mm

mm

m

i 1< i. f

i"'

tö)

'">K

J

r C

L —

.=

.^.

-ft1^

, ,*

f

' '*

i.

i<"

;*

• •

i *

*•

fW*,

- .n

K.)

^^

JIL

^-

— *—

^ J"

F^f

* •

jfl ^

irJT>

i*

i^

tftl

t^t^

^ff ^

1^

ibltt

L-'

HK o? pt P-

CD

a-SS

1

£» ? o o pr-

ro

w:or

=> Hl

H

gL Maj:ts Nådiga

Byggnadsstadga

för rikets städer.

Gifven Stockholms Slott den 8 Maj 1874; ochgällande från och med den 1 Januari 1875.

Lund,Håkan Ohlssons Boktryckeri,

1874.

Kongl. Ifajtts nådiga Byggnads-stadga för rikets städer;

t i OSCAR, med Guds Nåde, Sveriges, Norges,Götes och Yendes Konung, göre veterligt:

Hos Oss hafva Rikets Ständer i underdånighet an-hållit, att allmänna bestämmelser måtte utfärdas angåendebebyggandet äf städer, köpingar samt sådane platser ålandet, der, till följd af jernvägsanläggningar, granskapettill andra större kommunikationsleder eller af andra orsa-ker, städer eller köpingar syntes komma att uppstå; hvar-vid Rikets Ständer anfört, att, ehuru behofvet för deflestestäder redan framkallat särskilda byggnadsordningar, måogaaf dessa dock torde vara föråldrade, då väckelse till derasförändrande saknats och då åsigterna om det förmånligaste,helsosammaste och tryggaste byggnadssätt för städer ejmera vore desamma som fordom; att, fastän olikhet i läge,i näringsfång och i tillgång på byggnadsämnen medfördeför en plats behof af vissa föreskrifter, som ej vore nödigaeller lämpliga för en annan, dock funnes vissa gemensammaregler, som gälde för alla redan anlagda städer och kö-pingar äfvensom vid anläggning af nya; samt att en bygg-nadsordning, innehållande dylika allmänna och öfver allttillämpliga bestämmelser i afseende på byggnadssätt ochtomtreglering, hvarigenom prydlighet, renlighet, luftvex--ling och säkerhet kunde vinnas, otvifvelaktigt skulle i fleraafseenden. verka välgörande.

Sedan af Oss utsedde Komiterade samtidigt inkommitmed förslag till allmänna grunder för städernas byggnads-ordningar, samt såväl Vårt Öfver-Intendentsembete som

I- ' :

.'JL

Gifven Stockholms Slott den 8 Maj 1874. j

Öfver-Ståthållareembetet och samtlige Vare befallningshaf-vande i länen äfvensom Magistraterna i rikets städer ochStyrelsen för städernas allmänna brandstodsbolag häröfverafgifvit underdåniga utlåtanden; så, — och efter det frå-gan erhållit ytterligare utredning, särskildt med hänsyntill bestämmande af de myndigheter, som borde hafva'be-fattning med vården om städernas byggnadsväsen, och vid-den af dessa myndigheters befogenhet, samt jemväl stä-dernas allmänna brandstodsbolag hos Oss gjort anhållanom utfärdande af allmän författning i ämnet, med erinranom vigten såväl af en allmän reglering af rikets städeroch dermed jemförliga platser, som af sådana genom lag-'stiftningen meddelade bestämmelser, hvarigenom faran afstörre ödeläggelser genom eldsolyckor å dessa ställen kundeså vidt möjligt vore förekommas, — hafve Vi funnit godtatt, med förklarande, att såväl Nådiga Cirkulärbrefvet den1 Oktober 1828 och andre af Oss utfärdade föreskrifter iämnet, som ock de uti särskilda af Oss eller Vare Befall-ningshafvande faststälda byggnadsordningar, reglementeneller andra påbud intagna stadganden, som emot dennaVår författning strida, skola från och med den 1 Januari1875 upphöra att vara . gällande, härmed i nåder stadgasom följer:

Kap. 1.

Om. Byggnadsordningar och Byggnadsnämnder.§ L .' '

Städernas planläggning och bebyggande skola ske. en-!ligt denna Byggnadsstadga och städernas i öfverensstäm-melse dermed upprättade Byggnadsordningar.

§ 2 . . .., •':. -. v , - .1. För hvarje stad skall finnas byggnadsordning,,

innehållande de föreskrifter, som atöfver denna stadgas be-stämmelser anses erforderliga för ordnande af stadens bygg- .nadsväsen.

2. Byggnadsordningen antages af Stadsfullmägtigeeller, der sådane ej finnas, af allmänna Badstugan, ochunderställes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som antin-

gen • utan förändring fästställer eller ock ogillar de fattadebesluten. Enahanda förfaranden skall iakttagas i fråga omändring uti eller tillägg till, byggnadsordningen.

3. För öfverträdelse af byggnadsordningens föreskrif-ter må stadgas viten af fem till och med femhundra kronor.

4. Så snart byggnadsordning eller dit hörande före-skrift blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäld,skall den af bemälde myndighet ofördröjligen allmängörasgenom kungörelse, som skall tryckas lika som med Läns-styrelsens kungörelser vanligen förfares, samt, om tidningutgifves i staden, införas i densamma eller, der flera tid-ningar utkomma, i den af dem, der allmänna påbud förstaden vanligen meddelas; hvarförutan det åligger, i Stock-holm Öfver-Ståthållareembetet, och i rikets öfriga städerMagistraten eller, der Magistrat ej finnes, i dess ställetillsatt styrelse att dels fullständigt införa nämnda kun-görelse i en för sådant ändamål inrättad Liggare, dels om-besörja, att på stadens bekostnad tryckta exemplar af kun-görelsen finnas inom staden för köpare att tillgå, så längebyggnadsordningen eller föreskriften fortfar att gälla; sko-lande kungörelsen jemväl, genom Kongl. Maj:ts Befallnings-hafvandes försorg, skyndsamligen insändas till Kongl. Maj :ts •Civildepartement i tre exemplar samt till Justitie-Kans-leren och Justitie-Ombudsmannen i ett exemplar till hvardera.

§ 3.1. Närmaste inseendet öfver stads bebyggande utöf-

vas af en för detta ändamål tillsatt Byggnadsnämnd. .2. Denna nämnd skall bestå af fem eller tre leda-

möter, efter hvad i stadens byggnadsordning bestämmes.•3. Äro ledamöterne fem, skola de utgöras af: en

lagfaren person, hvilken stadens Magistrat inom sig utser;en person, hvilken Magistraten eger välja inom eller utomsig; samt tre af Stadsfullmägtige eller* der sådane. ej finnas,allmänna Badstugan valde personer. Äro ledamöterne inämnden tre, skola de utgöras af en lagfaren person, ut-sedd af och inom Magistraten på sätt ofvan är nämndt,samt två af Stadsfullmägtige eller allmänna Rådstuganvalde personer. Finnes ej Magistrat, har den styrelse, somär i dess ställe, att till ledamot i nämnden utse någoninom sig, äfven om denne icke är lagfaren.

i__

6

4. Stadsbyggmästaren, der sådan finnes, skall varatillstädes vid nämndens sammanträden, med rättighet atti öfverläggningärne, men ej i besluten deltaga, samt att,der han det äskar, få sin mening till protokollet anteck-nad. Detsamma gäller om Stadsingeniören, der särskildsådan är antagen, i afseende å de frågor som höra tillhans befattning.

5. Byggnadsnämndens ledamöter utses för fyra år isänder. _Afgår någon af dem under den för honom be-stämda tjenstgöringstid, anställes fyllnadsval; och bör densålunda valde tjenstgöra under den tid, som för den af-gångue återstått.

6. Magistraten eller den i dess ställe tillsatta sty-relse eger efter omständigheterna att för den ledamot inämnden, hvilken Magistraten eller styrelsen inom sigutkorar, utse suppleant eller ock vid inträffande tillfälligtförfall särskildt utse någon att förestå befattningen. Föröfrige ledamöter utses suppleanter till lika stort antal.De af Stadsfullmägtige eller allmänna Badstugan valdesuppieanterne inträda i den ordning, de enligt rösteantaletinnehafva.

