bim-guide · 2019-01-17 · tillhandahålla archicad för både macintosh och windows. de första...

BIM-guideVersion 2015 (AC18)

1

Graphisoft Sweden Solna Torg 19, 171 45 Solna [email protected] | www.graphisoft.se

vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

0 ALLMÄNT ........................................................................................................................................................... 40.1 OM BIM-GUIDEN ........................................................................................................................................... 40.2 LÄSANVISNINGAR ........................................................................................................................................... 40.3 CREDITS .......................................................................................................................................................... 50.4 ARCHICAD – REVOLUTIONEN BÖRJADE 1982 ................................................................................................ 5

1 OM ARCHICAD ................................................................................................................................................. 91.1 OBJEKTSORIENTERAT CAD-SYSTEM .............................................................................................................. 91.2 SVENSK PROJEKTERINGSSTANDARD ............................................................................................................. 101.3 ORDLISTA ÖVER VIKTIGA GRUNDBEGREPP ................................................................................................... 121.4 PROJEKTERINGSMETODIK – KONCEPTUELL BESKRIVNING ............................................................................ 17

1.4.1 Projektering ......................................................................................................................................... 171.4.2 Modellera i 3D, detaljera i 2D ............................................................................................................ 171.4.3 Filtrera vyer ......................................................................................................................................... 181.4.4 Spara vyer ............................................................................................................................................ 181.4.5 Placera vyer på Layouten .................................................................................................................... 191.4.6 Publicera (skriv ut, plotta, spara) vyer och layouter ........................................................................... 19

2 BIM – BUILDING INFORMATION MODELING ...................................................................................... 202.1 VAD ÄR BIM ................................................................................................................................................ 202.2 BESTÅNDSDELAR I BIM ............................................................................................................................... 212.3 VAD VINNER VI MED BIM? ........................................................................................................................... 232.4 VILKA SVÅRIGHETER FINNS DET MED BIM? ................................................................................................. 232.5 BIM I PRAKTIKEN FÖR DIG ............................................................................................................................ 242.6 NEUTRAL ÖPPEN BIM ................................................................................................................................... 252.7 LÄSTIPS ........................................................................................................................................................ 25

3 INFRASTRUKTUR – GRUNDEN FÖR DITT ARBETE ............................................................................ 263.1 INFRASTRUKTUR VID ÖVERGÅNG FRÅN ANNAT SYSTEM TILL ARCHICAD ................................................... 263.2 TEMPLATES (MALLFILER) ............................................................................................................................. 273.3 FAVORITER ................................................................................................................................................... 283.4 FILTER .......................................................................................................................................................... 293.5 OBJEKTSBIBLIOTEK ...................................................................................................................................... 313.6 WORK ENVIRONMENT .................................................................................................................................. 343.7 KUNSKAPSNIVÅ ............................................................................................................................................ 36

4 GRUNDLÄGGANDE TEKNIK ...................................................................................................................... 374.1 MODELLERA, MARKERA OCH EDITERA ......................................................................................................... 37

4.1.1 Markera, avmarkera, välja .................................................................................................................. 374.1.2 Geometrimetod för element ................................................................................................................. 424.1.3 Numerisk inmatning med koordinater ................................................................................................. 424.1.4 Editera ................................................................................................................................................. 444.1.5 Kopiera objekt och egenskaper ............................................................................................................ 464.1.6 Trollstaven ........................................................................................................................................... 474.1.7 Hjälppunkter och hjälplinjer ............................................................................................................... 47

4.2 VISA – GRAFIK OCH SKÄRMVISNING ............................................................................................................. 504.2.1 Visa på skärmen - On Screen View Options ........................................................................................ 504.2.2 Visningslägen - Model View Option .................................................................................................... 524.2.3 Grid och bakgrundsfärg ...................................................................................................................... 534.2.4 Planvyn – snitthöjd och planprojicering ............................................................................................. 544.2.5 Utsnitt i 3D .......................................................................................................................................... 554.2.6 Vägg- och balkmöten - läkning ............................................................................................................ 564.2.7 Internal Engine vs OpenGL – olika grafikvisning i 3D ....................................................................... 64

4.3 TA IN RITNINGAR, BILDER, TEXT, 3D OBJEKT FRÅN ANDRA PROGRAM. ........................................................ 65

2


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.3.1 DWG .................................................................................................................................................... 654.3.2 Bilder ................................................................................................................................................... 664.3.3 Text ...................................................................................................................................................... 664.3.4 3D-objekt ............................................................................................................................................. 664.3.5 IFC - BIM-modeller ............................................................................................................................. 674.3.6 Trace & Reference – Det virtuella ljusbordet ..................................................................................... 68

4.4 SKAPA VYER ................................................................................................................................................. 704.4.1 Plan ...................................................................................................................................................... 704.4.2 Sektion/Elevation/Interiörelevation ..................................................................................................... 714.4.3 3D Dokument ....................................................................................................................................... 734.4.4 Worksheet ............................................................................................................................................ 744.4.5 Mängdförteckningar & listor (Schedules) ........................................................................................... 754.4.6 Renderingar ......................................................................................................................................... 764.4.7 Animeringar, solstudier och VR .......................................................................................................... 80

4.5 SKAPA LAYOUTER (RITNINGAR) ................................................................................................................... 814.6 PUBLICERA RITNINGAR, MODELLFILER, LISTOR, BILDER ETC ........................................................................ 834.7 SAMARBETA I OCH DELA UPP PROJEKT ......................................................................................................... 84

4.7.1 Teamwork – projektera samtidigt i samma projekt ............................................................................. 844.7.2 Moduler – dela upp projekt ................................................................................................................. 85

4.8 MODELLERING UTÖVER VANLIGA VERKTYGEN ............................................................................................ 874.9 ATTRIBUT – LINJETYPER, FYLLNINGAR, MATERIAL ETC ............................................................................... 934.10 ID - LITTRERING AV ELEMENT .................................................................................................................... 934.11 2D PROJEKTERING ...................................................................................................................................... 954.12 TAKTIK MAP HÖJDER .................................................................................................................................. 95

5 MODELLBASERAD PROJEKTERING ....................................................................................................... 965.1 PLANER ........................................................................................................................................................ 96

5.1.1 Förbered modellen inför projekteringsskedet ...................................................................................... 965.1.2 Använd 3D-modellen till att producera planer .................................................................................. 1005.1.3 Situationsplanen ................................................................................................................................ 1035.1.4 Huvudplanen ...................................................................................................................................... 1045.1.5 Rivningsplaner och brandplaner ....................................................................................................... 1075.1.6 Delplaner ........................................................................................................................................... 1085.1.7 Golvplan ............................................................................................................................................ 1085.1.8 Undertaks- och belysningsplan .......................................................................................................... 1095.1.9 Möbleringsplanen .............................................................................................................................. 111

5.2 PROJEKTIONER I SEKTION, ELEVATION OCH DETALJ ................................................................................... 1115.2.1 Sektioner ............................................................................................................................................ 1125.2.2 Elevationer ......................................................................................................................................... 1135.2.3 Uppställningsritningar ...................................................................................................................... 1135.2.4 Fristående detaljmodeller (t.ex. specialinredning) ............................................................................ 1135.2.5 Detaljer .............................................................................................................................................. 115

6 BIBLIOTEK .................................................................................................................................................... 1176.1 GENERELLT OM ARCHICAD-BIBLIOTEK .................................................................................................... 117

6.1.2 Biblioteksuppdatering ........................................................................................................................ 1196.1.3 Bibliotekshantering, projektarkivering och programuppgradering .................................................. 120

6.2 ARCHICADS EGNA BIBLIOTEK ................................................................................................................... 1256.3 TREDJEPARTSBIBLIOTEK ............................................................................................................................ 1276.4 EGNA BIBLIOTEKSDELAR ............................................................................................................................ 129

6.4.1 Patches ............................................................................................................................................... 1296.4.2 Trappor .............................................................................................................................................. 1326.4.3 Custom Components (dörrblad, fönsterbågar, köksluckor och beslag, Curtain Wall) ..................... 1336.4.4 Göra objekt med hjälp av enkel modellering ..................................................................................... 1376.4.5 Kopior av existerande objekt och GUID-nummer ............................................................................. 141

3


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.4.6 Editera objekts 2D-symboler ............................................................................................................. 1426.4.7 GDL-skriptning .................................................................................................................................. 145

7 BILAGOR ........................................................................................................................................................ 1467.1 ARCHICADS VERKTYGSLÅDA .................................................................................................................... 1467.2 MARKÖRENS OLIKA UTSEENDEN ................................................................................................................ 1547.3 LAGER OCH LAGERKOMBINATIONER I ARCHICAD ..................................................................................... 1597.4 KORTKOMMANDON (SHORTCUTS) .............................................................................................................. 1617.5 TEAMWORK I ARCHICAD .......................................................................................................................... 162

7.5.1 Roller i Teamwork ............................................................................................................................. 1637.5.2 Skapa ett Teamwork-projekt .............................................................................................................. 1647.5.3 Arbeta i Teamwork-projekt ................................................................................................................ 1677.5.4 Gå in som Team Leader när andra jobbar i modellen ...................................................................... 168

7.6 LEDNING/CAD/BIM-ANSVARIG ................................................................................................................. 1707.7 AUTOSAVE/BACKUP I ARCHICAD .............................................................................................................. 1727.8 BYTE AV VERSION OCH MIGRERING AV PROJEKT ........................................................................................ 174

7.8.1 Olika alternativ vid ny VersionTracker Mac OS X Weekly ............................................................... 1747.8.2 Migrering av projekt från AC10, AC11 till AC 12 ............................................................................ 1757.8.3 Migrering av projekt från AC8, AC9 till AC 12 ................................................................................ 176

7.9 TIDIGA SKEDEN - VOLYMSTUDIER .............................................................................................................. 1777.10 PLUG-INS .................................................................................................................................................. 1787.11 HÅRDVARUREKOMMENDATIONER ............................................................................................................ 1787.12 ARCHICAD PÅ HÅRDDISKEN – VIKTIGA FILER ......................................................................................... 1797.13 IFC ........................................................................................................................................................... 1817.14 DWG ........................................................................................................................................................ 1817.15 ACCESSORIES OCH GOODIES ..................................................................................................................... 181

4


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

0 Allmänt

0.1 Om BIM-Guiden Ambitionen med ArchiCADs BIM-guide är att ge Dig en god överblick över ArchiCAD och dess många möjligheter. Målet med guiden är att Du ska få rätt kunskap om hur modellorienterad projektering med ArchiCAD fungerar och förstå konceptet med en modell som genererar alla underlag istället för att skapa dem separat som i traditionell 2D-CAD eller för hand. BIM-guiden består av detta dokument samt filminstruktioner på vår hemsida www.graphisoft.se.

Vi på Graphisoft som har arbetat med BIM-Guiden är stolta och glada att kunna säga...

Välkommen!

0.2 Läsanvisningar Dokumentet fokuserar på konceptet och arbetsflödet och ska i så stor mån som möjligt vara oberoende av version. På grund av detta innehåller inte den skrivna BIM-Guiden t ex detaljerade verktygsinstruktioner. De detaljerade instruktionerna ligger istället som video- och texttutorials på www.graphisoft.se och är alltid aktuella och uppdateras löpande. Hemsidans avdelning tutorialavdelning följer den skrivna BIM-guidens kapitelindelning för att du snabbare skall hitta rätt. Både den skrivna delen och webbdelen med videotutorials kommer kontinuerligt att justeras och växa i och med att ny metodik utvecklas samt att det tillkommer nya möjligheter med programmet vid varje ny release. Syftet är att BIM-guiden ska bli ett värdefullt arbetsredskap! Kapitel 1 förklarar konceptet med objektsorienterat 3D CAD som ArchiCAD bygger på och den grundläggande projekteringsmetodiken i ArchiCAD. Vidare förklaras hur svensk projekteringsstandard är integrerad i ArchiCAD. Kap 1 innehåller också en ordlista över begrepp som du ska känna till för att kunna tillgodogöra dig resten av guiden och även senare i den dagliga projekteringen. Kapitel 2 beskriver begreppet BIM ur olika synvinklar. Kapitel 3 går igenom de viktigaste hjälpmedlen för projektering. Det är inte några beskrivningar av verktyg för att modellera och rita utan går igenom och förklarar infrastrukturen som gör det möjligt att på ett rationellt sätt skapa, hantera och administrera ditt projekt. Jämför med en racerförare vars uppgift är att snabbt och säkert ta sig runt banan. Till sin hjälp har han folk som sköter service, ser till att det finns reservdelar, tankar bilen etc. Det är precis likadant för en arkitekt eller en konstruktör, de ska fokusera på sin verksamhet och

5


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

inte tyngas ner av onödiga ”kringaktiviteter”. Infrastrukturen är mycket viktig för att få maskineriet att snurra effektivt. Kapitel 4 beskriver den grundläggande teknik som projektören använder för att kunna markera, välja, titta på, administrera, sortera och filtrera modellen i 3D och 2D. Kapitel 5 är ett fördjupningskapitel speciellt skrivet för modellbaserad projektering, dvs den typ av projekteringsmetodik som ArchiCAD är avsett för. Kapitlet är skrivet av arkitekt Stig Bengtsson (SAR/MSA) som har mycket stor erfarenhet av 3D-projektering och BIM med ArchiCAD både i Sverige och utomlands. Kapitel 6 är en komplett beskrivning av bibliotek och biblioteksdelar i ArchiCAD. Kapitlet förklarar ArchiCADs standardbibliotek såväl som tredjepartsbibliotek och egna bibliotek. Kapitel 7 innehåller mer detaljerade beskrivningar i form av bilagor.

0.3 Credits BIM-Guiden är ett samarbete mellan Graphisoft Sverige och Stig Bengtsson, Stig Bengtsson Architect.

0.4 ArchiCAD – revolutionen började 1982 Graphisoft grundades i Ungern år 1982. Programvaran ArchiCAD har sina rötter i en applikation för att dokumentera rördragningar till kärnkraftverk. Alla beräkningar utfördes på en programmerbar HP-kalkylator. Handelsembargot CoCom gjorde det svårt och dyrt att föra in datorer genom järnridån.

Graphisofts grundare Gabor Bojár vid skrivbordet.

6


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Redan ArchiCAD 1.0 var objektbaserat och principerna för hur man arbetade i programmet var desamma som de är idag. Liksom i senare versioner av ArchiCAD är exempelvis en vägg ett 3D-element med bredd och höjd som har en representation i 2D och en annan i 3D. Ett fönster är ett eget objekt som placeras i väggar och som vid utplaceringen öppnar ett hål åt sig i väggen. Till en början utvecklades ArchiCAD enbart för Macintosh och var främst en modellerare. Senare skapades 2D ritprogrammet TopCAD som ett komplement för att framställa digitala 2D CAD-ritningar. I början av 1990-talet blev IBM-kompatibla PC-datorer alltmer populära. Dessa var mycket billigare i inköp jämfört med de datorer som användes till CAD-system som till exempel Medusa som hade den övervägande marknadsandelen fram tills dess. Graphisoft insåg att för att nå ut till fler användare med sin mjukvara krävdes att man kunde tillhandahålla ArchiCAD för både Macintosh och Windows. De första Windowsversionerna låg funktionsmässigt en release efter Macversionerna men från 1995 med ArchiCAD 4.5 och 4.55 blev de synkroniserade och utvecklingen har skett simultant sedan dess. I början krävdes diverse åtgärder för att flytta filer mellan plattformarna. Exempelvis kunde Windowsfilerna bara ha 8 tecken medan Macintosh klarade längre filnamn. Också biblioteksdelarna måste konverteras för att flyttas. Skillnaderna har steg för steg försvunnit. Idag används samma bibliotek för Macintosh och Windows och i ett Teamworkprojekt kan man arbeta mot samma fil oavsett operativsystem. Idag används cirka en tredjedel av de svenska ArchiCAD-installationerna på Macintosh och resten, alltså två tredjedelar på Windows. Ungefär samtidigt som Graphisoft bestämde sig för att ArchiCAD skulle finnas på bägge plattformarna insåg man begränsningen i att ha ett program för att modellera och ett annat för att skapa ritningar. Användarna ville ha ett enda program för att modellera, visualisera och skapa ritningar. För att möta dessa önskemål lades från och med ArchiCAD 5.0 gradvis mer och mer 2D-funktionalitet in i programmet. En utveckling som sedan dess ständigt förfinats. Utvecklingen av TopCAD lades ner och rättigheterna såldes.

7


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Bilden visar ”Der ArchiCAD 5.0 Express”! Tågturne 1996 i Tyskland! I takt med att ArchiCADs marknadsandelar växte blev både arkitektkontoren och deras projekt större. För att möta behovet att hantera stora projekt med flera användare som samtidigt arbetar mot en gemensam modell infördes i och med ArchiCAD 5.1 möjligheten för flera användare att arbeta mot en och samma fil. Arbetsmetoden kallades för TeamWork och det var första gången den funktionaliteten fanns i en kommersiell arkitektapplikation. Ett projekt värt att nämnas där TeamWork kom till god användning är Eureka Tower (2002-2006) som designades i ArchiCAD av arkitektfirman Fender Katsalidis och med sina 300 meter och 92 våningar är Melbournes högsta byggnad. Senare exempel på stora projekt är det nu pågående sjukhusprojektet UCSF Medical Center i Mission Bay, San Fransisco. Arkitekter är ANSHEN +ALLEN. Projektet är på 100.000 kvadratmeter och 30 projektörer arbetar tillsammans i 12 st TeamWorkfiler! I och med ArchiCAD 10 integrerades Plotmaker i ArchiCAD. På ett enkelt sätt gick det nu att montera arbetsvyer i ritningslayouter. Dessa layouter exporteras sedan i olika format som till exempel pdf eller DWG. Ett kännetecken för ArchiCAD är att samma arbetsmetoder och redigeringstekniker ofta är tillämpbara på olika verktyg som till exempel bjälklags-, tak-, mark- och skrafferingsverktyget. Det innebär att om man behärskar metodiken för ett verktyg kan man ofta överföra tankesättet till nästa verktyg. Ett intressant exempel på hur ArchiCAD har förenklat för sina användare är när man anammade dataspelvärldens 3D-navigeringsteknik. Man sade helt enkelt så här: om miljoner dataspelsanvändare har lyckats ena sig om ett universellt sätt att röra sig i en 3D-värld, varför

8


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

ska vi då försöka upprätthålla en egen separat standard. Denna insikt om det fördelaktiga för i att integrera vedertagna metoder i ArchiCAD har bidragit till att programmet är lätt att komma igång med. Graphisoft har också inspirerats på Adobes programvaror som exempel på intuitiva gränssnitt. Sedan ett antal år har begreppet BIM (Building Information Modeling) fått ett allt större utrymme i diskussionen om hur byggbranschen ska utvecklas. Tanken att man ur en modell ska kunna få fram många olika typer av utdata som planer, fasader, visualiseringar, mängdavtagningar etc har länge varit en av de centrala tankegångarna för utvecklarna av ArchiCAD. Redan på 90-talet skapade man begreppet ”Den Virtuella Byggnaden” vars betydelse är synonym med BIM. Arbetet med att utveckla och förädla koncept och arbetsmetoder för att underlätta arbetet med Den Virtuella Byggnaden är ledstjärnan i Graphisofts utvecklingsfilosofi.

9


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

1 Om ArchiCAD

1.1 Objektsorienterat CAD-system ArchiCAD är ett modernt objektsorienterat CAD-system där modellen du successivt bygger upp rent tekniskt är en databas. Informationen finns bara på ett ställe – modellen (databasen) – och du väljer hur du vill se och arbeta i modellen, planvy, sektion, 3D perspektiv, mängdförteckning m fl. Alla dessa vyer är bara olika sätt att se på samma modell och när du ändrar i en vy slår ändringarna igenom i alla andra vyer. De olika vyerna filtrerar du med t ex lagerkombinationer för att skapa olika underlag som bygglovshandlingar, bofaktablad, fotorealistiska bilder, mängdförteckningar osv.

En grundkurs i ArchiCAD ger en perfekt ingång till det arbetsflöde du ska använda dig av som ArchiCAD-användare. Det går att hitta på egna sätt men ju effektivare du är med själva verktyget desto mer fokus kan du lägga på design och att skapa kundvärden. Du tjänar alltid på att sätta av en viss tid på att vidareutbilda dig. Centrala begrepp för att ditt kontor ska jobba så effektivt som möjligt är favoriter och templatefiler (mallfiler). Det spelar ingen roll om du är enskild företagare eller jobbar på ett stort företag. Alla tjänar på att aktivt se över och trimma sina processer. Det finns lika många angreppssätt på hur man uppnår maximal produktivitet som det finns arkitekter och BIM-guiden kan inte vara heltäckande men ger dig en bra start så att du kommer igång på rätt sätt.

10


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

1.2 Svensk projekteringsstandard ArchiCADs svenska lokalisering innehåller svenska objekt och standarder så att du ska kunna projektera direkt ”out-of-the-box” med ArchiCAD. De startmallar som ArchiCAD använder är anpassade för SB11 och verktygen är förinställda med t ex korrekta lager, linjetyper och pennor så att redovisningen blir korrekt. ArchiCAD är väldigt fritt till sin uppbyggnad och du kan själv anpassa och utveckla standardmallarna efter egna önskemål. ArchiCADs svenska lokalisering innehåller: Startmallar (templates)

• 01 SB11 Förenklad och Utökad AC 18.tpl enligt SB11-standard. • 02 ArchiCAD 18 Template Int. (Internationell startfil baserad på den internationella

versionen.) Lager

• Lageruppsättning enligt förenklad och utökad SB11 och logiska lagerkombinationer. Filter för visning

• Färdiga visningsfilter för sit.plan, bygglov, bygghandling etc. Objekt

• Objekt, zonstämplar, littreringsmarkörer, layout namnruta enligt SIS, listverk, kompletta sittgrupper enligt SIS.

Listor och förteckningar

• Färdiga SS fönster- och dörrlistor. Schedules (listorna) DSS 81 73 40 (utgåva 2) och FSS 81 81 06 (utgåva 3) följer svenskt standardutseende.

• Ett flertal listor för övriga element (t ex vägg, balk, pelare, zon etc) • Ritningsförteckning • Vyförteckning

Verktygsinställningar

• Standardiserade verktygsinställningar med till exempel förinställda penntjocklekar och lager.

• Favoriter Automatisering

• View Sets med standardskalor, typiska lagerkombinationer och ritningsutseenden. DWG-export

• Översättningsmallar (translators) för dwg-export samt korresponderande dwg-filer för exakt matchning.

11


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

IFC-export

• Översättningsmallar (translators) för ifc-export, både generella och till andra system och CAD-program.

Layout

• Layoutmallar med svensk numreringsstandard, autotext och färdiga ISO-storlekar, ritram och rithuvud enligt SIS-standard.

Attribut

• Pennuppsättningar för hel-/halvskala, dwg mm. • Skrafferingar och linjetyper. • Material (bilder för t ex fotorenderingar) • Zonkategorier och zonstämplar • Latitud och longitud för större svenska städer • Sammansatta vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner (flerskiktselement). • Stålprofiler (HEA, HEB, IPE etc)

All optimering för den svenska AC-versionen har hämtats från Svensk Byggtjänst, SIS-standardböcker, BSAB93-SB11 standarder samt genom dialog med arkitekter i Sverige.

12


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

1.3 Ordlista över viktiga grundbegrepp I detta kapitel hittar du kortfattade beskrivningar av begrepp som är unika för ArchiCAD och som du behöver känna till för att kunna tillgodogöra dig resten av guiden. Vy och Navigator ArchiCAD-modellen är en databas och det sätt du väljer att betrakta databasen (plan, sektion, perspektiv etc.) kallas för vy. Man kan rita/modellera i alla vyer. Figuren nedan visar ArchiCADs olika typer av vyer som hanteras i Navigatorn.

-Stories (planer) -Sections -Elevations -Interior Elevations -Worksheets -Details -3D documents (hämtad från 3D-vyn eller planvyn) -3D (axonometri och perspektiv) -Schedules (mängder, uppställningar i tabellform) -Project Indexes (ritningsförteckningar, etc) -Lists (mängder, uppställningar i mallform) -Info -Help (länkar till ACs hjälp, webb)

Navigatorn är ArchiCADs hjärta och hjärna där du har överblick över samt strukturerar i hela ditt projekt, skapar dokument (ritningar, bilder mm), skapar layouter och printar/plottar/sparar dokument. Navigatorn fungerar principiellt som utforskaren i Windows (Finder i Mac) genom att användaren lägger upp ett mappsystem för att snabbt komma åt rätt typ av dokument (man skapar genvägar till olika typer av ritningsvyer).

13


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Figuren nedan visar de fyra centrala delarna i Navigatorn: Project Map där man har överblick över alla vyer i projektet View Map där man sparar filtrerade vyer s.k. arbetsvyer och printvyer Layout Book där man skapar layouter (färdiga ritningar med stämpel, ram etc) Publisher Set där man printat, plottar och sparar vyer till andra filformat (ritningar, bilder listor etc)

Filter ArchiCAD har innehållsfilter som bestämmer vad i en vy som ska visas och grafiska filter som bestämmer hur det ska visas. Att ha kontroll på filtren är A och O för alla typer av 3D/BIM-projektering. Figuren nedan visar de olika filterkategorier som du har till din hjälp i ArchiCAD för att dina vyer ska få önskat utseende, en s.k. filtrerad vy. Filtren följer svensk standard SB11.

Layout Layout är samma sak som ritning. Layouten består av ett papper i standardstorlekar (A0 till A4), ritram, skalstock, ritstämpel samt en eller flera vyer (jfr m Viewport i AutoCAD).

14


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Publicera Med publicera i ArchiCAD avses printa, plotta eller spara fil på hårddisk. ArchiCAD kan publicera ritningar, modeller, bilder, listor och animeringar i de flesta populära filformaten t ex dxf, dwg 2D och 3D, pdf, jpg, png, tiff, gif, pmk, txt, mov, avi, 3ds, ifc etc. GDL-objekt GDL (Geometric Description Language) är programmeringsspråket för ArchiCADs objekt. Filändelsen för objekten är .gsm. GDL är ett mycket enkelt språk och även om man kan göra många typer av objekt utan programmering så kan det vara intressant att titta lite närmare på GDL för vissa speciella behov. Det finns filmer på tutorialsidan som beskriver några enkla modifieringar av GDL som de flesta har nytta av. Filmerna beskriver programmeringen steg-för-steg och fungerar även för den som inte har någon erfarenhet från programmering. Under ArchiCADs Help-meny finns även länken GDL Reference Guide. Work Environment När du startar ArchiCAD för att arbeta i ett befintligt projekt eller skapa nytt så kan du välja Work Environment (se fig. till höger). Ett WE är en anpassning av ArchiCADs utseende; bl a vilka paletter, verktyg och menyer som visas och var de är placerade. I ett WE bestämmer man också backup-alternativ, hantering av ID-numrering, hjälplinjevisning, snäppkänslighet och övriga musfunktioner mm. När du har vant dig att arbeta med ArchiCAD kommer du att vilja anpassa ArchiCAD så att det passar din process optimalt. WE är då mycket smidigt och kraftfullt. Du kan när som helst i ett projekt byta WE, t ex om du har ett anpassat för skissande/tävling och ett annat för detaljprojektering. ArchiCAD 18 har fyra färdiga WE för Layout, Standard, Swe och Visualisering.

De två övriga WE i figuren är gjorda för projektor (1280x960) och stor 24” skärm (1920x1200) och visas här som exempel på egna WE. Det går utmärkt att dela WE mellan datorer.

15


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Work Sheet Worksheet kan liknas vid ett skisspapper eller ett underlagspapper för ren 2D-information. Vill man lägga in ”extern” information som t.ex. en dwg-ritning, produktbeskrivning från fönsterleverantören, ett organisationsschema eller slipstext för projektet görs det med fördel på ett Worksheet. Worksheet ligger utanför själva modellen men i projektfilen. Trace and Reference I ArchiCAD introducerades 2007 Virtual Trace™. Virtual Trace kan liknas vid arkitektens kalkerpapper och tillåter vilken 2D-vy eller ritning som helst att med transparens läggas över vilken annan vy som helst. Detta ”digitala ljusbord” är mycket effektivt och kan användas i en mängd situationer för att förenkla koordination av information och för att snabba upp designprocessen. Utöver detta är det en katalysator för BIM eftersom det möjliggör olika 2D/3D hybridmetoder som underlättar övergången från 2D CAD till 3D BIM, både internt och i samarbete med andra konsulter. För att förstå Virtual Trace på bästa sätt rekommenderas videofilmerna på hemsidan. 3D Document 3D Document är en 3D-ritning Måttsätt din modell (eller utsnitt av den som figuren till höger visar) eller en liten komplex detalj i 3D. 3D document klarar både perspektiv och axonometri. Det kan även användas för att visa olika möbleringsförslag utifrån en planvy genererad från modellens plan. 3D Document är ett mycket effektivt sätt att visa design. En skiss som den bredvid kan ofta ersätta två eller flera ”platta” ritningar eller vara ett bra komplement. 3D Dokument hjälper dig att bättre kommunicera din design! 3D Document kan även genereras från planvyn - för att man ska kunna skapa olika inrednings-förslag utan behöva generera flera lager för de olika möbleringsförslagen.

16


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Attribut och Attribute Manager Attribut är egenskaper hos objekt, t ex linjetyp, fyllning, lager, material, profil på balk/pelare/vägg etc. Attribute Manager håller reda på alla attribut och används för att kopiera attribut mellan två olika projekt. Om t ex projekt A har 20 bra tegelmaterial kan man i Attribute Manager kopiera in dom i projekt B. Man kan också ta bort oanvända/onödiga attribut i vilken som helst av de två filerna. Project Preferences Project Preferences innehåller inställningar för enheter, decimaler, definitioner av ytareor, nivåer (havsyta-projektnivå) mm. Inställningarna är projektspecifika och sparas med projektet. Projekt Preferences har standardinställningar som fungerar för de flesta men avancerade användare kan göra finjusteringar efter behov. Library Manager Med Library Manager håller du ordning på dina objekt (biblioteksdelar). Här kan du läsa in nya bibliotek (kompletta eller enskilda objekt) till ditt projekt eller ta bort de som inte behövs. Biblioteken kan ligga som embedded i filen, lokalt på datorn eller i nätverket. Hotlinked Module Hotlinked Module ger användaren möjlighet att ta in ritningar/modeller från externa källor (filer) i ett öppet projekt. Moduler är ArchiCADs motsvarighet till xref i AutoCAD men har mycket större användningsområde. Moduler kan vara både 2D och 3D. IFC IFC - Industry Foundation Classes är ett neutralt filformat som gör det möjligt att utbyta information mellan olika mjukvaror inom byggindustrin. IFC-formatet är ISO-certifierat och kan därför integreras i kontorets befintliga kvalitetssäkring. Element Med Element avses i ArchiCAD de saker man modellerar/ritar med verktygen. Vägg, pelare, tak, bjälklag, fönster etc är exempel på 3D-element och måttsättning, linjer, textblock mm är exempel på 2D-element. Ibland kan 3D-element förväxlas med 3D-objekt. 3D-objekt är dock speciella objekt som placeras ut med objektsverktygen.

17


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

1.4 Projekteringsmetodik – konceptuell beskrivning

1.4.1 Projektering Projekteringen i ArchiCAD är logisk och består i princip av momenten ta in indata, rita/modellera och kommunicera. ArchiCAD-modellen är en enda fil som innehåller allting, 3D såväl som 2D. Det spelar ingen roll om du jobbar i olika vyer: plan, sektion, elevation, detalj, mängdförteckning etc. Alla vyerna kommer från en och samma databas. Du kan jobba i vilken vy som helst och modellen, det uppdateras automatiskt. De automatiska uppdateringarna är en av de stora fördelarna med att jobba modellorienterat. Du ändrar på ett ställe och ändringen slår igenom överallt! Att projektera modellorienterat med ett CAD-system som är avsett för den metodiken är säkrare och snabbare (och roligare) än den traditionella 2D-projekteringen där man ändrar alla separata 2D-ritningar manuellt vilket tar lång tid och innebär risker att missa någon av de många ritningarna.

1.4.2 Modellera i 3D, detaljera i 2D Detaljeringsnivån på 3D-modellen är direkt avgörande för vad som kommer ut på ritningarna eftersom de är snitt direkt från modellen. Att modellera allt i 3D är dock i de flesta fall inte lönsamt utan man lägger då till 2D grafik på traditionellt sätt i de vyer som kräver redovisning av små detaljer. t ex detaljritningar i 1:5 eller liknande. ArchiCAD är ett mycket effektivt CAD-verktyg även för 2D och klarar effektivt av alla krav man kan ha på projekteringen. ArchiCAD är också ett mycket effektivt CAD-verktyg för ren 2D-projektering i de fall det är aktuellt. De flesta ArchiCAD-användare har tidigare använt AutoCAD och metodiken för att rita 2D skiljer sig en hel del mellan programmen. Gemensamt för de som lär sig ArchiCADs sätt att rita 2D och släpper AutoCAD helt är att de vittnar om att ArchiCAD är ett bättre verktyg för ren 2D-projektering! De projekterar alltså 2D snabbare med ArchiCAD vilket säger en hel del om verktygets mångsidighet. De som inte släpper AutoCAD helt utan ritar en del av detaljerna i AutoCAD kommer aldrig in i ArchiCADs metodik och tycker följaktligen att det fortfarande går snabbare att rita med AutoCAD. För att den totala projekteringstiden ska bli så kort som möjligt så är det viktigt att veta vad man ska modellera i 3D och vilka detaljer man ska lägga till i 2D. Det finns inga absoluta sanningar beträffande var man lägger gränsen mellan 3D och 2D utan det är individuellt från person till person samt beror på projektets art. Det beror också på graden av upprepning. De som jobbar med byggsystem kan lägga mer tid på detaljering i 3D eftersom många detaljer återkommer i modellen och i alla andra projekt där byggsystemet används. Ju mer detaljer och kopplingar det finns i modellen desto längre tid tar ändringar. Arkitekten vill ofta ha en

18


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

flexibel modell och den optimala kombinationen av att modellera byggnaden i 3D och att komplettera med 2D-grafik är något man lär sig med tiden.

