KANDIDATUPPSATS (41-60 P) I FÖRETAGSEKONOMI

VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH

AFFÄRSVETENSKAP

2007:KF26

Big Bath Accounting � En studie om ledningens beteende

Karl Haldorson

Björn Karnerfors

Sebastian Sandberg

VT 2007

II

Svensk titel: Big Bath Accounting � En studie om ledningens beteende Engelsk titel: Big Bath Accounting � The management behaviour Författare: Karl Haldorson, Björn Karnerfors och Sebastian Sandberg Färdigställd (år): 2007 Handledare: Sven Magnberg Abstract This thesis is written in Swedish. The term Big Bath Accounting is used to describe situations where the CEO of a company creates an external annual report to fit predetermined goals and thereby deliberately changes the company�s accounting methods. Articles questioning this type of external annual reports occur regularly in the Swedish financial press. Journalists sceptically discuss the truth behind accounting results from a number of the companies listed on the stock exchange. This thesis aims to explore whether this strategy occurs on Stockholmsbörsen or not. Big Bath Accounting is in this study interpreted as the cause of write-down of goodwill when the CEO is exchanged or negative results. The approach of the study is positivistic, and the four hypotheses that are proposed for this purpose are explored using a hypothetical-deductive methodology. Annual reports published 2001-2006 form the empirical material. The analysis shows clear statistical connections between write-down of goodwill at change of CEO and negative results. The result of the study verifies existing theory on the subject concerning creative accounting. Keywords: External accounting, Big Bath Accounting, write-down on goodwill, statistical analysis

III

Sammanfattning Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar extern redovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagets redovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisning förekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med stor skepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftar till att undersöka om denna strategi förekommer bland företag på Stockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie till nedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studien genomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktiv metodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empiriskt material utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analys visar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byte respektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analys styrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. Nyckelord: Extern redovisning, Big Bath Accounting, nedskrivning av goodwill, statistisk analys

IV

Förkortningar AAA American Accounting Association ABL Aktiebolagslag (2005:551) EBITA Earnings before interest, tax and amortisation EG Europeiska Unionen (föregångare till EU) EK Eget Kapital EU Europeiska Unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer (nu FAR SRS) GAAP Generally Accepted Accounting Principles in the US IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards KGE Kassagenererande enhet RR Redovisningsrådet SIC Standing Interpretations Committee ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)

V

Ordlista

Extrapolering Estimering av mätvärden utanför ett mätområde

Impairment Ledningens metod för att uppskatta en tillgångs

värde för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger.

KGE En kassagenererande enhet är den minsta grupp av

tillgångar för vilket det går att fastställa löpande betalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.

Large Cap Börslista där bolag med ett börsvärde över 1

Miljard Euro finns noterade. Listan revideras halvårsvis.

Mid Cap Börslista där bolag med ett börsvärde över 150 Miljoner Euro och under 1 Miljard Euro finns noterade. Listan revideras halvårsvis.

VI

Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................. 1

1.1 Bakgrund .......................................................................................1 1.2 Problemdiskussion .........................................................................3 1.3 Problemformulering .......................................................................3 1.4 Syfte ..............................................................................................4 1.5 Avgränsning ..................................................................................4 1.6 Disposition.....................................................................................5

2 Metod .................................................................................... 6 2.1 Vetenskap ......................................................................................6

2.1.1 Verklighetssyn ................................................................................. 6 2.1.2 Kunskapssyn.................................................................................... 7 2.1.3 Vetenskapssyn.................................................................................. 8 2.1.4 Metodologi ...................................................................................... 9

2.2 Operationalisering........................................................................ 10 2.3 Källanalys .................................................................................... 11 2.4 Källkritik ..................................................................................... 11 2.5 Data ............................................................................................. 12 2.6 Bortfall ........................................................................................ 13 2.7 Reliabilitet och validitet ............................................................... 13 2.8 Kritisk metoddiskussion............................................................... 15 2.9 Perspektivval ............................................................................... 16

3 Teori.................................................................................... 17 3.1 Lagtext, standarder och rekommendationer .................................. 17

3.1.1 IAS 38 Immateriella tillgångar....................................................... 17 3.1.2 IFRS 3 Rörelseförvärv ................................................................... 18 3.1.3 IAS 36 Nedskrivningar................................................................... 18 3.1.4 RR 15 Immateriella tillgångar ....................................................... 18 3.1.5 RR 17 Nedskrivningar.................................................................... 19 3.1.6 Årsredovisningslag (1995:1554) .................................................... 19

3.2 Nedskrivningstest för goodwill från Assa Abloy .......................... 20 3.3 Redovisningsteori ........................................................................... 22

3.3.1 Paradigm....................................................................................... 22

VII

3.3.2 Redovisningsparadigm................................................................... 22 3.3.3 Det antropologiska paradigmet...................................................... 24 3.3.4 Gynnsamhetsteorin ........................................................................ 25 3.3.5 Inkomstutjämningshypotesen ......................................................... 25 3.3.6 Vinststyrningshypotesen................................................................. 26

3.4 Designad redovisning................................................................... 28 3.4.1 Big Bath Accounting...................................................................... 28

3.5 Bonusprogram ............................................................................. 29 3.6 Sammanfattning av redovisningsteori........................................... 29

3.7 Statistisk teori ................................................................................. 30 3.7.1 Parametriska test........................................................................... 30 3.7.2 Icke-parametriska test.................................................................... 30 3.7.3 Chitvå-test (χ2) .............................................................................. 30 3.7.4 Students t-test ................................................................................ 31 3.7.5 Mann-Whitney U-test..................................................................... 31 3.7.6 Effektstorlek � Cohens d och Hedges g........................................... 32 3.7.7 Korrelation � Phi-koefficienten...................................................... 32

4 Empiri................................................................................. 33 4.1 Urval............................................................................................ 33

4.1.1 Undersökningsdesign och datainsamling ....................................... 34 4.2 Observationer i studien ................................................................ 36

4.2.1 Företag utanför studien ................................................................. 36 4.2.2 Bortfall.......................................................................................... 36

4.3 Operationalisering av hypoteser ................................................... 37 4.4 Empiriskt material........................................................................ 39

4.4.1 VD-byte ......................................................................................... 39 4.4.2 Negativt resultat ............................................................................ 40 4.4.3 Total nedskrivning av goodwill ...................................................... 41 4.4.4 Nedskrivning av goodwill (5 %)..................................................... 41 4.4.5 Nedskrivning vid VD-byte .............................................................. 42 4.4.6 Nedskrivning vid negativt resultat .................................................. 43

5 Analys ................................................................................. 45 5.1 Statistisk analys ........................................................................... 45

5.1.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test .......................................................... 45 5.1.2 Huvudhypotes 1: Korrelation......................................................... 46

VIII

5.1.3 Delhypotes 1: Students t-test .......................................................... 47 5.1.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test............................................... 48 5.1.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test .......................................................... 49 5.1.6 Huvudhypotes 2: Korrelation......................................................... 50 5.1.7 Delhypotes 2: Students t-test .......................................................... 51 5.1.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test............................................... 52

5.2 Effektstorlek � Cohens d och Hedges g ........................................ 53 5.2.1 Delhypotes 1 � Effektstorlek........................................................... 53 5.2.2 Delhypotes 2 � Effektstorlek........................................................... 54

5.3 Sammanfattning av analys............................................................ 55 6 Slutsats................................................................................ 57

6.1 Logiska slutsatser......................................................................... 57 6.1.1 Sammanfattning av signifikansanalys............................................. 57 6.1.2 Sammanfattning av effektstorlek och korrelation............................ 58

6.2 Sammanfattande slutsats .............................................................. 59 6.3 Kritiskt förhållningssätt................................................................ 60 6.4 Fortsatt forskning......................................................................... 62 6.5 Avslutande diskussion.................................................................. 63

Referenser............................................................................................. 64 Bilaga 1 Observationer Large Cap......................................................... 68 Bilaga 2 Observationer Mid Cap............................................................ 80 Bilaga 3 Företag utanför studien............................................................ 90 Bilaga 4 Bortfall..................................................................................... 97 Bilaga 5 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid VD-byte ..................... 99 Bilaga 6 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid negativt resultat....... 101 Bilaga 7 Korrelation � Phi-koefficienten .............................................. 103

IX

Figur- och tabellförteckning Figur 3.1 Det antropologiska paradigmet..............................................24 Figur 3.2 Designad redovisning ............................................................28 Tabell 4.1 Företag utanför studien ........................................................36 Tabell 4.2 Bortfall .................................................................................37 Tabell 4.3 VD-byte ................................................................................40 Tabell 4.4 Negativt resultat ...................................................................40 Tabell 4.5 Total nedskrivning av goodwill .............................................41 Tabell 4.6 Nedskrivning av goodwill (5 %) ............................................42 Tabell 4.7 Nedskrivning vid VD-byte .....................................................42 Tabell 4.8 Nedskrivning vid negativt resultat.........................................43 Tabell 5.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test .................................................45 Tabell 5.2 Huvudhypotes 1: Korrelation................................................46 Tabell 5.3 Delhypotes 1: Students t-test .................................................47 Tabell 5.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test .....................................48 Tabell 5.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test .................................................49 Tabell 5.6 Huvudhypotes 2: Korrelation................................................50 Tabell 5.7 Delhypotes 2: Students t-test .................................................51 Tabell 5.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test .....................................52 Tabell 5.9 Delhypotes 1 � Effektstorlek..................................................53 Tabell 5.10 Delhypotes 2 � Effektstorlek................................................54 Tabell 5.11 Typ I och typ II fel...............................................................56

1

1 Inledning Detta stycke inleder studien. Författarna vill här ge läsaren en bakgrund till den problemdiskussion, de hypoteser och det syfte som formuleras. En redogörelse för avgränsning samt disposition av studien kommer också att presenteras. 1.1 Bakgrund Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar extern redovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagets redovisningsmetoder för det ändamålet (Riahi-Belkaoui, 2005). Big Bath Accounting syftar i allmänhet till de åtgärder företagsledning använder för att kraftigt minska företagets innevarande vinst med motiv att öka framtida vinst. Healy (1985) ger följande redogörelse för termen: �Om företagets vinst är så låg, oavsett val av redovisningsmetoder, kommer ledning ha incentiv att ytterligare reducera innevarande vinst, genom att minska rapporterade intäkter och skriva ner tillgångar.� Förekomsten av Big Bath Accounting följer vanligtvis efter ett VD-byte eller vid ett negativt resultat. Det sistnämnda exemplifieras i följande artikel hämtad från Avanza Analys (2002):

I halvårsrapporten aviserade StoraEnso åtgärder för att komma tillrätta med förlusterna i den amerikanska verksamheten som huvudsakligen består av Consolidated Papers som förvärvades för två år sedan. Prislappen blev hög men motiverades av synergieffekter, fluffiga sådana, som inte materialiserats. Nu biter ledningen huvudet av skam och skriver ned goodwill samtidigt som anläggningar läggs ned och andra moderniseras. [ � ] Under det tredje kvartalet tas en extraordinär kostnad på 1.150 MEUR (cirka 10,5 miljarder kr). Det är i allt väsentligt nedskrivningar av goodwill och i viss mån också andra anläggningstillgångar. Fyra produktionsenheter läggs ned permanent. Investeringar i form av ombyggnad, modifiering och utbyggnad av 7 pappersmaskiner och en massalinje under de närmaste tre åren kostnadsberäknas till 266 MEUR. [�]

2

Effekterna på det löpande resultatet av detta program är positiva. De årliga avskrivningarna minskas med 75 MEUR (knappt 700 Mkr) motsvarande en resultatförbättring på cirka 75 öre per aktie. Den effekten är säker. Därtill räknar bolaget med effektiviseringarna ska bidra med cirka 500 Mkr, cirka 50 öre per aktie, per år från 2005, när investeringarna slutförts. Rationaliseringar är grunden vardagsmat i skogsindustrin och i vilken grad gynnsamma resultateffekter uppkommer beror i hög grad på konkurrensen.

I Redovisningsteori, �policy och �praxis diskuterar Artsberg (2005) kring uppkomsten av stora goodwillposter under sent 1990-tal. Företag i den �nya ekonomin� ansågs undervärderade. Intellektuellt kapital såsom personalutbildningar, forskning och andra mjuka värden började beaktas. Enligt Redovisningsrådets Akutgrupp är det inte möjligt att aktivera dessa värden i balansräkningen med hänvisning till Redovisningsrådets rekommendation 15 Immateriella tillgångar (RR 15) kontrollkriterium. Däremot är det möjligt att vid företagsförvärv aktivera värdena i form av immateriella tillgångar och goodwill. Arne Mårtensson, Handelsbankens ordförande, menar att bonus lockar VD till att försköna företagets resultat (Dagens Industri, 2002). Han menar att det finns ett klart samband mellan alltför vidlyftiga bonusprogram och en kreativ och skönmålande redovisning. I en intervju med Dagens Industri (2002-03-07) yttrade han följande:

Bonusen bör utgöra en mindre andel av den totala ersättningen till VD. Annars kan frestelsen att försköna resultatet för att maximera bonusen bli alltför stor. �Alla som har varit ansvariga i ett stort börsbolag vet att det finns ett stort svängrum när man redovisar resultatet. Skillnaden mellan en konservativ redovisning och en skönmålande redovisning kan vara 1 miljard kronor i ett bolag i Handelsbankens storlek, säger Arne Mårtensson.

3

1.2 Problemdiskussion Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisning förekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med stor skepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade vinster (se exempelvis Dagens Industri, 2002-03-07). Finns det någon sanning i dessa uttalanden, och på vad grundas dem? Styrs redovisningen idag bara med utgångspunkt från existerande regelverk eller finns det andra bakomliggande faktorer? Kreativ redovisning är ledningens spel med finansiella tal (Penman, 2003). Syftet är att upptäcka potentiella, framtida intäkter. Dessa intäkter fyller ej kriteriet för att räknas med i resultaträkningen enligt Redovisningsrådets rekommendationer (RR), International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), men företaget inkluderar dem trots allt som intäkter. Liknande förfaringssätt gäller då VD manipulerar med tillgångar, skulder, kassaflöden och nedskrivningar för att höja aktiekursen och på så vis få del av framtida bonus från företaget. De flesta noterade företag har idag någon sorts bonusersättning till sina ledande befattningshavare (Dagens Industri, 2002-03-07). Kan denna bonus göra så att VD agerar utifrån egenintresse istället för att presentera en rättvis redovisning? Penman (2003) och Copeland (1972) beskriver situationer där ledning och VD skriver ner tillgångar, för att senare år visa starka förbättringar. Att sänka periodens resultat för att visa bättre resultat i framtiden definieras enligt Penman som Big Bath Accounting. De framtida resultaten kommer VD sedan att bli belönad för. 1.3 Problemformulering Från problemdiskussionen kommer fyra hypoteser att formuleras. Hypoteserna skiljer sig delvis åt. Huvudhypoteserna undersöks med hjälp av chitvå-test och korrelation medan delhypoteserna undersöks med Students t-test och Mann-Whitney U-test. Undersökningen kompletteras med att mäta delhypotesernas effektstorlek.

4

Huvudhypotes 1 Ett företag med ny VD skriver oftare ner goodwill än ett företag med befintlig VD Delhypotes 1 Ett företag med ny VD skriver ner goodwill med ett högre absolut belopp än ett företag med befintlig VD Huvudhypotes 2 Ett företag med ett negativt resultat skriver oftare ner goodwill än ett företag med ett positivt resultat Delhypotes 2 Vid ett negativt resultat skriver företag ner goodwill med ett högre absolut belopp än vid ett positivt resultat. 1.4 Syfte Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska belägg för strategin Big Bath Accounting. 1.5 Avgränsning Studien avgränsas till att innefatta designad redovisning. Big Bath Accounting är en del av designad redovisning. Att beskriva designad redovisning med dess inbördes delar, tillsammans med dess paradigmatiska ursprung, ger enligt författarna en vidare förståelse av studien och de för studien uppställda hypoteserna. Den empiriska undersökningen kommer att avgränsas till att innefatta koncerner som är noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap. Dessa koncerner skall för att inkluderas i studien ha goodwill upptagen i balansräkningen. Författarna anser att Large och Mid Cap tillsammans utgör en adekvat grund för att svara på studiens syfte. I studien likställs dels VD med ledning, dels företag och bolag med koncern. I studiens chitvå-test och korrelationstest beaktas endast de nedskrivningar som påverkar resultat efter finansiella poster med mer än 5 %. De Students t-test, Mann-Whitney U-test och Cohens effekttest som utförs beaktar alla nedskrivningar.

5

1.6 Disposition 2 Metod Detta avsnitt kommer främst att behandla vetenskap. Författarna

vill här introducera läsaren i de val som gjorts angående vetenskap. Valen formar studien och väljs med utgångspunkt från syfte och problemdiskussion. Slutligen beskrivs källor, källkritik, data, operationalisering, validitet och reliabilitet samt en kritisk metoddiskussion.

3 Teori I detta avsnitt kommer immateriella tillgångar och

nedskrivningar att definieras. En sammanfattning av väsentlig litteratur för området kommer också att presenteras. Slutligen beskrivs de statistiska formler och begrepp som kommer att tillämpas på de hypoteser som formulerats. 4 Empiri Studiens urval kommer att beskrivas samt bortfall. Det

kvantitativa materialets validitet och reliabilitet kommer sedan att undersökas och diskuteras. De hypoteser som lades fram i teoriavsnittet kommer här att operationaliseras. I detta kapitel presenteras också de variabler som erhållits från empirin.

5 Analys Studiens hypoteser kommer att statistiskt prövas genom chitvå-

test, korrelationstest, Students t-test samt Mann-Whitney U-test. Analysen kompletteras sedan med att mäta delhypotesernas effektstorlek. Resultaten från dessa test kommer att åskådliggöras i tabell. Det kommer också att följa en förklaring till varje test som utförts.

6 Slutsats I detta avslutande kapitel kommer slutsatser att formuleras

utifrån de resultat och den kunskap som erhållits i studiens fem tidigare kapitel. Avsnittet inleds med en kort diskussion om studiens syfte. Sedan följer ett resonemang kring de fyra hypoteser som analyserats, vilket leder fram till en sammanfattande slutsats med studiens syfte som grund. En kritisk diskussion följer därefter och kapitlet avslutas med uppslag till fortsatt forskning.

6

2 Metod Detta kapitel kommer främst att behandla vetenskap. Inom vetenskapen finns begrepp som beskriver hur människor ser på världen, kunskap, metodologi och data. Författarna vill med detta avsnitt introducera läsaren i de val som gjorts angående vetenskap. Slutligen beskrivs källor, källkritik, data, operationalisering, validitet, reliabilitet samt en kritisk metoddiskussion. 2.1 Vetenskap Vetenskapsteori är studiet om vetenskap och har sin idéhistoriska grund i den filosofiska traditionen (Sohlberg & Sohlberg, 2002). De flesta vetenskaper är relativt sena företeelser och de har alla sin grund i filosofin. De filosofiska traditioner som varit betydelsefulla för uppkomsten av den moderna vetenskapen kan översiktligt delas in i ontologi och epistemologi. De grundläggande frågorna i sammanhanget är: Hur världen är beskaffad (ontologi) och hur får människor kunskap om den (epistemologi). Detta är allmänna aspekter på vetenskap, dagens specialvetenskap har sedan utvecklat mer konkreta metoder och procedurer för att studera världen och få kunskap om den. Metodologi syftar till just dessa metoder för forskning. 2.1.1 Verklighetssyn Ontologi är läran om det som är, läran om det varande (ibid.). Ontologi är de grundläggande principerna för världen, de yttersta eller obevisbara antaganden som görs om världen. Dessa obevisade antaganden syftar till att världen karakteriseras av en grundläggande ordning. Ontologier eller världsbilder brukar diskuteras med utgångspunkt från antikens Grekland. Materialistisk och idealistisk världsbild är två av dessa ontologier. Materialsim står för uppfattningen att allt kan reduceras ner till materia, materia är inte andligt eller själsligt, utan något som tar plats, kan mätas eller jämföras. Idealism symboliserar det andliga och själsliga. Idealistisk ontologi är något mer diffus än materialistisk ontologi.

