Birger I Ohlsson

GöingeordBirger I Ohlsson

Göingeord

Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet och blir verbalaantikviteter som få begriper innebörden av.

Men dialekterna är viktiga kulturbärare – inte bara intressanta förspråkforskare. De speglar folklig kultur och folkligt tänkande. De ger enbild av vardagsliv och fest, och av folktro. När ett ord försvinner, och blirobegripligt, går en bit gammal kultur förlorad.

Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftat fråntrakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsad spridning,andra har varit allmänt förekommande.

En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkontakter för-fattaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen Norra Skåne.

Bokpro

isbn 978-91-89336-37-7

Birger I O

hlssonG

öingeordB

irger I Ohlsson

Göingeord

Go?ingeord omslag:Layout 1 07-10-12 12.31 Sida 1

Birger I Ohlsson

Göingeord

Bokpro

Bokpro

Box 63

280 20 Bjärnum

0451-211 10

www.bokpro.se

© Birger I Ohlsson och Bokpro 2007

Omslag: Rikard Arvidsson

Omslagsfoto: Bjärlången, © Rikard Arvidsson

Illustrationer: Stefan Thor

Sättning: Bokpro

Tryck: Bulls Graphics, Halmstad, 2007

isbn 978-91-89336-37-7

Utgiven med stöd avSnapphanebygdens Sparbank

Varför en bok om Göingeord?

”Ännu hörs det mustiga göingemålet talas i stugorna.”Så heter det i resebroschyren Skåne Nordost som utkom hös-

ten 2004.Frågan är om påståendet är sant. Kanske med viss reservation,

för ännu är det väl i några delar av de båda Göingehäraderna somman mera allmänt hör någon av de gamla göingska dialekterna.Frågan är bara hur länge, för det är få i den nu aktiva åldern somhar förståelse för de gamla ordens betydelse.

Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet, blirverbala antikviteter som få begriper innebörden av.

Men dialekterna är viktiga kulturbärare. De rymmer inte barastoff som är intressant för språkforskare. De speglar en folklig kul-tur och ett genuint folkligt tänkande. De ger en bild av vardagslivoch fest, av folktro och människors tänkande om detta liv och dethinsides. När ett ord försvinner och blir obegripligt är det därfören bit gammal kultur som går förlorad.

Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftatfrån trakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsadspridning, andra har varit allmänt förekommande. Det är förkla-ringen till att en del ord kanske är obekanta för somliga läsare.

En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkon-takter författaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen NorraSkåne.

För alla dessa trevliga uppslag och samtal tackar jag varmt.

Bjärnum våren 2007

Birger I Ohlsson

5

Innehåll

Mad o ticket 9Göingska orstäv om mad 18Göingska mathistorier 19Klär, lasa, pjälta 20I köked 23I bagestuan 28Bagevänt 32Orstäv om brö o bagane 35I tvättastuan 36Naur vi hade stortvätt 39Grisaslait 42Naur vi slajtade 46Julaor 50I byen 52Pau bonnagauren 54Naur vi hade tåskan 66Göingska orstäv 69Kröppen 73Fölk 76Talesätt om folk 79Ti’sor 80Talesätt om tid 84Vär o vinn 85Talesätt om väder och vind 88Varktöj 89Ortöj om varktöj 91Fulanamn 92Ortöj om fula 95Smaudjur 97

7

Ortöj om smaudjur 100Urter o trai 101Sjugdoma 107Skällsor, mögor 110Skrock 113Orstäv om skrock 115Den loje 116Orstäv om ”den loje” 118Fraugeor 119Orstäv om fraugeor 121Göingska adjektiv 122Göingska ”göreor” 127Göingska rim o ramsor 135Skola i Göinge 137Nödaramsor 140Fargor 142

Studie- och samtalsuppgifter 143

Räled vär 172

Efterskrift 174

Alfabetisk ordlista 175

8

Mad o ticket

Mat och sådant

Madadais – matdags

Naur dä va madadais ringde di i vällingaklockan.När det var matdags ringde de i vällingklockan.

Brö – bröd

Mor brugade baga baude grovtbrö o saitebrö haur uga.Mor brukade baka både grovtbröd och siktebröd var vecka.

Smörmad – smörgås

Han sad o aud pau en smörmad mä spegefläsk.Han satt och åt på en smörgås med rökt fläsk.

Fettamad – flottgås, brödskiva med isterflott

Paugen hade fettamada mä se i skolan.Pojken hade flottgåsar med sig i skolan.

