c-uppsats har man inte facebook, så finns man...
TRANSCRIPT
Örebro Universitet Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
”Har man inte Facebook, så finns man inte”
En kvalitativ jämförande fokusgruppanalys av deltagarnas användning och motivation till sociala medier
Kandidatuppsats C-nivå, 30 HP
Medie-och kommunikationsvetenskap HT -12 Handledare: Mats Eriksson
Författare:
Elin Eriksson Johanna Gyllvik
Sammanfattning
Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån
metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre
deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss
utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån
vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns
några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även
intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk.
Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika
fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier
på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt,
dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre.
Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress.
Abstract
The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus
groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected
during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted
of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their
fifties.
Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples
media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and
differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards
social networks was also registred.
The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus
groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate
themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every
individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research
show indications of comformity in both type of the groups.
Innehållsförteckning
1. Inledning .......................................................................................... 1
2. Bakgrund ......................................................................................... 2 2.1 Definition av begrepp ............................................................................................. 2
2.2 Sociala medier ......................................................................................................... 3
2.2.1 Svenskarnas användning av sociala medier .................................................................... 3
2.2.2 Facebook ........................................................................................................................... 4
2.2.3 Instagram .......................................................................................................................... 5
2.2.4 Twitter ............................................................................................................................... 5
3. Syfte och frågeställningar ............................................................... 6 3.1 Syfte .......................................................................................................................... 6
3.2 Frågeställningar ...................................................................................................... 6
4. Tidigare forskning ........................................................................... 6 4.1 Personligheten styr användandet .......................................................................... 6
4.2 Ökad användning av sociala medier ..................................................................... 7
4.3 Ångest, stress och beroende ................................................................................... 8
4.4 Ungdomars användning av sociala medier ........................................................... 8
4.5 Svenskarnas Internetanvändning .......................................................................... 9
4.6 Digitala och traditionella medier ......................................................................... 10
4.7 Oro kring Internet ................................................................................................ 11
4.8 Använder svenskarna Internet för mycket? ...................................................... 11
4.9 Tidigare forskning kopplat till vår studie ........................................................... 11
5. Teoretiska utgångspunkter .......................................................... 12 5.1 Uses and gratifications .......................................................................................... 12
5.2 Kritik till Uses and gratifications ........................................................................ 14
6. Metod .............................................................................................. 15 6.1 Fokusgrupper ........................................................................................................ 15
6.2 Vad är en fokusgrupp? ......................................................................................... 15
6.3 Därför valde vi fokusgrupper som metod ........................................................... 15
6.4 Gruppintervju eller fokusgrupp .......................................................................... 15
6.5 När bör man välja fokusgrupper som metod? ................................................... 16
7. Material .......................................................................................... 17 7.1 Antal deltagare i en fokusgrupp .......................................................................... 17
7.2 Gruppkonstellationer och urval .......................................................................... 18
7.3 Fokusgrupper i fyra olika städer ......................................................................... 19
7.4 Struktur – strukturerad eller ostrukturerad? ................................................... 19
7.5 Att formulera frågor ............................................................................................. 20
7.6 Kvalitet ................................................................................................................... 21
7.7 Fokusgrupperna i praktiken ................................................................................ 21
8. Kritik till metoden ......................................................................... 22 8.1 Reliabilitet och validitet ........................................................................................ 22
8.2 Svagheter och brister ............................................................................................ 23
9. Resultat ........................................................................................... 23 9.1 Begreppet sociala medier ..................................................................................... 23
9.2 Deltagarnas motivation ........................................................................................ 24
9.3 Att ”hålla koll” ...................................................................................................... 25
9.4 Tidsfördriv ............................................................................................................. 26
9.5 Skaffa sig ett användarkonto ............................................................................... 26
9.6 Uppdatering ........................................................................................................... 27
9.7 Hålla kontakt och kommunicera ......................................................................... 28
9.8 Privata grupper ..................................................................................................... 29
9.9 Olika sociala nätverk för olika ändamål ............................................................. 29
9.10 Sociala medier i skolan ....................................................................................... 30
9.11 Evenemang och händelser .................................................................................. 30
9.12 Ett sätt att visa upp sig ...................................................................................... 31
9.13 Så mycket tid lägger deltagarna ner på sociala medier .................................. 32
9.14 Enkelt att sprida information ............................................................................ 33
9.15 Sociala medier i mobilen .................................................................................... 33
9.16 Kontaktnät ........................................................................................................... 34
9.17 Internationellt och gränsöverskridande ........................................................... 35
9.18 Nätmobbning ....................................................................................................... 35
9.19 Sociala medier skapar ett beroende .................................................................. 36
9.20 Data sparas på Internet ...................................................................................... 36
9.21 Äldre är försiktiga med att uppdatera .............................................................. 37
9.22 Stress .................................................................................................................... 38 9.22.1 Jobbrelaterad stress .......................................................................... 38 9.22.2 Känner ej stress av sociala medier .................................................... 38 9.22.3 Stressad av att uppdatera .................................................................. 38 9.22.4 Stressad av att missa något ............................................................... 39 9.22.5 Stressad över att känna sig bevakad .................................................. 39 9.22.6 Stressad över att inte ha tillgång till sociala medier ........................... 39 9.22.7 Stressad över att vara borta .............................................................. 40 9.22.8 Att jämföra sig med andra kan bidra till stress ................................... 40
9.23 Om sociala medier skulle försvinna .................................................................. 41
9.24 ”Alla har facebook” ............................................................................................ 41
9.25 Privatliv ................................................................................................................ 41
10. Analys och diskussion ................................................................. 42 10.1 Olika syn på sociala medier ............................................................................... 42
10.2 Motivation och användning ............................................................................... 43
10.3 Enskilda individers behov .................................................................................. 44
10.4 Bekräftelsebehov ................................................................................................. 45
10.5 ”Har man inte Facebook, så finns man inte” ................................................... 46
10.6 Att vara försiktig ................................................................................................. 47
10.7 Traditionella medier ........................................................................................... 47
10.8 Sociala medier och stress .................................................................................... 48
10.9 Nyfikenhet ............................................................................................................ 49
10.10 Sociala medier och möjligheter ....................................................................... 50
11. Reflektioner över medieutvecklingen ........................................ 50
12. Slutsats ......................................................................................... 51 12.1 Förslag på fortsatt forskning ............................................................................. 52
13. Sammanfattning .......................................................................... 53
14. Källförteckning ............................................................................ 54
15. Bilaga ............................................................................................ 56
1
1. Inledning Det har skett en stor utveckling under de senaste åren när det gäller svenskarnas
Internetanvändning. För 18 år sedan var det endast 2 procent av svenskarna som hade tillgång
till Internet. Idag visar rapporter att användningen ökar. Förra året hade hela 89 procent av
befolkningen tillgång till Internet. I takt med detta ökar också användandet av sociala medier
och medlemmar på sociala nätverken blir allt fler. 1
Utvecklingen av sociala medier har expanderat snabbt och idag behöver du inte sitta framför
en dator för att ta del av dessa nätverk. Dagens teknik gör det möjligt att bära med sig de
sociala nätverken i telefonen eller med bärbara datorer. Sociala medier är utformade på ett sätt
för att det ska vara enkelt och snabbt att använda. Allt fler upptäcker nya potentialer och
möjligheter med sociala medier. Företag och organisationer börjar ta mer plats på nätverken,
men fortfarande används de främst av privatpersoner. Majoriteten av dessa människor som
använder sig av sociala medier är yngre, men allt fler äldre människor börjar hitta dit. 2
Monica Ancu professor vid Department of Journalism & Media Studies, University of South
Florida, skriver i en vetenskaplig artikel att det finns många studier kring hur unga vuxna och
högskolestudenter använder sig av sociala medier. Men forskning kring hur äldre människor
använder dessa nätverkssajter är knapp. Ancu skriver att användningen av Facebook ökar i
åldern 50 år och uppåt och att det är denna åldersgrupp av användare som är snabbast växande
just nu.3
Vi ser det som ett problem att det är en ojämn fördelning bland forskningen och frågar oss
själva om det bara finns ett sätt att använda sociala medier på. Vi vill med vår uppsats delvis
bidra med en studie till forskningen som undersöker hur äldre människor använder sociala
medier för att vi tycker att detta saknas. Samtidigt som vi vill jämföra äldres användning med
yngre människors för att urskilja likheter och skillnader. Vi har ej funnit några studier som
jämför yngre och äldre människors användning och motivation, därför anser vi detta vara ett
intressant ämne att undersöka genom en fokusgruppstudie.
När vi har gått igenom tidigare forskning som rör studier kring människors användning av 1 Findahl, Olle. Svenskarna och Internet, 2012, s. 8. 2 Findahl, s. 16. 3 Ancu, Monica, Older Adults on Facebook: A Survey Examination of Motives and Use of Social Networking by People 50 and Older, 2012, s. 1-3.
2
sociala medier har vi lagt märke till att de allra flesta studier är kvantitativa
surveyundersökningar. Detta ger oss skäl att istället göra en kvalitativ studie som kan söka
mer djupgående data.
2. Bakgrund 2.1 Definition av begrepp Ett centralt begrepp i denna uppsats är sociala medier. Eftersom vi använder begreppet
frekvent genom hela studien anser vi det lämpligt att definiera begreppet. Då vi tycker att
Nationalencyklopedin ger en bra förklaring på begreppet har vi valt att utgå ifrån denna
definition. Medvetet har vi valt att citera NE för att undvika att blanda in våra egna
tolkningar.
”Sociala medier, kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med
varandra genom t.ex. text, bild eller ljud. Genom sociala medier kommunicerar många till
många, på samma villkor och genom samma kanaler. Exempel på sociala medier är bloggar,
Internetforum, wikier, webbplatser för videoklipp, chattprogram, IP-telefoni och webbaserade
fotodagböcker.
Sociala medier har ofta formen av webbtjänster där ett företag äger de servrar som
tillhandahåller tjänsten och lagrar informationen, medan användarna själva genererar
webbplatsens innehåll och kommunicerar via den. Hit hör Facebook, Myspace, YouTube och
Twitter.”4
Danah M. Boyd och Nicole B. Ellison definierar i sin studie begreppet sociala nätverkssajter
som; webb-baserade tjänster där individer kan konstruera en offentlig eller halv-offentlig
profil inom ett avgränsat system. Användaren väljer själv vad denne vill dela med sig av för
information och vilka andra användare som man vill kommunicera med i systemet. Dessa
anslutningar mellan användare kan skilja sig från olika nätverk.5
4 Eriksson, Magnus, Nationalencyklopedin., hämtad 2013-01-17. 5 Boyd, Danah. M, Ellison, Nicole B, Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship, 2008, s. 211.
3
2.2 Sociala medier
Sedan introduktionen av sociala nätverk på webben har miljontals människor världen över
lockats att ansluta sig till olika nätverkstjänster. Dessa webbplatser har integrerats i
människors dagliga rutiner. Olika sociala medier i form av olika nätverk erbjuder sina
medlemmar och användare olika funktioner för att kommunicera och interagera med
varandra. Olika nätverk för människor med olika intressen och åsikter.6
2.2.1 Svenskarnas användning av sociala medier Vi har tagit del av rapporten Svenskarna och Internet 2012 som visar att internetanvändningen
bland svenskar ökar och det har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i
synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig.
7
(Andel av befolkningen (+18) som besöker sociala nätverk) (Andel i befolkningen i olika åldrar som besöker sociala nätverk)
Rapporten visar också att 80 procent av de som arbetar och har ett användarkonto på ett
socialt nätverk, exempelvis Facebook använder nätverket i huvudsak för privat ändamål.
Innehållet på dessa sidor är privat och mångas syfte är att upprätthålla kontakt med vänner
och familj. Användare på mikrobloggar som till exempel Twitter blandar i större grad arbete
med privatliv.8
6 Boyd, Danah. M, Ellison, Nicole B, s.210. 7 Findahl, s. 17. 8 Findahl, s. 47.
16
!"#$!%&'$& ()* +$,#'$#, 2012
De sociala nätverkens expansion har stannat uppUnder de senaste fem åren har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig. Men under det senaste året har denna ökning stannat upp och antalet medlemmar är i år unge-är lika många som förra året (2.3.. En liten ökning har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolv år (2.4).
En tredjedel av de på Facebook gör aldrig några statusuppdateringarLångt ifrån alla som besöker sociala nätverk och har en egen profil ägnar sig åt att göra statusuppdateringar av vad de håller på med för stunden. En tredjedel (31%) av medlemmarna gör det aldrig och en annan tredjedel (37%) gör det åtminstone någon gång i veckan. Flitigast är de unga där hälften gör någon eller några uppdateringar i veckan medan en tiondel av de äldre gör detsamma. Två tredjedelar av de äldre gör aldrig några statusuppdateringar även om de är medlemmar (Tabell 2.1).
Telefonen fortfarande det mest använda kommunikationsmedletMånga använder sig idag av de möjligheter att skicka textmeddelanden som den nya tekniken erbjuder med e-post, SMS, instant messaging, bloggar och twitter. Men ser vi till hela befolkningen under en vecka, är rösten och talet via en vanlig telefon det absolut vanligaste sättet att kommunicera med andra. 97 procent av befolkningen använder denna möjlighet. Därefter kommer textmeddelanden via e-post och SMS och långt därefter bloggar och twitter som bara används av några få procent av befolkningen (2.5).
Vilka är de vanligaste internetaktiviteterna i olika åldrar?Jämför vi hur internet används i olika åldrar är det några aktiviteter som är spridda i alla åldrar även om aktiviteten är något mindre hos de äldsta. Det gäller förutom e-posten att använda internet för att söka information om tidtabeller, om resor, hälsa och sådant som rör ens hobby och specialintresse. Hit hör också att slå upp ord och söka fakta och nyheter. Även några andra möjligheter som internet erbjuder som att använda sig av tv-bolagens playtjänster eller besöka videowebbplatser som Youtube utnyttjas av alla åldersgrupper. Det gäller också e-handeln.
Diagram 2.2. Andel av internetanvändarna (12+ år) som under de senaste åren ägnat sig åt några olika aktiviteter på internet.
Internetaktiviteter som blivit vanligare
21 25 22
9
39
17
8
50
36
52 44
34
21
49
26
15
57
25
55
45 39
23
53
28
16
48
40
0%
20%
40%
60%
80%
100%
soci
alt
nätv
erk
mus
ik
slå
upp
ord
TV
surfa
vide
o
ip-te
lefo
ni
läsa
tidn
ing
inst
ant
mes
sagi
ng
2009 2011 2012
10
27
39
53
62 64
0%
20%
40%
60%
80%
2005
2008
2009
2010
2011
2012
Diagram 2.3. Andel i befolkningen (+18 år) som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk. En jämförelse 2005 – 2012.
aldrig någon/några ggr i veckan
12-35 år En femtedel, 20% Hälften, 47%
36-55 år En tredjedel, 36% En tredjedel, 36%
56+ år Två tredjedelar, 65% En tiondedel, 11%
Tabell 2.1. Andel av Facebook-användarna i olika åldersgrupper som med olika frekvens gör statusuppdateringar
Hur ofta sker statusuppdateringar?
D! "#$%&'#()! #*)&"&)!)!+$# ,- I$)!+$!)
17
9
35
64
93 95 96 89
80
68
58
40
31 25
6
15
34
64
82 80
64
51
39
30
17 12 9
0%
20%
40%
60%
80%
100%
7-8
år
9-10
år
11-1
2 år
13-1
4 år
15-1
6 år
17-1
8 år
19-2
5 år
26-3
5 år
36-4
5 år
46-5
5 år
56-6
5 år
66-7
5 år
76+
år
någon gång dagligen
54
52
34
21
14
8
6
5
4
1
1
97
73
72
47
36
31
18
21
13
21
3
4
0% 20% 40% 60% 80% 100%
tala i telefon
e-post
SMS
socialt nätverk
instant messsaging
kommentera andra
intresse-community
statusuppdatera
ip-telefoni
MMS
skriva blogg
twitter någon gång i veckan
dagligen
I vissa avseenden skiljer sig de yngre, 12-35 år, från de äldre generationerna. Det är deras intresse för musik och deras vilja att aktivt själva bidra med innehåll till internet. De använder därför internet, mycket mer än de äldre, för att lyssna/ladda ner musik, fildela, lägga upp foton, posta inlägg i öppna diskussionsfora. De använder sig också av videosamtal och är mer intresserade att leta upp humorsidor på internet än de äldre.
Diagram 2.4. Andel i befolkningen i olika åldrar som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk.
Diagram 2.5. Andel av befolkningen (12+ år) som på olika sätt kommunicerar med andra.
Telefonen är det vanligaste kommunikationsmedlet
Diagram 2.6. Andel av internetanvändare i olika åldersgrupper som ägnar sig åt olika aktiviteter på internet.
Vilka aktiviteter på internet domineras av de yngre 12-35 år?
Diagram 2.7. Andel av internetanvändare i olika åldersgrupper som ägnar sig åt olika aktiviteter på internet.
Vilka aktiviteter på internet domineras av de allra yngsta 12-20 år?
De allra yngsta, 12-20 år, dominerar dock inom några områden. Det gäller titta/ladda ner videor, spela spel och använda sig av telefoni via internet. Det gäller också besök på sociala nätverk. De yngsta är också mer aktiva än andra att kommentera vad andra skrivit, statusuppdatera och använda sig av mikrobloggar som twitter. Samtidigt använder de internet minst lika mycket som andra för att söka fakta och slå upp ord.