7

Författarna vill genom observation av verkligheten, avgränsa en del av den för att operationalisera mätbara variabler. Dessa variabler skall sedan kunna kvantifieras och statistiskt prövas. Att då se verkligheten ur ett idealistiskt perspektiv förefaller ologiskt. Att se verkligheten från ett materialistiskt synsätt korrelerar däremot väl med studiens syfte att kvantitativt mäta redovisningsfenomen. De för studien operationaliserade variablerna syftar till konkreta, objektiva, företeelser, vilka med fördel analyseras statistiskt. Att statistiskt analysera variabler förutsätter en materialistisk ontologi. I studien och bilaga kommer en tydlig beskrivning följa angående de urval som gjorts samt eventuella bortfall. Författarna vill genom förfarandet tydligt visa att kravet på objektivitet, som förutsätts i kvantitativa studier, uppfylls. 2.1.2 Kunskapssyn Epistemologi definieras som läran om kunskapen eller som kunskapsteori (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Epistemologi behandlar frågor om kunskapens natur, förutsättningar och grund. Det finns två huvudtraditioner inom epistemologin: Empirismen och rationalismen. Empirismen menar att människors kunskap grundas på erfarenheter som förmedlas till sinnena. Den empiriska traditionen anser att kritiskt och systematiskt insamlande av fakta, baserat på systematiska observationer, leder till hållbart vetande. Empirismen menar således att människors medfödda kunskap är begränsad, John Locke beskrev detta som tabula rasa, tom tavla, vilket symboliserar människans utgångsläge vid födseln. Enligt rationalister är ratio, förnuftet, källan till kunskap (ibid.). Tänkande och logiska slutsatser är viktigare än observationer. Platon menade att från vissa premisser, axiom, skall andra satser härledas. Axiom är obevisbara antaganden, vilka är grund i deduktiva studier (www.saob.se). Rationalism används främst vid matematisk statistik, då slutsatser deduceras och prövas på vissa problem (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Problemen är vanligtvis av en teoretisk dignitet, då dessa utgår från axiom. Till skillnad från rationalister, anser författarna det vara av hög vikt att studera verkligheten för att svara på studiens hypoteser och syfte. Genom att studera empiri kan nya hypoteser utformas. Eftersom två av författarnas hypoteser innefattar VD, torde empiriska och induktiva resonemang vara mer lämpliga än

8

rationella och deduktiva resonemang. Samhälliga förhållanden är både komplexa och skiftande och delar inte samma lagbundenhet som naturvetenskapen (Holme & Solvang, 1997). Författarna är av samma åsikt som Holme och Solvang, dvs att studien inte är av naturvetenskaplig art, då människor studeras och innefattas i de hypoteser som formuleras. En empirisk kunskapssyn är därför lämpligare än en rationell kunskapssyn. 2.1.3 Vetenskapssyn Vetenskapssynen domineras av två vetenskapliga perspektiv (Patel & Davidson, 2003). Det första perspektivet är positivismen. Positivismen växte fram ur det materialistiska synsättet, vilken syftar till lagbundenhet och matematiska deduktioner (Gunnarsson, 2002). Det andra dominerande vetenskapliga perspektivvalet är hermeneutik. Begreppet positivism tar sin utgångspunkt i �positiva� erfarenheter, dvs de kunskaper som erhålls vid observationer (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Positivismen grundar sig främst på deduktiva och hypotetisk-deduktiva slutledningar. Hypotetisk-deduktiv positivism är empirnära forskning, medan deduktiv positivism är rationell forskning. Hypotetisk-deduktiv positivism är en hypotesprövande metod, där två hypoteser ställs upp. Syftet är att förkasta en sk nollhypotes. Hermeneutiken föddes som en reaktion mot att positivistiska metoder tillämpades på samhällsvetenskapliga frågor (ibid.). Dilthey och Betanzos (1988) menar att naturvetenskap och humanvetenskap vilar på olika kunskapsteoretiska grunder. Med uttalandet: �Naturvetenskapen förklarar vi, själslivet förstår vi�, ville han göra hermeneutiken accepterad inom det traditionella forskarsamhället. Hermeneutik är en term för en vetenskapssyn där tolkning är analysredskapet. Hermeneutiken syftar till att söka fruktbara sätt att förstå företeelser och sedan tolka dem. Människans förförståelse är utgångspunkt då världen tolkas (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Hermeneutik tillämpas både på humanvetenskap och filosofi, med dess respektive slutledningsmetoder induktion och deduktion i samma ordning. Hermeneutiken delar idealismens normer. Författarnas studie är materialistisk då en avgränsad del av verkligheten studeras. Genom att formulera hypoteser från teoretiska resonemang och observationer av verkligheten kan vetenskapssynen betecknas som positivistiskt.

9

Positivism är en vetenskapssyn som korrelerar med ett materialistiskt synsätt. Författarna syftar till att skapa ett objektivt förhållande till de data som samlas in. Studiens analys består i att undersöka data genom väl definierade statistiska formler. Till skillnad från hermeneutiken syftar studiens analys i att objektivt undersöka samband mellan kvantitativa variabler. Att forskaren intar ett objektivt förhållningssätt är således av hög vikt, dock vill författarna påpeka att subjektiva värderingar alltid finns med i forskningsprocessen. Det är forskarna som väljer de variabler som skall analyseras och vilka fakta som skall inkluderas i studien. 2.1.4 Metodologi De grundläggande metoderna för slutledning i vetenskaplig forskning är induktion och deduktion (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Deduktion är att generera slutsatser utifrån generella principer (Andersen, 1998). Deduktion har sin utgångspunkt i redan befintlig teori, där hypoteser formuleras och prövas mot verkligheten (Patel & Davidson, 2003). Rationalister menar att förnuftet är enda källan till kunskap, då förutsägelser härleds till hypoteser. Induktion är systematiserad erfarenhet där en generalisering dras från enskilda företeelser i verkligheten (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Induktiva resonemang är inte helt sanna, bara mer eller mindre sannolika. Empirister anser att enda vägen till kunskap är via erfarenheter. Induktion karaktäriseras av empiristernas syn på att kunskap erhålls via observationer av verkligheten. I samhällsvetenskap är det tämligen ovanligt med deduktiva metoder, då en viss kreativitet erfordras (Holme & Solvang, 1997). I vissa områden krävs det att forskaren pendlar mellan deduktiv och induktiv metod. Hypotetisk-deduktion är en metod där forskaren växlar mellan teoretiska resonemang och studier av verkligheten (Gunnarson, 2002). Metoden förordas av Popper. Popper menar att människor aldrig kan vara säkra på att en teori är sann, däremot kan det visas att den är falsk. Den hypotetisk-deduktiva metoden använder signifikansanalys för att förkasta en nollhypotes och därmed verifiera en alternativhypotes. Studien kommer genom en hypotetisk-deduktiv metodologi försöka att förkasta de nollhypoteser som ställts upp och därmed få belägg för de för studien uppställda alternativhypoteserna. De hypoteser som formulerades i inledningen

10

innehåller alla en nollhypotes. En nollhypotes är alltid en motsats till uppställda alternativhypoteser (Aczel & Sounderpandian, 2002). Det hypotetisk-deduktiva angreppssätt som är utgångspunkt i studiens analys är också delvis subjektivt. Forskaren formulerar enligt angreppssättet hypoteser efter de erfarenheter denne får från empirin. Således borde forskarens subjektiva tankar inte helt gå att undvika. Forskaren väljer själv ut de avsnitt av verkligheten denne vill analysera. Författarna till denna studie kommer att redovisa de tillvägagångssätt och de data som ligger till grund för studiens empiri och analys i bilaga. 2.2 Operationalisering Operationalisering beskrivs som att omvandla generella begrepp till mätbara storheter (Sohlberg & Sohlberg, 2002). Ett empiriskt begrepp som operationaliserats benämns variabel (Andersen, 1998). I kvantitativa metoder är det en förutsättning att forskaren har mätbara variabler för att kunna undersöka sin hypotes (Holme & Solvang, 1997). Operationalisering är att göra abstrakta frågeställningar eller hypoteser konkreta. Forskaren skapar en förbindelse mellan hans eller hennes teori till verklig samhällspraxis. De teorier eller samband forskaren ställt upp kan inte direkt prövas mot verkligheten. Kvantitativ uppläggning kräver att forskaren preciserar sin frågeställning. De begrepp som återfinns i studiens problemformulering utgör grunden för undersökningens kunskapsproduktion (Andersen, 1998). Begreppen skall vara förståeliga för såväl läsare som forskare, och ställer höga krav på precision i språkbruket. Det bör dock tilläggas att väl definierade eller preciserade variabler inte är en garant för en fruktbar operationalisering (Holme & Solvang, 1997). Forskaren måste vara självkritisk och se om de variabler som definieras är heltäckande. Dessutom måste forskaren se om de operationaliserade variablerna är en bra definition av frågeställningen. Det är viktigt att definiera begrepp, frågeställningen skall vara teoretisk och operationellt definierad. En teoretisk definition är att noggrant redogöra betydelsen för de begrepp som innefattas i forskarens problemställning. Begreppen skall leda till att både läsare och forskare kan utröna betydelsen av frågeställningen samt kunna förstå enskilda begrepp (Andersen, 1998). En operationell definition är en instruktion om hur forskaren skall gå till väga för att samla in information och mäta den (Holme &

11

Solvang, 2006). En viktig del av operationalisering är att bryta ner de teoretiska begreppen i dess beståndsdelar (Andersen, 1998). Därefter skall forskaren sortera bort de beståndsdelar som inte är relevanta för frågeställningen. 2.3 Källanalys En källa är �en skrift som åberopas för en viss uppgift och som utgör grunden för denna uppgifts auktoritet� (Holme & Solvang, 1997 s 125). Det finns normativa och kognitiva källor. Normativa grundar sig på värderingar, exempelvis lagar och förordningar. Kognitiva är ej värderande, utan har en berättande karaktär. Offentlig statistik är ett exempel på en kognitiv källa. För att granska källor används fyra faser: Observation, ursprung, tolkning och användbarhet. Observation syftar till att undersöka var källan finns (Holme & Solvang, 1997). Tolkning av källan syftar till att förstå i vilket sammanhang källan uppstod och vilket ursprung den har. Källans användbarhet är avhängig dess trovärdighet. Trovärdighet syftar till källans korrelation med andra källor och dess överrensstämmelse med faktiska händelseförlopp. De källor som används i denna studie är av olika beskaffenhet. Studiens teoriavsnitt behandlar huvudsakligen lagtext och litteratur. Lagtext är av normerande karaktär, medan redovisningslitteratur är dels normerande, dels kognitiv. Övriga källor är de årsredovisningar som behandlas i studiens empiriavsnitt. Dessa är företrädesvis kognitiva källor då de syftar till att ge en beskrivning av historiska händelser för ett specifikt företag. För att analysera källornas kvalitet har de ovan nämnda fyra analysfaserna genomförts. Litteratur är vid sidan av lagtext och årsredovisningar svårare att bedöma trovärdigheten på enligt författarna. Redovisningsforskare kan inkludera subjektiva och icke sakliga slutsatser i sin litteratur. Genom att ta del av olika redovisningsforskares verk kan en viss konsensus erhållas angående källans innehåll och dess överensstämmelse med verkligheten. Alla tre kategorier av källor är av offentligt slag. 2.4 Källkritik Studiens syfte och problemformulering är främst formulerade utifrån Riahi-Belkaouis (2002) Accounting Theory. Teoriavsnittet är författat utifrån de paradigm, synsätt och teorier som presenteras i Accounting Theory. Riahi-Belkaoui har i boken sammanställt skilda åsikter från olika redovisningsforskare

12

och belyser därför redovisningsfrågor utifrån flera perspektiv. Genom att objektivt redovisa dessa ståndpunkter olika forskare har sinsemellan, torde partiskheten i Accounting Theory minska. Den kritik som kan framföras riktas mot några av Riahi-Belkaouis källor, vilka kan vara äldre än 40 år. Frågan är hur aktuella och korrekta dessa åsikter och påståenden är idag. Författarnas empiri baseras uteslutande på årsredovisningar i elektronisk form. Dessa årsredovisningar är de samma som bolagsverket erhåller enligt reglerna i FAR del II 2006. Revisorn garanterar: �� med hög men inte absolut säkerhet [�] att årsredovisningen inte innehåller några väsentliga felaktigheter� (FAR, 2006). Dock kan det förhålla sig på det viset att företag vill försköna sin externa redovisning. Det finns en flexibilitet i de redovisningsrekommendationer som noterade företag måste följa. Övrig litteratur som används i studien kommer från erkända redovisningsforskare. Erkända till den grad att de omnämns av andra redovisningsforskare. Författarna vet att detta inte är någon garant för att litteraturen och redovisningsförfattarna ifråga inte innehåller felaktigheter. Genom att jämföra åsikter, påståenden och teorier från olika litterära verk kan en viss konsensus erhållas. Återigen kan det faktum att viss litteratur är gammal kritiseras. Vissa påståenden och åsikter kan vara inaktuella och rent av felaktiga. Endast de senaste upplagorna har använts för studien, Riahi-Belkaouis Accounting Theory är uppdaterad 2005, detta gäller också för majoriteten av övrig litteratur som används. Lagtext och standarder som används i teoriavsnittet är enligt författarnas åsikt svåra att kritisera. Det kritiska ligger istället i att tolka lagtext och standarder på rätt sätt. Genom att noggrant följa texten och använda samma begrepp som finns i lagtexten tror författarna att missförstånd och felaktiga tolkningar minskar. 2.5 Data Det finns olika kategorier av data (Patel & Davidson, 2003). Dokument är data som förekommer i tryckt form. Statistik, register, officiella handlingar, litteratur, artiklar, foton och ljudupptagningar är alla exempel på dokument. Dagböcker, intervjuer och enkätundersökningar är andra kategorier av data. Data kan samlas in som kvalitativ eller kvantitativ data. Kvalitativ data syftar vanligtvis till att forskaren ska tolka informationen. Kvantitativ data avser information som mäts.

13

Att mäta data är processen då information tilldelas numeriska värden. Statistiken är vidare den vetenskap där kvantitativt material beskrivs, bearbetas och analyseras. Deskriptiv statistik syftar till att beskriva en viss företeelse. Den företeelse som beskrivs benämns variabel. Hypotesprövning är en form av statistik där variabler analyseras. Dessa variabler kan befinna sig på olika skalnivåer. Nominalskala, ordinalskala, intervallskala och kvotskala är de nivåer som kvantitativ data kan befinna sig på. En variabel kan sedan vara antingen diskret eller kontinuerlig. En diskret variabel kan endast anta vissa värden, medan en kontinuerlig variabel kan anta alla olika värden i ett intervall. Denna studie kommer uteslutande att behandla data i form av dokument (Patel & Davidson, 2003). De kvantitativa variablerna kommer att beskrivas genom deskriptiv statistik i avsnitt 4 Empiri. Variablerna från insamlad data kommer sedan att analysers i avsnitt 5 Analys genom hypotesprövande statistik. Variablerna i studiens chitvå-test är diskreta och befinner sig på nominalskala, medan variablerna i Students t-test är kontinuerliga och befinner sig på intervallskala. Mann-Whitney U-test används främst för undersökning av ordinala eller nominala data, men kan även undersöka data på intervallnivå. Detta sker när vissa kriterier (dessa redogörs för i 3.7 Statistisk teori) inte är uppfyllda. 2.6 Bortfall I alla undersökningar finns bortfall (Lisper & Lisper, 2005). Det är svårt att svara generellt huruvida bortfallet i en viss studie är relevant eller obetydligt. Någon procentuell gräns är svår att sätta upp, allt beror på anledningen till bortfallet. De företag som inte har goodwill upptagen i balansräkningen räknas inte som bortfall, utan ställs helt utanför analysen. Däremot räknas de företag som är noterade vid Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap och inte tillhandahåller årsredovisning i elektronisk form via hemsida som bortfall. 2.7 Reliabilitet och validitet Begreppen reliabilitet och validitet är i sina ursprungliga definitioner framtagna för undersökningar med kvantitativ ansats (Gunnarsson, 2002). Idag tillämpas de dock även på studier med kvalitativ ansats. Validitet och reliabilitet har en annorlunda innebörd vid kvalitativa studier, de syftar till den beskrivning och på det sätt forskaren presenterar och bearbetar data.

14

Holme och Solvang (1997) menar att begreppen reliabilitet och validitet existerar för att forskningsrapporter skall kunna uppnå en vetenskaplig dignitet. Reliabilitet avser att forskningen skall vara tillförlitlig. För att den skall vara tillförlitlig måste den vara verifierbar, neutral och trovärdigt presenterad. Verifierbar anses den vara om kvalificerade individer som är oberoende av varandra kommer fram till samma slutsats när de undersöker samma data. Det kan också vara att en person mäter samma företeelse vid två olika tidpunkter. Neutralitet är avsaknad av partiskhet (Riahi-Belkaoui, 2005). Rapportens tillförlitlighet syftar till korrelationen mellan data och hypotes. Validitet betyder rättsgiltighet på latin och syftar till hur relevant forskarens variabelurval är i förhållande hans eller hennes problemställning (Andersen, 1998 och Lisper & Lisper, 2005). Informationens validitet är avhängig dels reliabilitet, dels definitionsmässig validitet (Holme & Solvang, 1997). Den sistnämnda är ett uttryck för att den teoretiskt definierade variabeln och den operationaliserade variabeln skall i så stor utsträckning som möjligt sammanfalla. Det finns inget sätt att mäta definitionsvaliditeten på, den får således lämnas till det goda omdömet (Andersen, 1998). Dock finns vissa hjälpmedel för området (Gunnarsson, 2002):

� Innehållsvaliditet Att utomstående personer, väl insatta i ämnet,

uttalar sig angående korrelation mellan frågeställning och operationaliserad variabel;

� Korrespondensvaliditet Undersöka om det resultat som erhållits i studien

stämmer överrens med resultat i andra liknande studier. Mått som kappa, sensitivitet, specificitet, likelihood ratio och prediktiva värden används för ändamålet;

� Begreppsvaliditet Mäter forskaren det han eller hon avser att mäta; � Kommunikativ- Forskarens förmåga att kommunicera sin

validitet forskningsprocess från frågeställning till slutsats. Metodbeskrivning och bortfallsanalys blir här viktiga redskap.

15

Det finns en enkel men illustrativ tumregel att tillämpa på begreppen reliabilitet och validitet. Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet medan hög validitet förutsätter hög reliabilitet (Gunnarsson, 2002). 2.8 Kritisk metoddiskussion Studien undersöker statistiska samband mellan populationer. Populationer syftar här till statistiska begrepp. Genom att granska smala avsnitt från varje företag erhålls mätbara variabler. Dessa analyseras med välkända, objektiva statistiska metoder. Författarna intar ett objektivt förhållande till de kvantitativa variabler som studeras. Studiens metodologi betecknas som hypotetisk-deduktiv. Denna hybrid av induktiv och deduktiv metodologi tillåter forskaren att växla mellan teori och empiri. Det är möjligt, men inte troligt, att en induktiv eller deduktiv metodologi är bättre lämpad för denna studie. Då företag analyseras kan en induktiv slutledning vara att föredra, generella slutsatser dras då från vekligheten. Dock anser författarna att teori och lagtext är fundamentala delar i denna studie. De ger en beskrivning och svarar på varför vissa fenomen uppträder bland företag. Ett deduktivt resonemang borde inte, enligt författarna, tillämpas på denna studie. Deduktiva resonemang bygger på obevisbara axiom, dessa speglar universella lagbundenheter. Författarna ser företags externa redovisning som mänskliga företeelser, dessa grundas således inte på axiom, utan är mänskliga konstruktioner. Hypotetisk-deduktiva resonemang pendlar mellan empiri och teori. Författarna har studerat empiri i form av årsredovisningar, detta ger studiens analys en grund. Teorin abstraherar sedan de resultat som erhålls till ett större sammanhang. Genom att använda mätbara variabler förefaller en hermeneutisk vetenskapssyn vara direkt olämplig. Dock medför synsättet att studiens analys djuptolkas. I studien kommer analysdelen att tolkas, varför avtryck av ett hermeneutiskt perspektiv kan urskönjas. Studien söker kunskap från empiri (empirism). Att söka kunskap från logik (rationalism) kan tänkas som en del i studien. Rationalismen använder deduktion som slutledningsmetod. Eftersom denna studie använder både teoretiska och empiriska begrepp, torde studien innehålla delvis ett logiskt kunskapssökande vid sidan av ett empiriskt kunskapssökande. Studiens empiriska material består av fragment från företags årsredovisningar. Dessa fragment utgör de variabler som analysera i studien.

