätter om kritiken snararehandlar om friheten att inte få behandling för allvarligasjukdomar. Samma resonemang kan tillämpas på den aktu-ella filmens teman som främst riktar in sig på ägande avproduktionsmedel och ägande av boende.

• Moore besöker några blomstrande företag och kooperativdär de anställda själva har tagit makten och visar hur dettahar skapat både välstånd, rättvisa och konkurrenskraft.Vad är frihet ur ett ekonomiskt perspektiv? Statligt ägande,kooperativt ägande, privat ägande eller kombinationer avdessa. Hur skall man kunna kombinera ett system av driv-kraft att skapa bättre förutsättningar och företag, och entrygghet för de som arbetar i dem?

Globalisering - hot eller möjlighetVärldens ekonomiska system kan te sig som ett gungfly.Inom tio år väntas Kina vara världens största ekonomi. Ochredan nu har USA:s och Kinas ekonomier kommit att bli alltmer beroende av varandra där Kina är den största långiva-


ren till USA:s enorma statsskuld medan USA:s marknad ärhelt avgörande för Kina och således i förlängningen engarant för att Kinas lån behåller sitt värde.

• Situationen idag är alltså en slags ekonomisk terrorbalanspå samma sätt som öst/väst tidigare hade en självmords-pakt med atomvapen riktade mot varandra. Diskutera omdetta faktum gör det omöjligt att förändra något i grundenoch om ekonomin idag är ett system som egentligen ärmycket starkare än det politiska systemet?

• En av faktorerna för den omställning vi idag ser är attäven arbetskraften globaliseras och en stor del av den rela-tivt tekniskt avancerade tillverkning som för bara tiotals årsedan skedde i väst nu sker i låglöneländer parallellt medden enklare tillverkningsindustri som flyttat tidigare. Kinasenorma tillväxt är naturligtvis en stor del i detta. Diskuteravidare kring vad detta innebär, både positivt och negativtför västvärlden och låglöneländer. Både vad gäller billigareprodukter för oss och arbetstillfällen i fattiga länder, menockså arbetslöshet i väst och påverkan på miljön. På vilketsätt kan vi begränsa de negativa effekterna och utveckla depositiva?

Småskalighet och demokratiMoore är lätt desillusionerad när han vallar sin far på denödetomt med järnskrot där General Motors bilfabrik engång låg. Moore saknar gamla tider och dess relativa små-skalighet. En tid som verkar borta för alltid. Ett samhälleoch en kapitalism som byggde på (mer eller mindre) när-producerade varor och där arbetarens status var respekte-rad. Där man kunde leva på sin lön. Han såg hur GM:s ned-läggning innebar hemstaden Flints undergång. Som ettcyniskt skämt har staden blivit en centralort för utskick avvräkningsorder till resten av landet.

Varför ifrågasätta kapitalismen? Har inte den gett ossvärldens bästa levnadsstandard?, säger en man i filmen. Friföretagsamhet, konkurrens och chansen att skapa kapital,

kanske anställa och bidra till ett samhälles långsiktiga väl-färd och samhällsstruktur. Den typen av kapitalism ärnågot vi kan förstå och acceptera. Kapitalismen idag ärmer komplex och låter sig inte helt begripas med en såenkel bild och inte heller av Moores dokumentär. Moorefokuserar på de negativa effekterna av en kapitalism där istort sett allt går att tjäna pengar på. Och han menar attdet görs med ojusta metoder av profithungriga människorpå de svagares bekostnad.

Fenomenet med nedläggningar och de negativa konse-kvenserna för hela samhällen känner vi igen här på hem-maplan. När företag flyttar sin tillverkning till lågprislän-der drabbas hela orter av massarbetslöshet och i förläng-ningen av avfolkning. Det handlar kanske inte längre omvem som gör den godaste glassen, utan om vem som görden billigaste och som har de ekonomiska resurserna attmarknadsföra den.