69
64
47
45
42
90
70
61
46
44
41
87
40
35
25
16
24
59
19
17
10
3
16
24
0% 20% 40% 60% 80% 100%
lägga upp foton
humor
posta inlägg i öppna fora
fildelning
videosamtal
lyssna till musik
66+ år
36-65 år
21-35 år
12-20 år
91
88
84
77
68
53
26
83
76
78
66
52
46
16
56
46
43
34
33
27
6
30
24
16
11
21
19
4
0% 20% 40% 60% 80% 100%
sociala nätverk
kommentera vad andra skrivit
titta på video
statusuppdateringar
spela spel
ip-telefoni
Twitter 66+ år
36-65 år
21-35 år
12-20 år
4
9
Studien tar även upp hur ofta facebook-användare i olika åldersgrupper gör status-
uppdateringar. Långt ifrån alla som har ett konto och en egen profil på ett socialt nätverk
ägnar sig åt att göra uppdateringar. Allra flitigast är yngre människor som statusuppdaterar
oftare än äldre.10
2.2.2 Facebook Idag använder flera hundra miljoner människor Facebook världen över. Facebook grundades
år 2004 av Mark Zuckerberg, tillsammans med några av hans vänner. Webbplatsen var dock
endast tillgänglig för Harvard-studenter och hette då www.theFacebook.com. År 2005 köptes
domännamnet facebook.com upp och Facebook hade då spridits sig till andra universitet. I
september 2006 öppnades Facebook upp för allmänheten, trots att det var många som
protesterade. Det var då dock en åldersgräns på 13 år. 11
9 Findahl, s. 47. 10 Findahl, s. 16. 11 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17.
I!"#$!#" % &$'#"()%*#"
47
sjuksköterska, mekaniker, receptionist, reprotekniker, upphandlare. De flesta är tjänstemän men där finns också arbetare.
Betydligt fler av användarna av mikro-bloggar som Twitter blandar kontakter från arbetsliv och det privata, men även här riktar sig majoriteten (59%) mot det privata. De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner som VD, chef, projektledare, arbetsledare, rektor, koordinator. Men där finns även konsulter, lärare, tandläkare.
Annorlunda förhåller det sig med Linkedin som marknadsförs som ett yrkesnätverk där man kan bygga upp sin yrkesidentitet. Det domineras av yrkesinnehåll och professionella kontakter. För 60 procent av användarna är det i huvudsak frågan om yrkeskontakter och ett innehåll som är yrkesrelaterat. Men här finns också 20 procent av Linkedin-medlemmarna som blandar privat och yrkesrelaterat innehåll och kontakter och där finns en lika stor grupp (20%) som i huvudsak använder Linkedin för privata syften. (Se också Selg 2011)
Hur fördelar sig internettiden för den arbetande befolkningen i olika åldrar?
Hur används de sociala medierna?
Diagram 8.2. Genomsnittlig tid (tim/vecka) bland den arbetande befolkningen för internet i hemmet, på arbetet, mobilt och på andra platser.
Diagram 8.3. Andel av medlemmarna på Facebook, Twitter och Linkedin som använder det sociala nätverket för privata och/eller yrkesmässiga kontakter och innehåll.
12,4
9,5 8,6
6,1
13,9
12,4 11,3
9,2
6,2 4,9
3,8 2,8 2,9
1,7 1,1 0,7
0
5
10
15
26-3
5 år
36-4
5 år
46-5
5 år
56-6
5 år
hemma arbete mobil annat
i huvudsak privat 80%
både privat och arbete
18%
i huvudsak arbete
2%
i huvudsak privat 20%
både privat och arbete
20%
i huvudsak arbete
60%
i huvudsak privat
59%
både privat och arbete
25%
i huvudsak arbete
16%
I!"#$!#" % &$'#"()%*#"
47
sjuksköterska, mekaniker, receptionist, reprotekniker, upphandlare. De flesta är tjänstemän men där finns också arbetare.
Betydligt fler av användarna av mikro-bloggar som Twitter blandar kontakter från arbetsliv och det privata, men även här riktar sig majoriteten (59%) mot det privata. De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner som VD, chef, projektledare, arbetsledare, rektor, koordinator. Men där finns även konsulter, lärare, tandläkare.
Annorlunda förhåller det sig med Linkedin som marknadsförs som ett yrkesnätverk där man kan bygga upp sin yrkesidentitet. Det domineras av yrkesinnehåll och professionella kontakter. För 60 procent av användarna är det i huvudsak frågan om yrkeskontakter och ett innehåll som är yrkesrelaterat. Men här finns också 20 procent av Linkedin-medlemmarna som blandar privat och yrkesrelaterat innehåll och kontakter och där finns en lika stor grupp (20%) som i huvudsak använder Linkedin för privata syften. (Se också Selg 2011)
Hur fördelar sig internettiden för den arbetande befolkningen i olika åldrar?
Hur används de sociala medierna?
Diagram 8.2. Genomsnittlig tid (tim/vecka) bland den arbetande befolkningen för internet i hemmet, på arbetet, mobilt och på andra platser.
Diagram 8.3. Andel av medlemmarna på Facebook, Twitter och Linkedin som använder det sociala nätverket för privata och/eller yrkesmässiga kontakter och innehåll.
12,4
9,5 8,6
6,1
13,9
12,4 11,3
9,2
6,2 4,9
3,8 2,8 2,9
1,7 1,1 0,7
0
5
10
15
26-3
5 år
36-4
5 år
46-5
5 år
56-6
5 år
hemma arbete mobil annat
i huvudsak privat 80%
både privat och arbete
18%
i huvudsak arbete
2%
i huvudsak privat 20%
både privat och arbete
20%
i huvudsak arbete
60%
i huvudsak privat
59%
både privat och arbete
25%
i huvudsak arbete
16%
16
!"#$!%&'$& ()* +$,#'$#, 2012
De sociala nätverkens expansion har stannat uppUnder de senaste fem åren har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig. Men under det senaste året har denna ökning stannat upp och antalet medlemmar är i år unge-är lika många som förra året (2.3.. En liten ökning har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolv år (2.4).
En tredjedel av de på Facebook gör aldrig några statusuppdateringarLångt ifrån alla som besöker sociala nätverk och har en egen profil ägnar sig åt att göra statusuppdateringar av vad de håller på med för stunden. En tredjedel (31%) av medlemmarna gör det aldrig och en annan tredjedel (37%) gör det åtminstone någon gång i veckan. Flitigast är de unga där hälften gör någon eller några uppdateringar i veckan medan en tiondel av de äldre gör detsamma. Två tredjedelar av de äldre gör aldrig några statusuppdateringar även om de är medlemmar (Tabell 2.1).
Telefonen fortfarande det mest använda kommunikationsmedletMånga använder sig idag av de möjligheter att skicka textmeddelanden som den nya tekniken erbjuder med e-post, SMS, instant messaging, bloggar och twitter. Men ser vi till hela befolkningen under en vecka, är rösten och talet via en vanlig telefon det absolut vanligaste sättet att kommunicera med andra. 97 procent av befolkningen använder denna möjlighet. Därefter kommer textmeddelanden via e-post och SMS och långt därefter bloggar och twitter som bara används av några få procent av befolkningen (2.5).
Vilka är de vanligaste internetaktiviteterna i olika åldrar?Jämför vi hur internet används i olika åldrar är det några aktiviteter som är spridda i alla åldrar även om aktiviteten är något mindre hos de äldsta. Det gäller förutom e-posten att använda internet för att söka information om tidtabeller, om resor, hälsa och sådant som rör ens hobby och specialintresse. Hit hör också att slå upp ord och söka fakta och nyheter. Även några andra möjligheter som internet erbjuder som att använda sig av tv-bolagens playtjänster eller besöka videowebbplatser som Youtube utnyttjas av alla åldersgrupper. Det gäller också e-handeln.
Diagram 2.2. Andel av internetanvändarna (12+ år) som under de senaste åren ägnat sig åt några olika aktiviteter på internet.
Internetaktiviteter som blivit vanligare
21 25 22
9
39
17
8
50
36
52 44
34
21
49
26
15
57
25
55
45 39
23
53
28
16
48
40
0%
20%
40%
60%
80%
100%
soci
alt
nätv
erk
mus
ik
slå
upp
ord
TV
surfa
vide
o
ip-te
lefo
ni
läsa
tidn
ing
inst
ant
mes
sagi
ng
2009 2011 2012
10
27
39
53
62 64
0%
20%
40%
60%
80%
2005
2008
2009
2010
2011
2012
Diagram 2.3. Andel i befolkningen (+18 år) som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk. En jämförelse 2005 – 2012.
aldrig någon/några ggr i veckan
12-35 år En femtedel, 20% Hälften, 47%
36-55 år En tredjedel, 36% En tredjedel, 36%
56+ år Två tredjedelar, 65% En tiondedel, 11%
Tabell 2.1. Andel av Facebook-användarna i olika åldersgrupper som med olika frekvens gör statusuppdateringar
Hur ofta sker statusuppdateringar?
5
Facebook växte och fick fler medlemmar, men det var den 16 april 2007 som Facebook fick
sitt stora genombrott. Det var efter massakern på Virginia Tech då 32 människor dödades som
antalet facebook-medlemmar ökade radikalt. Eleverna som gick på skolan uppdaterade
nämligen om händelserna på sina facebook-konton, direkt på plats. Det gick därför snabbare
att få information på Facebook än via traditionella medier. Innan media ens var på plats hade
elevernas berättelser redan publicerats på Facebook och deras statusuppdateringar den bästa
informationskällan. Efter den dagen visste hela USA vad Facebook var.12
Facebook har utvecklats otroligt mycket och idag kan man bland annat chatta,
statusuppdatera, lägga ut bilder, ”checka-in” på platser för att visa vart man befinner sig,
skapa evenemang, visa åsikter genom att kommentera och ”gilla” saker som människor lägger
upp på Facebook.13
2.2.3 Instagram Instagram startades i oktober 2010 och grundades av Kevin Systrom och Mike Krieger.
Instagram är en app där foton kan delas och redigeras. Det finns även kommentarsfält och
”gilla” funktioner, som påminner om Facebook. Instagram är speciellt då den används enbart
på mobilen. Första dagen då Instagram introducerades var det redan 25 000 personer som
laddade ned appen. I april 2012 såldes Instagram till Facebook för 715 miljoner dollar. Då
hade Instagram över 30 miljoner användare, idag januari 2013 har Instagram över 100
miljoner användare.14
2.2.4 Twitter I juli 2006 startad Jack Dorsey Twitter som på svenska betyder ”kvittra”. Twitter är en mikro-
blogg där man på 140 tecken kan skriva en kort text (statusuppdatering) som ses av alla ens
följare. Twitter har skapat en del nya uttryck såsom hashtag och re-tweet. Hashtags skrivs
efter ett ord för att det ska bli lättare att finna tweets som handlar om samma ämne. De mest
populära ämnena samlas sedan på startsidan och på så sätt kan man enkelt se vilket som är det
hetaste samtalsämnet på Twitter just nu. ”Re-tweet” innebär att man sprider någon annans
tweet. I september 2011 hade twitter över 200 miljoner användare. 15
12 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17. 13 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17. 14 Olsson Jeffery Miriam, I huvudet på Instagrammiljadären. Hämtad 2013-01-17. 15 Twitter. Om Twitter. Hämtad 2013-01-17.
6
3. Syfte och frågeställningar 3.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader mellan de yngre och de äldre
deltagarnas användning av sociala medier och deras uppfattning och åsikter kring fenomenet
sociala medier.
3.2 Frågeställningar Vad innebär begreppet sociala medier för deltagarna?
Vad motiverar deltagarna att använda sociala medier?
Vad använder deltagarna sociala medier till?
Hur ofta använder deltagarna sociala medier?
Vad tycker deltagarna är positivt med sociala medier?
Vad tycker deltagarna är negativt med sociala medier?
4. Tidigare forskning 4.1 Personligheten styr användandet Vi har studerat en rad olika forskningsstudier som tidigare genomförts, som berör det ämne
som har kopplingar till det som vi ämnar undersöka i vår studie. En studie som tidigare gjorts
Who interacts on the Web?: The intersection of users’ personality and social media use från
2009 som handlar om hur människors personligheter påverkar på vilket sätt människor
använder Internet och sociala medier som till exempel sociala nätverkstjänster och
chattfunktioner för att socialisera, kommunicera och interagera med varandra.16
I Studien var hypotesen att människor som är mer extroverta/utåtriktade använder sociala
medier mer frekvent. Människor som är mer känslomässigt stabila använder sociala medier
mer sällan och människor som är mer öppna för nya upplevelser använder sociala medier mer
frekvent. 17
Frågeställningarna i studien var intressanta och kan till viss del likna de frågeställningar vi vill
ha svar på i vår studie. Är det någon skillnad på relationen mellan personliga faktorer och
användningen av sociala medier när man skiljer på män och kvinnor? Är det någon skillnad
16 Correa, (2009) 17 Correa, s. 248.
7
på relationen mellan personliga faktorer och användningen av sociala medier när man ser till
åldersskillnader? 18
Till skillnad från vår studie genomfördes denna genom en surveyundersökning, en
enkätundersökning där respondenterna bestod av ett antal studenter. Resultatet av denna
studie visar bland annat att faktorer som att vara utåtriktad eller inte, känslomässig stabilitet
och öppenhet är personliga faktorer som faktiskt spelar roll i användandet av sociala medier.
Faktorerna påverkar hur människor använder sig av olika funktionerna på de sociala
nätverkstjänsterna, till exempel chattfunktionen. Resultatet visar att 72.5 % av respondenterna
i denna studie använder sociala medier, 74.8 % av kvinnorna och 67.7 % av männen. 19
4.2 Ökad användning av sociala medier En annan studie som vi tittat närmare på är Participating in the conversation: Exploring
usage of social media networking sites från 2011 som handlar om att användningen av sociala
medier har ökat dramatiskt under senaste åren. Människor använder nätverk för att
kommunicera med vänner och bekanta. Den här undersökningen ser till att undersöka hur
olika konstruktioner av modeller påverkar beteende och attityd av konsumenters inställning
till sociala nätverk och avsikten att använda, fortsätta använda och rekommendera sociala
nätverk för andra. Genom framtagna strukturella modeller vill man undersöka om detta
resulterar i hypotetiska relationer. Till exempel om användarbarheten påverkar om människor
vill fortsätta använda nätverken eller om de kan tänka sig att rekommendera dessa för andra
människor.20
Precis som i förra studien är detta också en surveyundersökning genomförd bland studenter.
Denna forskning visar bland annat att njutning och tillfredställelse är en faktor som påverkar
attityder. Bland annat har den en betydande direkt effekt på avsikten att använda sociala
nätverk och att kunna rekommendera andra att börja använda nätverken. Användarna känner
en glädje av att använda sociala medier. Undersökningen visar också att användare är positivt
inställda till att vara en del av nätverken. Men man gillar inte det tryck de kan känna av att
använda nätverken utanför deras nivå av komfort. Drama ses som en faktor som har en
betydande och negativ påverkan på avsikten att fortsätta använda sociala nätverk och att
rekommendera dessa för andra.21
18 Correa, s. 248. 19 Correa, s. 250. 20 Curran, James, Lennon, Ron. M, Participating in the conversation: Exploring usage of social media networking sites, 2011, s. 21-22. 21 Curran, s.34.
8
Detta är ett väldigt intressant resultat som känns relevant att jämföra med det resultat vi
kommer att få ut av fokusgrupperna vi genomför. Vi ser en fördel för vår del att vi intervjuar
både äldre och yngre personer, och inte enbart en viss grupp där alla är i samma ålder. Vi ser
det intressant att jämföra resultatet mellan grupperna sett till ålder.
4.3 Ångest, stress och beroende I den föregående studien bekräftades att användningen av sociala medier ökat kraftigt och
intresset har blivit stort och många människor finner glädje och tillfredställelse i att använda
sociala nätverk. Men en annan studie vi funnit från år 2011 undersöker forskare hur sociala
nätverk kan påverka användarna på ett negativt vis. Like a Drug”? Is Excessive Online
Communication a saparate form of Internet Addiction handlar om hur online-kommunikation
kan skapa ett beroende hos människor och hur de påverkas av sociala medier. Sociala medier
kan skapa ångest, stress och ett beroende hos människor som använder det dagligen. I denna
vetenskapliga artikel skriver forskarna om en undersökning som genomförts för att ta reda på
vilka känslor som uppkommer när man använder/inte använder sociala medier för att
kommunicera.22
Precis som tidigare nämnda studier var även denna studie en surveyundersökning. Frågor som
respondenterna fick svara på var bland annat dessa:
”How often do you noticed that you have spent more time communicationg with others online
then intended?” och ”How often do you worry about how boring, empty and/or joyless your
life would be without online communication?”23
Detta är en relativt ny studie som genomfördes år 2011 och därför anser vi det intressant att ta
upp ett liknade tema i våra fokusgrupper. Det vore intressant att ställa frågan om vad
deltagarna i våra fokusgrupper tycker sociala medier relaterat till stress.
4.4 Ungdomars användning av sociala medier Changing Media Experiences of Young People in the Age of the Internet från 2010 är en
vetenskaplig artikel som berör en studie som undersöker hur unga människor använder
Internet för att umgås med varandra. Allt fler unga umgås och kommunicerar med varandra
via online-kommunikation, istället för att träffas i verkliga livet, ”face-to-face”. Vissa
22 Krämer, Nicole., Brand, Matthias. och Pawlikowski, Mirko, m.fl.”Like a Drug”? Is Excessive Online Communication a saparate form of Internet Addiction, 2011, s. 2. 23 Krämer, Brand och Pawlikowski, m.fl, s. 10-11.
9
forskare hävdar att ungdomar isolerar sig med Internet och att detta får negativa
konsekvenser. Andra forskare menar att ”online-världen” istället ger barn möjligheter till en
ny social värld: Internet öppnar upp för en ny mötesplats för diskussion, interaktivt spelande,
träffa nya människor, lärande och ett sätt att skapa sig en egen identitet.24
Denna studie går ut på att forskare har studerat unga människor som aktivt använder sociala
medier och kritiskt granskat detta. Resultatet visar att ungdomar oftast använder Internet för
olika ändamål; att lära sig, underhållning och ett sätt att undvika eller verklighetsflykt.25
En viktig del av den forskning som kom fram i denna artikel är att trots att ungdomar
använder Internet för att socialisera sig, så umgås de fortfarande med vänner och familj i
verkliga livet.26 De olika socialiseringsaktiviteterna på Internet bidrar till identitet- och
utvecklingsprocesser för ungdomar. Eftersom att ungdomar kan ansluta sig till andra
människor med gemensamma intressen oavsett vart i världen de befinner sig.27
Denna artikel är intressant för vår uppsats ur det perspektivet att man kan jämföra hur yngre
och äldre deltagare ser på hur unga människors användning av Internet i tidig ålder kan vara
positivt eller negativt. Det kan även kopplas ihop med föregående artikel om att Internet kan
skapa stress hos människor och en form av beroende. En relevant fråga i vårt fall kan vara om
detta enbart berör de yngre eller om de äldre deltagarna också kan känna av detta.