Risengröd – risgrynsgröt

”Ja önskar öd varenda gösselkarra i Skaune va föll me risengröd oja hade en baut te o aida mä!””Jag önskar att varenda gödselplurr i Skåne var full med risgryns-gröt och att jag hade en båt att äta med!” (Sagt av skånsk grötglad dräng.)

Havragröd – havregrynsgröt

Havragröd aud vi harenda mören te frokost naur ja va liden.Havregrynsgröt åt vi varenda morgon till frukost när jag var liten.

9

Bottegröd – gröt på botter dvs gråärter (timoärter)

Särskilt populär i Röke med omnejd. Kokades med potatis, mosadesoch åts med lättrökt kokt fläsk. Till detta dracks ”drickablänning”,en blandning av mjölk och svagdricka.

Griftagröd – mannagrynsgröt

Griftagröd brugte di ha mä se naur di gick pau begravning o dava däför di kalla den griftagröd.”Griftgröt” brukade de ha med sig när de gick på begravning ochdet var därför de kallade den för ”griftgröt”.

Bigött – bigott, kalvsylta eller sylta gjord på restprodukter somblivit över vid slakten

Sömma lagade bigött bara pau kalaköd men många to saunt somble över naur di hade slaitad en gris ella ett faur.Somliga lagade bigott bara på kalvkött men många tog sånt somblev över när de hade slaktat en gris eller ett får.

Aiggakaga – äggakaka

”Ja’ har lagat så många goa aiggakagor udan ett endaste aigg” saden fattiga Johanna när de rika fruarna skröt om hur många äggde hade i sin äggakaka.

Faur i kaul – får i kål, rätt med fårkött och vitkål

Faur i kaul kogade di pau höstana naur di hade slaitad faur o skör-dad vitkaulen.Får i kål kokade de på höstarna när de hade slaktat får och skör-dat vitkålen.

Rodajocka – gryta med kålrötter, fläsk med mera

Han hade aided sau med rodajocka sau han tyade inte arbeda.Han hade ätit så mycket ”rodajocka” så han orkade inte arbeta.

10

Kackelonsapäror – kakelugnspotatis, kokt potatis med skal somlades på spisen och stektes, skalades sen och åts ofta med saltsill eller stekt fläsk

Kackelonsapäror stekte mor pau spisen iblann te kvällsmad.Kakelugnspotatis stekte mor på spisen ibland till kvällsmat.

Päregröd – potatismos, ofta med en smörhåla i mitten

Fick vi päregröd te kvällsmad dau ble vi mätta o glaa.Fick vi potatismos till kvällsmat då blev vi mätta och glada.

”Ha päregröd i håsorna” sa manskämtsamt när långstrumpornahasade ner. Det kunde ocksåbetyda att någon gick söligt.

Pärekorv – korv där man blandatkokt potatis i köttsmeten. Vanligtunder andra världskriget.

Päregille – fest efter potatisplockningen. Kallades också förpäredunt.

Pau päregilled fick vi sau meen mad vi tyade aida.På päregillet fick vi så mycket mat vi orkade äta.

Moljebrö – brödskivor som blöttes i mjölk och stektes i stek-pannan

Moljebrö stekte tant Anna naur bröet började ble torrt o haurt.Moljebröd stekte tant Anna när brödet började bli torrt och hårt.

Slajtemad – slaktmat, färskmaten man fick efter att ha slaktat

Bonnaglöttana brugade ha slaitemad mä se te läraren.Barnen från bondgårdarna brukade ha slaktmat med sig till läraren.

11

Sul – kött, härav sulafad – köttfat

Tvesula – ha dubbelt pålägg på smörgås

Ska du tväsula pau da vised o ha baude ost o fläsk pau bröed?Ska du ”tvesovla” på det viset och ha både ost och fläsk på brö-det?

Spegefläsk – fläsk som först saltades och sedan röktes

Gögagaled spegefläsk var fläsk som efter saltning fick lufttorka frånapril då man slaktat vårslakten tills göken gol i maj. Det blev grön-aktigt och ansågs särskilt nyttigt att äta en skiva av på morgonen.

Hösaost – pressylta, gjordes på kindfläsket på grisen. Fick formav en ost.

Hösaost o röbetor skolle far öllti ha naur vi hade slaitad.Pressylta och rödbetor skulle far alltid ha när vi hade slaktat.

Fillebonk – filbunke, filmjölk. Vanligt som efterrätt eller enlätt måltid.