1.4.3 Filtrera vyer De underlag (ritningar, fotorenderingar, skisser, solstudier etc) som man producerar under ett byggprojekts gång ser olika ut i olika skeden av processen. Detaljeringsgraden varierar, sättet att visa byggelement varierar, vilka objekt och vilken grafik som ska visas är olika etc. I ett modellorienterat CAD-system löser projektören detta genom att använda ett antal olika filter för att få önskat utseende på underlagen. Lagerkombination är det filter som styr vad som ska visas. Visningsläge är ett annat filter som styr utseendet på det som visas. Pen set är ett grafiskt filter för att påverka färger samt tjocklek på grafiken. Att veta hur ArchiCADs olika filter fungerar är en av de allra viktigaste delarna i en effektiv projektering. De olika underlagen kallas för vyer i ArchiCAD. Man kan jämföra filtren med ett exceldokument från en företagsdatabas som innehåller all möjlig information om företag, namn, adresser, kontaktinfo, omsättning, antal anställda, ekonomiska nyckeltal etc. Om man vill få ut en adresslista så filtrerar man innehållet och väljer att visa endast namn, gatuadress, postnummer och postort. Det är en form av innehållsfilter. Kombinationen av innehållsfilter och grafiska filter ger dig möjlighet att på ett rationellt sätt, i alla skeden, få ut alla handlingar du behöver från ditt byggprojekt med en minimal arbetsinsats! ArchiCADs färdiga filter fungerar mycket bra för normal bostadsprojektering. Om det finns behov att ändra i filtren så är det enklast att starta från något av de färdiga.

1.4.4 Spara vyer När du har filtrerat din vy så att den har önskat utseende sparar du vyn. Du sparar vyn i en hierarkisk struktur med mappar som du lägger upp helt efter eget behov. ArchiCAD levereras alltid med ett standardupplägg som man kan använda om man inte vill göra ett eget. När du ska jobba i en viss vy, t ex bygglov plan 2 i, dubbelklickar du på den sparade vyn och kommer direkt till plan 2 med rätt lagerkombination, rätt skala, rätt visningsläge, rätt grafik mao rätt filtrering. Om du sen vill jobba med en detalj i bygghandling, som har annan lagerkombination och skala än bygglovsritningen så dubbelklickar du helt enkelt på den sparade detaljvyn och du kommer direkt till detaljen med alla filter rätt. Strukturen med de sparade vyerna ger en mycket snabb och säker projektering. I och med att filtren är rätt inställda så blir vyerna också korrekta och du får automatiskt bättre handlingar.

19


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Vyer sparas i regel av två anledningar. Dels är det de vyer som ska bli ritningar (modellfiler eller layouter), dels de vyer som du använder för att snabbt komma till rätt del av modellen med rätt inställningar. Man kan t ex spara en vy i 3D mot köksbänken som en genväg. Det går mycket snabbare att komma till rätt ställe i modellen genom att skapa dessa vyer som genvägar än att t ex i 3D ”promenera” till rätt ställe. De vyer som inte ska hamna på ritningar kan med fördel sparas i en mapp som t ex heter ”arbetsvyer” eller ”genvägar” och kan tas bort när man inte har behov av dem. Det är mycket enkelt att skapa en bra struktur för sina sparade vyer och den kan med fördel återanvändas i en template. Upplägget för villor är ganska lika liksom för flerbostadshus. Det finns en metod för att automatisera sparandet av vyer (kloning) som endast rekommenderas mer avancerade användare och stora projekt.

1.4.5 Placera vyer på Layouten Layouthanteringen kommer du åt via Navigatorn. De sparade filtrerade vyerna lägger du enkelt ut på Layouter. ArchiCAD har färdiga layoutmallar (A0 till A4) med ram, grafik och stämpel enligt svensk standard. Projektören väljer layoutstorlek och lägger sen in de aktuella vyerna. I ett större projekt med många layouter kan man göra ett mappsystem liknande det för de sparade vyerna för att få en bättre överblick. Förutom sparade vyer kan man lägga in en mängd olika typer av dokument direkt på layouten. ArchiCADs öppna grundfilosofi gör att dwg, dwf, dxf, pdf, de flesta bildformat mm kan läggas in direkt på layouten. Det är t ex smidigt om kontoret har detaljbibliotek i pdf eller dwg som man inte vill rita om.

1.4.6 Publicera (skriv ut, plotta, spara) vyer och layouter När du ska spara ut underlag oavsett format så använder du ArchiCADs publiceringsfunktion som du kommer åt i Navigatorn. Metodiken är mycket enkel och fungerar så att man markerar de vyer och layouter man vill publicera, väljer format samt var och hur de ska publiceras, och kan sedan med en knapptryckning publicera alla underlagen direkt. ArchiCAD stödjer de flesta populära format på marknaden beträffande vektorritningar, grafik och text. Det går alltid att från vilken vy som helst välja File > Print/Plot men det är mycket effektivare att använda ArchiCADs publiceringsfunktion i och med att man kan skriva ut flera ritningar i olika format med en knapptryckning. File > Print/Plot sparar inte inställningarna vilket gör det både långsamt och osäkert att använda den metoden. För en ”quick and dirty” utskrift av en enda vy där man ”får vad man ser” så fungerar metoden.

20


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

2 BIM – Building Information Modeling

2.1 Vad är BIM Wikipedias definition av BIM lyder som följer: En BIM-modell är en virtuell modell av verkligheten. I modellen samlas och organiseras all information från en byggnads livscykel. BIM-modellen kan innehålla information om både den fysiska och den logiska sammansättningen av objekten och själva byggnaden. BIM-modellen kan beskrivas som en virtuell prototyp. En BIM-modell består av en objektsbaserad, digital representation av de ingående komponenterna. En BIM-modell kan även kallas för en objektsbaserad modell (tredimensionell ”3D” modell med datainformation)[1] Resultatet av en BIM-modell är en virtuell prototyp som kan visualiseras, granskas och testas på olika sätt. Genom att använda en BIM-modell kan man spara både tid, pengar och material i byggsektorn. Objektet i BIM-modellen är unik individ som tilldelas ett ID. Det gäller hålla isär olika begrepp, då det handlar alltså inte om ett specifikt arbetssätt eller programvara. Vidare står det att läsa på Wikipedia: BIM är ett modernt arbetssätt som snabbt håller på att förändra synen på byggprocessen inom byggbranschen. Att använda BIM innebär att informationen om byggarbetet samlas in och därmed kan varje skede i byggprocessen stämmas av mot uppsatta mål. BIM på svenska BIM är en av de hetaste trenderna inom byggbranschen idag. BIM är fortfarande i sin linda och de flesta gör enklare avgränsade utbyten av information mellan olika program. Hajpen kring BIM tog fart ordentligt ca 2007 och de flesta är övertygade om att det är framtiden men vet inte riktigt vad BIM innebär och hur man kommer dit. En generell beskrivning av BIM är att det är ett sätt att producera, kommunicera och hantera byggnadsrelaterad information mellan olika aktörer i byggnadsprojekts alla faser. 3D-CAD programmen är centrala i BIM eftersom mycket av informationen skapas i dessa. De är dock bara verktyg som används för att implementera BIM. Omfattningen av BIM kan variera från enkel samgranskning mellan arkitekt och konstruktör till ett komplett livscykelperspektiv varav den senare är praktisk svår. BIM sätter informationen i centrum och processen som skapar och arbetar med informationen måste stödja BIM-konceptet. Det innebär för de allra flesta företag att de måste förändra sina processer för att dra nytta av BIM. I princip alla mjukvaruleverantörer som gör och säljer CAD-program som klarar någon som helst form av 3D har i princip över en natt proklamerat att deras applikation är det enda och bästa BIM-programmet. Deras program löser alla tidigare problem, de producerar all information helt automatisk och all information uppdateras i alla skeden i byggets hela

21


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

livscykel och de skapar energieffektiva byggnader etc. BIM har blivit en akronym där man kan lägga in precis vad som helst som låter fantastiskt bra. Verkligheten kommer att få svårt att motsvara de oerhört höga förväntningarna. Idag är BIM-utvecklingen i sin linda och kunskapen om BIM avancerar, om än långsamt, i byggbranschen.

2.2 Beståndsdelar i BIM BIM kopplas starkt till IPD som står för Integrated Project Delivery. IPD innebär enkelt förklarat att man ska hålla ihop och se byggprocessen som en process. Historiskt har byggprocessen fokuserat mer på det individuella än på projekten som helhet. Det har länge talats om stafettlopp och vattentäta skott mellan discipliner. BIM passar IPD mycket bra eftersom BIM ger möjlighet att jobba mer integrerat. När man vill jobba mer integrerat krävs att man har struktur och överblick på hela processen. Ett exempel på en sådan struktur är IDM (Information Delivery Manual) som är ett Europiskt initiativ lett från Norge. USA har en motsvarighet som heter NBIMS (National BIM Standard). IDM kan sägas vara en manual för BIM. I Sverige drivs mycket av BIM-utvecklingen av BIM Alliance med tät kontakt till den internationella organsiationen buildingSMART, som utvecklar standarder. IDM specificerar processen och dess syfte, vilka som skapar och vilka som använder BIM-informationen, när informationen ska kommuniceras och tekniken som ska stödja detta. Nyckeln till BIM är att informationen som ska utbytas mellan olika dataprogram har ett öppet och neutralt format som alla programmen kan hantera. IFC är det format som byggbranschen i världen har valt. IFC är en ISO-standard. Den tekniska delen av IDM som beskriver tekniken och formatet, styr mjukvaruleverantörerna att anpassa sina system till standarden. Det är avgörande att kunna leverera rätt information till rätt part vid rätt tillfälle. Allt eftersom ett byggprojekt går framåt ökar detaljnivån (Level Of Detail, förkortas LOD) och en struktur behövs för att beskriva dessa olika nivåer så att man rita en processkarta över informationsutbytet. Webcore Builders är en byggare i USA som använder avancerad BIM. De gör modellbaserad kalkyl och planering. Webcores LOD-uppdelning som visas på följande sidor är ett mycket bra exempel på hur man definierar olika nivåer av innehåll. De har gjort en indelning i fem delar enligt nedan. 100. Conceptual 200. Approximate geometry 300. Precise geometry 400. Fabrication 500. As-built Tabell 1 neda är ett exempel Webcores LOD på modellnivå. Tabell 2 visar LOD för element. Nivå 200 motsvarar ungefär bygglovsnivå och nivå 400 tillverkningsritningar. Det går också att göra finare indelningar mellan de nedan föreslagna nivåerna.

22


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

En stor del av utbytet av 3D-modeller har hittills varit ostrukturerat och ”ad hoc”-initierat vilket ofta lett till ett resultat som inte motsvarat förväntningarna. Utan rätt kravställningar får man inte önskat resultat. IDM definerar implicit både kravställningar och förväntningar. Därför är det viktigt att tillsammans ta fram en IDM-struktur.

Tabell 1. Level of Detail på modellnivå

23


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Tabell 2. Level of Detail på elementnivå

2.3 Vad vinner vi med BIM? Beroende på omfattningen brukar man peka på en mängd fördelar som BIM ger. Vanliga fördelar som sammantaget ger besparingar i tid och pengar är:

• Hittar fel tidigare i processen. • Tidiga underlag för mängdning, kalkyl, planering, visualisering, energiförbrukning

mm. • Mycket bra kommunikationsmöjligheter för alla. • Koordination av projektering mellan discipliner förenklas och förbättras. • Mindre produktionsfel och –störningar genom den bättre projekteringen. • Snabbare projektering i vissa fall. • Säkrare prognoser och förutsägbarhet på kalkyler och produktion.

2.4 Vilka svårigheter finns det med BIM? Branschen

• Ingen myndighet i Sverige som reglerar och säkrar att den öppna standarden följs. • Långsam process pga trög och splittrad bransch. Att förändra sina processer är

jobbigt! Många sitter kvar i gamla 2D-applikationer. • Tekniken som finns tillgänglig idag motsvarar inte alla förväntningar på BIM. • Rättsliga frågor, vem äger modellerna?

24


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Vilka problem kan du möta vid implementering av BIM i ditt företag? • Investeringskostnader i mjukvara och utbildning (om man inte förstår BIM ser man

kostnaderna och inte vinsterna). • Motvilja och rädsla internt mot förändring. • Ledningen förstår inte BIM. • Rätt kompetenser saknas.

2.5 BIM i praktiken för dig Vad betyder BIM för dig som arkitekt och speciellt dig som ArchiCAD-användare? ArchiCAD-användare har under mer än 10 år kunnat leverera 3D-modeller och ta in 3D-modeller från andra tillverkare. Det har dock inte funnits många mottagare eftersom de konkurrerande systemen inte klarat av att arbeta effektivt i 3D. ArchiCAD-användaren har gått över från 2D- till 3D-baserad projektering för att göra sitt vanliga jobb snabbare. Att använda 3D (BIM) för egen del där 3D-modellen används för att generera 2D- och 3D-underlag (förutom att vara en hjälp i designen) kan man kalla Intern BIM och är den enklaste formen av BIM om man så vill. Från och med 2008 har beställare i större skala än tidigare börjat kräva 3D-modeller och BIM vilket är ett ypperligt tillfälle att visa vad som faktiskt är möjligt att leverera redan idag. Det viktiga när ni projekterar med ArchiCAD och ska leverera ”BIM” är att ni tillsammans med beställaren noggrant går igenom vad, när och hur modellens innehåll ska kommuniceras. Den faktiska 3D-modellen är alltid exakt även om det är en skiss och den kan ge en felaktig bild av precisionen i den aktuella fasen i ett projekt. Det är därför avgörande att ha en ”IDM” -struktur som definierar vad, när och hur ni ska leverera och ta emot information. En bra IDM innebär bra möjligheter till projektstyrning och kontroll. Tips i praktiken

• Ledningens fulla stöd. • Kunskap. • Samarbete - med beställare och medprojektörer. Partneringkoncept. • Resurser - Använd rätt personer för BIM. Många sätter av okunskap någon yngre

datakunnig projektör eller CAD-samordnare som ansvarig för ”BIM”. Det är helt fel approach. BIM kräver bred och strategisk överblick över hela projektets process och hur den enskilda delen passar in i pusslet.

• Upprätta en projekt-IDM, börja hellre enkelt än att försöka ta allt på en gång.

25


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

2.6 Neutral öppen BIM En förutsättning för BIM är ett öppet filformat som gör det möjligt för mjukvarutillverkare att utveckla anpassade program för de olika disciplinerna. De närmaste åren kommer BIM att få ett allt större praktiskt genomslag och det kommer att finnas många olika mer eller mindre bra tillämpningar och förutsättningen för att vi, om en handfull år när BIM borde vara etablerat, har verktyg som är anpassade och kostnadseffektiva för vår bransch är det öppna filformatet. Utan ett öppet filformat försvinner konkurrenssituationen och branschen förlorar möjligheten att själv kunna välja och påverka utvecklingen av sina verktyg. Det är viktigt att branschen har tillgång till kostnadseffektiva system. En monopolsituation inom mjukvaror leder till att användarna blir låsta till dyra system och dessutom får en sämre utveckling av kvalitet och funktion eftersom utvecklingsincitamentet försvinner för leverantörerna.

2.7 Lästips Bok BIM Handbook: A Guide to Building Information Modeling for Owners, Managers, Designers, Engineers and Contractors, skriven av Chuck Eastman, Paul Teicholz, Rafael Sacks, Kathleen Liston Webb http://www.buildingsmart.no/ http://www.aia.org http://www.bimalliance.se

26


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3 Infrastruktur – grunden för ditt arbete Infrastruktur handlar om att skapa och underhålla en effektiv arbetsmiljö i ArchiCAD. En uppdaterad och fungerande infrastruktur gör din projektering snabbare, säkrare och roligare! Med infrastruktur avses här färdiga mallar och allmän ordning och reda på projekteringsmiljön. Infrastrukturen är generellt inte bunden till specifika projekt utan ett väl fungerande maskineri som är förutsättningen för all projektering. Man kan jämföra med rutiner och ordning i köket. Om redskapen inte finns på rätt ställe och om det inte finns rätt redskap och så blir matlagningen lidande. Projektering är arkitektens och ingenjörens vardag och för att kunna fokusera på design och konstruktion snarare än administrativa uppgifter (som infrastrukturen är till viss del) är det viktigt att maskineriet fungerar. Det är lika viktigt för det stora såväl som för det lilla kontoret. Infrastrukturen som levereras med standard ArchiCAD är väl beprövad och bygger på SB11. Den passar självklart inte till 100% för alla men är en bra kompromiss och ett mycket bra utgångsmaterial för att utveckla egna mallar. Skilj på den tid du lägger ner på infrastruktur och den tid där du jobbar med projekt. En veckas totalt arbete per år med infrastrukturen ska ge flera veckors tidsbesparing i projekteringen. Se över och uppdatera mallarna kontinuerligt och ha gärna som rutin att göra en större genomgång när en ny version av ArchiCAD kommer ut. CAD/BIM-systemet är en penna som ska hållas vässad! Vad innehåller standard ArchiCAD Den svenska anpassningen av ArchiCAD innehåller mallar som du använder för att projektera enligt svensk standard. Den av standardmallarna som används mest är SB11. Lagren följer BSASB96 (SB11) och verktyg och objekt är förinställda på rätt lager. ArchiCAD innehåller också en mängd objekt för t ex fast och lös inredning som följer SIS-standard. De olika visningsfiltren är också anpassade för att direkt kunna användas i normal projektering.

3.1 Infrastruktur vid övergång från annat system till ArchiCAD Normalt byter man inte CAD-system över natt utan parallella system används under en kortare eller längre tid. Ofta vill man slutföra projekt med sin gamla plattform. På ett kontor med flera medarbetare rekommenderas att dela upp övergången i två steg så att de man vet kommer att lära sig snabbt börjar med att gå grundkurs och när de har projekterat ett par månader kommer de andra efter. De som redan gått grundkursen kan nu med fördel gå fortsättningskurs och förutom att de ska vara duktiga på att projektera med ArchiCAD även fungera som internsupport på kontoret.

27


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Den som är CAD/BIM-ansvarig kan med fördel påbörja arbetet med att föra över projekteringsmiljön från gamla systemet till ArchiCAD innan övrig personal går grundkursen. Det är viktigt att direkt efter grundkursen sätta igång med ett projekt så att man inte glömmer bort det man lärt sig. Om alla förberedelser är gjorda kommer starten att gå smidigt! Att återskapa sin gamla ”kontorsstandard” på nytt i ArchiCAD innebär ett visst manuellt arbete. Se det som ett utmärkt tillfälle att se över, uppdatera och trimma projekteringsstandarder. Det visar sig ofta vara en nyttig övning eftersom man i de flesta fall inte tar sig tid till detta i det vardagliga arbetet. Generellt för 3D-baserade cad-program är att man tjänar mycket på att vara lite mer strukturerad än man tidigare varit i 2D. Man får vara beredd på att vid övergången lägga lite mer tid på strukturen och metodiken. I gengäld blir resultatet mycket bättre på alla plan. En lite större insats främst i början ger ett mycket bättre resultat i slutänden. Det är viktigt att inse att ett av de främsta konkurrensmedlen man har som användare av ett modernt CAD-/BIM-system är ständig utveckling.

3.2 Templates (mallfiler) En template är en (read only) mallfil som har filändelsen .tpl. Templatefilen innehåller de inställningar i Project preferences, de utplacerade elementen (även kompletta layoutstrukturer) och de verktygsinställningar som projektet hade då det sparades som template. När du har gjort ett projekt du är nöjd med kan du spara det som en template. Du kan t ex välja lageruppsättning, linjetyper, favoriter för all 2D-grafik samt alla 3D-objekt, färdiga layouter med stämplar, slipstexter mm. En template kan vara generell eller specifik. Mindre kontor har ofta mallar anpassade för villaprojektering medan större kontor har olika templates för skiss och detaljprojektering. Det finns några olika färdiga templates (mallfiler) i ArchiCAD. Den mallen de flesta jobbar med är förenklad och utökad SB11. Till mallarna hör också dwg-filer som man använder för att exporten från ArchiCAD till AutoCAD ska bli korrekt. Om man har en effektiv template så är det enda man behöver göra vid ett nytt projekt att justera storleken på vyerna på layouterna så att det nya huset får plats. Det är mycket enkelt att ta bort t ex layouter man inte behöver. Mallarna bör alltså innehålla lite för mycket än tvärtom. Det är en god ide att dokumentera vad templaten innehåller för att få en bättre överblick och även för att det ska bli enklare att överföra templaten till nya versioner av ArchiCAD då det är vissa saker som behöver göras om i och med att nya funktioner tillkommer vid ny version av programmet. Beskrivningen av innehållet i en template kan med fördel läggas på ett Worksheet (se avsnitt om Worksheet under kap 4).

28


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

En template i ArchiCAD innehåller följande:

• Projektstruktur Project map View map Layout book Publisher sets

• Visningslägen • Attribut • DXF/DWG translators • Biblioteksstruktur • Favoriter • Default verktygsinställningar • Project preferences

Utöver templatefiler för projekt kan kontorsstandarder innefatta:

• Olika Work Environment • Externa favoritfiler • Detaljritningar (dwg, dxf, pdf, ArchiCAD) • ArchiCAD modulfiler • Företags- och projektspecifika bibliotek

Viktigt att tänka på angående templates

• Anpassad till projektets storlek • Godkänd av arkitekter och BIM-ansvarig • Minimalt med ändringsbehov från projektteamet • Minimerat antal attribut • Innehållet i templaten skall vara noggrant dokumenterat • Templates ska underhållas och uppdateras kontinuerligt av BIM-ansvarig

3.3 Favoriter Att spara och återanvända verktygsinställningar man använder ofta är en viktig del av projekteringen. För att slippa arbetet med att ställa in alla parametrar varje gång sparar man inställningarna som en favorit. Du har t ex 15 olika typer av fönster som täcker det mesta av det du behöver för din villaprojektering och istället för att ställa in nya egenskaper för varje fönster så sparar du de vanligaste fönstren som favoriter och kommer åt dem med en enkel knapptryckning. Favoriter

29


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

kan du skapa med alla verktyg. Olika textstorlekar, olika måttsättningstyper, olika standardväggar är exempel på fall där det är smidigt att bygga upp och använda favoriter. Favoriten behöver inte vara exakt utan kan med fördel fungera som en mall. Exempel är ett fönster med ett bestämt karm- och fodermått, bestämda färger och 2D-visning. Det som varierar när du placerar ut fönstret i modellen är bredd och höjd. Du behöver inte göra en favorit för varje fönsterstorlek när själva grundkonstruktionen är densamma utan du använder favoriten som kan vara 1*1 meter och sätter rätt mått när du placerar ut fönstret. Alla andra inställningar kommer med automatik rätt från favoriten. Ta för vana att då och då uppdatera din uppsättning av favoriter. Ju tidigare favoriter blir en naturlig del av projekteringen desto bättre.

3.4 Filter Filtren bestämmer vad som ska visas och hur det ska visas och är i regel anpassade efter byggprocessens olika skeden. Förenklat kan metodiken med filtren beskrivas med figuren nedan. Samma planvy av modellen visas på två olika sätt genom att ställa in filtren olika.

De vanligaste filtren är lagerkombination, skala, visningsläge och Pen set. Att kunna använda och skapa filter i ArchiCAD tillhör grundkunskapen i programmet. Filtren finns samlade i paletten Quick Options och beskrivs på följande sidor.

30


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Lagerkombination Ett innehållsfilter som bestämmer vilka lager som ska visas, vara låsta etc.

Skala Texter, skrafferingar, etc kan vara skalkänsliga. Fönster och dörrar kan också automatiskt visa mer eller mindre detaljer i plan beroende på skalan.

Stomvisning (Partial structure display) När du har skapat en sammansatt vägg, tak eller bjälklag så kan du välja att endast visa stommen om du t ex ska exportera 3D-modellen till en konstruktör.

Pen set Här kan du bestämma färg och tjocklek för olika pennor. Du kan t ex välja att arbeta i precis de färger du vill för att byta till ett Pen set där alla pennor är inställda på AutoCAD-färger för att se hur din ritning kommer att se ut vid export till dwg.

31


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Visningsläge (Model View Option) Här bestämmer man hur elementen ska visas, t ex om väggen ska ha tom fyllning (bygglov), solid fyllning (förslag) eller alla skikt i en sammansatt vägg visas (bygghandling).

Renoveringsfilter (Renovation Filter) Här kan man visa olika renoveringsstatus efter fördefinierade utseenden. Ex. kan en befintlig vägg som editerats till att vara en rivningsvägg visas med annan konturlinjetyp och i annan färg. Detta gör att en rivnings- eller nybyggnadsplan blir visuellt mycket tydlig. Filtret hanterar även synlighet (tänk lager tänt eller släckt) av Existerande, Nya eller Rivna element utan att använda lagervisningshantering.

Måttstandard Du kan när som helst i ditt projekt byta från t ex mm till tum och inches om du ska jobba i t ex USA.

3.5 Objektsbibliotek ArchiCAD har ett mycket innehållsrikt bibliotek med objekt för modellering, dokumentering och visualisering. Biblioteket är uppdelat i olika kategorier för att man snabbt ska hitta rätt objekt. Det går också att fritextsöka efter objekt vilket oftast är snabbast. Utöver ArchiCADs egna objekt kan man skapa egna eller ladda ner objekt från Internet. Det går också att konvertera objekt från andra filformat till ArchiCAD-objekt.

32


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Generellt gäller att man inte ska lägga till, ta bort eller ändra i ArchiCADs standardbibliotek. Alla objekt man skapar själv samt laddar ner ska läggas i en egen mappstuktur på den egna datorn eller på servern för gemensam åtkomst. ArchiCADs standardbibliotek ska ligga lokalt på varje dator. Varje objekt i biblioteket har en mängd inställningsmöjligheter (parametrar). Det är viktigt att lära sig hur objekten fungerar för att kunna använda dem på rätt sätt. Figuren på följande sida visar fyra exempel på objekt som finns i ArchiCADs standardbibliotek; Träd som exempel på entourage, komplett soffgrupp (där de ingående sofforna och fåtöljerna kan placeras och editeras som enskilda objekt eller som gruppering), brandsymbol som exempel på 2D–objekt samt vask som exempel på fast inredning.

33


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Fönster och dörrar är objekt som har en mängd olika inställningsmöjligheter för att man ska kunna efterlikna leverantörsspecifika objekt utan att behöva av leverantören specialutvecklade bibliotek för ändamålet. En smart metod för att enkelt kunna skapa egen köksinredning, egna fönster och egna dörrar är möjligheten att skapa delar av objekt. t ex ett köksskåp enlig fig ovan har modulmått och det som skiljer mellan olika modeller är främst lucka och handtag. I ArchiCAD kan man modellera dessa som egna objekt och applicera dem på ”modulstommarna”. För fönster och dörrar modellerar man själva bladen och fönsterbågarna och stoppar in dem i ArchiCADs mycket flexibla fönster- och dörramar. Handtag och knoppar kan modelleras och användas på samma sätt. Dessa speciella objekt kallas Custom Components. Se exempel på en dörrserie nedan (med dörrbladen framför respektive dörr).

Man kan också skapa fönster- och dörrobjekt med helt fria former. Själva modelleringen av fönsterblad, dörrblad etc kan göras med alla verktyg men det är enklast att använda bjälklagsverktyget.

34


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3.6 Work Environment Gränssnittet är en viktig del av infrastrukturen. Om man inte använder flertalet av de knappar och paletter som finns på skärmen samtidigt som man saknar en del andra kan man skräddarsy gränssnittet efter eget behov. Det går helt enkelt snabbare att arbeta om rätt saker ligger på rätt plats. I princip hela ArchiCADs utseende kan anpassas i Work Environment. Vidare bestämmer man under Work Environment också hur ArchiCAD hanterar autosparning/backup, snäppvillkor, muskänslighet, kortkommandon, ID-numrering mm. Bilden på nästa sida visar standardmallen för ArchiCAD (Swe Standard Profile 18).

35


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

36


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3.7 Kunskapsnivå En viktig faktor för en effektiv projektering, och därmed det ekonomiska resultatet, är att kunskapsnivån ligger på rätt nivå och även att den följer programmets utveckling. Utbildning är här nyckeln. Ett BIM-verktyg som ArchiCAD ger användaren enormt många möjligheter samtidigt som det naturligtvis kräver en insats från användaren att ta till sig möjligheterna och använda dem i sin vardag. Det effektivaste sättet att ligga på rätt nivå är att betrakta utbildning och personlig utveckling som en självklar del i verksamheten och avsätta resurser för den. Det är en konkurrensfördel att kunna sitt BIM-verktyg! OBS! ArchiCADs hjälp är ovanligt bra för att vara en ”hjälp” i dataprogram! Testa den!

37


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4 Grundläggande teknik

4.1 Modellera, markera och editera Projektering med CAD innebär till en stor del att rita ut och editera 3D- och 2D-element. För att rita ut elementen (t ex modellera en vägg) snabbt och exakt, markera och editera dem finns det flera smarta hjälpmedel i ArchiCAD. Detta kapitel beskriver några av de mest grundläggande kunskaperna man ska behärska som ArchiCAD-användare. När man lärt sig grunderna finns det flera olika kreativa tekniker för att modellera med ArchiCAD. Med kreativa modelleringstekniker avses att vara kreativ med de befintliga verktygen. Det går att modellera en hel byggnad med bjälklagsverktyget men det tar lång tid och modellen blir inte flexibel. Däremot fungerar bjälklagsverktyget utmärkt för att modellera enklare inredningsdetaljer som bord och skåp. Takverktyget fungerar också bra som generell modellerare när ytor lutar. Markverktyget används när man ska göra mer komplexa dubbelkrökta ytor och Morphverktyget för friformsmodellering osv. Think-outside-the-box! Videodelen visar exempel på detta. Detta kapitel beskriver de flesta nödvändiga grundtekniker för den som jobbar med ArchiCAD.

4.1.1 Markera, avmarkera, välja Markera/avmarkera/välja Figuren nedan visar de två verktygen för att välja, Arrow tool (pilverktyget) och Marquee (markeringsram).

Pilverktyget - Arrow tool Det enklaste sättet att markera är att använda pilverktyget (Arrow Tool). För att kunna markera element trots att man har ett annat verktyg aktivt håller man ner shift och muspekaren går då över till pilverktyg tills man släpper shift. Detta är det snabbaste och vanligaste sättet att markera eftersom det eliminerar behovet att klicka på själva verktygsikonen. När man shift+klickar prioriteras element av samma typ som det verktyg som är aktivt. Det innebär att om det är en bjälklagslinje som livar med en vägglinje och du shift+klickar med väggverktyget aktivt så markeras väggen.

38


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Om man vill markera flera element håller man ner shift. För att avmarkera shift-klickar man på markerat element (analogt med utforskaren/finder). När pekaren hålls över ett element blir elementet blåmarkerat för att du lättare ska kunna markera rätt element. När elementet är markerat blir det grönt. För att avmarkera klickar man på tom yta eller trycker escape. Du kan också markera alla objekt inom ett område genom att klicka och dra pekaren över ett område (markeringsområde).

När pilverktyget är aktivt kan du ställa in några olika alternativ i infoboxen. Följande alternativ finns från vänster i fig. ovan:

• Bestämmer om du behöver dra markeringsområdet över ett elements alla nodpunkter för att markera det eller om det räcker att en nodpunkt är inom markeringsområdet eller dra från höger eller vänster (som i AutoCAD) för att då få båda tidigare nämnda alternativ för markering (en nod/alla noder på element).

• Geometrin hos markeringsområdet. • Quick selection – när magneten är aktiverad räcker det att du klickar på ett elements

yta för att markera det. Om magneten är inaktiv måste du klicka på en nod eller ytterkontur för att markera elementet. För att växla av/på med magneten utan att behöva klicka på knappen fungerar mellanslagstangenten som genväg till att växla av/på för magneten.