4.5 Svenskarnas Internetanvändning World Internet Institute (Wii) är ett forskningsinstitut som bedriver samhälls- och
beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och
samhälle. På deras webbplats kan man finna rapporten Svenskarna och Internet 201228. Denna
rapport är utförd av Stiftelsen för Internet-infrastruktur och innehåller intressant statistik som
kan vara av stort intresse för vår studie. Studien är representativ för svenska befolkningen och
kartlägger användningen av Internet och media samt hur det påverkar enskilda individer,
familjer och samhället.29
24 Basak Günes Basat, Changing Media Experiences of Young People in the Age of the Internet, 2010, s. 40. 25 Basak, s. 40. 26 Basak, s. 45. 27 Basak,s. 45. 28 Findahl, (2012) 29 Findahl, s 58.
10
Resultat från rapporten visar att i sjutton år har tillgången till Internet i befolkningen ökat för
varje år. Från 2 procent 1995 till 89 procent år 2011. Som mest, i slutet av 90-talet, skaffade
sig 20 procent av befolkningen tillgång till internet under ett år, vilket motsvarar ungefär 1,5
miljoner nya internetanvändare. Om man jämför med tidigare år är det intressanta att
användningen av Internet ökar, men inte spridningen. Speciellt den dagliga användningen
ökar, vilket gäller i alla åldrar. 30
Rapporten visar hur mycket människor använder Internet i olika åldrar. Ser man till den
dagliga användningen använder 92 procent av 16-24 åringar Internet. Jämfört med 45-54
åringar och 55-64 åringar som använder Internet dagligen sett, 75 respektive 66 procent.31
4.6 Digitala och traditionella medier Vidare i rapporten kan man läsa att allt fler människor tar del av traditionella medier via
Internet, så som att lyssna på musik och radio, titta på TV och läsa tidningar. Men trots detta
dominerar ändå de traditionella plattformarna på de flesta plan, till exempel TV och radio.
Den ända traditionella plattformen som egentligen blivit mer populär på webben är
kvällstidningarna.32
Internet har idag blivit en del av vardagen för många, men för ett par år sedan var det inte alls
lika självklart. Under många år hade svenskarna en avvaktande och i många avseenden
skeptisk syn på Internet och dess möjligheter att förändra samhället. För tio år sedan
betraktades Internet inte som en viktig informationskälla. Dagstidningen och televisionen
ansågs då som viktigast. Idag anses Internet vara lika viktigt som televisionen. Men allra
viktigt anses ändå personliga kontakter vara.33
30Findahl, s. 8. 31 Findahl, s. 9. 32 Findahl, s. 42. 33 Findahl, s. 51.
S!"#" $% &"'#("#'
51
Olika mediers viktighet som informationskälla 2012
Internet har blivit allt viktigare som informationskälla men de traditionella mediernas viktighet bestårFör tio år sedan betraktades inte internet som någon viktig informationskälla. Inte ens bland de som använde sig av internet. Dagstidningen var fortfarande viktigast tillsammans med televisionen. Idag är televisionen fortfarande viktigast men internet har blivit lika viktig som informationskälla. Och dagstidningen och radion har visserligen tappat något i viktighet men finns fortfarande kvar på en hög nivå. Allra viktigast är dock fortfarande de personliga kontakterna, vilket kan tyckas paradoxalt i en allt mer medierad värld.
Bakom denna stabilitet på ytan döljer sig förändringar. Det gäller i första hand hos de unga (12-25 år). Hos dem har internets intåg kommit att spela en stor roll. Personliga kontakter och internet är betydligt viktigare som informationskällor än allt annat. Med ökad ålder blir de olika informationskällorna mer likvärdiga i betydelse. I medelåldern, 46-55 år, bedöms alla medier vara viktiga. Det gäller också bland pensionärerna, där televisionens, dagstidningens och
Hur har bedömningen av olika mediers viktighet som informationskälla förändrats under 10 år?
radions viktighet är större än i andra åldersgrupper. Undantaget gäller internet, som förlorar i betydelse ju äldre man blir och som har mycket liten betydelse som informationskälla bland de äldsta.
Diagram 9.2. Genomsnittlig bedömning i befolkningen år 2002 och 2012 av internets viktighet på en femgradig skala.
Diagram 9.3. Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som informationskälla på en femgradig skala.
4,1 3,8 3,7 3,5
2,6
4 3,4 3,6
3,3 3,6
0
1
2
3
4
5
pers
onlig
a ko
ntak
ter
dags
tidni
ngen
TV
radi
on
inte
rnet
2002 2012
4 4,2 4,2
4
3,6 3,3
2,8
1,8
1
2
3
4
5
12-1
5 år
16-2
5
26-3
5 år
36-4
5 år
46-5
5 år
56-6
5 år
66-7
5 år
76+
år
personliga kontakter
TV
internet
dagstidning
radio
11
(Tabellen ovan visar Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som informationskälla på en femgradig skala34)
4.7 Oro kring Internet För ett decennium sedan var oron bland människor hög, folk trodde att allt de gjorde på nätet
kontrollerades och övervakades. Idag har denna oro minskat, men vissa människor uttrycker
ändå en oro för att regeringen eller företag ska ha koll på vad privatpersoner håller på med.
Det människor fortfarande oroar sig över i hög grad är att barn lätt kan komma åt sådant som
faktiskt inte är lämpligt. Denna oro finns i alla åldersgrupper, men främst i föräldrar-
generationerna. 35
4.8 Använder svenskarna Internet för mycket? Internet-användningen ökar, intresset blir allt större och det anses mer och mer viktigt.
Människor använder Internet både hemma i privatlivet och på arbetet. Vissa menar på att det
tar alldeles för mycket av deras tid och att det nästintill skapar ett beroende. En del människor
medger att de tillbringar mer tid på Internet än vad de egentligen vill, eller alldeles för mycket
tid än vad de borde. 36
Resultaten från denna studie av svenskars internetanvändning kan vara intressanta att jämföra
med resultatet som vi kommer att komma fram till i vår studie. En del av ovanstående resultat
rör Internet och traditionella medier, men kan ändå vara viktiga att ha i åtanke i vår analys.
Denna rapport är väldigt färsk (2012) och är därför relevant för att jämföra med våra resultat
vi kommer fram till i vår studie.
4.9 Tidigare forskning kopplat till vår studie Denna tidigare forskning anser vi vara som en grund för vårt syfte och frågeställningar.
Studier och resultat som vi sammanfattat i denna del påminner om det vi vill undersöka i vår
studie, men skiljer sig exempelvis på det sätten att de använder andra metoder och
respondenter i andra åldrar. Vi har valt att se till dels internationella studier, men även valt att
ta med en nationell rapport för att stödja upp forskningen kring den svenska befolkningen.
Det finns oerhört mycket litteratur kring ämnet, men vi anser att eftersom ämnet ständigt
utvecklas så känns det nödvändigt att ta med tidigare forskning som är relativt ny. Mycket av
den forskning vi tagit del av handlar om hur yngre människor använder sociala medier, men
34 Findahl, s. 51. 30 Findahl, s. 52. 36 Findahl, s. 55.
12
vi saknar dock studier som tar upp hur äldre människor använder det. Därför anser vi att vår
studie kan bidra till forskning kring detta.
5. Teoretiska utgångspunkter 5.1 Uses and gratifications I den tidigare forskningen vi har fördjupats oss i har man använt sig av olika teoretiska
utgångspunkter. Vi har i denna studie valt att använda oss av teorin uses and gratifications.
Många medieforskare har undersökt och forskat kring vad medier gör med publiken. Vissa
forskare menar att publiken är passiv och att det är mediet i sig som påverkar publiken. Andra
forskare menar att publiken, eller mottagarna av mediet, inte alls är passiva, utan ser publiken
som aktiv. Dessa forskare talar för vad publiken gör med mediet, istället för vad mediet gör
med publiken. Denna inriktning eller teori brukar på engelska benämnas uses and
gratifications. Inriktning fokuserar på vad eller hur publiken använder sig av det tänkta
mediet och hur man blir tillfredsställd av det.37
Forskare inom uses and gratifications baserar sin forskning på att det finns en förankrad
uppfattning om att massmedier serverar publiken ett innehåll, som sedan den enskilde
individen väljer att ta till sig utifrån olika behov och sin egna personliga situation. Det
centrala i teorin uses and gratifications rör publikens val av medie. Även sättet att motta
innehåll då publiken, enligt teorin, är aktiv och gör ett medvetet och motiverat val, när
publiken väljer bland de kanaler som finns.38
Centrala frågor som uses and gratifications besvarar kan exempelvis vara ”Varför använder
människor medier?” och ”Hur använder publiken medierna?”39. Detta är frågor som liknar det
som vi vill besvara i vår studie och därför en anledning till varför vi har valt just uses and
gratifications som teori. Man kan dela upp forskningen kring uses and gratifications i en
klassisk och en modern period.40 Den allra första forskningen på detta fält gjordes redan på
1940-talet. Det gjordes studier som kom fram till att såpoperor och fråge-quiz var populära
radioprogram. Det gjordes även undersökningar om vad dagstidningar ”betydde” för
människor. Upptäckten att tidningar inte bara var en källa till information, utan även gav
37 Severin, Werner J. & Tankard, James W., Communication theories: origins, methods, and uses in the mass media, 5. ed., Addison Wesley Longman, New York, 2001, s. 293 38 McQuail, Denis, McQuail's mass communication theory, 6. ed., Sage, London, 2010, s. 318. 39 McQuail, s. 423. 40 McQuail, Denis & Windahl, Swen, Communication models for the study of mass communications, 2. ed., Longman, London, 1993, s. 133.
13
läsare en känsla av trygghet, ämnen att diskutera med andra, och att det skapade en daglig
rutin för människor, var starten för uses and gratifications.41
Ett viktigt steg i utvecklingen av teorin uses and gratifications, som innebar att man gick över
till en mer modern fas under 60 -70-talet, var övergången från effektforskningen. Istället
studerades enbart publiken. Utifrån en aktiv, självständig publik som gör sina egna val och
inte påverkas av själva mediet.42 Där man ser att medierna står till tjänst inför samhället i sitt
sätt att serva publiken för att tillfredsställa den, utifrån publikens tyckte och smak.43
En viktig artikel som publicerades av Blumler och Katz är The Uses of Mass Communication,
i vilken den beskriver teorin på detta vis:
”They are concerned with (1) the social and psychological origins of (2) needs, which
generate (3) expectations of (4) the mass media or other sources which lead to (5) differential
patterns of media exposure (or engangement in other activities) resulting in (6) need
gratifications and (7) other consequences, perhaps mostly unintended ones.”44 Detta är en
väldigt vanligt förekommande förklaring vad teorin går ut på och vi har funnit den i flera
böcker som tar upp just forskningen kring medier och dess publik.
I Denis McQuail’s Mass Communication Theory utgår uses and gratifications ifrån valet av
medier och att innehållet är i allmänhet rationellt och kan oftast förklaras med att man vill få
ut något av själva mediet och dess innehåll. Med andra ord tillfredställelse och att publiken är
målinriktad. Publiken är alltså aktiv i sitt val, medveten och utifrån personliga behov och dess
omgivning väljer individen själv vad som motiverar just denne att använda ett medie. I stort
sätt kan man säga att det är viktigare att tillgodose personliga och sociala behov, än kulturella
eller estetiska egenskaper. Man kan mäta publiken vad gäller många faktorer, så som motiv
till användning, tillfredställelse, medieval och andra bakgrundsvariabler.45
Enligt Fiske kan man inte värdera eller döma massmedias kulturella betydelse. Om en TV-
serie tillfredsställer ett behov hos en vis grupp av människor så kan man inte kalla det för
skräp, trots att den inte tillfredsställer hela massan. Även om ett TV-program kan anses
”mindre” intellektuellt eller kulturellt bland vissa människor så är det fortfarande viktigt ifall 41 McQail 2010, s. 423. 42 McQuail & Windahl, s.133-134. 43 McQuail, s. 423. 44 McQuail, s. 318. 45 McQuail, s. 424.
14
det tillfredsställer en viss grupp av människor. Fiske menar också att medieproducenten inte
är medveten om hur hans program kan användas, och hur olika publikmedlemmar kan
använda samma program för att tillfredsställa olika behov. 46
En känd forskare inom teorin uses and gratifications, B.S Greenberg, gjorde en undersökning
år 1974. Han undersökte vad ungdomar sökte för slags tillfredsställelse när de tittade på TV.
Han hittade åtta stycken olika anledningar till varför ungdomar valde att titta på TV. Dessa
var: ”a) tidsfördriv b) att glömma c) att lära sig saker d) att lära sig om sig själv e) för
uppväckande f) avslappning g) för sällskap och h) för att det är en vana”. 47
Vi kan dra likheter mellan Greenbergs undersökning och det vi vill undersöka. Hans
undersökning handlar om motivation och varför unga väljer just TV som medie. Vi kommer
också att hantera liknande frågor i våra fokusgrupper. Men istället för det traditionella mediet
TV, kommer vi att undersöka sociala medier. Vi tycker ändå att denna undersökning är
relevant då den handlar om ämnet "behov."
5.2 Kritik till Uses and gratifications Teorin har fått kritik framförallt för att vara icke-teoretisk och för att vara vag i att definiera
nyckelbegreppet ”behov”. Begreppet behov kan tolkas på väldigt många olika sätt och därför
finns det inget givet tolkning att utgå ifrån.48
Ytterligare ett problem med uses and gratifications är att både sociala och psykologiska behov
är kontextspecifika och individualistiska. En kritik av uses and gratifications tillvägagångssätt
är att det fokuserar alltför snävt på individen. Denna teori frambringar inga data som går att
generalisera, utan visar bara individers personliga behov och åsikter.49
Kritikerna till uses and gratifications menar också att publiken inte alls har den fria viljan att
välja mellan vilka medier som helst. Kritikerna menar att publiken tenderar att ta till sig det
kulturellt dominerande medieinnehåll som serveras och att publiken inte alls väljer vad de
själva vill. 50
46 Fiske, John, Kommunikationsteorier: en introduktion, Ny, rev. uppl., Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1997, s. 205. 47 Ross, Karen & Nightingale, Virginia., Media and audiences: new perspectives, Open University Press, Buckingham, 2003, s. 30. 48 Severin & Tankard, s. 298. 49 McQuail, s. 318. 50 Severin & Tankard, s. 298.
15
6. Metod 6.1 Fokusgrupper Vi har valt att göra en kvalitativ studie och därmed valt att använda oss av fokusgrupper som
metod för att genomföra vår undersökning. Som vi tidigare klargjort under Syftet är det tänkt
att denna studie ska undersöka hur människor i olika åldrar använder sig av sociala medier. Vi
har genomfört intervjuer med fokusgrupper, för att kunna analysera och dra slutsatser kring
likheter och skillnader i hur deltagarna använder sig av sociala medier och deras uppfattning
och åsikter kring detta.
6.2 Vad är en fokusgrupp? Syftet med fokusgrupper är att samla en grupp med människor som under en tid får diskutera
ett redan bestämt ämne med varandra. Samtalet leds av en moderator, som beroende på
involveringsgrad introducerar nya aspekter på ämnet som deltagarna i gruppen sedan får
diskutera. Ordet fokus innebär att gruppen ska diskutera just ett ämne som är bestämt på
förhand. Fokusgrupper har blivit allt vanligare, metoden används bland annat inom ett antal
samhällssektorer. Genom fokusgrupper kan man undersöka människors föreställningar,
attityder och värderingar inför ett visst ämne.51
6.3 Därför valde vi fokusgrupper som metod Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att vi ville använda oss av en kvalitativ metod. Detta för
att vi ville undersöka frågor som användning, motivation och uppfattning och då anses en
kvalitativ metod vara mer effektiv än en kvantitativ forskningsmetod. Självklart kunde vi valt
att göra någon form av enkät eller liknande, men vi vill gå mer på djupet och därför anser vi
att en kvalitativ metod är att föredra.
6.4 Gruppintervju eller fokusgrupp Det är icke önskvärt att blanda ihop gruppintervjuer med fokusgrupper, det finns skillnader
dessa i mellan. Fokusgrupper är en forskningsteknik, alltså en metod som kan använda för att
bedriva forskning. Målet med en fokusgrupp är alltså att samla data för vidare analys och
forskning. Detta till skillnad från en gruppintervju som kan ha ett annat syfte, så som en
terapi- eller arbetsgrupp. I en fokusgrupp är ämnet också alltid förutbestämt, vilket det inte
alltid behöver vara i en gruppintervju.52
51 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, 2., uppdaterade och utök. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 12. 52 Wibeck, s. 25-26.
16
Efter att vi tog beslutet att använda en kvalitativ metod valde vi mellan att göra enskilda
intervjuer eller fokusgrupper. Valet föll på fokusgrupper med motivet att man kan få ut
mycket av deltagarnas tankar som uppkommer ur diskussioner. Frågor som vi som
moderatorer kanske inte tänkt på kan uppkomma eller ställas mellan deltagarna själva och det
kan vara intressant att se vilken riktning de olika fokusgruppsintervjuerna tar. Då vi har valt
ett ämne där kunskapen även kan skifta mellan de olika deltagarna anser vi det mer intressant
att se till vilka diskussioner som uppkommer under intervjuerna.