16

Att se världen utifrån ett materialistiskt perspektiv är att se fenomen som mätbara variabler. Även om denna studie är positivistisk är det författarnas subjektiva tankar som kommer till uttryck i de variabelurval som sker i empirin. Analys av empiri är objektiv genom väldefinierade statistiska metoder, dock kan forskare påverka vilka variabler som väljs och vilka test som ska genomföras. Även om en studie har ett positivistisk angreppssätt, kan en forskare aldrig vara fullständigt objektiv. Forskarens personliga preferenser kommer till uttryck i de hypoteser denne ställer upp, hur operationaliseringen genomförs, vilken empiri som inhämtas och på vilket sätt empirin analyseras. Författarna har i denna studie valt att inkludera alla företag på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap som har goodwill upptagen i balansräkningen. De företag som inte inkluderas i studien presenteras i bilaga. Att objektivt visa hur granskning skett och på vilket sätt, hjälper, enligt författarna, läsaren att själv ta ställning till studiens reliabilitet och validitet. I studien används ett test för huvudhypoteserna och två test för delhypotserna. Genom att komplettera huvudhypoteserna med delhypoteser erhålls en bredare syn. Slutligen bör det påpekas att metodologi, vetenskapssyn, kunskapssyn och verklighetssyn inte är absoluta punkter i studien. Till denna studie har de metoder och synsätt valts som verkat mest lämpade för den problemformulering och det syfte som formulerats. 2.9 Perspektivval Författarna vill genom studiens analys undersöka om fenomenet Big Bath Accounting existerar på Stockholmsbörsen. Studien vänder sig därför främst till aktieägare, analytiker och redovisningsprofessionen.

17

3 Teori I detta avsnitt kommer immateriella tillgångar att definieras genom lagstiftning, standarder och rekommendationer. En sammanfattning av väsentlig litteratur för området kommer också att presenteras. Slutligen beskrivs de statistiska formler och begrepp som kommer att tillämpas på de hypoteser som formulerats.

3.1 Lagtext, standarder och rekommendationer Nedan kommer goodwill enligt IFRS/IAS, Redovisningsrådets rekommendationer och Årsredovisningslagen att behandlas. Noterade företags koncernredovisningar skall sedan 2005 tillämpas enligt IFRS/IAS standarder (IFRS/IAS, 2006). Dessa skall också kompletteras med International Financial Reporting Committee (IFRIC) och dess föregångare Standing Interpretations Committees (SIC) tolkningsuttalanden. I juridisk enhet skall däremot Redovisningsrådets rekommendationer fortfarande tillämpas. Från och med 2009 får IFRS/IAS standarder tillämpas i juridisk enhet 3.1.1 IAS 38 Immateriella tillgångar Goodwill är en immateriell tillgång som inte skrivs av. Årligen, eller närhelst det finns indikation på att en värdeminskning skett, skall företagets goodwill prövas för nedskrivningsbehov. Detta förfarande är förbehållet företagsledningen. Ett nedskrivningsbehov föreligger då en immateriell tillgångs återvinningsvärde är lägre än dess restvärde. För att klassa en tillgång som en immateriell tillgång, enligt IAS 38, i balansräkningen finns vissa erkännandekriterier som först måste vara uppfyllda. Tillgången ska uppfylla följande kriterier: � Identifierbar Vanligen genom juridiska rättigheter; � Kontroll Företaget skall kontrollera tillgången genom

juridiska rättigheter som kan göras gällande i domstol;

18

� Framtida ekonomiska Det skall vara troligt att dessa fördelar fördelar kommer att tillfalla företaget;

� Anskaffningsvärde Detta skall kunna beräknas tillförlitligt. Vid nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36 Nedskrivningar. 3.1.2 IFRS 3 Rörelseförvärv Standarden anger att rörelseförvärv skall redovisas genom tillämpning av förvärvsmetoden. Förvärvaren redovisar identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till deras verkliga värde. Goodwill redovisas som en tillgång och avser den del av anskaffningsvärdet i ett företagsförvärv som överstiger det verkliga värdet. Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv ses som betalning för framtida ekonomiska fördelar vilka inte går att identifiera eller redovisa separat. Den goodwill som uppkommer i ett företagsförvärv skall inte skrivas av. Förvärvaren skall istället minst en gång per år, eller vid indikation, undersöka om ett nedskrivningsbehov föreligger. I förekommande fall tillämpas IAS 36 Nedskrivningar. 3.1.3 IAS 36 Nedskrivningar Ett nedskrivningsbehov kan uppkomma pga externa eller interna händelser. Dessa faktorer kan ha negativ inverkan på tillgångens värde. Nedskrivningsbehov uppstår då redovisat värde för tillgången överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärde är det högre av verkligt värde och nyttjandevärde. En nedskrivning skall utan dröjsmål redovisas mot resultaträkningen. 3.1.4 RR 15 Immateriella tillgångar Goodwill är en immateriell tillgång. Goodwill uppkommer främst genom företagsförvärv och skall systematiskt skrivas av under dess nyttjandeperiod. Det finns sällan stöd för en längre avskrivningsperiod än 20 år. Nedan åskådliggörs de kriterier en immateriell tillgång måste uppfylla för att få tas upp i företagets balansräkning.

19

� Identifierbarhet Det är viktigt att skilja alla enskilda immateriella tillgångar från goodwill. Goodwill blir kvar som en restpost, ofta i ett led av företagsförvärv;

� Kontroll Företaget skall kontrollera att de framtida

ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla företaget. Detta har ofta sin grund i juridiska rättigheter som kan göras gällande i domstol;

� Framtida ekonomiska Det skall vara troligt att dessa fördelar

fördelar kommer att tillfalla företaget; � Anskaffningsvärde Detta skall kunna beräknas på tillförlitligt sätt. Vid nedskrivningsbehov tillämpas RR 17 Nedskrivningar. 3.1.5 RR 17 Nedskrivningar En immateriell tillgång skall skrivas ner om redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Externa och interna indikationer visar om en immateriell tillgång är för högt värderad. Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vidare hänvisas till ÅRL 4 kap ifråga om när nedskrivningar får ske. 3.1.6 Årsredovisningslag (1995:1554) Anläggningstillgångar får skrivas ner om det lägre värdet, återvinningsvärdet, anses vara bestående. Nedskrivningen skall belasta resultaträkningen i enlighet med kongruensprincipen. En immateriell tillgång, som avses i 4 kap 2 §, får ha en nyttjandeperiod på högst fem år enligt 4 kap 4 §. Goodwill är en sådan tillgång och skall således skrivas av på högst fem år.

20

3.2 Nedskrivningstest för goodwill från Assa Abloy Nedanstående text är ett utdrag från Assa Abloys årsredovisning 2005. För att komplettera och illustrera hur IAS 36 kan tillämpas i företag finns nedan ett utdrag från Assa Abloys årsredovisning 2005, där goodwill prövas för nedskrivningsbehov, ett sk impairment-test.

Koncernen undersöker varje år för respektive kassagenererande enhet om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som redovisas. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Väsentliga antaganden som använts för beräkning av nyttjandevärden:

� Budgeterad rörelsemarginal; � Tillväxttakt för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden; � Diskonteringsränta efter skatt tillämpad för uppskattade framtida

kassaflöden. Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 3 procent använts för samtliga KGE. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta i svenska kronor efter skatt motsvarande 8 procent använts för koncernen. För ett mindre antal KGE har diskonteringsräntan justerats för att återspegla de specifika risker som gäller för dessa enheter. Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 8,0�9,5 procent. Känslighetsanalys [�] Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit 10 procent lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 5 procent. Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för

21

diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit 10 procent högre än grundantagandet om 8,0�9,5 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 14 procent. Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en nedskrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.

22

3.3 Redovisningsteori

I detta delavsnitt kommer författarna att beskriva vilket paradigm som ligger bakom de redovisningsmetoder som används av företagsledningar i syfte att påverka och styra sin redovisning. Författarna kommer att presentera ett flertal teorier, dessa är relevanta för att förstå vad kreativ och designad redovisning är. De paradigm, teorier och metoder som presenteras i detta avsnitt kan inte alla appliceras på de frågeställningar som ställts upp, men ger en värdefull insikt kring ledningens attityd till extern redovisning.

3.3.1 Paradigm Ett paradigm är ett grundläggande antagande (Riahi-Belkaoui, 2005). Rådande vetenskap kan betecknas som ett paradigm, då en konstellation av tankar, tro, tekniker och världsbild delas av ett givet samhälle. Dessa paradigm varar inte för evigt, anomalier eller avvikande vetenskaper kan uppkomma vid sidan av. Då den nya vetenskapen erhåller acceptans skapas en vetenskaplig kris tills dess att någon av dessa paradigm segrar. En seger kan erhållas med hjälp av empiriska bevis, men också genom filosofiska skäl. Om den avvikande vetenskapen segrar, benämns detta som ett paradigmskifte. Det nya paradigmet blir nu den nya normalvetenskapen. Kuhn (1970) företog viktiga studier på området då han upptäckte att vetenskapsmän under normala perioder arbetade efter samma antaganden, vilket kan sammanfattas till liknande teori, världsbild, vetenskapssyn och forskning. 3.3.2 Redovisningsparadigm Det finns för tillfället ingen enad redovisningsteori, utan redovisningen speglas utav flera olika synsätt och paradigm (Riahi-Belkaoui, 2005). Ritzer (1975) definierar ett paradigm enligt följande beskrivning (se Riahi-Belkaoui, 2005):

Ett paradigm är en grundläggande bild av problemområdet inom en vetenskap. Det bestämmer vilka frågor som ställs, samt vilka regler som ska följas för att tolka de svar som framkommer. Paradigmet är den bredaste enheten av samförstånd inom en given vetenskap och avskiljer

23

vetenskapliga grupper från varandra (Riahi-Belkaoui, 2005 s 336). 1977 försökte American Accounting Association (AAA) identifiera de paradigm som redovisningsvetenskapen vilade på genom publikationen av Statement on Accounting Theory and Theory Acceptance (SOATATA) (se Riahi-Belkaoui 2005). Detta yttrande från AAA stämmer överrens med Kuhns filosofiska syn på hur framsteg sker i vetenskapen. AAA identifierade i SOATATA sex paradigm vilka Riahi-Belkaoui modifierade till sju: � Det antropologiska paradigmet (The anthropological paradigm); � Marknadsbeteendeparadigmet (The behaviour-of-the-markets paradigm); � Beslutsprocessparadigmet (The decision-process paradigm); � Det ekonomiska händelseparadigmet (The economic-event paradigm); � Idealinkomstparadigmet (The ideal-income paradigm); � Det informationsekonomiska paradigmet (The information-economics

paradigm); � Användarbeteendeparadigmet (The user-behavior paradigm). Enligt Ritzer (1975) är de paradigm som används inom redovisningen uppbyggda av exemplar, standardverk, vilka tjänar som modell för de individer som arbetar inom paradigmet (se Riahi-Belkaoui, 2005). Varje paradigm strävar efter att behålla sina egna teorier och metoder. Den teori som är relevant för denna studie är skapad av redovisningsforskare som arbetar under det antropologiska paradigmet.

24

3.3.3 Det antropologiska paradigmet

Paradigm

Teorier

Metoder

Metoder Figur 3.1 Det antropologiska paradigmet Källa: Egen modell anpassad och översatt efter Riahi-Belkaoui, (2005) Forskare inom det antropologiska/induktiva paradigmet håller för att god teori är skapad utifrån praxis och att teorier härleds induktivt från redovisningsmässiga erfarenheter (Riahi-Belkaoui, 2005). Gordon (1964) och Watts och Zimmerman (1968) företog antropologiska och induktiva studier för redovisningsdisciplinen ifråga. Studierna visade att ledningen i företag vill använda de redovisningsstandarder som tenderar att jämna ut inkomster och tillväxten av de samma. Basen för detta förfarande är dels existerande praxis, dels ledningens attityd till denna praxis. Paradigmet behandlar tre metoder (Riahi-Belkaoui, 2005):

Vinst-styrnings-hypotesen

Inkomst-utjämnings-hypotesen

Det antropologiska

paradigmet

Gynnsamhets-teorin

Vinststyrning

Inkomst-utjämning

Gynnsamhets-metoden

25

� Gynnsamhetsmetoden (The positive theory of accounting); � Inkomstutjämning (Income smoothing); � Vinststyrning (Earnings management). 3.3.4 Gynnsamhetsteorin Teorin syftar till att undersöka hur redovisningspraxis och teorier har utvecklats. Den vill förklara och förutse redovisningshändelser (Riahi-Belkaoui, 2005). Gynnsamhetsmetoden I gynnsamhetsmetoden ligger fokus på hur företag faktiskt redovisar samt ledningens attityd till detta (Scott, 1997). Gynnsamhetsmetoden syftar till att förutse framtida händelser. Metoden vill vidare fastställa varför företag väljer olika redovisningsprinciper. Studier visar att företag väljer de metoder som maximerar deras chans till fortlevnad samt tillåter ledningen att behålla en effektiv styrning. Att ge beslutsfattare, dvs företagsledning, flexibilitet beträffande val av redovisningsprinciper, kan ge upphov till kortsiktigt handlande. Vidare antas att beslutsfattare är rationella och kommer att välja de mest fördelaktiga principerna. 3.3.5 Inkomstutjämningshypotesen Denna teori behandlar företagens medvetna normalisering av inkomster. Detta för att uppnå en eftersträvansvärd trend (Riahi-Belkaoui, 2005). Inkomstutjämning Monsen och Downs (1965) och Gordon (1964) menar att aktieägare föredrar stabila intäkter och vinster framför cyklisk variation (se Riahi-Belkaoui, 2005). Beidleman (1973) definierar inkomstutjämning som en medveten sänkning av onormala intäkter eller tillväxt som tillåts inom ramarna för redovisningsprinciper (se Riahi-Belkaoui, 2005). Beidleman menade vidare att stabila vinster medför högre utdelning. Högre utdelning leder i sin tur till en högre aktiekurs. Dascher och Malcolm (1970) skiljer mellan verklig inkomstutjämning och artificiell inkomstutjämning (se Riahi-Belkaoui, 2005). Verklig syftar till transaktioner som utförs eller ej. Artificiell riktar sig till redovisningsprocedurer som kan skifta kostnader eller intäkter från en period till

26

en annan. Copeland (1968) föreslog fem krav för att inkomstutjämning skulle vara möjligt: � Det får inte leda till något tvång i framtiden; � Det måste rymmas inom ramarna av accepterade redovisningsprinciper; � Det måste leda till väsentliga skillnader jämfört med cykliska variationer; � Det behöver ej innefatta en verklig transaktion; � Det måste överrensstämma med företagets procedurer och principer i

övrigt. Kamin och Ronen (1978) undersökte i vilka branscher inkomstutjämning förekom (se Riahi-Belkaoui, 2005). Deras hypotes sade att lednings- och VD-kontrollerade företag var i högre grad benägna till inkomstutjämning än ägarkontrollerade. Inkomstutjämning är möjlig, antingen genom den flexibilitet redovisningsprinciper tillåter, eller genom medvetna ändringar i företagets operationer. När nuvarande vinst är låg och framtida förväntade vinster är höga, kommer ledning och VD att göra redovisningsval som ökar den nuvarande vinsten. Ledning och VD lånar således intäkter från framtiden. Detta gäller också när förhållandet är omvänt, då sparar ledning och VD intäkter för framtiden (DeFond & Park, 1997). Det finns vissa påståenden i litteraturen kring inkomstutjämning och dess positiva korrelation till aktieägare (Riahi-Belkaoui, 2005). Bland annat tenderar aktieägarnas tillfredsställelse öka när företagets tillväxt, vinst och stabilitet ökar. Institutionella placerare undviker företag med hög volatilitet, dvs företag som har stora cykliska svängningar jämfört med börsens index. Wang och Williams (1994) fann tillskillnad mot tidigare forskning att företag som nyttjade strategin inte gjorde det på aktieägarnas bekostnad (se Riahi-Belkaoui, 2005). De fann att dessa företag innebar mindre risk och gav mer information till sina aktieägare. 3.3.6 Vinststyrningshypotesen Hypotesen behandlar ledningens möjligheter att välja redovisningslösningar som leder till önskad inkomstnivå (Riahi-Belkaoui, 2005). Vinststyrning är när ledningen använder egna bedömningar i upprättandet av finansiella rapporter för att visa en bättre bild av verksamheten.

27

Vinststyrning Vinststyrning är att påverka kortsiktigt rapporterade inkomster (Schroeder, Cathey & Clark, 2002). Detta är ett sätt för ledningen att påverka investerare. Vinststyrning inkluderar en försening eller tidigareläggande av produktioner och investeringar samt val av redovisningsmetoder. Att snabbt anpassa sig till nya regelverk kan också vara ett sätt för ledningen att påverka de kortsiktigt rapporterade inkomsterna. VD försöker genom vinststyrning möta analytikers förväntningar (Riahi-Belkaoui, 2005). Vinststyrning följer en eller flera av dessa tre metoder: (1) välja från de flexibla valmöjligheterna inom Generally Accepted Accounting Principles (GAAP), (2) förlita sig på subjektiva uppskattningar och (3) planera inköp innan de rapporteras. DeGeorge, Patel och Zeckhauser (1999) fann att delårsrapporter som precis mötte analytikers krav inträffade oftare än det är sannolikt enligt normalfördelningen. Vinststyrning är en metod för ledningen för att uppnå ett eller flera av följande tre mål: (1) företaget skall rapportera vinst, (2) företaget skall uppnå ett bättre resultat än föregående år och (3) företaget skall möta analytikers förväntningar. Vidare anger Guidry, Leone och Rock (1999) att befattningshavare tenderar att skjuta upp inkomster när företagets vinstprognos inte kommer att infrias.

28

3.4 Designad redovisning Designad redovisning innehåller de strategier företag kan använda sig utav, när de manipulerar med extern redovisning. Vinststyrning och inkomstutjämning, som behandlades ovan, ingår tillsammans med Big Bath Accounting och kreativ redovisning i designad redovisning.

Figur 3.2 Designad redovisning Källa: Egen modell anpassad och översatt efter Riahi-Belkaoui, (2005) 3.4.1 Big Bath Accounting Big Bath Accounting är en strategi företag använder sig utav vid följande tre tillfällen: Vid (1) VD-byte, (2) negativt resultat eller (3) båda samtidigt. Vinststyrning och inkomstutjämning syftar till de fall då ett företag manipulerar med redovisningen utan att ett VD-byte skett samtidigt som företaget uppvisar ett positivt resultat. Penman (2003) definierar Big Bath Accounting som ledningens sätt att �spara� intäkter för framtiden, dvs sänka nuvarande resultat. Penman menar att �taking a bath� är en extrem version av att spara inkomster för framtiden. En ny VD gör kraftiga nedskrivningar av tillgångar, detta leder till ett väsentligt lägre resultat för perioden, men förbättrar framtida resultat. Detta framtida resultat kommer sedan VD bli belönad för. De stora vinster som genererades i slutet av 1990-talet är, enligt Penman, ett resultat av nedskrivningar och omstruktureringar i början av 1990-talet. Healy (1985) ger följande redogörelse för termen: �Om företagets vinst är så låg, oavsett val av redovisningsmetoder, kommer ledningen ha incentiv att ytterligare reducera

Designadredovisning

Kreativ redovisningBig Bath Accounting

Vinststyrning Inkomstutjämning

29

innevarande vinst, genom att minska rapporterade intäkter och skriva ner tillgångar.� Förekomsten av Big Bath Accounting följer vanligtvis i en situation då en ny företagsledning tillträder. En ny ledning vill skapa sig ett lägre förstaårsresultat, vilket deras framtida insatser senare kommer att jämföras emot. Åtskilliga bevis för förekomsten av Big Bath Accounting ges utav media (Riahi-Belkaoui, 2005). I Accounting Theory (2005 s 59) presenteras följande exempel:

Nortel Networks var år 2000 en haussad aktie. Nästa år presenterade de en förlust om $19,2 MDR, varav $12,3 MDR bestod av nedskrivning av goodwill. Nedskrivningen avsåg de elva förvärv Nortel gjort föregående år. Nortel förvärvade dessa bolag till ett hissnande pris om $19,7 MDR, vilket är 118 gånger mer än deras värde och i samma storlek som Bolivias BNP. Denna �Big Bath� historia är ett bra exempel på när ledningen vill rensa bort dålig förvärv från balansräkningen.