”Fillebonken den flödar högt på dalar o höjd o lammungen gödasoch björnen han biss.” (Göingsk ramsa)

Brösöppa – brödsoppa, efterrätt som lagades på torrt grovtbröd som kokades i vatten, reddes av och åts, ofta tillsatt medsaft

I gaur hade vi brösöppa te ätterätt för mor hade sau med gammaltbrö hon ville göra au mä.I går hade vi brödsoppa till efterrätt för mor hade så mycket gam-malt bröd hon ville bli av med.

Drickasyba – drickasoppa. Bitar av torrt vitt bröd lades i svag-dricka. Reddes av och kokades upp. Åts som efterrätt.

12

Kaladåns – kalvdans, efterrätt lagad på råmjölk, den förstamjölken efter kalvning. Kallades också för raumilkakaga –råmjölkskaka eller kälost.

Frutasöppa – fruktsoppa, soppa kokt på torkad frukt. Ansågsvara milt laxerande och gavs därför till exempel till barn sängs -kvinnor.

Aiblasöppa – äppelsoppa

Traipäresöppa – päronsoppa

Tunn sådan soppa kallades ironiskt svältihjälsöppa

Ainglamad – änglamat, populär efterrätt som lagades på skor-por eller kaksmulor som blöttes upp i mjölk. Därefter tillsat-tes lingonsylt och vispgrädde.

Aiggpodding – brylépudding, efterättspudding gjord på mångaägg

Sömma sönder fick vi aiggpodding te ätterätt.Somliga söndagar fick vi brylépudding till efterrätt.

Rögröd – saftkräm

Rögröd mä milk älla flöde da va lent o gött o aida.Saftkräm med mjölk eller grädde det var lent och gott att äta.

Drickablänning – blandning av mjölk och svagdricka

Drickablänning tyckte en doil om o ha te maden.Drickablandning tyckte en del om att ha till maten.

13

Sönalöcka – sonlycka, det sista på kaffekannan eller bränn-vinsflaskan. Det ansågs att den som fick det sista snart skul-le få en son.

Nu faur du sönalöckan Anners, ha tror du Nilla sier om da?Nu får du sonlyckan Anders, vad tror du Nilla säjer om det?

Daver, davramål – förmiddagsmål. Åts ute på fältet till exem-pel när man höstade.

Daver aud vi ve klockan nie pau förmiddan.Daver (Dagvard) åt vi klockan nio på förmiddagen.

Meaftan – eftermiddagsmål, kvällsmål. Från Marie Bebådelse -dag 25 mars skulle detta mål serveras eftersom arbetstiden nublev längre då vårarbetet började.

Luad sill – salt sill som sveptes in i tidningsapper. Paketet dop-pades sen i vatten och lades på glöden i brasan. Sillen togssen ut och åts med potatis.

14

Sillasö – soppa kokt på färsk sill, potatis, kryddor och avreddmed mjölk

Sillasö va lätt o laga o da va räled gött.Sillasoppa var lätt att laga och det var mycket gott.

Luad aul – ål stekt i ugn (på särskild järnställning kallad lue-järn)

Luad aul hade di pau aulagilled o Jöns aud sau han ble stinn.Luad ål hade de på ålagillet och Jöns åt så han blev tvärmätt.

Aulasöppa – ålsoppa

Da bästa far visste va aulasöppa, da ville han öllti ha pau höstana.Det bästa far visste var ålsoppa, det ville han ha på höstarna.

Grönkaulsöppa – soppa kokt på grönkål, ofta på ett fläskbentill exempel en ”spegeskånk” dvs benet från en rökt skinka.

Grönkaulssöppa töckte vi inte om. Vi kallade da för paddesegel.Grönkålssoppa tyckte vi inte om. Vi kallade det för paddrom.

Ködbölla – köttbullar

Ködbölla hade vi öllti te midda om sönderna.Köttbullar hade vi alltid till middag om söndagarna.

Fettakrus – krus med isterflott

Dä va fed go gröd sa Larmen naur han aud mä ske au fettakrused.Det var fet god gröt, sa Larmen, när han åt med sked ur krusetmed flott. (Larmen var ett byoriginal.)

Päreplättar – potatisplättar, potatisbullar

Päreplätta aud vi mä krösen te iblann te meaftan.Potatisplättar åt vi med lingon till ibland som kvällsmat.

15

Guss klara vann – Guds klara vatten

Kaffed hon bjöd pau va som Guss klara vann.Kaffet hon bjöd på var som Guds klara vatten (alltså mycket svagt).

Guss gövor – Guds gåvor

Mor sa öd vi skolle hushaulla mä Gussgövor.Mor sa att vi skulle hushålla med Guds gåvor.