Markeringsyta - Marquee Med marquee definierar du ett område inom/utanför vilket du kan göra avgränsade markeringar eller visualiseringar. Marquee beskrivs i några exempel nedan. Find & Select En av ArchiCAD mest kraftfulla funktioner är Find & Select. För att markera flera element med samma egenskaper kan man manuellt shift-klicka på objekten. Det är dock mycket tidsödande såvida modellen inte är väldigt enkel. ArchiCAD har en sökfunktion som heter Find & Select som gör det möjligt att snabbt göra mycket detaljerade och avgränsade ökningar oberoende av modellens storlek och komplexitet. Det är helt enkelt en inbyggd sökmotor där du bestämmer vilka kriterier som motorn ska söka efter. Du kan kombinera flera sökvillkor för att hitta specifika element. I figuren nedan söker Find & Select efter väggar som är 2950 mm höga samt ligger i lagret A-01SB----- Innerväggar. Du kan också markera ett fönster i modellen, lägga till och ställa in värden så som höjd. Bredd mm. på de valda sökkriterier (som särskiljer den fönstertypen från andra placerade fönster): Därefter alt-klicka på aktiverat fönster för att hämta den faktiska bredden, höjden mm. till

39


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Find & Select-dialogens värderutor och sedan be sökmotorn markera alla fönster med just de egenskaperna. Man kan därefter ändra dem alla samtidigt. Om samma typ av sökning ska användas vid ett senare tillfälle kan det sparas (under pilen i övre högra hörnet) och aktiveras igen vid ett senare datum. Kriteriet lagras lokalt i filen. I en BIM-modell är ett verktyg som Find & Select en förutsättning för att kunna jobba rationellt.

Välja alla objekt Om du vill markera allt i en vy så kan du göra det med CRTL+A eller command+A med pilverktyget aktivt. Detta fungerar i alla vyer (2D, 3D, sektion etc) Markera alla objekt av en viss typ Om du vill markera t ex alla fönster i en vy så klickar du på fönsterverktyget och sen CTRL+A eller command+A. ArchiCAD markerar då alla förekomster av det markerade verktyget, i detta exemplet fönster. Markera alla objekt av en viss typ inom ett avgränsat område Gör en marquee kring det område inom vilket du vill välja t ex alla pelare, klicka på pelarverktyget och sen klicka CTRL+A eller command+A. Marquee-verktyget fungerar både i 2D och 3D. Du kan ställa om marqueen så att alla objekt utanför området väljs. Detta gör du i ”View > Elements in 3D View > Filter and Cut Elements in 3D”. Markera alla objekt av en viss typ med en viss egenskap Här använder du Find & Select som är beskrivet ovan. Du kan t ex välja att visa allt i 3D, aktivera Find & Select och söka efter fönster med bredd 1200 mm och bröstning 800mm och alla dessa fönster markerars och du kan editera dom samtidigt. Det går självklart att använda Find & Select med marquee-verktyget om man vill göra sökningen och markeringen inom (eller utanför) ett avgränsat område.

40


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Markera ett objekt som ligger under och linjerar med annat När kanter från två eller flera objekt linjerar eller om de är exakt lika stora och ligger på samma plats i plan men olika höjd så använder man TAB-knappen på tangentbordet i ArchiCAD för att stega sig mellan de olika objekten. Placera pekaren (arrow tool) över noden/linjen och en informationsruta kommer upp. Längst ner i rutan står det Multiple Elements (TAB). Klicka på TAB så kommer informationen i rutan (i bjälklagets fall nivå ö.k., tjocklek och lager) att ändras. Figuren nedan visar fem tunna bjälklag som ligger över varandra. Utsnittet i 3D visar de olika bjälklagens läge. I planvyn används alltså TAB-metoden för att komma åt t ex bjälklaget i mitten. När önskat objekt är hittat, vänsterklicka och objektet blir markerat och kan editeras.

Måttsättningen fungerar i detta fall på samma sätt som markering. Om man vill att måttsättningen ska följa med rätt element när man stretchar elementet är det viktigt att måttet är kopplat till just det elementet. I exemplet nedan är det väggen som ska måttsättas men ArchiCAD vill snäppa måttet mot bjälklaget (pga automatisk hierarki mellan elementen) som livar med väggen. För att få tag på rätt element när flera element linjerar exakt ”vandrar” man mellan elementen genom att trycka på TAB-tangenten. Elementen highlightas och när man ”bläddrat” till rätt element placerar man måttet.

41


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Markörens olika utseenden Utseendet på muspekaren varierar beroende på vilken typ av objekt den svävar över. Om du håller pekaren över en kant (t ex 2D-linje eller bjälklagskant) så ser pekaren ut som ett mercedestecken. Om du håller pekaren över en hörnpunkt (hörn-nod) så ser den ut som ett V (bock). Detta hjälper dig att snabbare välja rätt punkt för det du skall editera. Se separat avsnitt i bilagorna som visar och förklarar pekarens olika utseenden i ArchiCAD. Grupperingens betydelse för vad som blir markerat Vissa element som polyline och vägg modellerad med polylinemetod (kedjevägg) blir automatiskt grupperade medan andra element behöver grupperas manuellt. ArchiCAD har en mycket användbar funktion för temporär gruppering/avgruppering. Om du modellerar en vägg med polylinemetod och vill markera ett enskilt segment av väggen så ska temporär gruppering vara inaktiverad och vice versa. Om temporär gruppering är aktiv kommer alla väggsegmenten i gruppen att markeras. Alla kommandon för gruppering finns under Edit > Grouping men följande snabbkommandon hör till de mest användbara. Grupperia CTRL+G/Command+G Avgruppera shift+CTRL+G/Shift+Command+G Temporär gruppering av/på ALT+G Du ser i kontrollboxen nedan om temporär gruppering är på eller av.

42


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.1.2 Geometrimetod för element Med geometrimetod avses den metod som man använder för att rita ut ett element med ett verktyg. Det enklaste sättet att förklara vad som avses är en enkel linje som kan ritas som rak eller bågformad. Rak och bågformad är alltså två olika geometrimetoder för linjen. Tillgängliga geometrimetoder för ett verktyg finns alltid direkt till höger om lager i infoboxen. Se fig. nedan för exempel på geometrimetoderna för väggverktyget.

Man kan ändra geometrimetod mitt under byggande av ett element. t ex kan man rita en vägg med raka segment och när som helst byta till bågformat enligt fig. nedan. Om man från början valt polylinemetoden kommer det automatiskt upp en pet-palett där man kan klicka på de olika geometrimetoderna efterhand som elementen ritas ut med kedjefunktionen. Man stegar bakåt i en kedja av inmatningar med Backspace.

4.1.3 Numerisk inmatning med koordinater I ArchiCAD kan man använda flera metoder för att mata in exakta koordinater numeriskt: Koordinatbox - Tracker När du startar ett projekt och t ex börjar rita en vägg (med vald geometrimetod) visas koordinatboxen på skärmen. I fig. till höger är Distance fetmarkerad vilket innebär att du direkt kan skriva in dess värde på tangentbordet. Genom att trycka kortkommandona D (distance), A (angle), X eller Y går det direkt att skriva in önskat värde. Koordinatboxen expanderas automatiskt om du trycker X eller Y.

43


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Bilden nedan visar var du hittar inställningarna för Koordinatboxen. Koordinatboxen är aktiv i standardinstallationen.

Rutnät - Grid snap ArchiCADs rutnät kan användas med snapfunktionen. ArchiCAD har ett primärt och ett sekundärt rutnät. Standardinställningen är 1 meter på primärnätet och 10 cm på det sekundära. Rutnätet kan vinklas. Rutnätet kommer du åt under menyn View > Grid and Editing Plane Options > Grid & Background.

Nudgefunktionen i ArchiCAD ger användaren möjlighet att flytta element i rutnätet med piltangenterna+shift. Numerisk inmatning ArchiCAD har en smart metod att placera in objekt relativt en given baspunkt. Man aktiverar fönsterverktyget och låter markören stå över baspunkten (t ex vägghörn). Tryck x/y beroende på om fönstret ska sättas in i väggen som sträcker sig i x- eller y-led. Skriv avståndet (t ex 1250 mm) och ange riktning med +/- för att bestämma på vilken sida fönstret ska sättas in. Avsluta med Return. Det som sker när du ställer pekaren över en punkt är att punkten blir ett temporärt origo. Filmsidan visar bra exempel på denna grundläggande metodik.

44


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.1.4 Editera Det finns fem olika sätt att editera (ändra) objekt i ArchiCAD:

1. Markera objektet och öppna verktyget för inställningsparametrar 2. Markera objektet och använda infoboxen 3. Markera objektet och klicka på kant eller nod för pet-palettalternativ 4. Markera objektet och högerklicka på det. 5. Klicka på en lila diamantformat nod och editera grafiskt.

1. Markera objekt och öppna verktygsinställningarna Exempel: markera en vägg, dubbelklicka på väggverktyget i verktygslådan eller på första vänstra ikonen i Info box eller klicka CTRL+T/kringla+T. 2. Markera objektet och ändra inställningar direkt i Infoboxen. För alla delfönster i ArchiCAD som har en scrollist gäller att även rullhjulet på musen kan användas för scrollning. 3. Grundprincipen för att editera objekt (2D-grafik, 3D-objekt, byggdelar (väggar, tak, fönster etc.) är att man markerar objektet (i den vy man arbetar i plan, elevation, 3D etc) och sen klickar på en nodpunkt, kant eller yta. Beroende på var du klickar så kommer det upp en pet-palett med relevanta editeringsmöjligheter. Om du t ex klickar på en linje på ett markerat bjälklag så kommer det upp en palett som ger dig möjlighet att göra en offset på den aktuella linjen, lägga till ny nodpunkt eller kröka linjen mm. Om du istället klickar på en nod på bjälklaget så ger paletten möjlighet till offset av hela bjälklaget, flytt av nodpunkten mm. Vissa editeringsmöjligheter som gäller flytt, rotation, spegling etc av hela elementet kommer alltid upp oavsett vad du klickar på och dessa ser du alltid i den undre raden av editeringspaletten.

Editeringspaletten är ett smart sätt att få tillgång till många editeringsmöjligheter utan att gå via omständliga menyer. Metodiken med editeringspaletten finns överallt i ArchiCAD och fungerar på samma sätt med specifika editeringsmöjligheter i översta raden och generella i den undre raden. Testa att markera saker och klicka på noder och kanter så lär du dig tekniken mycket snabbt.

45


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4. När du högerklickar på markerat objekt så kommer det upp ett fönster med olika valmöjligheter som handlar om hantering av objektet i stort. Det är egentligen inte modifiering av objektet utan här kan du välja att flytta, kopiera, släcka eller låsa objektets lager, välja display order mm. Testa dig fram genom att högerklicka på objekt i alla typer av fönster. Informationen i fönstret som kommer upp är alltid relaterad till just den typen av objekt som du klickat på. De flesta editeringsmetoderna finns under menyn Edit men det är betydligt snabbare att använda editeringspaletterna. Vissa av editeringsmöjligheterna finns åtkomliga som knappar, t ex split, adjust, intersect, adjust. Som alltid gäller att man ska överväga att använda snabbkommandon för vanligt återkommande operationer. 5. Vissa objekt har inbyggda grafiska editeringsmöjligheter som man kommer åt i 2D eller 3D genom att klicka på en lila diamantformad nodpunkt. När man markerat ett objekt och klickar på en diamantformad nod är det möjligt att grafiskt ändra utseendet på det markerade objektet enligt förprogrammerade regler. Ett exempel är att dörrar (och fönster) som då de markeras i 3D-fönstret ger projektören en möjlighet att ändra öppningsvinkeln grafiskt genom att dra i dörrbladet istället för att behöva gå till inställningarna och ändra öppningsvinkeln. Stretcha med Marquee För att stretcha en hel byggnad används ArchiCAD marquee-verktyg. Gör en marquee runt de nodpunkter du vill stretcha, klicka på en nodpunkt inom marqueen och dra den till önskat läge. Alla konstruktionselement som har ändnoder inom marqueen kommer att stretchas med under förutsättning att kommandot temporär avgruppering är aktiv (se 4.4.1 Grupperings-avsnitt). En tunn marquee stretchar alla element på den aktuella våningen och tjock marquee på alla våningar. ArchiCAD hanterar på detta sätt byggnaden parametriskt. Samma teknik fungerar för 2D-element som linjer och polylines och är mycket användbart vid 2D detaljering. Speciella editeringsmetoder Tak, bjälklag och mark har en speciell editeringsfunktion för att göra hål. När elementet är markerat och elementets verktyg är aktivt och du ritar ett” bjälklag i bjälklaget” så tolkar ArchiCAD det som att du ritar ett hål i bjälklaget. Om t ex ett bjälklag har flera hål kan du markera ett hål (klicka på hålkanten med mercedesstreck markörutseende) och ta bort eller flytta det.

46


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Fr o m ArchiCAD 18 tillåts även masseditering av sammanhängande väggar, bjälklag och tak i 3D modellfönstret. Exempelvis kan man i 3D-fönstret aktivera alla konstruktionsbjälklagen och därefter klicka på en bjälklagskontur för att komma åt ”skapa hål”-kommandot – och därefter göra hål för kanaldragning på alla våningars bjälklag samtidigt. Skulle ett bjälklag ej vara aktivt vid tillfället för hål-kommandot skapas inget hål i det icke-aktiva bjälklaget. Se följande bildexempel på masseditering.

4.1.5 Kopiera objekt och egenskaper Kopiera objekt i 2D och 3D Copy/Paste och Drag and drop Copy/paste fungerar i ArchiCAD inom och mellan projekt och även från ett flertal externa filtyper. t ex kan du kopiera och klistra in ritningar, bilder, text, pfd, dwg etc. Pröva att dra in olika typer av filer från utforskaren/(finder på mac) till någon av 2D-vyerna t ex plan eller sektion. Story Settings Via Story Settings kan man kopiera hela våningsplan och dessutom välja vilka typer av element som ska kopieras t o m ArchiCAD 15 (därefter göras det i plan mellan våningsplanen). Detta är ett effektivt sätt för att snabbt skapa t ex normalplan. Kopiera egenskaper mellan objekt

47


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Pipett Spruta ArchiCAD har ett verktyg för att ”suga upp” egenskaper från ett objekt och ett annat för att ”spruta in” samma egenskaper i ett eller flera andra objekt av samma typ. Pipetten/sprutan är mycket användbar och fungerar i alla vyer. Favoriter Favoritlistan bygger man successivt upp under projekteringen och är ett smidigt redskap för att placera ut objekt med vissa fördefinierade egenskaper eller för att ge favoritegenskaper till ett redan utplacerad element. Man markerar de element man vill ska få en färdig favorits egenskaper, dubbelklickar på favoriten och elementen får favoritens egenskaper. Favoriter styr dessutom upp större projekt där det finns många medarbetar involverade. Inställningarna på utritade element kan kvalitetssäkras genom att deltagarna alltid aktiverar en favorit för verktyget först, finjusterar utvalda inställningar så som bredd, höjd eller djup och därefter ritar ut elementet. På detta sätt får alla ritningar ett likvärdigt utseende på linjetjocklek, lagertilldelning, materialval mm. oavsett vem som varit involverad i just det våningsplanet.

4.1.6 Trollstaven Trollstaven fungerar analogt med Photoshops Magic Wand fast istället för att känna av områden med samma färgvärden känner ArchiCADs trollstav av geometrier. Om du t ex har ritat en spline, line eler polyline i plan och väljer väggverktyget och trollspö och klickar på linjetypen så bygger ArchiCAD en vägg som följer linjen. Trollspö används också vid t ex markmodellering där man ”plockar” upp hela höjdkurvor. Att automatiskt skapa bjälklag och zoner innanför avgränsande väggar (oavsett rummens form) är också enkelt med trollspöet. Trollspöet hittar du på kontrollpaletten eller med genvägen mellanslag (välj verktyg och håll sedan ner mellanslagstangenten). Kontrollpaletten finns under Windows > Palettes > Control Box.

Inställningar för trollspöet finns under Options > Magic Wand Settings.

4.1.7 Hjälppunkter och hjälplinjer ArchiCADs hjälppunkter och hjälplinjer är mycket användbara då de eliminerar behovet av hjälplinjer i 2D. Syftet med hjälppunkter/-linjer är att du ska kunna projektera snabbare genom att hitta/skapa snäppunkter/linjer på och mellan element. Traditionellt ritar man en del 2D-linjer för att hitta speciella snäppunkter eller linjera element med varandra och när man är

48


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

”färdig” tar man bort hjälplinjerna. Det är dock en långsam metod. Man riskerar även att missa att ta bort hjälplinjerna. Hjälppunkter – Special Snap Points Bilderna nedan visar var du hittar inställningarna för hjälppunkter (i paletten Control Box längst ner i svenska gränssnittet).

ArchiCAD ger dig hjälppunkter enligt fyra principer; halva, indelning, procent eller avstånd (se fig. nedan). Hjälppunkterna visas automatiskt när du håller markören över t ex en kant. Ändring av värdena (t ex 30%) görs genom ”Set Special Snap Values” enligt nedan.

Hjälppunkterna kan också visas för hela elementet (Along Entire Element) eller del av ett helt element som bildas mellan anslutande element (Between Intersection Points). Hjälplinjer – Guide Lines Hjälplinjerna är 2D-linjer som automatiskt dyker upp som en snäppbar linje för snabb och exakt modellering. Det finns två typer av hjälplinjer: • De som kommer fram när du modellerar (streckad orange linje). • De som kommer upp på befintliga element när pekare placeras över en ytterkontur på

elementet och man därefter flyttar markören till orange pop-upp punkt (streckad blå linje) kan fastläggas genom att klicka på orange punkt. Hjälplinjen stannar kvar så länga man är i vyn. Blir vyn för klottrig av hjälplinjer kan man med ett högerklick och kommandoval ta bort enstaka eller alla hjälplinjer. Med ett klick+drag på orange punkt kan hjälplinjen flyttas till ny position. Även egenhändigt placerade hjälplinjer kan skapas genom att klicka på ikonen Create Guide Line Segment (andra ikonen i Control Box-palett) och därefter ritas ut.

49


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Hjälplinjerna som kommer upp vid modellering är förinställda på 15 graders intervall (färger och vinklar mm. ställs in i Work Environment). Man kan också få hjälplinjer som är parallella med eller vinkelräta mot andra element.

Snabblåsningar Metod 1 En mycket effektiv metod för att modellera eller rita relativt andra element är att låsa en riktning (x, y eller vinkel) och med det få fram en guideline som låsningshjälp. Pröva att rita en enkel rak vägg, dra ut den åt höger, klicka ALT+x och du ser hur metoden fungerar. Metoden kompletterar hjälplinjer och visas bäst på filmsidan. ALT+x låser x-led ALT+y låser y-led ALT+a låser vinkel Metod 2 En annan metod är att rita samma vägg, börja dra markören åt höger och hålla ner shift – då låses riktningen på elementet som ritas utan risk att få väggen 1 eller 2 grader sned exempelvis. Så fort shift släpps kan markören styras i alla riktningar igen.

50


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.2 Visa – grafik och skärmvisning

4.2.1 Visa på skärmen - On Screen View Options On screen view options visar/döljer olika typer av hjälpgrafik som används för att enklare kunna markera och editera i ArchiCAD. On screen innebär att det endast är skärmvisningen som påverkas. Hjälpgrafiken visas alltså inte på ritningarna. Nedan förklaras de olika inställningarna för figuren till höger.

Clean Wall & Beam Intersection Om aktiv så läker väggar och balkar ihop. Om den inte är aktiv läker de inte ihop samt visar referenslinjerna och ritriktningar. Walls & Beam Reference Lines Om aktiv så visas referenslinjerna för väggar och balkar Roof Pivot Lines Om aktiv så visas pivotlinjen för tak i planvyn. True Line Weight Om aktiv så visas linjer med sin verkliga tjocklek, s.k. True Weight. Om inaktiv så visas alla linjer som ”hårlinjer”. Bold Cut Lines Om aktiv visas skurna konstruktionselement med tjocka linjer.

51


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Vectorial Hatching Om aktiv visar linjebaserade fyllningar till skillnad mot bildfyllningar (bitmap). Marker Range Om aktiv visas begränsningslinjen för sektion, elevation, interiörelevation och worksheets (arbetsblad). Highlight Source Markers Om aktiv så markeras området mellan snitt och begränsningslinjen. Drawing Frames Om aktiv så visas ramen för varje modellvy på layouten. Master Items on Layout Om aktiv så visas alla masterobjekt på layouten. Typiska masterobjekt är stämpel, ram, skalstock. Show Drafting & Editing Aids Om aktiv så visas alla ”ritningshjälper” för Fill Handles, Figure Handles, Text Boxes, och Bézier Spline handles. Följande fyra inställningar styr de individuella rithjälparna. Fill Handles Om aktiv visas en vektor som används för att grafiskt bestämma riktning och startpunkt för fyllningar. Textbox Handles Om aktiv visas handtag runt text för att underlätta markering. Figure Handle Om aktiv så visas handtag på bilder för att underlätta markering. Spline Handles Om aktiv visas justeringshandtag på splines. Trimming Bodies Om aktiv visas de volymer/gränser som definierar området för trimningskommandot av roof- och shellelementen. De visas som svagt röda boxar. Trim-kommandot fungerar endast mot roof/shell. Hidden Morph Geometry Gömmer kanter för att visa en mjukare form på morphelement.

52


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.2.2 Visningslägen - Model View Option Med hjälp av visningslägen har man möjlighet att visa ritningar med olika utseende, t ex olika skeden (förslag, bygglov, bygghandling) utan att behöva ändra några parametrar i elementen. Man kan säga att visningsläge är ett grafiskt visningsfilter. Om man vill göra nya eller modifiera befintliga visningslägen gör man det under Document > Set Model View > Model View Options. Korrekt inställda visningslägen (tillsammans med lagerkombinationer) är en nyckelfaktor för effektiv projektering och bör ingå i kontorets mallfiler. Nya visningslägen följer med projektfilen och kan också enkelt exporteras och användas i andra projekt eller i kontorsmallar. ArchiCAD har en genomtänkt grafisk profil genom hela programmet vilket tilltalar den som jobbar med design och produktion av ritningar. Enbart 3D-modellen kan dock inte direkt generera t ex perfekta 2D-ritningar. ArchiCAD använder därför olika filter för att bestämma hur en vy genererad från 3D-modellen ska se ut. En vy kan alltså ha olika grafiska utseenden beroende hur filtren ställs in utan att vyn behöver ritas om. Flera visningslägen i ArchiCAD är förinställda enligt svensk standard för att du snabbt ska komma igång. Alla verktyg är inställda i förväg för att passa med svensk projekteringsstandard och de ger korrekt visning i de olika projekteringsskedena. Exempel på färdiga filter är lagerkombinationer i plan, sektion och 3D för olika skalor och typer av ritningar i kombination med Model View-filter. Nedan visas olika ”filtrerade” utseende av samma plan där bl a olika visningslägen har använts.

Bygghandling

53


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Bofakta

Möbleringsplan

Figuren nedan visar export av planritning till AutoCAD med filter avsedda för dwg-export.

4.2.3 Grid och bakgrundsfärg Inställningarna för ändring av grid och bakgrund finns under View > Grid Options > Grid & Background. ArchiCAD har ett primär- och ett sekundärgrid. Här återfinns också inställningar för roterat grid, snap mm.

54


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.2.4 Planvyn – snitthöjd och planprojicering Inställningar för planvyns skärningshöjd och projiceringsdjup görs under Document > Floor Plan Cut Plane (se fig nedan).

Cut Plane height to Current Story Planvyn i ArchiCAD visar i standardläget aktuell våning skuren på 1100 mm höjd (se fig. ovan). Ange annat värde i rutan om du vill ha en annan skärningshöjd. Relative Floor Plan Range Du kan bestämma mellan vilka höjder element ska projiceras i plan (t ex projicering från 300 mm till 1850 mm). Detta gäller endast för de element som är inställda på att projiceras i plan (se fig. nedan). Det är vanligt att man väljer att visa t ex lutande väggar och pelare med projicering mellan två nivåer så att man ser deras lutning (utbredning i plan) även i planvyn. Bilden nedan visar var i verktygsinställningarna du hittar inställningarna för projicering. I bilden nedan används väggverktyget som exempel och det fungerar exakt likadant för alla andra byggdelar.

55


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Absolute Display Limit Absolute display limit sätts som en fix lägsta nivå (default är den noll) och elementens alla delar över denna nivå visas.

4.2.5 Utsnitt i 3D ArchiCADs marquee-verktyg kan användas för att visa avgränsade delar av modellen i 3D. Marquee-verktyget kan ställas in att visa det som är inom eller utanför marquee-området. En tunn marqueelinje visar i 3D det som finns på den aktuella våningen medan en tjock marquee visar alla våningar. Om man vill definiera godtyckliga skärningsplan höjdmässigt i 3D och inte låsa sig till våningarna använder man 3D Cutaway, som enkelt aktiveras med ett knapptryck i det svenska gränssnittet. Därefter används cutplane-ikonerna i 3D modellfönstret för att få horisontella, vertikala och diagonala utsnitt.

Fig. ovan är ett exempel på hur man kan använda 3D Cutaway för att visa planlösning och möblering.

56


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.2.6 Konstruktionselement - läkning Konstruktionselement (väggar, pelare, bjälklag och tak bl a) som går ihop eller skär varandra gör det efter strikta läkningsprioriteringar. Dessa regleras av s.k. Wall (Beam, Connection) Priorities, som hittas under respektive verktygs Floor Plan and Section-flik (AC 16 eller äldre) eller Intersection Priorities i dialogen Building Materials (AC 17 eller senare). Avsnittet är uppdelat på före och efter introduktionen av Building Materials och indelat i enkla byggmaterial (ett skikt) eller kompositmaterial (flera skikt). Wall Priorities – Enkla väggar (t.o.m AC 16) Först och främst bestäms skärningen i planvy och 3D genom respektive väggs väggprioritet (Wall Priority). När väggar med olika prioritet möts kommer väggen med högre prioritet att förbli intakt i 3D. I planvy visas väggen med högst prioritet överst. Väggen med lägre prioritet kommer att skäras och den ”överblivna” delen försvinner. Varje individuell vägg kan ges en egen prioritet på en skala 0-16 (jämna nummer) genom att ställa in slidern för väggprioritet (Wall Settings > Floor Plan and Section). I bilden nedan har väggen prioritet 8.

Nedan visas väggmöten för några olika situationer med olika väggprioritet.

57


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Det är viktigt att väggarnas referenslinjer möts för att väggmöten ska bli rena. Väggar i ”L” eller ”T”-möte. Om de två väggarna som möts har samma prioritet så styr den löpande väggen över den anslutande. Om det rör sig om ett ”L”-möte och väggarna har samma fyllning och tjocklek möts de slumpmässigt. Om två väggar med samma prioritet men olika fyllningar möts i ”L” styr den vägg som är tjockast. Väggar i ”X”-möte. Två väggar som korsar varandra i ”X” skapar automatiskt en ren korsning. Den ”andra” väggen i X-mötet skär den första om de har samma prioritet. Ordningen kan ändras genom att ändra Display Order (markera element och högerklicka eller via palett). Wall Priorities – Flerskiktsväggar Med flerskiktsväggar avses väggar som har en Composite Structure som fyllning, dvs. väggen består av flera skikt som var och ett kan ha olika prioritet. De olika skiktens prioritet ställs in på samma ställe som flerskikts-konstruktionerna skapas. Options > Element Attributes > Composites eller direkt via genväg i palett. Obs. Flerskiktskonstruktioner med skiktprioritet fungerar även för bjälklag och tak och väggar samt pelare, balkar och väggar skapade med Complex Profiles! Detta är synligt i sektionsvyn.

Regler för visning av kompositväggars skärning (gäller bara i planvy) visas nedan.

58


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

För att skiktens olika prioritet ska bestämma måste de aktiveras genom att klicka i Enable Skin Priorities (i inställningarna för väggverktyget enligt fig. nedan). Wall Priority har nu ingen betydelse men så fort man avmarkerar Enable Skin Priorities så gäller Wall Priority igen.

Skikt med högre prioritet blockerar skikt med lägre prioritet. Lämpligen ges bärande stomskikt högre prioritet än ytskikt.

Skikt med lika prioritet kommer att mötas i en gerad fog om de har samma fyllningsmönster. Figuren ovan visar hur respektive skikts prioritet styr kompositväggarnas möten. För element med samma prioritet men olika tjocklek styr tjockast enligt fig. nedan.

59


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Intersection Priorities - Enkla väggar (fr. o.m AC 17) Intersection Priorities ersätter de tidigare Wall (och Beam, Connect) Priorities i ArchiCAD. Funktionen Building Material består av en sammansatt grupp inställningar; snittmönster och snittpenna, ytskikt (textur, färg) för 3D-modellen, visuell läkningseffekt för plan- och sektionsvy (Intersection Priorities) och ID. Varje byggmaterial har dessutom fysikaliska egenskaper för att kunna göra en energikalkyl utifrån modellens byggmaterial och läge (i världskoordinatet). Intersection Priorites fungerar dessutom sömlöst mellan alla konstruktionsverktyg (väggar, pelare, balkar, bjälklag, tak ect) i både plan, sektion och 3D-vyn. Med introduktionen av Building Materials ritas numera bjälklagens ytterkant i liv med ytterväggens referenslinje. Ett lägre index för läkningsprion på bjälklaget ger korrekt visning i sektion och i mängdningslistorna även om bjäklagskanten ligger i liv med utsida yttervägg.

Intersektion Priorities - Flerskiktsväggar Kompositers individuella skikt utgår från Building Materials och läser läkningsindex enligt byggmaterialen. Se följande exempelbilder på resultat vid förändringar av läkningsindex i ett kompositskikt. Ändras siffrorna för ett byggmaterials läkningsprioritering slår det igenom på hela modellen.

60


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Det finns ”generella” byggmaterial med korrekta läkningsprioriteringar som bör användas i skissfasen av ett projekt. Används dessa undviks felkonstruktioner där innerväggar bryter genom mellanbjälklag eller mellanbjälklag bryter genom utsidans ytskikt av byggnadens klimatskal. Originalinställningar yttervägg, mellanbjälklag och innervägg

Mellanbjälklagets stomme har fått högre Intersection Priority

Innerväggens stomme har fått högre Intersection Priority

Intersection Priorites slår även igenom i 3D-vyn

61


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Övrigt I vissa fall vill man att väggarna inte ska reagera på varandra överhuvudtaget och då lägger man väggarna i olika lager som har olika lagerhierarki.

I vissa fall vill man ha en sned eller rundad avslutning på väggen eller ett som ytskikt vänder runt en kompositvägg. Det finns ett speciellt verktyg för väggändar (Wall End tool) som kan ge utseende enligt nedan.

Filtret Model View Options kan ställas in att visa väggar med eller utan fyllningar och skikt. Vissa förinställningar som förslagshandling och bygglov är inställda på att inte visa skikten medan t ex bygghandlingar visar skikten. Enkla element vägg-balk (t.o.m AC 16) När en vägg möter balk med högre connection priority skär balken genom väggen. I 3D blir det ett hål i väggen motsvarande balkens form medan balken förblir intakt. I 2D visas elementet med den högre prioriteten längst fram (display order). Exemplet i bilden nedan visar en balk med prioritet 9 som skär väggen med prioritet 8 och en balk med prioritet 7 som inte skär väggen. Om balklagret släcks i exemplet nedan kommer väggen att visas med hål motsvarande balken med prio 9. Väggar har alltid jämna nummer och balkar har udda.

62


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Enkla element vägg-balk (fr.o.m AC 17) När en vägg möter balk med byggmaterrial som har högre Intersection Priority skär balken genom väggen. I 3D blir det ett hål i väggen motsvarande balkens form medan balken förblir intakt. Får balken ett lägre läkningsindex än väggen (val av Building Material eller ändring av Building Materials Intersection Priority) skapas inget hål i väggen. Se bildexempel nedan.

Om man vill att elementen inte ska läka ihop – använd lagerhierarki Om du absolut inte vill att två element ska läkas ihop ska de ligga lager med olika prioritet. Figuren nedan visar A-01SC-----Ytterväggar med prioritet 2. Element som ligger i det lagret kommer aldrig att försöka läka ihop med element som ligger i lager annan prioritet. OBS detta gäller även om ett lager är släckt.

Inbyggd prioritet (hierarki) mellan element (AC 16 eller ädre) Mellan bjälklag och balkar gäller att balkar alltid skär bjälklag. Detta har inget med prioritetsinställningarna att göra utan fungerar ungefär som att fönster och dörrar alltid gör en öppning i den vägg de placeras i. Om man inte vill att balken ska skära väggen så använder man metoden med olika lagerhierarki på lagren beskriven ovan.

63


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Element som sträcker sig över flera våningar Väggar, bjälklag pelare, balkar, fönster etc. kan visas över flera våningar. Om dessa element sträcker sig under eller/över den våning de är placerade på kan man bestämma hur de ska redovisas i de angränsande våningarna. För att få korrekt visning finns det tre inställningsnivåer enligt fig. nedan.

Show on stories Här bestämmer man om elementet ska visas endast på sin egen våning eller över flera våningar.

• Home Story Only • All Relevant Stories

Floor plan display - Olika val för planpresentation Här väljer man elements grafiska visning i plan:

• Projected: snittet och nedåt till våningens starthöjd • Projected with Overhead: snittet, nedåt samt uppåt inom våningens höjd • Cut Only: endast snittet • Symbolic Cut: förenklat utseende istället för projicerat* • Outlines Only: visar ytterkonturerna (utan skraffering)** • Overhead All: visar ytterkonturer (utan skraffering)**

*: Används för att representera typiskt planvyutseende på objekt (fönster och dörrar t ex) i stället för faktiskt projicerat (3D-element) snittutseende. **: ”Outlines only” visar ytterkonturerna med den penna som är vald för Uncut Lines medan ”Overhead All” använde pennan som är vald för Overhead Lines (se fig. nedan).

