ByggsamverkanGöteborg, 12 nov 2018

Peter RosengrenEnergi- och klimatrådgivare

KostnadsfriOpartiskFri från kommersiella intressen

EnergiKlimatTransporter

FöretagPrivatpersonerOrganisationer

Vad gör vi idag?

• BBR kap 9 – Energi

• Energiberäkningar – energideklarationer

• BEN - Normalt brukande under ett normalår

• Solenergi

• Värmesystem

• Ventilationssystem

• Lunch 12.00 – 13.00

Boverkets ByggRegler (BBR) kap 9Area av alla våningsplan som värms till mer än tio grader inkl innerväggar, trappa, schakt mm. Dock ej garage.

Energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, fastighetsenergi (inkl elgolvvärme och handdukstork)

Driftel; pumpar, fläktar, styr- och reglersystem, fast belysning i allmänna utrymmen. Dock ej motorvärmare, batteriladdare för extern användning.

Byggnadens energianvändning fördelat på A-temp (kWh/kvm/år). Dock ej hushållsel. Upphör som begrepp.

U-medelvärde, Um. W/m2K. Hur mycket energi som läcker genom klimatskalet.

A-temp

Byggnadens energianvändning

Byggnadens fastighetsenergi

Byggnadens specifika energianvändning

Genomsnittlig genomgångskoefficient

Boverkets ByggRegler (BBR) kap 9DVUT. Enl SMHI:s lista kallaste dygnsmedeltemp för ett antal orter. Beror på byggnadens värmetröghet.

Om installerad eleffekt för värme och varmvatten överstiger 10 W/m2 A-temp är byggnaden elvärmd.

Totalt installerad eleffekt för uppvärmning och varmvatten inkl handdukstork, elvärmegolv mm.

El till radio, TV, kyl, frys, spis, datorer och annat i hushållet samt lokalens verksamhet.

Byggnadens energiprestanda. Byggnadens uppvärmningsenergi justeras med geografisk faktor som multiplicerat med primärenergifaktor delas med A-temp.

Dimensionerande vinterutetemperatur

Elvärme

Installerad eleffekt för uppvärmning

Hushållsel, verksamhetsel

Byggnadens primärenergital, EP

Primärenergifaktorer BBR 26

Geografisk justeringsfaktor BBR 26

Justeringsfaktorer: 0,8 Malmö1,9 Kiruna

Specifik energianvändning kWh/kvm/år i BBR 24

ersätts nu med byggnadens Primärenergital

1.Byggnadens energi för uppvärmning, Euppv , divideras med geografisk faktor.

2.Därefter läggs energi till för kyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi

3.Summan multipliceras med en primärenergifaktor

4.Detta görs för varje energibärare

5.Summan divideras med Atemp

6.Detta är det nya Primärenergitalet.

BBR 26

Energikrav BBR 26

Klimatzoner i äldre BBR

9:4 finns fram tom BBR 24 men har tagits bort i BBR 25

Krav på energihushållning vid ändring av byggnad

BBR 9:9, 1:22

Ändring av byggnader får inte medför att energieffektivitetenförsämras, om det inte finns synnerliga skäl. Får försämras ombyggnaden efter ändring ändå uppfyller nybyggnadskraven.

Undantag om- Övriga tekniska egenskapskrav motverkas- Kulturvärden skadas- Arkitektoniska och estetiska värden skadas

Ha koll på detaljplaner och avtalDetaljplan SmedkärrLokal eldstad får installeras om särskild utredning visar att det kan ske utan olägenhet för omgivande bebyggelse

Energikrav• köpeavtal • exploateringsavtal • detaljplan kan hänvisa till styrande dokument • avtal kring kommunala byggnader• energiplan, -strategi, -policyprogram

MorotsystemLerum, Tidaholm, Mark, Värnamo, Emmaboda, Östersund…..

Syfte:Visa att byggnaden förväntas uppfylla BBR, lagkrav eller andra krav

En energiberäkning ska göras vid nybyggnation av bostäder och lokaler såvida det inte finns undantag

Utförs oftast av konsult

Byggherren ska redovisa en energiberäkning vid tekniskt samråd / före startbesked

www.energiberakning.se Gratisprogram på nätet

Energiberäkningar

9.11 Undantag från att lämna in energiberäkning

- Byggnader som inte klarar att leva upp till en projekterad beräkning. (t.ex. växthus)

- Byggnader som används kortare perioder (ny definition i BBR 25)

- Byggnader där inget behov av uppvärmning eller kyla behövs

- De utrymmen eller byggnader där det inte värms till mer än tio grader (t.ex. garage)

- Byggnader som värms genom industriella processer inom byggnaden. Visas genom särskild utredning.

Undantag för att överskrida gränsvärden

• Om det inte är möjligt att installera ett värmesystem

• Kulturhistoriskt område

Ska följa BENFastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande under ett normalår.

Infördes dec 2016BEN 1 GrundtextBEN 2 JusteringarBEN 3 Ändrat införandedatum av delar av BEN 2.

Ger riktlinjer för hur en energiberäkning ska göras.

• Vilka faktorer som ska tas med i en energiberäkning

• Anger standardvärden för flera parametrar för olika byggnadstyper

Småhus, flerbostadshus, kontorslokaler, förskolor, grund- och gymnasieskolor, högskolor

BEN – ”Normala värden”

Syfte:Visa byggnadens energiprestanda

Nybyggnation: • Inom två år från att byggnaden tagits i bruk • Kan vara villkor för att få slutbesked

Befintlig byggnad:Vid försäljning eller annan överlåtelse, undantag finns

Kan endast utförs av certifierad energiexpert

Redovisas till fastighetsägaren och Boverket, systemet Gripen

Enkel koll: www.boverket.se

Energideklarationer

Energideklarationen visar normalårskorrigerat energibehov

BBR 9:25 Krav på verifieringInfördes i BBR 24

Verifierad energiberäkning Kan göras vid slutsamråd

Beräknad energideklaration Kan göras vid slutsamråd

Energideklaration Ska göras inom två år från att byggnaden tagits i bruk.