Pjässa – äggröra, åts med kokt potatis eller annat tilltugg

Hönsaglött mä stolpapäror – kyckling med pommes frittes

Di hitta pau sau meed konsted nu för tien som da här mä hönsa-glött mä stolpapäror.De hittar på så mycket konstigt nu för tiden som det här med kyck-ling med pommes frites.

Grevapäror – ”grevapotatis”

Naur di hade smält istran stekte di grevapäror au fettagrevana somble över.När de hade smält istran stekte de ”grevapotatis” av flottgrevarnasom blev över.

Mallen – det mjuka i brödet

Da mjuga som va inge i brökagan kallade di för mallen.Det mjuka som var inne i brödkakan kallade de för mallen.

Sybesmad – det som åts med sked

Söppa o saunt som di aud mä ske kallade di gamla för sybesmad.Soppa och sånt som man åt med sked kallade de gamla för ”sybes-mad.

16

Rabbemos – rotmos

Rabbemos konne mor göra naur vi hade kaulrabbor.Rotmos kunde mor göra när vi hade kålrot.

Sluring – soppa kokt på fläskspad, gryn o mjölk

Vi fick bara sluring te midda för mor hade inte ti o laga nöd annad.Vi fick bara sluring till middag för mor hade inte tid att laga någotannat.

Bärma – bottensats

Da som va i bönnen pau drickaflaskan kallade dom för bärma.Det som var i botten på drickaflaskan kallade de för bärma.

Bugafylle – bukfyllnad

Mad som en inte ble mätt pau sa man va bugafylle.Mat som man inte blev mätt på sa man var bukfyllnad.

Aiblakaga – äppelkaka

Aiblakaga o vispegrädde hade vi te ätterätt naur da va kalas.Äppelkaka och vispgrädde hade vi till efterrätt när det var kalas.

Klöftingar – päron eller äpplen som skars i bitar och torkades

Mor hade klöftingar i en påse pau vinnen.Mor hade klyftingar i en påse på vinden.

17

Göingska orstäv om mad

Göingska ordspråk om mat

Smaugen ä oliga, däför bler öll mad aiden.Smaken är olika, därför blir all mat äten.

Maden ä hala föan.Maten är halva födan.

En ska aida bott huevark o svälta bott mavaplaugor.Man ska äta bort huvudvärk och svälta bort magplågor.

Ja fick inte sau meed som vann te katten.Jag fick inte så mycket som vatten till katten.

18

Göingska mathistorier

Julagilled

Johan pau Backen, han som di kallade för Törespersakalsajohan vapau julagille hos naboen. Han sto framme ve madabored o där vaen ryseli hob mä go mad. Där va hösaost o grisatassa, där va pölsabaude kokt o stekt o rögad o där va ködbölla, som va dä goasteJohan visste.

Naur han skolle ta för se au ködböllarna va där en ködbölle somryllade nar frau faded o nar pau gåled. Den ryllade änna bott tedören o där sad katten.

Ätte ködböllen kom Johan mä gaffelen i näven. Han skreg sauhöjt han konne:

–Tröj pau böllen for hondan sau inte katten tar den goa köd-böllen for me!

Julagillet

Johan på Backen, han som de kallade för Törespersakalsajohan varpå julagille hos grannen. Han stod framme vid matbordet och därfanns en väldig massa god mat. Där var pressylta och grisfötter, därvar korv både kokt, stekt och rökt och där var köttbullar som vardet godaste Johan visste.

När han skulle ta för sig av köttbullarna var där en köttbullesom rullade ner från fatet och ner på golvet. Den rullade ända borttill dörren och där satt katten. Efter köttbullen kom Johan med gaf-feln i handen. Han skrek så högt han kunde:

–Trampa på bullen för hundan så intekatten tar den goda köttbullen för mej!

19

Klär, lasa, pjälta

Kläder

Bysor – byxor

Han hade ett stort hål pau bysorna mitt där bag.Han hade ett stort hål på byxorna mitt i baken.

Byselomma – byxficka

Paugen hade byselommorna fölla mä spig och bröde.Pojken hade byxfickorna fulla med spik och bråte.

Bysesela – byxhängslen

Byseselana hade snott se bag pau ryggen pau hanom.Byxhängslena hade snott sig bak på ryggen på honom.

Bugajor – livrem

Han va sau tjock sau bugajoren räckte inte om hanom.Han var så tjock att livremmen räckte inte om honom.

Onnebysor – underbyxor, kalsonger

Onnebysorna hade kasad nar om ännen pau gobben.Kalsongerna hade kasat ner om ändan på gubben.