64


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Show projection Här bestämmer man inom vilket höjdintervall elementet ska projiceras. Valen är:

• To Floor Plan Range - Inom våningen • To Absolute Display limit - Inom angivna gränser oberoende av våning • Entire Element - Hela elementet oberoende av våning

Om elementen inte läker ihop som du vill I vissa fall kan ArchiCAD inte åstadkomma exakt det utseende du vill ha för mötet mellan element i plan. I de fallen kan ett patch-objekt användas. Patch innebär att man tar ett snapshot på detaljen där man vill ändra grafiken. Patchen blir ett rent 2D-objekt som editeras som alla andra objekt och placeras över området där utseendet ej är tillfredställande.

4.2.7 Internal Engine vs OpenGL – olika grafikvisning i 3D-fönster Två sätt att visa grafiken i 3D – OpenGL och Internal Engine – som man enklast kommer åt genom att högerklicka på ”tomt utrymme” i 3D-vy och välja 3D Window settings eller klicka på ikon i verktygsfältet.

ArchiCAD har två olika sätt att visa grafiken i 3D när man arbetar i ArchiCAD. Internal Engine visar material med en enkel färg samt skraffering. OpenGL visar material med fototextur men inte skraffering. Skugga visas tom AC13 endast för Internal Engine men from AC14 för båda varianterna. I inställningarna för 3D Window kan man välja om man vill ha skuggor och transparens och för Internal Engine kan man även välja om man vill ha skraffering eller inte. OpenGL är mycket snabb och är bättre än Internal för stora modeller. För mindre modeller är det en smaksak om man vill använda OpenGLs mer fotorealistiska representation eller Internal Engines mer ”ritade”. Alla dessa inställningar och val sparas med vyn i View Map.

65


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.3 Ta in ritningar, bilder, text, 3D-objekt från andra program.

4.3.1 DWG Drawing - (verktyget Drawing Tool) Den rekommenderade metoden att ta in en dwg i normalfallet när man ska bygga upp en 3D–modell från 2D-underlag är att ta in den som en Drawing. Hela dwg-ritningen blir ett ritningsobjekt och ligger i ett lager. Man kommer åt all grafik från dwg-ritningen vilket ofta är det primära när man bygger upp en 3D-modell från 2D-ritningen. Speciellt smidigt är det att lägga dwg-ritningarna på Worksheets och sen använda ArchiCADs virtuella ljusbord Trace and Reference (se 4.3.6) för att ”modellera/rita av” dwg-ritningen. Om man behöver komma åt själva linjerna från dwg-filen så går det att explodera den som drawing inlagda dwg’n och all grafik kommer då att ligga som vanliga linjer och fyllningar i ArchiCAD. Om själva filen som är inlänkad som ”Drawing” tas bort eller flyttas så försvinner länken men bilden eller dwg’n ligger kvar. Open - (File > Open) Det enklaste sättet att ta in en dwg är att öppna den i ArchiCAD genom File > Open. Då kommer din fil att innehålla endast de lager, linjetyper, pennor etc. som finns i dwg-filen. Detta är ett rekommenderat arbetssätt om du snabbt vill ändra i en 2D dwg-ritning. Xref - (File > External Content > attach Xref) Xref står för external reference och betyder att man i ArchiCAD visar en referens till en dwg-fil som kan ligga var som helst på datorn eller i nätverket. Xref är en vedertagen metod för att länka flera 2D-ritningar och ArchiCADs xref-hantering ser ut och fungerar precis som i AutoCAD. Alla lager som finns i dwg-ritningen kommer in i ArchiCAD. När man xreffar in dwg-ritningar från t ex K, VVS och mark får man ofta flera hundra lager och i praktiken en lagerlista som är jobbig att hantera och i många fall onödig. ArchiCAD har dock möjlighet att

66


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

filtrera bort xref-lagren i lagerlistan så att den blir mer överskådlig. Xref fungerar som i AutoCAD, se fig. nedan.

Merge - (File > File Special > Merge) Om du vill slå ihop alla attribut (lager, linjer etc.) från två olika filer så kan du använda kommandot Merge. Om du startar ett projekt med en av ArchiCADs standardmallar med t ex SB11 och mergar in en dwg-ritning gjord efter Point standard så kommer den resulterande filen att innehålla alla attribut från de bägge systemen. Nackdelen med detta förfarande är att det blir väldigt många attribut att hålla reda på.

4.3.2 Bilder ArchiCAD kan ta in de flesta vanliga bildformaten. Man kan lägga in bilderna på alla 2D-ritningsvyer (plan, sektion, detalj, layout etc.). De olika metoderna som man använder för att ta in bildmaterial är Drag and drop (från t ex skrivbordet), Copy/paste från t ex Photoshop eller vanliga bildvisningsprogram) eller använda de dedikerade verktygen Figure Tool eller Drawing Tool där man till en viss del kan editera bilderna i ArchiCAD. Hur de senare fungerar beskrivs i verktygsdelen.

4.3.3 Text Text kan läggas på alla 2D-ritningsvyer i ArchiCAD. De metoder som kan användas är Drag and drop för hela pdf-dokument, Copy/paste för formaterad text från t ex ett ordbehandlingsprogram.

4.3.4 3D-objekt Det finns en mängd 3D-objekt att ladda ner på Internet. De vanligaste formaten är .3ds (3D Studio) och .dwg (AutoCAD) samt ArchiCADs eget format .gsm. Lägg inte egna eller importerade objekt i ArchiCADs originalbibliotek utan skapa en egen avdelning/mapp för alla objekt som inte följer med standard ArchiCAD. Hur du administrerar dina objekt beskrivs i bilagan om bibliotek.

67


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3DS Från och med ArchiCAD 12 kan man importera 3ds-objekt direkt i ArchiCAD genom File > File Special (– men ladda först ner och installera add-onen). När man importerar ett objekt sparat i .3ds-formatet skapar ArchiCAD ett .gsm-objekt som man sparar på hårddisken. Åtkomst till nedladdning av 3DS Ins Goodie är via Help > ArchiCAD Downloads > Add-Ons. 3ds är generellt det format som ger bäst resultat för import av texturerade objekt (förutom ArchiCAD-objekt). 3D dwg/dxf 3D dwg-objekt importeras via File > Libraries and Objects > Open Object. Välj format dwg/dxf. Sketchup ArchiCAD kan öppna Sketchup-modeller. Gå via File > File Special > Merge.

4.3.5 IFC – BIM-modeller IFC-inställningar beskrivs i en separat IFC-guide. Nedan beskrivs några av möjligheterna som finns för en perfekt IFC-kommunikation. Generellt när man använder IFC-filer till eller från ArchiCAD ska man se till att ha den senaste IFC add-on installerad. Den ligger alltid på Graphisofts hemsida. En tumregel är att ladda ner Solibri Model Viewer för att kontrollera dels de IFC-filer man själv skickar och de man tar emot från andra konsulter. Nyckeln till ett framgångsrikt utbyte av modeller är att man har bestämt vilken information som ska kommuniceras, när den ska kommuniceras och mellan vilka parter. Om man gör en ”ad-hoc” export av IFC finns det en risk att resultatet inte stämmer överens med förväntningarna. IFC-modeller kan öppnas (File > Open) eller mergas (sammanfogas med öppet projekt). Merge återfinns under (File > File Special > IFC 2x3 > Merge to IFC-model…). IFC-modell sparas ut från ArchiCAD genom (File > Save as). När man får en K-modell från t ex Tekla Structures som man vill lägga ihop med den egna A-modellen för koordinering rekommenderas att öppna IFC-modellen och direkt spara den som .pln som sedan hotlänkas in i A-modellen. Då kan pen sets mm användas effektivt för att tydligt visa vilka delar som hör till vilken modell. Det finns också en mängd filter som man använder för att importera/exportera endast det som är intressant. ArchiCAD kan dessutom genom Detect IFC Model Changes jämföra olika IFC-modeller och på ett tydligt grafiskt sätt med färger visa nya, ändrade samt borttagna element i K-modellen. Denna möjlighet är ett mycket bra komplement till traditionella moln och andra ändringsmarkeringar i 2D. Från och med AC 18 är BCF-tekniken implementerad. Detta innebär att man kan kommunicera med hjälp av inzoomade vyer och text via Mark Up Tools-paletten och därefter

68


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

exportera dokumentationen tillsammans med sin IFC-fil – för att nästa person i processen ska kunna öppna upp IFC-filen och läsa av kontrollpunkterna i medföljande BCF-dokument. Precis som för dwg export/import använder man (from ArchiCAD 14) olika translators (översättare) som ser till att IFC-modellen exporteras på ett optimalt sätt för de vanligaste cad-programmen som konstruktörer och installatörer använder enligt bilden nedan.

4.3.6 Trace & Reference – Det virtuella ljusbordet Trace kan liknas vi arkitektens kalkerpapper och tillåter vilken 2D-vy eller ritning som helst att läggas över vilken annan vy som helst. Detta ”digitala ljusbord” är förvånansvärt effektivt och kan användas i en mängd situationer för att förenkla koordination av information och för att snabba upp designprocessen. Utöver detta är det en katalysator för BIM eftersom det möjliggör olika 2D/3D hybridmetoder som underlättar övergången från 2D cad till 3D bim, både internt och i samarbete med andra konsulter. Trace fungerar så att du jobbar i en vy, t ex planvyn, och högerklickar på en annan vy (plan, sektion, detalj, elevation, dwg, pdf…det spelar ingen roll vilken sorts vy det är) och sätter den som referens. Nu kan du ”rulla” av och på din arbetsvy och jämföra den med referensvyn. Du har handtag som du helt enkelt drar i för att se mer eller mindre av referensen. Känslan kan jämföras med de rittavlor barnen har där de kan sudda genom att dra en ”suddlist” över ritytan. De flesta BIM-applikationer (ArchiCAD, Allplan, Microstation, Revit etc.) kan visa flera vyer samtidigt på skärmen bredvid varandra. Det är ett bra sätt att arbeta på om man har en mycket stor skärm men man tappar snabbt översikten, speciellt i större projekt, plus att det är svårt att se små skillnader i t ex väggplacering, schakt, pelare etc. och om dessa går genom flera våningar i byggnaden.

69


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ett enkelt exempel på Virtual Trace är när man lägger ett våningsplan över ett annat våningsplan i samma projekt (liknar ArchiCADs tidigare Ghost Story-teknik). Detta låter arkitekten undersöka form och placering av element som finns på olika våningar i byggnaden för att säkerställa att t ex byggdelarna linjerar eller ligger rätt i höjd. Vidare kan exempelvis modeller från konstruktören eller installatören läggas in som referens och arkitekten kan undersöka om geometrin stämmer. Virtual Trace går dock mycket längre än Ghost Stories (äldre och mer begränsad variant). Till exempel kan du lägga en elevation eller sektion bredvid en planvy, eller två elevationer bredvid varandra i samma fönster. Detta är mycket mer användbart än att ha de två vyerna i två olika fönster (som alla andra BIM-program), eftersom du kan använda referensen som en editeringshjälp och linjera, snappa, mäta och plocka upp inställningar från elementen i referensvyn.

Trace-metoden är också effektiv för att sätta ut en byggnad på en karta eftersom man kan använda kartfilens riktiga origo och placera in byggnaden korrekt i förhållande till detta.

70


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.4 Skapa vyer

4.4.1 Plan Planvyn är central i ett CAD-program och behöver inga egentliga förklaringar. ArchiCAD har en riktig våningsstruktur som du bygger och justerar efter behov. Du kan när som helst i ett projekt ändra våningshöjd, ta bort eller lägga till våningar. Följande figur visar hur inställningsfönstret för våningar ser ut. Du kommer enklast åt det genom att högerklicka på valfri våning i Navigatorn och välja Story Settings. I de fall man vill jobba med korrekta plushöjder sätts elevationen för ”Plan 0” till 0 och ”Height to Next” fylls i med första användbara plushöjd (se fig. nedan). Ändringar bör inte göras i fältet "Elevation” då ändringar av höjder i ett projekt istället ändras i våningshöjden (Height to Next).

I övriga fall sätts oftast överkant för bjälklaget på första användbara våningen till noll. Denna våningsstruktur är vanlig för t ex villor som placeras in på en separat markmodell som moduler.

71


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.4.2 Sektion/Elevation/Interiörelevation Två av de absolut viktigaste verktygen i ArchiCAD är verktygen för sektion och elevation. De har i princip samma inställningar men är uppdelade i och med att deras vyer oftast kräver olika filter för ritningsvyerna. Sektioner (snitt) och elevationer kommer direkt från modellen. Alla ändringar av 3D-element och objekt i modellen slår direkt igenom på sektionen/elevationen. Man kan välja presentationsmanér t ex färglägga, visa skuggor, visa skraffering, färgskala/gråskala mm i sektionerna/fasaderna. Bilden till höger visar de inställningar i sektionsverktyget som påverkar hur den genererade sektionen ser ut. Det finns inställningar för bl a skraffering av/på, transparens, skuggor, fyllda/ofyllda ytor etc. Man bestämmer sektionsmarkeringens utseende i plan och hur djupt sektionen ska nå. Man kan välja oändligt djup, begränsat djup eller snitt (nolldjup) eller bruten sektionslinje. Man kan välja att visa element bakom sektionens/elevations räckvidd med avvikande penna. Man bestämmer också om sektionen/elevationen ska autouppdateras eller inte. Om man vill presentera t ex samma elevation på flera olika sätt så skapar man en elevation per ”manér”. Se fig. nedan för några exempel.

72


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Man kan även lägga till 2D-grafik som silhuetter, skrafferingar, linjer, fyllningar, symboler mm. för att liva upp och komplettera vyerna.

Verktyg för interiörelevation har i princip samma inställningsmöjligheter beträffande att visa skuggor, fyllningar, färger osv. Alla typer av sektioner och elevationer går att åstadkomma med sektionsverktyget men genom att använda de separata verktygen återanvänder man inställningarna och behöver inte ställa om hur sektionen ska visas för varje typ. Ett bra alternativ är att skapa favoriter för sektion/elevation och ge dem beskrivande namn som elev-svartvit med skugga, elev-färg osv.

73


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.4.3 3D Document 3D Document har två funktioner. Den kan genereras från en 3D-vy som därefter måttsätts och kompletteras med text och annan 2D-grafik i det nya arbetsfönstret. Vilken vy som helt inklusive detaljutsnitt kan användas till 3D Document. 3D-dokumentet är kopplat till huvudmodellen vilket innebär att 3D-dokumentet uppdateras precis som vilken annan vy som helst när huvudmodellen ändras.

74


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3D-dockment kan även genereras från en planvy för att representera olika inrednings- eller undertaksplanförslag. Givetvis kan dessa förslag i stället göras genom att skapa fler lager, men om kontorets fil- och lagerupplägget följer en strikt, icke ändringsbar, standard är tekniken med inredningsförslag i olika 3D Document ett smart upplägg. Efter fastläggande av vilket förslag som gått igenom kan alla inrednings- eller undertaksdetaljer kopieras till planvyn för att fastläggas enligt standard projekteringsmetodik.

3D Document är en 3D/2D-hybrid och är ett effektivt hjälpmedel för att kommunicera design. Ett bra 3D-dokument kompletterar och ibland även ersätter traditionella ritningarna och rena 3D-modeller.

4.4.4 Worksheet Arbetsblad (Worksheet) är en 2D-vy där man lägger in externa ritningar (t ex dwg) eller placerar slipsar, texter, anteckningar, hjälpgrafik, arbetar med olika designalternativ etc. I de fall man lägger in en dwg på ett worksheet använder man Trace & Reference (tidigare Ghost) för att använda 2D-ritningen som underlag för modelleringen. Innan worksheet fanns var man tvungen att skapa extravåningar eller extra lagerkombinationer för att ”gömma” referensritningarna. Med worksheets har man snabb och effektiv tillgång till referenserna samtidigt som modellen hålls ”ren”. Man kan skapa ett helt tomt worksheet eller utgå från en modellvy (precis som detaljverktyget). När man jobbar i ett worksheet är endast 2D-verktygen aktiva. Det finns tre huvudsakliga användningsområden för worksheets:

1. Plats att på vilken lägga externa underlag för att ha som underlag vid modellering. 2. Plats för 2D-information och 2D-grafik (slipsar, dwg/pdf-detaljer etc). 3. Komplettera modellvyer med 2D-grafik (t ex olika förslag på fasadmönster).

75


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Worksheet- och detaljverktyget har stora likheter. Detaljer bör dock ritas med detaljverktyget (worksheet används till allt annat 2D-relaterat).

4.4.5 Mängdförteckningar & listor (Schedules) Mängdförteckningar och listor är en viktig och självklar output från BIM-projektering. I och med att hela projektet i ArchiCAD är en databas kan man genom att ange sorteringskriterier sortera ut och presentera i stort sett vilken information som helst i form av listor med mängder, ytor, längder, volymer etc. Mängdningsförteckningar (Lists) finns under: Document > Schedules and Lists > Element Lists. Dessa förteckningar har ett icke editerbart utseende (bakomliggande mall styr utseendet) och hämtar informationen från modellen. De kan skrivas ut direkt eller sparas som pdf. Interaktiva listor (Schedules) finns under: Document > Schedules and Lists > Schedules eller under navigator-paletten > Schedules-mapp. Dessa listor kan exporteras till excel för vidare bearbetning eller sparas som vy och läggas på layout. Schedules som fönsterförteckning, areasammanställningar, objektsförteckningar etc. sparas som arbetsvyer för att placeras på layouter eller worksheets som rena arbetsredskap. Exempel på det senare är en enkel fönsterlista som listar fönster-ID, längd och bredd. Om t ex ett projekt har flera hundra fönster kan man snabbt kolla alla fönster i listan och hitta om något är fel. Listorna är precis som allt annat en vy mot modellen och om man ändrar i listan uppdateras modellen. Exempel på en enkel variant av schedule Exempel på en mängdförteckning

76


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.4.6 Renderingar Lightworks – fotorendering i ArchiCAD 17 eller äldre ArchiCAD har en inbyggd renderingsmotor som heter Lightworks. Med Lightworks görs riktigt bra rendering tillgängligt för alla användare direkt i ArchiCAD. En regel för alla renderingsprogram är att ju högre kvalitet på renderingen desto längre renderingstid. Snabba renderingar med lägre kvalitet används ofta som bruksrenderingsar som man gör kontinuerligt i projekteringen för att själv testa material och ljus. Fokus med bruksrenderingarna är att de ska vara snabba och tillräckligt bra. Renderingar som ska ut till kund kräver ofta högre kvalitet och då ställer man in renderingsprogrammet för att ge det önskade resultatet. Bilden nedan visar en detaljrik husmodell renderad med hög kvalitet i Lightworks.

Villa Emma. Design Rune Olsson, Svenska Designhus. Följande bild visar en testrendering med glas och betong. Testrenderingar är bra för att kalibrera in material och ljus.

77


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Cinerender – fotorendering i ArchiCAD 18 eller nyare I ArchiCAD 18 byttes renderingsmotorn Från Lightworks till Cinerender. Inställningarna i det nya renderingsprogrammet har betydligt fler parametrar och mer avancerade inställningsmöjligheter än Lightworks, men utöver det även ett gränssnitt som tillåter användande av förinställda scener. Just de för-inställda scenerna kortar ner processen med att få ut ett bra slutresultat av den renderade bilden. Som med mycket annat i ArchiCAD kan man fördjupa sig i detaljerade inställningar och därefter skapa egna scener – eller importera scener. De scener som är inkluderade vid installation är oftast fullt tillräckliga. Med intro-duktionen av Cinerender har även hanteringen av ytskikten förändrats och det är fullt möjligt att hämta in texturer skapade i Maxon Cinema 4D. Med Cinerender introduceras även rendering med s.k kartongmodell, där alla ytskikt renderas vita och fokus förflyttas från valda texturer till design i stället.

78


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Sketch Render – skissrendering i ArchiCAD Det finns även en skissrenderare i ArchiCAD som är mycket populär. Med skissrenderingen kan man efterlikna olika maner; t ex kan allt mellan tusch och blyertsritningar skapas. Man ställer in penntyp, skakighet, skuggstyrka, skraffering, overstretch etc. Många föredrar att presentera skisser som sketchrenderingar istället för fotorenderingar som ibland kan ge ett ”för färdigt” intryck. Bilden nedan visar några exempel på sketchrenderingar.

Med introduktionen av Cinerender i ArchiCAD 18 är det fullt möjligt att fortsätta projektera medan AC renderar i bakgrunden. Externa renderare I vissa fall vill man gå vidare med en extern renderare som ArtLantis eller Maxwell Render. Artlantis har länge varit den mest populära externa renderaren till ArchiCAD och är unik genom sin snabbhet och sin enkelhet. Alla kan använda Artlantis och snabbt få ett bra resultat. Maxwell ger det absolut bästa resultatet men kräver utbildning och är mycket långsammare. I normalfallet ger Artlantis tillräckligt bra resultat. Respektive hemsidor har gallerier där man kan titta på vad programmen presterar. En fördel med extern renderare utöver kvalitet är att man inte låser upp CAD-programmet utan kan projektera under tiden att bilderna renderas.

79


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

ArtLantis – exempel

Maxwell Render - exempel

Filmerna på hemsidan visar hur man snabbt och enkelt gör bra renderingar i ArchiCAD.

80


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.4.7 Animeringar, solstudier och VR De VR-typer som ArchiCAD producerar är svåra att beskriva i text varför de i huvudsak förklaras mha filmerna på hemsidan. Fly-through Fly-through är en film där man ”flyger” genom projektet. För att skapa filmen placerar man ett antal kameror (med kameraverktyget) på ett antal strategiska ställen längs den tänkta linje (path i ArchiCAD) som man vill att kameran ska ”flyga”. ArchiCAD approximerar sedan en linje som kameran följer mellan dessa kamerapositioner och skapar bilder mellan kamerapunkterna och sedan lägger ihop stillbilderna till en film. Fly-through-filmer kan exporteras i ett flertal vanliga filmformat som kan öppnas på både mac och pc. Linjen som kameran följer kan editeras som en vanlig spline. Solstudie Solstude producerar en film där solpositionen och skuggorna ändras inom ett angivet tidsintervall och på korrekt position (latitud, longitud) och vinkel mot rikets nät. Det finns flera färdiga svenska orter att utgå ifrån. Man skapar nya ”orter/platser” genom att lägga in aktuell latitud och longitud. ArchiCAD tar hänsyn till sommartid. Vanligtvis modellerar man byggnaden i XY-led vilket innebär att den inte ligger i sitt korrekta läge. Det finns två metoder att justera detta, antingen genom att justera solens horisontalvinkel direkt i fönstret för solstudier eller genom att ta in hela byggnaden som en modul och placera in den med korrekt rotation på en markmodell. VR Object (t.o.m ArchiCAD 15) VR object definieras som en sfär där man från sfärens yta tittar mot sfärens centrum där byggnaden är placerad. Man navigerar omkring på sfärens yta och kan alltså från en godtycklig punkt på sfären titta i alla riktningar inom sfären. VR object kan exporteras och öppnas i Quicktime Player eller liknade. VR Scene (t.o.m ArchiCAD 15) VR Scene består av ihopkopplade cylindriska panoramafilmer. En cylindrisk panoramafilm är en VR-vy där man står i mitten av en tänkt cylinder och kan med musen panorera runt sig i 360 grader och även göra mindre zoomningar. I en VR-scene kopplas flera panoraman ihop med en typ av pekare. Exempel: Man står i en panoramavy i ett rum och klickar på en dörr till nästa rum och då kommer man automatiskt till panoramat för den vyn. VR-scenes kan exporteras och öppnas i Quicktime Player eller liknade.

81


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.5 Skapa layouter (ritningar) De vyer man har skapat och filtrerat och sedan sparat i View map kan läggas på layouter. Layout i ArchiCAD är detsamma som ritning. ArchiCAD har mallar för de olika ritningsstorlekarna och de följer ISO-standard. Dessa mallar kallas för ”masters” och återfinns under layoutfliken i navigatorn (se fig. till höger). ArchiCAD har i den svenska anpassningen följande storlekar på ritningsmallarna: A0, A1, A3, alla som liggande och stående samt A4. Alla masters har stämpel, ritram, skalstock samt vikmärken, se fig. nedan.

För att lägga vyer (vilka som helst) på en ritning kan man använda flera metoder:

• Använda verktyget Drawing (och därefter klicka på layouten) • Högerklicka på layouten och välj ”Place drawing” • Drag and drop från View map eller Project map • Drag and drop från utforskaren/användarmapp/skrivbordet!

Det går också att lägga flera vyer samtidigt på layouten och det går även att bestämma att vyerna placeras ut enligt ett visst system (matris). En vy på layouten ligger som ett drawing-objekt (Drawing-verktyget) oavsett hur vyn är ditlagd. När man markerar en vy på layouten och öppnar inställningarna finns det en mängd möjligheter att bestämma; skala, grafik, titeltyp etc. Storleken och formen på själva vyfönstret (titthålet) bestäms precis som ett bjälklag.

82


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ritstämpelns inställningar och hur den fungerar med autotexten beskrivs mer detaljerat i filmdelen. Man kan enkelt skapa egna stämplar eller använda befintliga stämplar (inklusive dwg-stämplar). Egna masters skapar man t ex då man vill ha projektspecifika stämplar eller andra storlekar. I större projekt kan man organisera layouterna i en mappstruktur som föreg. sida till höger visar. Layoutnamnsättningen kan göras manuellt eller automatiserad. Generellt gäller att de automatiserade varianterna är mer lämpade för större projekt. Metadata – Project Info I ArchiCAD kan man skriva in information om själva projektet, s.k. metadata. t ex projektets namn, beställare, projektörer, skede osv. är metadata. En stor del av metadata används av ritstämplar och textverktygets autotextfunktion. Finessen med att en ritstämpel hämtar information från ”Project Info” är att man slipper skriva in informationen i varje stämpel manuellt. Om uppgifterna i Project Info ändras under projekteringens gång behöver man bara ändra på ett ställe och alla objekt (t ex stämplarna) som använder metadatan uppdateras automatiskt. Projektinformation finns under File > Info > Project Info. Se fig. nedan till vänster för exempel. Om man inte har fyllt i textfältet, t ex ”Project Name” nedan utan lämnat fältet blankt kommer alla objekt där autotexten ”Client” används att visa #Project Name, se fig nedan till höger.

Egna stämplar kan med fördel använda information från Project info. I textverktyget kan man hämta in text från Project info. Se beskrivningen av textverktyget för detaljerad information.

83


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.6 Publicera ritningar, modellfiler, listor, bilder etc I Navigatorns ”sista” del, Publisher Set, skapar man de dokument man vill publicera från sin modell. Inga dokument (ritningar, dwg, jpg, ifc etc.) har lämnat modellfilen förrän man har publicerat dessa från Publisher Set. Att publicera i ArchiCAD innebär att skriva ut, plotta eller spara filer på hårddisken. Liksom i View map och Layout book kan man skapa ett mappsystem för de olika typer av dokument man vill publicera. De vyer som ska publiceras väljer man genom att klicka på ”Add shortcut” i View map eller Layout book eller genom Drag and drop. Vilken metod man ska använda beror på hur automatiserat man vill arbeta. ”Add shortcut” automatiserar en hel del av arbetet då nyskapade vyer eller layouter automatiskt kommer in i Publisher-delen medan Drag and drop är en rent manuell hantering. Filmerna på hemsidan visar hur det fungerar. Slutligen markerar man enskilda eller flera dokument eller mappar och väljer till vilket format de ska publiceras. Dokumenten publiceras sedan enskilda eller samlade med en enkel knapptryckning.

ArchiCAD kan på Windowsplattformen spara 3D-pdf vilket resulterar i ett pdf-dokument som din kund kan öppna med gratisprogrammet Adobe Reader (som i princip alla har) och vrida runt modellen i ”orbit-läge”. ArchiCAD 18 erbjuder lagerhantering av publicerade modellvyer, dvs modellvyer som lagts till en PDF exportgrupp i Publisher-läget kan exporteras med lagerintelligens via Document Options > PDF Options > Export Layers to PDF. Detta innebär att mottagaren kan tända och släcka lager i den exporterade PDFen i sin PDF-läsare (exempelvis Adobe Reader). Tänk dock på att alla PDF-läsare ej har lagerhantering.

84


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.7 Samarbeta i och dela upp projekt

4.7.1 Teamwork – projektera samtidigt i samma projekt Teamwork låter flera konsulter jobba samtidigt i samma modell. T ex kan den som jobbar med exteriören reservera de delar/element som behövs samtidigt som en medprojektör arbetar med innerväggar eller trapphus. Teamwork fungerar så att man loggar in i huvudmodellen och reserverar ett arbetsutrymme eller individuella element som man då låser. Utrymmet definieras geometriskt eller genom t ex våningar, sektioner, lagerkombinationer etc. Följande figur visar hur de ser ut när tre personer jobbar på samma plan fast med olika områden eller element. När man gjort sina förändringar i modellen gör man en ”skicka och ta emot” och ändringarna skickas till huvudmodellen samtidigt som man själv tar emot de ändringar som någon annan har gjort. I Teamwork-paletten finns inställningar för olika visningsalternativ och möjlighet att skicka projektinterna meddelanden mellan medprojektörer.

85


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ett nytt projekt startas av en person som sen delar ut projektet och då också skapar de ”användare” som ska delta i projektet. Det finns olika nivåer av användare med olika rättigheter i ett Teamwork-projekt. Rättigheterna kan ändras under projektets gång och vid behov kan administratören låsa vilka delar de olika projektörerna får komma åt beroende på deras ansvarsområde. Vanligt är att alla projektörer i tidiga skeden har full frihet att själva välja vilka delar de ska jobba med men avgränsas i större projekt som kräver ett mer strukturerat arbetssätt, för att projekteringen skall vara så effektiv som möjligt och samtidigt hålla en hög och jämn kvalitet. Den delade Teamwork-modellen kan när som helst sparas som ett vanligt ArchiCAD-projekt. Teamwork är oberoende av operativsystem och nätverkslösning. Alltså kan man använda Teamwork även i de fall konsulterna har en blandad miljö med PC och Mac och olika webbläsare. Se bilagedelen 7.5 samt filmer för mer om Teamwork.

4.7.2 Moduler – dela upp projekt ArchiCADs länksystem heter Hotlink (motsv. xref i AutoCAD fast både 2D och 3D). Att använda Hotlinked Modules innebär att infoga innehållet av externa ArchiCAD-filer (moduler) i det öppna projektet (huvudfilen). Ett typiskt exempel på när länkning av moduler är rationellt är i bostadsprojekt, sjukhus- och hotellbyggnader, kontorsbyggnader, radhus där samma enhet förekommer många gånger (enheten kallas modul när man länkar den). En modul kan kopieras, vridas, speglas oberoende av originalets origo. När modulen ändras uppdateras huvudmodellen. Samma moduler kan användas i flera projekt. Elementen från modulerna ingår i projektet (huvudfilen), vilket innebär att även om modulens källfil inte för närvarande är tillgänglig är elementen synliga, men de kan inte uppdateras så länge som källfilen inte är tillgänglig. Användningsområden Delad projektering Moduler kan användas för att dela upp modellen i flera delmodeller efter t ex disciplin. Om kontoret har en inredningsarkitekt kan inredningen ligga som en separat modulfil som länkas in till huvudfilen. Inredaren kan då arbeta med inredningen samtidigt som arkitekten arbetar med väggar, bjälklag, tak etc. En annan variant är att konstruktören arbetar med stålstommen som är en separat modul. Upprepning Moduler är ett effektivt redskap när man har upprepningar i projektet. Vanliga exempel är skolor, hotell, sjukhus där samma rum återkommer i stort antal i byggnaden. Ett hotell kan t ex ha 500 rum av 13 olika typer. Dessa rum modelleras separat som moduler och länkas in till huvudmodellen.

86


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Byggnad på markmodell Husmodellen kan länkas in på en markmodell. Det går att modellera marken och huset tillsammans men t ex i fallet med flera hus som ska placeras på ett markområde och husen ligger på olika nivå så rekommenderas att spara husen som moduler för enkel placering på marken. Markmodellen med de inlänkade byggnaderna kan användas direkt för att göra t ex fotorenderingar och illustrationer. Mängder följer också med modulerna vilket möjliggör mängdavtagningar på t ex ett område med flera byggnader. Reducera storlek på modell Mycket stora modeller kan delas upp i mindre moduler för enklare hantering. Det finns inga direkta regler för när man bör dela upp modellen i mindre moduler. Det är individuellt och beror också på tillgänglig hårdvara. Att tänka på

• Tillgång till modulerna eller dess innehåll kan inte administreras från ArchiCAD. • Inget skydd mot konflikter av arbetsområden. • En detaljerad modul- organisationsplan måste skapas genom projektsamordnaren

innan projektet startas. • Matchning av attribut (lager, linjer, pennor etc) behövs mellan huvudfil och

modulfiler. • Våningshöjden i huvudfil och modulfil bör vara samma när man länkar en modul med

flera våningar. • Man kan styra det grafiska utseendet och använda visningsfiltren oberoende av

modulernas ursprungliga utseende.