3.5 Bonusprogram Bonusprogram kan ges i flera former: konvertibler, optioner, försäkringar, bonus kopplad till vinst och bonus kopplad till prestation (Healy, 1985). Healy företog en studie på området med två hypoteser. En av dessa påstod att ett frekvent byte och modifikation av bonusprogram till ledningen är sammankopplade till frivillig förändring av redovisningsprocedurer samt snabb anpassning till nya redovisningsprinciper. Healy utförde, under ett decennium statistiska test på 94 företag i USA och fann att det fanns ett samband. Han drar samma slutsatser som Watts (1977) och Watts och Zimmerman (1978) då dessa menade att bonusprogram skapar incentiv för ledningen att välja fördelaktiga redovisningsprocedurer. 3.6 Sammanfattning av redovisningsteori De olika teorier och ansatser som beskrivits ovan härstammar alla från det antropologiska paradigmet. Samtliga beskriver olika sätt att påverka den externa redovisningen. Redovisningsforskare (se exempelvis Healy, 1985 och Penman, 2003) har tydligt visat att den externa redovisningen inte bara upprättas med syfte att beskriva de verkliga ekonomiska förhållandena. Syftet kan i vissa fall istället vara att uppvisa en av företagsledningen önskvärd bild utav verksamheten.

30

3.7 Statistisk teori I detta delavsnitt kommer författarna att beskriva de statistiska formler och begrepp som kommer att användas för studiens analys. I varje hypotes som formulerats finns alltid en nollhypotes och en av författarna upprättad alternativhypotes. Målet för studien är att falsifiera nollhypotesen för respektive hypotes. Dessutom kommer huvudhypotesernas korrelation och delhypotesernas effektstorlek att undersökas. 3.7.1 Parametriska test I parametriska test undersöks huruvida skillnader mellan två populationer kan förklaras av en alternativhypotes eller slumpen (Lisper & Lisper, 2005). Parametriska test prövar data på intervall- eller kvotnivå. Parameter syftar i detta avseende på populationens medelvärde (µ) eller standardavvikelse (σ). Populationerna som jämförs bör vara normalfördelade med en liknande varians. För att bedöma huruvida populationerna kan undersökas med ett Students t-test bör kvoten mellan populationernas varians inte överstiga 2. I de fall varianserna skiljer sig åt väsentligt bör ett icke-parametriskt test användas. Students t-test är ett parametriskt test. 3.7.2 Icke-parametriska test Icke-parametriska test används främst för att undersöka ordinala eller nominala data (ibid.). Vid stickprov över n = 30 approximeras sampelfördelningen med normalfördelningen. Icke-parametriska test är fördelningsfria, dvs något krav på normalfördelad population eller likartad varians föreligger inte. Chitvå-test och Mann-Whitney U-test är icke-parametriska test. 3.7.3 Chitvå-test (χ2) Ett chitvå-test är en icke-parametrisk metod som kan fastställa om en viss sannolikhet beror på slumpen eller ej (Holme & Solvang 1997). Icke-parametrisk syftar till att parametrarna i testet kan vara okända. Populationerna behöver inte heller vara normalfördelade, eller ha samma varians (Lisper &

31

Lisper, 2005). Chitvå-test förutsätter nominal- eller ordinalskala. Det faktiska utfallet i stickprovet jämförs med det förväntade. Formeln för chitvå-test ser ut enligt följande: χ2 = ∑(j)∑(i), (Oij � Fij)2 / Fij Oij Observerad mängd i i-rad och j-kolumn Fij Förväntad mängd i i-rad och j-kolumn 3.7.4 Students t-test Students t-test har krav på populationernas utseende vad gäller normalfördelning och varians (Lisper & Lisper, 2005). T-test används då µ och σ är okända. Vid stora stickprov kan fördelningen approximeras med normalfördelningen. T-test undersöker om skillnader i medelvärde mellan två populationer kan förklaras av slumpen eller av en för studien uppställd alternativhypotes. Formeln för Students t-test ser ut enligt följande: t = (m1 � m2) / Sp2(1/n1 + 1/n2) Sp2 = S1

2(n1 � 1) + S22 (n2 � 1)

m Medelvärde n Storlek på stickprovet S2 Varians Sp2 Sammanvägd varians t Testets t-värde

3.7.5 Mann-Whitney U-test Detta test är ett alternativ till Students t-test (Lisper & Lisper, 2005). Testet är mest användbart, då två populationers medelvärden jämförs. Mann-Whitney U-test är okänsliga för extremvärden, då varje observerad data erhåller ett ranknummer. Ranknumren från varje population summeras, det högsta av de två värdena fungerar sedan som grund för testet. Mann-Whitney U-test är ett av de kraftigaste icke-parametriska testen. Enligt Aczel och Sounderpandian (2002) är det ca 5 % svagare än ett parametriskt test. Testet innefattar en nollhypotes och en alternativhypotes. Formeln för Mann-Whitney U-test ser ut enligt följande:

32

U = n1n2 + 0,5nmax(nmax + 1) � Tmax σ(U) = √(n1n2(n1 + n2 + 1) / 12) Z = (U � 0,5n1n2) / √(n1n2(n1 + n2 + 1) / 12) n Storlek på stickprovet Tmax Den största rangsumman av populationerna U Statistiskt värde på skillnaden i ranking mellan två populationer σ(U) Standardavvikelsen för U 3.7.6 Effektstorlek � Cohens d och Hedges g Effektstorlek beskriver hur praktiskt ett visst resultat är (Lisper & Lisper, 2005). Som mått används Cohens d och Hedges g. Testen syftar till att beskriva effekten av skillnader mellan två populationer. De data som används för analys med Students t-test i studien används som bas för testen nedan. Cohens d = t(n1 + n2) / [√(df)√(n1n2)] Hedges g = (m1 � m2) / Sp2 r = t / (t2 + df) d Värde i Cohens d index g Värde i Hedges g index t Testets t-värde

r Korrelation Sp2 Sammanvägd varians 3.7.7 Korrelation � Phi-koefficienten Phi-koefficienten beskriver sambandet mellan två dikotomier. Varje dikotomi har vidare två kvalitativa lägen. Sambandet benämns korrelation (rφ). rφ = [ AD � BC ] / [√ (A + B)(C + D)(A + C)(B + D)]

33

4 Empiri I detta kapitel kommer författarna att beskriva de urval som gjorts, hur urvalet gjorts och eventuella bortfall. Det kvantitativa materialets validitet och reliabilitet kommer sedan att undersökas och diskuteras. De hypoteser som lades fram i teoriavsnittet kommer här att operationaliseras, dvs hypoteserna skall göras mätbara. Slutligen åskådliggörs de variabler som kommer att analyseras i kapitel 5 Analys. 4.1 Urval En urvalsram är en sammanställning av de företag författarna önskar undersöka för att kunna svara på de frågeställningar som formulerats (Holme & Solvang 1997). Urvalsramen består av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap. Listorna är delvis stratifierade, vilket innebär att listorna är kategoriserade efter vissa karaktäristiska drag, i förekommande fall efter börsvärde (Andersen, 1998). Den nya nordiska börsen delas upp i Large Cap, Mid Cap och Small Cap (Halvarsson & Halvarsson, 2007). Gränserna för respektive företag revideras halvårsvis i maj respektive november efter företagens genomsnittliga börsvärde. Gränserna för respektive börslista är över 1 MDR Euro för Large Cap, mellan 150 M och 1 MDR Euro för Mid Cap och under 150 M Euro för Small Cap. Studien begränsas till att analysera företag på Large och Mid Cap med goodwill upptagen i balansräkningen. Att analysera dessa företag mellan 2001-2006 genererade 676 observationer, vilket enligt författarna borde uppfylla kravet på en tillfredsställande storlek på undersökningen. 197 observationer exkluderades i studien, då dessa saknade goodwill i balansräkning, eller inte varit självständigt juridiskt företag. Totalt observerades 873 årsredovisningar. Vidare uppvisar studien ett bortfall om 40 observationer.

34

4.1.1 Undersökningsdesign och datainsamling Hur data samlas in för studien beskrivs som studiens undersökningsdesign (Andersen, 1998). Data kan förekomma i två grupper, som primär- eller sekundärdata. Vilken kategori av dessa som används beror på studiens syfte. Genom att använda få variabler och många undersökningsobjekt, kommer studien att betecknas som extensiv. För studien har sekundärdata i form av årsredovisningar inhämtats elektroniskt från respektive företags hemsida. Någon hänsyn till brutet räkenskapsår tas inte i denna studie. Enligt Bokföringslag (1999:1078) är det tillåtet för noterade företag att ha räkenskapsår skilt från kalenderår. �Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti Lag (1999:1304)�.Samtliga årsredovisningar under perioden 2001 till 2006 har granskats. Koncernens, och inte moderbolagets, resultat-, balansräkning och tillhörande noter är de delar som ligger till grund för studien. För ifrågakommande årsredovisningar har dessa variabler undersökts: � Finns goodwill redovisat i balansräkningen; � Har koncernen gjort en nedskrivning av goodwill för perioden; � Har koncernen bytt VD under perioden; � Koncernens resultat efter finansiella poster och resultat efter skatt. Goodwill skall finnas upptaget i respektive företags balansräkning för att företaget ifråga skall kunna inkluderas i studiens analys. För att se om nedskrivning av goodwill skett granskas företagets noter. Noter är en obligatorisk del i årsredovisningen och beskriver resultat- och balansräkning (ÅRL 2:1). Nedskrivning anses ha skett när den finns upptagen i not som nedskrivning av goodwill. I vissa fall har ingen svensk årsredovisning funnits tillgänglig, motsvarigheterna till nedskrivning i engelskspråkiga årsredovisningar är write-down, impairment losses och impairment charges. I granskningen har en klar distinktion gjorts mellan avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar är irrelevanta för denna studie. I de fall en nedskrivning ägt rum, undersöks ytterligare en variabel, resultat efter

35

finansiella poster, för att kunna beräkna en specifik kvot: [nedskrivning/(nedskrivning + resultat efter finansiella poster)]. Denna kvot beräknas för att kunna se hur resultatpåverkande nedskrivningen är för företaget ifråga. I de fall resultatet efter finansiella poster är negativt blir följaktligen också kvoten negativ. För de två huvudhypoteserna kommer endast nedskrivningar, med den kvot som beräknades ovan, som överstiger 5 % att beaktas. Ingen hänsyn är tagen om kvoten är negativ eller positiv. Små nedskrivningar som endast påverkar resultatet marginellt är inte relevanta för de chitvå-test som utförs enligt författarnas mening. De kommer däremot att behandlas i de Students t-test och Mann-Whitney U-test som utförs. Företag på Large och Mid Cap skiljer sig åt i storlek. Att undersöka nedskrivningar i absoluta tal ger ett komplement till de chitvå-test som genomförs. Chitvå-test syftar till att granska förekomsten av Big Bath Accounting. Students t-test och Mann-Whitney U-test avser att undersöka om det föreligger någon absolut skillnad i nedskrivningarnas storlek mellan två populationer. Ett VD-byte anses ha ägt rum när ny VD undertecknat årsredovisningen för perioden. VD är då tillsammans med styrelsen ansvarig för årsredovisningen. Undertecknande av årsredovisningen sker enligt ÅRL 2:7:

I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, skall årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, skall även denne skriva under årsredovisningen.

I de fall företagets årsredovisning inte tillhandahållits i elektronisk form via företagets hemsida, har årsredovisningen inte beställts från Bolagsverket, detta pga kostnadsskäl. De sista variablerna som används i studien är respektive företags resultat efter finansiella poster samt nettoresultat. Variablerna syftar till att undersöka vilka nedskrivningar som skall beaktas i de chitvå-test som utförs och andelen negativa resultat i förhållande till positiva resultat.

36

4.2 Observationer i studien 4.2.1 Företag utanför studien De företag som saknar goodwill i balansräkningen ställs utanför den population som analyseras i studien. Endast de företag som är självständiga juridiska enheter analyseras. Tabell 4.1 Företag utanför studien

Observationer

Antal %

Med i studien 676 77,4 Utanför studien 197 22,6 Summa 873 100 4.2.2 Bortfall De företag som inkluderas i studiens population, men inte tillhandahåller årsredovisningar för något eller några av åren i perioden 2001-2006 räknas som bortfall.

37

Tabell 4.2 Bortfall

Observationer

Antal % Observationer i analys 636 94,1 Bortfall 40 5,9 Summa 676 100 4.3 Operationalisering av hypoteser Författarna kommer att operationalisera problemformuleringen i avsnitt 1.3 till konkreta variabler för att ge svar på de hypoteser som ställts upp. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie till nedskrivning av goodwill vid (1) VD-byte, (2) negativt resultat eller (3) båda samtidigt. I de fall, då en nedskrivning av goodwill påverkar resultatet efter finansiella poster med mer än 5 %, kommer denna nedskrivning inkluderas i analysen som en variabel. Detta gäller för studiens två huvudhypoteser som undersöks med chitvå-test. Alla nedskrivningar av goodwill, oavsett storlek, beaktas dock i studiens delhypoteser som variabler. Andra variabler som beaktas i både huvudhypoteser och delhypoteser är negativa resultat och VD-byte. Huvudhypotes 1 Halt Ett företag med ny VD skriver oftare ner goodwill än ett företag med befintlig VD

Ho Ett företag med ny VD skriver inte ner goodwill oftare än ett företag med befintlig VD

38

Hypotesen syftar till att undersöka huruvida ett företag med nytillträdd VD skriver ned goodwill oftare än ett företag med befintlig VD. Hypotesen är formulerad utifrån Penmans (2003) och Riahi-Belkaouis (2005) teorier kring Big Bath Accounting. För att statistiskt säkerställa eventuella samband kommer Chitvå-test och korrelationstest att användas. Chitvå-testet kommer att vara ensidigt med en signifikansnivå (alfa) om 5 %. Delhypotes 1

Halt Ett företag med ny VD skriver ner goodwill med ett högre absolut

belopp än ett företag med befintlig VD

Ho Ett företag med ny VD skriver inte ner goodwill med ett högre absolut belopp än ett företag med befintlig VD

Syftet med hypotesen är att undersöka om företag med nytillträdd VD skriver ner goodwill med större absolut belopp än ett företag med befintlig VD. Delhypotes 1 är ett komplement till huvudhypotes 1. För att påvisa eventuella skillnader i absoluta nedskrivningar mellan två populationer kommer ett Students t-test samt ett Mann-Whitney U-test att användas. Population 1 och 2 har olika varians. Population 1 beskriver de situationer då ett VD-byte skett samtidigt som företaget skrivit ner goodwill. Population 2 syftar till de situationer då en nedskrivning av goodwill ägt rum utan att företaget bytt VD för perioden. Testen är ensidiga med en signifikansnivå om 5 % för respektive test. Huvudhypotes 2 Halt Ett företag med ett negativt resultat skriver oftare ner goodwill än ett företag med ett positivt resultat Ho Ett företag med ett negativt resultat skriver inte ner goodwill

oftare än ett företag med ett positivt resultat

Hypotesen syftar till att undersöka huruvida ett företag med ett negativt resultat skriver ned goodwill oftare än ett företag med ett positivt resultat. Hypotesen är formulerad utifrån Penmans (2003) och Riahi-Belkaouis (2005) teorier kring Big

39

Bath Accounting För att statistiskt säkerställa eventuella samband kommer Chitvå-test och korrelationstest att användas. Chitvå-testet kommer att vara ensidigt med en signifikansnivå om 5 %. Delhypotes 2

Halt Vid ett negativt resultat skriver företag ner goodwill med ett

högre absolut belopp än vid ett positivt resultat Ho Vid ett negativt resultat skriver inte företag ner goodwill med ett

högre absolut belopp än vid ett positivt resultat Syftet med hypotesen är att undersöka om ett företag med negativt resultat skriver ned goodwill med större absolut belopp än ett företag med positivt resultat. Delhypotes 2 är ett komplement till huvudhypotes 2. För att påvisa eventuella skillnader i absoluta nedskrivningar mellan två populationer kommer ett Students t-test samt ett Mann-Whitney U-test att användas. Population 1 och 2 har olika varians. Population 1 beskriver de situationer då ett negativt resultat uppvisas samtidigt som företaget skrivit ner goodwill. Population 2 syftar till de situationer då ett positivt resultat uppvisas samtidigt som nedskrivning av goodwill företagits. Testen är ensidiga med en signifikansnivå om 5 % för respektive test. 4.4 Empiriskt material 4.4.1 VD-byte Från de observationer som erhållits med utgångspunkt från den operationalisering som utförts, uppvisade VD-byte följande fördelning:

40

Tabell 4.3 VD-byte

Observationer

Antal %

VD-byte 89 14

Ej VD-byte 547 86

Summa 636 100

4.4.2 Negativt resultat Från de observationer som erhållits med utgångspunkt från den operationalisering som utförts, uppvisade negativa resultat följande fördelning: Tabell 4.4 Negativt resultat

Observationer Antal %

Negativt resultat 99 15,6 Positivt resultat 537 84,4 Summa 636 100

41

4.4.3 Total nedskrivning av goodwill Det totala antalet nedskrivningar uppgår till 129 stycken. Dessa används vid analys med Students t-test och Mann-Whitney U-test. Tabell 4.5 Total nedskrivning av goodwill

Observationer

Antal %

Nedskrivning 129 20,3 Ej nedskrivning 507 79,7 Summa 636 100 4.4.4 Nedskrivning av goodwill (5 %) Från de observationer som erhållits med utgångspunkt från den operationalisering som utförts, uppvisade nedskrivning av goodwill, som påverkar resultat efter finansiella poster med mer än 5 %, följande fördelning:

42

Tabell 4.6 Nedskrivning av goodwill (5 %)

Observationer

Antal %

Nedskrivning av goodwill (5 %) 47 7,4 Ej nedskrivning av goodwill 589 92,6 Summa 636 100 4.4.5 Nedskrivning vid VD-byte Nedskrivningarna i denna tabell är justerade efter dem som påverkar resultat efter finansiella poster, [ned / (ned + res efter fin post)], med mer än 5 %. Tabell 4.7 Nedskrivning vid VD-byte

Nedskrivning Faktisk Förväntad

Antal Antal

VD-byte 17 6,58

Ej VD-byte 30 40,42 Summa 47 47

43

4.4.6 Nedskrivning vid negativt resultat Nedskrivningarna i denna tabell är justerade efter dem som påverkar resultat efter finansiella poster, [ned / (ned + res efter fin post)], med mer än 5 %.

Tabell 4.8 Nedskrivning vid negativt resultat

Nedskrivning Faktisk Förväntad

Antal Antal

Negativt resultat 25 7,32

Positivt resultat 22 39,68 Summa 47 47

44

4.5 Sammanfattning av empiriskt material Genom granskning av årsredovisningar från företag noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap erhölls 636 observationer och 40 bortfall. De variabler som undersöktes var frekvensen av VD-byte, negativt resultat och nedskrivning av goodwill. Från dessa data erhålls variabler till den analys som genomförs i kapitel 5. Frekvensen negativa resultat och VD-byte är 99 respektive 89 stycken av 636 observationer. Vidare förekom 47 fall av nedskrivning av goodwill, när en resultatpåverkan om 5 % beaktas, 25 fall vid negativt resultat och 17 fall vid VD-byte. Att dessa nedskrivningar tillsammans inte uppgår till 47 stycken, beror på de fall då ett VD-byte infaller samtidigt som företaget uppvisar ett negativt resultat. Genom ekvationerna [VD-byte/observationer] och [negativt res/observationer] erhålls två kvoter. Genom att multiplicera kvoterna var för sig med antal nedskrivningar kan två värden erhållas, sk förväntade värden. Dessa jämförs med faktiska nedskrivningar och används då huvudhypoteserna analyseras med chitvå-test. De förväntade nedskrivningarna vid dessa två situationer understiger de faktiska nedskrivningarna.