Håsor – strumpor

Naur vi va glötta hade vi himmastickade långa håsor.När vi var barn hade vi hemstickade långa strumpor.

Håsebaun – strumpeband

Håsebaunen sad fast i livsticket o di knäppte en fast håsorna mä.

20

Strumpebanden satt fast i livstycket och de knäppte man fast strum-porna med.

Knäppa – kjol, kjortel

Lina hade en skinnknäppa som hon dro opp o vispa aiggakaga i.Lina hade en skinnkjol som hon drog upp och vispade äggakakai.

Höstasärk – skördesärk

Fruntimmerna brugte ha vida höstasärka naur di höll pau mä ruen.Kvinnorna brukade ha vita skördesärkar när de höll på med rågen.

Häraschal – axelschal

Hon hade en grann häraschal hon fautt au fästemannen.Hon hade en fin axelschal hon fått av fästmannen.

Nöttasärk – nattlinne

Hon kom ud i bara nöttasärken o öppnade.Hon kom ut i bara nattlinnet och öppnade.

Nävalase – grov handduk att torka händerna på i köket

Nävalasen va sau mögi och räli sau mor slaingde den.Den grova handduken var så smutsig och otäck så mor kastade den.

Fodalase – torkduk för fötterna

Naur en hade tvättad föderna torrade en dom pau fodalasen.När man hade tvättat fötterna torkade man dem på ”fodalasen”.

Sockasko – morgontoffel, innesko

Hon ble sau galen sau hon to sockaskoen o kasta pau gobben.Hon blev så arg att hon tog morgontoffeln och kastade på gub-ben.

21

Hailkappetöfflor – tofflor med hälkappa

Hailkappetöfflor var bra for di fick en inte jor i.Hälkappetofflor var bra för de fick man inte jord i.

Hövdapuda – huvudkudde

Ja va sau trätt sau naur ja la hueded pau hövdapudan sau sömnadeja.Jag var så trött att när jag lade huvudet på huvudkudden så som-nade jag.

Håsespeda – strumpsticka

Ja hittar inte min håsespeda sau ja kan inte göra mar på håsan.Jag hittar inte min strumpsticka så jag kan inte sticka mer på strum-pan.

Stöppesvåmp – stoppsvamp

En stöppesvåmp va au trai o da hade di naur di skulle stöppa håsor.En stoppsvamp var av trä och den hade de när de skulle stoppastrumpor.

Bödelappa – lapparför lagning

Karsti hade satt en böde-lapp i ännen pau Svensabysor.Kerstin hade satt en lapp iändan på Svens byxor.

22

I köked

I köket

Madabor – matbord

Naur vi sad ve madabored brukte mor sia: Aid o lä maden töstamonnen!När vi satt vid matbordet brukade mor säga: Ät och låt maten tystamunnen!

Milkabringare – mjölktillbringare

Draingen slaingde ud milkabringaren genom vinnuad.Drängen slängde ut mjölkbringaren genom fönstret.

Karale – tallrikar, skålar, förvaringskärl, porslin

Stuekarale – finporslin

Di hade dugad mä stuekaraled bara för öd prästen skolle komma.De hade dukat med finporslinet bara för att prästen skulle komma.

Karahylla – tallrikshylla, porslinshylla

Du glor som en karahyllekatt.Du glor som en katt på en porslinshylla.

Karaklud – disktrasa

Mormor hade ett par gamla onnebysor te karaklud.Mormor hade ett par gamla underbyxor till disktrasa.

Skrälle – skålar, tallrikar, fat

23

Kattaskrälle – matskål till katten

Han snåblade över kattaskrälled o slo se.Han snubblade över kattskålen och slog sig.

Torrelase – diskhandduk

Ja hittar inte torrelasen sau ja kan inte torra disken.Jag hittar inte diskhandduken så jag kan inte torka disken.

Vannspann – hink för vatten som bars in från brunnen

Haing ösan pau vannspannen, gribba!Häng ösan på vattenspannen, flicka!

Diskebal – diskbalja

Han tvättade föderna i diske-balen den möghonnen.Han tvättade fötterna i disk-baljen den smutsgrisen.

24

Slabbaspann, grisaspann – hink för diskvatten som hälldes tillgrisarna.

Tömmespann – spann för skurvatten som hälldes på gödsel-högen eller i trädgården.

Slaing inte kaffesompen i grisaspannen, den ska va i tömmespan-nen.Släng inte kaffesumpen i grisaspannen, den ska vara i tömme -spannen.