6.5 När bör man välja fokusgrupper som metod? I metodlitteraturen som vi har gått igenom har vi läst om olika motiv till att välja just
fokusgrupper. Några skäl som vi tycker är relevanta att ta upp i denna metoddel pekar på
varför fokusgrupper lämpar sig väl för vår studie.
”När det finns stora olikheter mellan människor”
Fokusgrupper kan vara en väl vald metod då syftet är att genomföra en studie som kan
uppvisa att människor lever och tänker på olika sätt. 53 Detta är en av anledningarna till varför
vi valt fokusgrupper. Vi anser det vara en metod som är relevant i relation till vad vi ska
undersöka, skillnader och likheter mellan deltagare i olika åldrar.
”När olikheter ska förstås”
Ämnen kan uppfattas på olika sätt av olika människor. Fokusgrupper kan få människor att
förstå hur människor ser på fenomen, ur olika synvinklar.54 Vårt syfte är främst att jämföra
skillnader och likheter mellan grupperna, men det kan även komma att dyka upp intressanta
olikheter inom varje fokusgrupp som kan vara av värde att nämna i analysen.
”När handlande och motivation ska undersökas”
För att undersöka hur människor skulle handla i en viss typ av situation, eller åtminstone vad
de säger att de skulle göra, vilka motiv de ger för att handla på ett visst sätt.55 I denna studie är
det av intresse att undersöka hur deltagarna använder sig av sociala medier och vad som
motiverar de.
53 Wibeck, s. 53. 54 Wibeck, s. 53. 55 Wibeck, s. 52.
17
”Minska intervjuarens styrande roll”
Moderatorn i en fokusgrupp behöver inte ta samma initiativ till att ställa frågor, samtalet
mellan gruppdeltagarna brukar flyta på rätt bra. Moderatorns roll är att inflika med nya
frågeställningar när diskussionen mellan deltagarna mattas av eller om diskussionen leder
utanför ämnet i fråga. 56 Vi anser att det positivt att inte styra deltagarna för mycket, utan låter
deltagarna tala fritt inom grupperna i hopp om att det kan dyka upp nya intressanta frågor.
”Hur deltagarna i en viss grupp tillsammans tänker kring ett fenomen”
I en fokusgruppstudie inriktas intresset på gemensamma, kulturellt förankrade föreställningar
och attityder och alltså inte vad den enskilde individen tycker.57 Vilket vi anser vara viktigt att
förklara för deltagarna redan innan samtalet i gruppen inleds. Alltså att främst jämföra
grupperna sinsemellan och inte individerna inom grupperna. Givetvis kan det dyka upp
intressanta saker i någon grupp där deltagarna har helt skilda åsikter och då kan det vara
intressant att ta upp till analys.58
7. Material 7.1 Antal deltagare i en fokusgrupp Hur många man bör vara i en fokusgrupp beror helt på ämnet som ska diskuteras och
situation. Det finns flera teorier om hur många man bör vara i en grupp. Olika forskare och
författare menar att antalet personer i en grupp kan variera. Richard A. Krueger menar att det
traditionellt brukar delta sex till tolv personer i varje grupp, men idealet är mellan sex och nio
personer. Men Krueger menar också att mindre grupper har blivit allt mer populära, då det
både är lättare att hitta personer som vill vara med och att deltagarna kan känna sig mer
bekväma om det är runt fyra till sex personer i en grupp. Mer än tolv personer bör undvikas
då risken finns att personer känner att det inte får komma till tals, och då börjar tala med
varandra i mindre konstellationer inom gruppen istället.59
Victoria Wibeck menar att mindre grupper är det optimala, mellan fyra till sex personer, inte
färre och inte flera. Wibeck skriver att ett antal på färre en tre kan orsaka att en av personerna
56 Wibeck, s. 53. 57 Wibeck, s. 54. 58 Wibeck, s. 55. 59 Krueger, Richard A., Focus groups: a practical guide for applied research, 2. ed., Sage, Thousand Oaks, Calif., 1994, s. 78-79.
18
blir en ”medlare” i diskussionen och om antalet överstiger sex personer finns risken att
subgrupper skapas eller att personer inte alls får komma till tals. 60
I vår studie har vi genomfört intervjuer med fyra olika fokusgrupper, vid fyra olika tillfällen
inom loppet av en tvåveckors-period. Då syftet är att jämföra personer i olika åldrar har vi
valt att ha två grupper med yngre personer och två grupper med äldre personer. Vår första
tanke var att de yngre grupperna skulle bestå av personer i ålder 20-25 och de äldre grupperna
i åldern 50-60. Varför vi valde just dessa ålderskategorier var för att vi tror att man kan se
likheter och skillnader i dessa deltagares sätt att använda, men även tänka kring sociala
medier, vilket kan vara intressant att undersöka.
7.2 Gruppkonstellationer och urval I den litteratur vi har gått igenom råder delade meningar om hur man ska välja deltagare till
fokusgrupperna. Vissa författare och forskare menar att man ska vara försiktig med att välja
redan existerande grupper, där personerna känner varandra sedan innan. Till exempel
arbetsgrupper eller kollegor, chefer och anställda. 61 Andra menar att det inte spelar någon roll
och kan till och med vara positivt om personerna känner varandra om det är en fungerade
social enhet. Om personerna är främlingar för varandra kan det lätt bli stelt och deltagarna kan
känna sig obekväma att tala öppet om ett ämne inför varandra.62
När valet föll på fokusgrupper som metod funderade vi direkt på hur vi skulle gå till väga för
att välja personer till grupperna. Det finns en rad olika sätt att sammanställa grupper.
Tankarna gick fram och tillbaka vad som skulle vara bäst för oss och hur vi skulle få tag på
personer. Vi läste in oss på litteratur som övervägde för- och nackdelar med olika
gruppkonstellationer. Vi ska tillägga att vi strategiskt valt ut personer som använder sig av
minst ett socialt medie eller har ett användarkonto på ett socialt nätverk. Vi ansåg att det
skulle vara lättast för oss att välja ut personer som vi känner eller finna personer genom
bekanta till oss velat ställa upp. Vi såg inget negativt med att sammanställa grupper där vi
som moderatorer känner någon eller flera av deltagarna. Om detta skulle ses som ett problem
har vi löst det genom att den av oss moderatorer som känner någon i en fokusgrupp, har ej
agerat moderator i just den gruppen, utan enbart varit med och iakttagit diskussionen på en
stol i ett hörn av rummet. Detta för att ingen deltagare ska påverkas på något sätt av att denne
60 Wibeck, s. 62. 61 Krueger, Richard A, s. 86-87. 62 Wibeck, s. 65.
19
känner moderatorn personligen. Vi anser att det är väldigt viktigt att agera seriöst och påverka
våra fokusgrupper så lite som möjligt.
7.3 Fokusgrupper i fyra olika städer Vi har valt att utföra fokusgruppsintervjuerna på fyra geografiskt-sett olika platser. En i
Karlstad, en i Örebro, en i Södertälje och en i Upplands Väsby. Vi hade likaväl kunnat
genomföra fokusgrupperna i samma stad, men då vi har haft lätt att få ihop personer i dessa
olika städer har vi sett det som en fördel att åka till olika orter. Vi ser även en fördel i att åka
till personerna som har ställt upp att delta, detta för att underlätta för dessa personer och inte
behöva besvära deltagarna att behöva komma till oss.
I två av de fokusgrupper som vi använt oss av känner deltagarna varandra sedan innan. I
Karlstadgruppen är deltagarna fyra personer som studerar tillsammans och i Södertälje är det
sex personer som arbetar på samma företag. Att välja grupper med deltagare som känner
varandra sedan innan, kan vara positivt för att de redan är en socialt existerande enhet och de
har inga problem att tala inför varandra. Nackdelen kan vara att det skapas ett grupptryck och
att deltagare inte vågar uttrycka deras egentliga åsikter. Vi var noga med att se till att inte
blanda chefer och anställda i Södertäljegruppen, detta för att undvika någon form av hierarki
mellan deltagarna. Fokusgrupperna i Örebro och i Upplands Väsby är grupper där ingen av
deltagarna känner varandra sedan tidigare.
Örebro Karlstad Södertälje Upplands Väsby Josefin 20 år Anders 20 år Annika 49 år Tom 53 år Robert 20 år Erik 21 år Mona 54 år Ylva 57 år Emma 21 år Malin 22 år Mikael 54 år Bodil 61 år Rikard 21 år Sofie 23 år Ulrika 58 år Marie 62 år Sam 21 år Gerd 59 år Karin 61 år (Deltagarna heter egentligen något annat i verkligheten)
7.4 Struktur – strukturerad eller ostrukturerad? Fokusgrupper kan struktureras på olika sätt, beroende på hur mycket man vill att moderatorn
ska styra den. I en ostrukturerad fokusgruppsintervju är det tänkt att gruppmedlemmarna får
tala mycket fritt med varandra utifrån ett givet ämne. Moderatorn ställer inte frågor utan
lyssnar till vad deltagarna själva har att säga och tycker om det ämne som diskuteras.63
63 Wibeck, s. 56-57.
20
Strukturerade fokusgruppsintervjuer är som namnet tyder på väldigt strukturerade. Denna typ
av intervju kan användas då målet är att kontrollera intervjun och styra frågorna och ämnen
som ska diskuteras. Men också om moderatorn vill styra gruppdynamiken och se till så att alla
i gruppen får chans att komma till tals och delta lika mycket.64
När vi valde vilken struktur vi skulle ha under själva fokusgrupperna bestämde vi oss för en
blandning mellan strukturerad och ostrukturerad. Samtidigt som vi ville ställa vissa
förutbestämda frågor kring ett bestämt ämne, ville vi att gruppdeltagarna själva skulle ha
möjligheten att ställa frågor till varandra inom gruppen och på så sätt skapa en diskussion
utan att vi som moderatorer lägger oss i. Vi ville inte ha en helt ostrukturerad struktur
eftersom om en situation skulle uppstå att någon inte får komma till tals eller att diskussionen
avtar ville vi kunna gå in med en ny fråga, så att samtalet kom igång igen.
7.5 Att formulera frågor När frågorna formuleras för fokusgrupperna är det en fördel om man skapar en form att
intervjuguide. I denna formuleras frågor till intervjuerna och en grundprincip är att ställa mer
generella frågor i början av intervjun och sedan gå över till mer specifika frågor, för att sedan
avslutas med någon enklare fråga och slutligen en avslutande fråga om någon i gruppen vill
tillägga något. Denna intervjuguide bör ses som en hjälp och behöver inte följas exakt. Alla
grupper består av olika personer och som moderator bör man vara medveten om att vad som
helst kan hända under intervjun, ibland kanske vissa frågor faller bort eller att andra frågor
kommer upp. Vissa grupper ägnar eventuellt mer tid åt ett ämne eller fråga som intresserar
dessa deltagare, medan andra grupper enbart ger korta svar och sedan vill gå vidare.65
När vi formulerade frågorna för fokusgrupperna följde vi denna princip och arbetade ihop en
intervjuguide. För och främst skrev vi en informerande text som vi läste upp för deltagarna
innan varje intervju. I denna text står det allmän information om vad en fokusgrupp är, vad
själva intervjun går ut på och ett par regler eller snarare upplysningar. Till exempel att alla
deltagare är anonyma och att man givetvis har rätt att avböja att svara på en fråga som känns
obekväm, om så är fallet.
64 Wibeck, s. 56-57. 65 Stewart, David W., Shamdasani, Prem N. & Rook, Dennis W., Focus groups: theory and practice, 2. uppl., Sage Publications, Thousand Oaks, Calif., 2007, s. 61-63.
21
Frågorna är formulerade med utgångspunkt kopplade till våra frågeställningar. Vi har följt
principen att inleda fokusgrupperna med enkla frågor för att mjuka upp deltagarna, så att det
ska känna sig bekväma i situationen. För att sedan gå över till huvudfrågorna och sedan
avslutande fråga. Ett medvetet val från vår sida är att göra några av frågorna ganska lika
varandra. Detta kan anses som upprepande, men tanken är att vi ska få ett bra material att
analysera. Ett exempel på detta kan vara ”Varför deltagarna tror att människor i allmänhet
använder sociala medier?” och ”Hur deltagarna själva använder sociala medier?”, vi ville i
efterhand se om det finns någon skillnad på hur deltagarna ser på andras användande jämfört
med deras eget användande. (Intervjuguiden och allmän information till deltagarna finns bifogad - se bilaga)
7.6 Kvalitet För att försäkra sig om att kvalitén i en undersökning är god, är det vissa kriterier man bör
tänka på. Valet av deltagare, engagerade moderatorer, väl formulerade frågor till ämnet, valet
av miljö, men också att deltagarna är väl medvetna om syftet med fokusgruppsintervjun. Det
är också viktigt att deltagarna är tillfreds med själva metoden. 66 Vi har försökt att tänka på
detta i största möjliga mån och därmed valt deltagare som velat ställa upp och visat ett
intresse av att medverka i dessa fokusgrupper. Men viktigt är också kvalitén på frågorna för
att kunna få ut ett resultat som mynnar ut i en intressant analys.
7.7 Fokusgrupperna i praktiken Rent praktiska saker som kan vara intressanta att veta är att alla intervjuerna tagit mellan 45-
60 minuter att genomföra. Alla intervjuer har spelats in och direkt efteråt transkriberats, det
vill säga skrivits ner ordagrant. Transkriberingsmaterialet finns att ta del av om så önskas,
materialet består av cirka 100 sidor text. Vi har medvetet gjort resultatdelen ganska lång och
ingående för att man som läsare inte ska behöva gå igenom allt transkriberingsmaterial för att
hänga med.
Vi har valt att fokusera på vad deltagarna säger och alltså inte anteckna det icke-verbala. Det
är det som deltagarna säger som ligger till grund för resultatet och analysen. Det skulle
givetvis vara intressant att analysera det ickeverbala också, men då skulle studien bli betydligt
mer omfattande vilket vi ej har utrymme för. Materialet som vi samlat in har vi under
rubriken Resultat valt att dela upp i teman med olika rubriker. Detta för att sedan kunna
analysera resultatet och besvara våra frågeställningar i en analys och slutsats.
66 Wibeck, s. 142.
22
8. Kritik till metoden 8.1 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är två viktiga begrepp inom kvantitativa undersökningar då den
mäter hur replikerbar en undersökning är, alltså att man kan göra om en studie och ändå
komma fram till samma slutsats. Men många forskare är osäkra på hur viktiga begreppen är
inom kvalitativa studier. Det är svårt att mäta till exempel extern reliabilitet eftersom en
kvalitativ undersökning inte går att upprepas. Man kan inte frysa en social miljö och sociala
interaktioner för att sedan göra den replikerbar.67 En del forskare säger att kvalitativa studier
ska värderas utifrån andra kriterier än reliabilitet och validitet som de kvantitativa forskarna
använder sig av. Forskarna Guba och Lincoln ger ett förslag på att kvalitativa studier istället
ska använda sig utav trovärdighet och äkthet.68
Ett sätt att öka reliabiliteten kan vara att jämföra analyser inom och mellan fokusgrupperna
som ingår i studien. En annan fördel är att samma moderator får leda alla fokusgrupper som
ingår i den studie som genomförs.69 Vi båda ser till att medverka vid samtliga fokusgrupper,
därför att vi lättare ska kunna transkribera materialet efteråt. (Men som vi tidigare nämnt är
det bara en av oss som fungerar som moderator vid varje tillfälle.)
Validitet i relation till fokusgruppsintervjuer handlar om tolkningen av det som har
observerats. Att se till syftet med undersökningen och koppla det som har sagt till det som
skall undersökas. 70 Ovan nämnde vi att istället för att använda reliabilitet och validitet som
kriterier kan man istället använda begreppet trovärdighet. Ett problem kopplat till
trovärdighet, kan vara att deltagarna inte uttrycker sina egentliga åsikter, utan känner
grupptryck att uttrycka sig på ett visst sätt. Ett sätt som deltagarna tror är det ”rätta” och
socialt accepterat. 71 Detta kan ses som ett problem med fokusgrupper, men vi är inte oroliga
att så skulle vara fallet. Fokusgrupperna har flutit på bra och alla deltagare har känt sig
bekväma, tror vi. Ett annat problem kan vara att deltagarna inte känner sig bekväma i den
miljön som intervjun äger rum, därför kan det vara bra att moderatorn anpassar sig och väljer
en plats där deltagarna känner sig som ”hemma”.72 Detta har vi tänkt på, dels har vi valt att
67 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2001, s. 257. 68 Bryman, s. 258. 69 Wibeck, s.143-144. 70 Wibeck, s. 144. 71 Wibeck, s.144. 72 Wibeck, s.144.
23
åka till deltagarna för att de inte ska behöva anpassa sig efter oss, men också för att vi tycker
det är lämpligt att utföra fokusgrupperna på platser där deltagarna känner sig hemmastadda.
Vi är väl medvetna om att detta är en liten studie, med 19 deltagare, vilket är ett relativt litet
urval. Därför är det svårt för oss att dra generaliseringar som kan appliceras på en större grupp
människor eller en hel befolkning.
8.2 Svagheter och brister En tanke eller snarare ett dilemma som vi hamnade i var när vi funderade över frågorna till
fokusgrupperna. Vi övervägde fram och tillbaka om det var så att vi innan själva intervjun
med grupperna skulle ta upp begreppet sociala medier och förklara innebörden med detta
fenomen. Vi valde att inte göra detta utan ansåg att det skulle vara intressant att istället höra
vad deltagarna själva anser att begreppet betyder. Med risk för att alla deltagare inte är helt
medvetna eller införstådda med vad det kan innefatta. Vilket i analysen kan bli ett intressant
tema att analysera. Vi bör också vara medvetna om att vissa svar från deltagarna möjligen kan
uppkomma ur ett missförstånd eller tolkningsfel.
En annan sak vi inte heller kan utesluta helt är att vi som moderatorer ställer en fråga som kan
verka mer eller mindre ledande under själva intervjuerna. Givetvis är de förutbestämda
frågorna utformade att inte vara ledande, men spontana frågor som kan uppkomma är kanske
inte alltid helt opartiska.