87


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.8 Modellering utöver vanliga verktygen Curtain Wall Med detta verktyg kan användaren enkelt skapa sk ”Curtain Wall”-system. Ett Curtain Wall-system (CW) kan vara en glasfasad, glastak, glasparti med ingång till butik, undertak eller väggsystem med skivor och profiler etc. CW är mycket mångsidigt och ett helt nytt sätt att modellera som infördes i ArchiCAD 12. Med system menas att en CW är sammansatt av skivor och profiler i ett system. Systemet har övergripande utformning såväl som kontroll över varje individuell del av systemet. Grundsystemet är två typer av profiler med skivor emellan. Man definierar ett mönster som upprepas precis som en tapetrapport.

88


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Solid Element Operation ArchiCAD har en användbar funktion som kallas ”Solid Element Operation”. Med Solid Element Operation använder man 3D-element för att skapa nya former genom att ”subtrahera” t ex en sfär från en kub. En golfboll modelleras typiskt som en större sfär minus en mängd små sfärer. För att ”trimma” en vägg mot ett tak så väljer man att taket ska skära bort väggen där väggen och taket delar ”fysiskt” rum samt allt ovanför. Solidelementoperationen i ArchiCAD är dynamisk och ”produkten” när man utfört en operation, t ex väggtrimning, är inte låst som i andra cad-program utan trimningen är en relation mellan de ingående elementen. Exempel: Om man har använt taket för att trimma väggen och ändrar takets höjd, tjocklek eller lutning så följer alltid väggen med snyggt trimmad till taket. Solid Element Operation ger ArchiCAD ett parametriskt uppförande och är en mycket användbar teknik. Andra exempel på när Solid Element Operationer är lämpligt: * Grundläggning där man använder platta på mark (eller komplett platta+markisolering+dränerande lager) för att ”gräva” bort marken. *Snygga takfotsavslutningar med olika former. * Korrekta möten vägg-bjälklag där bjälklaget slutar en bit in i en sammansatt vägg. * Solid Element Operationer kan också med fördel användas för ren design där man kan skapa former som inte är möjliga med de vanliga verktygen. Om man döljer lagret med den ”skärande delen” så visas ändå det skurna resultatet. Detta är en vanlig teknik för att skapa räfflor, urtagningar, nischer etc. Trim elements to roof or shell När konstruktionselementet är modellerade med kompositer (komplett byggdel som består av flera skikt) är det ibland bättre att använda den nyare trimmningstekniken Trim elements to roof or shell. Denna teknik läser Bulding Materials läkningsindex (Intersection Priority) och ger ett mer verklighetsbaserat slutresultat än om Solid element operation används. Se följande påhittade exempel för skillnad i resultat. Trim elements to roof or shell Solid element operation

89


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Complex Profiles Complex Profile är en av ArchiCADs mest kraftfulla modelleringstekniker. Det är en typ av extrudering av ett 2D-plan. 2D-fyllningen definierar tvärsnittet på en vägg, pelare eller balk. Complex profile är en av de grundläggande modelleringsteknikerna i ArchiCAD och används till kompletta väggkonstruktioner, stålbalkar och -pelare, lister, vägsektioner, takfötter, takstolar mm. Complex profile kan användas med krökta väggar.

90


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Stair Maker Trappverktyget Stairmaker är en add-on som laddas automatiskt när ArchiCAD startas. Stair Maker kommer man åt under Design > Create Stair Using Selection. Stair Maker använder man när ArchiCADs standardtrappor inte räcker främst map formen. För att modellera en trappa med Stair Maker ritar du trappans outline med fyllningsverktyget och löplinjen med linje-/bågverktyget, markerar fyllningen och linjen och väljer Create Stair Using Selection och Stair Maker startar. Se filmsidan för instruktion.

Bilderna visar att man kan skapa i princip fri form på trappan och välja olika alternativ för räcken, antal steg (regler), stegnos, bärverk, material, 2D-vising etc.

91


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

TrussMaker Takstolsverktyget TrussMaker är en add-on som laddas automatiskt när ArchiCAD startas. TrussMaker kommer man åt under Design > Design Extras. TrussMaker är ett verktyg för att snabbt skapa takstolar för visualiseringsändamål. Takstolen som skapas med TrussMaker sparas som ett objekt. TrussMaker kan också användas för att rita t ex staket och räcken. Exemplen nedan tar endast några minuter att modellera med TrussMaker. Se filmsidan för instruktion.

92


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

RoofMaker Takreglingsverktyget RoofMaker är en add-on som laddas automatiskt när ArchiCAD startas. RoofMaker kommer man åt under Design > Design Extras. RoofMaker utgår från en takplatta och skapar reglar, åsar etc enligt de regler man anger. Alla reglar som skapas kan editeras individuellt vilket gör att man snabbt bygger en komplett och flexibel regelkonstruktion för tak. Se filmsidan för instruktion.

93


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.9 Attribut – linjetyper, fyllningar, material etc Attribut är egenskaper som kan appliceras på objekt. En vägg har t ex en fyllning, linjetyp och –färg i plan och sektion, ytskikt i 3D etc. De olika attributen ligger under menyn Options > Element Attributes. Figuren nedan visar vilka attribut som finns i ArchiCAD. ArchiCADs hjälp förklarar på ett mycket bra sätt hur man skapar de olika attributen och kompletteras av tutorialfilmerna.

Attribute Manager (sista raden i fig.) använder man för att administrera attribut, t ex ta bort oanvända attribut, kopiera attribut mellan olika projekt etc.

4.10 ID - littrering av element Fördelarna med att använda ID i projekteringen är att ID kan användas vid littrering, vid mängdning och vid sökningar av specifika element i projektet. I stora projekt är det mycket rationellt att kunna söka ut och editera element med hänvisning av IDn. För effektiv bim-modellering, där det är viktigt att ha total kontroll på modellen och dess innehåll, är korrekt ID på elementen en av de viktigaste funktionerna. ID på elementen kan sättas direkt vid utplacerande eller vid senare tillfälle. Det är minst arbete att sätta ID direkt. Om man väljer att sätta ID vid ett senare tillfälle är det mindre arbete att littrera en modell helt utan ID än en modell som delvis är har ID. Det finns flera metoder för att ge elementen ID. Den vanligaste och bästa metoden är att man använder sig av favoriter med fördefinierade ID. Det går även att använda sig av funktionen Element ID Manager (Document > Schedules and Listing) eller att byta ID i någon av de interaktiva schedules (ligger under Project map-fliken i navigator-paletten) som beskrivs på kommande sida i dokumentet.

94


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Det finns en funktion som ökar ID-numret för varje nytt element av samma typ som placeras ut. Denna funktion är dock inte förvald i startfilerna utan aktiveras under Work Environment > User Preference Scheme > More Options. Kryssa i Assign new element ID to each new element - då kommer ID att ökas för varje nytt element, se bilder nedan.

I de fall man vill sätta ID i efterhand finns det två metoder som delvis automatiserar det annars tidsödande manuella arbetet med littreringen.

1. Under Document > Schedules and Lists > Element ID Manager är det möjligt att dela ut unika ID enligt valda kriterium, enkla kriterium att börja med är att ange bredd och höjd för att därefter ange ID och med det få en enkel ID definiering av önskade element.

2. När detta är gjort kan man gå vidare med ID-numreringen i Interactive Schedules (se kapitlet om listor och mängder för beskrivning).

95


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4.11 2D-projektering Traditionell 2D-projektering kan utan problem utföras i ArchiCAD. Det handlar om att rita linjer och fyllningar och att hitta optimala vägar för de operationer som görs på ett annat sätt än i AutoCAD. ArchiCAD är mycket kompetent på 2D-projektering och de flesta som ”släpper” sin gamla 2D-metodik från AutoCAD och lär sig arbeta i 2D på det sätt som ArchiCAD föreskriver vittnar om att ArchiCAD är snabbare än AutoCAD på ren 2D. Klassisk ”2D-teknik” som offset, intersect, align, join, explode, group etc finns att tillgå under Edit-menyn. Grundläggande metodik i ArchiCAD är dock att alla ”stora” konstruktionselement modelleras tredimensionellt (väggar, tak, bjälklag, fönster, dörrar osv) - med korrekta mått, inplaceringshöjder och totalhöjder - och rena tvådimensionella element läggs på för detaljrikedom eller beskrivning. Efterhand som användaren blir mer bekväm i ArchiCADs arbetsmetodik, byts de funktionellt viktiga eller mer tidsödande tvådimensionella elementen ut till 3D-element. Strävan efter att slippa ”rita om” byggnadens planinnehåll till fasader eller sektioner ska eftersträvas för att optimera projekteringstiden. 2D-element kan alltid användas för att framhäva vyn ytterligare (se bildexempel nedan för 2D fasaddetaljering).

Redan existerande detaljritningar (dwg, pdf mm) kan läggas in i egenhändigt skapade detaljfönster som kompletteringar i projektet.

4.12 Taktik med avseende på höjder Projektets höjdnolla kan man i ArchiCAD hantera på två sätt:

1. Modellera med riktiga höjder, t ex våning 2 ligger på 24300 mm över havet. 2. Använd referensnivåer för att ange höjd över havet. Se film.

96


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5 Modellbaserad projektering En modell i CAD-sammanhang har hittills generellt syftat på en dwg-fil, som representerar en vy av ett projekt i plan, sektion eller fasad. CAD-modeller i 3D har använts mest för visualiseringar och sällan i projektering och samordning. Intresset för utbyte av intelligent information i flera dimensioner har ökat med utvecklingen av programvaror och standarder under senare år. Det dröjer däremot innan digitala 3D-modeller helt ersätter traditionella ritningar och därför är det viktigt att man kan producera ritningar och andra dokument från 3D-modellen utan merarbete. Modellen ska underlätta ritningsproduktionen och ritningsvyerna ska underlätta arbetet med modellen. Idag kan vi hantera väldigt stora modeller i ArchiCAD, tack vare beprövade tekniker såsom ArchiCAD for Teamwork ® samt länkade modeller och ritningar. Vi kan dela stora modeller mellan flera medarbetare och behålla intelligensen i modellen. Som vi beskrivit tidigare är strukturering av informationen av stor vikt. Eftersom modellen kommer att generera flertalet filer med olika innehåll så måste inarbetade projekt- och filstrukturer användas.

5.1 Planer

5.1.1 Förbered modellen inför projekteringsskedet ArchiCAD är konstruerat för att skapa en aktiv 3D-modell som används projektet igenom. Innan man går in i projekteringsfasen ska man stämma av och gå igenom modellen gällande använda lager, linjer, pennor etc. Filen behöver vid detta stadium rensas från överflödig information. Detta kan man enklast hantera via Attribute Manager genom en avstämning mot kontorets senaste mallfil. Mallfiler ska utvecklas efter varje nytt projekt genom justeringar och förbättringar. Det är inte bara olika projekttyper som kräver egna mallar och favoriter, olika skeden i ett projekt kan också behöva egna mallar och favoriter. Om flera personer ska arbeta i ett projekt samtidigt kan man använda Teamwork (flera projektörer arbetar samtidigt i samma modellfil) eller länkade filer för att dela upp projektet. Länkade filer underlättar också arbetet om det finns våningar eller lägenhetstyper som upprepas inom ett projekt. Det går utmärkt att länka inom en fil, till exempel ett normalplan som upprepas. I projekteringsskedet är det viktigt att man strikt följer kontorets standard för att försäkra sig om ett enhetligt utfört projekt. Medarbetare måste lätt kunna hoppa in i projektet och känna igen sig och konsulter förväntar sig informationen på ett vedertaget sätt. Den säkraste metoden att uppnå kontinuitet på är att använda sig av arbetsvyer (sparas under View Sets), de underlättar navigering och orientering i ett projekt.

97


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Det finns många olika typer av arbetsvyer som kan behövas i ett projekt. Man kan skapa olika arbetsvyer för att underlätta arbetet i ArchiCAD, där man tänder och släcker uppmätningar, konsulternas lager etc. Man kan också spara t ex 3D-vyer som arbetsvyer för att snabbt komma till plats i modellen vid t ex presentation. De klart viktigaste vyerna är ”samordningsvyerna”, för att kontinuerligt kunna förse konsulterna med information genom dwg-konvertering i Publisher, och ”ritningsvyerna” som ligger till grunden för ritningsproduktionen. Använd gärna ritningsförteckningen för att lägga upp strukturen för ritningsvyerna. Programmet kan sköta mycket av arbetet med automatik om man lägger upp projektet på rätt sätt. När man skapar arbetsvyer i Organizer kan man antingen göra nya mappar eller klona mappar från Project Map, se följande bild. Fördelen med att klona mappar är att ArchiCAD fyller då på med nya våningar, sektioner etc. automatiskt i View sets-mapparna när nya skapas (under Project map). Nackdelen är att alla våningar, sektioner mm. då finns med i View Sets - även de som inte används för projekteringen. Om man försöker ta bort någon vy i en klonad mapp försvinner hela mappen. Om man behöver döpa om en våning, sektion eller fasad är det bäst att göra det i arbetsvyn, då sköter ArchiCAD ändringarna i layoutboken och publishern automatiskt.

98


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Dwg-konvertering behandlas i kapitel 5 men det kan nämnas att eftersom fler och fler konsulter arbetar i 3D kan man lägga upp två olika typer av samordningsvyer, en med planinformation i 2D på vanligt sätt och en med 3D-vyer. Det är ett väl fungerande sätt att utbyta geometrisk 3D-information till IFC (eller något annat intelligent filformat), som fått större spridning i dag. Eftersom konsulterna vanligtvis arbetar med varje våning i en egen fil så är det bäst att spara varje våning för sig. Markera med den smala marqueen i planvyn eller begränsa 3D-vyn till en våning under ”Filter elements in 3D”. I båda fallen sparas inställningen med vyn i ”View Map”. Nämnas ska också att det är viktigt att alla våningarna även exporteras som en (1) komplett modell om man har ifc-utbyte med medprojektörerna. Det är vitalt att exempelvis A- och K-modellerna matchar i våningshöjder när dessa två filer sammanfogas. En komplett ifc-modell sparas från planvy eller 3D-modellvy med hjälp av kommandot Save As och därefter val av filformat och translator (översättare). Ifc-modeller per våning sparas via Publisher, där planvyer från View sets används. Publiceringsgruppen ställs därefter in med korrekt filtilldelning och translator här också. För att spara 3D-modeller i annat 3D filformat, ex. 3D dwg, se förfarande på följande sida.

99


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ställ in 3D-fönstret på vy från ovan och spara vy:

Upprepa för alla våningarna och glöm inte att spara och namnge var vy i ”View Map”. Skapa sedan ett ”Publisher Set” med dwg-vyerna som används var gång det är dags för ett nytt utskick till konsulterna. Glöm inte ställa in dwg-translatorns save-options till model view innan export av 3D-planerna.

Med arbetsvyer sparas också inställningarna för måttenheter och decimalantal i ”Project Preferences”, som kan variera med projektets olika skeden och skalor. Mått och ytangivelser på en situationsplan anges i hela meter men rumsstorlekar på en lägenhetsplan visas med en decimal och byggnadsmått i mm. Spara olika inställningskombinationer och se till att den rätta är aktiv när nya arbetsvyer skapas. Se följande bild för inställningsmöjligheter.

100


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Med ”Trace” kan man visa våningar, fasader, sektioner etc. i bakgrunden som en referens. Dessutom kan man lägga en annan ritning bakom en ritningslayout i Layout book för att linjera ritningsinnehållet och få ett enhetligt utseende på ritningarna.

5.1.2 Använd 3D-modellen till att producera planer Med hjälp av en ritningsförteckning kan man, precis som i ett manuellt projekt, lättare beräkna resurser och därigenom presentera väl underbyggda offerter, tidplan och organisation i ett projekt. Man får också en anvisning om hur pass detaljerad 3D-modellen behöver vara fortsättningsvis och vilka delar i projektet som kräver separata modeller. Ritningsförteckningen bör också ligga till grund för struktureringen av lagerkombinationer och visningsalternativ för alla planvyer som ska redovisas i ett projekt. Situationsplaner, orienteringsplaner, delplaner, rivningsplaner, undertak-, golv- och möbleringsplaner innehåller alla en del gemensam information men mycket som visas är specifikt för varje ritningstyp. Genom att redan från början i ett projekt etablera lagerkombinationer kan du enkelt tända/släcka/låsa ritningslager när du bygger upp din modell. Detta påskyndar ritningsarbetet avsevärt. Vi rekommenderar att man alltid startar med en mall anpassad enligt kontorets önskemål på lagerkombinationer - då känner alla medarbetare igen sig när de öppnar filerna. Lager och lagerkombinationer ska anpassas till ett 3-dimensionellt arbetssätt men hänsyn måste tas till både 3D-modellen och ritningsproduktionen. Använd lagernamnstillägg och

101


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

låsta lager för att strukturera lagerkombinationerna. Utnyttja ”Quick layers”-paletten för att enkelt visa, gömma eller låsa ett eller flera markerade lager och snabbt därefter återgå till de ursprungliga inställningarna.

Låsta lager visas inte i lagerlistan i verktygsinställningarna om man väljer den inställningen i ”Work Environment > User Preferences > Dialog Boxes and Palettes”. Det underlättar när man har en lång lagerlista med konsultlager, som annars vore helt ohanterlig.

Om man vill undvika import av en mängd konsultlager rekommenderas dwg-import m.h.a ”drawing”-verktyget istället för xref, merge eller File > Open av en dwg-fil. En extern dwg-fil ligger i det här fallet bara på ett lager och man kan ge filen en egen pennkombination för att urskilja de olika konsulternas planmodeller. Ställ till exempel alla pennor till blått för K-modellen, rosa för E och sepia för V enligt vedertagna utskrifts-konventioner.

102


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

”Model Views” är viktiga för att kunna styra de olika vyerna. Inställningar för snittskrafferingar, golvmönster och zoninformation kan sparas under ”Model View Options” och därmed också sparas med arbetsvyer för de olika ritningstyperna.

Extra våningar kan användas för alternativlösningar eller som en objektsverkstad där man bygger GDL-objekt som sedan sparas i projektbiblioteket. Vissa objekt, som ska synas på flera våningar, men med olika symboler, såsom specialtrappor, partier och avancerade konstruktioner, och kan byggas i objektverkstaden och sparas så att plansymbolen är våningskänslig. Ett objekt kan därmed visas på flera våningar och ha olika utseende i planvyn beroende på vilken våning man befinner sig på. Använd ”S~” och ”FRAGMENT2” i 2D-scripten för att styra symbolens utseende.

103


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.1.3 Situationsplanen Situationsplanen skiljer sig ifrån övriga planprojektioner genom att den redovisas i en annan skala än övriga planer. Den har därför väldigt lite gemensam information med planmodellen förutom byggnadens ytterkonturer. Rekommendationen är göra en egen modellfil för situationsplanen och sedan länka in byggnaden. I ett större projekt med flera byggnader i separata modellfiler kan man länka de olika byggnadsmodellerna till situationsplansmodellen, kom bara ihåg att kryssa för ”skip nested modules”. Landskapsarkitekter och markkonsulter arbetar generellt i meter och man måste anpassa dwg-konverteringen därefter. Hur man bygger upp en tomtmodell behandlas i kapitel 4 och dwg-konvertering beskrivs i kapitel 5.

104


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.1.4 Huvudplanen Följande rekommendationer kan hjälpa när du bearbetar huvudplanen: För att hantera detta på ett korrekt sätt både för utskrift gentemot kopieringsfirmor samt export till externa konsulter via dwg måste man ha bestämda inställningar som sparas som arbetsvyer. Väggar:

≦ArchiCAD 16: Använd generellt ”Luftrum” för vanliga väggar. Vill man att en stomvägg och en lättvägg inte ska läka samman lägger man dem i olika lager och ger dessa lager olika skärningsvärden i lagerinställningar. Kom ihåg att den inställningen kan sparas med lagerkombinationerna. ≧ArchiCAD 17: Välj Building Materials som i namngiviningen börjar på ”generell …” för att få enkla snittytor utan färg och mönster. Nya väggar som ofta är snedskrafferade kan visas så på huvudplanen men om man vill att de inte ska vara skrafferade i de andra planvyerna styr man det genom ”Model Views”. Där kan man ställa in om väggarna ska vara tomma, skrafferade eller helfärgade efter önskemål. Dessa inställningar sparar man sedan med ”Model View Options”. Se exempel på nästa sida där huvudplanen i skala 1:50 och golvplanen i 1:100 redovisar samma väggar på olika sätt. Se även 5.1.5 för alternativa metoder för visning av nya, rivna och existerande element.

Huvudplanen 1:50:

105


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Golvplanen 1:100:

Zoner:

Använd det intelligenta zonverktyget för att definiera rumsnummer, -namn och funktion. Verktyget ger många möjligheter att beräkna ytor, volymer, mängda inredning och en zon kan representeras grafiskt med antingen färg, mönster, fototextur eller enbart zonstämpel. Inställningarna görs under ”Model View Options”. I exemplet ovan används zonverktyget till att visa golvmaterialet och rumsnummer och -namn.

Littrering:

Littreringsverktyget har funktioner för att hantera olika typer av element. Man kan aktivera olika ”Littreringsobjekt” som har flertalet parametrar för korrekt redovisning. Vi rekommenderar er som vill ha kontroll på mängdning av objekt i modellen; dörrar/fönster/möbler etc, att använda ID-nummet med hjälp av littreringsverktyget för att särskilja olika varianter. För dörrar/fönster kan man också använda det inbyggda litterat eller måttsättningsverktyget för att ange littera samt öppningsmått. Då kan littreringsverktyget användas för annat till exempel för att ange brandklassinformation, som hämtas från dörrparametrarna och är synlig enbart på brandplanen samt i dörruppställningen. Se följande exempel

106


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Huvudplanen 1:50: Utplacerat litterat aktiverats internt i dörrverktygets inställningsdialog.

Brandplanen 1:100: Utplacerat littera hämtats och ställts in via littreringsverktyget, som därefter representerar objektets ID.

107


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.1.5 Rivningsplaner och brandplaner Vid ombyggnadsprojekt är det vanligt att man visar väggar och dörrar som rivs streckade. Om rivna väggar ligger i ett eget rivningslager kan man ge det lagret ett eget skärningsvärde så att de inte läker med nya väggar. Glöm inte att den här inställningen måste sparas med lagerkombinationerna. Alternativet för att ha befintliga, nya och rivna element i separata lager är att använda sig av verktyget Renovation Filter, se nedan.

Brandgränser bör ritas med en egen fet penna så att man kan ställa om tjockleken på alla andra pennor i ritningslayouten till 0.1 mm. Då får man en lättläst och tydlig brandplansritning. Samma princip kan användas för brandsektioner, som kan genereras med en egen lagerkombination i byggnadssektionsfönstret med brandgränser tända. I ArchiCAD 15 introducerades funktionen Renovation Tool. Detta filter ersätter tekniken med lagerhantering ovan och kan ställas in att visa rivna konstruktionselement med streckade konturlinjer och nya element med en diagonal skraffering som är kutym i vår ritstandard. Renoveringsfiltret sparas dessutom i de individuella ritningsvyerna (views).

108


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.1.6 Delplaner Två sorters delplaner är som regel aktuella: 1) Dels finns det delplaner som motsvarar huvudplanmodellen i större skala (1:50). I

detta fall arbetar man vidare i hela projektmodellen, men ändrar projektskalan till vad som krävs och anpassar en lagerkombination och ”model view”. Eventuell korrigering kan behövas av texter så att dessa hamnar rätt i planens nya skala. Slutbeskärning till ritningsformatet sker sedan i layoutboksläget, där man tar in varje utsnitt av planen i en egen ritningslayout.

2) En särskild sorts delplan krävs då man vill redovisa informationsrika delar av planen i

större skala (kök, badrum, receptionsdiskar t. ex.) och då kommer worksheets-verktyget väl till pass. Det fungerar ungefär som detaljverktyget med en markant skillnad. Text, littera och måttsättning följer med när man sparar ett worksheet.

5.1.7 Golvplan Att få fram en golvplan innebär huvudsakligen att aktivera lagerkombination med golvspecifika lager i huvudplansmodellen. 1) Om du arbetar i översiktliga golvplaner med odetaljerade golvbeläggningar, så vill du

egentligen bara visa golvtypernas utbredning med snedstreck, littera och eventuella pilar vid materialbyten. Med hjälp av fyllnings- eller zonverktyget kan du komplettera med ytberäkningar av respektive golvbeläggning. Klicka för detta val i verktygets dialogruta. Ställ in mönstret på “luft“ om du bara vill ha ytberäkningen. Om golvmaterialsgränserna följer rumsindelningen kan zonskrafferingen representera de olika golvmaterialen. Då kan man hämta in golvmaterialinformationen genom en zonlista.

2) Om du arbetar i en delplan i större skala, kan du vilja redovisa en golvbeläggning i

mer detalj (för en parkett eller mönsterläggning t. ex.).

a. Enklast är att använda fyllningsverktyget med ett förinställt mönster som motsvarar golvbeläggningen skalenligt. Problemet är att mönster inte går att måttsätta (om du inte mångfaldigar mönster som i b) på följande sida). Denna metod lämpar sig därför bäst för illustrationsändamål, särskilt i kombination med en möbleringsplan.

109


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

b. För precision och måttsättningsmöjlighet vid golvmönster, använder du enklast bjälklagsverktyget (eller fr o m AC 16 Morph tool). Bjälklag har fördelen att de är enkla att redigera och mångfaldiga. Varje “platta“ är dessutom enkel att flytta som enskilt element. Om du lägger dem på rätt nivå, kan du dessutom göra 3D-vyer för att studera ditt mönster i perspektiv. Enklast gör du en mönsterrapport som du sen mångfaldigar (ctrl+U eller command+U) ut i rummet. Om du arbetar i ett eget golvmönsterlager, kan du låsa alla lager utom detta, och använda “split“-funktionen för att beskära bjälklagsplattorna vid önskade begränsningslinjer. Med bara golvmönsterlagret olåst, kan du också flytta mönstret i rummet. Markera alla bjälklag-/morphelement och “drag“.

c. Bästa användningen av linjeverktyget i golvsammanhang är när du vill rita trä-

eller stengolv i fallande längd som parallella linjer, utan mönsterverkan. Då kan du enkelt mångfaldiga en linje med önskad förskjutning tvärs läggnings-riktningen, och beskära överflödiga linjer med “split“-verktyget precis som i b) ovan.

d. Du kan också välja att rita med plattor/mönster som du sparat som

bibliotekssymboler. På så sätt får du tillgång till mängdningsfunktionen i programmet. Dessa går dock inte att beskära mot omgivande väggar på samma sätt som a-c ovan.

5.1.8 Undertaks- och belysningsplan Undertaksplanen fungerar på motsvarande sätt som golvplanen, dvs att du aktiverar den via lagerkombinationslistan i en planmodell, och att du kan använda samma typ av verktyg

110


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

(mönster, bjälklag, tak, linjer eller bibliotekssymboler) för huvudmönstret. Fördelen med att använda takverktyget med lutningen inställd på 0°, om undertaket är plant, är att höjden anges till undersidan. Ett specialkomponerat littreringsobjekt kan då automatiskt ange undertakstyp och höjd till undersidan på planen. Denna information kan sedan överföras till rumsbeskrivning eller mängdberäkningar. Tak, liksom bjälklag, kan numera förses med ett mönster och därmed behöver man inte längre rita både ett tak för att visa undertaket i sektioner och i 3D samt ett mönster med mönsterverktyget för planvyn. Ett bra knep är att rita bärverket med balkverktyget. Antingen med ett rektangulärt tvärsnitt eller en ”complex profile” som motsvarar T-profilen. Balkarna är lätta att flerfaldiga och beskära. I planvyn ställer man ”Floor plan display” på ”cut only” och med en heldragen ”center line”. Då representeras bärverket av en enkel linje i planvyn och om man lägger balkarna 5 mm under taket syns det i 3D. Du vill som regel också rita in takarmaturer i lägen du definierat. Dessa kan du visa med bibliotekssymboler som du skapat för detta ändamål. Du får då tillgång till mängdningsfunktionen i programmet, och kan litterera armaturen direkt i 2D-symbolen. Om du vill visualisera ett undertak med infällda armaturer så gör du hål i bjälklagsplattorna genom att använda trollspöet (mellanstegstangenten). Använd t ex cirkel som mall för hålet. Ps. Det går att duplicera hål i bjälklagen! Fr.o.m version 12 kan Curtain Wall-verktyget med fördel användas för undertak. Curtain Wall ger mycket stor flexibilitet att modellera ett riktigt undertak men verktyget är relativt komplex och kräver övning; verktyget har inställningar för mönsterschema, paneler och ramverk, fästanordning (kan skippas) och ytskikt. Alla element kan fås listade i en schedule. 3D Document (och även Model View Options > Diverse Inställningar för Biblioteksdelar > Undertaksplan) hanterar undertaksplantekniken snarlikt andra cad-program med undertakplansfunktion. Skapa ett 3D-dokument från planvyn, gå därefter in i 3D-dokumentets inställningar och ändra till Reflected Ceiling Plan och ändra snitthöjd för vyn. Se vidare hantering och teknik för 3D Document under 5.1.9.

111


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.1.9 Möbleringsplanen Möbleringsplanen är även den ett lager i din planmodell. Som verktyg använder du främst objektverktyget eller egna symboler och ”hotlinked modules” för att möblera med enstaka möbler eller färdiga typlösningar för uppställningar. En möbleringsplan kan skapas i planvyn eller genereras som ett 3D Document; högerklicka i plan och välj Create new 3D document from plan för att skapa inredningsförslaget i ett nytt arbetsfönster. Med denna teknik behöver man inte skapa fler lager för olika inredningsförslag. Finns en marquee utplacerad kopieras endast synlig information innanför markeringsramen. Om inte objektverktygets 2D-urval är tillfredställande, börja med att skapa en uppsättning symboler som namnges efter produkter för de möbler du tänkt använda i ditt projektbibliotek. Dessa kan t.ex. vara utförda enligt beskrivningar enligt kapitel 6.4, om du inte hinner bygga upp en separat 3D-modell, men ändå vill att symbolen skall vara skalenlig och ha rätt grafik i planvy. Med namngivna symboler utplacerade i möbleringsplanen, kan du enkelt automatisera såväl littrering som mängdberäkning som ju särskilt krävs i ett upphandlingsunderlag för lös inredning. För att på ett effektivt och användbart sätt kunna mängda dessa objekt bör du alltid ange ett littera i fältet för ID. På detta sätt kan du använda dig av samma biblioteksdel för samtliga bord ex. Detta har också andra fördelar när du sedan ska exportera dina mängdberäkningar för vidare bearbetningar i en databashanterare. Att skapa nya objekt i biblioteket för vartenda objekt är tidskrävande och administrativt ohållbart – rekommenderas ej. Om din möbleringsplan innehåller en mängd fasta uppställningar (arbetsplatser t.ex.) så kan du också underlätta arbetet genom att spara en hel uppställning som en egen symbol (se 6.4). Programmets mängdningsfunktion läser då bara antalet uppställningar, inte de ingående komponenterna i uppställningen. Vill du istället ha möjligheten att särskilja möbelenheterna var för sig (samt också valet att tända/släcka lager i uppställningarna), skall du utnyttja ”hotlinked modules“ istället, och sen mångfaldiga på vanligt sätt i programmet. Utnyttja också grupperingsfunktionerna som finns för att gruppera specifika uppställningar.

5.2 Projektioner i sektion, elevation och detalj Den ständiga frågan: Hur detaljerad ska man göra 3D-modellen? Svaret är att hitta en detaljeringsnivå för modellen som gör det möjligt att automatiskt få fram sektioner, elevationer och detaljer, som sedan bara kräver ett begränsat efterarbete. Om man slarvar med modellen, för att spara tid, lägger man istället ner för mycket tid på att rita sektioner, elevationer och detaljer manuellt. Den lilla extra tid det tar att vara noggrann med modellen tjänar man in när ritningarna genereras automatiskt och då speciellt när det är dags att göra revideringar.

112


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.2.1 Sektioner Det är lämpligt att så länge som möjligt behålla sektionerna och elevationerna automatiskt länkade. Fördelen är att om något ändras på planen så uppdateras dina sektioner och elevationer. När ett projekt blir för stort eller för detaljerat och den automatiska uppdateringsprocessen tar för lång tid kan man ändra sektionerna och elevationerna till linjeritningar (eller kanske styra om i sina lagerkombinationer). De går fortfarande att uppdatera från modellen men man måste göra det manuellt. Det enklaste sättet att göra detta är att skapa worksheet av den/de aktuella sektionerna/elevationerna och därmed behålla originalet som automatiskt uppdaterat fortsättningsvis. Genom olika ”Model View Options” kan man välja att visa fyllning eller ej och på så sätt uppnå ett tillfredsställande resultat. Ibland kan man med fördel göra ytterväggarna och bjälklagen fyllda. Under menyn Document > Set Model View kan man välja om man vill visa fyllningen eller ej. Man kan fortsätta komplettera fasaden/sektionen med måttsättning, höjdmått, undertaksmarkering och eventuella detaljhänvisningar etc. För att underlätta ritningsarbetet kan man göra egna linjetyper eller fyllningsmönster, till exempel för att visa grus, isolering, armering, trapetsplåt mm. Rekommenderas bara om man inte ska konvertera linjerna till dwg.

Med sektionsverktyget kan man ange om man vill få en djupverkan i ritningen så att föremål på avstånd ritas med tunnare linjer. Det går också att bestämma en fetare linjetjocklek för skärningssnittet och om man ger allt övrigt en enhetlig linje istället för att använda de individuella byggnadselementens egna pennor ger det oftast det bästa resultatet.