• Men Moore framhåller - förutom som tidigare beskrivitsatt kapitalismen gått från en mer långsiktig dito till enkortsiktig - att det också handlar om en stordrift somersatt olika nivåer av gripbar småskalighet. Det sist-nämnda gav också, menar han, ett företagaransvar därman månade mer om arbetarna. Är detta bara en nostal-gisk föreställning, eller finns det ett nytt fokus på ägandeoch vinst som ni uppfattar det? Har killen med dengodaste glassen en chans? Spelar det någon roll bara vifår billig glass?

Moore undersöker också finanssektorns allt intimarekoppling till den politiska makten. Inte bara sker påtryck-ningar från lobbyister i senaten och kongressen. Toppoliti-ker värvas från finanssektorn som i sin tur skapar de lagarsom ska styra den. Avregleringen fick som bekant kata-strofala följder. Moore presenterar intrikata nätverk därgränsen mellan finanssektor och politik suddats ut. Flerapolitiker (demokrater) vittnar om hur bland annat detgigantiska stödpaketet till bankerna genomfördes efterstora påtryckningar från lobbyister och republikaner sombedyrade att det inte fanns några alternativ. Även ombeslutet togs under parlamentariska former var det demo-kraterna som blev budbärare av ett förslag som de egent-ligen inte stödde.

• Makten ligger inte hos politikerna därinne, i represen-tanthuset, säger den demokratiske politikern Marcy Kap-tur. Vad menar hon. Fundera över hur det politiska syste-met i USA är intimt förknippat med finanssektorn. Hurbeskriver Moore denna allians?

• Amerikanska presidenter får enorma ekonomiska stödtill sina valkampanjer. Detta gäller även Barack Obamasom erhållit stora summor från bland annat finansbolag.Fundera över om/hur detta kan påverka grunderna förhans beslut. Kan en president i USA agera fritt eller äreftergifter till de mest generösa bidragsgivarna inbyggt isjälva systemet?

I slutet av filmen ser vi en journalfilm från 1944 där dendåvarande presidenten, Franklin D. Roosevelt kort föresin bortgång lät spela in ett tal till nationen. Han beskri-ver hur han vill ha några tillägg till den amerikanska kon-stitutionen. Medborgarna skulle, oavsett ras, kön eller

Filmens regissör Michael Moore - en känd profil och enomstridd person, både älskad och hatad.

klass, garanteras ett meningsfullt arbete, tillräckligt medekonomiska medel att köpa mat, kläder och roa sig. Ettanständigt hem, adekvat sjukvård och en god utbildning.Ett trygghetsnät som han menar skulle skapa ett bättreUSA. Dessa tillägg blev aldrig antagna.

Pengar - meningen med livet?Moore vill visa på de moraliska, filosofiska och känslo-mässiga aspekterna av det kapitalistiska systemet. Han serhur människor kränks, förnedras och berövas sin trygg-het. Medan andra, utan skrupler, skor sig på deras olycka.

I vissa fall handlar det om girighet och en profithungersom gör att man går över alla mänskliga hänsyn för atttjäna pengar, och ibland in i ren brottslighet. Moore tarexemplet med det privatägda fängelset i Pennsylvania därdomare mutades för att förse fängelset med ungdomar. Julängre de var inspärrade desto mer klirr i kassan förägarna. Jag kände mig som en vara som de skulle tjänapengar på, säger en pojke som suttit inlåst. De s k dead-peasantförsäkringarna, där företag tar ut livförsäkringarpå sina anställda med företaget som förmånstagare, ärockså, menar Moore, ett fullständigt moraliskt haveri.

Moore vill därför föra upp resonemanget också på ettetiskt plan. Det retar honom att flera av kapitalismensförespråkare har mage att påstå att kapitalismen är fören-ligt med kristna värderingar där börsen framställs som ennärmast helig plats. De tre präster han intervjuar är allaöverens om kapitalismens förkastlighet. Det finns intenågot där som är förenligt med en kristen syn om allaslika värde. Kapitalismen är ondskan själv och bör utrotas,utbrister en av dem.

Detta för också ner det grundläggande ansvaret församhällsbygget på ett individplan. Oavsett vilket politiskteller ekonomiskt system vi lever i så är det vi konsumenteroch vårt begär efter billiga varor som är själva grundbul-ten i det konsumtionssamhälle som Moore menar har gåttöver styr. Och det är toleransen för medmänniskanslidande som sätter ribban för hur stora orättvisor vi tolere-rar.