7. Den;, som icke uppnått tjugufem års ålder; den,som ej , råder öfver sig och sitt gods; den, som till bor-genärer afträdt all sin egendom och ej, på sätt lag för-mår, kan visa, att han är fri från deras kraf; den, som.är för nesligt brott tilltalad eller stäld under framtiden;samt den, som genom domstols beslut, förklarats förlustigmedborgerligt förtroende eller ovärdig att, inför rätta föraandras talan, må ej vara ledamot eller suppleant i bygg-nadsnämnden.

8. Med undantag af den ledamot i byggnadsnämn-den, hvilken Magistrat eller i dess ställe, tillsatt styrelse -inom sig utkorar, och för denne ledamot möjligen utseddsuppleant, må den, som blifvit vald till ledamöt eller sup-pleant i nämnden, kunna afsäga sig uppdraget: om hanicke är boende i staden eller inom dess område, om han.är embets- eller tjensteman och af sin befattning hindrasatt fullgöra uppdraget, om han, efter fyra års tjenstgö-ring såsom ledamot i nämnden, är i ordningen att deri-från afgå, om han uppnått sextio års ålder, eller eljest upp-gifver hinder, som af den väljande myndigheten godkännes.

L § 4-1. Byggnadsnämnden utser inom 'sig ordförande för

ett år i sänder. Är denne hindrad att bevista samman- •trade, utses ordförande för tillfället.

2. Nämnden sammanträder så ofta omständigheternadertill föranleda och minst en gång i månaden.

3. Der nämnden består af fem ledamöter, må ärendeföretagas till afgörande så,snart fyra af dem äro tillstä-des, och äfven då endast tre äro närvarande, ifall dessaäro ense om beslutet. Består nämnden af-tre ledamöter,må ärende icke företagas till afgörande med mindre heladetta antal är tillstädes.

4. Vid val inom nämnden sker omröstning medslutna sedlar och lotten skiljer emellan dem, som erhållitlika antal röster. I öfrigt verkställes omröstning öppet,och blifver den mening gällande, hvarom de fleste leda-möterne sig förena. Äro rösterna på hvardera sidan lika,gäller den mening, som biträdes af ordföranden.

5. Vid nämndens sammanträde föres protokoll, hvarsrigtighet granskas senast vid nästa sammankomst; egandenämnden att i ärenden, der skyndsamhet är af nöden,uppdraga åt en eller flere af sina ledamöter att verkställadenna granskning.

6. Nämnden skall på lämpligt sätt göra kunnigtgenom hvem, hvarest och på hvilka tider nämnden emot-tager anmälanden och skrifter.

§ 5-1. Frågor om hvilka tjenstebiträden byggnadsnämn-

den skall hafva till sitt förfogande, om arfvoden åt nämn-dens ledamöter och biträden samt om öfriga för bestri-dande af nämndens utgifter erforderliga medel afgöras afStadsfullmägtige eller, der sådane. ej finnas, allmännaBadstugan. , .

2. Nämnden antager och entledigar sina tjenste-biträden, der ej i byggnadsordningen angående en eller flerabland dem annorlunda bestämmes.

§6.1. Byggnadsnämnden öfvervakar efterlefnaden af denna

stadga och stadens byggnadsordning, samt upptager och

afgör alla de ärenden, som enligt dem skola bedömas ochej på grund af föreskrift i denna stadga eller annan all-män författning tillhöra annan myndighets pröfning.

2. Särskildt bör nämnden egna synnerlig uppmärk-samhet . deråt, ,

att i afseende å stadsplanen vidtagas alla de förbätt-ringar, som kunna åstadkommas, och att hvad som der-utinnan varder bestämdt noga efterlefves;

att tomtregleringarna blifva ändamålsenligt verkstälda,och att byggnadstomterna dervid erhålla tillräckligt vt-innehall;

att vid tomternas bebyggande rymliga och sundagårdsplaner bildas; samt

att i byggnadsordningen införas sådana bestämmelser,som i dessa och andra hänseenden kunna leda till stadensändamålsenliga bebyggande.

• ' § 7 . ;

1. I alla till byggnadsnämndens omvårdnad hörandefrågor af sådan beskaffenhet, att de skola af Stadsfullmäg-tige eller allmänna Rådstugan pröfvas, eger nämnden atthos bemälde myndigheter väcka förslag och göra andraframställningar. Nämnden eger ock, der den finner om-ständigheterna dertill föranleda, göra framställningar hosKongl. Maj:ts Befallningshafvande.

2. Innan Stadsfullmägtige eller allmänna Rådstuganafgöra förslag till stadsplan eller ändring af sådan plan,till stadgande i byggnadsordningen, eller till tomtregle-ring, der sådan bör af Stadsfullmägtige eller allmännaRådstugan pröfvas, • skall, så vida ej byggnadsnämndensjelf väckt förslaget, dess yttrande inhemtas. Vid under-ställning af Stadsfullmägtiges eller. allmänna Rådstugansbeslut i dessa frågor skall det af nämnden afgifna ytt-rande alltid åtfölja.

ä§ 8 . . . • , .

Byggnadsnämnden eger att, der påföljd för underlå-tenhet att ställa sig nämndens föreskrifter till efterrättelseej finnes bestämd i denna stadga eller stadens byggnads-ordning, eller följer af annan allmän författning, genomföreläggande af vite göra sig hörsammad.

Kap. 2.

Om stadsplaner.

§ 9.- 1. För hvarje stad skall finnas' plan för stadens

, ordnande och bebyggande. Denna plan skall omfatta, såväl byggnadsqvarter, som gator, torg och andra all-männa platser. '

2. Nu befintliga, vare sig af Kongl. Maj:t faststäldaeller utan sådan fastställelse af ålder bestående planer förstädernas - bebyggande skola fortfarande lända till efter-rättelse i de delar, hvaruti ändring ej beslutes i öfverens-stämmelse med denna stadgas föreskrifter.

3. Ej må stad byggas i strid mot gällande plan, ellerutsträckas till område, för hvilket faststäld plan ej finnes.

4. Visar sig behof eller uppstår eljest önskan attutsträcka bebyggandet till område, som ej innefattas i dengällande stadsplanen, bör plan för detta område skynd-samt uppgöras, på det icke hinder genom byggnader måläggas för en sådan plans genomförande.

§ 10.

Frågor om stadsplanen pröfvas af Stadsfullmägtigeeller, der sådane ej finnas,, allmänna Rådstugan. Beslutasplan i större eller, mindre utsträckning, skall beslutet un-derställas Kongl. Maj:ts pröfning, derest fråga ej är endastom jemkiiing af ringa betydenhet i byggnadsqvarters grän-ser eller dylikt, i hvilket fall beslutet, derest det af Kongl.Maj:ts Befallningshafvande godkännes, må utan underställ-ning hos Kongl. Maj:t gå i verkställighet. ,

'I IL1. Stadsplan skall noggrant utläggas å karta i en

skala af tvåhundra fot på en decimaltum, motsvarande entvåtusendedel af verkliga storleken. A denna karta elleren särskild sådan skola jemväl markens höjd- och lutnings-

^ örhållanden på iämpligt sätt angifvas. Kartån skall åt-följas af nödig beskrifning.

i . 2. Då planen insändes till fastställelse, skall kartajemte beskrifning medfölja.

10

3. Sedan fastställelse erhållits, skall en noggrannoch styrkt afritning af plankartan jemte styrkt afskriftaf beskrifningen insändas till Kongl. Maj:ts Civildeparte-ment att der förvaras.