113


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.2.2 Elevationer För elevationer gäller detsamma som sektioner. Ofta behöver man lägga ett täckande mönster med ”luftrum” och bakgrundspenna –1, som ligger sist i ordningen, med en bildskärmssymbol, över källarvåningen, grunden och annat man inte vill visa. Lägg också till en fet marklinje.

5.2.3 Uppställningsritningar Om modellen är genomarbetad i 3D kan man skapa invändiga uppställningsritningar på samma sätt som fasader/sektioner. Verktyget ”Interior Elevation Tool” automatiserar arbetet som man tidigare tvingades göra med ett separat sektionssnitt för varje vägg. Verktygets vertikala räckvidd ska sträcka sig från golv till undertak och horisontellt till insida vägg.

114


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

5.2.4 Fristående detaljmodeller (t.ex. specialinredning) När fast inredning skall detaljprojekteras, har du som projektör oftast bara en enkel figur på huvudplanen att utgå från (gjord med 2D-linjer eller som ett höjdriktigt bjälklag för enkla 3D-illustrationer ifrån början av projektet). Du har i detta läge valet att arbeta vidare endast i en separat 2D-ritningsmodell och bygga upp den som en konventionell ritning (se t.ex. 4.1.6 Delplaner exempel 2), eller med utgångspunkt från en sådan, parallellt översätta den i en 3D-modell för illustrations-, diskussions- och beslutsändamål. Om du arbetar fram en noggrann 2D-plan (ritad med linjer), med projektioner på samma ritning för sektion och elevation, kan du snabbt bygga upp en 3D-modell enligt följande metod. Fördelen med arbetssättet är att det underlättar uppbyggnad och efterredigering, till skillnad från om du skulle göra allt i en komplex 3D-modell: a) Kopiera din 2D-plan och placera den vid sidan av ditt arbetsområde, så att du inte

raderar något av misstag. Arbeta nu vidare på denna kopia. b) Nära men vid sidan av denna plankopia, lägg till en referenshotspot. c) Markera med pilverktyget runt hela modellen (inklusive hotspot-punkten) och

flerfaldiga denna t.ex. uppåt i ritningen (på ett avstånd så att modellerna inte överlappar varandra) i samma antal kopior som det finns nivåer i din modell som du vill kunna redigera. För en receptionsdisk vill du kanske åtskilja dessa nivåer/utnyttja följande verktyg: sockel (byggs som vägg), front (vägg/referenslinje utåt linjen)), applikationer på front (vägg, referenslinje inåt), arbetsskiva (bjälklag), kundskiva (bjälklag), teknisk utrustning (3D-symboler), belysning (symboler). Om du arbetar med många nivåer (=plankopior) kan du för tydlighetens skull litterera nivån vid sidan med text i stor grad. Alla element ovan kan även skapas med shell- och morph-verktygen som introducerades i ArchiCAD 15 respektive 16.

d) Ställ sedan in bjälklags- eller väggverktygen med rätt höjdvärden och skikttjocklek

(och med de materialattribut som du vill testa). Använd dina elevationer/sektioner som måttreferens för dessa höjdvärden. Mellanslagsklicka därefter på linjerna i din planritning för att omvandla dessa till väggar/bjälklag. I detta skede bör du alltså bara arbeta med en nivå i modellen per plankopia, så att det blir enkelt att efterredigera.

e) När alla skikt och nivåer är uppbyggda, fast i separata planmodeller, drar du kopior av

varje planmodell med markören fäst i hotspotreferensen. Du fäster varje nivå till samma hotspotläge, så att nivåernas lägen matchar exakt. En sammansatt modell blir resultatet, som sammantaget kan vara oerhört komplex och innehålla en stor mängd element.

115


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

f) Gör därefter en 3D-vy eller rendering av den sammansatta modellen. Är något felinställt eller ser illa ut, så slänger du den sammansatta modellen och går tillbaka till det enskilda skiktet och ändra det. Gör därefter om e) igen tills du blir nöjd.

Denna metod inbjuder till ett arbetssätt som kompletterar 2D-ritarbetet med ett exakt 3D-stöd under en fas i projekteringen (detaljbesluten och den exakta måttsättningen/proportioneringen /materialangivelsen) som är avgörande för slutresultatet. Det breddar även nyttan av 3D i ArchiCAD till att även gälla under detaljfasen av projekteringen. Notera att denna metod med sammansatta modeller kan tillämpas vid alla ritningsprojektioner och skalor, när du än arbetar detaljerat i en 2D-ritningmodell och vill testa resultatet i 3D (fasadskikt t.ex.). Se även 6.4 för att skapa en egen 2D/3D-symbol.

5.2.5 Detaljer Generellt: Arbeta med att skapa en ”databas” på något sätt med återkommande detaljer. Dessa kan vara moduler eller egna filer där det finns exempelvis horisontalsnitt utlagda som man kan kopiera ifrån. Nya och projektspecifika detaljer skapas med detaljverktyget som liknar sektionsverktyget i funktion. Den stora skillnaden är att detaljritningen inte autouppdateras, men den kan alltid uppdateras manuellt från 3D-modellen. 1) Med detaljverktyget väljer man horisontal- eller vertikalsnitt ur modellen, som sedan

bearbetas och kompletteras med 2D-information. Det går också att rita oberoende detaljer ”independent details” i modellfilen, som inte har någon länk till 3D-modellen. I denna man exempelvis hämta in färdiga 2D-detaljer som finns i någon av kontorets dataarkiv, för att på så sätt ha ett komplett projekt där alla detaljer är inkluderade i filen.

2) Detaljer ritas till allra största del med 2D-verktygen (linje, båge, fyllning), samt med

2D-symboler du skapar för detta ändamål.

a) För att minimera onödigt arbete, lär dig att behärska 2D-vertygens särskilda EDIT-kommandon (intersect, chamfer, adjust, split, mm) och programmets normala snabbkommandon för att spegla, töja, flerfaldiga, liera etc.

b) Du bör så snart tillfälle bjuds tillverka 2D-symboler för allt repetitivt och

komplext linjearbete (även under arbetet med en enskild ritning) så att du direkt kan använda dig av en 2D-symbol istället. Då kan du dessutom ägna lite extra tid åt en i sig ovidkommande detalj (en skruv i 1:1 med ritad gängning t.ex.), eftersom du hädanefter kan åstadkomma en tydlig och vacker ritning betydligt snabbare med dessa egentillverkade symboler. För särskilt tidskrävande skraffering (isolering t.ex.), finns parameterstyrda 2D-symboler färdiga, som inte ändrar utseende när de töjs för att passa i ritningen.

116


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

c) Du har också stor nytta av Littreringsverktyget för att anvisa materialskikt. För att få en snygg layout med ett flertal piltexter i spalt, prova att flerfaldiga en färdigskriven piltext vertikalt i önskat antal kopior, markera därefter alla piltexter på ritningen (ctrl+A eller command+A med littreringsverktyget aktivt) och drag respektive pilspets till rätt läge. Du kan även ändra punkten för pilens brytvinkel, bara genom att dra den med littereringsverktyget aktivt. Vill du att pilarna skall förbli parallella, så kan du använda dig av parallell-förvalet precis som med andra ritningselement. Till sist får du redigera den förklarande texten vid varje pil.

117


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6 Bibliotek

6.1 Generellt om ArchiCAD-bibliotek Utnyttjande av biblioteksobjekten är utan tvekan en av ArchiCADs främsta egenskaper, betydligt mer än man kanske anar när man först bekantar sig med programmet. ArchiCAD använder parametriserbara biblioteksdelar (intelligenta sk. GDL-objekt) för att modellera och representera vissa konstruktions-, bygg- och detaljeringselement så som ex. fönster, dörrar, trappor och inredningsdetaljeringar som ingår i en bim-modell. Objekten finns som både 2- och 3-dimensionella element och kan delas upp i två kategorier: 2D-objekt och 3D-objekt. 3D-objekt 3D-objekten är synliga i alla arbetsvyer (plan, sektion, elevation och 3D modellfönstret). Editeras elementet i en vy synkroniseras det även i de andra vyerna, objekten är med andra ord interaktiva. Dock har 3D-objekten i de flesta fall ett symboliskt planvyutseende. Detta för att efterlikna typisk ritstandard. Många av objekten är dessutom skalkänsliga och plansymbolen blir mer eller mindre detaljerade beroende på ritskala.

2D-objekt Ett flertal 2D-objekt, som träd- eller växtsilhuetter (för plan- och fasadvyer), installationssymboler (el, vvs etc.) och definitionsobjekt för ritnings- och layouthantering ingår i biblioteksmapparna. Dessa symboliska objekt används oftast för att representera information som ej är kritisk för volym-, höjd-, bredd- och djupangivelser. Exempel på detta kan vara en elinstallationsritning, ritstämpel eller komplettering av fasadvyer utan att behöva använda de 3-dimensionella visualiseringsobjekten. Ett 2D-objekt kan ritas ut i alla arbetsvyer (plan, sektion, fasad, worksheet, 3D Document etc.) utom i 3D-modellvyn. De 2- och 3-dimensionella GDL-objekten åtskiljs lätt genom att klicka på de olika vyrepresentationerna i dialogrutan och därigenom se om de har både en 2D- och 3D-representation eller endast 2D.

118


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ett smart utnyttjande av biblioteksobjekten är utan tvekan en av ArchiCADs främsta egenskaper, betydligt mer än man kanske anar när man först bekantar sig med programmet. Man bör som standard använda sig av det kompletta biblioteket ”ArchiCAD Bibliotek ...” och utifrån detta eventuellt ladda ner kompletterande objekt från internet, hämta via CD-skivor (olika möbeltillverkare) eller utveckla en egen specialiserad symbol- eller objektsamling (användarspecifika trappor, dörrblad, fönsterbågar, 2D-patches mm) för kontorets återkommande arbetsuppgifter utefter behov. Sammantaget har ovan nämnda fördelar ett pris: stor förvirring kan råda på många kontor i själva hanteringen av externa biblioteken. Med risk för att slänga viktiga objekt, kan kontorets grundbibliotek växa till orimliga proportioner (200 MB och mer). Biblioteken blir ofta ologiskt strukturerade i onödiga hierarkier. Inläsning av biblioteken, och själva uppsökandet av relevanta symboler blir därför svår och långsam. Följande grundupplägg är därför att rekommendera:

• Originalbibliotek bör alltid hållas intakt och de symboler eller objekt som tillkommer under projektens gång ska alltid sparas i en kontorsbiblioteks- eller projektspecifik mapp, inte under ArchiCADs standardbiblioteks mappstruktur!

• ArchiCADs standardbibliotek bör installeras på varje station tillsammans med

programvaran, medan alla externa objekt bör katalogiseras på en gemensam server, tillgängliga för nedladdning vid behov. Exempel på mappstruktur ses i bilden ovan men kan givetvis läggas upp i ett oändligt antal konstellationer.

• Hänsyn måste alltid tas till om ett egenhändigt gjort objekt ska placeras i en

projektspecifik mapp eller kontorsspecifik mapp. Exempelvis kan en trappa vara projektspecifik då den förmodligen inte kommer att ha samma bredd- och höjdrelaterade proportioner i ett annat projekt medan egenhändigt sparade dörrblad, fönsterbågar och köksluckor (sk Custom Components) är gjorde efter tillverkarnas utseende och kommer förmodligen att användas i fler projekt.

Mer om egenhändigt gjorda objekt längre fram i kapitlet. En editerad kopia av ett ArchiCAD standarobjekt ska alltid sparas i kontorets egna mappstruktur, ej i ArchiCADs originalbiblioteksmapp! Ett egenhändigt gjort trapp-, dörrblads-, fönsterbågs-, kökslucke- eller patchobjekt ska alltid sparas i kontorets egen mappstruktur, inte i ArchiCADs originalbiblioteksmapp! Det viktigaste är att någon tar ansvar för och ser till att mappsystemet fungerar och att uppdaterade externa/egna objekt hanteras på ett korrekt sätt; bytas ut eller sparas som en

119


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

kopia? Detta beror på typ av editering som gjorts i objektet och hur det påverkar redan utplacerade objekt i projekten. Nya medarbetare ska på ett enkelt sätt kunna finna de externa objektmappar som ingår i ett projekt. Via Library Manager kan medarbetarna välja att hämta hem en lokal kopia av kontors- eller projektspecifika biblioteksmappar från servern (Library Manager> Library Cache Settings > Use a Local copy (Satellite)) till sin arbetsstation i de äldre versionerna av ArchiCAD. Med introduktionen av Teamwork 2 och det nya upplägget av bim-server har tekniken ändrats något, jämför följande bilder. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel gällande denna hantering men om det interna nätverket är segt kan det vara bättre att ha en lokal kopia i stället – så länge den lokala kopian uppdateras vid behov. Denna lokal kopia kan efter projektets slut raderas från hårddisken för att inte ta upp onödig plats, då originalet fortfarande ligger på servern.

6.1.2 Biblioteksuppdatering ArchiCADs huvudmeny Help möjliggör nerladdning och uppdatering av standardbiblioteket. Uppdateringar sker med jämna mellanrum, då funktionsbuggar inrapporterats från distributörer och användare till Graphisoft Ungern. Alla objekten i ArchiCADs standardbibliotek är skriptade, som det så fint heter på datorspråk, ett skript för 2D-utseendet och ett annat skript för 3D-utseendet. Dessa bör lämnas orörda! Om man har kunskapen till att editera i skripten (förenklat Basic eller C++ språk) rekommenderas det starkt att man gör detta i en kopia av originalet. Varför? För att uppdateringar av standardbiblioteket sker med jämna mellanrum för de olika ArchiCAD-versionerna och kan då orsaka problem om egna editeringar gjorts i originalobjekt och sedan använts i modellen.

120


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.1.3 Bibliotekshantering, projektarkivering och programuppgradering För varje ny ArchiCAD-version medföljer ett standard ArchiCAD-bibliotek. Detta bibliotek innehåller objekt från tidigare versioner, men även nyproducerade objekt. Många av de tidigare programversionernas befintliga objekt editeras och uppdateras efter önskemål och felrapporter från världens alla användare. Detta medför i sin tur att de redan existerande objekt som editerats (av Graphisoft) till den grad att det påverkar funktionen för objekten använda i tidigare programversion måste säkerställas på något sätt. Användarna ska vara säkra på att om man använt objekt (i version 10) i ett projekt som kommer att löpa över flera ArchiCAD-generationer bibehåller de ursprungliga inställningarna och utseenden. För att säkerställa kvalitetskontrollen gentemot tidigare objektversion väljer Graphisoft därför att ge de nya, uppdaterade, objekten ett nytt unikt ID-nummer (=GUID, mer om denna teknik längre fram i detta kapitel). Informationen ovan innebär att det finns ett antal alternativ för att hantera äldre bibliotek vid en ArchiCAD programuppdatering under ett pågående projekt. Följande metoder finns att tillgå:

1. Gå från en programversion till en annan, men behålla den äldre versionens bibliotek: Ex. ett projekt som påbörjats i AC version 12 öppnas i AC version 18. Endast version 12s bibliotek är inladdat (plus kontorets egna objekt) vid fortsatt projektering i AC 18. o + Enkelt att hantera o - Man går miste om de nya objekten och de nyimplementerade funktionerna

i det senaste biblioteket

2. Gå från en programversion till en annan och använda båda versionernas bibliotek: Ex. ett projekt som påbörjats i AC version 12 öppnas i AC version 18 och användaren ser till att både AC 12s och AC 18s bibliotek är aktiva (plus kontorets egna objekt) under Library Manager-dialogen.

o + Enkelt att hantera o - Paletten Library Loading Reports undermapp Duplicate Library Parts

representerar en lista på dubbletter. Det är svårt för användaren att komma ihåg att använda den nya versionens biblioteksdelar vid nyproduktion i projektet.

121


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

3. Gå från en programversion till en annan och använda nya versionens bibliotek plus en .pla-/-fil från den äldre versionen: Ex. ett projekt som påbörjats i AC version 12 sparas först som .pla-fil (File > Save As och filformat ArchiCAD Archive Project) i version AC 12. Inställningsalternativen för arkivsparandet ska vara enligt bilden nedan, för då sparar ArchiCAD endast de objekt som är utplacerade i projektet och ignorerar alla andra (= liten filstorlek). Sedan öppnas projektfilen (.pln-filen) i AC 18 exempelvis. En dialogruta, Changed Library Parts, dyker upp eftersom vi inte hunnit ladda biblioteken än - klicka Continue för att bli av med den (se ref.bild). Aktivera sedan AC 18s bibliotek och .pln-filens länkade .pla-bibliotek som gjordes i version 12 (plus kontorets egna objekt) via Library Managern (se bild).

o + Färre objekt att ladda och färre rader med Duplicate-rapporter under Library Loading Report-dialogen. Mindre storlek på .pla-filen än hela AC 12s bibliotek. Projektet har arkiverats med dess inplacerade objekt i den tidigare AC-versionen. Det går fortare för programmet att ladda aktiva bibliotek vid filstart.

o - Paletten Library Reports undermapp Duplicate Library Parts representerar en lista på dubbletter. Det blir fler biblioteksfiler (och med åren mer minnesåtgång) på servern / datorn att hålla reda på; kanske läggs denna projektarkivfil både under kontorets Projektmapp och Biblioteksmapp (=dubbletter av .pla-fil).

122


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

4. Gå från en programversion till en annan och använda Migrate Library inklusive

Undermappsfunktionen: Ex. ett projekt som modellerats i AC version 12 öppnas i AC version 17 med endast AC 17s bibliotek aktivt. En dialogruta med två val kommer upp: • Väljer man Migrate ArchiCAD Library sköter AC det mesta själv och

uppgraderar de placerade AC 12-objekt som har samma unika ID (GUID) som i AC 17 och ser dessutom till att Undermappsbiblioteken för AC 10 – 16 också laddas in (se sid 124 och kapitel 6.4.5 gällande GUID). Öppnar man samma fil i AC 18 måste man dock manuellt själv kopiera över Undermappsbiblioteken för version 10 – 12 (från version 17s programmapp > ArchiCAD Undermappsbibliotek), till AC 18s undermappsbibliotek.

• Väljer man Skip Library Migration måste man efteråt ladda in AC 12s bibliotek manuellt i Library Managern-dialogrutan för att inte sakna biblioteksdelar.

Original undermappsbibliotek i version 17s respektive 18s programmappar:

o + Inga dubblettrapporter i paletten Library Loading Report. Tekniken möjliggör full åtkomst av båda (alla) versionernas bibliotek i objektverktygets dialogruta.

o – Funktionen fungerar endast från och med version 10s bibliotek eller nyare. Med tiden blir det fler undermappsbibliotek som ska laddas av ArchiCAD-programmet vid uppstart av fil. Dock innehåller dessa ett fåtal objekt per undermappsversion. Fler undermappar att bläddra genom och hålla reda på vid användande av objektverktyg.

123


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Hantering av undermappsbiblioteken fungerar enligt följande för den äldre versionen ArchiCAD 11:

• Med AC öppen, gå in under Help-menyn > ArchiCAD 11 Goodies, skrolla därefter ner till stycket med rubriken ArchiCAD 10 Library Subset och ladda ner filen (se bild nedan) i enlighet med operativsystem på datorn.

• Den nedladdade filen ska sedan expanderas och dess mapp ska placeras direkt under ArchiCAD 11 programmapp > ArchiCAD Bibliotek 11-mappen.

• Därefter kan man öppna ett AC 10 projekt i AC 11 med standard AC 11s bibliotek inladdat utan att få saknade objekt eller dubblettrapporteringar. AC 10s bibliotek ligger nu inkluderat i AC 11s biblioteksmapp.

Hantering av undermappsbiblioteken fungerar enligt följande för ArchiCAD version 12 till 17

• ArchiCAD 10, 11 etc. Undermappsbibliotek installeras per automatik när man installerar programvaran och lokaliseras direkt under ArchiCAD XXs programmapp.

För att ”uppgradera” utplacerade objekt (från AC 12 eller nyare) i ett projekt till att hädanefter vara renodlade version AC 15 - 17 objekt, dvs. få ArchiCAD att automatiskt byta ut de objekt från ex. AC 10s och 11s bibliotek som inte har blivit editerade i någon större bemärkelse (och därmed fungerar/ser exakt likadana ut i AC 12 eller nyare) gör man följande steg-för-steg:

• Öppna den äldre AC-filen i AC 17 utan några bibliotek inladdade. Välj Skip Migration Library-alternativet när Migration Assistans-dialogen kommer fram. Prickar i plan kommer då att representera placeringarna av de saknade objekten.

• Aktiver (ladda in) 17s bibliotek via Library Manager-dialogen och klicka på den gula triangeln. Välj Consolidate för att låta AC byta ut äldre AC std.objekt till likvärdiga i version 10 - 17.

124


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

De objekt som endast fått enkla editeringar av Graphisoft mellan programversionerna kommer nu att bli synliga fast inte de äldre biblioteken är laddade: De objekt som version 17 kan ersätta från 10 - 16 är de objekt som inte har fått helt nya GUID-nummer, utan bara den sista gruppen av nummer i det kompletta GUID-systemet har fått nya siffror. Objekt med stora förändringar i sig har fått helt nya GUID-nummer och kommer fortfarande att representeras av prickar och måste laddas in som Undermappsbibliotek även nu.

• Ladda slutligen Kontorets projektbibliotek och spara filen. • Vidare arbete i filen ska inte behöva stegen beskrivna ovan nästa gång filen

öppnas. Hantering av undermappsbiblioteken fungerar enligt följande för ArchiCAD version 18 eller nyare

• Samma förfarande som för version 12 – 17 men man måste manuellt kopiera undermappsbiblioteken för AC 10 – 11 från en äldre version av ArchiCAD och lägga in i AC 18s undermappsbibliotek.

Fördjupad information gällande undermappshantering och objektsuppgradering hittas under följande länk: http://helpcenter.graphisoft.com/?s=library+Migration&versions=version-18

125


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.2 ArchiCADs egna bibliotek Som nämnts ovan vid installation av ArchiCAD så installeras även den standardiserade biblioteksmappen ”by default”. Denna mapp är upplagd enligt ett undermappsystem i programmappen för att lättare katalogisera de olika undergrupperna.

Filen ”Objektbibliotek 18.lcf” (enligt bilden med mappstrukturen ovan) är den komprimerade formen av standardbiblioteket som är åtkomligt för användarna. Övriga undermappar i biblioteket innehåller tillägg som används av ArchiCAD och dess objekt. Filformatet ”.lcf ” kan expanderas till ett mappstruktursformat som gör att man kan bläddra i det enligt typiskt undermappssystem i datorns ”desktop”-läge. Detta är dock inte nödvändigt i de flesta fall då undermappsstrukturen återfinns i ArchiCADs dialogrutor för de verktyg som använder objekt (se bildexempel ovan bild med gula mappikoner). Skulle man ändå vilja expandera filen, kommer man åt kommandot för detta under huvudmenyn ”File > Libraries and Objects > Extract a Container”. I dialogrutan som följer kan man välja expanderingsplats på datorn/servern, göra en ny mapp och döpa denna. Biblioteket är likvärdigt det som används i den internationella ArchiCAD-versionen, men är översatt till svenska för att fungera mer optimalt vid listhantering mm. Utöver de översatta internationella objekten ingår även objekt som är tillverkade enbart för den svenska marknaden i standardbiblioteket. Objektets Preview-bild avslöjar om objektet enbart existerar på den svenska marknaden då dessa förhandsvyer har en GN-logga (Graphisoft Norden) nere i högra hörnet.

126


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Oavsett vilket objektverktyg som är valt i ArchiCAD (dörr-, fönster-, takfönster-, trapp- eller objektverktygets) är dess inställningsdialoger likvärdigt upplagda. Enklaste sättet att börja ställa in ett nytt objekt är att gå uppifrån och ner i dialogrutan.

Det finns generella inställningar för (hål)bredd, höjd, djup och inplaceringshöjd i förhållande till vånings eller projekts nollnivå under första inställningsfliken, den sk. Preview and Positioning-fliken Därefter följer en flik som heter Parameters. Denna flik innehåller alla inställningsmöjligheter som finns att få för just det objekt som är valt. Givetvis kan innehållet variera från GDL-objekt till GDL-objekt beroende på typ och hur pass avancerad nivån är på det valda objektet. Som flik nummer tre i verktygets inställningsdialog hittas Interface-dialogen. Denna kan bäst sammanfattas som en ”best of” från parameterfliken, dvs. de mest vanligt förekommande inställningarna (med beskrivande relationsbilder) är inkluderade under denna flik. Floor Plan and Section-, Model-, och Reveal-flikarna används för att generellt överskriva de standardinställningar som går att finna under Parameters- och Interface-flikarna. För dörrar och fönster tillkommer även en inställningsflik, Dimension Marker, som möjliggör interna fönster- och dörrmåttsättningar.

Visningshanteringen av dessa mått hittas sedan under (Document>Set Model View>) Model View Options (ex; alla interna fönster- och dörrmått AV eller PÅ med hjälp av en inställning) De interna måtten måttsätter objektets karmyttermått och bröstningshöjd – till skillnad från måttsättningsverktyget, som måttsätter väggens dörr- eller fönsterhål i stället (se bild).

127


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Listing and Labeling-fliken hanterar objektens ID-nummer och databasegenskaper (om denna typ av projekterings används). ID-nummen kan sedan användas i samband med littreringsverktyget och/eller listhanteringarna. Slutligen – och inte att glömma – används Favorites-knappen, högst upp till vänster i dialogrutan. Denna spara tid (och pengar) genom att färdiginställda objekts inställningar snabbt och lätt sparas och därefter kan plockas upp igen; antingen för att placera ett likadant objekt på annan våning i projektet eller för att utifrån aktiva favoritens grundinställningar göra småjusteringar i objektet och därefter spara ytterligare ett favoritinställt objekt. Via huvudmenyn Windows>Palettes>Favorites kan man aktivera Favoritpaletten (om den inte redan finns synlig) i ArchiCADs gränssnitt. Med paletten liggandes i gränssnittet kan man på ett behändigt sätt komma åt de sparade favoriterna; välj verktyg; dubbelklicka på favoriten för verktyget; modellera/rita. Man kan även komma åt olika kommandon för att deleta, editera, exportera eller importera favoriter eller favoritfiler via pilknappen längst upp till höger i Favoritpaletten.

128


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.3 Tredjepartsbibliotek ArchiCAD tillåter aktivering (via Library Manager) av ett oändligt antal tredjepartbibliotek eller –objekt. Så länge de är sparade som GDL-objekt kan de hanteras av ArchiCAD. Genom att söka efter GDL- eller ArchiCAD-objekt via webben når man ett flertal siter med ett stort urval av objekt – antingen för fri nedladdning eller för en mindre summa. Exempel på sådana siter är: https://bimcomponents.com http://bimobject.com/en/product http://www.gdlcentral.com http://archicad-talk.graphisoft.com/object_depository.php Man ska dock vara på det klara med att vissa av dessa objekt ej alltid är optimerade enligt Graphisofts standard, dvs. att försöka få objekten så små som möjligt i filstorlek. Ett exempel på när projektet kan bli svårhanterligt och långsamt är om man laddar ner ett objekt med extremt organiska eller fria former. Objektet är förmodligen gjort i ett friform modelleringsprogram och har sedan exporterat på ett eller annat sätt för att få filen omvandlad till ett .gsm-objekt (ArchiCADs egna objektformat). Om detta objekt sedan placeras ut i projekt på - låt säga - 500 ställen, kan det dramatiskt förlänga genereringstiden för både fasad- och 3D-vyn. Här blir det då viktigt att ha en genomtänkt struktur i lagerhanteringen (lagerkombinationer) och tillsammans med sparade View Sets och/eller Marquee-verktyget minimera genereringstiden i de nämnda vyerna under projektets gång. Inga interiöra lager ”tända” för en fasadvy eller exteriöra lager ”tända” för en genererad interiör perspektivvy exempelvis. Graphisofts standard projekteringsobjekt är som regel aldrig större än 20 – 40 Kb medan visualiseringsobjekten (3-dimenionella bilar, människor och träd ex.) kan vara runt 5 - 700 Kb. Det finns även möjligheter att (via add-on programmet 3D Studio In) importera 3ds-filer (3D Studio Max) och därefter spara dem som GDL-objekt, eller att importera 3D dwg via DXF-DWG Translation Setup-dialogen. Dessa objekt blir som regel betydligt tyngre än vad de egentligen skulle behöva vara eftersom själva skriptet blir autogenererat i dessa fallen.

Ibland behöver en ”plug-in” installeras (till internetapplikationen) för att möjliggöra nedladdning direkt från ArchiCADs dialogruta för objektinställningar. I bland vill tillverkaren ha en registrering av användaren. Nedladdning av plug-in program kan ske via http://www.graphisoft.com/downloads/

129


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.4 Egna biblioteksdelar Det finns ett flertal sätt att skapa egna biblioteksdelar på och vidare text beskriver de mest vanligt förekommande metoderna. Biblioteksdelar (objekt) kan vara enbart 2-dimensionella för enkla representationer i plan, elevations- eller sektionsvy; eller 2- och 3-dimensionella. De kan också kopplas till ett databassystem för att användas i kalkyler av olika slag (Navigatorn > Project Map >Schedules). Alternativen är:

• Patches och 2D-symboler (för att ersätta planvyutseendet på en existerande dörr eller ett fönster vid behov)

• Trappor • Custom Components (dörrblad, fönsterbågar, köksluckor, beslag mm) • Göra objekt med hjälp av enkel modellering • Kopior av existerande objekt och GUID-nummer • Editera objekts 2D-symboler • GDL-skriptning

6.4.1 Patches En patch används i de flesta fall i planvy då ArchiCAD inte förmår representera ritningen på ett tillfredställande sätt; ett möte mellan 2 udda väggar som bildar ett hörn, eller ett väggavslut exempelvis. Vad man bör tänka på är att om originalet ändras senare under projekteringsfasen måste man även öppna patch-objektet för att korrigera efter originalet (eller göra en ny patch).

ArchiCAD originalutförande Resultat av editerat patch-objekt Hur gör man då ett eget patch-objekt? Jo, enligt följande principer:

• Lägg ut en markeringsram (Marquee) runt intresseområdet för en ny patch • Välj Document > Document Extras > Create Patch-kommandot och döp objektet

logiskt plus spara. Patchen kommer per automatik att lägga sig inom markeringsramens område som en 2D-symbol direkt efter sparandet.

130


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• En patch kan skapas för en anslutning mellan olika konstruktionslement, där man vill ha ett anslutningsutseende som inte ArchiCAD genererar eller så kan en patch genereras utifrån en utritad möbeluppställning och därefter användas som 2D-objekt för möbleringsplaner och mängdning.

• För att editera patchens 2D-utseende efter önskemål måste man aktivera den i planvy; gå in under File > Libraries and Objects > Open Object-kommandot. ArchiCAD har nu öppnat upp objektets både huvudfönstret. Klicka på symbolen till höger om 2D Symbol-kommandot i kolumnen längst till vänster. Editera i symbolfönstret med hjälp av 2D-verktygen (skrafferings-, -linje och bågformsverktygen) - precis som man arbetar i ArchiCAD normalt med 2D-verktygen - och spara ändringarna i den nyligen gjorda patchen plus stäng den.

• Objektet ska ny vara uppdaterat även i modellens planvy. 2D-symboler (för att ersätta planvyutseendet på en existerande dörr eller ett fönster vid behov) Fönsters och dörrars planvysymboler har som standard ett antal inställningsalternativ för att representeras enligt svensk standard (skalkänslig, enkel eller detaljerad) men kan i vissa fall behöva maskas (lägga 2D-objekt ovanpå ett originalobjekt) av en patch. Från och med ArchiCAD 18 kan skalkänsligheten för dörrar och fönster även hanteras globalt i Model View Options > Detaljnivå Dörr-, Fönster-, Takfönstersymboler. Exempel på skalkänslighet som ligger som standard i ArchiCAD för ett slagfönster med vertikal post.

Standardutseende skala 1:100 Standardutseende skala 1:50 Att skapa en 2D fönster- eller dörrsymbol (=patch):

• Aktivera ett utplacerat fönster i planvy • Välj Edit > Reshape > Explode into Current View-kommandot.

131


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• För äldre versioner får man en förfrågan gällande att behålla originalet. Välj att behålla även originalet i kommande dialogruta (annars försvinner originalet och 3D-representationen).

• Lägg en markeringsram runt fönstersymbolen; välj linjeverktyget och ge kommandot CTRL + A (PC), COM + A (MAC) för att välja alla linjer som genererats av fönstrets original 2D-symbol; välj därefter skrafferingsverktyget plus samma kommando igen för att komma åt bakgrundsskrafferingen. Ge kommandot för kopiera (CTRL + C respektive COM + C).

• Välj Document > Document Extras > Create Patch-kommandot och döp objektet logiskt plus spara i korrekt biblioteksmapp.

• Välj att radera de fortfarande aktiva linjerna och skrafferingarna som ligger i planvy – de behövs ej längre då en patch har lagt sig på samma ställe.

• Editera patchen på samma sätt som beskrivs i stycket ovan; gå in under File > Libraries and Objects > Open Object-kommandot. Editera i symbolfönstret med hjälp av 2D-verktygen (skrafferings-, -linje och bågformsverktygen) - precis som man arbetar i ArchiCAD normalt med 2D-verktygen - och spara ändringarna i den nyligen gjorda patchen plus stäng den.

