�

Nyhetsbrev 7 Sept - Nov 2007

BUSKUL! Bibliotek och kultur för

barn och unga på SU

BUSKUL!Bibliotek och kultur för

barn och unga på SU

BUSKUL-projektet har just gått in i sitt tredje och sista år. Ambitionsnivån är, och har hela tiden varit hög. Projektledare Kerstin Wockatz har sett till att projektet är mångfacetterat och kreativt och inspirerat bibliotekets personal till nytänkande. Nätverk har skapats som kommer att gagna barn och unga på SU framöver. Det har inletts samarbete med artister och institutioner, design- och miljöspecialister, med Regionens konstenhet, med VGR-IT och med ett flertal avdelningar på SU.

Traditionellt har Barn- och Ungdomsbiblioteket, som är beläget på SU/DSBUS, gett biblioteksservice och kulturupplevelser till patienter på DSBUS. Det har man gjort bra. Barnen har fått bokvagnsbesök och patienter, syskon och föräldrar har kommit till biblioteket. I samarbete med Lekterapin har biblioteket haft kulturaktiviteter i form av teaterföreställningar, musikunderhållning och mycket annat.Under BUSKUL-projektet ges möjligheter både till förnyelse och till utökning av verksamheten. Ett mycket större och differentierat utbud når barnen och man riktar sig till barn på hela SU. Drop-in-kultur testas för barn som inte kan lämna sina rum eller avdelningar. Det dansas, spelas och musiceras för enskilda barn och både barn och ungdomar involveras och påverkar verksamheten. Resultatet är så uppmuntrande

att vi upplever att barn med särskilda behov borde kunna få drop-in-kultur på remiss - att bibliotek/lekterapi har exempelvis en musikpedagog anställd, som kan komma till barn med kort varsel.Samtliga aktiviteter utvärderas undervägs, så att prioriteringar kan göras vid projektslut. Utvärderingarna i kombination med tillgängliga resurser få avgöra vad som skall

Eva AlopaeusBibliotekschef Sahlgrenska UniversitetssjukhusetEva sitter i BUSKUL:s styr- och referengrupp

bli permanent biblioteks- och kulturverksamhet för barn och unga på SU.I sin linda, men särskilt intressant, är projektets ambition att med en IT-lösning nå de barn och unga som finns på SU-enheter utanför DSBUS. Idag har BUSKUL-projektet lokala IT-installationer med Internetdator på ett antal avdelningar men målet är att skapa en IT-infrastruktur som tillåter barn och unga på SU, att via sina datorer hämta underhållning från en central server. När denna infrastruktur finns på plats, köper biblioteket licensbelagda filmer, spel, e-böcker och musik som laddas ned på servern och hämtas därifrån av barn och unga till datorn på deras rum.IT-delen av BUSKUL-projektet är prestigefylld och banbrytande och därför föremål för stort intresse från andra svenska och utländska sjukhusbibliotek. Det finns många hinder undervägs, både på tekniksidan och på licenssidan men om ett år hoppas vi att allt har fallit

på plats och att barn och unga på hela SU skall kunna hämta filmer, spel, musik och böcker till sina datorer ute på sjukhusets avdelningar.

Från avd 16. Foto: Ulrika Lindström.

2

Nytt i biblioteketI samband med att vi öppnar igen efter upprustningen kommer vi också att erbjuda nya tjänster. Nu finns två datorer för besökarna. Den ena är en sökdator med Internet där besökarna själva kan surfa och söka information, den andra kan också användas till detta, men är dessutom speciellt anpassad för de patienter och närstående som har olika former av lässvårigheter. Vi kallar den för Funkisdatorn.

Datorn kan var kan vara ett mycket bra hjälpmedel för den som har någon form av läshinder. Med skannern och OCR-programmet Fine Reader skannar man in tryckt text till ordbehandlingsprogrammet Word. Därefter kan texten läsas med hjälp av talsyntes, förstoras eller göras till punktskrift. Den talsyntes som biblioteket erbjuder heter Infovox Desktop.

ZoomText 9.0 passar bra för personer som har synproblem. Programmet förstorar och läser upp allt som finns på dataskärmen.