§-12. ' ' ' . •

1. Stadsplan bör så uppgöras, att han ..på en gångmotsvarar rörelsens behof af utrymme och beqvämlighet,sundhetens fordran på ljus och frisk luft, önskligheten afstörsta möjliga trygghet mot mera utbredda eldsolyckor,samt skönhetssinnets anspråk på fritt utrymme, omvexlingoch. prydlighet. För sådant ändamål, bör tillses bland annat:

att gatorna göras breda och läggas i lämpliga rikt-ningar för rörelsen; .

att torg, hamnplatser och andra ställen för störrerörelse göras rymliga och erhålla beqväma lägen;

att breda esplanader, anordnade med planteringar imidten och gator på sidorna, eller andra dylika anlägg-ningar dragas genom staden, helst på flera ställen och iflera riktningar;

att äfven andra allmänna planteringar i staden, störreoch mindre, beredas så ymnigt som möjligt;

att å ena sidan byggnadsqvarteren icke tilltagas förstora eller med för stort antal tomter, så att nödig luft-vexling hindras eller dämpande af uppkommen eldsvådaförsvåras; men å den andra de inom qvarteren befintligabyggnadstomterna göras så -stora, att de lemna tillräckligtutrymme ej blott för byggnader utan ock för fria ochluftiga gårdsplaner;

; att, der så lämpligt finnes, trädgårdsplaner läggaslängs genom byggnadsqvarteren, så att tomternas till be-byggande afsedda delar komma att ligga på ömse sidorom dessa planer; samt

att, der det finnes önskligt och lämpligt, planterade.förgårdar längs gatorna läggas mellan dem och husraderna.

2. De här omförmälda trädgårdsplaner och förgårdar,må icke under något vilkor bebyggas eller begagnas förannat ändamål än till trädgårdar eller andra prydligaplanteringar; börande, byggnadsnämnden hålla noga tillsyn,nära. Det åligger egarne att alltid underhålla dem isnyggt och vårdadt skick.

11

§ 13.

1. I ny stad eller stadsdel må gata i allmänhet icke»as till mindre bredd än sextio fot; dock må undan-

tagsvis, der sådant af omständigheterna påkallas, gata afringa längd läggas till bredd af minst fyratio fot; sko-lande, när sådan minskning af gatubredden ifrågasattes,skälen derför vid underställningen uppgifvas.

2. De till esplanad hörande gator må läggas tillfyratio fots bredd; och i allmänhet må gata, som är be-stämd att hafva byggnader allenast på en sida och påden andra helt och hållet begränsas af park, torg ellerannan allmän plats, kunna, der icke rörelsens behof ellerandra omständigheter föranleda större gatubredd, läggastill så ringa bredd som fyratio fot; detsamma gäller om

• gata, hvilken på ena eller båda sidorna begränsas af för-gårdar till den bredd, att afståndet mellan husradernablir minst sextio fot.

\ § 14.

1. Med ny stad eller stadsdel förstås enligt dennastadga ej blott stad, eller stadsdel, som skall af nyo an^läggas, utan ock i nedannämnda fall .redan befintlig stadeller stadsdel eller planlagdt stadsområde, nemligen:

dels stad eller stadsdel, som helt och hållet eller tillstörre delen afbrinner,

dels sådant inom en stads redan planlagda omkretsbefintligt, till tomter eller byggnadsqvarter indeladt ellereljest till bebyggande afsedt område af något större vidd,hvilket antingen alls icke eller endast föga är bebygdt,

dels annat stadsområde af större eller mindre vidd,i afseende hvarå sådana förhållanden förekomma, att detpröfvas kunna och böra planläggas och bebyggas i fullöfverensstämmelse med hvad som gäller för ny stad ellerstadsdel. -•

2. Senast inom en tid af två år från det dennastadga trädt i kraft skall, i den ordning, som för stads-plans antagande är föreskrifven, för hvarje stad i riketuppgöras förslag om hvilka delar af det planlagda • områ-det äro enligt stadgan att hänföra till ny stadsdel. Dettaförslag skall inom sagde tid underställas Kongl. Maj:ts

12

afgörande, med bifogande af karta öfVer staden, som tyd-ligt utvisar dessa delars gränser och tillika lemaar enåskådlig bild huru staden på olika ställen är mer ellermindre bebyggd.

• ' § 15. ' • v -

Städerna böra hafva sig angeläget att j em väl sådanadelar deraf, hvilka redan äro så bebyggda, att de ickekunna inbegripas under hvad som afses i nästföregående§, erhålla en förbättrad reglering, vare sig till omedelbartutförande eller till verkställighet efter hand i den månnybyggnader komma i fråga eller eljest tillfälle yppas.Härvid må jemkningar ega rum uti de angående stads-plans beskaffenhet för ny stad eller' stadsdel meddeladebestämmelser, så att förbättringar i stadsplanen ej mågöras omöjliga derföre, att nämnda bestämmelser ickekunna helt och hållet iakttagas; dock må ny gata ellergatudel i intet fall läggas till mindre bredd än fyratio fot.

§ 16.

Då ny plan eller ändring af gammal uppgöres för eneller flera delar af stad, bör dervid hänsyn tagas till denframtida reglering jemväl af andra stadsdelar, som möj-ligen kan ifrågakomma när och i den inan omständighe-terna medgifva, så att en överensstämmande anordningför det hela må åstadkommas.

Kap. 3.

Om städernas bebyggande.

§ 17.-

1. Q varters indelning i byggnadstomter bör, så vi dtmöjligt, ske i ett sammanhang för hela qvarteret. \ -

2. Ar plan för större eller mindre del af stad grun-dad på en viss tomtindelning, som dermed står i omedel-bart samband, skall den, tomtindelning, som sålunda afStadsfullmägtige eller allmänna Rådstugan uppgöres i sam-

^manhang med stadsplanen, jemte denna underställas Kongl,Maj:ts pröfning. , . • •

. . . . . . . 13

3. I alla andra fall skall byggnadsnämnden hand-lägga frågor om qvarters indelande i byggnadstomter samtom jemkningar i gällande tomtindelning. Nämndens be-slut i dessa ärenden skola underställas Kongl. Maj:ts Be-fallningshafvande, som antingen utan förändring fastställereller ock ogillar besluten. Drätselkammaren eller annankommunens förvaltande myndighet, som i byggnadsordnin-gen bestämmes, bör vaka deröfver, att vid handläggningenaf nämnda frågor afvikelse icke sker från syftet i dennastadga att ernå en väl ordnad tomtindelning; och egerdenna myndighet för. ' sådant ändamål att, der anledningförefinnes, öfvérklåga byggnadsnämndens och Kongl. Maj:tsBefallningshafvandes ' beslut, hvilka derföre skola sammamyndighet skyndsamt delgifvas.

§ 18. .

L Vid tomtindelningar skall noga tillses, att tom-terna erhålla sådan form och storlek samt jemväl i öfrigtså läggas, att de, med iakttagande af denna stadgas ochbyggnadsordningens föreskrifter, kunna ändamålsenligt be-byggas. . • .

2. Tomts gränser skola, så mycket ske kan, görasraka och läggas i räta vinklar emot såväl andra tomt-linier som gatulinien. Fordrar den faststälda stadsplanenen något olika anordning härutinnan, förfares derefter.

§ 19. .

1. Byggnadstomt, som en gång blifvit till sina gränT

ser* bestämd, bör icke, utan, att synnerliga orsaker dertillföranleda, klyfvas i smärre delar eller, genom marks för-läggande derifrån till annan tomt, minskas.

2. Der befintlig tomtindelning är stridande mot hvaddenna stadga innehåller angående tomters form och stor-lek, eller eljest befinnes oändamålsenlig, böra åtgärderefter hand, då sådant kan ske, vidtagas för förbättringarsåstadkommande;' och bör byggnadsnämnden egna synnerligomsorg häråt.

§ 20.

1. Öfver hvarje tomt, som hädanefter på grund afvederbörande myndighets beslut bildas eller förändras,

säkerställa effekterna. Åtgärd5 kap. 7 § p 11 PBL. Ett exenplan från Karlstads kommun.

Exempel på översvämning:• Bottenvåningen kan använd• Källare kan byggas med val• Öppen plintgrund eller uteli• Genomsläppliga material p;• Lokalt omhändertagande a\• Gröna tak (som kan ta upp '• Bräddavlopp på taket och n

Exempel på översvämning;• Toalettstolar och brunnar i'.• Källarfönster kan säkras ell• Tillfälliga översvämningssl• Avlopp i nedre planet i byg

Skydd mot stigande tempeiEn effekt av klimatförändrinjuppvärmningsbehov, men oc

Temperaturfaktorer att ta här• Stora glasytor kan påverka• Låt tak och balkonger skug• Använd solskyddsglas där i• Lertak och gröna väggar ka• Träd och grönska kan mins• Ljus färg på fasad och tak i

14

skall tomtkarta upprättas; börande kommunerna tillse, atttomtkartor, der sådana icke redan finnas, blifva så fortomständigheterna medgifva, upprättade äfven for öfrigatomter i städerna.