ArchiCAD originalutförande Resultat av editerat patch-objekt Tänk på att fönster och dörrar har ett antal inställningsalternativ under Model View Options (Document > Set Model View-menyn) som gör att oavsett de faktiska individuella inställningarna per objekt kan man med en enkel inställning i denna dialog få alla fönster och dörrar att ha ett typiskt förenklade situationsplansutseende, visa interna måttsättningar mm.

132


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.4.2 Trappor Egna trappobjekt kan göras med hjälp av Trappverktyget:

• Aktivera trappverktyget och gå in i dialogrutan för verktyget. Välj att skapa en ny trappa med hjälp av kommandot Create Stair.

• Välj trappans basalternativ i första dialogrutan - lägg ingen vikt på om alternativen är högerställda eller vänsterställda trapplöp, detta går alltid att ändra genom speglingskommandot senare – och klicka sedan OK.

• I den andra dialogrutan finns det knappar med huvudalternativ längst till vänster. Inställningar görs enligt önskemål under respektive huvudalternativ innan den nya trappan kan anses vara klar för att sparas som objekt, och placeras ut på plan.

Det nedersta vänstra huvudalternativet (Listing Settings) ger användaren möjlighet till att själv styra vad som ska vara åtkomligt i ArchiCADs standard parameterdialog (vid generella editeringar) efter det att trappan redan placerats ut på planvy.

133


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Efter det att den nya trappans inställningar optimerats under de sex huvudalternativen klicka man på OK och döper objektet logiskt under kontorets mappstruktur. Det går alldeles utmärkt att i efterhand editera en egenhändigt gjord trappa; aktivera trappan (i planvy), välj kommandot Edit Stair i trappans dialogruta, gör justeringar i kommande dialogruta och spara över/uppdatera den gamla versionen – eller välj Save As för att få ytterligare ett trappobjekt som innehåller de nygjorda editeringarna.

Viktigt! ArchiCAD vill i bland inte acceptera vissa måttinlägg: Detta beror på att en bakomliggande formell ”checkar” trappans byggbarhet och funktionalitet efter konstens alla regler. Detta går ej att kringgå – vid problem, prova att ändra några av huvudmåtten innan de mer detaljerade måtten justeras igen under trappverktygets Create Stair huvudflikar. Knappen längst ner i Stairmakers dialogruta Check Stair ger information om ArchiCAD accepterar objektinställningarna eller ej. För kontor med extrem detaljeringsgrad och mycket hantering och strukturering av trappor i projekten kan det ev. vara värt att investera i ett add-on program för trappor i stället. Följande add-ons finns tillgängliga då:

• ArchiStair är ett tilläggsprogram från Cigraph som innehåller fördjupade funktioner för ett typiskt trappverktyg. Länken dit är http://www.cigraph.it

• Cadimage Stair Tool är ett annat tilläggsprogram från Cadimage som även den innehåller fördjupade funktioner för ett typiskt trappverktyg. Länken dit är http://www.cadimage.com/tools/swedish-stairs

6.4.3 Custom Components (dörrblad, fönsterbågar, köksluckor och beslag, Curtain Wall) Custom Components är ett perfekt val för att göra egen design (läs enl. tillverkarnas typmodeller) på dörrblad, fönsterbågar, köksluckor mm. Handhavandet är enkelt och modellerade komponenter används sedan i kombination med de existerande karmarna och köksstommarna i ArchiCADs standardobjekt. Så här går det till att göra egna Custom Components: GDL-elementen görs med hjälp av bjälklagsverktyget; som en ”liggande” projicering i planvy och med korrekt placering i förhållande till varandra - proportionella komponenter.

• Välj bjälklagsverktyget, ställ in det (t ex dörrbladets djup och 3D material/färg) och modellera i plan som frontal projicering (=dörrblad liggande i planvy). Varje komponent som ska tillhör detta dörrblad behöver göras som individuella bjälklagselement (– tänk LEGO-bygge);

134


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

o Bjälklag för dörrblad - röd topp- (=insida färdigt dörrblad) och sidoyta, blå bottenyta (=utsida färdigt dörrblad). 2100 x 900 x 45 (b x h x d) i mått.

o Hål (450 x 450 t ex) görs i bjälklagselementet för att placera in ett ljusinsläpp i själva dörrbladet. Hålets ytterkanter läggs proportionerligt i förhållande till dörrbladets ytterkanter (sidor och topp).

o Ett nytt bjälklagselement placeras i dörrbladshålet för att representera glasningen – material glas, ytterkonturer i förhållande till dörrbladshålet. Vill man vara riktigt snitsig väljer man att placera två likadana glas, fast i relation till dess närmsta (insida resp. utsida dörrblad) yta för att få till dubbelglas.

o Är man dessutom nitisk görs även en glasningslist på respektive sida av dörrbladet runt glasningshålet– relaterad tjocklek, material och inplaceringspunkt i förhållande till dörrbladsytorna.

135


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• När alla dörrbladskomponenter är modellerade aktiveras de i planvyn, och kommandot File > Libraries and Objects < Save Selection As (Save Custom Component för äldre AC-versioner) plus alternativet för dörrblad (i exemplet nedan) där Custom Component Type väljs. Klicka därefter Choose och välj destination för det nygjorda individuella dörrbladet.

• En informationsruta dyker upp när ArchiCAD sparat det nya objektet på angiven plats, in nyare versioner av AC sparas det internt i filen under Embedded-mappen, i äldre versioner sparas filen externt.

136


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• Vill man ha flera kulörer eller material på en och samma Custom Component

(ex. dörrbladet ovan) aktiverar man dörrbladskomponenten i planvy, ändrar material, aktiverar alla elementen som tillhör dörrbladet och väljer kommandot Save Custom Component igen. Givetvis väljer man ett annat namn på det objekt som ska genereras – annars skrivs ju det tidigare sparade objektet över.

Använda de nya objektkomponenterna: Nu är det bara att välja dörrverktyget, ställa in dörrkarmsmått, material mm efter behov och därefter gå in under inställningen för dörrfyllningar. Välj sedan alternativet Individuellt dörrblad och hitta det nygjorda objektet under inställningen för alternativ av individuella komponenter. Denna objektkomponent kommer nu att anpassa sig efter karmens inställningar.

Några viktiga fakta gällande Custom Components: Aktiva komponenters material är vad som kommer i den genererade biblioteksdelen också. Detta går ej att ändra individuellt i objektets dialogruta i efterhand. Vill man ha flera materialvarianter på samma dörrbladstyp får detta göras genom att byta ut materialet på dörrbladskomponenterna, spara om som Custom Component (fast i annat namn så klart). Behövs ytterligare färger (material) på dörrbladstypen, ändrar man på bjälklagselementet igen, aktiverar alla komponenterna och spara som ny Custom Component igen.

137


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Kommandot Solid Element Operation kan med fördel användas på det bjälklagselement som representerar själva dörrbladet, t ex för kannelerings- eller spegeldörrsmodellering. SEO-kommandot görs innan alla bjälklagskomponenterna sparas som en gemensam Custom Component. Och kom ihåg - undersidan av bjälklagselementet representerar utsidan på dörrbladet och ovansidan på bjälklaget representerar insidan på dörrbladet.

6.4.4 Göra objekt med hjälp av enkel modellering Med hjälp av ArchiCADs vägg- pelar-, balk-, tak- och bjälklagsverktyg (eller 2D verktyg) kan man på ett ganska enkelt sätt göra sina egna objekt – utan att kunna GDL-skriptning. I stället använder man de nämnda verktygen för att bygga en slags ”LEGO”-modell av önskat objekt och sparar sedan denna sammansatta komposition som ett användbart objekt, framöver nåbart med hjälp av objektverktyget. I exemplet nedan visar vi hur man med hjälp av bjälklag, lutande och vertikala pelare får ihop ett användbart 3-dimensionellt arbetsbord. Komponenterna sparas sedan (från 3D-vyn för att kontrollera inplaceringsprojicering i planvy) som ett komplett objekt för att kunna återanvändas på ett flertal ställen i projektet. Tillverka ett eget arbetsbordsobjekt:

• Aktivera bjälklagsverktyget och ställ in tjocklek plus inplaceringshöjd och material för det som ska bli bordstoppen, t ex 20 mm tjockt, bordsskivans höjd placerat på 720 mm, vitt material. Rita ut bordstoppen. Var noga med penntjocklekar och linjetyper på elementen då dessa blir defaults i det slutgiltiga objektet. Placera även nedre vänstra hörnet av skivan (i planvy) i origots 0/0-punkt. Detta är egentligen inte av stor vikt så länge man bara använder filen i ArchiCAD, men då de flesta CAD- och modelleringsprogram använder sig av koordinat kan problem uppstå vid export. Därför är det bättre att ta för vana att alltid starta på absoluta origot när man ska göra egna objekt.

138


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• Med hjälp av bjälklagsverktyget gör vi sedan de benstag som benen skruvas fast

i på undersidan av skivan (färg grå, höjd 20 mm exempelvis). Det innebär då att starthöjden för dessa element blir 700 mm då skivans undersida ligger på 700 mm höjd. Rita ut ett av stagen i förhållande till skivans ytterkant, aktivera det och spegla en kopia till andra kortsidan av bordsskivan med hjälp av skivans centrummarkering.

• Slutligen modellerar vi de fyra benen (och eventuella fötter). Dessa sistnämnda element ska få plats mellan absoluta origots 0 och 680 mm (i höjdled) eftersom benstagen och skivan kommer ovanför. Om alla benen ska ha samma vinkel räcker det att vi gör ett ben (inklusive fotkomponent) och sedan speglar eller drar kopior av dessa till de andra hörnen under bordsskivan. I exemplet kommer vi att göra de bakre benen vertikala och de främre något vinklade. Alla benkomponenterna görs med hjälp av pelarverktyget i detta fallet.

• Nu är det dags att aktivera och spara alla komponenterna som tillhör arbetsbordet och eftersom det vi modellerat i plan ska placeras i exakt samma position (dvs. bordsskiva projicerat uppåt och ben neråt) när vi använder objektverktyget så räcker det att vi spara de aktiva komponenterna från planvyläget.

o Välj File > Libraries and Objects > Save Selection As > Object-kommandot.

o I kommande dialogruta skrivs objektets namn in. I nyare ArchiCAD-versioner sparas objektet under Embedded-mappen och för äldre versioner sparas objektet externt. Styr i detta fall till korrekt plats

139


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

(någonstans i mappen där andra kontorsspecifika objekt katalogiseras). ArchiCAD skapar nu ett GDL-objekt. Dessa har alltid filändelsen .gsm.

o Välj objektverktyget. Det nysparade objektet kommer per automatik att vara förhandsvalt. Placera ut det i plan, samma hantering som med andra ArchiCAD standardobjekt.

Spara-dialog för nyare versioner av ArchiCAD

Därefter kommer dialog nummer två där man kan ändra parameternamnen och sätta default-värden innan man slutligen sparar objektet. Detta möjliggör ändring av ytskikt, fyllnings- och linjetyp på det egna objektet precis som ändringar kan göras i standard ArchiCAD objekt. Spara-dialog för äldre versioner av ArchiCAD

Vill man ha ett likvärdigt bord men med annat material ändrar man material på arbetsbordets komponenter, ser till att alla komponenter sedan är aktiva och sparar om det som ett objekt men med ett nytt namn.

140


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Om det hade varit så att vi hade modellerat - utifrån en sidoprojicering i planvyläge – exempelvis en formpressad sits (typ Aaltos Paimiostol), med hjälp av väggverktygets bågformade alternativ, hade vi fått gå in i 3D-vyn och hitta stolens topprojicering och därefter gett kommandot för att spara komponenterna som ett objekt. ArchiCAD fixar nämligen själv till i skriptet så att det projiceringsläge som är aktivt vid sparande av ett objekt blir det läget som objektverktyget sedan placerar ut det i, i planvy. Så även om stolen modellerades i sidovy på plan valde vi att se den rakt uppifrån i 3D-vyn innan vi exporterade den som ett GDL-objekt – alltså kommer stolen att placeras med topprojicering i planvy, precis som den ska.

Aaltos Paimio Sidovymodellering i plan – väggverktyg

3D-vy av väggkomponenterna Korrekt inställning för att få topprojicering innan

sparande av objekt sker (med trådmodellvy vald för att kunna ha fler linjer att editera från i GDL-objektets 2D Symbol-fönster)

Givetvis kan kontoret även göra sina egna 2D-objekt: 3D-verktygen byts ut mot 2D-verktygen och den tilltänkta symbolen görs med hjälp av 2D-verktygen i planvy. Därefter aktiveras alla de 2D-element som ska ingå i 2D GDL-objektet och sparfunktionen hittas som tidigare under File > Libraries and Obejcts > Save Selection As….. Exempel på kontorsspecifika 2D-objekt kan vara egna ritstämplar, norrpilar, planvysymboler för specifika växter mm. Editering av planvysymboler för objekt beskrivs längre fram i kapitlet.

141


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.4.5 Kopior av existerande objekt och GUID-nummer Ibland behöver man göra en kopia av ett existerande objekt. Exempel på detta kan vara då man vill editera i objektets interna 2D-symbol, 2D- eller 3D-skript (se vidare i kapitlet). Som tidigare dokumenterats bör detta aldrig ske i originalet då de personliga ändringarna i objekten försvinner vid en Library Update (såvida det är ett ArchiCAD standardobjekt).

• Att kopiera existerande objekt kan antingen ske i datorns Desktop-läge (Copy/paste-kommandon med ett högerklick på objektet eller CTRL + Klicka - Dra på PC / Alt + Klicka -Dra på MAC) där kopiorna får samma namn och GUID-nummer som originalen plus ett texttillägg.

• Man kan även placera ett originalobjekt i någon av ArchiCADs modellvyer,

därefter aktivera det och välja Open Object-kommandot (under File > Libraries and Objects) för att därefter göra ett Save As-kommando när objektets huvudfönster är aktivt i arbetsvyn. Givetvis ger man då objektet ett nytt namn och sparar det på vald plats i kontorets mappstruktur. Varje gång man gör en Save As på ett objekt får detta objekt ett nytt unikt ID (sk. GUID). Detta är inget användaren ser men det hjälper ArchiCAD att differentiera likvärdiga objektgrupper, objekt eller objektnamngivelser i de aktiva biblioteksmapparna.

De unika ID-numren introducerades från och med ArchiCAD 8s bibliotek, innan dess kunde ArchiCAD byta ut ett originalobjekt mot ett annat med exakt samma namn – om inte det förstnämnda var inkluderat i det aktiva biblioteket. Med introduktionen av GUID-numren har kvalitetssäkringen av objekthanteringen kommit betydligt längre. Förenklat beskrivet kan man säga att de objekt som har fått editeringar/förändringar från en AC-version till en annan får tilldelat sig ett nytt GUID (eller åtminstone delar av GUID-numret) för att säkerställa användandet av projektfiler från en version till en annan.

Den enda gång man egentligen ser GUID-numret är om man har dubbletter av likvärdiga objekt inladdade i projektet, t ex både ArchiCAD 18s biblioteksmapp och en projektspecifik .pla-/.lcf-fil aktiv i bibliotekshanteraren – då visar ArchiCADs Library Loading Report-palett en lista av alla dubbletterna och dessas GUID-nummer.

142


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

En dubblettrapport är egentligen inget problem eller ens en felrapport utan representerar endast en lista över de objekt som finns laddade dubbelt upp. Dyker det däremot upp en rapport under Missing Library Parts-mappen är det dags att börja leta. Dessa objekt är redan utplacerade i projektet men är för stunden inte aktiva i bibliotekshanteringen.

6.4.6 Editera objekts 2D-symboler 2D-symbolerna blir inte alltid optimala för de egenhändigt modellerade/ritade och sparade GDL-objekten. Under följande sidor ska vi gå igenom hur man på ett enkelt sätt kan fixa till objektens symbol för att på så sätt representera objektet på ett tillfredställande sätt i planvyn. Det tidigare gjorda arbetsbordet kommer att fungera som referens för att beskriva proceduren. Samma förfarande används för att optimerar ett 2D-objekts symbol. Viktigt! Tänk på att symbolens origo (det svarta krysset) skall ligga oförändrat i 2D Symbol-fönstret, annars överensstämmer inte planvyns placering i förhållande till det 3-dimensionella objektet. Ändra ej heller planvyns totala yttermått eftersom de är tagna direkt från 3D-modellen.

• Aktivera det utplacerade objektet och välj kommandot Open Object (File > Libraries and Objects-menyn). Objektets huvuddialog kommer att visas (ev. tillsammans med underdialogerna 2D script och 3D script – dessa kan stängas)

143


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• Öppna arbetsfönstren för 2D Full View och för 2D Symbol – dessa kommer man åt genom att klicka på knappen direkt till höger om respektive huvudfunktion i vänstra kolumnen av objektets huvudfönster. 2D Full View innehåller för tillfället ArchiCADs automatiskt genererade vy av det gjorda objektet. Man kan inte editera i detta arbetsfönster utan vi behöver kopiera över 2D-elementen till 2D Symbols arbetsfönster, för att där editera precis som vi gjorde med patch-objekten. Gör enligt följande:

o I 2D Full View rita ut en Marquee-ram runt elementen och välja att kopiera allt (CTRL + C på PC, COM + C på MAC).

o Klicka på 2D Symbol-fönstret för att aktivera det och välj att klistra in de kopierade elementen (CTRL + V på PC, COM + V på MAC).

o Plocka bort alla onödiga linjer och eventuella skrafferingar (precis som man arbetar i övrigt i ArchiCAD). I exemplet vi har vill vi bara behålla bordsskivans ytterkonturer, dess skraffering och fästpunkterna i hörnen – allt annat ska bort. Vi väljer dessutom att lägga till två extra fästpunkter för lättare hantering av utplacering i planvy – en i centrum av bordsskivan och en centrerad i bakkant av arbetsskivan.

144


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

ArchiCAD-genererad 2D-symbol Editerad 2D-symbol

o Klicka därefter på 2D Script-knappen i huvudfönstrets vänstra kolumn.

Direkt till höger kommer det nu att finnas en massa text som vi ska be ArchiCAD att ignorera då programmet ska visa vårt arbetsbord i 2D-vy.

o Klicka med markören i skriptfönstret för att aktivera fönstret. Välj att aktivera all text i 2D-skriptet (CTRL + C på PC, COM + C på MAC). Klicka därefter på Utropstecken-knappen för att be ArchiCAD ignorera alla raderna i skriptet och i stället läsa planvyutseendet som vi tidigare optimerat i objektets 2D Symbol ritfönstret.

o Spara och stäng objektets huvudfönster. ArchiCAD ska nu ha ändrat utseendet på alla inplacerade arbetsbord i planvyn efter våra 2D-editeringar.

145


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

6.4.7 GDL-skriptning I denna BIM-guide kommer vi inte att fördjupa oss i det något mer avancerade GDL-skriptandet. Det finns mycket bra fördjupningsmaterial i ämnet både på internet och under ArchiCADs Help-meny i form av pdf-material. Enkelt beskrivet är GDL-skriptning baserat på skriptspråket Basic (eller en mycket förenklad form av C++). Med några enkla ”handgrepp” hade vi kunnat vidareutveckla vårt övningsobjekt Arbetsbord.gsm genom att lägga till användarvariabler (=inställningsparametrar i ArchiCAD-modellens vanliga dialogruta för objekt) för både 2D och 3D-hantering. Exempel på detta hade varit att lägga till variabler för att kunna justera 3D modellens bredd, djup och höjd, de olika delkomponenternas material och att få tillgång till ytterligare parametrar för 2D symbolhantering så som penn- och linjeinställningar direkt i objektverktygets dialogruta. För en djupare inblick i GDL-skriptning rekommenderar vi därför pdf-dokumentet GDL Reference Guide som ligger under huvudmenyn Help i ArchiCAD.

Se hemsidan för aktuell litteratur om GDL. Som avslutning på Bim-guidens kapitel om ArchiCAD bibliotek vill vi bara påminna användarna om något mycket viktigt: GLÖM EJ BACK-UP på biblioteken med jämna mellanrum! Detta gäller även kontorets egna objekt.

146


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7 Bilagor

7.1 ArchiCADs verktygslåda Nedan beskrivs ArchiCADs alla verktyg. Tutorialfilmerna visar hur de individuella verktygen används.

Markeringsverktyg

Dokumenteringsverktyg Markera (arrow) Måttsättning linjär (dimension) Välja område (marquee) Måttsättning vinkel (angle) Designverktyg Måttsättning radie (radial) Vägg (wall) Måttsättning plushöjd (level) Dörr (door) Sektion (section) Fönster (window) Elevation (elevation) Takfönster/lanternin (skylight) Text (text) Tak (roof) Littera (label) Shell Fyllning (fill) Morph Linje (line) Balk (beam) Cirkel/båge (arc/circle) Pelare (column) Polyline (polyline) Bjälklag (slab) Spline (spline) Trappa (stair) Interirörelevation (interior elevation) Mark (mesh) Ritningsimport (drawing) Curtain Wall Bildimport (figure) Zon (zone) Arbetsblad (worksheet) Objekt (object) Detaljverktyg (detail) Ljus (lamp) Revisionsverktyg (change) Fler verktyg Stomlinje (grid element) Väggslut (wall end) Hörnfönster (corner window) Hotspot (hotspot) Kamera (camera)

147


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Verktygsbeskrivningar

Markera (Arrow tool) Används för att markera saker i 2D och 3D. Om ett annat verktyg är valt kan man istället för att klicka på verktyget för arrow tool hålla ner shift så går pekaren över till arrow så länge shift hålls ner.

Område (Marquee) Används för att välja och avgränsa. t ex kan man dra ut en markering och välja/editera objekt inom/utanför markeringen.

Vägg (Wall tool) Används för väggar. Väggen kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt (composite structure). Väggen kan i ett vertikalsnitt vara rak, sidorna kan luta oberoende eller så kan väggen ha ett helt godtyckligt tvärsnitt (complex profile).

Dörr (Door tool) Används för alla typer av dörrar. Även nischer, öppningar, garageportar, karuselldörrar etc.

Fönster (Window tool) Används för alla typer av fönster samt fönsternischer och öppningar.

Takfönster (Skylight) Används för alla typer av takfönster och lanterniner. Takfönster är ett intelligent objekt liksom vanliga fönster och dörrar och känner av taket det placeras i map lutning o dyl.

Tak (Roof tool) Används till individuella takskivor eller kompletta tak bestående av flertal skivor. Takverktyget kan göra pulpet-, sadel- och mansardtak.

148


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Takskivan kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt (composite structure). Takets outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av offsetas mm.

Shell (Shell tool) Används till takelement som inte har utformningen eller riktningen av sedvanliga tak. Shellverktyget kan göra tak av bågforms- (och varianter av profilerade båg- eller trapetsformer), kupol- eller friformstyp (canvas-/segelform med alla ändpunkter på olika höjder). Takskivan kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt (composite structure). Takfönster kan placeras i dessa element.

Morph (Morph tool) Används för all typ av friformsmodellering och blir som ett konstruktionselement av bjälklagstyp. Varje individuell yta kan ha ett eget ytskikt eller omformas fritt med hjälp av extrude- eller revolve-kommandon. Morph polygonlinjer är synliga i 3D-vyerna. Verktyget kan med fördel användas till stadsplanering då det går att mängda volymerna, eller för att designa interiörer som receptionsdiskar mm. Placerade objekt, fönster och dörrar kan aktiveras och omvandlas till komplexa grupper av morphelement – för att därefter editeras och sparas om som nya objekt.

Balk (Beam tool) Balken kan i sitt tvärsnitt vara rektangulär eller ha ett helt godtyckligt tvärsnitt (complex profile).

Pelare (Column tool) Pelaren kan i sitt tvärsnitt vara rektangulär, cirkulär eller så kan pelaren ha ett helt godtyckligt tvärsnitt (complex profile).

Bjälklag (Slab tool) Bjälklagsverktyget används till alla bjälklag och generellt till diverse modellering av enkla former. Bjälklaget kan ha en fördefinierad konstruktion med alla skikt

149


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

(composite structure). Bjälklagets outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av offsettas etc.

Trappa (Stair tool) Trappverktyget har ett antal fördefinerade grundtyper av trappor som kan anpassas efter behov. För mer specifik geometri använder man en metod där man ritar trappans outline i plan med en fill och löpriktningen med linjer och markerar dessa och väljer ”Create Stair Using Selection” under menyn design.

Mark (Mesh tool) Markverktyget används för att bygga mark samt för dubbelkrökta ytor. Markens outline hanteras precis som en linje, dvs kan töjas, krökas, rundas av offsettas etc.

Curtain Wall (Curtain Wall) Curtain-wallverktyget används för att skapa system, dvs upprepade mönster av profiler och paneler. t ex kan curtain wall användas till kompletta fasadsystem, skärmväggar, undertak etc. Curtain Wall är ett utmärkt verktyg för skisser.

Zon (Zone tool) Zonverktyget används för att markera funktionsytor (BTA, BRA, NTA, BOA etc) i byggnader samt för areasammanställningar (tex Bofakta), mängdningar (yta fönster i en byggnad indelat per funktion, antal kontorsstolar och –bord per funktionsyta etc). Zonverktyget fungerar också bra i skisskeden i 3D.

Objekt (Object tool) Här finns alla typer av objekt: fast och lös inredning, stål-, trä- och betongkonstruktioner, fordon, människor, växter, 2D-symboler, basgeometrier mm.

Ljus (Lamp tool)

150


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Ljus i ArchiCAD är tre olika saker: -Armaturer med ljuskällor -Ljuskällor för egendesignade armaturer -Global belysning (himmel), interiörupplättning mm.

Måttsättning linjär (Dimension tool) Används till all måttsättning i 2D. Används som 3D måttsättning i 3D document.

Måttsättning vinkel (Angle dimension tool) Används till all måttsättning av vinklar.

Måttsättning radie (Radial dimension tool) Används till all måttsättning av kurvradier.

Måttsättning plushöjd (Level dimension tool) Används till all måttsättning av plushöjder på mark, bjälklag, tak etc.

Sektion (Section tool)

Sektionsverktyg som kan användas till alla typer av sektioner, elevation, fasader etc. Man ställer in djup på sektionen, bruten sektionslinje, grafik, skuggor, fyllningar mm.

Elevation (Elevation tool)

Fungerar som sektionsverktyget med undantaget att det inte går att göra snitt (noll djup) med elevationsverktyget. Att det är ett separat verktyg för elevation beror på att elevation oftast har egna inställningar som är skilda från sektion och det än logiskt att separera dem för översiktlighetens skull.

Text (Text tool) Textverktyget är mycket kompetent och har en mängd inställningar som annars bara återfinns i rena orbehandlingsprogram. ArchiCAD har intelligent autotext (metadata, ritningsdata, modelldata, systemdata etc). Prova Copy/paste med formaterad text från t ex Microsoft Word! (3D text finns som ett objekt i ArchiCAD)

151


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Littera (Label tool) Ett verktyg som möjliggör en kombination av fritext, hämtad info från objekt (parameterinformation) och ett grafiskt snitt med hänvisningspilar osv.

Fyllning (Fill tool)

Fyllningsverktyget är ett rent 2D-verktyg och används som komplettering till 3D elementens egna fyllningar samt till grafisk presentation. ArchiCAD har tonade radiella och linjära fyllningar samt transparens på fyllningarna.

Linje (Line tool)

Cirkel/Båge (Arc/circle tool)

Polyline (Polyline tool) Polyline är ihopkopplade sammanhängande linjeelement. Polylinen kan bestå av en eller fler linjer/bågar.

Spline (Spline tool)

En spline är en kontinuerlig sammansättning av kurvor som går genom speciella låsta punkter (inflexionspunkterna mellan kurvorna) men däremellan kan variera sin radie och utsträckning. Splineverktyget kan också användas för att rita sammanhängande linjer helt på frihand.

Interiörelevation (Interior elevation tool)

Interiörelevationsverktyget skapar automatiskt elevationer mot väggarna i det rum där markören placerar. Vanlig användning är kök- och badrumsuppställningar.

Ritning (drawing) Ritningsverktyget används när du ska lägga in och hantera ”ritningar” i projektet. Ritningar kan placeras antigen i modellvyer (utom 3D och listor) eller på layouter. ArchiCAD tar in ett flertal filformat som ritningar: dwg, dxf, dwf, pdf, plottfiler samt de flesta rena bildformaten. Med fördel används drawing för att lägga in 2D dwg i syfte att ha som underlag när man bygger upp projektet i 3D. Ritningarna ligger utanför projektfilen (de är länkade till projektfilen). Om den

152


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

externa filen som är inlänkad som drawing (tex en jpg-bild) tas bort så ligger fortfarande en kopia kvar.

Bildimport (figure) Verktyget för bildimport är dedikerat för att placera och manipulera bilder. Bilderna integreras med projektfilen. Bildens storlek och transparans kan justeras.

Arbetsblad (worksheet) Se separat bilaga om Worksheet.

Detaljverktyg (detail) Detaljverktyget används för att skapa detaljer. När man skapar en detalj så visas en markör i den aktuella vyn och en detaljritning skapas i project map. Detaljritningen kompletteras oftast med måttsättning och 2D grafik, filtreras för rätt utseende och sparas under view map.

Revisionsverktyg (Change tool) Möjliggör effektiv revisionshantering med tillgång till rev.moln, dokumentation i layouters ritstämplar mm. Ärenden (Issues) skapas och varje ärende kan ha individuella Ändringar (Changes ≈ revideringar).

Stomlinje (grid element) Stomlinjeverktyget används för att rita en eller flera stomlinjer/gridlinjer. Det finns ett verktyg för ett komplett stomlinje-/gridsystem under menyn design. Stomlinjer som läggs ut på plan kommer automatiskt upp även i elevation och sektion vilket sparar mycket arbete. Stomlinjerna kan även visas i 3D-vy.

Väggslut (wall end) Väggslut är speciella ändar på väggar. Det kan vara komplicerade kompositväggar som ska sluta på ett visst sätt med lager som vänder in. Det kan också vara sneda, spetsiga väggändar. Verktyget används sällan.

Hörnfönster (corner window) Hörnfönsterverktyget ger en automatik i placeringen av hörnfönster men är begränsat till den geometri fönstren kan ha. De vanliga fönstren har inställningar för posten så att i princip vilken typ av hörnfönster som helst kan skapas med dessa.

153


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Hotspot (hotspot)

Hotspot är en markör som man kan snäppa mot. Markören skrivs inte ut utan syftar som platshållare. t ex kan man i en ritstämpel lägga hotspots på ett bestämt avstånd från hörn i varje cell för att all text ska bli korrekt linjerad. Hotspots används också i complex profiles samt 2D-vyerna för GDL-objekten för att skapa snäppunkter.

Kamera (camera) Kameran kan användas för att skapa kameralägen och ett flertal olika VR-vyer (Virtual Reality) som fly-through (genomflygningar), quicktime-VR, panorama-VR mm.

154


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.2 Markörens olika utseenden Följande avsnitt beskriver olika utseenden på markören. Utseendet varierar beroende på placering och situation. ArchiCAD-markören har utseende enligt bilderna nedan när man ritar eller editerar existerande element. Markörformerna representerade gäller för alla ArchiCAD-verktyg utom för Pilverktyget.

Crosshair (hårkors) på ett tomt utrymme i modellen.

Heavy Checkmark (fet bock) på en referensnod/-linje för en vägg eller en balks nod vid referensaxeln.

Light Checkmark (normal bock) på alla andra noder eller fästpunkter på alla element.

Heavy Mercedes (fet mercedesmarkör) på väggens referenslinje eller en balkens referensaxel.

Light Mercedes (normal mercedesmarkör) på alla andra kanter på alla element.

Intersection (skärningspunkt) vid en skärningspunkt mellan elements kanter eller vid skärningspunkt mellan 2D-linjer.

155


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

När man klickar i arbetsvyn för att börja rita ett element som kräver definiering av mer än ett klick (fortsatt vägg eller fortsatt linje t ex), förändras markören till en tom penna. Denna penna ändrar sedan utseende beroende på om det uppstår ett möte med andra element. Följande utseenden finns för pennmarkören:

Empty pencil (tom penna) på en tom arbetsyta eller över element utan fästpunkt eller kant just där.

Striped pencil with black top (randig penna med svart topp) vid väggs referenslinje eller balks referensaxel.

Striped pencil (randig penna) på alla andra kanter.

Filled pencil (solid penna) på en väggs referensnod vid referenslinje eller en balks nod vid referensaxeln.

Filled pencil with white top top (solid penna med vit topp) på alla andra noder eller fästpunkter.

Pencil point with intersection (pennspets med skärningspunktssymbol) vid en skärningspunkt med kant.

Pencil point with perpendicular sign (pennspets med vinkelrät symbol) vid en vinkelrät skärningspunkt med kant.

Pencil point with tangent sign (pennspets med tangeringssymbol) vid en tangerande kant.

156


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

157


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Vid användande av Arrow tool (Pilverktyg), är följande markörer aktiva:

Arrow (pil) på ett tomt område i arbetsfönstret.

Quick Selection (Magnet) (pilspets med magnet) är synlig så fort markören rör sig över snabbvalselement (ytor så som tak, bjälklag, skrafferingar etc.).

Arrow with Heavy Checkmark (pilspets med fet bock) snäpper till noder på väggars referenslinjer och balkars noder vid referensaxlar.