Talböcker framställs numera i ett format som heter DAISY. DAISY strukturerar ljudfilerna så att man kan söka och navigera lätt. På Funkisdatorn kan man producera eget DAISY-material om man vill, till exempel patientinformation. Datorn har också ett läsprogram som läser upp DAISY-text, läsprogrammet TPB Reader

Big Keys är ett förenklat tangentbord med stora bokstäver. BigKeys gör det enklare att skriva på dator. Knapparna är större än normalt och har stora, tydliga tecken. BigKeys kan användas av små barn som behöver ett enkelt och lättanvänt tangentbord. Hög kontrast och storlek gör det också lämpligt för personer med synskador.

Trackball-mus En trackball har samma funktion som en vanlig mus, men hanteras omvänt, dvs den står still och man rullar en kula på ovansidan. Eftersom den har olikfärgade knappar: blå, grön, röd och gul kula passar den för små barn.

Punktdisplay och punktskrivare. Gravt synskadade läser punktskrift. En särskild display överför skärmens textinformation till punktskrift. En punktskrivare kan skriva ut den information som besökaren vill ha med sig. Styrprogrammet heter JAWS.

Omtanke om människan och naturen – det är kärnan i hållbar design. Det ska vara vackert – skönhet är en viktig del i omtanken om människan. Goda miljöer får oss att må bättre och bli friskare.

Design med omtanke är den arbetsmetod som BUSKUL har använt sig av för att göra en förändring av biblioteksmiljön så att den passar för de nya arbetsuppgifter som verksamheten har utvecklats till. I den här metoden formulerar man en vision för sin framtid och med hjälp av synpunkter från alla brukare – i vårt fall patienter och närstående, vårdpersonal, lekterapeuterna, sjukhusskolans personal, samt förstås bibliotekarierna – tar man fram en designstrategi i samarbete med arkitekten. Från detta utgår sedan arkitekten i skisser och förslag med ledorden estetik, etik, ekologi, ekonomi och engagemang. BUSKUL:s arkitekt heter Pernilla Svensson och kommer från Snickert Projektledande Arkitekter AB. Så här ser designstrategin ut:

- Det nya biblioteket ska kännas välkomnande för alla oavsett ålder och kulturell identitet. - Biblioteket ska vara en lugn och trygg plats som kan ge avkoppling åt besökaren.- Huvuduppgiften ska vara att ge kunskap, stimulans och förströelse.- Biblioteket ska vara tillgängligt för alla och anpassat så att personer med funktionshinder ska kunna använda biblioteket.- Biblioteket ska vara en knutpunkt för sjukhusets kulturutbud,

Hur blev det då? Gör ett besök och döm själva om vi lyckats. På bilden ovan ser vi vår soffhörna som ska ge lugn, trygghet och avkoppling.

Design med omtanke

Design med omtanke, DMO, drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med Svensk Form, SVID och HDK. Medarrangörer är också kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad, Chalmers, Högskolan i Borås (institutionen för textil), Högskolan i Skövde samt Stenebyskolan. Den som är intresserad av DMO kan läsa mer på www.designmedomtanke.se eller i boken Design med Omtanke, där det inledande citatet var hämtat.

�

Sveriges enda arkitekturkonsulent för barn finns i Västra Götaland. Mie Svennberg innehar tjänsten, som är delad mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Så här presenterar Mie sitt uppdrag i Västra Götalandsregionens senaste kultur pedagogik & projekt-katalog:

Jag har också i uppdrag att stödja innovativa regionala projekt som syftar till att förändra arenor och miljöer med utgångspunkt i barns egna idéer. Inom allt fler områden i vårt samhälle börjar barns och ungas åsikter att efterfrågas och allt fler förvaltningar jobbar för att implementera FN:s konvention för barnets rättigheter. När det handlar om barnens närmiljö är det barnen som har störst kunskap om hur de använder den och borde därför vara delaktiga när det är aktuellt med en ombyggnad eller en upprustning av t ex den egna skolan eller skolgården. Men även om barn och unga har denna kunskap så krävs verktyg och språk för att på allvar delta i diskussionen om den egna miljön, något som inspirerande och initierade arkitekturpedagoger kan hjälpa till att ge.

I BUSKUL:s förstudie framkom synpunkter kring miljön från personal och patienter. Det kunde handla både om estetik men också den fysisk tillgängligheten. Samarbetet med Mie Svennberg har lett till att vi genomför workshops med patienter med lite olika syfte och tankar.