2. Tomtkarta skall utvisa ej blott sjelfva"tomten meddess gränser, utan ock tomtens läge i förhållande till såvälgata eller annan allmän plats, som hvar och en af de angrän-sande tomterna. Kartan skall åtföljas af nödig beskrifning.

3. Originalexemplaret af hvarje tomtkarta skall förva-ras underbyggnadsnämndens vård. Dessa originalkartor skolahädanefter upprättas i en skala af fyratio fot på en decimal-tum, motsvarande en fyrahundradedel af verkliga storleken.

§ 21.

I byggnadsordningarne böra föreskrifter finnas - omkontroll dera, att tomtkartorna äro rigtiga samt att bygg-nadstomterna på marken bibehållas vid sina lagligen be-stämda gränser och sitt rätta ytinnehåll i öfverensstäm- 'melse med dessa kartor.

§22.

1. I hvarje stad skall marken noggrant afvägas ochen sammanhängande plan för vattnets afledande till efter-rättelse antagas, så att vattnet må ej blott lätt afrinnafrån gator och allmänna platser, utan ock kunna utan alltför stor svårighet ledas från gårdar och tomter ut tillallmänna afloppen.

2. Ny stad eller stadsdel må ej bebyggas utan attsådan plan, som ofvan omförmäles, för honom är antagenoch sättes i verket i den mån bebyggandet fortskrider.

3- Byggnadstomt bör, innan den bebygges eller isammanhang dermed, torrläggas så fullständigt omständig-heterna medgifva; och bör der vid tillses, att vattnet afle-des i lämpligaste riktning, med undvikande, så vidt möj-ligt är, af ledning genom annan tomt. Å redan bebyggdtomt må icke uppföras ny byggnad, hvarigenom sagda an-ordning hindras eller försvåras.

§ 23. ;

1. I ny stad eller stadsdel skall af byggnadstomt,derest den ej helt och hållet upptages af en enda bygg-

. _ _ ; . . _ _ . _ _ : _ _ • . . r | &

15

nad och gårdsrum således icke kommer ifråga, till gårds-plan användas minst hälften så stor yta, som den bygg-naderna upptaga. Gårdsrummet må icke innehålla mindreyta än två tusen qvadratfot. Hufvuddelen af gårdsrum-met må ej hafva mindre bredd än fyratio fot, och annandel deraf, såsom smyg eller dylikt, icke mindre bredd änfemton fot. I överensstämmelse härmed skall byggnadmot grannes tomt, hvilken ej uppföres i tomtlinien, in-dragas minst femton fot derifrån.

2. Skall i ny stad eller stadsdel boningshus inne åtomt indragas från grannes tomt eller eljest uppföras motbakgård, och skall det ditåt hafva fönster till boningsrum,då må denna bakgård icke hafva mindre bredd än fyratiofot, på sätt om gårdsrum i allmänhet är sagdt; dock, ifallegare af tillgränsande tomter öfverenskomma att gemen-samt utlägga ett gårdsrum af minst fyratio fots bredd,må det vara dem tillåtet att, så länge denna öfverenskom-

- melse fortfarande tillämpas, utåt nämnda gårdsrum hafva.boningshus med fönster till boningsrum.

3. Skulle i något fall, till följd af särskilda lokalaförhållanden, svårighet uppstå för bedömande af hvad somrätteligen bör anses såsom gårdsrummets bredd, har bygg-nadsnämnden att härutinnan efter omständigheterna äfgöra.

- ' -; § 2 4 . •

För äldre stadsdelar skola föreskrifter i byggnads-ordningarne meddelas angående de i nästföregående § om-

" förmälda ämnen, dervid enahanda bestämmelser, som gällaför ny stad eller stadsdel, böra. införas så vidsträckt somomständigheterna medgifva, börande städerna hafva sigangeläget att uppmuntra och understödja sådana tomtreg-leringar, hvarigenom tillämpningen af de undantagsbestäm-

- melser, som för äldre stadsdelar anses nödvändiga, måkunna inskränkas.

. • ' . § .25. ' •1. .1 gårdsrummet må vid bestämmande af dess yt-

innehåll ej inräknas annat, än som i denna egenskap lig-ger i ett sammanhang; och förty må dervid bakgård ellerannan dylik plats, som genom byggnad är helt och hållet ellerhufvudsakligen skild från det öfriga gårdsrummet, ej inräknas.

16

2. I gårdsrummet ' må icke inräknas de i § 12 om-förmälda trädgårdsplaner eller någon del déraf; ej hellerförgård eller annan mark, so.m ligger mellan gata ellerallmän plats och tomtens bebyggda del.

§ 26.

1. Byggnad åt gata eller allmän plats skall i all-mänhet uppföras i gatulinien eller annan genom stadsplannen bestämd huslinie. Tomtegare vare, dock obetaget attindraga hus innanför sådan linie, när indragningen är såstor, att utrymme lernnas för. tomtens framtida bebyg-gande åt gatan eller den allmänna platsen, med iaktta-gande af hvad angående gårdsutrymme i denna stadga ochstadens byggnadsordning föreskrifves.. Rätt att äfven påannat sätt indraga byggnad, der det kan ske utan .van-prydnad eller annan olägenhet, må kunna i byggnadsord-ningarne médgifvas.

2. När hus är skildt från gata eller öppen platsgenom förgård eller annat fritt område af dylik art, ålig-ger det tomtinnehafvaren att allt framgent ej blott hålladetta område i vårdadt skick, utan ock hafva det inhäg-nadt med prydlig stängsel.

• § 2 7 .

Hvad uti gällande helsovårdsstadga för riket före-skrifves om byggnader för drifvande af sådana näringar,som kunna för allmänna helsotillståndet medföra våda, omafträdeshus, svinhus, stall och fähus, samt i öfrigt till fö-,rekommande af vissa näringars och inrättningars för hel-san menliga inverkan, skall noga iakttagas vid byggnaders/uppförande och inredning, så vidt som det derpå har af-seende. Byggnadsnämnden skall, jemte helsovårdsnämn-den, omsorgsfullt vaka häröfVer. . •

:. . '. § 28.1. Boningshus må ej byggas med flera änifem vå-

ningar, bottenvåningen deruti inberäknad. Finnes .bonings- .rum eller rum med eldstad å vinden, räknas denna såsomen våning. .'. . : •

2. I ny stad eller stadsdel må byggnad ej uppförastill större höjd än bredden af den gata, vid hvilken bygg-

t

17

nåden lägges, ökad med fem fot. Hus, som byggas ihörnet af en bredare och en smalare gata, må vid densenare icke på längre sträckning än sextio fot uppfö-ras till den af den bredare gatan betingade höjden.Byggnad inne å tomt må ej uppföras till större höjdän bredden af det till byggnaden hörande gårdsrum, ökadmed fem fot.

3. För äldre stadsdelar skola föreskrifter i bygg-nadsordningarne meddelas angående de i mom. 2 omför-

-jnälda ämnen, dervid föreskrifterna böra, .så långt om-ständigheterna medgifva, ställas i enlighet med hvad somär stadgadt för ny stad eller stadsdel.

4. Byggnad, som åt gata eller öppen plats har denför dess läge medgifna största höjd, "får icke heller åt går-

' den göras högre. <5. Med byggnads höjd förstås dess medelhöjd, räk-

nad från den gata eller det gårdsrum, efter hvars breddhöjden skall rättas, till och med taklisten. Med gatasbredd förstås afståndet mellan huslinierna.

• • § 2 9 .

A hörnbyggnad, som hädanefter uppföres vid gator" eller allmänna platser, skall hörnet lodrätt afskäras så,

att afskärningsplanet blir minst åtta fot bredt och bildarlika stora vinklar på ömse sidor; eller ock skall hörnetafrundas, i hvilket fall bågen ej får framskjuta mera änen fot utanför det på nyssnämnda sätt bestämda afskär-ningsplanet. Förekomma i något fall synnerligen vigtigaskäl till afvikelse härifrån, må byggnadsnämnden kunnasådan medgifva.