9. Resultat 9.1 Begreppet sociala medier
När det kommer till begreppet ”sociala medier” så finns det en stor skillnad i tolkningen av
vad begreppet innefattar. För grupperna med yngre deltagare är sociala medier webbsidor där
man kan interagera med varandra och socialisera sig. De nämner webbsidor så som Facebook,
Instagram, Twitter, MySpace, Youtube, bloggar och olika typer av forum.
”Hemsidor där det är dubbelriktad kommunikation och inte bara enkelriktad.” – Sofie 23 år.
Båda grupperna med yngre deltagarna hade i stort sätt samma syn på begreppet sociala medier
och de nämnde i princip samma sociala nätverk. I de äldre grupperna var kunskapen om
sociala medier väldigt varierad. Vissa deltagare uppfattade det som att i begreppet sociala
24
medier ingår alla olika typer av medier. Medier som vanligtvis brukar benämnas som
traditionella medier.
”Ja det är ju TV, radio och Internet då förstås… tidningar… telefon… Finns det nått mer?”
– Bodil 61 år.
”Jag tänker på tidningar, men då är jag väl helt ute och cyklar?” – Karin 61 år.
”Ja… Twitter, Instagram, Facebook ehh… whatsupp...” – Mona 54 år.
9.2 Deltagarnas motivation När vi frågade de yngre deltagarna om motivationen att använda sociala nätverk svarade de
först…
”Alltså man har ju daglig kontakt med vänner på sociala medier.” – Rikard 21 år.
Men talade också om att…
”Man tycker om att bli sedd och man kan visa upp sig, människor gillar väl att synas.”
– Emma 21 år.
”Tanken att lägga upp nått kan vara att få lite input också… se vad andra tycker. Till exempel
om jag lägger upp en bild på något då vill man ju ha lite kritik, gärna konstruktiv kritik, men
även lite bekräftelse. Oftast får man ju någon ’like’ och det blir ju ett kvitto på att det här är
’good stuff’.” – Sam 21 år.
”Jag tror att det handlar om att hävda sig och uttrycka åsikter, visa att man finns.”
– Sofie 23 år.
Äldre deltagarnas motivation till att använda sociala medier var att hålla kontakten med
vänner och familj, främst familjen. Kontakten med deras barn var viktig och att kunna ta del
av bilder på barn och barnbarn.
”Kontakt med mina barn.” – Mona 54 år.
25
”Ja, jag tänkte också säga det… Min son lägger ut jättefina bilder på barnbarnen och de
kommer han inte hem med. Så det är ända sättet att, ja alltså barnbarnen kommer han ju hem
med, men inte bilderna… så det är nog mest därför!” – Gerd 59 år.
9.3 Att ”hålla koll” De yngre deltagarna diskuterar att sociala medier är ett bra verktyg för att ”hålla koll” på
varandra och veta vad människor gör istället för att behöva ringa varandra. Men även äldre
deltagare tycker också att det är kul att hänga med och se vad andra skriver och gör för något
på sociala medier.
”Ifall inte sociala medier skulle finnas så skulle det kännas tråkigt att inte kunna ha koll på
alla hela tiden, för de är det jag tycker är roligast egentligen, att hålla koll.”– Emma 21 år.
”Det är lite dubbelsidigt. Man vill vara lite anonym, samtidigt som man är lite nyfiken…”
– Karin 61 år.
”Sådana finns det ju på Facebook, jag brukar kalla dessa för ’gluttare’. Man ser inte att de
är där men de är jätte nyfikna och vill se vad som händer, men de vill inte visa att de är där…
De kallar jag för gluttarna!” – Mikael 54 år.
”Jag är en gluttare…” – Gerd 59 år.
”Ja snart är jag själv en gluttare. Det känns så jobbigt att skriva!” – Karin 61 år.
Att kunna ta reda på vad som händer i andras människors liv utan att ens behöva prata med
den personen är något som lockar folk. Och precis som deltagarna diskuterar är det just
”nyfikenheten” eller behovet att ”hålla koll” på människor som lockar. Det gäller både de
äldre och de yngre deltagarna. Att man kan vara anonym på sociala medier bidrar ännu mer
till att det blivit så populärt. Det finns många så kallade ”gluttare” som deltagarna uttrycker
sig, som bara använder sociala medier för att ”stilla” ett behov av nyfikenhet och inte för att
vara aktiv själva och uppdatera.
26
9.4 Tidsfördriv De yngre deltagarna använder sociala medier för att fördriva tid, så fort de inte har något att
göra använder de sociala medier antingen i mobilen eller i datorn.
”Jag gör det mest för att jag är uttråkad. Men lite för att slippa plugga också…” – Josefin
20 år.
”Jag tror jag gör det för brist på annat typ. Jag vet inte… jag läser inte böcker längre, jag
orkar inte… Jag blir väl uttråkad eller ja, det är därför jag använder det!” – Robert 20 år.
9.5 Skaffa sig ett användarkonto De äldre deltagarna diskuterade varför de skaffat sig ett facebook-konto. Vissa menade att de
blivit påverkade av vänner, andra rent ut sagt tvingade, några av nyfikenhet eller av den enkla
anledningen för “att hänga med lite”.
“Det var någon på jobbet som tipsade, eftersom att jag är äldst på min avdelning så måste
man ju hänga med. Alla yngre tyckte att jag skulle ha ett konto och ’Jag är inte den som är
den’, jag provar gärna nya saker...” – Bodil 61 år.
De yngre deltagarna diskuterade att det var en självklarhet att skaffa sig ett konto på
Facebook. Flera yngre var medlemmar på andra communitys innan de gick med i Facebook.
Men när Facebook väl blev populärt såg alla till att skaffa sig ett konto där.
”Har man inte Facebook, så finns man inte.” – Josefin 20 år.
Många av de äldre deltagarna sa att de skaffat facebook-konton eller andra sociala medie
konton för att ”hänga med”. De yngre deltagarna menade att det är en självklarhet att ”finnas”
på och vara medlem vid sociala nätverken, annars så finns du inte. De menar att de till och
med kan bli uteslutna ifall man inte har ett användarkonto på ett socialt nätverk och på så sätt
missa saker eller evenemang och känna sig utanför. Om man jämför grupperna ur ett
åldersperspektiv så skaffar sig äldre deltagarna konton för att ”hänga med” medan yngre har
gjort det för att inte bli utesluten eller missa något. För yngre är det en självklarhet att ha
Facebook och de känner nästintill ett tvång att ha det, för att ”existera”.
9.6 Uppdatering Sociala medier används av yngre deltagare för att dels kunna uppdatera saker om sig själva,
27
vad som händer i deras liv, antingen genom text eller i bilder. Dock så finns det ett ”tabu” mot
att uppdatera för ofta. Sociala medier skapar också en nyfikenhet, vilket leder till att de yngre
deltagarna gärna vill uppdatera sig om vad deras vänner och bekanta har för sig. Äldre
deltagarna påstår att de intresserar sig mer för att ta del av andras uppdateringar, än att visa
upp sig själva.
”Jag använder för att hålla kontakt! Jag skriver sällan en statusuppdatering eller publicerar
något själv.” – Annika 49 år.
”Sällan som jag publicerar något!” – Mikael 54 år.
De yngre deltagarna uppdaterar helst inte för ofta, men när deltagarna gör en uppdatering så
ska den gärna vara fyndig och helst vill man få många ”likes”.
”Det har blivit så tabu nu också att uppdatera mycket för då blir det såhär att folk tänker,
’Nämen oj nu är det tredje gången hon skriver idag!’ Eller jag vet jättemånga som säger att
de tar bort folk som uppdaterar mer än en gång om dagen. För då blir jag lite nojig med
sånt… att jag inte vill att folk ska tänka ’Där är hon igen, dyka upp hela tiden…’”
– Emma 21 år.
”Jag brukar tänka om det är värt det? Kommer någon annan bli glad av den här? Eller
kommer någon annan finna det här intressant? Då kan jag ta bort det här och ba ’Nej, det
här är fan inte intressant.’ Ja som när man har kommit på nått skämt, man bara: ’Ja nu
jävlar!’ Så läser man igenom det och så inser man nej det här är inte kul… Haha egentligen
tycker väl jag att det är kul, men kommer andra tycka det?” – Anders 20 år.
”Man kan ha suttit och skrivit nått eller lagt upp en bild och efter tag ba: ’Ja fast nää… det
blir inget.’ Men det handlar väl lite om bekräftelsebehov, man vill inte lägga upp något om
man inte får några likes…” – Erik 21 år.
När det kommer till att uppdatera sina konton på sociala nätverk så var det en skillnad mellan
äldre och yngre deltagarna. Äldre uppdaterar helst inte och om de gör det så sker det väldigt
sällan. Yngre deltagarna uppdaterar mer, men är rädda för att folk ska tycka att de uppdaterar
för ofta och att det som skrivs ska vara tråkigt och inte få många ”likes”. För dessa yngre
28
deltagare så handlar en uppdatering om bekräftelse, de vill gärna få ett ”kvitto” på att en bild
är snygg eller en status är fyndig. Medan äldre deltagarna inte bryr sig ifall de får ”likes” eller
inte.
9.7 Hålla kontakt och kommunicera Sociala medier är ett bekvämt sätt att hålla kontakt med vänner och familj. Att kommunicera
via sociala nätverk ses av de yngre deltagarna som enklare än att lyfta telefonen och ringa. Att
talas vid genom en chattkonversation eller i ett kommentarsfält anses räcka. Yngre deltagarna
diskuterar också att det inte är så ofta man skapar kontakt på sociala nätverk med personer
som man aldrig har träffat i verkliga livet. Utan det är mer vanligt att man träffar en person
först i verkligheten och sedan ”blir vänner” tack vare sociala nätverken.
”Det är ett skitbra sätt att lära känna nya människor, eller hitta människor på Facebook som
man har träffat tidigare.” – Anders 20 år.
Äldre deltagarna använder främst Facebook för att kommunicera med vänner och familj. De
tycker det är ett bra sätt att kommunicera då familjemedlemmar befinner sig någon
annanstans ute i världen. Facebook fungerar även som en sökmotor för att finna gamla vänner
och återknyta kontakt med dessa.
”Jag använder Facebook i första hand för att ha kontakt med mina barn, de bor inte i
Sverige… På Instagram lägger de ut bilder, så där följer jag barnen och sen skriver de på
Facebook.” – Mona 54 år.
”Vi har en Facebookgrupp med mitt gamla jobb och den är ju jätterolig att titta på, gamla
kompisar… Det tycker jag är kul.” – Marie 62 år.
Det finns ett behov att uppdatera sig om vad vänner gör och det kan vara av ren nyfikenhet
och ses ett nöje. Precis som de yngre deltagarna tycker äldre att det är ett smidigt och lätt sätt
att kommunicera istället för att ringa varandra.
”Jag vill hålla mig uppdaterad vad min bekantskapskrets gör och vad de pysslar med för
närvarande, på samma sätt som jag kan nå ut snabbt med ett budskap.” – Tom 53 år.
29
9.8 Privata grupper De äldre deltagarna är angelägna om att när de väl skriver något görs det privat, inom en
sluten grupp, så att bara ett begränsat antal personer kan läsa och ta del av det som skrivs. Ett
sätt att ta del av olika grupper är att bli inbjuden och delta i grupper som arrangerar olika
evenemang eller händelser.
”Det som jag använder mest brukar vara om det är nått sånt där, event, evenemang! När det
är någon grupp eller så som ska göra någonting. Det är väl då jag använder Facebook.”
– Ulrika 61 år.
“Just det här med kontakten, men nu känner jag ett behov att vi ska ha en grupp... så bara
några man känner kan... annars blir det för stort. Det är ju inte kul för mina barn heller att
läsa hur jag spyr ut mig, då kan man ju spy ut sig i den gruppen liksom... men man vill ändå
att den ska vara stängd, men öppen inom gruppen...” – Mona 54 år.
9.9 Olika sociala nätverk för olika ändamål De yngre deltagarna använder olika sociala nätverk för olika typer av uppdateringar eller
olika nätverk för att uttrycka olika känslor. På Facebook kan man skriva vad man tycker och
tänker, framförallt positiva uppdateringar. Twitter ses som ett medie där man kan vara negativ
och visa ilska eller aggression. Instagram använder yngre deltagarna för att lägga upp bilder,
istället för att berätta saker med ord.
”Ja för på Facebook skriver man vad man tycker och tänker, men inte ’Hej jag har ätit en
jättegod middag’, för då lägger man upp en bild på Instagram istället.” – Sofie 23 år.
”Jag skriver övervägande positiva saker på Facebook. Det är för att man inte vill bli sedd
som någon som bitchar. Det kan skapa onödiga konflikter. Snarare att man skriver på
Twitter då istället.” – Sam 21 år.
”Det är väldigt olika beroende på vad det är för socialt medie, alltså på Facebook så skriver
jag mest positiva grejer, på Twitter blandar jag och på min blogg kanske jag bara skriver
negativa saker. Man vet ungefär vilka som har koll på en själv var… då kan man göra så.”
– Josefin 20 år.
”Positiva uppdateringar på Facebook och negativa på Twitter. På Twitter kan man verkligen
30
hata!” – Anders 20 år.
De yngre deltagarna använder olika sociala nätverk för olika syften, men det gör inte äldre
deltagarna. Äldre deltagarna använder endast Facebook, med något undantag. Där kan man
alltså se en klar skillnad mellan yngre och äldre.
9.10 Sociala medier i skolan Sociala medier kan av yngre deltagarna ses som ett väldigt effektivt verktyg när det gäller
skolarbeten och grupper.
”Det är det absolut smidigaste sättet att organisera logistiken och själva grupparbeten i
skolan, via de grupper man har med klasskompisar. Jag har funderat på att stänga av mitt
facebook-konto men det går inte. För jag behöver det via skolan, kontakten med
gruppmedlemmar, eftersom att vi har grupparbeten i skolan hela tiden.” – Sam 21 år.
Yngre deltagarna använder sociala medier mycket till deras skolarbeten. Till skillnad från de
äldre deltagarna som inte använder sociala medier i deras arbete. De yngre deltagarna
utnyttjar sociala medier mycket mer och till flera funktioner än att bara hålla kontakten med
vänner och familj.
9.11 Evenemang och händelser Evenemangsfunktionen på Facebook är något som används flitigt av de yngre deltagarna.
Deltagarna menar att denna funktion har tagit över alla andra sätt att bjuda in vänner och
bekanta till fester eller andra tillställningar. De förklarar att det är lätt att bjuda in folk och ha
koll på vilka som har tackat ja till att komma, eller avböjt.
”Man har lite allting samlat på ett ställe och så kan du göra… Ska du ha en fest tillexempel
så kan du bjuda in folk och så ser du där vilka som kommer. Du har allting samlat där, nej
det är så enkelt!” – Malin 22 år.
”Evenemangsfunktionen kan vara en av de bästa grejerna tycker jag. Annars skulle det väl
vara att maila, men då skulle man behöva kolla på vilka man har mailat och vem som har
svarat… brev skulle jag inte ens tänka mig eller skicka inbjudningskort…” – Sofie 23 år.
31
Även några av de äldre deltagarna använder evenemangsfunktionen och tycker att det är
väldigt smidig.
”Ja vi är några som träffas och går ut och äter… allting sker via Facebook och så står alla
där, och det har funkat! Herregud! Det funkar verkligen! Man behöver inte ringa varandra…
Vart ska vi ses och vart ska vi gå osv…” – Marie 62 år.
Alla yngre deltagarna använder evenemangsfunktionen och tycker att den är väldigt bra. Det
var inte lika många äldre deltagare som använde den funktionen, men några stycken. De äldre
som faktiskt använde den funktionen tycker att det är ett oerhört bra sätt bjuda in och bli
inbjuden till olika event. De äldre som inte hade använt den funktionen verkade inte veta vad
det är för något eller ännu mindre hur den fungerar. Yngre deltagarna gillar funktionen just
för att det är smidigt och för att man enkelt och snabbt kan skicka ut inbjudningar.
9.12 Ett sätt att visa upp sig Sociala medier är ett ultimat verktyg för att visa upp sig som person och visa att man finns.
Fler yngre gruppdeltagare bekräftar att sociala medier används i syfte att få bekräftelse och
uppmärksamhet från sin omgivning, genom till exempel likes eller kommentarer.
”Jag tror att det finns ett behov av att berätta saker för andra… sen tror jag att det finns ett
behov av att marknadsföra sig själv…” – Sam 21 år.
För äldre deltagarna var det inte alls lika viktigt, de brydde sig inte alls om att få ”likes” eller
kommentarer på deras bilder eller statusar.
”Haha nej det bryr jag mig inget om!” – Ulrika 58 år.
När det kommer till bekräftelsebehov och att få bekräftelse kan vi se en tydlig skillnad mellan
äldre och yngre deltagarna. Yngre väljer att ibland inte publicera vissa bilder eller statusar i
tron om inte få många likes eller kommentarer. Vidare erkänner de yngre att man vill få
många likes för att det är det som är syftet med att publicera något från första början. Äldre
deltagarna däremot tycker inte att det är viktigt att få ”likes” överhuvudtaget.
9.13 Så mycket tid lägger deltagarna ner på sociala medier Användandet av sociala medier skiljer sig mellan de yngre och äldre grupperna. Yngre
32
deltagarna använder sociala medier dagligen, flera gånger om dagen. Vissa är online hela
tiden och får så kallade ”notiser” så fort något nytt händer på deras Twitter, Instagram eller
Facebook. På det viset är de alltid tillgängliga och aldrig utloggade från sociala nätverken.
”Hela tiden. Direkt när man vaknar kollar jag Facebook, Twitter och Instagram. Det är det
första jag gör och sedan äter jag frukost och kollar då samtidigt igen och det kanske tar 10
minuter… Det är verkligen hela tiden.” – Emma 21 år.