Oun – ugn, järnspis

Han sto o värmde ännen ve ounen.Han stod och värmde ändan vid spisen.

Ounbaink – ugnsbänk, långbänk i köket

Naur ja va liden hade vi en ounbaink i köked ve madabored.När jag var liten hade vi en ugnsbänk i köket vid matbordet.

Päregryda – potatisgryta

Päregrydan fyllade mor haurannan kväll mä päror som hon koktete voss te kvällsmad.Potatisgrytan fyllde mor varannan kväll med potatis som hon koktetill oss till kvällsmat.

Stegejärn – stekpanna

Stegejärned va föllt mä stekta päror o stekt fläsk.Stekpannan var full med stekt potatis och stekt fläsk.

Spisaspeda – spiskrok

Vi rodade mä spisaspedan i åskan ätte paingen.Vi rotade med spiskroken i askan efter pengen.

25

Grydesmed – grytsot

Han to grydesmed o strög i ansplytet.Han tog grytsot och strök i ansiktet.

Bränneslauda – vedlår

Han sad oppe pau låged pau bränneslaudan o ville inte gau nar.Han satt uppe på locket till vedlåren och ville inte gå ner.

Kölne – ved, bränsle

Vi fick bära in kölne i köked haurenda kväll pau vinteren för okonna kölna.Vi fick bära in ved varenda kväll på vintern för att kunna elda.

Åskespann – hink för aska

Han tömde åskespannen i haven för da skolle ble som gössel förjoren.Han tömde askspannen i trädgården för det skulle bli som gödselför jorden.

Spiskammare – skafferi

I spiskammaren satte mor ing maden som ble över naur vi hadeaided.I skafferiet satte mor in maten som blev över när vi ätit.

Bröjungen – brödkniven

Bröjungen va inte där naur mor skolle skära brö.Brödkniven fanns inte där när mor skulle skära bröd.

Bissen – förskärarkniven

Aita de för bissen sau du inte skär de för den ä nyslibad!Akta dej för förskärarkniven så du inte skär dej för den är nyslipad!

26

Kaffekäl – kaffekittel, kaffepanna

Hon satte pau kaffekälen sau snart han kom o hälsa pau henne.Hon satte på kaffepannan så snart han kom och hälsade på henne.

Pumpekaffe – kaffe kokt på glaspumpa, rund glasflaska medlång hals

Det finns inged goare kaffe än pumpekaffe, sa Nilla.

Dörsla – durkslag, typ av sil

Naur mor hade kokt blomkaulen hällde hon den i ett dörsla.När mor hade kokt blomkålen hällde hon den i ett durkslag.

Bränneskör – vedkorg

Bränneskören hade vi naur vi skolle ta ing kölne.Vedkorgen hade vi när vi skulle hämta in ved.

Sumpapotta – krus som man hällde kaffesump i

Naur hon stack ner fingrana i sumpapottan hitta hon tännspederna.När hon stack ner fingrarna i kruset medsump hittade hon tändstickorna.

Kolafad – kolfat, ävenanvänt till potatis

Vi hade ett kolafad som morbrugade hälla opp pärorna i.

27

I bagestuan

Bagetru – baktråg

Bagetrued sto opp pau vinnen naur vi inte bagade.Baktråget stod uppe på vinden när vi inte bakade.

Mojl – mjöl

Mojled hade far malt au vaur egen sä.Mjölet hade far malt av vår egen säd.

Rumojl – rågmjöl

Rumojl launade vi för da vaiste ingen ru pau vaur lerjor.Rågmjöl lånade vi för det växte ingen råg på vår lerjord.

Vedemojl – vetemjöl

Vedemojl hade mor naur hon bagade vedebrö.Vetemjöl hade mor när hon bakade vetebröd.

Saitemojl – siktemjöl

Naur vi skolle baga saitebrö fick vi köba saitemojl.När vi skulle baka siktebröd fick vi köpa siktemjöl.

Hävelse – jäst

Mor skickade paugen te boen för han skolle köba för tie örehävelse.Mor skickade pojken till affären för han skulle köpa för tio öre jäst.

Jistring – vetelängd

Om man inte gad o baga bölla konne en göra en jistring i ställedau dejen.

28

Om man inte gitte baka bullar kunde man göra en jistring i stäl-let av degen.

Pysekaga – tillplattad kaka av rågbröd

Au dä sista au dejen gjorde di en liden kaga som di kallade för pyse-kaga.Av det sista av degen gjorde de en liten kaka som de kallade förpysekaka.