§ 30.

Byggnad må utvändigt ej strykas med oblandadt hvitfärg, utan, bör färgen lämpas så, att. han icke blir förögonen menlig eller besvärlig.

§ 31. '

' . Då källare anbringas under boningshus, skola de mu-ras af sten och helst göras hvälfda. Källare skola läggasså, att de i möjligaste måtto hålla sig vattenfria.

. - ' • • • • • • • . " ' ' 2 -

L_

• 18 .

§ 32.

I boningsrum, som hädanefter inrättas, skall golfvetläggas minst en fot högre än angränsande jordyta.

Boningsrums höjd får ej göras mindre än nio fot frångolf till tak. I byggnadsordningarne må dock kunnatillåtas att gifva boningsrum, som' inrättas å vind, en höjdaf allenast åtta fot. .

§ 33.

Kyrkor, skolhus, rådstugor, sjukhus, teatrar, bygg-.nåder, som innehålla offentliga musik- eller danslokaler,'fabrikshus och andra byggnader, afsedda till samlingsrumför större antal menniskor, skola hafva utgångar äfvensomtrappor och förstugor, der sådana förekomma, till antaloch, vidd lämpade efter den mängd personer, som på ställetrymmas; och skola alla dörrarne vara så inrättade, att dööppnas utåt.

§ 3 4 . ; '• ;.

Byggnad af sten eller dermed jemförligt brandfrittämne må uppföras invid gränsen till grannes tomt. An-nan byggnad må icke, äfven om sådant eljest skulle varatillåtet, uppföras närmare grannes tomt än femton fot,med mindre den förses med brandmur eller annat till-fredsställande skyddsmedel mot eldfara, som i byggnads-ordningen bestämmes. I byggnadsordningen "må, för denhändelse att på grannens tomt hus ej möter på mindreafstånd än femton fot, medgifvas anstånd med brandmursuppförande till dess grannen mot bygger, med vilkor, attgrund läggés till brandmuren och rum för dess uppfö-rande lemnas. •

§ 35.

1. Byggnad får ej täckas med halm, torf, spån, brä-der eller annat eldfängdt ämne; utan skall till täckningenbegagnas tegel, skiffer, plåtar eller annat ämne, som pröf-vas i. afseende å eldfara tryggande.

2. Skulle för någon stad, synnerliga skäl förekommaatt i något afseende mildra 'den i mom. 1 gifna bestäm-melse, må sådant kunna i byggnadsordningen ske; menstadgandet härom skall underställas Kongl. Maj :ts pröfning.

19

§36.

1. Skorstenar och eldstäder med dertill hörande röroch pipor skola på ändamålsenligt sätt skiljas från trä-virke och annat i byggnaden ingående lätt antändbartmaterial. • ' •

2. I öfrigt skola i byggnadsordningarne intagas er-forderliga bestämmelser om hvad vid byggnaders uppfö-rande och inredning skall iakttagas till undvikande af eld-fara, dervid särskilda föreskrifter böra meddelas i afseendeå eldfarliga inrättningar.

§ 37.

1. Ej må ny byggnad uppföras eller till nybyggnadhänförlig förändring af gammal verkställas, utan att bygg-nadsnämnden dertill gifvit lof. Vid den ansökan härom,som till nämnden ingifves, skola ritningar till byggnadenfogas, så upprättade som i byggnadsordningen närmare be-stämmes. Dessa byggnadsritningar skola åtföljas såväl afnödig beskrifning, som af tomtkarta, å hvilken byggnadentill sitt rätta läge och omfång är utmärkt.

2. För mindre betydande uthusbyggnader inne åtomt må, der sådant anses lämpligt, kunna i byggnads-ordningarne medgifvas undantag från skyldigheten att tillnämnden inlemna byggnadsritningar; men tomtkarta, hvaråbyggnaden på sätt nämndt är blifvit utmärkt, skall i alltfall vid ansökan fogas. . '

§ 38.

1. Då jäffl3idi!&>. pröfvar byggnadsfrågor, bör tillses,jemte annat som till.en sådan pröfning hörer, att bygg-naderna äro lämpliga för de tomter, på hvilka de,, skolauppföras, att boningshusen få sundt läge och en emotsundhetens fordringar svarande inredning, att byggnader-nas såväl läge som inredning bestämmas med noga aktgif-vande ; jemväl derpä, att, eldfarligheten blir så ringa sommöjligt, samt att byggnaderna-tillfredsställa billiga anspråk'

. på- smak, och prydlighet.2. Är byggnad ej uppförd inom fem år sedan lof

dertill gafs, har tillåtelsen jemte den å ritning' meddeldeafastställelse förfallit.' • • .

20

§ 39.

' Byggnadsnämnden skall, innan hon gifver lof att byggavid, gata eller allmän plats, tillse huru byggnadslinien mot.gatan eller den allmänna platsen rätteligen bör ligga samt,ifall härvid ändring af tomtens gränser anses böra ske,skyndsamt derom göra framställning hos Stadsfullmägtigeeller, der sådane ej finnas, allmänna Rådstugan och äf-vakta beslut i frågan. Nämnden skall ock, innan lof attbygga gifves, bestämma dels den höjd, bredvid liggandegata bör invid tomten ega och, huru högt i öfverensstäm-melse härmed byggnadens fotmur bör läggas, dels ockbyggnadstomtens höjd i förhållande till gata med hänsyntill vattenafloppet. Beror, till följd af särskilda bestäm-melser, afgörandet af dessa frågor eller någon af dem påannan myndighet, har nämnden att skyndsamt söka in-hemta dess beslut.

'.. '§. 40.

Byggnadsnämnden skall med sin uppmärksamhet följabyggnadsarbetena och dervid tillse såväl att hvarje bygg-nad får sitt läge å den derför bestämda plats/som attritningar och meddelade föreskrifter jemväl i öfrigt följas.

• . •. ' . ' •' § 4 1 . • ' . '• • , . -

När byggnad blifvit uppförd, skall den till sitt rättaläge och omfång utmärkas å en hos byggnadsnämndenförvarad karta öfver staden, på hvilken jémväl de sär-skilda tomterna äro upptagna; skolande härvid det ma-terial, som för byggnadens uppförande hufvudsakligen blif-,vit användt, med särskild färg eller på annat lämpligtsätt betecknas.

• ' . - . § 4 2 . . / , • :

I byggnadsordningarne skola införas nödiga bestäm-melser angående reparationer och ändringar af hus, ochsärskildt huruvida eller i hvad mån i afseende å sådanareparationer eller ändringar, hvilka ej äro hänförliga tillnybyggnader, byggnadsnämndens lof fordras eller eljestanmälan om arbetet behöfver hos nämnden göras.

21

§43 .

Byggnadsnämndens tillstånd till byggnadsföretag er-fordras icke för statens under Öfver-Intendentsembetetsvård ställda byggnader, ej heller för andra allmänna bygg-nader, h vartill ritningarne skola -enligt gällande författ-ningar af Kongl. Maj:t pröfvas; men anmälan om bygg-nadsföretaget skall, innan arbetet börjar, göras hos nämn-den, som har. att i afseende å sådan byggnad tillse, attden får sitt läge å derför, bestämd plats, samt iakttagahvad i §§ 39 och 41 är föreskrifvet.

;- , §,. 44.Hvad i detta kapitel är stadgadt utgör icke hinder

att i byggnadsordningarne införa de mera skärpta bestäm-melser, hvilka anses böra meddelas i de afseenden, hvaromsamma kapitel handlar.

Kap. 4.

Allmänna bestämmelser.

§ 4 5 . : •'• . • .