45

5 Analys I detta kapitel kommer studiens hypoteser att statistiskt prövas genom chitvå-test, korrelationstest, Students t-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten från dessa test kommer att tydligt åskådliggöras i tabell. Analysen kompletteras också med att mäta delhypotesernas effektstorlek. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning av de analyser som utförts. 5.1 Statistisk analys Studiens hypoteser kommer att analyseras i detta avsnitt. I huvudhypoteserna beaktas endast de nedskrivningar som påverkar resultatet efter finansiella poster med mer än 5 %. I delhypoteserna beaktas alla nedskrivningar. 5.1.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test Ett företag med ny VD skriver oftare ner goodwill än ett företag med befintlig VD Tabell 5.1 Huvudhypotes 1: Chitvå-test

Nedskrivning VD-byte Ej VD-byte n Observerat 17 30 47 Förväntat 6,58 40,42 47 Krisiskt χ2 3,84 Testets χ2 19,19 Signifikans χ2 0,000 df 1

46

χ2 (1, N = 47) = 19,19 och p < 0,05 för ensidigt test Ho förkastas Av studiens 636 observationer förekom 89 VD-byten och 47 tillfällen av nedskrivning av goodwill. Vid statistiskt oberoende bör antal nedskrivningar vid VD-byte uppgå till 6,58 stycken. Den observerade mängden uppgår till 17 stycken. Vid en signifikans om 5 % är det kritiska chitvå-värdet 3,84. Studiens chitvå-värde beräknas till 19,19 vilket överstiger det kritiska värdet på 3,84. Chitvå-testet visar att signifikansen är mindre än 0,000. För att förkasta denna nollhypotes krävs en signifikans under 0,05 (5 %). Således kan studiens alternativhypotes inte förkastas. 5.1.2 Huvudhypotes 1: Korrelation Phi-koefficienten rφ syftar till att undersöka sambandet mellan två dikotomier (Lisper & Lisper, 2005). VD-byte och nedskrivning är dikotomier som befinner sig på nominalskala, dessa kan endast anta två värden. Sambanden mellan VD-byte och nedskrivning undersöks nedan. Tabell 5.2 Huvudhypotes 1: Korrelation

VD-byte Ej VD-byte Summa Nedskrivning 17 30 47 Ej nedskrivning 72 517 589 Summa 89 547 636

rφ 0,181 rφ2 0,033 Phi-koefficienten (rφ) visar att det linjära sambandet mellan variablerna uppgår till 18 %. Determinationskoefficienten rφ2 anger hur stor del av den totala

47

variationen som kan förklaras av det linjära sambandet rφ. I förekommande fall kan 3,3 % av antalet nedskrivningar förklaras av sambandet rφ. 5.1.3 Delhypotes 1: Students t-test Ett företag med ny VD skriver ner goodwill med ett högre absolut belopp än ett företag med befintlig VD. För att pröva huruvida delhypotes 1 kan accepteras eller ej, jämförs två populationer med varandra. Undersökningen sker med två olika test; Students t-test och Mann-Whitney U-test. Population 1 syftar till de situationer då ett VD-byte ägt rum samtidigt som företaget skrivit ner goodwill. Population 2 är de situationer då ett företag skriver ner goodwill när ett VD-byte inte ägt rum. Tabell 5.3 Delhypotes 1: Students t-test (MKR) Σ n m s

VD-byte 17916 24 747 1915 Ej VD-byte 30165 105 287 1023 Sp 1233 df 127 Kritisk t 1,65 Testets t 1,51

Kritisk sig. 0,05 Testets sig. 0,13 Kritisk varianskvot (S12/S22) 2 Testets S12/S22 3,5 t(127) = 1,51 och p > 0,05 för ensidigt test Ho förkastas ej I det Students t-test som genomförts, erhölls ett medelvärde för population 1 om

48

747 MKR och för population 2 om 287 MKR. Genom att pröva populationernas medelvärden mot varandra i ett t-test kan studiens hypotes antingen accepteras eller förkastas. Det kritiska t-värdet för testet är 1,65. Testets t-värde beräknas till 1,51 vilket ej överstiger det kritiska värdet. Således kan nollhypotesen inte förkastas. Det bör tilläggas att testets kvot mellan populationernas varians (3,5) överstiger den kritiska kvoten (2). I de fall den kritiska kvoten överskrids, kan med fördel icke-parametriska test tillämpas. 5.1.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test Tabell 5.4 Delhypotes 1: Mann-Whitney U-test

Observationer Σ (Ranking) n

VD-byte (pop 1) 1866 24

Ej VD-byte (pop 2) 6519 105

Summa 8385 129 U 1565,5 σ(U) 165,2 Kritisk z 1,645 Testets z 1,85

Kritisk sig. 0,05 Testets sig. 0,032

U = 1565,5 och p < 0,05 för ensidigt test Ho förkastas

Mann-Whitney U-test undersöker två populationers inbördes rang. Rangsummeringen av respektive population syftar till att undersöka huruvida populationerna skiljer sig ifrån varandra avseende storlek på nedskrivningar. Det

49

kritiska z-värdet för testet är 1,645. Denna analys genererade ett z-värde om 1,85, vilket överstiger det kritiska z-värdet. Således kan studiens alternativhypotes inte förkastas. 5.1.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test Ett företag med ett negativt resultat skriver oftare ner goodwill än ett företag med ett positivt resultat Tabell 5.5 Huvudhypotes 2: Chitvå-test Nedskrivning Negativt Positivt n Observerat 25 22 47 Förväntat 7,32 39,68 47 Kritisk χ2 3,84 Testets χ2 50,58 Signifikans χ2 0,000 df 1 χ2 (1, N = 47) = 50,58 och p < 0,05 för ensidigt test Ho förkastas

Av studiens 636 observationer förekom 99 negativa resultat och 47 tillfällen av nedskrivning av goodwill. Vid statistiskt oberoende bör antalet nedskrivningar vid negativt resultat uppgå till 7,32 stycken. Den observerade mängden uppgår till 25 stycken, vilket är mer än det förväntade värdet. Vid en signifikans om 5 % är det kritiska chitvå-värdet 3,84. Studiens chitvå-värde beräknas till 50,58, vilket överstiger det kritiska värdet. Testet visar att signifikansen är mindre än 0,000. För att förkasta denna nollhypotes krävs en signifikans under 0,05 (5 %). Således kan studiens alternativhypotes inte förkastas.

50

5.1.6 Huvudhypotes 2: Korrelation Phi-koefficienten rφ syftar till att undersöka sambandet mellan två dikotomier (Lisper & Lisper, 2005). Resultat och nedskrivning är dikotomier som befinner sig på nominalskala, dessa kan endast anta två värden. Sambandet mellan negativt resultat och nedskrivning undersöks nedan. Tabell 5.6 Huvudhypotes 2: Korrelation

Neg res Pos res Summa Nedskrivning 25 22 47 Ej nedskrivning 74 515 589 Summa 99 537 636

rφ 0,293 rφ2 0,086 Phi-koefficienten (rφ) visar att det linjära sambandet mellan variablerna uppgår till 29 %. Determinationskoefficienten rφ2 anger hur stor del av den totala variationen som kan förklaras av det linjära sambandet rφ. I förekommande fall kan 8,6 % av antalet nedskrivningar förklaras av sambandet rφ.

51

5.1.7 Delhypotes 2: Students t-test Vid ett negativt resultat skriver företag ner goodwill med ett högre absolut belopp än vid ett positivt resultat. Undersökningen sker med två olika test; Students t-test och Mann-Whitney U-test. Population 1 syftar till de situationer då ett negativt resultat uppvisas samtidigt som företaget skrivit ner goodwill. Population 2 är de situationer ett företag skriver ner goodwill vid positivt resultat. Tabell 5.7 Delhypotes 2: Students t-test (MKR) Σ n m s

Negativt resultat (pop 1) 31313 33 949 2173 Positivt resultat (pop 2) 16768 96 175 577 Sp2 1 199 df 127 Kritiskt t 1,65 Testets t 2,26 Kritisk sig. 0,05 Testets sig. 0,026 Kritisk varianskvot ( S12/S22) 2 Testets S12/S22 14,18 t(127) = 2,26 och p < 0,05 för ensidigt test Ho förkastas I det Students t-test som genomförts, erhölls ett medelvärde för population 1 om 949 MKR och för population 2 om 175 MKR. Det kritiska t-värdet för testet är 1,65. Testets t-värde beräknas till 2,26 vilket överstiger det kritiska värdet.

52

Således kan studiens hypotes inte förkastas. Det bör tilläggas att testets kvot mellan populationernas varians (14,18) överstiger den kritiska kvoten (2). I de fall den kritiska kvoten överskrids, kan med fördel icke-parametriska test tillämpas. 5.1.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test Tabell 5.8 Delhypotes 2: Mann-Whitney U-test

Observationer Σ (Ranking) n

Negativt res (pop 1) 2908 33 Positivt res (pop2) 5477 96

Summa 8385 129 U 2347 σ(U) 165 Kritisk z 1,645 Testets z 4,63

Kritisk sig. 0,05 Testets sig. 0,000 U = 2347 och p < 0,05 för ensidigt test Ho förkastas Mann-Whitney U-test undersöker två populationers inbördes rang. Rangsummeringen av respektive population syftar till att undersöka huruvida populationerna skiljer sig ifrån varandra avseende storlek på nedskrivningar. Det kritiska z-värdet för testet är 1,645. Analysen genererade ett z-värde om 4,63 vilket överstiger det kritiska z-värdet. Således kan studiens alternativhypotes inte förkastas.

53

5.2 Effektstorlek � Cohens d och Hedges g Värdena i Student t-test är bas för beräkning av effektstorlek i denna studie. 5.2.1 Delhypotes 1 � Effektstorlek De p-värden som erhålls i signifikansanalysen har ingen praktisk betydelse, utan syftar endast till att förkasta en nollhypotes (Lisper & Lisper, 2005). Effektstorlek beskriver istället resultatets praktiska betydelse. Tabell 5.9 Delhypotes 1 � Effektstorlek Delhypotes 1 n m s Population 1 24 747 1915 Population 2 105 287 1023 Cohens d 0,344 r 0,133 r2 0,018 Hedges g 0,373 t 1,51 Skillnaderna mellan stickprovens medelvärden uppvisade en effekt (d) på 0,344. Detta är små effekter enligt Cohens index. Gräns för medelstor effekt är normerad till 0,50 d. R2 anger hur stor andel av variationen i den beroende variabeln (nedskrivning) som kan förklaras av den oberoende variabeln (VD-byte). Determinationskoefficienten r2 anger med andra ord hur stor del av den totala variationen i variablerna som kan förklaras av det samband som säkerställts. I detta sammanhang uppgår r2 till 1,8 %. Hedges g uppgår vidare till 0,373.

54

5.2.2 Delhypotes 2 � Effektstorlek Tabell 5.10 Delhypotes 2 � Effektstorlek Delhypotes 2 n m s Population 1 33 949 2173 Population 2 96 175 577 Cohens d 0,460 r 0,197 r2 0,039 Hedges g 0,646 t 2,26 Skillnaderna mellan stickprovens medelvärden uppvisade en effekt (d) på 0,46. Detta är små effekter enligt Cohens standard (Lisper & Lisper, 2005). Gräns för medelstor effekt är normerad till 0,50 d. R2 anger hur stor andel av variationen i den beroende variabeln (nedskrivning) som kan förklaras av den oberoende variabeln (negativt resultat). Determinationskoefficienten r2 anger med andra ord hur stor del av den totala variationen i variablerna som kan förklaras av det samband som säkerställts. I detta sammanhang uppgår r2 till 3,9 %. Hedges g uppgår vidare till 0,646.

55

5.3 Sammanfattning av analys Detta kapitel har analyserat de fyra hypoteser som ställts upp för studien. Huvudhypoteserna har analyserats med chitvå-test och korrelationstest. Ett chitvå-test säkerställer huruvida en viss skillnad beror på slumpen eller på en alternativhypotes. Korrelationstestet phi beskriver hur starka sambanden är mellan variabler som analyseras. Delhypoteserna granskades var och en av både Student t-test och Mann-Whitney U-test. Students t-test jämför absoluta nedskrivningar mellan två populationer. Då variansen mellan populationerna i delhypoteserna uppvisar stora skillnader sinsemellan kompletterades analysen med ett Mann-Whitney U-test. Detta test rangordnar varje nedskrivning från de två populationer som jämförs, effekten av extremvärden neutraliseras således. Av de sex analyser som genomfördes kunde nollhypotesen förkastas i fem fall. Phi-koefficienten rφ visar på ett starkare samband mellan negativt resultat och nedskrivning (29 %) än VD-byte och nedskrivning (18 %). Typ I och typ II fel Typ I och typ II fel syftar till de fel då nollhypotesen eller alternativhypotesen förkastats felaktigt. I studien har en signifikansnivå om 5 % valts. En ökad säkerhet vad gäller signifikansnivå medför att sk typ I fel minskar. Typ 1 fel innebär att en nollhypotes förkastas felaktigt, dvs slumpen och inte alternativhypotesen är orsak till skillnaderna mellan populationerna. En ökad säkerhet vad gäller signifikansnivån medför omvänt att sk typ II fel ökar. Typ II fel innebär att studiens alternativhypotes förkastas felaktigt. I de hypoteser som analyserats har en signifikansnivå om 5 % upprättats. Analys av huvudhypoteserna uppvisar p-värden på under 0,000, dessa låga värden torde minimera både typ I och typ II fel. I analys av delhypoteserna uppvisas dock skilda resultat. I delhypotes 1 behålls nollhypotesen vid ett Students t-test, p-värdet var här 0,13. Detta kan vara ett typ II fel, eftersom en klar skillnad i medelvärde föreligger mellan de två populationerna. I analys med Mann-Whitney U-test kunde nollhypotesen förkastas, dock erhölls ett p-värde om 0,032. Om en högre signifikansnivå satts upp hade nollhypotesen behållits, dvs typ I fel kan existera i detta test. I analys av delhypotes 2 erhölls ett p-värde om 0,026. Detta kan betyda att en nollhypotes förkastats felaktigt, dvs analysen kan innehålla ett typ I fel, eftersom p-värdet är nära den signifikansnivå som upprättats. I analys av delhypotes 2 med ett Mann-Whitney U-test erhölls ett p-värde under 0,000, dvs här är risken liten att ett typ I eller typ II fel existerar.

56

Tabell 5.11 Typ I och typ II fel Hypotes Typ I fel eller typ II fel Huvudhypotes 1 Liten risk för typ I eller typ II fel Huvudhypotes 2 Liten risk för typ I eller typ II fel Delhypotes 1 � Students t-test Risk för typ II fel Delhypotes 2 � Students t-test Risk för typ I fel Delhypotes 1 � Mann-Whitney U-test Risk för typ I fel Delhypotes 2 � Mann-Whitney U-test Liten risk för typ I eller typ II fel Effektstorlek Effektstorleken d och g anger hur stor praktisk betydelse resultatet i varje signifikanstest har. Eftersom signifikansanalys endast undersöker huruvida nollhypotesen kan förkastas eller ej, visar Cohens d och Hedges g hur betydelsefull skillnaden är mellan populationer (Lisper & Lisper, 2005). De t-värden som erhållits i de två Students t-test som utförs, utgör bas för det d-värde och g-värde som beräknats. D-värdet översätts sedan i Cohens index och får något av beteckningarna �små�, �medelstora� eller �stora� effekter. Både delhypotes 1 och 2 uppvisar små effekter. Dock befinner sig delhypotes 2 på gränsen till medelstor effekt. Determinationskoefficienten r2 visar hur stor del av variationen i ett material som beror på en oberoende variabel. I delhypotes 1 påverkar VD-byte variationen i nedskrivningarna med 1,8 %. I delhypotes 2 påverkar negativt resultat variationen i nedskrivningarna med 3,9 %.

57

6 Slutsats I detta avslutande kapitel kommer slutsatser att formuleras utifrån de resultat och den kunskap som erhållits i studiens fem tidigare kapitel. Avsnittet inleds med en kort diskussion om studiens syfte. Sedan följer ett resonemang kring de fyra hypoteser som analyserats, vilket leder fram till en sammanfattande slutsats med studiens syfte som grund. En kritisk diskussion följer därefter och kapitlet avslutas med uppslag till fortsatt forskning. 6.1 Logiska slutsatser Studiens syfte är �� att undersöka om det finns statistiska belägg för fenomenet Big Bath Accounting�. Hänsyn måste dock tas till den operationalisering som gjorts. Big Bath Accounting har brutits ner från teoretiska begrepp till empiriskt mätbara storheter, genom att endast innefatta nedskrivning av goodwill. Fenomenet som helhet innefattar dock ett bredare spektrum av strategier och tillvägagångssätt för VD att styra företagets externa redovisning än endast nedskrivning av goodwill. De hypotesprövningar som genomförts uppvisar tydliga samband: 6.1.1 Sammanfattning av signifikansanalys Huvudhypotes 1 Analys av huvudhypotes 1 säkerställer ett statistiskt samband mellan ett VD-byte och nedskrivning av goodwill som inte beror på slumpen. Huvudhypotes 2 Huvudhypotes 2 säkerställer ett statistiskt samband mellan ett negativt resultat och nedskrivning av goodwill som inte beror på slumpen. Delhypotes 1 Analys av delhypotes 1 genererar två skilda resultat. Med Students t-test kan inte statistiska bevis som stödjer studiens alternativhypotes framläggas. Det framgår att en skillnad mellan populationernas medelvärde föreligger, denna skillnad kan

58

dock vara slumpmässigt betingad. Nollhypotesen kan således inte förkastas. Populationernas varians skiljer sig från varandra. Kvoten mellan populationernas varians (3,5) överskrider den kritiska gränsen (2). Av den anledningen används också ett icke-parametriskt test. Ett Mann-Whitney U-test säkerställer statistiskt att nedskrivning av goodwill sker med ett högre belopp då ett VD-byte inträffar. Studiens alternativhypotes kan således inte förkastas. Delhypotes 2 Analys av delhypotes 2 visar att det finns statistiska bevis för att ett företag som uppvisar ett negativt resultat skriver ner goodwill med högre belopp jämfört med ett företag som uppvisar ett positivt resultat. Den skillnad som föreligger mellan populationernas medelvärde beror följaktligen inte på slumpen. Studiens alternativhypotes kan således inte förkastas. Populationernas varians skiljer sig från varandra. Kvoten mellan varianserna (14,18) överskrider den kritiska kvotgränsen (2). Ett icke-parametriskt test används därför också i delhypotes 2. Ett Mann-Whitney U-test säkerställde statistiskt att ett företag som uppvisar ett negativt resultat skriver ner goodwill med ett högre belopp. Studiens alternativhypotes kan således inte förkastas. Av studiens två huvudhypoteser och två delhypoteser kan båda huvudhypoteserna förklaras av studiens alternativhypoteser. För undersökning av de två delhypoteserna användes två test, vilket resulterade i fyra analyser. I tre av dessa kan studiens alternativhypoteser accepteras. Den enda nollhypotesen som kvarstår är undersökning genom Students t-test om huruvida storlek av nedskrivning av goodwill påverkas av ett VD-byte. 6.1.2 Sammanfattning av effektstorlek och korrelation Delhypoteserna analyserades med hjälp av tre test. I analys av delhypotes 1 kunde nollhypotesen förkastas i ett av två fall. Vidare uppvisades små (0,344) effekter (d). I analys av delhypotes 2 kunde nollhypotesen förkastas i båda analyserna, samtidigt som små (0,460) effekter uppvisades. Analys med Cohens d och Hedges g visar på små effekter, författarna menar dock att detta kan snedvridas pga av de populationer som undersökts. Dessa uppvisar stora skillnader vad beträffar extremvärden, medelvärden, varians och storlek på

59

stickprovet. Detta kan leda till att en lägre eller högre effekt erhålls från Cohens och Hedges test. Vidare förklarar determinationskoefficienten r2 hur stor andel av variationen i den beroende variabeln som kan förklaras av den oberoende variabeln. Den oberoende variabeln (VD-byte) i delhypotes 1 förklarar 1,8 % av all variation som finns i materialet. Den oberoende variabeln (negativt resultat) i delhypotes 2 förklarar 3,9 % av all variation som finns i materialet. Det är svårt att definiera vilket värde r2 skall ha för att analysen skall klassas som intressant forskning. Lisper och Lisper (2005) anger att värden på 4 % kan vara intressanta för grundforskning. Korrelation Determinationskoefficienten phi (rφ2) visar i huvudhypoteserna att negativt resultat förklarar 8,6 % av variationen i variabeln nedskrivning och VD-byte förklarar 3,3 % av variationen i variabeln nedskrivning. Sambandet är således starkare mellan negativt resultat och nedskrivning än VD-byte och nedskrivning. 6.2 Sammanfattande slutsats När både huvudhypoteserna och delhypoteserna beaktas ser författarna tydliga bevis för att fenomenet Big Bath Accounting existerar på Stockholmsbörsen. Huvudhypoteserna visar båda två att nedskrivning av goodwill förekommer oftare vid (1) VD-byte och (2) negativt resultat. Dessutom skrivs goodwill ner med högre belopp vid dessa situationer. De oberoende variablerna VD-byte och negativt resultat visar hur stor varje nedskrivning blir. Analysens alla resultat visar att antalet nedskrivningar påverkas mer av ett negativt resultat än av ett VD-byte. Dessutom är den effektiva storleken (d) på varje nedskrivning större vid ett negativt resultat än vid ett VD-byte. Med bakgrund från studiens teori, empiri och analys anser författarna ha tillräckligt stöd för att formulera följande slutsats:

Fenomenet Big Bath Accounting existerar bland företag noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap.