De yngre kollar sina konton så fort deltagarna får en ”död sekund” eller i väntan på bussen
eller bara om man känner sig uttråkad. De har blivit en vana att ta upp mobilen och gå in på
ett socialt nätverk så fort de blir uttråkade. Det behöver inte handla om att uppdatera något
själva, utan att kolla regelbundet för att inte ”missa” något.
”Jag skulle mer eller mindre säga att man använder sociala medier dygnet runt, men att man
kanske inte är aktiv dygnet runt, aktiv alltså att man inte uppdaterar jämnt…” – Sofie 23 år.
Äldre deltagarna använder inte sociala medier lika ofta. Ungefär hälften av deltagarna är inne
dagligen, precis som de yngre deltagarna. Dock är de inne en gång per dag och inte flera
gånger per dag eller dygnet runt som några yngre. Ett fåtal äldre deltagare går in någon gång i
veckan eller någon gång per månad.
”En gång per dag, nästan kan man säga… Mest när jag kommer hem, men kan hända även
på arbetstid…” – Bodil 61 år.
”En gång i veckan typ…” - Annika 49 år.
”En gång var fjortonde dag kanske” - Ulrika 58 år.
Att yngre deltagarna använder sociala medier mycket mer än de äldre var kanske inte så
oväntat. De yngre deltagarna säger själva att det nästan är ett beroende att använda sociala
medier hela tiden så fort de får en stund över. Äldre deltagarna kollar när tid ges. Yngre
deltagarna tar sig tid för att kolla och uppdatera sina konton och prioriterar till och med
sociala medier före andra saker, som till exempel att plugga. De yngre tycker att deras
33
”online-värld” är viktig och att därför måste underhålla sina konton.
9.14 Enkelt att sprida information Enkelheten och snabbheten med sociala medier är något som deltagarna tycker är positivt, det
gör att man kan nå ut till många fort.
”Ja att man kan nå ut till många ganska snabbt, liksom.” – Robert 20 år.
”Ja det är ju verkligen en positiv sak, som det där som jag sa tidigare ’missing people’. Alltså
bara att kunna dela en länk till så många människor det är ju verkligen, ja…” – Sofie 23 år.
”Jag kan snabbt nå ut med ett budskap, det är ett bekvämt sätt att nå ut till jättemånga. Jag
tycker att ett personligt möte är värt så oändligt mycket mer än ett digitalt möte, men ändå så
använder jag digitalt möte, ’varför då? Jo för att det är enkelt och det går snabbt’. Liten
insats och hyggligt stor påverkan.” – Tom 53 år.
Yngre tycker att en positiv sak med sociala medier är funktionen att kunna dela med sig av
videoklipp, bilder eller länkar. De diskuterar att det kan hjälpa människor, som i till exempel i
”missing people” att bli hittade. Äldre deltagarna pratar om att kunna nå ut med information
eller ett budskap snabbt till en stor grupp människor.
9.15 Sociala medier i mobilen Att man kan använda sociala medier i telefonen är en bidragande faktor till att det både är
enkelt och smidigt att använda det.
”Och det finns ju alltid med, man har ju alltid med mobilen så då har man ju det med sig. Det
är ju inte så att man behöver bära med sig en massa saker egentligen för det finns ju alltid
där. Om man tillexempel åker tåg och glömmer ta med sig en bok gör det ju inget för man har
ju telefonen och alla sociala medier där istället.” – Emma 21 år.
Alla yngre deltagare använder sociala medier i deras mobiler. De använder det självklart på
datorerna också, men har även tillgång till nätverken på deras telefoner där de är uppkopplade
nästan hela tiden. Även några äldre deltagare använder sociala medier i mobiltelefonerna.
”Mest i datorn eftersom jag kör bil till och från jobbet. Men när jag tog bussen var det ju det
34
största nöjet man hade att sitta med telefonen på bussen.” – Ylva 57 år.
9.16 Kontaktnät En annan positivt sak med sociala medier som deltagarna kom fram till är möjligheten att ha
ett stort kontaktnät.
”Alltså det är väl just det att man… att man kan hålla kontakt med väldigt många
människor.” – Malin 22 år.
Sofie 23 år som har över 800 vänner på Facebook: ”Ja du hade ju aldrig haft 800 personer i
telefonboken”.
Deltagarna menar också att även ifall man inte har kontinuerlig kontakt (via meddelanden
eller chatt funktioner) med alla sina vänner på sociala medier så vet de ändå vad som händer i
deras vänners liv. Tack vare nyhetsflödet på till exempel Facebook, kan de ta del av vänners
statusar och uppdateringar.
När det kommer till vad äldre deltagarna tycker är positivt med sociala medier så är de
överens om att det är det sociala och att lätt kunna kommunicera som är det positiva.
”Det är lätt att hålla kontakt med folk, kravlöst!! Nej men jag ser kompisar som man börjat
tappa lite kontakt med sådär... helt plötsligt så... ’Jaha så du är i Stockholm, ska vi ta en
fika?’ Det är enklare att knyta upp kontakter än att lyfta telefon och säga ”Hej”… ta fram
numret på hitta.se, eller ja det är så himla enkelt… Man kan bara ’Nej kan inte den här
gången, men vi hörs nästa gång!’ Det är lätt att återknyta kontakt med folk!” – Ylva 57 år.
Äldre deltagarna tycker att det är både enkelt att behålla kontakten med vänner, men även att
ta upp kontakten med gamla vänner.
”Ja det är ju enkelt också fortfarande så… istället som förr… man fick sätta sig för att leta i
telefonkatalogen. Nu så har man allt i ett enda forum så att säga… Oftast hittar man ju
personer via Facebook, t ex om man är lite envis… tycker jag då... Som sagt man har du det
med sig i telefonen, i datorn eller vad det nu är… Du har ju alltid en stund över så kan du ju
sätta sig och söka eller försöka träffa någon på Facebook, kolla vad som har hänt eller…”
35
– Mikael 54 år.
9.17 Internationellt och gränsöverskridande Att sociala medier är internationellt och att det skapar möjligheter att knyta kontakter med
människor över hela världen är något som ses som positivt. Flera av deltagarna både bland de
yngre och äldre har kontakt med släktingar och vänner som bor utomlands tack vare sociala
medier.
”Det för folk samman, som traditionella medier inte kan... Sociala medier är
gränsöverskridande, internationellt... Jag kan lätt hålla kontakten med folk som bor i Belgien
eller USA, som jag inte skulle kunna gjort på samma sätt som typ brevväxling eller så. Det
suddar ut gränsar mellan nationer och det krymper världen lite…” – Sam 21 år.
”Typ alltså jag har ju släkt i Filipinerna och det är ju jättelätt att kommunicera så liksom
istället för att skicka brev och sådär det tar ju så långt tid och telefon kan ju bli ganska dyrt.”
– Robert 20 år.
”Även kontakt med arbetskamrater i andra länder och släktningar som bor någon annanstans
av någon anledning.” – Annika 49 år.
9.18 Nätmobbning När det kommer till vad deltagarna tyckte var negativt med sociala medier så skilde sig
gruppernas åsikter åt. Yngre deltagarna tog upp ämnet nätmobbning som negativt med sociala
medier.
”Nätmobbning blir väl bara vanligare och vanligare ju mer det kommer liksom. Det behöver
inte vara specifikt skolmobbning på nätet utan mera att det kan vara en småsak liksom typ att
någon inte accepterar din vän-förfrågan eller att folk tar ’jobbiga bitarna’ den vägen och inte
vill ta det face-to-face.” – Sofie 23 år.
Vi ska nämna att äldre deltagarna diskuterade nätmobbning, men att de trodde att det var unga
människorna som var mest utsatta.
9.19 Sociala medier skapar ett beroende Det som alla yngre deltagarna tog upp som något negativt var att det ser sociala medier som
beroendeframkallande. Att sociala medier bidrar till att man blir beroende och måste
uppdatera om sig själv eller uppdatera sig själv om vad andra gör hela tiden och att detta kan
36
bidra till stress för att man inte vill ”missa” något.
”Hur många gånger har du inte suttit och pluggat och förstört det med att sitta på Facebook
istället?” – Anders 20 år.
”Jag tror att folk är beroende av Facebook, jag tror att det är därför som det är så populärt.
Det är ju lite såhär att har du inte Facebook så finns du inte. I alla fall i vår ålder.”
– Sofie 23 år.
”För många är ju Facebook det första det kollar när de vaknar och det sista de kollar innan
de somnar så att de inte missar någonting viktigt.” – Malin 22 år.
De yngre diskuterar att det inte är så vanligt längre att man besöker varandra och spontant
ringer på dörren, utan istället chattar med varandra. Och när man väl ses och umgås, även då
finns det ett behov av att ständigt hålla sig uppdaterad.
”Bara det här liksom när man sitter med några kompisar hemma, det kan vara på en förfest
eller en filmkväll och man försöker säga något men ingen svara för då sitter alla med sina
mobiler! Det är ju liksom som att folk stänger ute världen!” – Sofie 23 år.
9.20 Data sparas på Internet En annan negativ sak som både yngre och äldre diskuterade var att allt som man ”gör” på
Internet och sociala medier sparas. De yngre diskuterade att det som man skriver sparas och
att man kanske kan ångra det man skriver om några år, men att det då kan finnas kvar. Yngre
deltagarna tog även upp en negativ sak som hänt på Facebook när alla ens privata
meddelanden från 2008 kom upp på ens ”logg” så att alla kunde se.
“Men det är väl också det här att allt man gör på Internet sparas in princip, sådär går ju
också allvaret in i bilden, som på Facebook här nyligen där alla gamla meddelanden från typ
såhär 2008 kom upp på ens ’logg’ det var ju inte så roligt liksom...” – Josefin 20 år.
De äldre deltagarna diskuterade också att det är negativt att allt som läggs ut, på exempelvis
Facebook, sparas av tredje part. Men det talas inte om ”statusar” eller ”meddelanden”, utan
om foton. En längre diskussion handlade om att man inte vill att människor lägger ut bilder på
37
personer som inte godkänt detta. Det är viktigt att man frågar om det är okej innan man
publicerar bilder. Denna diskussion ledde vidare in på spåret vad som är acceptabelt att lägga
ut på nätet eller inte.
”Idag var det en arbetskompis till mig som fick barn… hon lägger upp en bild på sin bebis,
två timmar gammal… njaaaa, vet inte om det är riktigt okej, kan jag känna, alltså som ett
allmänt inlägg! Folk har tappat gränserna, för den bilden äger man ju inte då. Den kan ju
användas till in princip vad som helst, det är jag lite noga med, jag vet att så fort jag lagt ut
den på Facebook så vet jag att jag har förlorat rätten till bilden. Den är ju allmän då. Därför
tänker jag på vad jag lägger ut. Inte för att tjäna någon storkova men... haha! Så det tror jag
kanske att folk behöver börja tänka på, vad man publicerar…” – Ylva 57 år.
9.21 Äldre är försiktiga med att uppdatera Ett ämne som deltagarna tog upp i båda äldre grupperna var att man inte borde uppdatera om
att man ska åka på semester. Detta ansågs vara negativt då risken för inbrott ökar om någon
vet att man är bortrest. Samtidigt ansåg de att det är roligt att läsa om att någon vän varit på en
resa, men då är det bättre att skriva om det eller lägga upp bilder när man är hemma igen.
”Jag är lite rädd för att lägga ut i förväg; ’nu ska ja resa dit och dit… ‘ För att andra kan
läsa, man kanske får inbrott… eller vad som helst…” – Karin 61 år.
Till skillnad från de äldre var det en yngre deltagare som nästan enbart använder Facebook för
att skriva om sina resor som han är ute på och för att lägga upp bilder från platser han
besöker.
”Jag skriver mest på Facebook om resor och sånt.” – Robert 20 år.
9.22 Stress När det kom till frågan ifall deltagarna känner sig stressade av sociala medier så hade de olika
åsikter. Deltagarna känner stress av olika anledningar.
”Ja... Man ska vara med överallt…”– Karin 61 år.
38
9.22.1 Jobbrelaterad stress Flera äldre deltagare kände sig stressade, men inte just över sociala medier utan över mail och
jobbrelaterade saker.
”Jag håller med, kan verkligen känna mig stressad! Alltså som i min värld får jag fler mail än
meddelanden via Facebook. Att inte svara när man har läst ett mail kan vara väldigt
stressande och jag kan tänka mig att yngre människor är extremt stressade av det skälet. Jag
ser ju hur yngre människor jobbar med sina smartphones, för de går och tittar i den hela
tiden. Det gör väl äldre människor också, inklusive mig själv. Till exempel när jag sitter på
tunnelbanan, pendeltåg eller buss så tittar jag på mailen… Man använder telefonen hela
tiden…” – Tom 53 år.
9.22.2 Känner ej stress av sociala medier Men de flesta äldre deltagarna kände sig inte stressade av sociala medier.
”Aha ni tänker på mail och sådant? Men om man ser till Facebook… så, nej jag känner mig
inte stressad av det. För mig är det bara ett hjälpmedel! För jag skiter väl i det om jag inte
kollar Facebook en dag. Är det någon som vill mig något så har jag ju mobilen och fast
telefon hemma liksom… Så det är väl bara ringa?” – Ylva 57 år.
9.22.3 Stressad av att uppdatera Några äldre deltagare talade om att sociala medier förmodligen kan bidra till stress ifall man
känner att man måste hålla sig uppdaterad hela tiden.
”Ja det skapar ju ett behov som säkert kan relatera till stress, beroende på hur nyfiken och
uppdaterad man vill vara vill säga. Det har jag nog också en känsla av, så jag tror att man
ibland måste vara ganska disciplinerad, lite som Ulrika sa man sätter av den tiden och inte
kanske alltid är ute och surfar…” – Mikael 54 år.
”Nej jag skulle bli jätte, jättestressad om jag skulle kolla det där hela tiden, då skulle jag bli
stressad! Men jag gör ju inte det så därför så känner jag mig inte stressad.” – Ulrika 58 år.
9.22.4 Stressad av att ”missa något” När det kommer till yngre deltagarna så var det blandade känslor angående stress relaterat till
sociala medier. Vissa kände en stress till sociala medier.
39
"Ja tycker det är skitstressande, men det är för att ja gillar att ha koll på saker och då vill
man inte missa någonting, typ... eller vad man ska säga? ’Gud shit har jag missat
någonting?’" – Josefin 20 år.
”Jag blir sjukt stressad av sociala medier.” – Sofie 23 år.
”Har man inte varit inne på ett par timmar så kanske man ja känner att man måste kolla.”
– Erik 21 år.
9.22.5 Stressad över att känna sig bevakad En deltagare kände sig inte stressad utav behovet att hela tiden hålla sig uppdaterad, utan av
det faktum att han kände sig övervakad på sociala nätverken.
”Jag tycker det är stressande att alla kan ha koll på mig liksom. Även om jag inte uppdaterar
så kan andra gå in och kolla på mig, bilder och såhär. Sen frågar man sig själv varför man
laddat upp bilder överhuvudtaget från första gången, från första början. Det är alltid liksom
en underliggande stress. Liksom vad händer där nu? Liksom vad gör den personen liksom?”
– Robert 20 år.
9.22.6 Stressad över att inte ha tillgång till sociala medier Några deltagare kände att de inte blev stressade utav sociala medier utan tvärtom – stressade
av att inte ha tillgång till det.
”Nej jag tror inte det, fast jag kanske gör det utan att jag vet om det. Eller jag kanske blir
stressad, eller jag blir ju stressad när jag inte kan kolla… som nu när jag var i London och
mitt 3G inte funkade alls, det blev jobbigt till slut. Så då blev jag stressad av det, eller jag blir
stressad när jag inte har det, men inte när jag har det, eller vad man ska säga… Ja det vart
riktigt jobbigt efter ett tag där…” – Emma 21 år.
9.22.7 Stressad över att vara borta Någon deltagare kände att de kunde bli stressade om de hade koll på vad deras vänner och
familj gjorde hemma när deltagaren själv var borta, till exempel utomlands.
”Fast det kan ju stressa åt andra hållet, när jag var i Frankrike förra sommarn var jag där
40
ganska länge och då var det skitjobbigt att sitta där och veta exakt vad som händer hemma.
Alltså det blev jättejobbigt att ha koll på alla när man själv var så långt bort och till slut gick
jag knappt in på Facebook på slutet för att jag inte ville se.” – Josefin 20 år.
”Det kan jag tänka mig. Litegrann när jag var i somras och fjällvandrade så var det ’nu ska
vi fjällvandra en vecka och då hände allting hemma. Jaha... nu gör de det här och det här’,
precis när jag är borta, shit vad jobbigt…” – Rikard 21 år.
9.22.8 Att jämföra sig med andra kan bidra till stress Deltagarna i yngre grupperna diskuterade att de kan känna sig stressade av en del
uppdateringar andra människor gör. Det är lätt att jämföra sig med andra och hur man själv
har det. Trots att många människor förskönar sina statusar och uppdateringar som man
egentligen borde ta med en nypa salt.
”Sen kan jag ändå känna mig lite stressad över vad folk lägger ut ibland... Man vet ju inte
riktigt vad sanningen är men om någon skriver såhär: ’Ja då har man städat hela lägenheten,
varit och tränat två timmar, varit och handlat, varit ute på långpromenad med bästa vännen,
hunnit med en film, tagit ett långt bad med värmeljus… Och nu är klockan halv två’, alltså…
då kan jag bli stressad.” – Malin 22 år.
”Ja precis. Förskönandet kan ju stressa en del om det alltid är chailatte och trerätters till
middag med” bästaste” och 13 hjärtan. Men jag kan också bli stressad av… det här kanske
är jättekonstigt men Instagram, man kollar på framgångsrika kända människor som har ett
ganska soft drömliv, det kan jag känna mig stressad av. När Gry Forsell lägger upp någon
bild från Bali typ eller vad det är och har världens finaste familj, as-mycket pengar och
världens finaste resa… Och där sitter man och hur många år har jag på mig? Nej men lite så,
jag kan få prestationsångest, man blir stressad av folks framgång.” – Sofie 23 år.