Fastelångsbölla – fastlagsbullar

Fastelångsböllana fyllade di mä mandelmassa o vispegrädde.Fastlagsbullarna fyllde de med mandelsmassa och vispgrädde.

Smaubrö – småbröd

Smaubrö eller som vi sa ”fina kagor” bakte vi naur dä va nön somfyllade aur.Småbröd eller som vi sa ”fina kakor” bakade vi när det var någonsom fyllde år.

Peberkagor – pepparkakor

Di sier öd dom som aider många peberkagor bler snälla.De säjer att de som äter många pepparkakor blir snälla.

Formakagor – mandelmusslor

Formakagor bakte di förr i varlden i bagaronen pau ättevärmen.Mandelmusslor bakade de förr i världen på eftervärmen.

Spedekaga – spettkaka

Spedekagebagerskan hade bagad en spedekaga pau tvau tju aigg.Spettkaksbagerskan hade bakat en spettkaka på två tjog ägg.

29

Taurta – tårta

Pau gilled hade di en stor taurta mä jorgobba pau.På kalaset hade de en stor tårta med jordgubbar på.

Fettaringar – flottyrringar

Te jul bruga öllti mor koga fettaringar som hon ryllade i socker.Till jul brukade alltid mor koka flottyrringar som hon rullade isocker.

Spritskrånsa – spritskransar

Naur mor gjorde spritskrånsa bruga hon mala smeten i kydkvär-nen.När mor gjorde spritskransar brukade hon mala degen i köttkvar-nen.

Brösmålor – brödsmulor

Brösmålorna sobade vi ihob o la i grisaspannen.Brödsmulorna sopade vi ihop och lade i grisspannen.

Bagaron – bakugn

Bagaronen hade vi ude i brygghused men åndra hade den inge iköked.Bakugnen hade vi ute i brygghuset men andra hade den inne iköket.

Håjdebränne, håjderis – ved och ris att elda i bakugnen med

Vi brukte o samla ihob öllt möjled ris te håjdebränne.Vi brukade samla i hop allt möjligt ris till bakugnsbränsle.

Onraga – ugnsraka

Onragan hade vi ligganes övanpau bagaronen.Ugnsrakan hade vi liggande ovanpå bakugnen.

30

Onkaust – ugnskvast

Onkausten va nöna feregroina som sad fast i en järnstage mä laintträskaft.Ugnskvasten var några furugrenar som satt fast i en järnten medlångt träskaft.

Onkaustavann – vatten att doppa ugnkvasten i

Ryslet tynt o dauled kaffe kallade di gamle för onkaustavann.Rysligt tunt och dåligt kaffe kallade de gamle för ugnskvastvatten.

Gresla – brödspade, grissla

Greslan satte di brökagan pau o skjussade ing den i onen.Grisslan satte de brödkakan på och skjutsade in den i ugnen.

Skrabekaga – skrapekaka

Dä sista i bagetrued gjore mor te en skrabekaga.Det sista i baktråget gjorde mor till en skrapekaka.

31

Bagevänt

Naur mor skolle baga hänta hon allra fåst nar bagetruet frau vin-nen. Da va stort som en baut o vi glötta ville iblann launa da o roi naur da hade rainad meed sau vanned sto opp i vångana. Men dafick vi inte.

– Hor skolle da soi ud, sa mor. Dau möga ni ju nar da o sin kanvi ju inte baga brö i da lainger. Nä da lauter ni ble.

O dau lydde vi forstaus for anners hade vi kanske fautt pryl.Skolle mor baga grovbrö satte hon i daj pau kvällen ingan. Hon

hade rumojl som hon blännade mä värmtvann o rörde ihop te endaj. Sin la hon en dug över da o sau fick da stau te nästa da. Meni lide au dajen hade hon rört ud hävelsen i kvällen ingan. Den hadehon köpt i boen o ja minns öd itt halt hekto au den köstade auttaöre, da va dau pau nittanhondrafortitaled.

Pau kvällen hade mor rört i hob jäst o lide mojl o vann o nurörde hon ud da i dajen. Sin fick da jäsa te framöd ättemiddan. Dauslo mor opp dajen o gjorde brökagor au den. Hon älte bröed o sloda i bored o formade kagorna sau di ble stora o ronna o granna.En liden platt kaga gjorde hon mä. Den kallade hon för pysekagao den skolle vi aida alrra fost.

Naur mor bagade däringe hade far ildat bagaronen där ude i bage -stuan. Han hade kanske tänt fyr mä den gamle julagranen ella mäfulanegen som han hade sat opp pau julaftan o nu va tom. Sinildade han mä risbuntor o knipplabränne tess da va alldeles hitt ionen.