1. Företager någon byggnadsarbete utan byggnads-nämndens tillstånd, der sådant enligt denna stadga eller

. stadens byggnadsordning erfordrats, eller utan att hafvapå_ förhand hos byggnadsnämnden anmält arbetet, der så-dant bort ske; eller utför någon byggnadsarbete i stridmot de faststälda ritningarne eller.de af byggnadsnämndenmeddelade föreskrifter, bote från och med fem, till ochmed femhundra kronor, och vare dessutom underkastadskyldighet att ändra det utförda arbetet,'om byggnads-nämnden finner nödigt sådant förordna. När byggnad läg-ges i strid mot meddelad föreskrift i afseende å gatansoch fotmuréns höjd eller bestämmelserna om tomtens höjd-förhållanden, är dessutom tomtens egare för framtiden un-derkastad påföljden att sjelf vidkännas den skada, som kanegendomen tillskyndas genom gatans höjning eller sänkning.

2. Till böter enligt denna stadga eller viten enligtstädernas byggnadsordningar må icke dömas, om, å förseel-sen följer straff enligt allmän lag. .

22

3. Böter äfvensom viten, hvilka med anledning afdenna stadgas eller byggnadsordnings föreskrifter ådömas,tillfalla stadens kassa.

4. Saknas tillgång till fulla gäldandet af berördaböter och viten, skola de förvandlas enligt allmän lag.-

§ 46.

1. Förseelse mot denna stadga eller städernas bygg-nadsordningar skall åtalas hos polisdomstol, der särskild»sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, der,ii

* sådan icke finnes, vid allmän domstol; och gälle, i fråga!;om klagan öfver domstols eller poliskammares beslut, hväd-

i i allmänhet angående besvär i brottmål är förordnadt. 1;2. Förseelserna åtalas af allmän åklagare; egandeK

byggnadsnämnden ock att för särskildt fall förordna åklagare.

§47.

1. Emot de af Kongl. Maj :ts Befallningshafvande fast- ,stälda byggnadsordningar eller dit hörande stadganden eger |vden, som anser sin rätt deraf förnärmad eller obehörigen §inskränkt, att anföra besvär inom den tid, som for öfver-klagande af förvaltande myndigheters och embetsverks beslut ';är bestämd; gällande dock, utan hinder äf besvär, bygg- :

. nadsordningen eller stadgandet till efterrättelse, intill dess •;annorlunda kan varda vederbörligen förordnadt. ;-.

2., Öfver byggnadsnämndens beslut må klagan förashos Kongl., Maj:ts Befallningshafvande inom trettio dagarefter erhållen del af beslutet.

1. För byggnadsarbetets- utförande i öfverensstäm-melse med denna stadga och byggnadsordningen samt depå grund deraf meddelade föreskrifter ansvare husegaren,der;han ej. åt byggmästare uppdragit ledningen af arbeteteller tillsynen dera samt före arbetets början till bygg-nadsnämnden l.emnat skriftlig uppgift på den byggmästare,som sålunda skall biträda honom, jemte skriftligt förkla-rande af denne, att han under ansvärsförpligtelse åtagit,sig uppdraget.

23

2. Sätter sig husegare, som, enligt hvad ofvan sägs,begagnar biträde af ansvarig byggmästare, emot iaktta-gande af. bestämmelserna i denna stadga eller stadens bygg-nadsordning eller hvad i öfrigt är angående byggnadsar-betets utförande föreskrifvet, bör byggmästaren bevisligengöra husegaren föreställning samt, om denne ej låter sigrätta, anmäla förhållandet hos byggnadsnämnden; och ståndederefter husegaren sjelf det ansvar, öfverträdelsen medför.

§ 49.1. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skola omsorgs-

fullt vaka deröfvér, att städerna blifva försedda med än-damålsenliga stadsplaner och byggnadsordningar i öfver-ensstämmelse med denna stadgas, föreskrifter; att stads-planerna, denna stadga och byggnadsordningarne noga ef-ter lefvas, samt att byggnadsnämnderna med nit och om-sorg fullgöra sina åligganden; börande Kongl. Maj:ts Be-fallningshafvande, der sådant finnes nödigt och lämpligt,

>hos kommunerna framställa förslag till föreskrifter ochåtgärder. '

2. Finner Kongl. Maj:ts Befallningshafvande under-låtenhet inom någon stad ega rum i afseende å hvad. en-ligt denna stadga åligger staden och dess myndigheter,och lemnäs Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställ-ningar eller- bud om rättelse utan påföljd, eger Kongl.Maj:ts , Befallningshafvande att; anmäla förhållandet hosKongl. Maj:t. . ,

: § 50. ;Hvad i denna stadga är föreskrifvet om stad, gälle

i tillämpliga delar äfven för köping; så ock för hamn,fiskeläge och ' annat ställe med större sammanträngd be-folkning, då sådant af omständigheterna påkallas och Kongl.Majrts "Befallningshafvande till följd deraf, efter vederbö-randes hörande, derom förordnar genom beslut, som skallunderställas Kongl. Maj:ts pröfning; skolande Kongl. Maj:tsBefallningshafvande i de nu nämnda fallen, efter det ve-derbörande ., blifvit hörde, till Kongl. Maj:ts pröfning öf-verlemna förslag dels om byggnadsnämndens på ställetsammansättning och utväljande, samt vidden af hennesbefogenhet, dels angående hvilka myndigheter i öfrigt

24 • . ' '

skola fullgöra de åligganden, som enligt denna stadgatillkommer byggnadsnämnd i stad eller annan lokalmyn-dighet derstädes.

Denna byggnadsstadga skall lända till efterrättelsefrån och med den 1 Januari 1875.

Det alle, som vederbör, hafve sig hörsamligen att ef-terrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med Egenhand underskrifvit och- med Vårt Kongl. Sigill bekräftalåtit, Stockholms Slott den 8 Maj 1874. , ;

-OSCAR., (L S.) '

AXEL BEKGSTBÖM.

• . ' • ' •

1 v ' .

. . .

-

Kongl. Iaj;ts nådiga

Brandstadga

för rikets städer.* •

Gifven Stockholms Slott den 8 Maj 1874;och gällande från och med den 1 Januari 1875.

• • *

- .. . Lttnd,Håkan Ohlssons Boktryckeri,

. 1 8 7 4 . . • ' ' • •

!

Kongi. Majrts nådiga Brandstadgaför rikets städer;

Gifven Stockholms Slott den 8 Maj 1874.

t i OSCÅS,, med Guds Nåde, Sveriges, Norges,©©tes oeh Vendes Konung, göre veteriigt: ratt,sedan Vi, med hänsyn till behofvet af allmänna bestäm-melser i, fråga om brand väsendets ordnande uti riketsstader och å derméd jeinförliga platser, låtit utarbeta för-slag till allmänna grunder för, städernas brandordningar,samt såväl Vårt Öfver-Intendentsembete som Öfver-Ståt-hållareembetet och samtlige Vare Befallningshafvande ilänen, • äfyenspm Magistraterna i. Kikets städer och Styrel-sen för städernas allmänna brandstodsbolag, häröfver af-gifvit underdåniga utlåtanden; så, och efter det frågan'häruppå erhållit ytterligare utredning, saint bemälda bolaghos Oss anhållit om utfärdande af allmän författning iämnet, hafve Vi funnit godt att, med förklarande, att så-väl alla af Oss utfärdade föreskrifter i ämnet, som ock deuti särskilda af Oss eller Vare Befallningshafvande fast-stälda brandordningar, reglementen eller andra påbud in-tagna stadganden, som einot denna Vår författning strida,skola från och med den 1 Januari 1875 upphöra att varagällande, härmed i nåder stadga som följer:

. - § L

Den städerna åliggande vård om brandväsendet hand-hafves enligt denna stadga' och städernas i öfverensstäm-melse dermed upprättade Brandordningar.

§ 2.

1. För h varje stad skall finnas brandordning, inne-hållande de bestämmelser för fullständigt och ändamåls-enligt ordnande af stadens brandväsen, som äro af nödenutöfver hvad. i denna stadga föreskrifves.

2. Brandordningen antages af Stadsfullmägtige eller,der sådane ej finnas, af allmänna Eådstugan och under-ställes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som. antingenutan förändring fastställer eller ock ogillar de fattade be-sluten. Enahanda förfarande skall iakttagas i fråga omändring uti eller tillägg till brandordningen.