Arkitekturkonsulent för barn och unga

Två arkitektpedagogiska workshopar står på startlinjen inför september. Det är ungdomar på BUPakutavdelningen på Drottning Silvia och ungdomar som är återkommande patienter på Plastikkirurgiska avdelningen 41 på Sahlgrenska som kommer att formulera idéer och tankar kring vårdrum och vårdmiljö för barn och ungdomar. Emilia Wärff och Eva Erwander som är designers med utbildning från HDK kommer att leda workshoparna. Emilia har egen erfarenhet av långvarig vård på avd 16 på Sahlgrenska, och råkade vara inlagd där just när BUSKULs första arkitektpedagogiska workshop genomfördes förra året.

Hur får man igång en arkitektpedagogisk verkstad?Ett sätt är att börja med snabba

I en sal på lasarettet…

heter Magnus Carlstrands examensarbete i arkitektur vid Chalmers. Magnus gör där en sammanställning av forskningsläget kring vad som utgör grunden för en läkande vårdmiljö. Ledande forskare inom vårdmiljö är Roger Ulrich, som är miljöpsykolog på Texas University. Stress, menar Ulrich kan ligga bakom många sjukdomssymptom. Därför måste vårdmiljön utformas för att minimera eller hantera stress för att nå ett bra vårdresultat. Stressreduktion kan ske genom en vårdmiljödesign som

- Befrämjar en känsla av kontroll- Ger tillgång till socialt stöd- Ger tillgång till natur och andra faktorer som ger en positiv upplevelse och/eller sysselsättning

Exempel på brist på kontroll kan vara störande ljud, dålig orienterbarhet eller hotad personlig integritet p g a svårigheter att vara i avskildhet. Socialt stöd kan utgöras av anhöriga eller vänner, medpatienter,

uppstartsövningar kring rummen och tingen vi omger oss med. och tänka tillsammans på olika miljöer, fantasivärldar, stämningar, känslor. Vi ser på bilder, färger, miljöer och funderar fritt över vad de signalerar. Vi försöker tänka väldigt fritt kring rumslighet och inte låta den rådande sjukhusmiljön begränsa fantasin.

Vad tror ni och hoppas kommer att hända?Vi hoppas på att det ska komma

fram oväntade idéer när vi arbetar med idégenerering i grupp. I första stadiet strävar vi efter kvantitet hellre än kvalitet. Vi hoppas också att ungdomarna ska känna delaktighet och att de får lust att fortsätta fundera över hur små detaljer kan påverka livet.

Vad tycker ni borde finnas med i en framtida vårdmiljö-policy för barn och ungdomar som vårdas på SU?Vi tror på starka känslor och överväldigande inredningar för alla patienter – inte enbart barn och ungdomar. Sjukvårdmiljön går efter devisen ”passa alla”, vilket ofta slutar i passar ingen. Man ska beröras av miljön och minnas något mer än vassa nålar, statiskt elektriska gula filtar och bristen på nya tv-spel.

Intervju av Karin Graube

Eva Erwander och Emilia Wärff

Arkitektpedagogiska workshopar

Workshop på avd 16

personal eller andra människor i omgivningen.När det gäller tillgång till socialt stöd skriver Magnus Carlstrand så här: ”Genom att skapa en miljö där anhöriga känner sig välkomna, naturligt delaktiga, ökar patientens möjlighet till socialt stöd.” ”Patienter som upplever positiva händelser har lättare att återhämta sig från upplevelser av stress. Att kunna se ut genom ett fönster, få in dagsljus i rummet upplevs av de flesta patienter som mycket positivt. Tillgång till tv, tidningar, böcker och annat som kan ge positiv avledning är viktigt för att kunna flytta patientens fokus från sjukdomen och sjukhusvistelsen och på så sätt ge lindring i lidande och stress. Även husdjur används, på några sjukhus, som positiv avledning.”Carlstrand hänvisar också till andra läkare och forskare, men dessa utvecklar snarare Ulrichs tankar än motsäger honom. Litteratur: I en sal på lasarettet…: läkande vårdmiljö med patienten i centrum . – examensarbetet i arkitektur av Magnus Carlstrand, sektionen för arkitektur, Chalmers maj 2003. Handledare: Åke Wiklund, Tema rum och process

Ett schysst sjukrum På avdelning 16 har man några rum där man placerar sina unga patienter. Personalen har ambitionen att göra dessa rum lite ”roligare”. Men vad ska man göra då? Inredningsarkitekt Patrik Jonsson samlade några unga patienter och deras närstående till workshop på avdelningen och tillsammans utarbetade de ett material som de kallade Ett schysst sjukrum. Synpunkterna och idéerna kan sedan personalen utgå från när de ska upprusta de befintliga rummen.