60

6.3 Kritiskt förhållningssätt För huvudhypoteserna har en avgränsning gjorts angående nedskrivning av goodwill. För att beaktas i analysen måste nedskrivningen ifråga påverka resultatet efter finansiella poster med minst 5 %. Att använda procentuell nedskrivning istället för absolut nedskrivning innebär att olika stora företag kan studeras utifrån samma villkor. Denna avgränsning om 5 % kan vara föremål för diskussion. Det är möjligt att utfallet hade blivit annorlunda om en annan avgränsning, exempelvis 10 eller 20 %, valts. Avgränsningen innebär också att företag som genomför en nedskrivning av goodwill och samtidigt uppvisar ett lågt resultat får en stor procentuell nedskrivning. I motsats till huvudhypoteserna används i delhypoteserna absoluta tal, dvs alla nedskrivningar finns beaktade. Delhypoteserna är komplement till huvudhypoteserna och ej fundamentala för att lösa studiens syfte. Författarna finner det dock intressant att studera huruvida resultatet från den procentuella avgränsningen (huvudhypoteserna) också avspeglas i resultatet från delhypoteserna, då absoluta tal används. Författarna har fört en diskussion kring de samband som erhållits i kapitel 5 Analys. Diskussionen grunder sig på huruvida sambanden kan tänkas vara falska eller ej (Holme & Solvang, 1997). En bakomliggande variabel kan orsaka falska samband. Författarna har inte funnit några tecken på att en bakomliggande, falsk variabel existerar. Författarna har endast tagit del av en sida av den litteratur som finns för området och den debatt som förs i media om designad redovisning och Big Bath Accounting. Litteratur och debatt i media som stöder företagsledning och deras agerande saknas i uppsatsen. Eftersom en företagsledning är jävig angående hur de upprättar extern redovisning, anser författarna att deras objektiva syn på fenomenet Big Bath Accounting kan vara svår att ta del av. Emellertid avser studien inte att utreda åsikter mellan å ena sidan företag, å andra sidan forskare och journalister, utan syftar till att undersöka huruvida den litteratur för området samt den i media framförda kritiken är befogad eller ej. Begränsningar i statistiska test Även om de statistiska testen visar på tydliga samband mellan nedskrivning av

61

goodwill vid VD-byte eller negativt resultat samt storleken på de samma finns det begränsningar i statistiska test. Även om testen utförs korrekt kan det uppstå två olika fel (Lisper & Lisper, 2005). Typ I och typ II fel betecknar situationer då en nollhypotes felaktigt förkastats respektive då den felaktigt accepterats. Vid tre utav analyserna finns risk att typ I eller typ II fel kan förekomma. I analys av delhypotes 1 kan typ II fel förekomma i analys med Students t-test och typ I fel vid analys med Mann-Whitney U-test. I delhypotes 2 kan typ I fel förekomma i analys med Students t-test. Huvudhypoteserna, vilka är primära för studien, visar inga tecken på att typ I eller typ II fel kan förekomma. För ordinala eller nominala data skall icke-parametriska test användas. För att undersöka studiens huvudhypoteser används nominala data. Dessa kan endast analyseras med icke-parametriska test, varför chitvå-test används. Det bör tilläggas att chitvå-test är ett svagt test, då populationernas parametrar inte beaktas. Chitvå-testet kompletteras här med korrelationstestet phi. För att undersöka delhypoteserna används data på intervallnivå, således kan parametriska test användas. Eftersom de populationer som analyserats i delhypoteserna uppvisat stora skillnader sinsemellan avseende varians, medelvärden, extremvärden och storlek används också ett icke-parametriskt test: Mann-Whitney U-test. Detta har inget krav på populationernas parametrar, och är därför betydligt svagare än ett Students t-test. Signifikansanalys syftar endast till att undersöka huruvida nollhypotesen kan förkastas eller ej. Att ett lågt p-värde erhålls betyder inte att resultatet är betydelsefullt. Signifikansanalysen kompletteras därför med test på effektstorlek genom att använda Cohens d och Hedges g. Ingen hänsyn är i studien tagen till vilket år (2001-2006) eller till vilken lista (Large eller Mid Cap) nedskrivning av goodwill förekommer i.

62

6.4 Fortsatt forskning Denna studie har endast undersökt förekomsten av nedskrivning av goodwill i två sammanhang; vid ett VD-byte och vid uppvisande av ett negativt resultat. I den empiriska analysen fann författarna dock att vissa företag inte skrev ner goodwill, utan de kostnadsbokförde omstruktureringsutgifter samt skrev ner tillgångar andra än goodwill via resultaträkningen. Intressant forskning skulle kunna bedrivas, där hänsyn tas till andra parametrar än goodwill, för att undersöka förekomsten av Big Bath Accounting. Operationalisering av begreppet skulle således kunna utformas annorlunda. Genom att förena de slutsatser denna studie fastslagit, med redovisningens lagar, rekommendationer, standarder och normer kan ett vidare perspektiv erhållas kring fenomenet Big Bath Accounting. Hur kopplas fenomenet till lagar och rekommendationer, och vilket ansvar har revisorer? En intressant frågeställning kan vara att undersöka vilken påverkan designad redovisning har på företagens aktieutveckling. Finns det några indikationer på att bolag som tillämpat Big Bath Accounting har en bättre aktiekursutveckling än andra företag i samma bransch? Som denna studie visar, förekommer fenomenet Big Bath Accounting. Studien gör dock ingen djupgående analys av vilka incentiv VD har för att styra företagets externa redovisning. Vilka parametrar är orsak till studiens resultat? I teoriavsnittet gavs en redogörelse för tänkbara skäl för VD att manipulera företagets externa redovisning. Bonus och stabil kursutveckling var två av dessa, finns det fler skäl?

63

6.5 Avslutande diskussion Hur generaliserbara är de slutsatser som formulerats i studien? Kan Big Bath Accounting utifrån studiens resultat påstås existera även på andra börser? Den bakomliggande teorin till studien har sitt ursprung i amerikansk redovisningslitteratur. Flera företag på Stockholmsbörsen, exempelvis ABB, Ericsson, Old Mutual och Volvo, är också noterade på andra börser. Dessa två orsaker gör att författarna bedömer det som troligt att Big Bath Accounting är ett internationellt fenomen. För att upptäcka kreativ bokföring eller redovisning kan med fördel Benfords lag användas (Semper, 1999). Enligt Benfords lag är den första siffran i varje sifferkombination inte slumpmässigt fördelad, tvärtom. Begynnelsesiffran i varje sifferkombination följer en avtagande fördelning, då siffran 1 förekommer som begynnelsesiffra i var tredje kombination. Förekomsten sjunker sedan till siffran 9, vilken förekommer som begynnelsesiffra i 4,6 % av kombinationerna. Denna lag är skalinvariant, dvs lagen kan tillämpas på alla sifferkombinationer. Lagen, som skapades av Simon Newcomb redan 1881 och modifierades sedermera av Frank Benford 1938, finns nu som datorprogram. Om fördelningen av begynnelsesiffror i ett företags bokföringsposter inte stämmer överens med Benfords lag reagerar systemet på posten ifråga. En av världens största revisionsbyråer, Ernst & Young, använder nu denna teknik för att kontrollera företags bokföring. Vid analys av bokföring från företag, vilka dömts i rätten för olaglig redovisning, reagerade programmet på den felaktiga redovisningen.

64

Referenser Litteratur Aczel, A. D. & Sounderpandian, J. (2002) Business statistics, The McGraw-Hill

Companies inc., New York. ISBN: 0-07-240270-9 Andersen, I. (1998) Den uppenbara verkligheten � Val av samhällsvetenskaplig

metod, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00627-6 Artsberg, Kristina (2005) Redovisningsteori, -policy och �praxis, andra

upplagan, Liber Ekonomi, Malmö. ISBN: 91-47-07645-3 Dilthey, W. & Betanzos, R. J. (1988) Introduction to human sciences: An

attempt to Lay a Foundation for the study of Society and History, Wayne state university press, Detroit, USA

FAR Förlag (2005) FARs samlingsvolym 2005 � Del 1, FAR FÖRLAG AB,

Avesta. ISBN: 91-89678-26-5 FAR Förlag (2006) Internationell redovisningsstandard i Sverige � IFRS/IAS,

FAR FÖRLAG AB, Suffolk, England. ISBN: 91-89678-42-7 FAR Förlag (2006) Revision � En praktisk beskrivning, FAR FÖRLAG AB,

Stockholm. ISBN: 91-89678-47-8 Holme, I. D. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik, andra upplagan,

Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00211-4 Lisper, H. O. & Lisper, S. (2005) Statistik för samhällsvetare, Liber AB,

Malmö. ISBN: 91-47-07363-2 Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder, tredje

upplagan, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02288-3

65

Penman, S. H. (2003) Financial statement analysis and security valuation, andra upplagan, The McGraw-Hill Companies inc., New York. ISBN: 007-123263-X

Riahi-Belkaoui, A. (2004) Accounting Theory, femte upplagan, Thomson

Learning, Singapore. ISBN: 1-84480-029-6 Schroeder, R. G.; Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2004) Financial accounting

theory and analysis, Wiley, Hoboken, N.J. ISBN: 0-471-65243-1 Scott, W. R. (1997) Financial accounting theory, Prentice Hall, Upper Saddle

River, N.J. ISBN: 0-13-393794-1 Sohlberg, P. & Sohlberg, Britt-Marie (2002) Kunskapens former �

Vetenskapsteori och forskningsmetod, Liber AB, Stockholm. ISBN: 91-47-05102-7

Watts, M. L. & Zimmerman, J. L. (1986) Positive Accounting Theory, Prentice-Hall, Englewood Cliffs, N.J. ISBN: 0-13-686171-7

Artiklar Beidleman, C. R. (1973) �Income smoothing: The Role of Management�, The

Accounting Review, October 1973 Copeland, R. (1968) �Income smoothing�, Empirical Research in Accounting:

Selected Studies Dagens Industri (2002) �Hög VD-bonus lockar till kreativ bokföring�, Dagens

Industri, 7 mars 2002 DeFond, M. & Park, C. W., (1997) �Smoothing Income in Anticipation of

Future Earnings�, Journal of Accounting and Economics, 1997 issue 23 DeGeorge, F., Patel, J. & Zeckhauser, R. (1999) �Earnings management to

Exceed Thresholds�, Journal of Business (72, 1999).

66

Gordon, M. J. (1964) �Postulates, Principles, and Research in Accounting�, The

Accounting Review, April 1964 Guidry, F. A., Leone, A. & Rock, S. (1999) �Earnings-based Bonus Plans and

Earnings management by Business Unit Managers�, Journal of Accounting and Economics (26, 1999)

Healy, P. M. (1985) �The effect on bonus schemes on Accounting Decisions�, Journal of Accounting and Economics, 1985 issue 7, North-Holland

Ijiri, Y. (1975) �Theory of Accounting Measurement�, Studies in Accounting Research, No. 10 (Sarasota, FL: American Accounting Association)

Kamin, J. Y. & Ronen, J. (1978) �The Smoothing of Income Numbers: Some Empirical Evidence on Systematic Differences Among Management � Controlled and Owner-Controlled Focus�, Accounting Organizations and Society, (1978 issue 2 and 3)

Kuhn, T. S. (1970) �The Structure of Scientific Revolutions�, International Encyclopedia of Unified Science, andra upplagan, (Chicago: University of Chicago Press)

Littleton, A. C. (1953) �Structure of Accounting Theory�, Monograph No. 5 (Sarasota, FL: American Accounting Association)

Monsen, R. J. & Downs, A., (1965) �A Theory of Large Managerial Firms�, The Journal of Political Economy, juni 1965

Sempler, K. (1999) �Sifferanalys avslöjar kreativ bokföring�, Ny Teknik, 22

september 1999

Wang, Z. & Williams, T. H. (1994) �Accounting, Income smoothing and Stockholder Wealth�, Journal of Applied Business Research

67

Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1968) �Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards�, The Accounting Review, Jan1968

Elektroniska källor Assa Abloy (senast uppdaterad 2007-02-09) Årsredovisning 2005. (Elektronisk)

Tillgänglig: http://www.assaabloy.com/sv/com/Investor-Relations/ Finansiella-rapporter/Arsredovisning/2005-i-korthet/ (2007-04-27)

Avanza Analys (senast uppdaterad 2002-08-28). StoraEnso: Extraordinär

nedskrivning höjer ordinarie resultat. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?n=1204 (2005-04-25)

Halvarsson, A. (senast uppdaterad 2006-09-29). Small Cap är större än man

tror. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.halvarsson.se/artikel____1476.aspx (2007-04-25)

www.infovoice.se/fou (senast uppdaterad 2002-10-31) Gunnarsson R. [Dept of

Prim Health Care Göteborg Universitet - Research methodology web site] (Elektronisk) Tillgänglig: http://infovoice.se/fou/ (2005-03-30)

68

Bilaga 1 Observationer Large Cap

Large Cap

År Företag Ned. Storlek ned. [ned/(ned+res)] VD-byte Res

2001 ABB Ja 280 MKR -47,00% Nej Neg 2002 ABB Ja 63 MKR -3,46% Nej Neg 2003 ABB Ja 14 MKR -0,30% Nej Neg 2004 ABB Ja 14 MKR -0,18% Nej Neg 2005 ABB Nej Ja Pos 2006 ABB Nej Nej Pos

2001 Alfa Laval Nej Nej Pos 2002 Alfa Laval Nej Nej Pos 2003 Alfa Laval Nej Nej Pos 2004 Alfa Laval Nej Nej Pos 2005 Alfa Laval Nej Ja Pos 2006 Alfa Laval Nej Nej Pos

2001 Assa Abloy Nej Nej Pos 2002 Assa Abloy Ja 2,2 MKR 0,10% Nej Pos 2003 Assa Abloy Ja 5 MKR 0,80% Ja Pos 2004 Assa Abloy Nej Nej Pos 2005 Assa Abloy Nej Nej Pos 2006 Assa Abloy Nej Ja Pos

2001 AstraZeneca Nej Nej Pos 2002 AstraZeneca Nej Nej Pos 2003 AstraZeneca Nej Nej Pos 2004 AstraZeneca Ja 70 MKR 0,10% Nej Pos 2005 AstraZeneca Nej Nej Pos 2006 AstraZeneca Nej Ja Pos

2001 Atlas Copco Nej Nej Pos 2002 Atlas Copco Ja 6950 MKR -155,09% Ja Neg

69

2003 Atlas Copco Nej Nej Pos 2004 Atlas Copco Ja 32 MKR 0,50% Nej Pos 2005 Atlas Copco Ja 36 MKR 0,38% Nej Pos 2006 Atlas Copco Nej Nej Pos

2002 Autoliv Nej Nej Pos 2003 Autoliv Nej Nej Pos 2004 Autoliv Nej Nej Pos 2005 Autoliv Nej Nej Pos 2006 Autoliv Nej Nej Pos

2001 Axfood Nej Nej Pos 2002 Axfood Nej Nej Pos 2003 Axfood Nej Nej Pos 2004 Axfood Nej Nej Pos 2005 Axfood Ja 51 MKR 6,80% Ja Pos 2006 Axfood Nej Nej Pos

2003 Boliden Nej Nej Pos 2004 Boliden Nej Nej Pos 2005 Boliden Nej Nej Pos 2006 Boliden Nej Nej Pos

2001 Carnegie & Co Nej Nej Pos 2002 Carnegie & Co Nej Nej Pos 2003 Carnegie & Co Nej Ja Pos 2004 Carnegie & Co Nej Nej Pos 2005 Carnegie & Co Ja Nej Pos 2006 Carnegie & Co Nej Ja Pos

2001 Elektrolux Ja 311 MKR 5,60% Nej Pos 2002 Elektrolux Ja 195 MKR 2,52% Ja Pos 2003 Elektrolux Nej Nej Pos 2004 Elektrolux Nej Nej Pos 2005 Elektrolux Nej Nej Pos 2006 Elektrolux Nej Nej Pos

70

2001 Elekta Nej Nej Pos 2002 Elekta Nej Nej Pos 2003 Elekta Nej Nej Pos 2004 Elekta Nej Nej Pos 2005 Elekta Nej Nej Pos 2006 Elekta Nej Ja Pos

2001 Eniro Nej Nej Pos 2002 Eniro Nej Nej Neg 2003 Eniro Nej Nej Pos 2004 Eniro Nej Ja Pos 2005 Eniro Nej Nej Pos 2006 Eniro Nej Nej Pos

2001 Ericsson Nej Nej Neg 2002 Ericsson Nej Nej Neg 2003 Ericsson Ja 305 MKR -2,59% Ja Neg 2004 Ericsson Nej Nej Pos 2005 Ericsson Nej Nej Pos 2006 Ericsson Nej Nej Pos

2001 Getinge Nej Nej Pos 2002 Getinge Nej Nej Pos 2003 Getinge Nej Nej Pos 2004 Getinge Nej Nej Pos 2005 Getinge Nej Nej Pos 2006 Getinge Nej Nej Pos

2002 Hakon invest Nej Nej Neg 2003 Hakon invest Nej Nej Pos 2004 Hakon invest Nej Ja Pos 2005 Hakon invest Nej Nej Pos 2006 Hakon invest Nej Nej Pos

2001 Hexagon Nej Nej Pos

71

2002 Hexagon Ja 9 MKR 0,27% Nej Pos 2003 Hexagon Nej Nej Pos 2004 Hexagon Nej Ja Pos 2005 Hexagon Nej Nej Pos 2006 Hexagon Nej Nej Pos

2001 Holmen Nej Nej Pos 2002 Holmen Nej Nej Pos 2003 Holmen Nej Nej Pos 2004 Holmen Nej Ja Pos 2005 Holmen Nej Nej Pos 2006 Holmen Nej Nej Pos

2004 Husqvarna Nej Nej Pos 2005 Husqvarna Nej Ja Pos 2006 Husqvarna Nej Nej Pos

2001 Industrivärden Nej Ja Pos 2002 Industrivärden Nej Nej Pos 2003 Industrivärden Nej Nej Neg 2004 Industrivärden Nej Nej Pos 2005 Industrivärden Ja 2 MKR 0,00% Nej Pos 2006 Industrivärden Nej Ja Pos