Kvaliteten på energiberäkningaroch energideklarationer

• Vad är rimlig träffbild – BBR anger 5 %

• Skillnader i beräkningsprogram– Detaljeringsgrad, solinstrålning……

• Skillnader i schabloner beroende på huslev ./. Vp

• Mätfel, beräknat på fel typ av ytor

• Fel indata, oavsiktligt eller avsiktligt…..

• Noggrannhet - skicklighet hos den som anger värdena

Solceller och solfångare

Solceller ger el

• Används i vanligaelnätet

• El kan sparas i batterier

Solfångare ger värme

• Värmer hus, skolor simbassänger,fjärrvärmenät

• Värme kan sparas i ackumulatortankar

Söderläge

45 graders vinkel

Solceller:Mest i maj - juni

Solfångare:Mest i juli - augusti

Solceller är lönsamt» Statligt bidrag 30 %

» 40 + 4 öre såld el

» 15 öre elcertifikat

» 60 öre skattereduktion

» Slipper köpa 20 %

» Synligt, konkret

Bygglovsfritt?PBL kap 9. 3 c §och 8 §

Inom dp bygglovsbefriat om de följer byggnadens form och inget hinder i dp eller från Försvarsmakten

Bygglov + startbesked:• Placeras på ställning• Kulturhistorisk byggnad eller miljö• Förvanskningsparagrafen

Anmälan + startbesked:• Vid ingrepp i bärande konstruktionsdel

Värmepumpar

• Luft/luftvärmepump• Luft/vattenvärmepump• Vätska/vatten = jord-, berg- & sjövärmepump

Luft/luft

Luft/luftvärmepumpen utvinner värme ur uteluften. Placeras centralt i huset för att varmluften ska kunna distribueras på ett effektivt sätt.

Luft/vatten

Luft/vattenvärmepumpen utvinner värme ur uteluften och överför värmen till husets vattenburna värmesystem.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpen hämtar värme ur ventilationssystemets frånluft.

Bergvärme

Borrdjupet är oftast mindre än 200 meter och avståndet mellan två borrhål ska minst vara 20 meter.

Jordvärme och sjövärme

• Huset värms upp med en jordvärme/sjövattenvärmepump som hämtar värmen via slangen.

Vilken värmepump är bäst?

• Luft-luft Befintliga hus, direktverkade el

• Luft-vatten Befintliga hus

• Frånluftvp Nybyggnation, medel 40 kWh/kvm/år

• Bergvärme Befintliga + nybyggnation, medel 30 kWh/kvm/år

Ventilationssystem

• Självdrag (S)

• Frånluft (F)

• Frånluft med värmeåtervinning(FX)

• Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX)

Självdragsventilation (S)

• Bygger på att frisk uteluft tar sig in genom springor, otätheter och ventiler i huset.

Frånluft med värmeåtervining (FX)

FTX-system

Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX)- Ett FTX-system återvinner värmen i frånluften.

Rubriker efter FN:s klimatpanels rapport:

”Dubbla insatser krävs””Bråttom att hejda klimatförändring” ”Negativa utsläpp krävs” ”Historiskt skifte krävs för att hejda uppvärmningen”

Johan Rockström -Vi har mindre än tio år kvar om vi fortsätter på dagens kurs innanvi missat chansen att stabilisera uppvärmningen vid 1,5 grader.

Kyoto-avtaletVäxthuseffektKoldioxidutsläppResursbristPeak-oilEnergikrisParis-avtaletFörnybar energiÖverenskommelserKommunens energiplanVision – Sveriges ledande miljökommun 2025Ändra fokus i samhällsplaneringenGlobalt behov av minskade koldioxidutsläpp med 85-90%Tekniken finnsMiljöbalken - Bästa möjliga teknik

För barnens framtidFör vår egen framtid

- Nya djur och växter

- Ändrade odlingsmöjligheter

Det drabbar väl inte mig?- Resursbrist

- Peak-oil

- Energikris

- Mildare vintrar, varmare somrar

- Fler extrema oväder

- Mer nederbörd

- Tropiska sjukdomar

- Nya skadeinsekter och växtsjukdomar

- Rubbade näringskedjor- Klimatflyktingar

- Obeboliga områden

- Svår samhällsanpassning

Det här blir dyrt!

- Oåterkalleliga tröskeleffekter

- Effekter syns redan nu

- Social solidaritet

Hur gör man?

Hur gör man?

Refuse

Repair

Reuse

Reduce

Re-cycle

Hur gör man?

Hur gör man?

• Sänk, minska

• Dra ur, stäng av

• Planera mer

• Öka

• Tänk själv

Temperaturen, hastigheten, flödet, volymen, antalet, mängden

Allt som inte används

Resorna, matinköpen, matlagningen

Andelen förnybart, energisnålt, återanvändning, återvinning…. 5 R

Hur påverkar du mest? Vad kan du göra åt det?

Tack för er uppmärksamhet!

Peter RosengrenEnergi- och klimatrådgivareTelefon: 0302-52 12 23E-post: peter.rosengren@lerum.sewww.lerum.sewww.facebook.com/Energi.och.klimatradgivarna.Lerum