�

Tema läsa-skriva i höstI höst planerar vi att arrangera en halvdags fortbildning för personalen i BUSKUL-projektet. Syftet är att vi själva sen kan arbeta med skrivande med enskilda barn på avdelningar, med barn på lekterapin eller i sjukhusskolan vid lämpliga tillfällen.

Marie Oskarsson, som skrivit flera barnböcker och tidigare i år varit på sjukhuset och pratat om sina böcker, kommer också att hålla i kreativt skrivande för intresserade barn i åldern 8-13 år vid några tillfällen med början i höst.

Dan Höjer, känd och produktiv barn- och ungdomsboksförfattare, med många böcker om barns skräck, rädslor och kärlek bakom sig, är också inbokad för en halvdag för att prata om sina böcker och utifrån detta ge inspiration till barnen både att läsa själva och att skriva egna små berättelser utifrån ett beprövat koncept.

Berättare Vi kommer redan i september också att få besök av två olika berättare. Lasse Åkerlund med Teater Allena från Järvsö kommer att berätta en historia för de yngre barnen med hjälp av dekoren i en liten teaterväska.

Krister Jonasson från Berättarnätet i Sverige kommer att berätta och spela på små instrument under temat Historier från hela världen för lite äldre barn och för föräldrar.

Berättelser från Afrika kommer i början av november, på Gustav Adolfsdagen, att berättas på somaliska och svenska av Bile M Hashi, som bor i Göteborg, men också skriver egna böcker på hemlandsspråket.

Under en månad har ungdomar sommarjobbat på Konstepidemin i Göteborg under ledning av yrkesverksamma konstnärer. DUSA-projektet som startade 2006 med Galleri 37 i Chicago som förebild, stöds av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Arbetet utförs i fyra verkstäder: teater, mat, konst, media och slutproduktionerna erbjuds allmänheten och institutioner. Huvudsakliga mål med projektet är att stärka ungdomars självkänsla och förmåga att tro på egna idéer och drömmar, att individuellt och i grupp utveckla kreativitet och ansvarskänsla inför vår gemensamma framtid.

Projekt BUSKUL och DUSA knöt kontakt med varandra under våren 2007. Idéer bollades och lokaler på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus besöktes och fotograferades av handledare och ungdomar. Med stort intresse, känsla och lyhördhet för hur det kan vara att hamna på sjukhus när man är barn och ung, har tjugo ungdomar i konst- och mediaverkstäderna skapat texter och föremål i olika material. Just nu finns det mesta att se och uppleva i Lydias trädgård på Lekterapin, men flera konstverk kan flyttas och kan komma att dyka upp här och där under hösten. Kom gärna och provsitt en unik stol, hälsa på betongsmurfen, läs och fundera över den lilla giraffens historia och beundra mosaikplattornas mönster!

BUSKUL tycker det är mycket spännande, inspirerande och värdefullt att utsmyckning och konst skapats av ungdomar för barn och ungdomar och hoppas på ett fortsatt samarbete med DUSA nästa säsong.

DUSA - De ungas sommarakademiDUSA-projektet 2007 kan följas på DUSAs blogg http://deungas.konstepidemin.net. Mer fakta om Konstepidemin och DUSA: www.konstepidemin.com. DUSAs förebild i Chicago: www.gallery37.org

För kontakt och prenumeration:

Projektledare Kerstin Wockatz

Tel: 0522-67 08 21

Mobil: 0706-37 97 84

E-post: kerstin.wockatz@vgregion.se

På bild: Bile M Hashi, Marie Oscarsson och Dan Höjer

Mosaikplattor skapade av ungdomar på Konst-epidemin i Göteborg