2001 JM Nej Nej Pos 2002 JM Nej Ja Pos 2003 JM Nej Nej Pos 2004 JM Nej Nej Pos 2005 JM Nej Nej Pos 2006 JM Nej Nej Pos

2001 Kaupthing Bank Nej Nej Pos 2002 Kaupthing Bank Nej Nej Pos 2003 Kaupthing Bank Nej Nej Pos 2004 Kaupthing Bank Nej Ja Pos 2005 Kaupthing Bank Ja 167 MKR 2,38% Nej Pos

72

2006 Kaupthing Bank Ja 50 MKR 0,44% Nej Pos

2001 Kinnevik Nej Nej Neg 2002 Kinnevik Nej Nej Neg 2003 Kinnevik Ja 90 MKR 2,64% Nej Pos 2004 Kinnevik Nej Nej Neg 2005 Kinnevik Nej Nej Pos 2006 Kinnevik Nej Ja Pos

2003 Latour Nej Nej Pos 2004 Latour Nej Nej Pos 2005 Latour Ja 1 MKR 0,30% Nej Pos 2006 Latour Nej Nej Pos

2001 Lawson Software Nej Nej Neg 2002 Lawson Software Nej Nej Neg 2003 Lawson Software Nej Nej Neg 2004 Lawson Software Nej Ja Neg 2005 Lawson Software Nej Nej Neg

2001 Lundbergföretagen Nej Nej Pos 2002 Lundbergföretagen Nej Nej Pos 2003 Lundbergföretagen Nej Nej Pos 2004 Lundbergföretagen Nej Nej Pos 2005 Lundbergföretagen Nej Nej Pos 2006 Lundbergföretagen Nej Nej Pos

2001 Meda Nej Nej Pos 2002 Meda Nej Nej Pos 2003 Meda Nej Nej Pos 2004 Meda Nej Nej Pos 2005 Meda Nej Nej Pos 2006 Meda Nej Nej Pos

2001 Millicom Ja 11,2 MKR -1,30% Nej Neg 2002 Millicom Nej Nej Neg

73

2003 Millicom Nej Nej Pos 2004 Millicom Nej Nej Pos 2005 Millicom Nej Nej Pos 2006 Millicom Ja 14 MKR 3,80% Nej Pos

2001 MTG Nej Nej Pos 2002 MTG Nej Nej Neg 2003 MTG Nej Nej Pos 2004 MTG Ja 0,5 Mkr 0,00% Nej Pos 2005 MTG Ja 0,6 Mkr 0,00% Nej Pos 2006 MTG Ja 0,6 Mkr 0,00% Nej Pos

2001 NCC Ja 236 Mkr -11,60% Ja Neg 2002 NCC Nej Nej Pos 2003 NCC Ja 55 Mkr -20,52% Nej Neg 2004 NCC Ja 88 Mkr 8,52% Nej Pos 2005 NCC Ja 86 Mkr 5,16% Nej Pos 2006 NCC Ja 20 Mkr 0,87% Nej Pos

2001 Nobel Biocare Nej Nej Pos 2002 Nobel Biocare Nej Ja Pos 2003 Nobel Biocare Nej Nej Pos 2004 Nobel Biocare Nej Nej Pos 2005 Nobel Biocare Nej Nej Pos 2006 Nobel Biocare Nej Nej Pos

2001 Nobia Nej Nej Pos 2002 Nobia Nej Nej Pos 2003 Nobia Nej Nej Pos 2004 Nobia Nej Nej Pos 2005 Nobia Nej Nej Pos 2006 Nobia Nej Nej Pos

2001 Nokia Ja 4765 MKR 12,97% Nej Pos 2002 Nokia Ja 1674 MKR 3,57% Nej Pos 2003 Nokia Ja 1398 MKR 2,77% Nej Pos

74

2004 Nokia Nej Nej Pos 2005 Nokia Nej Ja Pos 2006 Nokia Nej Nej Pos

2001 Nordea Nej Ja Pos 2002 Nordea Nej Nej Pos 2003 Nordea Ja 46 MKR 0,29% Nej Pos 2004 Nordea Nej Nej Pos 2005 Nordea Nej Nej Pos 2006 Nordea Nej Nej Pos

2001 Old Mutual Ja 6750 MKR -476,19% Ja Neg 2002 Old Mutual Nej Nej Neg 2003 Old Mutual Ja 1674 MKR 20,07% Nej Pos 2004 Old Mutual Ja 365 MKR 2,89% Nej Pos 2005 Old Mutual Ja 68 MKR 0,31% Nej Pos 2006 Old Mutual Ja 108 MKR 0,46% Nej Pos

2001 OMX Nej Nej Neg 2002 OMX Nej Nej Neg 2003 OMX Ja 64 MKR -15,65% Ja Neg 2004 OMX Nej Nej Pos 2005 OMX Nej Nej Pos 2006 OMX Nej Nej Pos

2001 Oriflame Nej Nej Pos 2002 Oriflame Nej Nej Pos 2003 Oriflame Nej Nej Pos 2004 Oriflame Nej Nej Pos 2005 Oriflame Nej Ja Pos 2006 Oriflame Nej Nej Pos

2001 Peab Nej Nej Pos 2002 Peab Ja 18 MKR 3,16% Nej Pos 2003 Peab Nej Nej Pos 2004 Peab Ja 1 MKR 0,00% Nej Pos

75

2005 Peab Ja 15 MKR 1,79% Nej Pos 2006 Peab Ja 30 MKR 2,08% Nej Pos

2001 Q-Med Nej Ja Pos 2002 Q-Med Nej Nej Neg 2003 Q-Med Nej Nej Pos 2004 Q-Med Ja 2 MKR 0,56% Nej Pos 2005 Q-Med Nej Nej Pos 2006 Q-Med nej Nej Pos

2001 Ratos Nej Nej Pos 2002 Ratos Nej Nej Pos 2003 Ratos Nej Nej Pos 2004 Ratos Nej Nej Pos 2005 Ratos Nej Nej Pos 2006 Ratos Ja 204 MKR 5,93% Nej Pos

2001 Saab Ja 47 MKR 2,50% Nej Pos 2002 Saab Ja 8 MKR 0,45% Nej Pos 2003 Saab Nej Ja Pos 2004 Saab Ja 21 MKR 1,40% Nej Pos 2005 Saab Nej Nej Pos 2006 Saab Ja 15 MKR 0,45% Nej Pos

2001 Sandvik Nej Nej Pos 2002 Sandvik Nej Ja Pos 2003 Sandvik Ja 547 MKR 11,55% Nej Pos 2004 Sandvik Nej Nej Pos 2005 Sandvik Nej Nej Pos 2006 Sandvik Ja 34 MKR 0,31% Nej Pos

2001 SAS Nej Ja Neg 2002 SAS Nej Nej Neg 2003 SAS Nej Nej Neg 2004 SAS Nej Nej Neg 2005 SAS Nej Nej Pos

76

2006 SAS Ja 20 MKR 6,41% Nej Pos

2001 SCA Nej Nej Pos 2002 SCA Nej Ja Pos 2003 SCA Ja 17 MKR 0,24% Nej Pos 2004 SCA Nej Nej Pos 2005 SCA Nej Nej Pos 2006 SCA Nej Nej Pos

2001 Scania Nej Nej Pos 2002 Scania Nej Nej Pos 2003 Scania Nej Nej Pos 2004 Scania Nej Nej Pos 2005 Scania Nej Nej Pos 2006 Scania Nej Nej Pos

2001 SEB Ja 19 MKR 0,26% Nej Pos 2002 SEB Nej Nej Pos 2003 SEB Nej Nej Pos 2004 SEB Ja 58 MKR 1,71% Nej Pos 2005 SEB Ja 2 MKR 0,00% Ja Pos 2006 SEB Nej Nej Pos

2001 Seco Tools Nej Nej Pos 2002 Seco Tools Nej Nej Pos 2003 Seco Tools Nej Nej Pos 2004 Seco Tools Nej Ja Pos 2005 Seco Tools Nej Nej Pos 2006 Seco Tools Nej Nej Pos

2001 Securitas Nej Nej Pos 2002 Securitas Nej Nej Pos 2003 Securitas Nej Nej Pos 2004 Securitas Nej Nej Pos 2005 Securitas Nej Nej Pos 2006 Securitas Ja 41,2 MKR 4,46% Nej Pos

77

2001 SHB Nej Ja Pos 2002 SHB Nej Nej Pos 2003 SHB Nej Nej Pos 2004 SHB Nej Nej Pos 2005 SHB Nej Nej Pos 2006 SHB Nej Ja Pos

2001 Skanska Ja 500 MKR 30,94% Nej Pos 2002 Skanska Ja 1703 MKR 95,89% Ja Pos 2003 Skanska Ja 179 MKR 4,01% Nej Pos 2004 Skanska Ja 124 MKR 3,14% Nej Pos 2005 Skanska Ja 108 MKR 2,07% Nej Pos 2006 Skanska Nej Nej Pos

2001 SKF Nej Nej Pos 2002 SKF Ja 92 MKR 2,53% Nej Pos 2003 SKF Ja 15 MKR 1% Ja Pos 2004 SKF Ja 18 MKR 0,44% Nej Pos 2005 SKF Ja 21 MKR 0,00% Nej Pos 2006 SKF Ja 24 MKR 0,37% Nej Pos

2001 SSAB Nej Nej Pos 2002 SSAB Nej Nej Pos 2003 SSAB Nej Nej Pos 2004 SSAB Nej Nej Pos 2005 SSAB Nej Nej Pos 2006 SSAB Nej Ja Pos

2001 Stora Enso Ja 10 MKR Nej Pos 2002 Stora Enso Ja 8455 MKR -131% Nej Neg 2003 Stora Enso Nej Nej Pos 2004 Stora Enso Nej Nej Pos 2005 Stora Enso Ja 74 MKR 4,69% Nej Neg 2006 Stora Enso Ja 83 MKR 1,40% Nej Pos

78

2001 Swebank Nej Nej Pos 2002 Swebank Nej Nej Pos 2003 Swebank Nej Nej Pos 2004 Swebank Nej Ja Pos 2005 Swebank Nej Nej Pos 2006 Swebank Nej Nej Pos

2001 Swedish Match Nej Nej Pos 2002 Swedish Match Nej Nej Pos 2003 Swedish Match Nej Nej Pos 2004 Swedish Match Ja 9 Mkr 0,26% Ja Pos 2005 Swedish Match Ja 57 Mkr 2,07% Nej Pos 2006 Swedish Match Nej Nej Pos

2001 Tele2 Nej Nej Pos 2002 Tele2 Nej Nej Pos 2003 Tele2 Nej Nej Pos 2004 Tele2 Nej Nej Pos 2005 Tele2 Ja 278 Mkr 8,17% Nej Pos 2006 Tele2 Ja 3300 Mkr -750,00% Nej Neg

2001 TeliaSonera Ja 28 MKR 0,06% Nej Pos 2002 TeliaSonera Ja 366 Mkr -0,32% Ja Neg 2003 TeliaSonera Ja 38 Mkr 0,04% Nej Pos 2004 TeliaSonera Ja 16 Mkr 0,00% Nej Pos 2005 TeliaSonera Nej Nej Pos 2006 TeliaSonera Nej Nej Pos

2001 Tietoenator Nej Nej Pos 2002 Tietoenator Nej Nej Pos 2003 Tietoenator Nej Nej Pos 2004 Tietoenator Nej Nej Pos 2005 Tietoenator Nej Nej Pos 2006 Tietoenator Nej Ja Pos

2001 Trelleborg Nej Nej Pos

79

2002 Trelleborg Nej Nej Pos 2003 Trelleborg Nej Nej Pos 2004 Trelleborg Nej Nej Pos 2005 Trelleborg Nej Ja Pos 2006 Trelleborg Ja 157 MKR 11,88% Nej Pos

2001 Volvo Ja 573 MKR 44,32% Nej Neg 2002 Volvo Ja 344 MKR 14,59% Nej Pos 2003 Volvo Ja 140 MKR 7,79% Nej Pos 2004 Volvo Ja 244 MKR 10,80% Nej Pos 2005 Volvo Nej Nej Pos 2006 Volvo Nej Nej Pos

Summa 344

80

Bilaga 2 Observationer Mid Cap

Mid Cap

År Företag Ned. Storlek ned. [ned/(Ned+res)] VD- byte Res

2002 AddTech Nej Nej Pos 2003 AddTech Nej Nej Pos 2004 AddTech Nej Nej Pos 2005 AddTech Nej Nej Pos 2006 AddTech Nej Nej Pos

2001 Anoto Group Nej Nej Neg 2002 Anoto Group Nej Ja Neg 2003 Anoto Group Nej Ja Neg 2004 Anoto Group Nej Nej Neg 2005 Anoto Group Nej Ja Neg 2006 Anoto Group Nej Nej Neg

2001 Avanza Ja 215,7 MKR -299,00% Nej Neg 2002 Avanza Nej Nej Pos 2003 Avanza Nej Nej Pos 2004 Avanza Nej Nej Pos 2005 Avanza Nej Nej Pos 2006 Avanza Nej Nej Pos

2001 B&B Tools Nej Nej Pos 2002 B&B Tools Nej Ja Pos 2003 B&B Tools Nej Nej Pos 2004 B&B Tools Nej Nej Pos 2005 B&B Tools Nej Nej Pos 2006 B&B Tools Nej Nej Pos

2001 Ballingslöv Nej Nej Pos 2002 Ballingslöv Ja 1,7 MKR 1,65% Nej Pos 2003 Ballingslöv Nej Nej Pos

81

2004 Ballingslöv Nej Nej Pos 2005 Ballingslöv Nej Nej Pos 2006 Ballingslöv Nej Nej Pos

2003 BE Group Nej Ja pos 2004 BE Group Nej Nej pos 2005 BE Group Nej Nej pos 2006 BE Group Nej Nej pos

2001 Beijer Alma Nej Nej Pos 2002 Beijer Alma Ja 42,8 MKR -81,89% Nej Neg 2003 Beijer Alma Nej Nej Pos 2004 Beijer Alma Ja 8,4 MKR 4,94% Nej Pos 2005 Beijer Alma Ja 1 MKR 0,39% Nej Pos 2006 Beijer Alma Ja 3 MKR 1,50% Nej Pos

2003 Bilia Nej Ja Pos 2004 Bilia Nej Nej Pos 2005 Bilia Nej Nej Pos 2006 Bilia Nej Nej Pos

2001 Billerud Nej Nej Pos 2002 Billerud Nej Nej Pos 2003 Billerud Nej Nej Pos 2004 Billerud Nej Nej Pos 2005 Billerud Nej Nej Neg 2006 Billerud Nej Nej Pos

2001 Broström Nej Nej Pos 2002 Broström Nej Nej Pos 2003 Broström Nej Nej Pos 2004 Broström Nej Nej Pos 2005 Broström Nej Nej Pos 2006 Broström Nej Nej Pos

2001 Bure Equity Nej Nej Neg

82

2002 Bure Equity Nej Nej Neg 2003 Bure Equity Nej Nej Neg 2004 Bure Equity Nej Nej Pos 2005 Bure Equity Nej Nej Pos 2006 Bure Equity Nej Nej Pos

2001 Cardo Nej Nej Pos 2002 Cardo Nej Nej Pos 2003 Cardo Nej Nej Pos 2004 Cardo Nej Nej Pos 2005 Cardo Nej Ja Pos 2006 Cardo Nej Nej Pos

2001 Cloetta Fazer Nej Nej Pos 2002 Cloetta Fazer Nej Ja Pos 2003 Cloetta Fazer Nej Nej Pos 2004 Cloetta Fazer Nej Nej Pos 2005 Cloetta Fazer Nej Nej Pos 2006 Cloetta Fazer Nej Nej Pos

2001 Gant Nej Ja Pos 2002 Gant Nej Nej Pos 2003 Gant Nej Nej Pos 2004 Gant Nej Nej Pos 2005 Gant Nej Nej Pos 2006 Gant Nej Nej Pos

2001 Gunnebo Nej Nej Pos 2002 Gunnebo Nej Nej Pos 2003 Gunnebo Nej Nej Pos 2004 Gunnebo Nej Nej Pos 2005 Gunnebo Nej Ja Neg 2006 Gunnebo Nej Nej Neg

2004 Gunnebo industrier Nej Nej Pos 2005 Gunnebo Industrier Nej Nej Pos

83

2006 Gunnebo Industrier Nej Nej Pos

2005 H&Q Nej Nej Pos 2006 H&Q Nej Nej Pos

2001 Haldex Nej Nej Pos 2002 Haldex Nej Nej Pos 2003 Haldex Nej Nej Pos 2004 Haldex Nej Nej Pos 2005 Haldex Nej ja Pos 2006 Haldex Nej Nej Pos

2003 Hemtex Nej Nej Pos 2004 Hemtex Nej Nej Pos 2005 Hemtex Ja 0,6 MKR 0,68% Nej Pos 2006 Hemtex Nej Nej Pos

2001 HiQ Nej Nej Pos 2002 HiQ Nej Nej Neg 2003 HiQ Nej Nej Pos 2004 HiQ Nej Nej Pos 2005 HiQ Nej Nej Pos 2006 HiQ Nej Nej Pos

2001 Höganäs Nej Nej Pos 2002 Höganäs Nej Nej Pos 2003 Höganäs Nej Nej Pos 2004 Höganäs Nej Nej Pos 2005 Höganäs Ja 34 MKR 7,69% Ja Pos 2006 Höganäs Nej Nej Pos

2001 IBS Nej Nej Neg 2002 IBS Ja 6,1 MKR -4,95% Nej Neg 2003 IBS Nej Ja Pos 2004 IBS Nej Nej Pos 2005 IBS Nej Nej Pos

84

2006 IBS Nej Ja Neg

2001 IFS Nej Nej Neg 2002 IFS Ja 200 MKR -35,00% ja Neg 2003 IFS Nej Nej Pos 2004 IFS Nej Nej Pos 2005 IFS Nej Nej Pos 2006 IFS Nej Ja Neg

2005 Indutrade Ja 2 MKR 0,00% Nej pos 2006 Indutrade Nej Nej pos

2002 Intrum Justitia Nej Ja Pos 2003 Intrum Justitia Ja 103 MKR -235% Nej Neg 2004 Intrum Justitia Nej Nej Pos 2005 Intrum Justitia Nej Nej Pos 2006 Intrum Justitia Nej Ja Pos

2001 Invik Nej Ja Pos 2002 Invik Ja 96,6 MKR -24,70% Ja Neg 2003 Invik Nej Nej Pos 2004 Invik Nej Nej Pos 2005 Invik Nej Nej Pos 2006 Invik nej Nej Pos

2001 KappAhl Ja 72,1 MKR -37,00% Nej Neg 2002 KappAhl Nej Ja Neg 2003 KappAhl Nej Nej Pos 2004 KappAhl Nej Nej Pos 2005 KappAhl Nej Nej Pos 2006 KappAhl Nej Nej Pos

2002 Lindab Nej Nej Pos 2003 Lindab Nej Ja Pos 2004 Lindab Nej Nej Pos 2005 Lindab Nej Nej Pos

85

2006 Lindab Nej Nej Pos

2001 Lindex Nej Ja Pos 2002 Lindex Nej Nej Pos 2003 Lindex Nej Nej Pos 2004 Lindex Nej Nej Neg 2005 Lindex Ja 25 MKR 6,00% Ja Pos 2006 Lindex Nej Nej Pos

2001 Mekonomen Nej Nej Pos 2002 Mekonomen Ja 5,1 MKR 3,50% Nej Pos 2003 Mekonomen Nej Nej Pos 2004 Mekonomen Ja 21,7 MKR 14,50% Nej Pos 2005 Mekonomen Ja 4 MKR 2,38% Nej Pos 2006 Mekonomen Nej Ja Pos

2001 Metro Nej Nej Neg 2002 Metro Nej Nej Neg 2003 Metro Nej Nej Neg 2004 Metro Nej Nej Neg 2005 Metro Nej Nej Neg

2001 Midway Holding Nej Nej Pos 2002 Midway Holding Nej Nej Pos 2003 Midway Holding Nej Nej Neg 2004 Midway Holding Nej Nej Neg 2005 Midway Holding Ja 1,6 MKR 0,96% Nej Pos 2006 Midway Holding Ja 3,4 MKR 2,62% Nej Pos