3. För öfverträdelse af brandordningens föreskriftermå stadgas viten af en till och med etthundra, kronor.

4. När brandordning eller dit hörande föreskriftblifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäld, skallden af bemälda myndighet ofördröjligen allmängöras ge-nom kungörelse, som skall tryckas lika som med Läns-styrelsens kungörelser vanligen förfares, samt, om tidningutgifves i staden, införas i densamma eller, der flera tid-ningar utkomma, i den af dem, der allmänna påbud förstaden vanligen meddelas; h varförutan det. åligger, i Stock-holm Öfver-Ståthållareembetet, och i rikets öfriga städerMagistraten eller, der Magistrat ej finnes, i dess ställetillsatt styrelse att de s fullständigt införa nämnda kun-görelse i en för sådant ändamål inrättad Liggare, delsombesörja att på stadens bekostnad tryckta exemplar afkungörelsen finnas inom staden för köpare att tillgå, sålänge brandordningen eller föreskriften fortfar att gälla;skolande kungörelsen jemväl, genom Kongl. Maj:ts Befall-ningshafvandes försorg, skyndsamligen insändas till Kongl.Maj:ts Civildepartement i tre exemplar, samt till Justitie--Känsloren och Justitie-Ombudsmannen i ett exemplar tillhvardera.

' V 5 ' 3 : • . '. '. • '-I brandordningen skola föreskrifter finnas, bland .annat:om . sotning, och den längsta tid som, med hänsyn

till eldstäders olika beskaffenhet och ändamål, får förflyta,innan, efter verkstäld sotning, förnyad sådan skall egarum; om lägenhetsinnehafvares skyldighet att lemna sotara

V

fritt tillträde för arbetets verkställande; om kontroll dera,att sotning på bestämda tider fullgöres; om sotarnes ålig-ganden, deribland skyldighet för dem att vid sotningentillse, huruvida å eldstad, mur, rör, skorsten och dyliktfinnes felaktighet, som kan innebära eldfara, och att, der-est sådan felaktighet upptäckes, derom hos polismyndig-heten göra anmälan;

om. brandvakt, och huru vaktgöring nattetiden föruppmärksammande af eldfara skall vara ordnad, samt hurugenom tornvakter eller annorledes stadens betryggandemot brand skall ytterligare öfvervakas;

om beredande af tillräcklig vattentillgång vid elds-våda genom vattenledning, eller genom uppfordring afvatten från vattendrag, anlagda vattenbehållare eller all-männa eller enskilda brunnär, genom fastställande af skyl-dighet till vattenkörning, der sådan ifrågakommer, äfven-som genom bestämmelser i hvad mån och genom hvilkasförsorg brandvakar vintertiden skola hållas öppna . samthuru tillgång på varmt vatten för sprutornas uppvär-mande under köld må beredas;

om brandredskap och redskap för räddande afmenmskolif: huru sådan i tillräcklig mängd och af tillfreds-ställande beskaffenhet skall hållas dels af staden på dessbekostnad, dels ock, i den mån åläggande derom anses

- böra ega rum, af enskilda husegare eller andra, särdelesi gårdar med eldfarligä inrättningar eller upplag eller derbyggnadssättet eller inredningen medför större fara förspillande af menniskolif vid eldsvåda; om ifrågavaranderedskaps vård och förvar, samt å kontroll dera, attden alltid finnes på bestämdt ställe och är underhållen igodt skick;

om den brandstyrka, vare sig aflönad eller, på med-borgerlig pligt grundad, som för eldsläckningen och andradithörande arbeten skall .vara att tillgå; om förteckningareller namnrullor öfver denna brandstyrka; om hennesmönstringar och öfningar jemte sättet för hennes sam-mankallande vid sådana tillfällen; om hennes fördelningpå särskilda afdelningar, der sådan anses, böra ega-rum;samt om brandstyrkans skyldigheter i afseendé å den sta-den tillhöriga brand- och räddningsredskapens vård ochskötsel; samt v ~

: i #:

i fråga om förf ärandet vid eldsvåda: huru utbruteneld skall tillkännagifvas; huru redskapen skall hemtas eller,medtagas, samt brandstyrkan och särskilda afdelningarderaf samlas; angående brandstyrkans skyldigheter i öfrigtvid eldsvåda, och om åligganden dervid för andra stadensinvånare än dem, som tillhöra brandstyrkan.

§4. . , • • ' • • • • • ;

Der sådant anses af nöden, må Stadsfullmägtige eller,der de ej finnas, allmänna Rådstugan ega utfärda särskildaReglementen- för brandstyrkan och dess befäl; för sö-tare eller andra, som med brandväsendet hafva befattning.I dessa reglementen må dock ej böter, viten eller annanpåföljd stadgas för underlåtenhet att fullgöra hvad deriföreskrifves, utan skola de bestämmelser härom, hvilkakunna anses erforderliga, införas i brandordningen.

§ t>.

1. Stadens brandstyrka skall stå under en för så-dant ändamål utsedd Brandchef', .hvilken i. denna sinegenskap jemväl förer högsta befälet vid eldsvådor. Brand-chefen utses af den kommunalmyndighet och. for den tidi sänder, som i brandordningen bestämmes. Ar brand-chefen hindrad, utöfvas hans befattning af den, som enligtbrandordningen är honom närmast i befälet.

2. Brandchefen har den vård om stadens eldsläck-nings- och räddningsredskap, som i brandordningen be-stämmes. Af honom eller under hans inseende föras namn-rullor öfver brandstyrkan. Han eger att kalla brand-styrkan eller delar deraf till mönstringar och öfningar,äfvensom att besigtiga och profva ej blott kommunens utanjemväl den enskilda brand- och räddningsredskap, somenligt brandordningen eller af Kongl. Maj:t faststäldabrandförsäkringsreglementen _ skall i, staden finnas.

3. Brandchefen skall vårda sig derom, att stadensbrandväsen är väl ordnadt, samt, då för sådant ändamål anslagaf medel eller föreskrifter i stadens brandordning äro afnöden, deröm hos vederbörande göra framställning. Ofyerförslag till brandordning eller dit hörande stadgänden skall,derest ej brandchefen sjelf väckt förslaget, hans yttrande

inhemtas, innan ärendet af Stadsfullmägtige eller allmännaRådstugan afgöres.

-§ 6..

1. Hvarje år i Maj eller Juni månad skall brandsynhålläs å förut kungjord tid. I stadens brandordning före-skrifves af hvilka personer denna syn skall förrättasoch huru de synemän, som ej äro i brandordningen påförhand bestämda, skola utses. Brandchefen eller den af

. brandbefälet, han i sitt ställe förordnar, 'eger att medsamma rätt, som syneman, i förrättningen deltaga. Brand-stodskomité eller annan motsvarande, i staden befintlig

i under styrelse för allmän brandstodsinrättning, hvars reg-lemente är af Kongl. Maj:t faststäldt, må genom enför ändamålet utsedd ledamot närvara vid brandsynerna,med ' rätt att der göra erinringar, men ej att deltagai besluten. •

2. Vid brandsyn skola alla byggnader noga skådasoch dervid tillses, huruvida allt blifvit iakttaget, som idenna stadga samt stadens byggnads- och brandordningar^eller eljest är föreskrifvét till förekommande af eldfaraeller till lättnad vid våctelds dämpande. Sålunda skall,bland annat, anmärkas hvarje å byggnad vare sig å eldstad,mur, rör, skorsten, tak eller annorstädes befintlig brist,som anses medföra fara för eld, samt efterses huru-vida föreskrifven redskap finnes och i godt skick un-derhålles på hvarje ställe, der han enligt brandordningenskall finnas.

; • • • • , . . §7

-

r 1. Bristfällighet skall vara alhulpen före den i näst-följandé § omförmälda efterbesigtning.. Anse synemännennågot böra tidigare bättras eller iakttagas, utsatte tid förfullgörandet deraf, och underrätte derom skyndsamligénpolismyndigheten, hvilken skall tillse, att det anbefalldavarder verkstäldt,

2. Befinnes eldstad, rör, mur, skorsten eller annatdylikt, vara i så bristfälligt skick, att synnerlig våda för?elden är för handen, ega synemännen, der så nödigt prof-

,.' vas, att genast låta rifva den eller de eldstäder, genom

hvilkas begagnande eldsolycka kan befaras, eller vidtagaannan lämplig åtgärd, hvarigenom begagnandet kan hin-dras till dess bristerna blifvit afhulpna.