9.23 Om sociala medier skulle försvinna En markant skillnad mellan yngre och äldre deltagare som kom fram under fokusgrupperna
var när vi ställde frågan hur deltagarna skulle känna om sociala medier inte finns imorgon när
de vaknar. I de yngre grupperna svarade flera deltagarna med att det skulle till en börja vara
ganska jobbigt. Men att denna känsla skulle gå över relativt fort och att det till och med
kanske skulle vara lite skönt för vissa.
41
“Det skulle nog vara ganska skönt efter ett par dagar, då skulle man prata med människor,
‘vad händer i ditt liv?’” – Anders 20 år.
“Känns tråkigt att inte kunna hålla koll på vad alla gör hela tiden, för det är det jag tycker är
roligast egentligen, att hålla koll... Det skulle kännas tomt.“ – Emma 21 år.
Däremot de äldre deltagarna kände inte riktigt likadant gällande frågan om sociala medier
skulle försvinna.
”Nej det skulle jag väl inte precis gråta över ifall det försvann.” – Gerd 59 år.
”Jag skulle nog tycka det var tråkigt.” – Mona 54 år.
”Nej jag skulle inte bry mig ett dugg, det där är ju bara en vana att det finns så man går in
där men skulle det försvinna det skulle det inte göra mig ett dugg!” – Karin 61 år
9.24 ”Alla har Facebook” I båda yngre grupperna talar deltagarna om att i stort sätt alla i ens bekantskapskrets har ett
användarkonto på Facebook. Det är mer ovanligt att stöta på en person som inte använder
Facebook än personer som har konto på detta sociala nätverk. Deltagarna menar att om man
inte är facebook-användare tenderar man att stötas ut från en gemenskap och “glömmas bort”.
”Har man inte Facebook så finns man inte!” - Josefin 20 år.
”Om man inte har sociala medier så blir man lite utesluten…” – Erik 22 år.
9.25 Privatliv Alla deltagare i fokusgrupperna tycker att man ska vara privat och inte dela med sig av för
mycket av sitt privatliv. Man bör tänka på vad man skriver och vad man väljer att lägga ut.
”Jag tycker inte man kan vara för öppen… Jag har haft nån på min Facebook som har skrivit
om sin mammas sjukdomar, ja och jag vet inte allt… Där känner jag att där går liksom
gränsen. Det finns någon gräns men den måste ju var och en känna av själv, men jag tycker
42
inte man ska vara för öppen. Det är samma sak med bilder. Jag vill ju inte lägga ut bilder på
folk som jag inte jag har frågat om lov heller.” – Karin 61 år.
”Nej jag känner att jag är väldigt försiktig om jag skriver någonting. Det lilla, lilla som jag
skriver är jag jätteförsiktig med. Jag kan tycka att när man lägger ut bilder på barn, på sina
barn och andras barn, det är ju ett jätteansvar.” – Ulrika 58 år.
”Det vet jag inte, det får man väl känna efter själv hur mycket man, hur mycket man vill ööh
visa, eller vad man ska säga.” – Emma 21 år.
10. Analys och diskussion Materialet från fokusgrupperna visar på en rad spännande resultat, vissa mer väntade än andra
resultat. Det handlar om teman där man kan se likheter och/eller skillnader mellan deltagarnas
sätt att se på dessa. De teman som vi nyss redovisat i Resultat vill vi koppla till dels den
tidigare forskningen, men också teorin vi har valt att använda oss av uses and gratification.
10.1 Olika syn på sociala medier Vi vill inleda denna analys med att jämföra tolkningarna av begreppet sociala medier mellan
yngre och äldre deltagarna. Vi valde medvetet att inte förklara begreppet för deltagarna just
för att få deras bild av fenomenet sociala medier.
Vi tänkte att deltagarna skulle svara något i stil med Nationalencyklopedins definition av sociala medier:
”Samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt
med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Sociala medier kan skiljas från
massmedier i den bemärkelsen att de senare i traditionell mening utgörs av
envägskommunikation: en sändare förmedlar ett budskap till många mottagare, vilka inte kan
svara genom samma kanal. Detta gäller exempelvis TV och radio. Genom sociala medier
kommunicerar i stället många till många. Varje enskild mottagare av ett meddelande kan
också sända på samma villkor och genom samma kanaler. Exempel på sådana tjänster är
Facebook, Myspace, YouTube och Twitter.”73
73 Eriksson, Magnus, sociala medier, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-12-15.
43
Skillnaden mellan fokusgrupperna måste vi säga var ganska stor. Trots att flera äldre
deltagare nämnde sociala nätverk så som Facebook och Twitter var det ingen självklarhet fatt
nämna dessa. De två grupperna bestående av äldre personer från 49 år och uppåt blandade
sociala medier med traditionella medier. Vissa deltagare talade om e-post, sms, webbsidor,
telefon och tidningar som sociala medier.
De yngre deltagarna verkar vara mer insatta och radade upp sociala nätverk, ett efter ett.
Allra vanligaste medierna bland dessa deltagare var Facebook, Twitter, Instagram, bloggar
och olika typer av forum. De yngre nämner att skillnaden mellan sociala medier och
traditionella medier är att man interagerar och att det sker en tvåvägskommunikation via
sociala medier.
Vi blir förvånade över att det skiljer sig så mycket åt i uppfattningen av själva begreppet
sociala medier mellan yngre och äldre deltagare. Men samtidigt är det kanske inte så märkligt
eftersom det är ett relativt nytt fenomen. Yngre personer i tjugoårsåldern är uppvuxna i en tid
då datorer och Internet introducerades. I skolan har barn datorkunskap på schemat och får lära
sig mycket den vägen. De äldre har vuxit upp under en annan tid och för dessa deltagare är
det kanske inte lika givet att använda datorer och sociala medier. Man kan tänka sig att de
äldre borde ha kommit i kontakt med sociala medier i arbetet, men det beror helt på vilket
yrke man har och framförallt om det finns något intresse av att lära sig. Ser vi till den tidigare
forskningen som vi har använt oss av kan vi se att användningen av sociala medier har ökat
bland äldre människor. Vi kan tydligt se att yngre dominerar men att äldre faktiskt finns där i
statistiken.74
10.2 Motivation och användning Flera av de tidigare studierna vi använt oss av i Tidigare forskning visar att människor finner
glädje och tillfredställelse i att använda sociala medier. Till exempel i studien Participating in
the conversation: Exploring usage of social media networking sites75. Efter en genomgång av
de resultat som framkommit i vår studie kan vi bekräfta att även så är fallet i denna
undersökning. Fokusgrupperna uttrycker sin tillfredställelse på olika vis och det är deltagarnas
behov som blir tillgodosedda på varierade sätt. Deltagarna blir motiverade att använda de
sociala medierna för att de genom användningen tillgodoser ett individuellt behov. 74 Findahl, s. 17. 75 Curran, James, Lennon, Ron. M, Participating in the conversation: Exploring usage of social media networking sites, 2011
44
Vissa deltagare tycker att det är roligt med sociala medier därför att de kan ta del av vad deras
vänner och bekanta gör för stunden. Andra deltagare får sina behov tillgodosedda genom att
kommunicera med andra människor via chattfunktioner. Medan andra får möjligheten att
tillfredsställa sina behov genom att synas och höras via uppdateringar om sig själva och lägga
ut bilder på sociala nätverk. Detta kan kopplas till teorin uses and gratifications som går ut på
att publiken är aktiv och väljer själv hur de vill ta till sig ett medie. Alla val individen gör är
högst medvetna och motiverade val just för att tillgodose deras egna behov.76
Kritik som riktats till metoden uses and gratifications är att teorin fokuserar alltför snävt på
individen, utifrån sociala och psykologiska behov. 77 Vissa kritiker menar också att
nyckelbegreppet behov anses vara svårt att definiera.78 I vår studie definierar vi begreppet
behov som ett sätt att tillfredsställa sig själv för att uppnå en harmoni och känna sig tillfreds
och nöjd. I detta fall kan det handla om att använda sociala medier på ett visst sätt för att
uppnå önskad effekt.
När det gäller teorin uses and gratifications och att den fokuserar alltför snävt på individen
vill vi försvara teorin. Vi menar att det är nödvändigt att se till varje enskild individ för att
kunna gå på djupet och få ut relevant information för denna typ av studier. Utifrån enskilda
individer kan man sedan utgå ifrån olika grupper och därifrån dra mer generella slutsatser. På
detta sätt har vi gått tillväga då vi dragit slutsatser från enskilda individers uttalanden från
olika fokusgrupperna för att kunna analysera dessa.
10.3 Enskilda individers behov Det finns både likheter och skillnader mellan fokusgrupperna när det gäller motivation och
användning av sociala medier. Allt grundar sig i varje enskild individs behov av olika slag.
Allt beror på hur du är som människa och det grundar sig i personligheten. Utifrån det kan
man se att olika människor använder sociala medier på skilda sätt. Precis som studien Who
interacts on the Web?: The intersection of users’ personality and social media use visar det
att olika personliga faktorer eller egenskaper påverkar hur man agerar på sociala nätverk. 79
76 McQuail, s. 318. 77 Severin & Tankard, s. 298. 78 McQuail, s. 318. 79 Correa, Teresa, s. 247.
45
Det är ett sätt att se på hur man väljer att interagera. En annan faktor är att utgå ifrån sina egna
behov som uses and gratification förklarar.
Det går att se ett mönster då de yngre deltagarna tänker och beter sig på ett visst sätt när det
kommer till sociala medier. Vi får känslan av att de yngre deltagarna försöker följa normen
för hur man bör agera på nätverken. De är medvetna om de oskrivna reglerna som bör följas
för att inte pekas ut som någon jobbig eller störande person i ens bekantskapskrets. Man bör
till exempel inte göra statusuppdateringar om allt man gör under en dag eller skriva för
personliga saker. Det kan få människor att ”se rött” och du riskerar att bli borttagen från
någons vän-lista.
10.4 Bekräftelsebehov Det är ingen i de yngre fokusgrupperna som säger rakt ut att användningen av sociala medier
går ut på att få bekräftelse. Men när vi läser mellan raderna är det faktiskt det som deltagarna
antyder.
Yngre deltagarna säger att de använder sociala medier för att kommunicera med sina vänner,
men att de skulle må dåligt om sociala medier skulle försvinna. Men varför skulle dessa unga
människor må dåligt om exempelvis Facebook försvann? Att hålla kontakten med sina
kompisar kan man göra ändå via sms, ringa eller umgås i verkligheten.
Ett exempel på detta kan vara då en av deltagarna berättar att hon varit på resa till Berlin med
alla sina vänner. Trots att hon var med sina vänner kände hon ett behov av att varje gång hon
fick tillgång till Internet i mobilen uppdatera sina sociala nätverk. Hon kände en frustration
över att inte ha ständig tillgång till att uppdatera sig. Det gick så långt att hon kände att hon
mådde dåligt över detta. Vi tolkar det då som att det inte handlar om att kommunicera med
vänner, utan hon är rädd för att missa något eller känner ett behov av att visa upp sig själv.
De yngre deltagarna påstår att deras motivation till att använda sociala medier är för att
kommunicera med sina vänner. Men efter att ha gått igenom resultaten från fokusgrupperna
kan vi se att de använder sociala medier för att kommunicera med vänner, men det är inte det
som driver deras motivation. Motivationen är att tillgodose sina bekräftelsebehov.
Vi tror att de yngre deltagarna använder sociala medier för att stilla behovet av att få
uppmärksamhet och synas. Att lägga upp en bild handlar om att visa något för andra. De
46
yngre deltagarna medger att det är ”likes” man är ute efter och att få ”likes” är som att få ett
kvitto på att något är bra. Det vill säga indirekt ett bekräftelsebehov.
Vi tror att yngre människor har skapat sig ett behov som enbart går att tillgodose eller stilla
via sociala nätverken. Vi tror att yngre människor befinner sig i en fas i livet då det är vanligt
att man kan vara osäker på sig själv, ha ett större behov av att få bekräftelse att man duger
som man är. Här kan vi återigen koppla in teorin uses and gratifications, de yngre deltagarna
använder sociala medier för att tillfredsställa sitt bekräftelsebehov, medan de äldre deltagarna
använder samma sociala nätverk fast för att tillfredsställa andra behov. Vi tror att äldre
människor passerat detta stadie i livet där bekräftelse inte anses som lika viktigt. Dessa får
bekräftelse på andra sätt, kanske genom sitt arbete eller sin familj.
10.5 ”Har man inte Facebook, så finns man inte” Vi vill påstå att sociala medier styr de yngre deltagarnas liv till viss del. Som fler av de yngre
deltagarna i olika grupper uttryckte sig: ”Har man inte Facebook, så finns man inte.” Vilket
de yngre deltagarna påstår sig tycka. Till exempel riskerar de att missa inbjudningar till olika
former av tillställningar eller att inte kunna kontakta klasskamrater för att göra grupparbeten
tillsammans. Vi tycker att det är intresseväckande att samma citat förekommer i olika
grupper. Detta pekar på att det är en allmän uppfattning bland yngre människor. Vi tycker att
det känns som att det finns ett starkt grupptryck bland yngre att tillhöra ett socialt nätverk för
att inte bli utesluten i verkliga världen. Vilket vi återigen kan koppla till teorin uses and
gratifications, där behovet styr valet av medie. Vi tror att unga personer idag ser det som en
självklarhet att ”finnas” på Facebook, eftersom många yngre känner ett behov av att finnas
med i gemenskapen.
Utvecklingen av sociala medier har skapat ett ännu större behov hos användarna, iallafall hos
de yngre deltagarna. Nu håller man sig inte enbart till ett och samma nätverk, utan yngre
använder olika nätverk för olika ändamål. Deltagarna väljer socialt medie beroende hur eller
på vilket sätt de vill uttrycka sig. Facebook ses av yngre som ett familjärt nätverk där gärna
positiva uppdateringar uttrycks. På Twitter är det mer okej att vara negativ eller visa ilska för
något. Instagram fungerar som ett komplement till andra sociala medier, eftersom att det nu
finns möjligheten att länka bilder på Instagram till Facebook och Twitter.
47
De äldre deltagarna använder inte sociala medier på samma sätt som de yngre deltagarna.
Äldre ser det som ett roligt sätt att ”hänga med” och kunna följa sin familj och vänner i den
digitala världen. De äldre använder sig nästan enbart av Facebook som socialt medie, med
något undantag från någon som har börjat intresserat för något annat socialt nätverk.
Kontakten med familj och vänner och framförallt nyfikenhet är det som lockar. De äldre
deltagarna använder sociala medier när de får tid och lust. De flesta dagligen, andra mer
sällan. Men ingen skulle ”dö” av att inte kunna logga in på Facebook om det nu var så att de
inte har tillgång till uppkoppling.
10.6 Att vara försiktig Äldre deltagare är mer försiktiga i sitt sätt att använda sociala medier. De tänker på
konsekvenserna av att allt som publiceras på nätet kan sparas och användas av andra personer
i annat syfte. Äldre deltagare tänker sig för en extra gång innan de lägger upp bilder på
Facebook. Då deltagarna vet att de förlorar rättigheterna till bilden och tredje part äger dessa
bilder istället.
Vi kan känna igen oss i det som de äldre diskuterar i fokusgrupperna när det kommer till oron
över Internet. Studien Svenskarna och Internet 2012 redovisar statistik som visar att många
människor oroat sig över att vara kontrollerade när de surfar på Internet.80 Detta kopplar vi
ihop med att äldre är lite försiktiga i sitt sätt att använda sociala medier. Äldre deltagarna
tänker till en extra gång innan de laddar upp en bild. När de kommunicerar via sociala nätverk
vill de helst skriva inom privata grupper, för att andra inte ska kunna ta del av deras
konversationer.
När äldre deltagare kommunicerar via sociala medier vill de helst skriva privata meddelanden
och gärna via slutna grupper. Statistik från studien Svenskarna och Internet 2012 visar att
äldre människor gör färre statusuppdateringar än yngre människor och detta tror vi kan bero
på att de vill vara mer privata. Ett exempel är att de äldre beskriver att de aldrig skulle få för
sig att göra en uppdatering om en kommande resa, därför att de är rädda för inbrott. Vilket vi
indirekt kopplar till oron som vi talade om tidigare.
80 Findahl, s.16.
48
10.7 Traditionella medier För de äldre deltagarna ses sociala medier som ett komplement till traditionella medier.
Traditionella medierna har fortfarande övertag i deras vardag, där äldre deltagarna ser dessa
medier som viktiga för att ta del av samhällsinformation och nyheter. Telefon, e-post och sms
är fortfarande vanligaste kommunikationsmedlen. Facebook ses som ett sätt att kommunicera
med människor man kanske inte skulle ringa eller maila vanligtvis. Som en deltagare
uttryckte sig: ”Jag skiter väl i om jag inte kollar Facebook en dag. Är det någon som vill mig
något så har jag ju mobilen och fast telefon hemma liksom… så det är väl bara ringa?”
Detta kan vi koppla till den tidigare forskningen Svenskarna och Internet 201281 som styrker
att traditionella medierna fortfarande är de dominerande medie-plattformarna. Denna rapport
visar också att allt fler människor tar del av traditionella medier på Internet, så som
kvällstidningar, radio och webb-TV. Vi tror att en anledning till att de äldre deltagarna
blandar ihop begreppet sociala medier med traditionella medier är just för dessa finns att ta
del av på Internet. Vi fick uppfattningen av att de äldre tror att alla typer av medier som
förekommer på Internet är sociala medier.
10.8 Sociala medier och stress En negativ sida som de yngre deltagarna tog upp var stressen de kunde känna relaterat till
sociala medier. Alla kände en viss typ av stress, men av olika anledningar. Flera av deltagarna
känner en stress inför att missa något som händer på sociala nätverken. Andra känner stress
över att hela tiden behöva uppdatera sina konton. Vissa blir stressade över omgivningens
förskönande statusuppdateringar som man lätt kan jämföra sig med och på så sätt få
prestationsångest. Att inte ha tillgång till Internet och möjligheten att kunna kolla sociala
nätverken medförde stress hos vissa yngre deltagare.