Dau började han raga ud ölla glörna. Där va liasom ett åskehålnaranför onlockan som glörna o åskan fallt nar i. Han ragade mäonragan, sin sobade han mä onkausten. Da va ett par feregroina hanbunned fast i en järnögla som sad på ett långt traiskaft. Titt o tätt

32

fick han doppa onkausten i en spann mä vann for annershade den bronned opp. Vanned ble svart o räled förhaur gång han doppade kausten.

Sin kom kagorna ud frau köked. Far to domo satte dom pau greslan som di kalladebrö spaen för. Dau o dau tittademor ing i onen o sau omkagorna va färia. Naur honsau öd di va lagom bagade todi ud dom mä greslan.

Ja minns öd da lutade sau göttau da nya bröet naur di skar opp da. Nyttvärmt brö mä smör som smälte minns ja vablan da bästa ja visste naur ja va liden paug.

Bakvänt

När mor skulle baka hämtade hon allra först ner baktråget från vin-den. Det var stort som en båt och vi barn ville ibland låna det tillatt ro i, när det hade regnat mycket så vattnet stod upp i åkrarna.Men det fick vi inte.

– Hur skulle det se ut, sa mor. Då smutsar ni ju ner det och sedankan vi ju inte baka bröd i det längre. Nej, det låter ni bli!

Och då lydde vi förstås för annars hade vi kanske fått stryk.Skulle mor baka grovt bröd satte hon i deg på kvällen innan.

Hon hade rågmjöl som hon blandade med varmt vatten och rördeihop till en deg. Sen lade hon en duk över och så fick det stå tillnästa dag. Men lite av degen hade hon rört ut jästen i kvällen innan.Den hade hon köpt i boden och jag minns att ett halvt hekto kos-tade åtta öre, det var då på 1940-talet.

På kvällen hade det mor rört ihop jäst och mjöl och vatten, ochnu rörde hon ut det i degen.

33

Sen fick den jäsa till framemot eftermiddagen. Då slog mor uppdegen och gjorde brödkakor av den. Hon ältade brödet och slogdet i bordet och formade kakorna så de blev stora och runda ochvackra. En liten platt kaka gjorde hon också. Den kallade hon förpysekaka och den skulle man äta allra först.

När mor bakade därinne hade far eldat bakugnen där ute i bak-stugan. Han hade kanske tänt eld med den gamla julgranen ellermed fågelkärven som han hade satt upp på julafton och nu var tom.Sen eldade han med risbuntar och grova grenar tills det var allde-les hett i ugnen.

Då började han raka ut alla glöderna. Det var likasom ett ask-hål nedanför ugnsluckan som askan och glöderna föll ner i. Hanrakade med ugnsrakan sen sopade han med ugnskvasten. Det varett par furukvistar han bundit fast i en järnögla som satt på ett långtträskaft. Titt och tätt fick han doppa ugnskvasten i en spann medvatten för annars hade den brunnit upp. Vattnet blev svart och fultför var gång han doppade kvasten

Sen kom kakorna ut från köket. Far tog dem och satte dem pågresslan som vi kallade brödspaden för. Då och då tittade mor ini ugnen och såg om kakorna var färdiga. När hon såg att de varlagom bakade tog dom ut dem med gresslan.

Jag minns att det luktade så gott av det nya brödet när de skarupp det. Nytt varmt bröd med smör som smälte minns jag varbland det bästa jag visste när jag var liten pojke.

34

Birger I Ohlsson

GöingeordBirger I Ohlsson

Göingeord

Allt fler dialektord försvinner ur det levande ordförrådet och blir verbalaantikviteter som få begriper innebörden av.

Men dialekterna är viktiga kulturbärare – inte bara intressanta förspråkforskare. De speglar folklig kultur och folkligt tänkande. De ger enbild av vardagsliv och fest, och av folktro. När ett ord försvinner, och blirobegripligt, går en bit gammal kultur förlorad.

Innebörden i många av de ord som presenteras här har skiftat fråntrakt till trakt, likaså uttalet. En del ord har haft en begränsad spridning,andra har varit allmänt förekommande.

En viktig källa till urvalet i denna bok har varit de läsarkontakter för-fattaren fått via krönikan ”Bjärtoner” i tidningen Norra Skåne.

Bokpro

isbn 978-91-89336-37-7

Birger I O

hlssonG

öingeordB

irger I Ohlsson

Göingeord

Go?ingeord omslag:Layout 1 07-10-12 12.31 Sida 1