Moore skissar en bild av ett land där vanliga människorställs mot varandra i ett gigantiskt utslagningsspel iställetför att hålla ihop. Sheriffer, låssmeder och flyttfirmor fårutdela det sista slaget mot folk som ska vräkas, fast dekanske varit grannar tidigare och borde förenas av lik-nande klasstillhörighet eller genuin lojalitet.

• Diskutera vidare hur ni själva ser på vad välstånd egent-ligen består i. Blir vi lyckligare av allt vi idag kan köpanästan utan eftertanke? Kan vi och borde vi fördela väl-ståndet på ett annat sätt eller är driften att skapa välståndför oss själva och våra närmaste det som också för sam-hället framåt i ett längre perspektiv? Vilken typ av visio-ner borde styra ett samhällsbyggande? Vilken plats haretiken i dagens politiska agenda?

• Kapitalismen är ond menar Moore. Har han rätt? Tardet fram människans sämsta sidor eller kan den vara enpositiv drivkraft?

• Moore menar att en nations ekonomiska system åter-speglas i invånarnas mentalitet vare sig det gäller plan-

ekonomi, kapitalism eller en kombination av bägge. Attkapitalismen varit ett fungerande system med en accep-tans hos USA:s invånare beror på att det funnits en tro hosden stora majoriteten att välståndet fanns inom räckhålloch alla hade chansen att bli förmögna, med hårt arbeteoch patriotism enligt den amerikanska drömmen. Hur vältycker ni att Moore argumenterar för denna historieskriv-ning i filmen?

Ekonomi är idag en del av var mans vardag. Aktieinnehavvar för ett par decennier sedan något som företagare ochvälbärgade ägnade sig åt. Numera är aktiehandel någotsom inbegriper alla, om inte annat när det gäller pen-sionssystemets uppbyggnad. Idag äger också till exempelnästan 25 procent av alla svenskar personliga aktieport-följer av varierande storlekar.

• Privatekonomi har allt mer kommit att handla om atttjäna pengar på sin bostad och att placera sin pension såatt man inte blir en förlorare. Häng med i aktiekursen, görklipp på din bostadsrätt, här är de bästa fonderna. Ingenundslipper budskapen omkring oss som uppmanar tillekonomiska ställningstaganden. Ekonominyheter omgeross ständigt. Barn skickas på aktiekollo och ungdomar iUSA utbildar sig i ekonomi med drömmen om ett jobb påWall Street. Fundera över hur ni upplever ekonomins roll ivåra liv. Är vårt aktieägande positivt, en del i demokrati-seringen, att alla, inte bara de rika, kan tjäna pengar påbörsen, en fråga om inflytande? Eller känner ni att dagensfokus lönsamhet och klipp även för den enskilde skymmerviktigare livsprioriteringar?

• Pengar är meningen med livet, sjunger man i filmen. Ärdet så? Hur påverkar ekonomiska ideal vårt sätt att agera iförhållande till våra medmänniskor? Gemensamt ägandeoch en ny politik som vill verka för större jämlikhet ärnågra goda exempel Moore lyfter fram i filmen. Bidrardessa faktorer till solidaritet eller är människan i grundenen egoistisk varelse?

USA 2009

Manus, regi & produktion: Michael Moore

Arkivproduktion: Pearl Lieberman

Foto: Daniel Marracino & Jayme Roy

Klippning: Jessica Brunetto, Alex Meillier, Tanya Meillier, Conor

O'Neill, Pablo Proenza, Todd Woody Richman & John W. Walter

Originalmusik: Jeff Gibbs

Tekniska uppgifter

Speltid: 127 minuter

Format: Vidfilm 1,85:1

Ljudsystem: Dolby Digital

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 30 oktober 2009

Distribution

Svensk Filmindustri, 169 86 Stockholm tel 08-680 35 00, fax 08-68

037 83 epost: [email protected]

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film i hela landet, Svenska Filminsti-

tutet, december 2009


Produktionsuppgifter

capitalism: a love story - svenska filminstitutet...a love story" visar två olika...

Documents