2001 Munters Ja 0,1 MKR 0,04% Nej Pos 2002 Munters Nej Nej Pos 2003 Munters Nej Nej Pos 2004 Munters Nej Nej Pos 2005 Munters Ja 3 MKR 0,76% Nej Pos 2006 Munters Nej Ja Pos

86

2001 Nefab Nej Nej Pos 2002 Nefab Nej Nej Pos 2003 Nefab Ja 10 MKR 13,30% Nej Pos 2004 Nefab Ja 1,5 MKR 1,20% Nej Pos 2005 Nefab Nej Nej Pos 2006 Nefab Ja 4,3 MKR 2,00% Nej Pos

2003 New Wave Nej Nej Pos 2004 New Wave Nej Nej Pos 2005 New Wave Nej Nej Pos 2006 New Wave Nej Nej Pos

2001 Nibe Nej Nej Pos 2002 Nibe Nej Nej Pos 2003 Nibe Nej Nej Pos 2004 Nibe Nej Nej Pos 2005 Nibe Nej Nej Pos 2006 Nibe Nej Nej Pos

2001 Nolato Ja 323 MKR -134,02% Nej Neg 2002 Nolato Nej Nej Pos 2003 Nolato Ja 38 MKR -86,36% Ja Neg 2004 Nolato Nej Nej Pos 2005 Nolato Nej Nej Pos 2006 Nolato Nej Nej Pos

2001 Nordnet Ja 58,3 MKR -40,00% Nej Neg 2002 Nordnet Nej Nej Neg 2003 Nordnet Nej Nej Pos 2004 Nordnet Nej Nej Pos 2005 Nordnet Nej Nej Pos 2006 Nordnet Ja 1,2 MKR 0,41% Nej Pos

2001 Observer Nej Nej Pos 2002 Observer Nej Nej Pos 2003 Observer Nej Nej Neg

87

2004 Observer Nej Nej Pos 2005 Observer Nej Nej Pos 2006 Observer Ja 758,7MKR -955% Ja Neg

2001 Orc Software Nej Nej Pos 2002 Orc Software Nej Nej Pos 2003 Orc Software Nej Nej Pos 2004 Orc Software Nej Ja Pos 2005 Orc Software Nej Nej Pos 2006 Orc Software Nej Nej Pos

2003 Orexo Nej Ja Neg 2004 Orexo Ja 10,4 MKR -236,36% Ja Neg 2005 Orexo Nej Nej Neg 2006 Orexo Nej Nej Neg

2001 PartnerTech Nej Nej Neg 2002 PartnerTech Ja 43,7 MKR -87,90% Nej Neg 2003 PartnerTech Nej Nej Neg 2004 PartnerTech Nej Nej Pos 2005 PartnerTech Nej Nej Pos 2006 PartnerTech Nej Nej Pos

2001 Retail & Brands Nej Nej Neg 2002 Retail & Brands Nej Nej Pos 2003 Retail & Brands Ja 15,9 MKR -71,97% Ja Neg 2004 Retail & Brands Nej Nej Pos 2005 Retail & Brands Nej Nej Pos 2006 Retail & Brands Ja 8,7 MKR 22,47% Nej Pos

2006 Rezidor Hotel Group Nej Nej Pos

2001 Sectra Nej Nej Pos 2002 Sectra Nej Nej Pos 2003 Sectra Nej Nej Pos 2004 Sectra Nej Nej Pos

88

2005 Sectra Nej Nej Pos 2006 Sectra Nej Nej Pos

2001 Skanditek Nej Nej Neg 2002 Skanditek Nej Nej Neg 2003 Skanditek Nej Nej Neg 2004 Skanditek Nej Nej Pos 2005 Skanditek Nej Nej Pos 2006 Skanditek Nej Nej Pos

2001 Skistar Nej Nej Pos 2002 Skistar Nej Nej Pos 2003 Skistar Nej Ja Pos 2004 Skistar Nej Nej Pos 2005 Skistar Nej Nej Pos 2006 Skistar Nej Nej Pos

2001 Studsvik Nej Ja Neg 2002 Studsvik Nej Nej Neg 2003 Studsvik Nej Nej Pos 2004 Studsvik Nej Nej Neg 2005 Studsvik Ja 5,4 MKR 6,60% Ja Pos 2006 Studsvik Nej Nej Pos

2001 Sweco Ja 0,1 MKR 0,00% Nej Pos 2002 Sweco Ja 0,5 MKR 0,00% Nej Pos 2003 Sweco Nej Nej Pos 2004 Sweco Nej Nej Pos 2005 Sweco Nej Nej Pos 2006 Sweco Ja 2,5 MKR 0,60% Nej Pos

2004 Svedbergs Nej Nej Pos 2005 Svedbergs Nej Nej Pos 2006 Svedbergs Nej Nej Pos

2001 Teleca Nej Ja Pos

89

2002 Teleca Nej Nej Pos 2003 Teleca Ja 60 MKR -124% Ja Neg 2004 Teleca Nej Nej Neg 2005 Teleca Nej Ja Pos 2006 Teleca Nej Ja Pos

2001 Telelogic Ja 1737 MKR -450% Nej Neg 2002 Telelogic Nej Nej Pos 2003 Telelogic Nej Nej Neg 2004 Telelogic Nej Nej Pos 2005 Telelogic Nej Nej Pos

2001 Transcom Nej Nej Neg 2002 Transcom Nej Ja Pos 2003 Transcom Nej Nej Pos 2004 Transcom Nej Nej Pos 2005 Transcom Nej Nej Pos 2006 Transcom Nej Nej Pos

2005 Unibet Nej Ja Pos 2006 Unibet Nej Nej Pos

2001 Ångpanneföreningen Nej Nej Pos 2002 Ångpanneföreningen Ja 20,5 MKR -15,70% Ja Neg 2003 Ångpanneföreningen Nej Nej Pos 2004 Ångpanneföreningen Ja 0,2 MKR 0,45% Nej Pos 2005 Ångpanneföreningen Ja 2,4 MKR 1,00% Nej Pos 2006 Ångpanneföreningen Ja 0,1 MKR 0,00% Nej Pos

Summa 292

90

Bilaga 3 Företag utanför studien

Large Cap � Företag utanför studien

År Företag Anledning

2001 Boliden Ej goodwill 2002 Boliden Ej goodwill

2001 Castellum Ej goodwill 2002 Castellum Ej goodwill 2003 Castellum Ej goodwill 2004 Castellum Ej goodwill 2005 Castellum Ej goodwill 2006 Castellum Ej goodwill

2001 Fabege Ej goodwill 2002 Fabege Ej goodwill 2003 Fabege Ej goodwill 2004 Fabege Ej goodwill 2005 Fabege Ej goodwill 2006 Fabege Ej goodwill

2001 Hakon invest Ej goodwill

2001 HM Ej goodwill 2002 HM Ej goodwill 2003 HM Ej goodwill 2004 HM Ej goodwill 2005 HM Ej goodwill 2006 HM Ej goodwill

2001 Hufvudstaden Ej goodwill 2002 Hufvudstaden Ej goodwill 2003 Hufvudstaden Ej goodwill 2004 Hufvudstaden Ej goodwill

91

2005 Hufvudstaden Ej goodwill 2006 Hufvudstaden Ej goodwill

2001 Husqvarna Ej goodwill 2002 Husqvarna Ej goodwill 2003 Husqvarna Ej goodwill

2001 Investor Ej goodwill 2002 Investor Ej goodwill 2003 Investor Ej goodwill 2004 Investor Ej goodwill 2005 Investor Ej goodwill 2006 Investor Ej goodwill

2001 Kungsleden Ej goodwill 2002 Kungsleden Ej goodwill 2003 Kungsleden Ej goodwill 2004 Kungsleden Ej goodwill 2005 Kungsleden Ej goodwill 2006 Kungsleden Ej goodwill

2001 Lundin Mining Ej goodwill 2002 Lundin Mining Ej goodwill 2003 Lundin Mining Ej goodwill 2004 Lundin Mining Ej goodwill 2005 Lundin Mining Ej goodwill 2006 Lundin Mining Ej goodwill

2001 Lundin Petroleum Ej goodwill 2002 Lundin Petroleum Ej goodwill 2003 Lundin Petroleum Ej goodwill 2004 Lundin Petroleum Ej goodwill 2005 Lundin Petroleum Ej goodwill 2006 Lundin Petroleum Ej goodwill

2006 Melker Schörling Ej goodwill

92

2001 Vostok Nafta Ej goodwill 2002 Vostok Nafta Ej goodwill 2003 Vostok Nafta Ej goodwill 2004 Vostok Nafta Ej goodwill 2005 Vostok Nafta Ej goodwill 2006 Vostok Nafta Ej goodwill

2001 Öresund Ej goodwill 2002 Öresund Ej goodwill 2003 Öresund Ej goodwill 2004 Öresund Ej goodwill 2005 Öresund Ej goodwill 2006 Öresund Ej goodwill

Summa 67

Mid Cap � Utanför studie

2006 Aarhus Karlshamn Ej självständigt företag

2001 Active Biotech Ej goodwill 2002 Active Biotech Ej goodwill 2003 Active Biotech Ej goodwill 2004 Active Biotech Ej goodwill 2005 Active Biotech Ej goodwill 2006 Active Biotech Ej goodwill

2001 Axis Ej goodwill 2002 Axis Ej goodwill 2003 Axis Ej goodwill 2004 Axis Ej goodwill 2005 Axis Ej goodwill 2006 Axis Ej goodwill

2001 Biovitrum Ej goodwill

93

2002 Biovitrum Ej goodwill 2003 Biovitrum Ej goodwill 2004 Biovitrum Ej goodwill 2005 Biovitrum Ej goodwill 2006 Biovitrum Ej goodwill

2001 Brinova Ej goodwill 2002 Brinova Ej goodwill 2003 Brinova Ej goodwill 2004 Brinova Ej goodwill 2005 Brinova Ej goodwill 2006 Brinova Ej goodwill

2001 Clas Ohlson Ej goodwill 2002 Clas Ohlson Ej goodwill 2003 Clas Ohlson Ej goodwill 2004 Clas Ohlson Ej goodwill 2005 Clas Ohlson Ej goodwill 2006 Clas Ohlson Ej goodwill

2001 Concordia Ej goodwill 2002 Concordia Ej goodwill 2003 Concordia Ej goodwill 2004 Concordia Ej goodwill 2005 Concordia Ej goodwill 2006 Concordia Ej goodwill

2001 Fagerhult Ej goodwill 2002 Fagerhult Ej goodwill 2003 Fagerhult Ej goodwill 2004 Fagerhult Ej goodwill 2005 Fagerhult Ej goodwill 2006 Fagerhult Ej goodwill

2001 FastPartner Ej goodwill 2002 FastPartner Ej goodwill

94

2003 FastPartner Ej goodwill 2004 FastPartner Ej goodwill 2005 FastPartner Ej goodwill 2006 FastPartner Ej goodwill

2001 H&Q Ej goodwill 2002 H&Q Ej goodwill 2003 H&Q Ej goodwill 2004 H&Q Ej goodwill

2001 Heba Ej goodwill 2002 Heba Ej goodwill 2003 Heba Ej goodwill 2004 Heba Ej goodwill 2005 Heba Ej goodwill 2006 Heba Ej goodwill

2001 Holmeproperties Ej goodwill 2002 Holmeproperties Ej goodwill 2003 Holmeproperties Ej goodwill 2004 Holmeproperties Ej goodwill 2005 Holmeproperties Ej goodwill 2006 Holmeproperties Ej goodwill

2001 Indutrade Ej tillgänglig 2002 Indutrade Ej tillgänglig 2003 Indutrade Ej tillgänglig 2004 Indutrade Ej tillgänglig

2001 Klövern Ej goodwill 2002 Klövern Ej goodwill 2003 Klövern Ej goodwill 2004 Klövern Ej goodwill 2005 Klövern Ej goodwill 2006 Klövern Ej goodwill

95

2001 Ljungberggruppen Ej goodwill 2002 Ljungberggruppen Ej goodwill 2003 Ljungberggruppen Ej goodwill 2004 Ljungberggruppen Ej goodwill 2005 Ljungberggruppen Ej goodwill 2006 Ljungberggruppen Ej goodwill

2001 Micronic Laser Sys. Ej goodwill 2002 Micronic Laser Sys. Ej goodwill 2003 Micronic Laser Sys. Ej goodwill 2004 Micronic Laser Sys. Ej goodwill 2005 Micronic Laser Sys. Ej goodwill 2006 Micronic Laser Sys. Ej goodwill

2001 Orexo Ej goodwill 2002 Orexo Ej goodwill

2001 PA Resources Ej goodwill 2002 PA Resources Ej goodwill 2003 PA Resources Ej goodwill 2004 PA Resources Ej goodwill 2005 PA Resources Ej goodwill 2006 PA Resources Ej goodwill

2001 ScanMining Ej goodwill 2002 ScanMining Ej goodwill 2003 ScanMining Ej goodwill 2004 ScanMining Ej goodwill 2005 ScanMining Ej goodwill 2006 ScanMining Ej goodwill

2006 Securitas Direct Ej självständigt företag

2006 Securitas Systems Ej självständigt företag

2001 Svedbergs Ej goodwill

96

2002 Svedbergs Ej goodwill 2003 Svedbergs Ej goodwill

2001 Säki Ej goodwill 2002 Säki Ej goodwill 2003 Säki Ej goodwill 2004 Säki Ej goodwill 2005 Säki Ej goodwill 2006 Säki Ej goodwill

2001 Tanganyika Oil Ej goodwill 2002 Tanganyika Oil Ej goodwill 2003 Tanganyika Oil Ej goodwill 2004 Tanganyika Oil Ej goodwill 2005 Tanganyika Oil Ej goodwill 2006 Tanganyika Oil Ej goodwill

2001 Wallenstam Ej goodwill 2002 Wallenstam Ej goodwill 2003 Wallenstam Ej goodwill 2004 Wallenstam Ej goodwill 2005 Wallenstam Ej goodwill 2006 Wallenstam Ej goodwill

2001 Wihlborgs Ej goodwill 2002 Wihlborgs Ej goodwill 2003 Wihlborgs Ej goodwill 2004 Wihlborgs Ej goodwill 2005 Wihlborgs Ej goodwill 2006 Wihlborgs Ej goodwill

Summa 130

97

Bilaga 4 Bortfall

Bortfall Large Cap

2001 Autoliv Ej tillgänglig

2001 Latour Ej tillgänglig 2002 Latour Ej tillgänglig

2006 Lawson Software Ej tillgänglig

2001 Melker Schörling Ej tillgänglig 2002 Melker Schörling Ej tillgänglig 2003 Melker Schörling Ej tillgänglig 2004 Melker Schörling Ej tillgänglig 2005 Melker Schörling Ej tillgänglig

Bortfall Mid Cap

2001 AddTech Ej tillgänglig

2001 BE Group Ej tillgänglig 2002 BE Group Ej tillgänglig

2001 Bilia Ej tillgänglig 2002 Bilia Ej tillgänglig

2001 Gunnebo industrier Ej tillgänglig 2002 Gunnebo Industrier Ej tillgänglig 2003 Gunnebo industrier Ej tillgänglig

2001 Hemtex Ej tillgänglig 2002 Hemtex Ej tillgänglig

2001 Intrum Justitia Ej tillgänglig

98

2001 Lindab Ej tillgänglig

2006 Metro Ej tillgänglig

2001 New Wave Ej tillgänglig 2002 New Wave Ej tillgänglig

2001 Rezidor Hotel Group Ej tillgänglig 2002 Rezidor Hotel Group Ej tillgänglig 2003 Rezidor Hotel Group Ej tillgänglig 2004 Rezidor Hotel Group Ej tillgänglig 2005 Rezidor Hotel Group Ej tillgänglig

2006 Telelogic Ej tillgänglig

2001 TradeDoubler Ej tillgänglig 2002 TradeDoubler Ej tillgänglig 2003 TradeDoubler Ej tillgänglig 2004 TradeDoubler Ej tillgänglig 2005 TradeDoubler Ej tillgänglig 2006 TradeDoubler Ej tillgänglig

2001 Unibet Ej tillgänglig 2002 Unibet Ej tillgänglig 2003 Unibet Ej tillgänglig 2004 Unibet Ej tillgänglig

Summa 40

99

Bilaga 5 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid VD-byte (MKR)

ej VD-byte Rank ej VD-byte Rank VD-Byte Rank 0,1 1 30 63 2 18,5 0,1 2 32 64 5 29 0,2 3 34 65,5 5,4 31 0,5 4 36 67 9 36,5 0,5 5 38 68,5 10,4 40 0,5 6 41,2 70 20,5 56 0,6 7 42,8 71 25 61 0,6 8 43,7 72 34 65,5 0,6 9 46 73 15 46 1 10 47 74 15,9 48 1 11 50 75 38 68,5 1 12 55 77 51 76

1,2 13 57 78 60 81 1,5 14 58 79 64 83 1,6 15 58,3 80 96,6 93 1,7 16 63 82 195 102 2 18,5 68 84 200 103 2 18,5 70 85 236 106 2 18,5 72,1 86 305 110

2,2 21 74 87 366 115 2,4 22 83 88 758,7 119 2,5 23 86 89 1703 123 3 24 88 90 6750 127 3 25 90 91 6950 128

3,4 26 92 92 4 27 103 94

4,3 28 108 95,5 5,1 30 108 95,5 6,1 32 124 97 8 33 140 98

8,4 34 157 99 8,7 35 167 100

100

9 36,5 179 101 10 38 204 104 10 39 215,7 105

11,2 41 244 107 14 42 278 108 14 43 280 109 14 44 311 111 15 46 323 112 15 46 344 113 16 49 365 114 17 50 500 116 18 51 547 117 18 52 573 118 19 53 1398 120 20 54 1674 121 20 55 1674 122 21 57 1737,6 124 21 58 3300 125

21,7 59 4765 126 24 60 8455 129 28 62 T1 6519 T2 1866

101

Bilaga 6 Mann-Whitney U-test: Nedskrivning vid negativt resultat (MKR)

Pos res Rank Pos res Rank Neg res Rank 0,1 1 20 55 6,1 32 0,1 2 21 57 10,4 40 0,2 3 21 58 11,2 41 0,5 4 21,7 59 14 43 0,5 5 24 60 14 43 0,5 6 25 61 15,9 48 0,6 7 28 62 20,5 56 0,6 8 30 63 42,8 71 0,6 9 32 64 43,7 72 1 10 34 65 58,3 80 1 11 34 66 55 77 1 12 36 67 63 82

1,2 13 38 68,5 64 83 1,5 14 41,2 70 72,1 86 1,6 15 46 73 60 81 1,7 16 47 74 74 87 2 17 50 75 96,6 93 2 18 51 76 103 94 2 19 57 78 200 103 2 20 58 79 215,7 105

2,2 21 68 84 236 106 2,4 22 70 85 323 112 2,5 23 83 88 280 109 3 24 86 89 305 110 3 25 88 90 366 115

3,4 26 90 91 573 118 4 27 92 92 758,7 119

4,3 28 108 95 1737,6 124 5 29 108 96 3300 125

5,1 30 124 97 6750 127 5,4 31 140 98 6950 128 8 33 157 99 8455 129

102

8,4 34 167 100 38 68,5 8,7 35 179 101 9 36 195 102 9 37 204 104 10 38 244 107 10 39 278 108 14 43 311 111 15 45 344 113 15 46 365 114 15 47 500 116 16 49 547 117 17 50 1398 120 18 51 1674 121 18 52 1674 122 19 53 1703 123 20 54 4765 126 T1 5477 T2 2908

103

Bilaga 7 Korrelation � Phi-koefficienten

Nedskrivning vid VD-byte (Antal)

VD-byte Ej VD-byte Summa Nedskrivning 17 (A) 30 (B) 47

Ej nedskrivning 72 (C) 517 (D) 589 Summa 89 547 636

rφ 18,1 % rφ2 3,3 %

Nedskrivning vid negativt resultat

(Antal) Negativt resultat Positivt resultat Summa

Nedskrivning 25 22 47 Ej nedskrivning 74 515 589

Summa 99 537 636

rφ 29,3 % rφ2 8,6 %

104