Arrow with Light Checkmark (pilspets med normal bock) snäpper till alla andra fästpunkter och noder (utöver de referensrelaterade beskrivna ovan).

Arrow with Heavy Mercedes (pilspets med fet mercedes) snäpper till väggars referenslinjer och balkars referensaxlar.

Arrow with Light Mercedes (pilspets med normal mercedes) snäpper till alla kanter (utöver de referensrelaterade beskrivna ovan).

Arrow with Intersection (pilspets med skärningspunktssymbol) snäpper till en kantskärningspunkt.

Arrow with Perpendicular sign (pilspets med vinkelrät symbol) snäpper vinkelrätt till en kant eller båge när man flyttar element.

Arrow with Tangent sign (pilspets med tangeringssymbol) snäpper tangentiellt till en båge när man flyttar element.

Vissa markörutseende visar sig endast vid speciella situationer: • Cloud (moln) indikerar tomt område ovanför horisontnivån i perspektivlägen. • Magic Wand (trollspö) används för att kalkera konturer av redan existerande element för att

skapa nya element med aktivt verktyg. Trollspöt har tre olika former för att identifiera

noder kanter tomma ytor (inkludera ytor). • Scissors (sax) trimmar element (håll nere Ctrl-/Cmd-tangenten medan du klickar på ett element,

en kant eller linje).

Den svarta saxen syns vid tangering av elements kanter, medan den vita saxen indikerar tomt område.

• Eyeball (öga) definierar riktningen av takets lutning, sidan som ska förbli aktiv vid delning av element, djupet på begränsade sektioner och orientering av dörrar och fönster. Ögat används också för att ange positionen av bågformade väggar och curtain walls som är placerade med tangentiell metod, när mer än en placeringsriktning är möjlig.

• Double Eyeball (dubbelöga) lokaliserar positionen av hörnmetodsplacerade fönster och dörrar (till skillnad från centrumplacerad metod).

• Sun (sol) dyker upp vid ritande av en curtain wall för att definiera utsidan på elementet.

• Eyedropper (pipetten) används för att hämta upp parametrar (egenskaper) från ett annat element (likvärdigt element) som en del av ”Parameter Transfer shortcut”.

158


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

• Syringe (sprutan) används för att tilldela inställda/upphämtade parametrar (egenskaper) från ett element till ett annat element (likvärdigt element) som en del av ”Parameter Transfer shortcut”.

• Plus (plus) är synlig vid kommandona drag, rotera och spegla i samband med att kopieringskommandot aktiverats.

• Double-Plus (dubbelplus) dyker upp i samband med att kommandona drag eller rotera multipla kopior aktiveras (drag eller rotate multiple copies).

• Fill Handle (skrafferingsshandtag) talar om att användaren måste dra en vektorlinje som anger orienteringsriktningen på skrafferingsmönstret.

• Hammer (hammare) anger placering av måttkedjan (plussymbolens placering blir måttkedjans placering), placering av vinkelformade mått, elevationsmåttets uppställning, zonstämplars placering och skrafferingsområden att fylla; hammarsymbolen dyker också upp vid sista klicket som sammansluter en polygonform.

• Trident (treudd) flyttar Marquee area (markeringsramens innehåll) eller Clipboard-innehåll (internminnets innehåll efter kopieringskommandot) efter ett ”klista in”-kommando.

Under en måttsättning: •

Magnet plus dimension-line icon: (magnet och måttkedjelinje) I ett 3D-dokument, efter det att man angivit vilka punkter som ska måttsättas, möjliggör denna markör val av plan (riktning) innan utplacering av måttkedjan.

• Mercedes plus parallel dimension icon: (mercedes och parallellsymbol) Vid en linjär måttsättning där denna metod (”Any Direction”) är aktiverad kan man klicka på en kant eller linje för att få måttkedjan parallell med referenselementet.

159


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.3 Lager och lagerkombinationer i ArchiCAD Figuren nedan visar hur lagerinställningarna ser ut i ArchiCAD.

Fönstret är indelat i två delar, lagerkombinationer till vänster och lager till höger. Lager De olika fälten i lagerlistan har följande betydelse (vänster till höger).

Lås/lås upp, se/göm, solid/wireframe, lagerprioritet, namn samt extension. Lås/lås upp lager används för att förhindra oavsiktlig förändring av lagrets innehåll. Se/göm visar eller gömmer det som finns på det aktuella lagret. Solid/wireframe innebär att om lagret är markerat som wireframe så visas alla 3D-element som tillhör det lagret som wireframe i 3D. Det är mycket användbart t ex vid kontorslandskap där man kan sätta innerväggar/avgränsare till wireframe och ändå se var väggar och öppningar finns. I bilden ovan visas t ex lagret ”A-01SB---…” med wireframe. Lagerprioritet (layer intersection) är ett annat sätt att använda lager. Korsande/mötande element (vägg, balk eller pelare) som tillhör lager med samma prioritet kommer att ”läka” ihop om de är korrekt modellerade. Element i lager som inte har samma prioritet läks inte ihop. I bilden ovan har innerväggslagret prioritet 2 och väggar ritade i det lagret kommer inte att läka ihop med ytterväggarna som har prioritet 1. OBS! Element som tillhör lager med samma prioritet kommer att läka ihop även om ett av lagren är gömt. Detta kan resultera i

160


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

”saknade” linjer på ritningen. Läs avsnittet om prioritet på element för att lära dig mer detaljerade alternativ. Extension är ett tillägg till lagernamnet som kan användas som filterfunktion om man har många lager. Markera det lager som har den extension du önskar t ex ”Riv” och klicka sedan på ”Filter by extension” så listas bara de lager som har extension ”Riv” i lagerlistan.

Lagerkombinationer Lagerkombinationsdelen innehåller bara två fält; namnet samt ett fält som visar hur ett i lagerlistan markerat lager är inställt för respektive lagerkombination. Det finns knappar för ny, uppdatera och ta bort lagerkombination. Du markerar helt enkelt ett lager och kan sen direkt justera hur det ska vara inställt i olika lagerkombinationer. För snabb och säker projektering rekommenderas att du arbetar med lagerkombinationer. Om du går i lagerlistan och gör en förändring i ett eller flera av lagren och trycker OK utan att uppdatera lagerkombinationen så blir lagerkombinationen ”custom”. Det innebär att du inte har kontroll på hur lagren är inställda. Att arbeta konsekvent med lagerkombinationer är en av de viktigaste faktorerna för en snabb projektering som dessutom är mindre felbenägen. Övrigt om lager *Quick Layers palett. En mycket användbar palett som ger möjlighet att enkelt ändra lagerstatus på flera lager samtidigt. Det finns också en ångrafunktion för lagervisning som är mycket användbar. Quick layers palett återfinns under Windows->Palettes.

*Det första lagret ArchiCAD Layer kan aldrig tas bort, gömmas eller låsas. ArchiCAD layer samlar alla element som har tappat sin lagerdefinition. *Ett enkelt sätt att tända/släcka/låsa element är att högerklicka på dem och välja Layers-> från popupmenyn. Quick Layers är dock att rekommendera i och med att den har ångrafunktion.

161


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.4 Kortkommandon (shortcuts) Kortkommandon hittar du under Options > Work Environment > Keyboard Shortcuts. Du kan skapa egna kortkommandon och dessutom skriva ut en lista över alla kortkommandon som är standard i ArchiCAD genom att klicka på knappen ”Show Shortcut List in Browser” nere till höger i fig. nedan. Vissa av kortkommandona (vilket framgår av listan) är ”non-customizable” vilket innebär att de inte kan ändras.

162


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.5 Teamwork i ArchiCAD Teamwork innebär att flera projektörer kan arbeta samtidigt i samma modell i ArchiCAD. Under årens lopp har Teamwork-funktionen utvecklats. Bland annat har Teamwork”motorn” uppgraderats till Teamwork 2 från och med AC 18, med nytt gränssnitt för inställnings-dialogerna. Grundfunktionen är dock densamma;

- det finns en BIM-server på kontoret där de delade projekten är samlade, beroende på ArchiCAD-version partitioneras BIM-servrar på serverdatorn enligt följande: AC version 13 - 17 eller AC version 18.

- medarbetarna kan logga på ett (eller flera projekt) som ligger på BIM-servern och arbeta i den delade filen. Vid en spara (Send and Receive-kommando i TW) skickas och hämtas information mellan arbetsstationen och BIM-servern.

- det finns olika arbetsroller i ett teamwork som begränsar eller ger åtkomst till olika funktioner när man arbetar i ett TW-projekt.

Äldre teamwork-projekt har fysiska, synliga, filer medan den nya teamwork”motorn” inte synliggör de fysiska filerna av de delade projekten på samma sätt. Informationen på följande sidor med tillhörande bilder är en mix av äldre versioner av ACs teamwork och nyare versioners teamwork. Följande länkar har information om hur man sätter upp en BIM-server, ställer in arbetsrollerna och kör igång ett teamwork-projekt: http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/next-generation-teamwork/ http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/bimcloud-and-bim-server/bim-server/

Underlaget för ett Teamwork-projekt är ett vanligt solo-projekt som delas ut till flera användare som kan ha olika behörighet. Man öppnar inte ett Teamwork-projekt utan man gör en Sign In och reserverar det område man vill arbeta med, ett s.k. Workspace. Nedan beskrivs hur man skapar ett Teamwork projekt, hur man bestämmer behörighet samt hur man reserverar Workspace och hanterar sign in/sign out.

163


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.5.1 Roller i Teamwork Det finns fem möjliga roller för den som arbetar i Teamwork AC 13 - 17: -Administrator -Team Leader -Teammate -Mark-up -View only De två första rollerna måste definieras i förväg av den personen som delar ut projektet till Teamwork. Administrator är den person som koordinerar teamet och först delar ut projektet. Det är administratorns ansvar att: * Tillåta att Teammate signar in. * Koppla bort Teammate * Ändra Teammates lösenord Administratorn arbetar alltså inte i själva projektet utan sköter administrationen kring teamwork-inställningarna. Team Leader ansvarar för globala inställningar i modellen. T ex har Team Leader (till skillnad mot Teammate) rättighet att ändra eller ta bort attribut (lager, linjer, fyllningar etc), modifiera lager, lagerkombinationer, pennor, pen-sets, fyllningar, layouter etc. Teammate kan inte ändra dessa utan endast skapa nya attribut och det är viktigt att alla vet hur detta fungerar och att alla känner till projektets struktur för att minimera de tillfällen då Team Leader måste gå in för att göra förändringar. Endast en (1) Team Leader kan vara inloggad åt gången. När förändringar måste göras i attributen mm måste alla andra vara utloggade innan Team Leader loggar in och gör förändringarna. Ha dock för vana att inte arbeta i själva modellen som Team Leader. I ArchiCAD 18 är upplägget något annorlunda, dels är gränssnittet webbaserat och default-rollerna kan byggas på efter hand som kontoret har behov av fler roller med fler eller färre restriktioner applicerade på rollerna. Följande fyra roller finns som default i AC 18s TW, och de har alla snarlika restriktioner per roll som är beskrivet i stycket ovan:

-Lead Architect -Architect -Draftsman -Viewer Teammate/Draftsman är din normala roll när du projekterar! VIKTIGT!!!

164


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.5.2 Skapa ett Teamwork-projekt Välj Teamwork > Share This Project (t.o.m AC 17) eller Teamwork > Project > Share (fr.o.m AC 18) enligt de två figurerna nedan.

Följande gäller för setup av Teamwork ArchiCAD 13 – 17: Bestäm Key Passwords genom att klicka på ”Set Key Passwords” i fig nedan.

Du får nu upp ett fönster där du skriver in namn och lösenord för Administrator och lösenord för Team Leader enligt fig. nedan.

(du blir ombedd att skriva in lösen två gånger för säkerhets skull)

165


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Nu kan du välja Open Access eller Registrered Members Only. I normalfallet ska du använda Open Access vilket gör att vem som helst kan komma åt och arbeta i Teamwork-projektet. Om du väljer Registered Members Only skriver du in namn på de personer som får arbeta i modellen och bestämmer deras lösen. Backup Options behöver ingen justering i normalfallet. Klicka på Share och du får upp ett fönster enligt fig. nedan där du konfirmerar med admins lösenord. Klicka på OK och spara-dialogen kommer upp. Teamwork-projektet får filändelsen .plp.

Projektet har nu sparats som ett Teamwork-projekt och det vanliga (se nästa del – Arbeta i Teamwork-projekt) inloggningsfönstret öppnas. Du behöver inte signa in nu utan kan avbryta (Cancel) och avsluta ArchiCAD. Följande dialog visar setup av Teamwork för ArchiCAD 18: I AC 18 ställer administratorn in uppgifterna i webbgränssnittet, exempelvis vid installation av BIM-servern, eller tilldelar roller till användare, bygger på rollers restriktioner mm efterhand som TW-projekten ökar i antal.

166


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Användarna som är kopplade till AC 18s TW kan tilldelas projekteringsroller och rättigheter till att ändra på BIM-servern eller i projektetfilernas attribut genom så kallade projekt- eller serveradministratörsroller.

Arbetsroller bild nedan Managementroller bild nedan

167


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.5.3 Arbeta i Teamwork-projekt ArchiCAD 13 – 17 Du signar in i ett Teamwork-projekt (loggar in) genom Teamwork > Sign In. När du ska arbeta i modellen väljer du att logga in som Teammate och ange ditt namn i fältet för ”Name” i fig till höger. Klicka sedan på ”Next” för att börja reservera de vyer (Workspace) av projektet du ska arbeta med.

Du reserverar vyer i sex olika steg varav det första som gäller våningar och lager visas i fig. närmast till höger. Markera den/de vyer du ska arbeta med och kom ihåg att de är låsta för andra (det går dock att ändra sitt Workspace). I tur och ordning reserverar du:

1. Våningar och lager 2. Sektioner och elevationer 3. Interiörelevationer och

animeringar/VR 4. Detaljer och Worksheets 5. 3D Documents 6. Layouter

Till sist får du en överblick över vad du har reserverat i ditt Workspace och kan klicka på Sign In (fig. längst till höger).

Om du inte har signat in tidigare får du en varning att du är ”ny” i Teamwork. Klicka OK. Nu du har signat in och reserverat ditt arbetsområde ska du direkt klicka på spara för att spara en lokal kopia (.plc) av projektet. Det är denna du kommer att jobba i så länge du är inloggad.

168


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

För att skicka iväg förändringar till huvudmodellen gör du en Send&Recieve som ligger under Teamwork-menyn. När du är klar med ditt arbete för dagen, gör Send&Recieve och logga sedan ut (Sign Out) och stäng ner den lokala kopian (plc-filen) som i och med det inte längre har någon kontakt med .plp-filen och kan raderas. Utloggningen frigör allt du har låst i ditt Workspace så att andra kan gå in och arbeta på de delarna. Sign Out finns under Teamwork-menyn. Det är mycket viktigt att komma ihåg att utloggningen gör att .plc-filen tappar kontakten med .plp-filen och den går inte att återskapa. När du kommer till jobbet nästa dag signar du in som vanligt, reserverar Workspace, sparar .plc-filen, projekterar, gör send&receive, loggar ut etc. Det kan vara smart att spara .plc-filen med t ex dagens datum. Om du av misstag signar ut utan att ha gjort Send&Receive får du starta två ArchiCAD och kopiera från den ”döda” .plc-filen för att därefter klistra in i den aktiva .plc-filen. Observera att du är inloggad (och låser delar av modellen) så länge du inte har loggat ut din .plc-fil! Team Leader kan dock gå in och logga ut Teammates som har glömt att logga ut. När du gör en Send&Receive kan du skicka med kommentarer som medprojektörerna kan ta del av. Ändring av ditt Workspace Under Teamwork-menyn väljer du Change My Workspace. Dialogen är identisk med vanliga inloggningsproceduren. ArchiCAD 18 Du signar in i ett Teamwork-projekt (loggar in) via Teamwork > Project > Open/Join Teamwork Project. Gå längst upp till höger i dialogrutan som visas och välj anlutningsmetod i pop-nerrutan om det inte går per automatik. Fyll i ditt användarnamn och lösen.

169


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Plocka fram Teamwork Palette via huvudmenyn Teamwork eller via huvudmenyn Window > Palettes > Teamwork Palette. Du reserverar vyer eller grupper av element via pilen till höger om knappen Reserve i Teamwork-paletten eller genom att aktivera redan ritade element i modelläget och därefter välja Reserve Selected Elements. Element ritade av dig förblir i din reservationsgrupp tills du aktiv gör ett Relese-kommando på dem. Glöm inte göra en Send & Receive innan. Teamwork-paletten möjliggör även filtrerings av dina/andras reserverade element och under sista fliken i paletten finns möjlighet att skapa och skicka interna meddelanden inom teamworkprojektgruppen. Gör en Send & Receive och eventuellt en Release innan du går hem för dag. I den nyare teamwork-konstellationen finns det även möjlighet att ta med sig teamwork-projektet på resande fot och sedan säkert infoga ändringar gjorda under resan i ordinarie TW-projektet igen med hjälp av Traveling Pack-kommandona.

170


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.5.4 Gå in som Team Leader/Lead Architect när andra jobbar i modellen ArchiCAD 13 – 17 För att göra ändringar i filens inställningar (attribut, layouter mm) måste man logga in som Team leader. När man behöver signa in med rättigheter för Team Leader skall alla som är inloggade logga ut för att vara säker på att inget oförutsett sker med filen. Logga sedan in som Team Leader med ”Exclusive Access to Shared Project” (se fig till höger), gör dina förändringar, gör en Send&Recieve och logga sen ut. Nu kan Teammates logga in igen och fortsätta jobba. I och med att projektet är utdelat med Open Access behöver du inte ange ett personligt lösen utan endast Team Leaders lösen som du bestämt innan.

ArchiCAD 18 För att göra ändringar i filens inställningar (attribut, layouter mm) måste man ha en Lead Architect-roll. För att säkerställa att ingen av medarbetarna råkar ha vyer eller element reserverade som omöjliggör en förändring i filens attribut är det alltid bäst att förändringen görs när alla medarbetarna gjort en Send & Receive och en Relese av alla reserverade vyer och/eller element.

171


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.6 Ledning/CAD/BIM-ansvarig Utöver en mycket god kunskap om verktyget ArchiCAD och installation och underhåll av programmet samt hårdvara har CAD/BIM-ansvarig en mycket viktig roll som intern problemlösare och utbildare. CAD- och BIM-ansvarig kan vara samma eller olika personer. När mer och mer fokus koncentreras på BIM blir det automatiskt mycket viktigt att ha en god kompetens om vad BIM är och hur det egna företaget kan använda BIM i sin verksamhet. En driven BIM-koordinator är en av de viktigaste personerna hos en arkitekt eller konstruktör och bör ha status och mandat därefter. Ett tips som är lika enkelt att realisera som det är viktigt är att ha kontinuerliga möten på kontoret för att gå igenom verktyg, metodik, nya objekt etc. ArchiCAD är intuitivt och trevligt att jobba med men programmets bredd innebär att en strategi för att kontinuerligt utveckla personalen i deras viktigaste verktyg är ett viktigt konkurrensmedel. Ledningen ska vara införstådd i detta och se till att kompetens- och metodikutveckling blir en del av det dagliga arbetet och dessutom ge CAD/BIM-ansvarige mandat till att genomföra detta. När ett företag börjar med BIM så är ledningens medverkande en förutsättning. BIM innebär inte traditionell CAD-samordning eller att hålla virus borta från nätverket. BIM är en central fråga och innebär förändringar av det normala arbetssättet. Ledningen måste ha tillräcklig kunskap om BIM och hur det påverkar och förändrar deras processer och vilka förväntningar de ska ställa på BIM. Kunskap är avgörande för att på ett framgångsrikt sätt använda de stora fördelar som BIM faktiskt kan medföra.

172


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.7 Autosave/backup i ArchiCAD Gäller för version 10 och framåt.

Inställningar för hur ArchiCAD autosparar och gör backupfiler hittar du i fönstret för Work Environment som du kommer åt under menyn Options > Work Environment. Backupfilen (.bpn) Varje gång du klickar på sparaknappen i ArchiCAD så sparas en .bpn-fil förutsatt att du har ”Make Backup Copy” ikryssad enligt fig ovan. Med andra ord så är .bpn-filen föregående .pln fil och har inget att göra med autosparningen. (detta motsvarar .bak-filen i AutoCAD) Autospara Funktionen Autosave sparar kontinuerligt till en fil som heter @ArchiCAD.Temp. Filen ligger i den mapp som är angiven i ”Location” enlig fig. Filen @ ArchiCAD.Temp existerar så länge ArchiCAD är öppet och autosave har kunnat spara ( om du har inställningar enligt ovan och gjort 8 steg (saker) i ArchiCAD så har inget autosparats). När ArchiCAD avslutas korrekt så raderas filen automatiskt. Om ArchiCAD däremot kraschar så ligger filen kvar och ArchiCAD letar efter den vid omstart. När ArchiCAD hittar filen så kommer ett fönster upp ”ArchiCAD Project Recovery” som frågar om du vill öppna eller radera filen.

173


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Öppna alltid filen! Det är din enda chans att återskapa den försvunna datan. Om du inte öppnar filen så är all autosparad data borta för gott. Även om du inte tror att du behöver återskapa data så kan du öppna filen och ta ditt beslut då. Hur du kan göra för att minimera risken för tappad information vid en krasch: Klicka på sparaknappen då och då! Om du inte gör det så kan det bli knappt med ramminne och ArchiCAD hinner inte spara ner filen när det kraschar. Undvik att jobba i .bpn-fil. Om du behöver använda en .bpn-fil, öppna den och spara den direkt som en .pln.

174


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.8 Byte av version och migrering av projekt

7.8.1 Olika alternativ vid ny version *Vad ska man göra när en ny ArchiCAD-version kommer i brevlådan? *Kan och bör man byta version mitt i ett projekt? *Hur flyttar man över ett projekt till en ny version (migrering)? *Hur hanteras biblioteken? *Hur hanteras favoriterna? Det finns inga exakta eller självklara svar på frågorna ovan men generellt ska man uppgradera till ny version eftersom det oftast finns nyheter som ökar din produktivitet och ger dig nya möjligheter i varje ny version. Det går alltid bra att installera den nya versionen även om man inte har för avsikt att använda den direkt. Det är också en god idé att så fort man hinner gå på nyhetskurserna för att få en bild av vad den nya versionen kan ge dig i ditt företag. Generella riktlinjer när ny version kommer: Mellan två projekt – uppgradera till ny version. Mitt i ett projekt (soloprojekt eller Teamwork)

• Om projektet är nyligen påbörjat eller om det inte är så komplext (std. ArchiCAD-verktyg och –metoder har använts; ej specifika sk. tilläggsprogram så som timmerkonstruktioner etc) – flytta över projektet (migrera) till ny version.

• Är projektet av komplext slag eller i sitt slutskede, så är det bättre att slutföra projektet i nuvarande version.

Nytt projekt Ny version rekommenderas. Gamla projekt Uppgradera till ny version men se till att ditt gamla projekt går att öppna i den senaste versionen innan du avinstallerar den äldre AC-versionen. Nedan visas en tabell som visar kompatibilitet mellan olika versioner: ArchiCAD 18 läser AC 8.1-18-filer sparar AC 17-18-filer ArchiCAD 17 läser AC 8.1-17-filer sparar AC 16-17-filer ArchiCAD 16 läser AC 8.1-16-filer sparar AC 15-16-filer ArchiCAD 15 läser AC 8.1-15-filer sparar AC 14-15-filer ArchiCAD 14 läser AC 8.1-14-filer sparar AC 13-14-filer ArchiCAD 13 läser AC 8.1-13-filer sparar AC 12-13-filer

175


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

ArchiCAD 12 läser AC 8.1-12-filer sparar AC 11-12-filer ArchiCAD 11 läser AC 8.0-11-filer sparar AC 10-11-filer ArchiCAD 10 läser AC 6.5-10-filer sparar AC 9-10-filer (ej MacIntel-versionen*) ArchiCAD 9 läser AC 5.0-9.0 filer sparar AC 6.0-9.0 filer ArchiCAD 8.1 läser AC 5.0-8.1-filer sparar AC 6-8.1-filer ArchiCAD 8.0 läser AC 5.0-8.0-filer sparar AC 6-8.0-filer ArchiCAD 7.0 läser AC 4.1-7.0-filer sparar AC 5.0-7.0-filer ArchiCAD 6.5 läser AC 4.1-6.5-filer sparar AC 5.0-6.5-filer ArchiCAD 6.0 läser AC 4.1-6.0-filer sparar AC 5.0-6.0-filer ArchiCAD 9 läser och sparar filer från versioner ca 10 år bakåt varför det är viktig att ha ett ex. kvar av denna version på kontoret om man hanterar äldre filer. Om man vill ta ett projekt från t ex ArchiCAD 6 till ArchiCAD 12 så går migreringen via ArchiCAD 9. *Eftersom ArchiCAD 10 är den första versionen för MacIntel plattformen kan denna inte spara till äldre AC-versioner. Mer information om uppgraderingar och nya funktioner per version finns att hämta på: http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/archicad-versions/ På Grapisofts interantionella hemsida går det att ladda ner förenklade versioner av ArchiCAD gratis. Dessa kallas File Converters och gör det möjligt att öppna äldre versioner av ArchiCAD-filer, spara dem och därefter öppna upp dem i nyare versioner av ArchiCAD. Gå in på graphisoft.com > Help Center och sök på ArchiCAD File Converters eller använd följande länk: http://helpcenter.graphisoft.com/technotes/setup/compatibility-with-legacy-versions/converting-old-archicad-files/

7.8.2 Migrering av projekt från AC10 - AC17 till AC 18 1. Öppna originalfilen i den version den är skapad i och kontrollera så att inga biblioteksdelar saknas (GDL-objekt). 2. Spara därefter som .pla-fil (archive) efter att Options-knappens alternativ (i Save As-dialogen) ställts in efter behov - om inga egna sk. Properties eller texturer gjorts ska endast alternativet för Compress file vara aktivt då filstorleken blir minsta möjliga i detta fall. Filen inkluderar då endast de objekt som använts i modellen. OBS: Om versionen är från AC 12 behöver man inte spara .pla-fil utan det räcker i stället med att ladda in det sk. Undermappsbiblioteket som ligger under AC 18s programmapp. Är versionen från 10 eller 11 behöver man manuellt ladda in AC 10 el. 11 undermappsbibliotek (se kap. 6.1.3). 3. Öppna den sparade .pla-filen i den nya AC-versionen och gör direkt en ”Save As” och spara en kopia med nytt namn. Du kan spara med samma namn men då skrivs originalfilen över. Ett alternativ är döpa om originalfilen till _old innan du öppnar den i nya versionen. På dessa sätt har du originalfilen intakt. Ladda därefter in den tidigare sparade .pla-filen och den

176


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

nya versionens standardbibliotek via File > Library Manager. Detta är en enkel och bra metod för att säkerställa att alla objekt finns med vid migrering. 4. Kontrollera att vyer och dokument i den migrerade filen är korrekta och om så är fallet så är migreringen färdig!

7.8.3 Migrering av projekt från AC8, AC9 till AC 18

Från och med ArchiCAD 10 är layouterna/dokumentationen inkluderade i själva ArchiCAD-programmet. Dessa kontrollerades i tidigare versioner av ett tilläggsprogram som hette Plotmaker. En utförlig beskrivning om migration från äldre ArchiCAD (med separata modell- och layoutfiler) till ArchiCAD 10 - 12 (där både modell och dokument ligger i samma fil) kan hämtas på följande länk: http://helpcenter.graphisoft.com/guides/archicad-18-int-reference-guide/migration-guide-for-archicad-18/

Vid migration från AC 8 -9 behöver man göra en extra operation jämfört med migreringen från AC10 eller nyare. Skillnaden här är att AC8 och AC9 har layouterna och publiceringsinställningarna i en separat fil och nedan beskrivs hur du lyfter in dem i din projektfil.

1. Migrera projektet precis som för AC10 eller nyare. 2. Öppna den nyligen migrerade filen. Öppna därefter den äldre AC-filens layoutbok (.lbk) med hjälp av File > Open. I dialogrutan som öppnas välj att öppna filen utan att stänga ner modellen med hjälp av alternativet ”Launch a new instance of ArchiCAD” (se till att filformatet .lbk är aktivt). Spara den importerade layoutboken som en vanlig AC-fil (.pln-fil). Du ska nu ha två AC-filer aktiva; en med modellen och en med modellens layoutbok. 3. Aktivera modellfilen och öppna upp Navigatorpalettens Show Organizer-läge*. I vänstra kolumnen aktiverar du layoutboken plus att Navigator-inställningen för denna kolumn ska vara satt till Layout-läge. Även i den högra kolumnen ska layout-läget vara aktivt. Klicka Importera Layouter från vänstra kolumnen till den högra för att sammanföra modellen och dess dokumentation i en och samma fil. 4. Spara modellfilen. Layoutfilen, som sparats tidigare, kan nu kastas. 5. Kontrollera layouterna och publiceringen. Om allt är korrekt så är migreringen är färdig! * Tryck på första knappen i övre fältet i Navigatorn för att komma åt Show Organizer, se fig nedan.

177


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.9 Tidiga skeden - volymstudier För att göra tidiga skisser för studier av ytor, siktlinjer, skuggstudier, proportioner etc kan man använda i princip vilket av 3D-verktygen man vill. Morph- eller zonverktyget är speciellt lämpat för detta eftersom det är enkelt att forma i 3D samtidigt som det hela tiden har yta, omkrets och volym enkelt tillgängligt för utplacering på plan eller i lista. Med Morph-verktyget är det dessutom möjligt att få ut mängdningslistor som ger areor och volymer.

178


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

För att snabbt få upp fasaderna på byggnaderna kan man använda bilder som fasadmaterial och på så sätt ofta få en tillräckligt bra presentation. Tekniken att mappa foton på ytor är vanlig inom spelindustrin där illustratörer skapar fasader och ytskikt i t ex photoshop. Curtain Wall-verktyget som introducerades i ArchiCAD 12 ger möjlighet att mycket snabbt bygga glas-/skivfasader. Curtain Wall är ett mycket bra verktyg både för tidiga skisser och för detaljprojektering. Det finns ett flertal färdiga ”stadsbyggnadshus” i ArchiCAD som är avsedda för tidiga skeden. Husobjekten har inställningar som takfot, takvinkel, material mm. Husen placeras bäst ut med gravitation mot mark eller bjälklag.

I tidiga skeden kan det vara aktuellt att inte göra realistiska fotorenderingar utan istället presentera projektet på ett mer schematiskt sätt. Det finns t ex en skissrenderare (sketch render) som efterliknar olika typer av pennor (blyerts, akvarell, pensel etc).

7.10 Plug-ins Se hemsidan för plug-ins som ökar din produktivitet och ger dig utökade projekterings- och modelleringsmöjligheter.

7.11 Hårdvarurekommendationer Se hemsidan för aktuella systemkrav.

179


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.12 ArchiCAD på hårddisken – viktiga filer På en Windowsdator installeras ArchiCAD under: C:/Program > Graphisoft > Graphisoft XX På en Macintoshdator installeras ArchiCAD under: Macintosh HD > Program > Graphisoft > Graphisoft XX Innehållet i dessa mappar ska du inte ändra. Filer ska inte heller sparas under dessa mappar. Undantag är då Graphisoft uttryckligen säger att t ex uppdateringar ska installeras under ArchiCAD programmapp. I figuren till höger ser du en med mappstruktur med AC9-AC12 installerat. Under mappen Defaults finns några viktiga filer. ArchiCAD mallar (.tpl-filerna). Dwg-translators (.Xml-filerna) samt de viktiga templatefilerna (.dwg) som används tillsammans med motsvarande translator för att exporten av dwg-filer enligt bylayer ska bli korrekt. (mer om dwg finns i ArchiCAD Dwg-Guide)

180


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

Figuren till höger visar mappstrukturen i ArchiCAD 18 - där antalet svenska startfiler dragits ner till från fyra stycken i version 12 till en.

181


vxl +46 8 735 59 00 fax +46 8 735 59 90

7.13 IFC Se separat IFC-Guide.

7.14 DWG Se separat DWG-guide.

7.15 Accessories och goodies Se filmsidan.

GRAPHISOFT®

Graphisoft marknadsför och säljer världsledande ArchiCAD i Sverige. Ännu viktigare är att vi också anpassar och utvecklar verktyget för svensk standard och för våra målgrup-per. Det har gett oss en stark ställning bland Sveriges arkitekter och ingenjörer, som med kompletta ArchiCAD kan göra ett säkert och effektivt jobb, med kreativiteten i högsätet.

På Graphisoft arbetar erfarna arkitekter och ingenjörer, som genom sin kunskap och sitt engagemang erbjuder förstklassig utbildning, konsultation och support. Utöver ArchiCAD finns i vår portfölj också ett antal andra, marknadsledande CAD-verktyg.

CMYK

StockholmSolna Torg 19, 8 trS- 171 45 Solnavxl: 08-735 59 00fax: 08-735 59 90support: 040-611 01 49

MalmöStormgatan 4S- 211 20 Malmövxl: 040-611 00 38fax: 040-611 00 91support: 040-611 01 49

Authorized Training Center

GöteborgAmerikahuset, Barlastgatan 2414 63 Göteborgtel +46 705 34 23 00support: 040-611 01 49