• • . : . . § 8 - ' . . ' . : . • -

I September månad skola synemännen å förut kun-gjord tid hålla efterbesigtning på alla de ställen, derbristfälligheter vid brandsynen anmärkts. De Bristfällig-heter, som vid denna efterbesigtning finnas icke vara af-hulpna, anmälas skyndsamligen hos polismyndigheten, somskall tillhålla den försumlige att fullgöra hvad honom åligger.

. ' . -•. . . ..' .§.9- . VHvad vid brandsyn eller efterbesigtning anmärkes skall

skriftligen upptecknas; och åligger det synemännen att,innan de aflägsna sig, lemna husegaren eller den, som är.i hans ställe, besked om den anmärkta bristen och angå-ende hvad han h-ar att iakttaga, hvarom jemväl, så fortske kan, skriftlig underrättelse skall honom bevisligentillställas. .

§ 10.

Är lägenhet, redskap eller annat, som skall af syne-männen undersökas, icke för dem tillgängligt å den förbrandsyn eller efterbesigtning kungjorda tid, skall ny tidutsättas för förrättningen eller den del deraf, som ej kun-nat verkställas. Tredskas någon att lemna synemännentillträde till lägenhet eller annat, som skall undersökas,ega de få handräckning af polismyndigheten.

§ 11.

1. Åt allt, som kan utgöra föremål för undersökningvid brandsyn, skall äfven polismyndigheten egna uppmärk-samhet och tillsyn, särdeles undej de tider af'året, dåbrandsyner eller efterbesigtningar ej hållas.

2. Arbete för anmärkta bristfälligheters afhjelpande,som ej verkställes till efterbesigtningen eller eljest inomföreskrifven tid, må polismyndigheten, der så anses nödigt,låta verkställa mot Iega på den försumliges bekostnad.

• • . § 1 2 . " ; ' f • . . . - . •

I stad skall finnas erforderligt antal sötare. De an-tagas och entledigas af polismyndigheten. Taxor för sötareskola, der de ifrågakomma, beslutas af Stadsfullmäktigeeller, der sådane ej finnas, allmänna Rådstugan samt un-derställas Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning.

§ 13.

1. Vid eldsvåda eger brandehefén för hämmande afeldens spridning låta, utan hinder af vägran, nedrifvabyggnad, stängsel eller dylikt. I brandordningen må kunnabestämmas, att brandchefen skall vara skyldig att, deromständigheterna det medgifva, rådgöra med en eller fiereaf underlydande befäl, innan befallning om byggnads ned- .rifvande meddelas.

» 2. Vatten för eldsläckningen må- hemtas från enskildetillhöriga brunnar eller andra vattensamlingar, - när brand-chefen eller någon annan af brandbefälet gifver befall-ning derom. ,

;. ' •;• § 1 4 . • . • •

När eldsvåda timat, åligger det Magistraten eller Porliskammaren, der sådan finnes, att ofördröjligen hålla nog-grann • undersökning för utrönande af orsaken till eldensuppkomst och spridning. Vid detta tillfälle skall ock "un-dersökas om föreskrifven brand-, och räddningsredskap vidtiden för eldens utbrott funnits i gården och varit i godtskick underhållen.

• . • ' ' . ' § 1 5 . . ' • " . •

1. Underlåter någon att hafva de vid brandsyn an-.' märkta bristfälligheter afhulpna före efterbesigtningen ellerinom annan tid, som blifvit af synemännen utsatt, ellertredskas någon, på sätt i § 10 sägs, att lemna synemän-nen tillträde till lägenhet eller annat, som skall undersö-kas, bote från och med. fem till och med etthundra kronor,

i 2. Till böter enligt denna stadga eller viten enligtstädernas brandordningar må. ioké dömas, om å förseelsen'följer straff enligt allmän lag.

' ' ' • ' . . • • " ' 2 •

• • • i o :

3. Böter äfvensom. _viten, hvilka med anledning afdenna stadgas eller brandordnings föreskrifter ådömas,tillfalla stadens kassa;, och eger allmän åklagare, då hanutför åtalet, att af beloppet undfå hälften.

4. Saknas tillgång till fulla gäldandet af berördaböter och viten, skola de förvandlas enligt allmän lag. '

• ' • .' . • • ' . . . ' . , § 1 6 . • . • • • . • :

1. Förseelse mot denna stadga eller städernas brand-ordningar skall åtalas hos polisdomstol, der, sådan är in-rättad, men eljest hos poliskammare. eller, der sådan ickefinnes-, vid allmän dorastol; och gälle7 i fråga om klaganöfver domstols eller poliskammares beslut i .dessa mål, •hvad i allmänhet angående besvär i brottmål finnes' för iordnadtj '

2, Förseelserna åtalas af allmän åklagare; egandejemväl brandchefen att för särskilde fall förordna åklagare.

• " • , § 1 7 '

, 1. Den, som vid brandsyn fått sig förelagd t att nå-got fullgöra men ej. nöjes med synemäunens beslut, eger*att hos polismyndigheten öfverklaga nämnda beslut inom :fjorton dagar efter det" han deraf skriftligen undfått del,den dagen oräknad. ,

2. Emot de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fast-stälda brandordningar eller dit hörande stadgandea egerden, som anser sin rätt deraf förnärmad eller obehörigeninskränkt, att anföra besvär inom den tid, som för öfver-klagande af förvaltande myndigheters och embetsverks -be-slut är testämd; gällande dock, utan hinder af besvär,brandordningen eller stadgandet till efterrättelse, intill dessannorlunda kan varda vederbörligen förordoadt.

' ' . ' . I 13- '.-• ,Det, som enligt denna stadga och städernas brand-

ordningar tillhör polismyndighets, handläggning, skall be-handlas af poliskammare eller, der sådan ej finnes, af Ma-gistrat eller i dess ställe tillsatt styrelse

. •• " / . • : § 19. V , :- '• ' / ' . ;

1. Kongl-. Maj:ts Befallningshafvande skall noga vakaderöfver, att städerna hafva sitt brandväsen omsorgsfullt

11

ordnadt samt äro försedda med brandordningar, upprättadei öfVerensstämmelse med denna stadga.

•2. Finner Kongl. Maj:ts Befallningshafvande under-låtenhet inom någon stad ega rum i afseende å hvad en-ligt denna stadga åligger staden och dess myndigheter, ochlemnas ' Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställningareller 'bud om rättelse utan påföljd, eger Kongl. Majrts Be-fallningshafvande att anmäla förhållandet hos Kongl. Maj:t.

. § 20.

Hvad i denna stadga är föreskrifvet om stad, gälle itillämpliga delar äfven för köping; så ock för hamn» fiske-läge och annat ställe med större sammanträngd befolkning,'då sådant af omständigheterna påkallas och Kongl. Maj:fsBefallningshafvande till följd deraf, efter vederbörandes hö-rande, derom förordnar genom beslut, som skall under-

ställas Kongl. Maj:ts pröfning; skolande Kongl, Maj:ts Be-fallningshafvande i de nu nämnda fallen, efter det veder-, börande blifvit hörde, underställa Kongl. Maj:ts pröfning••. förslag om hvilka' styrelser ellen myndigheter böra i -kö-tping eller på annat sådant ställe, hvarom ofvan. förmäles,.fullgöra hvad som i stad, enligt stadgan, åligger polis-myndigheten eller annan lokalmyndighet derstädes, samtom dessa styrelsers ' eller myndigheters sammansättning ochvidden af deras befogenhet uti ifrågavarande hänseende.

Denna brandstadga skall lända till efterrättelse frånoch med den. 1 Januari 1875. .

Det alle, som vederbör, hafve sig hörsamligen att ef-terrätta. Till yttermera visso hafve Vi detta med Egenhand-underskrifvit och med Vårt'Kongl. Sigil bekräfta.låtit.Stockholms Slott den 8 Maj 1 8 7 ^ / V

— •• . 0 8 G A B . •• '(L. s.y

, , . . AXEL BERGSTRÖM.