De yngre deltagarna är erfarna användare av sociala medier och det handlar inte längre om att
gå in på sociala nätverk för en stunds underhållning., numera har det blivit ett slags beroende.
Så fort de får en stund över loggar de snabbt in på Facebook eller tar en bild och lägger upp
på Instagram. Deltagarna vill veta vad andra gör just nu och andra vill säkert veta vad de gör.
81 Findahl, s. 40-42.
49
Genom det resultat som framkommit i vår studie vill vi påstå att det finns ett samband mellan
sociala medier, stress och beroende. Detta kan styrkas av den tidigare forskningen ”Like a
Drug”? Is Excessive Online Communication a saparate form of Internet Addiction82 och
Svenskarna och Internet 2012 83. Båda dessa studier berör ämnet sociala nätverk kopplat till
beroende. I den senare studien tar den upp att många människor känner att de tillbringar mer
tid på Internet än vad de egentligen vill eller borde. Några utav de yngre deltagarna i vår
studie medgav att de ett upprepat antal gånger ägnat tid på Facebook istället för att plugga
som planerat.
Våra resultat visar en tydlig skillnad mellan de yngre och äldre deltagarna. De yngre
deltagarna spenderar mycket mer tid på de sociala nätverken än vad äldre gör. Yngre tar sig
tid att besöka sociala medier, medan äldre går in om de har en stund över. Yngre känner att de
måste uppdatera ofta och mår dåligt när de inte har tillgång till sociala medier. Yngre
deltagarna nämner att det som de tycker är negativt med sociala medier är att det är
beroendeframkallande av olika anledningar, vilket leder till att de känner sig stressade.
Äldre deltagarna däremot känner ingen som helst stress därför att de inte har samma behov
som yngre. En av de äldre deltagarna utrycker sin åsikt angående stress och sociala medier.
”Ja det skapar ju ett behov som säkert kan relatera till stress, det tror jag beroende på hur
nyfiken och uppdaterad man vill vara. Vill säga det har jag nog också en känsla av så jag tror
att man ibland måste vara ganska disciplinerad, lite som Ulrika sa man sätter av den tiden
och inte kanske alltid är ute…” – Mikael 54 år.
Vi tolkar det som att han menar att det är upp till var och en att bestämma hur mycket tid man
bör spendera på sociala nätverken för att inte skapa sig själv ett beroende där nyfikenheten tar
över.
10.9 Nyfikenhet Nyfikenhet är ett behov som motiverar både yngre och äldre deltagarna. De vill ”hålla koll”
på sina nära och kära, men även bekanta eller rent av kända personer. Detta ser vi som den
största likheten mellan de äldre och de yngre deltagarna då både känner en nyfikenhet av hålla
sig uppdaterade på andras liv. Vi fick känslan av att deltagarna tyckte att det var lite pinsamt
82 Krämer, Brand & Pawlikowski. (2011). ”Like a Drug”? Is Excessive Online Communication a saparate form of Internet Addiction. 83 Findahl, Olle. (2012). Svenskarna och Internet 2012.
50
att erkänna att de intresserade sig för andras uppdateringar. Deltagarna kände sig bekväma av
att veta att de var anonyma när man ”kollar in” andras profiler på Facebook.
Ett grovt antagande från vår sida är att vi tror att alla människor söker lite skvaller och drama
i livet. Vi tror därför att människor är lite nyfikna på varandra och gärna vill veta vad som
försiggår i ens omgivning.
10.10 Sociala medier och möjligheter Deltagarna i de olika fokusgrupperna är överens om att det finns flera positiva sidor med
sociala medier, vilket de ser som möjligheter som kan förenkla vardagen. Flera deltagare
uppger att det är ett snabbt och smidigt sätt att kommunicera, antingen till en grupp människor
eller enskilda individer. Kommunikation över gränser, ses som väldigt positivt. Att gränser
suddas ut och möjligheten att vara i kontakt med människor som befinner sig på andra platser
är något som utnyttjas väl. Förenklingar av olika slag ses även som ett stort plus. Yngre
deltagare menar till exempel att Facebook har förändrat deras sätt att organisera logistiken i
skolan, mellan klasskamrater och grupparbeten.
11. Reflektioner över medieutvecklingen Utvecklingen av de sociala nätverken tror vi kommer att fortsätta. Funktioner som vi idag inte
ens kan föreställa oss kommer att skapas. Fler människor kommer att ansluta sig och vi tror
definitivt att fler äldre människor kommer att skapa sig användarkonton inom sociala
medierna. Äldre motiverar sig med att de vill hänga med i utvecklingen och därför känner
vissa att det är nödvändigt att skapa sig konton.
Våra resultat av denna studie visar att det finns en stor skillnad mellan de yngre och äldre
deltagarna i fokusgrupperna sett till kunskap, motivation, användning och intresse av sociala
medier. Vi tror att dessa skillnader kommer att minska i framtiden. Dagens barn och
ungdomar föds upp i en digitaliserad värld och lär sig från barnsben hur Internet och sociala
medier fungerar. Medan äldre människor idag har växt upp i en tid där dator inte har existerat
och Internet kom först i deras vuxna ålder. Därför är det kanske inte så konstigt att det finns
ett ”gap” mellan generationerna. Vi tror därför att detta ”gap” kommer att minska i framtiden
då yngre generationerna redan är insatta i sociala medievärlden och kommer att kunna hänga
med i utvecklingen som kommer att ske. Dagens äldre människor som idag inte förstår sig på
sociala nätverk tror vi tyvärr inte kommer kunna ”komma ikapp”. Men om några decennier
51
tror vi att kunskapsnivån kommer att vara mer utjämnad. Dock så har man nog inte samma
sorts intressen eller kunskap inom sociala nätverk när du är 60 år som när du är 20 år. Men vi
tror ändå att de som blir äldre i framtiden kommer ha ”koll på läget” just eftersom de har
vuxit upp i en digitaliserad värld.
12. Slutsats Vi vet sedan innan att fler yngre människor är användare av sociala nätverk, men att allt fler
äldre ansluter sig. I inledningen av denna uppsats tog vi upp att det finns mer forskning kring
unga människors användning av sociala medier, än äldres användning. Därför ansåg vi det
relevant att göra en studie som dels undersöker äldre personers motivation och användning av
sociala medier. Men också undersöka yngre personers användning och sedan jämföra
respektives resultat åt. Vi har fått svar på våra frågeställningar och vill förtydliga att det var
dessa svar vi kom fram till:
För de yngre deltagarna betyder begreppet sociala medier alla digitala plattformar där man
kan interagera med varandra och där det kan ske en tvåvägskommunikation istället för
envägskommunikation. De äldre deltagarna anser att sociala medier är dels sociala nätverk,
som till exempel Facebook och Twitter. Men de äldre anser även att vanliga traditionella
medierna såsom TV, radio och tidningar tillhörde begreppet.
De yngre deltagarna blir motiverade att använda sociala medier för att tillfredsställa sina
behov så som bekräftelse genom en rad olika funktioner på sociala nätverk. De äldre
deltagarna blir motiverade att använda sociala medier för att hålla kontakten med sin familj,
sina släktingar och vänner. Alla deltagare vill även tillfredsställa sina behov av nyfikenhet,
genom att ”hålla koll” på människor i sin omgivning.
De yngre deltagarna använder sociala medier för att uppdatera och att uppdateras om det som
händer i sin vardag, till exempel lägga ut bilder eller göra statusuppdateringar. Äldre använder
sociala medier allra främst för att kommunicera med sin familj, släktingar och vänner. De
använder också sociala nätverk för att ta del av bilder som andra lägger upp, men helst inte
uppdatera något själva. Äldre deltagarna är måna om att vara privata och inte synas på
nätverken.
52
De yngre deltagarna lägger ner mer tid på de sociala medierna och använder det dagligen. De
flesta flera gånger om dagen, medan vissa är inloggade hela tiden. De äldre deltagarna
använder inte sociala medier lika ofta. Vissa dagligen, andra mindre frekvent. En gång i
veckan eller var fjortonde dag är inte ovanligt.
De yngre deltagarna tycker att det är positivt med sociala medier för att man kan sprida
information snabbt, dela länkar, använda sociala medier i mobilen, ha ett stort kontaktnät,
skapa evenemang, att det är gränsöverskridande/internationellt och underlättar skolarbeten.
De äldre deltagarna tycker att det är positivt med sociala medier för att man kan kommunicera
med människor och återknyta gamla kontakter.
Det som de yngre deltagarna tycker är det negativa med sociala medier är att det är
beroendeframkallande, att det kan bidra till nätmobbning, att det sprids mycket falsk
information och reklam. De tycker att det är tidskrävande och ett störningsmoment när man
ska plugga. Negativt är också att allt som man gör eller läggar upp på Facebook sparas och av
tredje part. De yngre tycker framförallt att det är negativt att sociala medier bidrar till stress.
De äldre deltagarna tycker precis som de yngre att det är negativt med nätmobbning och att
allt som man publicerar sparas och ägs av Facebook. Att mycket som publiceras är ointressant
information är också negativt tycker de äldre.
12.1 Förslag på fortsatt forskning Det finns flera resultat från denna studie som skulle vara oerhört intressanta att fortsätta
forska vidare i. Resultat som vi tycker är extra intressanta handlar om hur människor upplever
stress relaterat till sociala medier och hur människor känner att sociala medier är
beroendeframkallande. Det finns redan tidigare forskning kring ämnet, vilket vi har redovisat
under rubriken tidigare forskning men vi anser att det finns mer att fördjupa sig i.
Man skulle kunna genomföra en studie om stress och/eller beroende relaterat till sociala
medier men då enbart fokusera på yngre människor. Då det var yngre deltagare i vår studie
som uppgav att de kände av just stress och beroende.
53
13. Sammanfattning Denna studie har undersökt likheter och skillnader mellan fyra olika fokusgrupper. Två
grupper med yngre deltagare och två grupper med äldre deltagare. Syftet har varit att se till
deltagarnas användning av sociala medier och deras uppfattning och åsikter kring fenomenet
sociala medier.
Studien visar att deltagarna har olika behov och utifrån dessa använder de sociala medier och
nätverk på olika sätt. Detta kan vi koppla till teorin uses and gratification som utgår ifrån att
publiken är aktiv och använder sig av det tänkta mediet för att söka tillfredställelse. Resultatet
i denna studie visar på både skillnader och likheter vad gäller användning och motivation
mellan de äldre och de yngre deltagarna.
54
14. Källförteckning Ancu, Monica. (2012). Older Adults on Facebook: A Survey Examination of Motives and Use of Social Networking by People 50 and Older. Hämtad 2013-01-17 från http://web.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/detail?vid=3&sid=19e5c4b6-5b31-4b2a-a715-0a8a69b10e4c%40sessionmgr12&hid=17&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=ufh&AN=83268309 Basak Günes Basat. (2010). Changing Media Experiences of Young People in the Age of the Internet. Hämtad 2012-11-19 från http://connection.ebscohost.com/c/articles/69916019/participating-conversation-exploring-usage-social-media-networking-sites Boyd, Danah M. och Ellison, Nicole B. (2008). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Hämtad 2013-01-17 från http://web.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/detail?vid=5&sid=19e5c4b6-5b31-4b2a-a715-0a8a69b10e4c%40sessionmgr12&hid=17&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=ufh&AN=27940595 Bryman, Alan. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Correa, Teresa & Hinsley Willard, Amber & Gil de Zuniga, Homero. (2009). Who interacts on the Web?: The intersection of users’ personality and social media use. Hämtad 2012-11-23 från http://ac.els-cdn.com/S0747563209001472/1-s2.0-S0747563209001472-main.pdf?_tid=54632232-59b6-11e2-adfc-00000aab0f6b&acdnat=1357665220_146ae0440c3d525b483dcc849af5b36b Curran, James M.; Lennon, Ron. (2011). Participating in the conversation: Exploring usage of social media networking sites. Hämtad 2012-11-19 från http://connection.ebscohost.com/c/articles/69916019/participating-conversation-exploring-usage-social-media-networking-sites Eriksson, Magnus, Nationalencyklopedin. Sociala medier. Hämtad 2013-01-08 från http://www.ne.se/lang/sociala-medier Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17 från http://www.facebook-faq.se/facebook_historia/facebook_historia.htm, Findahl, Olle. (2012). Svenskarna och Internet 2012. Hämtad 2012- 11-23 från http://www.internetstatistik.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2012/ Fiske, John. (1997). Kommunikationsteorier: en introduktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Krueger, Richard A., (1994). Focus groups: a practical guide for applied research, 2. ed., Sage, Thousand Oaks, Calif. Krämer, Nicole., Brand, Matthias. och Pawlikowski, Mirko, m.fl. (2011).”Like a Drug”? Is Excessive Online Communication a saparate form of Internet Addiction. Hämtad 2012-12-03 från
55
http://citation.allacaic.com/one/www/research/index.php?cmd=www_search&offset=0&limit=5&multi_search_search_mode=publication&multi_search_publication_fulltext_mod=fulltext&textfield_submit=true&search_module=multi_search&search=Search&search_field=title_idx&fulltext_search=%3Cb%3E“Like+a+Drug”%3F++Is+Excessive+Online+Communication+a+Separate+Form+of+Internet+Addiction%3F%3C%2Fb%3E Marková, Ivana. (2007). Dialogue in focus groups: exploring in socially shared knowledge. London: Equinox Publishing McQuail, Denis. (2010). McQuail's mass communication theory. London: Sage. Olsson Jeffery Miriam, I huvudet på Instagrammiljadären. Hämtad 2013-01-17, från http://blog.svd.se/siliconvalley/2012/10/19/i-huvudet-pa-instagram-miljardaren/ Ross, Karen & Nightingale, Virginia. (2003). Media and audiences: new perspectives. Buckingham: Open University Press. Severin, Werner J. & Tankard, James W. (2010). Communication theories: origins, methods, and uses in the mass media. New York: Addison Wesley Longman. Språkrådet. (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Stewart, David W., Shamdasani, Prem N. & Rook, Dennis W. (2007). Focus groups: theory and practice. Thousand Oaks California: Sage Publications Twitter. Om Twitter. Hämtad 2013-01-17 från http://twitter.com/about Wibeck, Victoria. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
56
15. Bilaga Intervjuguide - fokusgrupper Innan intervjun (Detta är lite allmän information till deltagarna innan själva intervjun börjar) Hej och välkomna till denna fokusgruppsintervju. Vi är väldigt tacksamma för att ni tar er tid
och hjälper oss i vårt arbete med vår C-uppsats.
Först och främst vill vi berätta att syftet med vår uppsats är att studera likheter och skillnader
mellan yngre och äldre deltagares användning av sociala medier, men också era attityder,
uppfattning och åsikter kring fenomenet.
Det speciella med en fokusgrupp är att intresset ligger på det som ni deltagare i gruppen
diskuterar om fenomenet sociala medier. Det viktiga är inte vad ni som enskilda individer
tycker utan intresset riktas mot vad ni som grupp diskuterar. I en fokusgruppstudie ser man till
de gemensamma, kulturellt förankrade föreställningar och attityder.
Jag som moderator kommer att ställa frågor som ni tillsammans i gruppen får besvara. Känn
ingen press på att ni måste svara i någon viss ordning. Se det som ett samtal där ni diskuterar
de olika frågorna. Ni behöver inte tycka likadant eller hålla med varandra om ni ej vill.
Diskutera gemensamt frågorna och låt varandra komma till tals.
Jag som moderator vill försöka styra intervjun så lite som möjligt, men känner jag att vi
kommer in på något ämne som inte är relevant för syftet kan jag komma att ställa en annan
fråga. Ni som deltagare får mer än gärna ställa frågor till varandra inom gruppen.
Den här intervjun kommer att ta ca 30-60 minuter. Ni har rätt att avbryta intervjun när ni vill
om ni inte känner er bekväma. Vi kommer att göra en ljudupptagning och spela in hela
intervjun. Ni kommer att vara anonyma, vilket innebär att era riktiga namn kommer ej att
finnas med i vår analys.
Om alla känner sig redo så börjar vi!
57
Intervjufrågor Öppningsfråga Ni kan börja med att i tur och ordning presentera er med namn, ålder, sysselsättning och sedan berätta om ert allra första minne av Internet? Introduktionsfrågor
1. Vilka medier ingår i begreppet sociala medier, anser ni?
2. Vilka sociala medier använder ni?
Övergångsfrågor
1. Varför tror ni att människor använder sociala medier?
2. Sociala medier har blivit populärt, varför tror ni att det har blivit det?
3. Av vilken anledning tror ni att man skapar sig ett användarkonto på ett socialt nätverk?
Nyckelfrågor
1. Vad motiverar er att använda sociala medier?
2. Hur ofta använder ni sociala medier?
3. Vad får ni ut av att använda sociala medier? (Vad är er tanke med att till exempel göra en statusuppdatering eller lägga upp en bild?)
4. Vad anser ni är positivt med sociala medier?
5. Vad anser ni är negativt med sociala medier?
6. Hur tror ni att sociala medier kommer att utvecklas i framtiden? (Positiv eller negativ utveckling?)
7. Tycker ni att sociala medier är lämpligt personer för i alla åldrar?
8. Hur privat eller öppen tycker ni att det är det okej att vara på sociala nätverk?
9. Hur ser ni på sociala medier och stress, kan ni känna er stressade av sociala medier?
10. Hur tror ni att yngre människors användning skiljer sig från äldre människor
användning?
11. Hur skulle du känna om sociala medier inte finns imorgon när du vaknar?
58
Avslutande frågor När gick ni med i Facebook? (Då vi tagit reda på att alla personer som deltar i fokusgrupperna använder sig av Facebook anser vi att detta är en intressant fråga) När ni (eller om ni skulle) uppdatera något på ett socialt medie, exempelvis Facebook, hur tänker ni då? Skriver ni positiva eller negativa saker? Slutfrågan Är det någon som vill tillägga något? Det var alla frågor vi hade, återigen vill vi tacka för att ni ställde upp på denna intervju. Tusen tack!
59
60
61