bekämpningsmedel effekt
TRANSCRIPT
Spridning av bekämpningsmedel
• 1. Vindtransport. Herbiciden driver av i sprutdroppar men kan till följd av att vattnet avdunstar övergå i stoftpartiklar. Vindavdrift av herbicider kan således delas i två delmängder: Avdrift av droppar med bekämpningsmedel i, samt: Avdrift av bekämpningsmedel i form av stoftpartiklar. Stoftpartiklarna fångas lätt upp av vinden och kan sedan transporteras mycket långa sträckor.
• 2. Avdunstning. Avdunstningen av en herbicid från markytan är beroende av substansens flyktighet vattenlöslighet och bindning till markpartiklarna (adsorption) samt med temperaturen och vindhastigheten.. Temperaturen har betydelse
• 3. Deposition (nedfall). Bekämpningsmedel som på ett eller annat sätt kommit upp i atmosfären faller förr eller senare ned med nederbörden eller som dammpartiklar..
• 4. Transport på markytan. Transport av en herbicid på markytan kan ske antingen med hjälp av rinnande vatten eller genom vindens inverkan.
Nedbrytning
• Fotokemisk nedbrytning: Solljus består av strålning av flera
olika slag, bland annat ultraviolett strålning eller UV-ljus, exempelvis klorerade kolväten, fenoxisyror, triaziner och fenylureaherbicider. Nedbrytningen är inte fullständig utan leder i regel till nedbrytningsprodukter av samma slag som de,
• Kemisk nedbrytning l marken kan rent kemiska reaktioner
leda till omvandlingar av bekämpningsmedelsmolekyler. Reaktionerna sker i regel i markens vatten fas och är starkt pH-påverkade
• Biologisk nedbrytning: Biologisk nedbrytning av
bekämpningsmedel i marken sker dels medelst cellbundna enzymer, markdjur och markmikroorganismer.
Persistens och Nedbrytning
• Med en herbicids persistens menar man dess
kvardröjande t.ex. i mark eller växter.
VindavdriftSprutningen utförs i lugnt väder, med lägsta
möjliga bom höjd, lägsta möjliga
arbetstryck som sprutan / spridartypen
medger, att man använder en spridartyp som
ger låg andel smådroppar samt att
körhastigheten är måttlig
BiobäddEn biobädd är en
konstruktion avsedd att
dels hålla kvar spill av
bekämpningsmedel,
Två saker som sannolikt har stor betydelse för skydd av miljön är att
komma tillrätta med vindavdrift i samband med besprutningen samt
spill i samband med påfyllning och rengöring av sprutor.
Konsekvenserna av spill kan man till stor del komma till rätta med
genom att anlägga s.k. biobäddar
1. Aminosyra syntesinhibitorer: blockera syntes av aminosyror
essentiella,
2. Cellmembranstörande: förstör växtcellmembran död
växtvävnad
3. Tillväxtregulatorer: härma naturliga tillväxthormoner är
ansvariga för cellförlängning, proteinsyntes, och celldelning
tillväxt avvikelser: hejda vridning, blad missbildningar,
förkrympta rottillväxt
4. Fet synteshämmare blockera syntes av lipider avgörande
för produktionen av nya celler förfall, blad missfärgning
5. Fotosyntes inhibitorer: blockera fotosyntes gulfärgning av
blad, död växtvävnad
6. Pigment inhibitorer hämma syntes av fotosyntetiska
pigment vita eller genomskinliga blad
7. Respiration inhibitorer interfererar med produktionen av
ATP (adenosin-tri-fosfat), den viktigaste energikällan för
växter avlövning, brun uttorkad växtvävnad
Hur ogräsmedel arbete ( for information)
1. Fotosyntes Hämmare.
2. Fotosyntesen Inhibitorer-Fotosystem II: Dessa herbicider hämmar
Fotosystem II, en del av fotosyntes väg,
3. Rottillväxt Inhibitorer: Herbicider i denna verkningsmekanism hämmar
celldelning, vilket stoppar rötter från att utvidga och är särskiljande på
grund av gul färg på sina formuleringar
4. Hämmare av ACCas enzymet
5. Glutaminsyntetas Inhibitor: Glutaminsyntetas är ett enzym som spelar en
viktig roll i metabolismen av kväve genom katalysera kondensationen
av glutamat och ammoniak för att bilda glutamin
6. Hämning av CoA karboxylas acetyl
7. Aromatisk aminosyra hämmare (Grupp 9)Den enda ogräsmedel ingår i
denna verkningsmekanism är glyfosat. Det finns många genetiska
glyfosat och glyfosat innehållande produkter som finns
8. Skjut tillväxthämmare Herbicider i denna verkningsmekanism är jord
tillämpad herbicider och kontroll ogräs som inte har kommit fram från
jorden yta.
9. Fotosyntes Hämmare-Foto: Hämning av acetolaktatsyntas ALS
Klassificering av bekämpningsmedel baserad på verkningsstället
• i)matsmältningssystemet
• ii) Kontakt gifter.
• iii) Systemic gifter.
• iv) Fumiganter
• Mage gifter in i kroppen av skadedjur genom munnen under inmatning i matsmältningskanalen från där dessa absorberas i systemen. Mage gifter är mer effektiva mot bitande insekter och användbar för att styra insekter med suga eller snyltar typer av mundelar (husfluga för ett exempel). Exempel: dieldrin, svavel, bly arsenat, etc
• Kontakt gifter Dessa gifter in i kroppen direkt genom kutikula genom kontakt med den behandlade ytan av bladverk, stam, etc. tränger i växten
• Systemiskt gifter. Dessa gifter appliceras på växternas yta såsom lövverket, gröna delar av stammen, och nära rötterna från där dessa translokeras in i växtvävnader. De flesta av de systemiska gifter fungerar som magen gifter, eller både som magen och kontaktgifter. System gifter är mer effektiva mot sugande skadegörare. De har en selektiv åtgärd med liten effekt på rovdjur och parasiter direkt, om inte agerar genom näring
• Fumiganter eller Gasningsmedel är flyktiga gifter och tränger in i kroppen av skadedjur genom andningsorganen. Dessa används i stor utsträckning styra lagrad säd skadedjur.
Repetetion och frågor
på vilket sätt du kan klassificera bekämpningsmedel, namn på minst två sätt.
Vad är LD 50, LH50, LD100
Hur sprider bekämpningsmedel, rita en kretslopp och förklara enkelt
Vad är Glysofat
Vad är fotosyntesen